ANVISNING FÖR TILLÄMPNING AV YRKESKLASSIFICERINGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANVISNING FÖR TILLÄMPNING AV YRKESKLASSIFICERINGEN"

Transkript

1 ARBETSMINISTERIET Förmedling och rekrytering av arbetskraft ANVISNING ANVISNING FÖR TILLÄMPNING AV YRKESKLASSIFICERINGEN Innehåll: 1. Inledning Varför och för vad används Nordisk yrkesklassificering i Finland? Yrkesklassificeringens innehåll, terminologi, definitioner och kodsystem Hur används yrkesklassificeringen? Lösningar på problematiska ställen i klassificeringen Problemlösning Inledning Arbetslivet förändras och därmed yrkena och yrkesbenämningarna. Nya yrken uppstår, gamla utgår, innehållet för yrkena förändras och motsvaras inte nödvändigtvis av tidigare benämningar. Genom att tillämpa yrkesklassificering utgående från uppgiftens innehåll kan man dock finna en kod för nya yrken eller för yrken som bytt namn. Det är också speciellt viktigt att observera, att yrkets eller uppgiftens innehåll inte alltid förändras även om utbildningen för den person som sköter uppgiften skulle förändras. Vid definiering av yrke bör man främst granska själva uppgiften, inte personen. Det senaste uppdaterings- och omändringsarbetet av Nordisk yrkesklassificering utfördes under hösten 2003 och våren Föregående motsvarande projekt var år Omändringsarbetet inleddes efter att arbetsministeriet fått ett stort antal förslag till nya yrkesbenämningar av såväl arbetsförvaltningens kunder som av tjänstemän. De viktigaste nya förändringarna gäller IT-branschen (25), kommersiellt arbete (3), idrottsinstruktörer och tränare (182), tjänster inom turism (27), kultur (07), mediebranschen (06), officerare och militärt arbete (037 och 038) samt miljö- och naturskyddsarbete (097). I en del av ändringsförslagen var det närmast fråga om yrkesklassificeringens tillämpning och om svårigheterna att förstå dess natur än om egentliga nya yrken. Sådana förslag har inte fogats till klassificeringen. Avsikten med denna anvisning är att upplysa användaren av yrkesklassificering om dess avsikt och användning. Därtill vill man lyfta fram de viktigaste förändringarna i klassificeringen och ge lösningsmodeller med tanke på olika problem som uppstått vid dess användning. Nordisk yrkesklassificering finns på Foorumi under rubrikerna Työnvälitys (21010) samt Tilastonkäyttäjät (251). Den nyaste versionen av Nordisk yrkesklassificering publiceras inte längre i bokform. Under vårens lopp färdigställs en Internetversion i samband med arbetsförvaltningens webbsidor 1

2 2. Varför och för vad används Nordisk yrkesklassificering i Finland? Arbetsförvaltningen använder sig av nordisk yrkesklassificering i Finland. Den används i synnerhet för definiering av yrken för arbetssökande samt vid arbetsplatser. Uppgifterna registreras i kodad form i arbetskraftsbyråns datasystem (URA). Med hjälp av yrkesklassificeringen får man information om arbetssökande och arbetsplatser yrkesvis i samband med arbetsförmedling, vilket även underlättar sökfunktionerna i URA. Genom yrkesklassificeringen får man också material för statistik över arbetssökande och arbetsplatser yrkesvis samt sökyrken för arbetssökande. Nordisk yrkesklassificering används också i arbetsmarknadspolitisk vuxenutbildning för att beskriva s.k. målyrken inom utbildningen och kundernas yrken eller yrkesönskemål i samband med yrkesvägledning. Dessutom grundar sig de yrkesbeskrivningar som används i utbildningsoch yrkesinformationstjänsten på Nordisk yrkesklassificering. Nordisk yrkesklassificering definierar yrkena utgående från arbetets innehåll och art, och har anpassats efter finländska förhållanden så långt som möjligt. Nordisk yrkesklassificering innehåller de existerande yrkena försedda med allmänt använda benämningar. Den ger information enbart om yrken och yrkesgrupper: exempelvis verksamhetsområde och utbildning, eller utbildningskravet för en arbetsplats utreds genom användning av andra klassificeringar. Nordisk yrkesklassificering kan alltså inte t.ex. användas för utvärdering av kompetenskrav, arbetets svårighetsgrad eller den arbetssökandes arbetsmarknadsberedskap. Arbetsförvaltningen använder sig i Finland av Nordisk yrkesklassificering, eftersom man ansett nordisk yrkesklassificering bättre beskriva den finländska arbetsmarknaden och vara den bäst lämpade för praktisk arbetsförmedling Yrkesklassificeringens innehåll, terminologi, definitioner och kodsystem Innehåll. Yrkesklassificering omfattar en egentlig klassificering som består av kodnummer, benämningar, samt av en förteckning över definitioner på olika grupper och enskilda yrken, ett systematiskt index samt av ett index över yrkesbenämningar i alfabetisk ordning. Terminologi. Huvudgrupperna beskriver de olika yrkesbranscherna eller -helheterna (t.ex. transport- och trafik, tjänster). Gruppbenämningarna beskriver kort arbetets art inom gruppen (t.ex. teknik, vägtrafik). Om undergrupperna används vanligen en gemensamma yrkesbenämning eller benämningen för varje huvudyrke inom undergruppen (t.ex. 1 Den Nordiska yrkesklassificeringen som används av arbetsförvaltningen i Finland, grundar sig huvudsakligen på den svenska yrkesklassificeringen Nordisk yrkesklassificering NYK av år Denna åter följer ända till siffernivån 3 den av Nordiska Arbetsmarknadskommissionen (NAUT) skapade samnordiska klassificeringen (NYK 82) som fortfarande delvis grundar sig på Internationell yrkesklassificering (International Standard Classification of Occupations ISCO). Arbetsförvaltningarna såväl I Sverige som i Norge har sedermera övergått till en tillämpning baserad på ISCO. I Finland använder sig Statistikcentralen av en nationell version av yrkesklassificering (ISCO 88-COM) som använts inom Europeiska Unionen. Den grundar sig på internationella arbetsorganisationen ILO:s ursprungliga klassificering (ISCO 88). Nordisk yrkesklassificering och ISCO är till grunderna olika. ISCO baserar sig på hierarkisk klassificering enligt den kravnivå som yrket förutsätter. Arbetsförvaltningen använder sig av ISCO i sitt samarbete med Europeiska Unionen. De uppgifter som grundar sig på yrkesklassificering konverteras från Nordisk yrkesklassificering till ISCO -form bl.a. vid EURES -arbetsförmedling samt i statistiksamarbete i största allmänhet. 2

3 försäljare, psykologer, smeder). Om enskilda yrken används allmänt bekanta yrkesbenämningar. Definitioner. Varje huvudgrupp, grupp, undergrupp och separat yrke har sin definition. Definitionernas uppgift är närmast att uttrycka skillnader mellan grupperna och yrkena och att underlätta tillämpningen av yrkesklassificeringen. Vid definieringen av huvudgrupp beskriver man i korthet funktionerna för dess olika grupper. Vid beskrivningen av varje grupp presenteras ett sammandrag av definitionerna av undergrupperna och i beskrivningen av undergrupper beskrivs i korthet de arbetsuppgifter som ingår i yrkena inom gruppen. Vid definieringen av enskilda yrken uppges i korthet, vad arbetstagaren i allmänhet arbetar med. Definitionerna kan också innehålla information om hur personen i fråga arbetar och vilka arbetsredskap o.s.v. han eller hon använder i sitt arbete. Kodsystemet. Varje yrke har ett femsiffrigt kodnummer. Den första siffran anger huvudgruppen, de två första siffrorna gruppen, de tre första siffrorna undergruppen och alla fem siffrorna det specifika yrket. Yrkessiffran för exempelvis kockar är Den första siffran 9 betyder att kockarna tillhör huvudgruppen servicearbete. De två första siffrorna 91 att kockarna i fråga om servicearbetet tillhör gruppen härbärgeringsrörelseoch storköksarbete. Den tredje siffran 912 preciserar gruppen på undergruppsnivå: Kockarna tillhör undergruppen kockar, kokerskor och kallsänkor. Först de två sista siffrorna preciserar yrket kock, Den interna numreringen av undergrupperna följer inte helt enhetliga principer. Man har i allmänhet använt mellanrum på tio (10, 20, 30 osv.); exempelvis för allmänläkare, för specialläkare. Man använder också mellanrummet fem (05, 10, 15, osv.); till exempel för båtsman, för lättmatros, för jungman, osv. Dessutom har en del yrken, såsom försäljare och svetsare preciserats i detalj på basis av sålda produkter eller den svetsanordning som används; t.ex för svetsare, för Mig-svetsare, för Tig-svetsare. I nästan alla undergrupper är det sista yrket nummer 90, som täcker de övriga yrkena inom undergruppen i fråga; till exempel för övriga svetsare och gasskärare. 4. Hur används yrkesklassificeringen? Man har i klassificeringen försökt inkludera de vanligaste yrkesbenämningarna. Avsikten med klassificeringen är inte att katalogisera samtliga tänkbara benämningar om ett yrke, eftersom yrkesbenämningarna kan variera regionalt och en del av de yrkesbenämningar som används är s.k. yrkesslang. Ifall yrkesbenämningen inte kan hittas i yrkesklassificeringen som sådan, antecknas den på en kod som till innehållet motsvarar uppgiften. Den yrkestitel som använts för uppgiften kan dock skrivas ut i samband med anmälningarna om arbetsgivaren så vill. Utgångspunkten för tillämpning av klassificeringen är först och främst att yrket antecknas enligt uppgiftens art och innehåll och inte direkt efter benämningen. Samma tillämpningsprincip gäller yrkets bransch. Man söker först fram huvudgruppen i klassificeringen, varefter yrket placeras i kodsystemet. Exempelvis yrkesbenämningen 3

4 kokerska används inom ett flertal olika yrkesbranscher (inom färdigmatindustrin, kafébranschen, i arbete med kemiska processer och inom storköksbranschen). Utbildning och yrke (arbetsuppgift) bör klar särskiljas från varandra. Utgångspunkten för tillämpningen av klassificeringen är det arbete som utförs och inte en enskild persons utbildning och egenskaper. Således används inte titlar på lärdomsgrad eller utbildning som till exempel socionom eller tradenom. Det finns dock några utbildningstitlar, vilka också används som yrkestitlar. En sådan yrkes- och utbildningstitel är exempelvis läkare. Observeras bör dock att läkare som fungerar som statlig administrativ tjänsteman, placeras i yrkesgruppen administrativt arbete, och inte i gruppen hälso- och sjukvårdarbete. I likhet med kraven på utbildning grundar sig inte grupperingen i Nordisk yrkesklassificering på yrkesställning (företagare, arbetstagare), på tjänsteställning, socioekonomisk ställning eller på verksamhetsområde. Arbetstagare med enkla arbetsuppgifter separeras i regel inte från yrkeskunniga professionella inom samma grupp. Yrkesklassificeringen omfattar kodnumren för registrering av samtliga personer som söker arbete, även för dem som saknar ett egentligt yrke. 5. Lösningar på problematiska ställen i klassificeringen Nedan erbjuds lösningsmodeller för ställen som upplevts som speciellt problematiska i klassificeringen; självständiga företagare och avlönade direktörer; förmän som deltar i arbetet, militärpersoner, projektarbetare, personer som utför provisions- eller företagarbaserat säljarbete, undergrupp 90, diversearbetare samt personer som saknar yrke. 1. Självständiga företagare och avlönade direktörer. Ägaren till ett företag som sysselsätter flera anställda, och som själv fungerar som chef för företaget eller som är verksamhetsansvarig avlönad chef för företaget, klassificeras som chef för affärsföretag (211). Ägare till småföretag och franchising-företag placeras i två grupper. De som endast leder verksamheten, klassificeras som arbetsledare, t.ex. arbetsledare, byggnadsarbete (00130) och de som regelbundet deltar i det praktiska arbetet placeras i undergruppen för ifrågavarande yrke, t.ex. lastbilschaufför (541), byggnadsmålare (627), skomakare (721), barberare (951) och massör (111). Inom handel och jordbruk finns separat en undergrupp för partihandlare och detaljhandlare (341) samt jordbrukare m.fl. (400). Direktörerna klassificeras enligt sektorer. Företag med statlig majoritet klassificeras som företag, med undantag av Finlands Bank, Folkpensionsanstalten, Yleisradio Oy och Oy Veikkaus Ab, vilka klassificeras som tillhörande den statliga sektorn. 2. Förmän som deltar i arbetet. Som arbetsledare anses personer som leder arbetet utan att delta i det praktiska arbetet annat än undantagsvis. Vägledare av nyanställda, förmän som deltar i arbetet, förmän för arbetslag samt olika slags projektchefer klassificeras enligt samma yrke som övriga arbetstagare. Till exempel en arbetsledare som verkar inom industrin förs till gruppen tekniskt arbete (00). En arbetsledare inom jord- och skogsbruket tillhör gruppen lantbruksarbetsledning (401). Ledande personal för arbete inom transport- och trafik har sina egna undergrupper, exempelvis ledning av vägtrafik (556). 4

5 Bland annat kontorsarbete, kommersiellt arbete och servicearbete är sådana branscher, inom vilka arbetsledningsfunktioner inte alltid tydligt kan särskiljas. Därför förs arbetsledarna inom dessa branscher i allmänhet till sina undergrupper eller till enskilda yrken. 3. Militär personal. Militärpersoner tillhör huvudgruppen 0. Verksamhet som kräver hög utbildning inom försvarsmakten, och som till sin natur inte är militärt, införs i enlighet med sin egen yrkesgrupp, så t.ex. beträffande läkar-, tandläkar- och veterinäruppgifter. Även övrig civil personal inom försvarsmakten klassificeras som tillhörande samma grupper och undergrupper som de som handhar motsvarande uppgifter annanstans. 4. Personer som utför provisions- eller företagarbaserat försäljningsarbete. Beträffande personer som utför provisions- och företagarbaserat försäljningsarbete (med undantag av franchisingföretagare och företagare med fast lön) har man haft svårigheter med att tillämpa klassificeringen. Till innehållet likartade försäljningsuppgifter har förts till flera enskilda yrken, bl.a. telefonförsäljare, försäljningsförhandlare, försäljningschefer, handelsagenter. Även dessa yrken tillförs enskilt yrke enligt arbetets innehåll och inte till exempel enligt benämning som uppges av arbetsgivaren. Alla som utför provisions- eller företagarbaserat försäljningsarbete tillhör i den nya versionen av yrkesklassificering undergrupp 332. Anvisningar om provisions- och företagarbaserade platser finns också bl.a. i meddelandet av den : Työnantaja-asiakkaan palvelukäytännöt på Foorumi/Työnvälitys. 5. Övriga enskilda yrken (90). Till övriga enskilda yrken (90) förs de yrkesbenämningar som inte kunnat hänföras till andra undergrupper inom yrkesgruppen utgående från arbetets innehåll. Övriga enskilda yrken (90) är således inte en klass för alla de yrken för vilka man inte kan finna en egen benämning. Till övriga enskilda yrken (90) förs dock de helt nya yrken som uppstår innan följande uppdatering av Yrkesklassificering utkommer. 6. Projektarbete och anställningens längd. Arbetsgruppen fick under sitt arbete många förslag om hur man bör beakta olika slags projektarbete i yrkesklassificeringen. Nordisk yrkesklassificering indelar dock inte yrken på basis av anställningens längd. Det går att utföra innehållsmässigt samma arbete som timarbete, inom projekt eller i ett permanent uppdrag inom ett otal olika branscher. Absolut viktigast när det gäller projektarbete, liksom även i övrigt beträffande i icke-typiska anställningar i fråga om varaktighet, är arbetets innehåll. Genom det söker man en egen grupp och yrkesbenämning åt den som utför ifrågavarande uppgifter. Exempelvis inom den sociala sektorn förs projektarbetare vid barnskyddet till punkt som är Socialarbetare. Projektchefer inom statsförvaltningen förs till punkt som är Föredragande inom statsförvaltningen. Timlärare klassificeras enligt det primära och huvudsakliga läroämnet. Till klassificeringen har man fogat en yrkesbenämning som härstammar från projektarbete: projektchef för datateknik. Inom datatekniken arbetar projektcheferna ofta permanent. 5

6 7. Diversearbetare. Som diversearbetare räknas personer, som utför sådant manuellt, i allmänhet omväxlande arbete som inte kräver utbildning. Diversearbetarna klassificeras enlig den bransch där de huvudsakligen är verksamma. Det finns diversearbetare i jord- och skogsbruksarbete, byggnadsarbete och inom industrin. Som diversearbetare klassificeras varken arbetstagare som saknar ett egentligt yrke (X21), eller olika slags medhjälpare som kan klassificeras i enskilda yrken inom någon bransch, inte heller så kallade moderna diversearbetare till exempel i kontorsarbete, handel eller vid lager. De yrken i vilka uppgifterna till exempel omfattar arbete både inom handeln- och lagerbranchen, antecknas utgående från den bransch, till vilken arbetsuppgifterna huvudsakligen hör. 8. Personer utan yrke (X). Utgångspunkten för yrkesklassificeringen är att få till stånd en heltäckande yrkesklassificering, i samband med vilken även personer som inte uppgett sin tillhörighet till ett yrke eller till arbetslivet samt studerande och nyutexaminerade som ännu inte är i förvärvsarbete klassificeras. Genom yrkesgrupp X klassificeras även olika slags utbildning. Grupp (X1) skolelever och studerande Grupp (X2) yrket kan ej klassificeras eller det är okänt. Det är fråga om personer som saknar ett egentligt yrke eller som uppgivit till den grad bristfälliga uppgifter att yrket inte kan fastställas. Grupp (X3) yrkesbytare. Dessa är personer som återvänder till arbetsmarknaden och som t.ex. på grund av föråldrad yrkeskunskap, sjukdom e.d. inte anses kunna fortsätta i sitt tidigare yrke och är tvungna att byta yrke. Grupp (X4) nyutexaminerade. Dessa är nyutexaminerade personer som ännu inte är i förvärvsarbete. Grupp (X5) grundskolans eller gymnasiets lärokurs. Grupp (X6) invandrarutbildning. Grupp (X7) vägledande utbildning. Grupp (X8) språkutbildning. Grupp (X9) grundutbildning i datateknik. 6. Problemlösning Om det i tillämpningen av klassificeringen uppstår praktiska problem, är det rekommendabelt att primärt diskutera det inom den egna arbetsgemenskapen och att tillsammans försöka finna en praktisk lösning. Om tillämpningen inte leder till en tillfredsställande lösning exempelvis på grund av att yrkesklassificeringen saknar ett nummer (eller en benämning) för yrket och det inte kan placeras inom något nummer, används klass 90. Om man upptäcker att det är fråga om en helt ny yrkesbenämning, anmäler man detta till arbetsministeriet för att benämningen skall kunna fogas till klassificeringen. Kontaktpersoner för Yrkesklassificering är överinspektör Mika Lindgren och specialplanerare Hanna Hämäläinen vid Arbetsteamet för förmedling och rekrytering av arbetskraft. 6

7 HUVUDGRUPPER OCH GRUPPER 0 Vetenskapligt, tekniskt, konstnärligt och humanistiskt arbete 00 Tekniskt arbete 000 Arkitekter 001 Byggnadsingenjörer och tekniker 002 Ingenjörer och tekniker i elkraftstekniskt arbete 003 Ingenjörer och tekniker inom elektronik, automation och datateknik 004 Ingenjörer och tekniker i mekanisk-tekniskt arbete 005 Ingenjörer och tekniker i kemisktekniskt arbete 006 Ingenjörer och tekniker i gruvtekniskt och metallurgiskt arbete 007 Ingenjörer och tekniker inom övriga tekniska verksamhetsområden 008 Mätningsingenjörer och -tekniker samt kartläggare 009 Tekniska ritare och övriga tekniska branscher 01 Kemiskt och fysikaliskt arbete 010 Kemister 011 Fysiker 012 Laboranter och laboratoriebiträden 013 Geologer 014 Meteorologer och hydrologer 019 Övrig kemi och fysik 02 Biologiskt arbete 021 Biologer 022 Jordbruksrådgivare och -forskare 023 Skogsbruksrådgivare och -forskare 029 Övrig biologi 03 Pedagogiskt arbete 030 Rektorer 031 Universitets- och högskolelärare 032 Ämneslärare och lektorer 033 Klasslärare 034 Speciallärare 035 Barnträdgårdslärare 036 Utbildare 037 Officerare 038 Övriga militärt arbete 039 Övrig pedagogiskt arbete

8 04 Religiöst arbete 041 Präster 049 Övrigt religiöst arbete 05 Juridiskt arbete 051 Domstolsjurister 052 Åklagare 053 Advokater 054 Juridiska experter 055 Notarier 059 Övrigt juridiskt arbete 06 Redaktionellt och informatörsarbete, masskommunikation 061 Journalister 062 Programredaktörer 063 Informatörer 064 Konsumentrådgivare 065 Radio- och TV-tekniker samt ljudtekniker 066 Övriga användare av radio- och TV-sändutrustning inklusive filmutrustning 069 Övrigt redaktörs- och informatörsarbete, masskommunikation 07 Konstnärligt och underhållande arbete 071 Författare 072 Bildkonstnärer 073 Formgivare 074 Fotografer och filmfotografer 075 Scenkonstnärer 076 Musiker 077 Regissörer och scenmästare 079 Övrigt konstnärligt och underhållande arbete 08 Biblioteksarbete och informatik 081 Bibliotekarier 082 Arkivarier och museianställda 083 Informatiker 089 Övrigt biblioteksarbete och informatik

9 09 Övrigt vetenskapligt expertarbete och humanistiskt arbete 091 Samhällsforskare 092 Forskare inom humanistiska och naturvetenskapliga områden 093 Intervjuare 094 PR-informatörer 095 Organisationsfunktionärer 096 Översättare och tolkar 097 Miljö- och naturvårdsarbete 099 Övrigt vetenskapligt expertarbete 1 Hälsovård och socialt arbete 10 Hälso- och sjukvård 101 Läkare 102 Överskötare 103 Sjukskötare 104 Laboratorieskötare och röntgenskötare 105 Mentalvårdare 106 Primärskötare, medikalvaktmästare och närvårdare 107 Barnskötare, sjukvård 108 Assisterande arbete inom sjukvård och forskning 109 Övrigt hälso- och sjukvårdsarbete 11 Rehabilitering inom hälsovården 111 Fysioterapeuter 112 Ergoterapi 113 Talterapi 114 Näringsterapi 119 Övrig rehabilitering inom hälsovården 12 Tandvård 121 Tandläkare 122 Tandskötare 123 Munhygienister 129 Övrigt arbete inom tandvården 13 Apoteksarbete 131 Apotekare och provisorer 132 Farmaceuter 133 Läkemedelsarbetare 139 Övrigt apoteksarbete

10 14 Veterinärtjänst och miljövård 141 Veterinärer 142 Hälsokontrollarbete 149 Övrigt veterinärarbete 15 Socialt arbete 151 Ledande socialarbetare och sektorchefer 152 Socialarbetare 154 Socialinstruktörer, skötare och personliga assistenter 155 Hemvårdare och hemhjälpare 159 Övrigt socialarbete 16 Barndagvård 161 Barnskötare, dagvård 162 Arbetare inom barndagvård 169 Övrigt barndagvårdsarbete 17 Psykologarbete 171 Psykologer 179 Övrigt psykologarbete 18 Ledning av hobbyverksamhet och professionell idrott 181 Ungdoms- och nykterhetsledare 182 Idrottsinstruktörer och tränare 189 Övrigt hobbyledarverksamhet och professionell idrott 19 Övrigt hälsovård och den sociala sektorn 191 Tillverkare av hjälpmedel 199 Övrigt hälsovårds- och socialarbete 2 Arbete inom administration, kontor, turism och ITbranschen 20 Ledning inom offentlig förvaltning 201 Ledande tjänstemän inom statsförvaltning 202 Ledande tjänstemän inom kommunal förvaltning 209 Övrigt ledarskap inom offentlig förvaltning 21 Ledning inom affärsföretag och organisationer 211 Företagare 212 Organisations- och förbundsledare 213 Ledare av affärsföretag 219 Övrig ledning av affärsföretag och organisationer

11 22 Personaladministration och arbetsförmedling 221 Arbetsförmedling 222 Personalärenden 229 Övrig personaladministration och arbetsförmedling 23 Planering och redovisning inom ekonomiförvaltning 231 Planerare, kostnadsberäknare inom ekonomiförvaltning 232 Revisorer 233 Räkenskapspersonal 239 Övrigt planerings- och redovisningsarbete inom ekonomiförvaltning 24 Sekreterar- och kontorsarbete 241 Sekreterare 242 Kontorspersonal 243 Textbehandlare 244 Kanslivaktmästare 249 Övrigt sekreterar- och kontorsarbete 25 Datateknik 251 Datachefer 252 Planerare 253 Datamaskinsoperatörer och PC-samordnare 259 Övrigt datatekniskt arbete 26 Bank- och försäkringsbranschen 261 Banktjänstemän 262 Försäkringstjänstemän 263 Socialförsäkringstjänstemän 269 Övrigt bank- och försäkringsarbete 27 Arbete inom turism 271 Turistchefer och -tjänstemän 272 Resebyråtjänstemän 273 Reseguider 279 Övrigt arbete inom turism 29 Övrigt administrativt och kontorsarbete 291 Skatteberedare och -tjänstemän 292 Logistiker och transportplanerare 293 Disponenter 294 Lagerförvaltare 299 Övrigt administrativt och kontorstekniskt arbete

12 3 Kommersiellt arbete 30 Reklam och marknadsföring 301 Reklam- och marknadsföringschefer 302 Reklamplanerare 309 Övriga inom reklam och marknadsföring 31 Fastighetsförmedling och finansieringstjänster 311 Förmedlare av fast och lös egendom 312 Förmedlare av värdepapper och finansieringstjänster 319 Övrig fastighetsförmedling och finansiering 32 Inköpsarbete 321 Inköpare 322 Inköpsombud 329 Övrigt inköpsarbete 33 Försäljning och handelsrepresentation 331 Säljledning 332 Handelsrepresentation och telefonförsäljning 333 Försäljningssekreterare 339 Övrig försäljning och handelsrepresentation 34 Varuförsäljning 341 Parti- och detaljhandlare 342 Affärsföreståndare 343 Biträden 344 Servicestationspersonal 345 Torghandlare och hemförsäljare 349 Övrig försäljning av varor 39 Övrigt kommersiellt arbete 399 Övriga utövare av kommersiellt arbete 4 Jord- och skogsbruk, fiske

13 40 Gårdsbruk och djurskötsel 400 Jordbrukare 401 Lantbruksarbetsledning 402 Kreatursuppfödare 403 Pälsdjursuppfödare 404 Renägare 405 Lantbruksarbetare 406 Husdjursskötare 407 Pälsdjursskötare 409 Övrigt lantbruks- och djurskötselarbete 41 Trädgårds- och parkarbete 410 Handelsträdgårdsmästare och trädgårdsanläggare 411 Trädgårdsarbetsledning 412 Trädgårdsarbetare 419 Övrigt trädgårds- och parkarbete 42 Viltvård och jakt 421 Jaktövervakare 429 Övrig viltvård och jakt 43 Fiskeri 431 Fiskare 432 Fiskodlare 439 Övrigt fiske 44 Skogsarbete 441 Skogsarbetsledning 442 Skogsarbetare 443 Flottningsarbetare 449 Övrigt skogsbruksarbete 49 Övrigt jord- och skogsbruksarbete 499 Övriga utövare av jord- och skogsbruksarbete 5 Transport och kommunikation 50 Sjöbefäl 501 Däcksbefäl 502 Lotsar 503 Maskinbefäl 509 Övrigt havsbefälsarbete

14 51 Däcks- och maskinmanskap 511 Utförare av arbete för däcks- och maskinmanskap 519 Övriga utförare av däcks- och maskinmanskapsarbete 52 Flygtransport 521 Piloter och helikopterpiloter 529 Övrig flygtransport 53 Rälstransport 531 Lokförare 539 Övrigt framförande av rälstransport 54 Vägtrafik 540 Buss- och personbilsförare 541 Förare av lastbilar och specialfordonskombinationer 542 Varubud 549 Övrigt vägtrafikarbete 55 Trafikledning och trafikservicearbete 551 Hamntrafikbefäl 552 Flygtrafikledning och flygklarerare 553 Flygtrafiktjänstemän 554 Trafikledning vid järnväg 555 Tåg- och stationskarlar 556 Vägtrafikledning 557 Servicepersonal i buss- och spårvagnstrafik 559 Övrig trafikledning och trafikservicearbete 56 Post och telekommunikation 561 Postanstaltsföreståndare 562 Post- och teletjänstemän 563 Telefonister 564 Radiotelegrafister 569 Övrigt post- och telekommunikationsarbete 57 Postutdelning 571 Postiljoner och sorterare 579 Övriga post- och telearbetare 59 Övrig transport och kommunikation 591 Navigering av båttrafik 599 Övrigt transport- och kommunikationsarbete 6 Byggnadsarbete och gruvdrift

15 60 Gruvdrift och stenbrytning 601 Gruvarbetare 602 Anrikningsarbetare 603 Stötborrare och diamantborrare 609 Övrigt gruv- och stenbrytningsarbete 61 Oljeborrning och torvupptagning 611 Oljeborrningsarbetare 612 Torvupptagningsarbetare 619 Övrigt oljeborrnings- och torvupptagningsarbete 62 Husbyggnadsarbete 621 Timmermän 622 Murare 623 Armerare, betongarbetare och betongvaruarbetare 624 Husbyggnadsarbetare 625 Golvläggningsarbete 626 Isolerare 627 Byggnadsmålare 628 Diversearbetare i byggbranschen 629 Övrig husbyggnad 63 Anläggningsarbete 631 Väg- och banarbetare 639 Övrigt anläggningsarbete 64 Arbetsmaskiner 641 Kranförare 642 Anläggningsmaskinsförare 643 Truckförare och transportörmaskinsförare 649 Övrigt arbete med arbetsmaskiner 7 Beklädnads-, maskin-, trä-, elindustri samt målningsarbete 70 Textilarbete 701 Garnförbearbetare 702 Spinnare 703 Vävare och stickare 704 Maskinister inom textilindustrin 705 Färgeri- och appreturarbetare 706 Avsynare av textilprodukter 709 Övrigt textilarbete

16 71 Sömnad och beklädnad 711 Skräddare, ateljé- och hemsömmerskor 712 Körsnärer 713 Modister och hattmakare 714 Tapetserare 715 Beklädnadsplanerare och tillskärare 716 Sömmerskor 719 Övrigt sömnads- och beklädnadsarbete 72 Skor och lädervaror 721 Skomakare 722 Skoarbetare 723 Lädersömmare 729 Övrigt sko- och lädervaruarbete 73 Smideri och gjuteri 731 Hytt- och metallugnsarbetare 732 Värmare och härdare 733 Valsare 734 Tråd- och rördragare 735 Smeder 736 Gjuteriarbetare 739 Övrigt smides- och gjuteriarbete 74 Finmekanik 741 Finmekaniker 742 Urmakare 743 Guld- och silversmeder 744 Gravörer 749 Övrigt finmekaniskt arbete 75 Verkstads- och byggnadsmetall 751 Verkstadsmekaniker och verktygsmakare 752 Maskinmontörer 753 Maskin- och motorreparatörer 754 Plåtslagare 755 Rörarbetare 756 Svetsare och gasskärare 757 Hopsättare av verkstads- och metallindustriprodukter 758 Metalliserare 759 Övrigt verkstads- och byggnadsmetallarbete

17 76 El 761 Elmontörer 762 Elektromekaniker 763 Telekommunikations- och elektronikmontörer 764 Linjemontörer 765 Hopsättare av el-, elektronik- och teletekniska produkter 769 Övrigt elarbete 77 Träarbete 771 Virkeshanterare 772 Trävaruarbetare 773 Faner- och träfiberskivearbetare 775 Båtbyggare 776 Möbelsnickare 777 Maskinsnickare 778 Ytbehandlare 779 Övrigt trävaruarbete 78 Målningsarbete 782 Industrimålare och -lackerare 789 Övrigt måleri 8 Annan industri och lagerbranschen 80 Grafikbranschen 801 Litografer 802 Tryckare 803 Bokbinderiarbetare 804 Fotolaboratoriearbetare 809 Övrigt grafiskt arbete 81 Glas och tegel 811 Glasarbetare 812 Formare 813 Ugnsskötare, glas och keramik 814 Dekoratörer och glaserare 819 Övrigt glas- och tegelarbete

18 82 Livsmedelsindustri 821 Kvarnarbetare 822 Bagare och konditorer 823 Sötsaksarbetare 824 Bryggeri- och tobaksarbetare 825 Konserverings- och djupfrysningsarbetare 826 Slaktare och charkuterister 827 Mejeriarbetare 828 Färdigmattillredare 829 Övrigt arbete inom livsmedelsindustrin 83 Kemisk process 831 Processoperatörer 832 Ugnsskötare, kemisk industri 833 Kross-, kvarn- och kalanderskötare 839 Övrigt kemiskt processarbete 84 Papperstillverkning 841 Pappersmassearbetare 842 Pappersarbetare 843 Pappersvaruarbetare 849 Övrig papperstillverkning 85 Gummi- och plastprodukter 851 Gummivaruarbetare 852 Plastvaruarbetare 859 Övrigt gummi- och plastvaruarbete 86 Hantverksindustri 862 Garvare och skinnberedare 863 Musikinstrumentmakare 864 Stenhuggeriarbetare 865 Korgmakeriarbetare och borstbindare 869 Övriga inom hantverksindustri 87 Drift av stationära maskinanläggningar i energiproduktion och vattenförsörjning 871 Driftmaskinister 872 Elmaskinister 879 Drift av övriga stationära maskiner inom energiproduktion och vattenförsörjning

19 88 Paketering, lager och stuveri 881 Paketerare 882 Lagerarbetare 883 Stuveri- och lastningsarbete 889 Övrig paketering, stuveri- och lastningsarbete 89 Diversearbete, industri 891 Diversearbetare, industri 899 Övrigt industriarbete 9 Servicearbete 90 Bevaknings och skydd 901 Brandmän 902 Sotare 903 Polispersonal 904 Tull- och gränsbevakningspersonal 905 Fångvaktare 906 Vakter 907 Licenskontrollanter och parkeringsövervakare 909 Övrigt bevaknings-, skydds- och alarmarbete 91 Härbärgeringsrörelse och storkök 911 Storhushållsföreståndare 912 Kockar, kokerskor och kallskänkor 913 Köks- och restaurangarbetare 914 Föreståndare för inkvarteringsställen 919 Övrigt inkvarterings- och storköksarbete 92 Servering 921 Hovmästare och servitörer 922 Portionerare och försäljare vid kaféer och matställen 929 Övrigt serveringsarbete 93 Hushållsarbete 931 Hushållsföreståndare och hembiträden 939 Övrigt hushållsarbete 94 Fastighetsskötsel och städning 941 Fastighetsskötsel och underhåll 942 Städare 949 Övrig fastighetsskötsel och städning

20 95 Skönhetsvård och hygien 951 Frisörer och skönhetsvårdsassistenter 959 Övrig skönhetsvård 96 Tvätteri 961 Tvätteriarbetare 962 Pressare och strykare 969 Övrigt tvätteriarbete 97 Turistnäringen 972 Turistservice 979 Övrigt arbete inom turistservice 99 Övriga tjänster 992 Begravningsbyråpersonal 993 Croupierer och spelhallsfunktionärer 999 Övrigt servicearbete X Arbete som icke klassificerats i annat sammanhang X1 Skolelever och studerande X11 Skolelever X12 Studerande X2 Yrket kan ej klassificeras eller är okänt X21 Yrket kan ej klassificeras X3 Person som byter yrke X31 Person som byter yrke X4 Nyutexaminerade X41 Nyutexaminerade X5 Grundskola/gymnasieämnets lärokurs X51 Genomgången grundskola/avl. av gymnasieämnen X6 Invandrarutbildning X61 Invandrarutbildning X7 Vägledande utbildning X71 Vägledande utbildning X8 Språkutbildning (inte riktad till invandrare) X81 Språkutbildning

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Arbetsmarknadsbarometern 2011 På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Katarina Fellman 17.6.2011 Arbetslöshetsgrader och nettoinflyttning 1990-2011 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Personer 275 250 225 200

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990

Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

ALMEGA Tjänsteförbunden STD

ALMEGA Tjänsteförbunden STD Näringslivets yrkesklassificering 2010 - NYK 2010-85 Statistik Apr, 2012 ALMEGA Tjänsteförbunden STD Konsult-, arkitekt- och projektledningsföretag Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

ARBETSFÖRMEDLINGSSTATISTIK

ARBETSFÖRMEDLINGSSTATISTIK SVT ARBETSFÖRMEDLINGSSTATISTIK År månad ARBETSMARKNAD ANM 20XX:X FIGUREN: ARBETSLÖSA ARBETSSÖKANDE VID ARBETSFÖRMEDLINGEN I SLUTET AV MÅNADEN UNDER ÅREN 200X-20XX, TUSEN PERSONER (MODELLFIGUREN FRÅN JULI

Läs mer

Carlsund Utbildningscentrum

Carlsund Utbildningscentrum Carlsund Utbildningscentrum Program som du kan söka på Carlsund Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet

Läs mer

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Marianne Leckström marianne.leckstrom@skl.se www.skl.se/gis Först ett tips Sektionschefstjänst för Infrastruktur och fastighet på SKL är ledig. - Geodata,

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

Ditt resultat från Karriärpaketet

Ditt resultat från Karriärpaketet Page 1 of 5 Ditt resultat från Karriärpaketet Licensnamn: Ditt namn: Inspiration Karriärförlaget Test Testsson Vård, hälsa och socialt arbete Inom Vård, hälsa och socialt arbete arbete ingår såväl undersökning,

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Löneförfrågan för den privata sektorn 2008 Statistikcentralens allmänna yrkesklassificering

Löneförfrågan för den privata sektorn 2008 Statistikcentralens allmänna yrkesklassificering Löneförfrågan för den privata sektorn 2008 Statistikcentralens allmänna yrkesklassificering Timavlönade Månadsavlönade Notera vid anmälan av de timanställdas yrken för löneförfrågan för den privata sektorn!

Läs mer

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Programtest Mål och Syfte

Programtest Mål och Syfte Namn Programtest Mål och Syfte o Testet ger eleverna en ledtråd angående vilket eller vilka program de bör fördjupa sig i. o Testet görs med fördel innan enskilt vägledningssamtal. o Syftet med att göra

Läs mer

Jobbmöjligheter. Yrkeskompass för Värmlands län 2014

Jobbmöjligheter. Yrkeskompass för Värmlands län 2014 Jobbmöjligheter Yrkeskompass för Värmlands län 2014 1 Optimism på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Störst är optimismen inom hotell och restaurang och hos företag som säljer tjänster

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västmanlands län 2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västmanlands län 2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västmanlands län 2014 1 Bättre arbetsmarknad 2014 Den utdragna lågkonjunkturen ser ut att ha nått sin botten. Under 2014 fortsätter ekonomin att förstärkas vilket påverkar

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Skåne län 2015 1 Fler jobb 2015 I Skåne väntas arbetsmarknaden bli ganska bra under 2015. Jobben blir fler och arbetslösheten minskar. De yrken det är bäst möjlighet att få jobb inom

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Värmlands län 2014 2015 1 Fortsatt förbättring på arbetsmarknaden I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Värmlands län under 2014 och 2015. På Arbetsförmedlingen

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Örebro län 2014 1 Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 Ökade chanser att få jobb Arbetsmarknaden i länet förbättras och fler jobb förväntas tillkomma.

Läs mer

Löner för offentligt anställda på Åland

Löner för offentligt anställda på Åland Statistik 2006:2 Löner för offentligt anställda på Åland Löner för landskapsanställda 2004 Löner för kommunalt anställda 2004 Löner för statligt anställda 2004 Lönestatistik Serien Lönestatistik omfattar

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län men arbetsgivare

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2014 2015 1 Enklare att hitta ett jobb Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst chans att få jobb under 2014 och 2015.

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2015 1 Jobbmöjligheterna i länet blir fler Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb under 2015.

Läs mer

Löner för offentligt anställda på Åland 2013 2014. Utredningsrapport. Utredningsrapport. Statistik 2015:2

Löner för offentligt anställda på Åland 2013 2014. Utredningsrapport. Utredningsrapport. Statistik 2015:2 Statistik 2015:2 Löner för offentligt anställda på Åland 2013 2014 Landskapsanställda, kommunalt anställda samt statligt anställda Utredningsrapport Rapportens titel Undertitel Utredningsrapport Rapportens

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2014 2015 1 Goda jobbchanser 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas ha en positiv

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom kultur

Vägen till yrkeskunskap inom kultur Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom kultur Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom hantverk och konstindustri Grundexamen i audiovisuell kommunikation Grundexamen i visuell framställning

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Bemanningsföretagen - omsättning

Bemanningsföretagen - omsättning IVA 20 maj 2013 Bemanningsföretagen - omsättning 5/30/2013 Bemanningsföretagen - omsättningsutveckling 5/30/2013 Ung bransch med gamla rötter 40-talet USA Kelly Girl 50-talet Stockholms Kontoristservice

Läs mer

Samverkan ger resultat. Välkomna!

Samverkan ger resultat. Välkomna! Samverkan ger resultat Välkomna! 16 oktober 9.00-9.30 Om KSL och länets utbud av vuxenutbildning Karin Jacobsen och Stefan Quas, KSL 9.30-10.30 Presentation av arbetsmarknadens behov enligt aktuella prognoser

Läs mer

Tips 1(8) SSYK 2012 2014-03-31. Innehållsförteckning

Tips 1(8) SSYK 2012 2014-03-31. Innehållsförteckning Tips 1(8) SSYK 2012 2014-03-31 Innehållsförteckning Chefer... 2 Arbetsledare... 3 Övriga pedagoger... 4 Revisorer... 5 Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister... 5 Idrottsutövare och idrottstränare...

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Jönköpings län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Jönköpings län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Jönköpings län 2015 1 Fler jobb i länet 2015 Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Jönköpings län under 2015. Länets arbetsgivare har en positiv framtidstro och många

Läs mer

Yrkeskoder Trafikhuvudmän

Yrkeskoder Trafikhuvudmän 1 (6) Yrkeskoder Trafikhuvudmän 1. Ledningsarbete 2 Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Mellanchefer och lägre chefer/arbetsledare 2. Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens

Läs mer

Innehåll. Bakgrund Rekrytering Handledare Praktikanter Våra skolkontakter

Innehåll. Bakgrund Rekrytering Handledare Praktikanter Våra skolkontakter Pågående skolaktiviteter Skoghalls Bruk 2010 Innehåll Bakgrund Rekrytering Handledare Praktikanter Våra skolkontakter 2 Bakgrund Personal på Stora Enso Skoghall AB (Feb 2010) Anställda Antal Procent Skoghall

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2014 2015 1 Fler jobb i ett växande Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län under 2015. Under året

Läs mer

Introduktionsprogram fem olika inriktningar beroende på vilka betyg som saknas.

Introduktionsprogram fem olika inriktningar beroende på vilka betyg som saknas. Gymnasieprogram Alla yrkesprogram leder till en yrkesexamen. Du kan börja jobba direkt efter utbildningen eller fortsätta studera inom yrkeshögskolan. Du kan också välja extra kurser för att studera vidare

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Blekinge län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Blekinge län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Blekinge län 2015 1 Jobben blir fler i år I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Blekinge län. Under 2015 förbättras arbetsmarknaden i länet och fler

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Academicum Kompetenslista

Academicum Kompetenslista Drottninggatan 4 753 10 Uppsala T 018-15 72 09 info@academicum.se www.academicum.se Academicum Kompetenslista Korta vägen och Akademikertrainee Ett samarbete mellan Academicum, Uppsala universitet, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen Nr 7 39 Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen. Basuppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn FO-nummer/personbeteckning

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet

Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen Grundexamen i tandteknik Grundexamen inom

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2015 1 Goda jobbmöjligheter i Uppsala I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2015. Arbetsmarknaden i länet väntas fortsätta

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Undersökning bland utexaminerade 2010

Undersökning bland utexaminerade 2010 Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA)

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i byggnation och anläggning vid till exempel nyproduktion, ombyggnad och renovering.

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Löner för offentligt anställda på Åland

Löner för offentligt anställda på Åland Statistik 2004:8 Löner för offentligt anställda på Åland Löner för landskapsanställda 2003 Löner för kommunalt anställda 2002-2003 Löner för statligt anställda 2003 Lönestatistik Serien Lönestatistik omfattar

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Jobbmöjligheter. i Västernorrlands län 2014 2015

Jobbmöjligheter. i Västernorrlands län 2014 2015 Jobbmöjligheter i Västernorrlands län 2014 2015 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrland men arbetsgivare har trots detta

Läs mer

PERSONAL SOM ARBETAR MED VISSA SAKKUNNIGUPPGIFTER INOM FÖRVALTNINGEN, BYRÅUPPGIFTER, ICT-UPPGIFTER OCH INTERN SERVICE

PERSONAL SOM ARBETAR MED VISSA SAKKUNNIGUPPGIFTER INOM FÖRVALTNINGEN, BYRÅUPPGIFTER, ICT-UPPGIFTER OCH INTERN SERVICE KT Cirkulär 9/2014 bilaga 2 1 (15) BILAGA 1 FÖRVALTNINGSPERSONAL OCH PERSONAL INOM INTERN SERVICE BILAGA 1 PERSONAL SOM ARBETAR MED VISSA SAKKUNNIGUPPGIFTER INOM FÖRVALTNINGEN, BYRÅUPPGIFTER, ICT-UPPGIFTER

Läs mer

KFS Lönestatistik 2011 - Tabell 0001 Alla branscher, hela landet

KFS Lönestatistik 2011 - Tabell 0001 Alla branscher, hela landet avser ersättning för OB, skiftarbete, jour, beredskap och förmåner. 0000 Övriga 765 25 300 12 500 24 400 33 800 2 300 1210 VD, VVD eller rektor (10 eller fler anställda) 173 1222 Produktionschef, Driftschef,

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Värmlands län 2015 2016 1 Jobben blir fler Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Värmlands län under 2015 och 2016. På Arbetsförmedlingen räknar vi med att antalet anställda

Läs mer

Jobbmöjligheter. i Örebro län 2015 2016

Jobbmöjligheter. i Örebro län 2015 2016 Jobbmöjligheter i Örebro län 2015 2016 1 Ökade jobbmöjligheter i länet Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb i Örebro län under 2015 och

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Kronobergs län 2014 2015 1 Jobben blir fler 2014 och 2015 Arbetsmarknaden ser ljusare ut under det närmaste året. Sysselsättningen beräknas öka och arbetslösheten minska. Företagen i

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Östergötlands län 2014 2015 1 Arbetsmarknaden blir bättre under 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Östergötlands län under 2014-2015. Arbetsmarknaden

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Jönköpings län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Jönköpings län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Jönköpings län 2015 2016 1 Fler jobb i länet 2015 och 2016 Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Jönköpings län under 2015 och 2016. Länets arbetsgivare har en positiv

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Del1: Arbetsmarknaden för kvalificerad arbetskraft 2011-09-12 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar

Läs mer

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer Olle Dahlberg Utbildningen För få eller ganska många? 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU 14000 12000 Civilingenjörer Sökande 1:a hand, antagna och nybörjare (HT) samt examinerade

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering

Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering Dnr 19/400/2004 Datum 25.3.2004 Enligt sändlista Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ärende: Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar som äger rum av arbetskraftens kompetensmässiga

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling Detaljerad beskrivning av insamlande uppgifter Bilaga 1 Variabler Beskrivning Undersökning Benämning Namn på rapporterande enhet. Samtliga undersökningar Adress Adress för rapporterande enhet Postnummer

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Västmanlands län 2015 1 Fler jobbmöjligheter 2015 Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Västmanlands län under 2015. Arbetsförmedlingen räknar med att arbetsmarknaden

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2014 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2 Ständig brist på kompetent arbetskraft Stockholm är en av Västeuropas snabbast växande städer

Läs mer

vad är hantverk? förteckning över 305 yrken

vad är hantverk? förteckning över 305 yrken vad är hantverk? förteckning över 305 yrken nom hantverksområdet ryms en mängd olika yrken, faktiskt i ända uppemot 300 stycken. Några av dem är mycket gamla, andra alldeles nya. Några har många utövare,

Läs mer

Definitioner 1 Församlings- och främjandeuppgifter 1.1 Pedagogiska uppgifter mm

Definitioner 1 Församlings- och främjandeuppgifter 1.1 Pedagogiska uppgifter mm Definitioner 1 Församlings- och främjandeuppgifter 1.1 Pedagogiska uppgifter mm 1101 Församlingspedagog Arbetstagare med församlingspedagogutbildning som svarar för planering av och medverkar i församlingens

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002

FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002 FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002 KORT 1 0 Ingen tid alls 1 Under en ½ timme 2 Från en ½ timme till 1 timme 3 Mer än 1 timme, men högst 1½ timme 4 Mer än 1½ timme, men högst 2

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Välj rätt yrke undvik astma och eksem

Välj rätt yrke undvik astma och eksem Välj rätt yrke undvik astma och eksem Centrum för Arbets- och miljömedicin Norrbacka, 171 76 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se slso.sll/camm folkhalsoguiden.se När man ska välja yrke och gymnasieprogram

Läs mer

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Det är uppenbart att: människor och företag (i en tilltagande grad) är koncentrerade till vissa platser företag inom vissa branscher är mer koncentrerade till

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2015 2016 1 Fler jobb i Uppsala län I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2015-2016. Arbetsmarknaden i länet väntas fortsätta

Läs mer

Framtidsbranschen Vindkraft

Framtidsbranschen Vindkraft Framtidsbranschen Vindkraft Exempel på yrken & arbetsuppgifter vid utbyggnad av landbaserade vindkraftparker Nätverket för vindbruk Noden för arbetskraftförsörjning drift & underhåll. Vindkraftbranschen,

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Västmanlands län 2014 2015 1 Bättre arbetsmarknad 2014 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Västmanlands län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas

Läs mer

Information angående kravet på ekonomikunskaper vid ansökan om Mästarbrev

Information angående kravet på ekonomikunskaper vid ansökan om Mästarbrev Information angående kravet på ekonomikunskaper vid ansökan om Mästarbrev Enligt mästarbrevskungörelsen ska den sökande kunna uppvisa handlingar som styrker kunskaper i småföretagande/småföretagsekonomi.

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västernorrlands län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Västernorrlands län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Västernorrlands län 2015 1 Jobben i Västernorrland under 2015 Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta mer om jobbmöjligheterna för olika yrken i länet under 2015. Under varje

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Gotlands län 2015 1 Jobben blir fler under 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken på Gotland under 2015. Arbetsmarknaden stärks i hela landet under

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer