FaStStälld av kommun- Fullmäktige

Transkript

1 Fastställd av kommunfullmäktige

2 Innehåll Inledning ett framgångsrikt år...2 Förvaltningsberättelse Allmänna förutsättningar...4 God ekonomisk hushållning...9 Målstyrning...12 Driftredovisning...25 Investeringsredovisning...30 Finansiell analys...32 Resultaträkning...38 Balansräkning...39 Kassaflödesanalys...41 Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys...42 Fem år i sammandrag...56 Redovisningsprinciper...58 Personalredovisning...60 Kvalitet...64 Barnbokslut...66 Miljöbokslut...69 Sollentuna kommuns bolag (kommunkoncernen) Nämndredovisningar Kommunstyrelsen...77 Överförmyndarnämnden...91 Trafik- och fastighetsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Rösjöstyrelsen Bilaga 1 Revisionsberättelse Beskrivande texter till de kommunövergripande målen..173 Inledning Förvaltningsberättelse Nämndredovisningar Revisionsberättelse

3 2

4 ett framgångsrikt år Sollentuna är en växande kommun. Under ökade kommunen med invånare till sollentunabor. Samtidigt som många unga vill bo kvar i kommunen när man flyttar hemifrån vill många människor också flytta till Sollentuna. Det ställer krav på nybyggnation av bostäder och god service som täcker behoven. Detta är den stora utmaningen för oss i den omvalda majoriteten Moderaterna, Folkpartiet Liberalerna och Kristdemokraterna. Utgångsläget inför framtiden är gott. Arbetslösheten i kommunen minskar; från 5,3 % 2013 till 4,6 % (8,1 % i riket). De ekonomiska målen uppfylldes med ett positivt resultat på 34,7 miljoner kronor och en soliditet på 80 %, som är en av de högsta i landet. Sollentuna kommun har en god målstyrning och uppfyllandegrad gällande åtagandena i nämnderna. Mer än 90 % av det som beslutats har blivit genomfört. Detta är ett bevis på ett bra samarbete mellan förtroendevalda och kommunens medarbetare, vilka bidrar till att utveckla kommunens verksamheter. De goda resultaten visar på att våra ambitioner om att använda resurser effektivt och förbättra kvaliteten i verksamheterna uppfylls. Vårt mål är att ha Sveriges bästa näringslivsklimat Vi är på god väg då Sollentuna klättrade till andra plats på Svenskt Näringslivs ranking över Sveriges företagsvänligaste kommuner. Ett gott näringslivsklimat är eftersträvansvärt. När fler företag väljer att starta, expandera eller flytta till Sollentuna och bedriva sin verksamhet här skapas fler arbetstillfällen. Ett annat viktigt mål är att ha tätpositionen inom skolområdet. Under flera år har ett medvetet och långsiktigt arbete genomförts för att förbättra skolresultaten. Det är mycket glädjande att meritvärdena i år 9 i grundskolan förbättrats så mycket att Sollentuna ligger på 5:e plats bland Sveriges 290 kommuner. Samtidigt har andelen elever i grundskolan som upplevt att de har blivit mobbade sjunkit på de flesta skolor. Det är väsentligt att elever/unga mår bra för att orka prestera i skolan. Inom äldreomsorgen ökar brukarnas nöjdhet hos de som har särskilt boende och ligger nu över snittet i Stockholms län. Bolagiseringen av Solom är genomförd och tidigare minussiffror i det ekonomiska resultatet har vänts till positiva siffror. Målet är fortsättningsvis att återinvestera vinster i bolaget och höja kvaliteten i verksamheterna. För att förbättra kvaliteten inom alla vård- och omsorgsverksamheter i kommunen har utbildningsnivån höjts genom det s k Omvårdnadslyftet. Ambitionerna för vårt miljö- och klimatarbete har höjts och fullmäktige fastställde under en miljöpolicy som ska lägga grunden för ett kommunövergripande arbete. Sollentuna kommun ska bli den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser. Ett samarbete har också inletts med KTH angående buller, som är en stor utmaning att klara av i ett växande Sollentuna. Det är viktigt att vi hjälper människor som flyr från förföljelse och krig i andra delar av världen. Mottagandet och integrationen av nyanlända och ensamkommande flyktingbarn har under året utvecklats. I början av invigdes Centrum för Integration och Flerspråkighet för att samordna och utveckla mottagandet av nyanlända. För ensamkommande flyktingbarn har bl a läxhjälpen utökats. Medborgarna upplever att de får en allt större möjlighet till inflytande. Under året har exempelvis brukardialogen utvecklats inom socialtjänsten och framförallt när det gäller stadsbyggnadsfrågor genomförs medborgardialoger såsom i Rotebro i maj. Till sist vill jag tacka alla som varit involverade i kommunens verksamheter för sitt engagemang och som lett till att blev ett framgångsrikt år! Douglas Lithborn Kommunstyrelsens ordförande Inledning 3

5 4

6 Allmänna förutsättningar Samhällsekonomin och kommunerna Den svenska bruttonationalprodukten (BNP) mäter i princip värdet av alla varor och tjänster som under en viss tidsperiod framställs i vårt land. Nationalprodukten kan sägas ge ett samlat mått på värdet av all den produktion som sker i ekonomins olika sektorer. Sammantaget motsvarar kommunsektorns konsumtionsutgifter mer än en femtedel av BNP. Kommunalt ägda företag och affärsdrivande verk ingår inte i kommunsektorn, utan räknas till den privata sektorn. Kommunerna svarar för två tredjedelar och landstingen för en tredjedel av sektorns konsumtionsutgifter. Antalet sysselsatta i sektorn utgör ungefär en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta i Sverige. Lönekostnadsökningar är därför den viktigaste förklaringen till varför kommunernas kostnader ökar. Löneökningarna är även den viktigaste förklaringen till skatteintäkternas utveckling. Det som gör att utrymmet kan öka realt är utvecklingen av sysselsättningen. För att tillväxten ska kunna öka är det framförallt sysselsättningen inom den privata sektorn som behöver öka. Kommunerna prognostiserar ett överskott på sammantaget cirka 5 miljarder kronor Överskottet har jämfört med 2013 minskat med nästan 10 miljarder kronor och beror främst på att 2013 ingick återbetalningar från AFA. Även för 2015 prognostiserar kommunerna ett överskott på cirka 4 miljarder kronor. Sveriges kommuner och landstings bedömning av svensk ekonomi är att efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklas förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka Allmänna förutsättningar har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Sollentuna kommun. Avsnittet behandlar inledningsvis samhällsekonomin och kommunerna. Därefter belyses skatteutjämningssystemet, befolkning, bostadsmarknad, näringsliv och arbetsmarknad i Sollentuna kommun. Avslutningsvis görs en bedömning av den framtida utvecklingen inom några områden. ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Arbetslösheten förväntas nu successivt minska. Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Det kommunala skatteunderlaget består till stor del av löneinkomster. Sysselsättningsutvecklingen och löneökningstakten är därför de faktorer som har störst betydelse för i vilken takt skatteunderlaget växer. Prognoserna tyder på att de ekonomiska läget för kommunerna kommer att försämras de närmaste åren. Även om Sollentuna står väl rustad med en stabil ekonomi kommer det att krävs återhållsamhet och budgetdisciplin framöver. Kommunen behöver en stabil ekonomi för att möta den kraftiga befolkningsökningen, ökat behov av välfärdstjänster och investeringar i infrastruktur. Förvaltningsberättelse 5

7 Inför 2015 höjer 24 kommuner skattesatsen medan 4 kommuner sänker. Den genomsnittliga skattesatsen ökar med 5 öre. Skatteutjämningssystemet Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Utjämningssystemet kan delas upp i fyra olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/avgift. I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten. I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många äldre invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin. Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift till staten. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. För att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstutjämningen och för att staten samtidigt ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet finns ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn. Förslag på förändringar inom utjämningssystemet Finansdepartementet har i jan 2015 remitterat en promemoria med förslag till förändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. I promemorian föreslås att inkomstutjämningsavgiften höjs för de kommuner och landsting som betalar avgift vilket sker genom en återgång till de regler för beräkning av inkomstutjämningsavgifter som gällde fram till utgången av Skulle ovanstående justering genomföras motsvarar det för Sollentunas del en försämring med ca 58 miljoner kronor. Den förra regeringen beslutade att se över modellen för individ- och familjeomsorg. Statskontoret har lämnat en rapport hösten med förslaget på justeringar. I korthet innebär förslaget om det införs att Sollentuna kommer att förlora cirka 6 miljoner kronor. Befolkning Befolkningsökningar ställer krav på planering och framförhållning, investeringar i infrastruktur och service, men påverkar också skatteintäkter och verksamhetskostnader i det korta perspektivet. I Stockholms län var befolkningsökningen personer under. Sollentuna kommuns befolkning ökade under samma period med personer, vilket motsvarar 1,7 procent, och var vid slutet av året invånare. Ökningen bestod av ett födelseöverskott på 351 personer och att det var 822 personer fler som flyttade in till än ut från kommunen. Både in- och utflyttare är till stor del personer i åldern år. Utflyttarna är vanligtvis ungdomar som lämnar föräldrahemmet. Inflyttarna är något äldre personer, som söker sig till kommunen till exempel i samband med familjebildning. Bostadsmarknad Sollentuna är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion, där bostadsbeståndet till en del bestämmer befolkningsutvecklingen. Totalt fanns det cirka bostäder i kommunen vid början av. Fördelningen var ungefär 52 procent i flerbostadshus och 48 procent 6

8 i småhus. Upplåtelseformerna var 24 procent hyresrätter, 35 procent bostadsrätter och 41 procent äganderätter. Under perioden planeras cirka nya bostäder bli inflyttningsklara i Sollentuna kommun. Kommunen har ingen bostadsförmedling och bevakar därmed inte hela bostadsmarknaden. I kommunens eget bostadsbolag fanns det vid årsskiftet inga outhyrda lägenheter. Näringsliv I Sollentuna kommun finns cirka företag, de flesta inom privata tjänstesektorn och majoriteten är småföretag. Näringslivets utveckling i Sollentuna är mycket positiv. De senaste åren har cirka 500 företag startats. I Svenskt Näringslivs undersökning om kommuners företagsklimat rankas Sollentuna som nummer två i hela landet, kommunen klättrade från femte platsen Sollentuna är en attraktiv kommun att etablera företag i. Läget i regionen, de goda kommunikationerna, entreprenörsanda, bra bostäder samt välutbildad arbetskraft är konkurrenskraftiga faktorer för kommunen. Under har det intensiva utvecklingsarbetet med näringslivsfrågorna fortsatt. Utifrån näringslivsstrategin har ett konsekvent förbättringsarbete utförts. Under vintern och våren genomfördes en stor satsning genom kursen Förenkla helt enkelt. Cirka 100 politiker och tjänstemän deltog i kursen vars syfte är att arbeta för att förenkla näringslivets kontakter med kommunen. Utvecklingsarbetet fortsatte med hemsida, nyhetsbrev samt olika mötesformer med kommunens företag. Näringslivsluncherna som kommunen står värd för har blivit ännu populärare under och besöks i genomsnitt av personer varje gång. I slutet av året inleddes arbetet med Kontaktcenter Företag som startade i januari Kontaktcenter Företag ska göra det lättare för näringslivet att få snabba svar på sina frågor. I slutet av november genomfördes årets Näringslivsdag i samarbete med Företagarna, Handelskammaren och NyföretagarCentrum. Cirka 140 gäster deltog och drygt 25 företag agerade som utställare. Det interna utvecklingsarbetet mellan förvaltningarna har fortsatt. Stadsbyggnadsavdelningen, Miljö- och byggnadskontoret samt Trafik- och fastighetskontoret har tillsammans med näringslivschefen arbetat fram en folder, Från idé till verklighet. Den beskriver på ett översiktligt sätt hur kommunens processer gällande exploatering, plan, bygglov, miljöbalk och användning av allmän plats går till. Arbetet fortsätter med oförminskad takt mot målet att under 2015 bli Sveriges bästa näringslivskommun. Arbetsmarknad Arbetslösheten (inkl. i program) i Sollentuna under var vid årsskiftet 4,6 procent (5,3 procent, 2013) av arbetskraften. Motsvarande siffra för riket var 8,1 procent (8,6 %). Antalet öppet arbetslösa i kommunen var vid årsskiftet 994 (1 176). Antal personer i Sollentuna placerade i konjunkturberoende program var vid årsskiftet 530 (537). Andelen arbetslösa (inkl. i program) ungdomar mellan 18 och 24 år var, 6,0 procent (9,0 %, 2013). Framtidsutsikter En mycket viktig uppgift för staten är att genomföra åtgärder som minskar utanförskapet på arbetsmarknaden och som leder till högre sysselsättning och minskad arbetslöshet. För att klara detta fordras kraftfulla åtgärder inom flera samhällssektorer. För att den ökande efterfrågan på välfärdstjänster ska kunna mötas, måste överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande upprätthållas över tiden och reformer för att öka arbetsutbud och sysselsättning genomföras. Vidare måste åtgärder vidtas för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn. Det har knappast undgått någon att den offentliga sektorn står inför stora utmaningar. Nu och år framöver har vi en ålderssammansättning i Sverige som är förhållandevis gynnsam för ekonomin i kommuner och landsting. Därefter blir det betydligt svårare. Under de närmaste 30 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas och kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. Med ökad allmän ekonomisk standard kommer även förväntningarna på den offentliga sektorn att stiga, med krav på högre standard i vård, skola och omsorg. En annan utmaning är att Sollentuna kommer att växa kraftigt och kommunen beräknas ha cirka invånare år 2024, en ökning med cirka personer jämfört med idag. Bostadsbyggandet förväntas öka de närmaste åren och enligt Förvaltningsberättelse 7

9 årets bostadsantagande beräknas cirka nya bostäder byggas i kommunen fram till år Det kommer att ställa krav på att kommunen kan hantera utbyggnaden av infrastrukturen på ett effektivt sätt. Erfarenheterna i de kommuner och landsting som tagit sig ur svåra ekonomiska situationer antyder att politisk enighet om vilka åtgärder som ska vidtas, långsiktighet och uthållighet, budgetdisciplin och goda rutiner för ekonomisk uppföljning kan vara viktiga ingredienser i ett saneringsprogram som leder till framgång. Sollentuna kommer som alla kommuner att gå in i en svagare ekonomisk utveckling de närmaste åren. Det beror bland annat på den demografiska utvecklingen och ökat investeringsbehov. Kommunen har i en ekonomisk långtidsprognos gjort en bedömning av den framtida investeringsnivån för kommunen. Totalt motsvarar investeringsbehoven för verksamheterna 4,5 miljarder kronor fram till Inklusive exploateringsutgifter exklusive markförsäljningar uppskattas det totala investeringsbehovet till 5,5 miljarder kronor. Samtidigt skapar kommunen ett överskott via den löpande verksamheten motsvarande 2,2 miljarder kronor. Detta förutsätter ett resultat på 1 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Finansieringsbehovet som återstår blir således 3,3 miljarder kronor. Detta finansieras delvis via försäljning av finansiella tillgångar och exploatering men övergår till ett lånebehov. Den finansiella analysen visar också att det kommer att krävas effektiviseringar på nära 1 procent årligen för att klara ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och bidrag. Klarar kommunen inte att effektivisera så kommer det att krävas skattehöjningar fram över. För 2015 görs bedömningen att nuvarande budget kommer att hålla. De preliminära beräkningarna för 2016 och 2017 visar att det krävs åtgärder att klara fullmäktiges resultatmål. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utanför dess egen kontroll. Nedan redovisas några av de faktorer som påverkar kommunens ekonomi. mkr 10 öres förändring av kommunalskatten 18 1 procents löneförändring 23 varav egen verksamhet 14 varav entreprenader m.m. 9 1 procents avgiftsförändring 1 1 procents KPI förändring (netto) kommuninvånare heltidstjänster (lön och PO) 53 1 procents skatteunderlagsförändring i riket 33 8

10 God ekonomisk hushållning Balanskravet Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt man avser att göra den i 8 kap. 5 kommunallagen (1991:900) föreskrivna regleringen av det negativa resultatet. Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte ska ske, ska upplysning lämnas om detta. Därvid ska skälen till beslutet anges. Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra negativ utveckling av kommunens ekonomi. Sollentunas avräkning mot balanskravet redovisas i avsnittet finansiell analys. För en finansiell bedömning finns kommunallagens mål för den ekonomiska förvaltningen som omfattar hela kommunkoncernen. Den innebär att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning både i sin egen verksamhet och i verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Nedan redovisas vilka finansiella mål som finns beslutade. Utfallet av de finansiella målen redovisas under avsnittet finansiell analys. Måluppfyllelsegraden i kommunens målstyrning inom de olika verksamheterna redovisas under egen rubrik. En kommunövergripande kvalitetsredovisning finns som eget avsnitt. Finansiella mål Hur en kommun väljer att analysera och kommentera sin ekonomi och balanskravet blir naturligtvis kopplat till om man har ett resultat som väl överstiger balanskravet, ligger i närheten av balanskravet eller om resultatet ligger klart under balanskravet. I koncernen finns inga gemensamma mål för den finansiella planeringen. Sollentuna kommun har mål för den finansiella planeringen. Av bolagsordningar och ägardirektiv framgår kommunens ramar för de kommunala bolagens verksamhet. Bolagen utfärdar egna riktlinjer för finansiell planering m.m. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets finansiella verksamheter och risker. Om det bedöms som lämpligt av respektive styrelse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer. Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, budgetår som de efterföljande planåren. Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som mått/nyckeltal. Målen för är: 1. Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras. Målet definieras i förhållande till skattenettot som används för att finansiera verksamheternas nettokostnader, finansnetto, avskrivningar, investeringar samt ökning av eget kapital. Med skattenetto avses summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning samt fastighetsavgift. 2. Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procentav de externa utgifterna. 3. Soliditeten bör inte understiga 75 procent exkl. pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Det första målet analyserar det ekonomiska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också förutsättningen för en ansvarsfull och långsiktig god ekonomisk utveckling. De två övriga målen Förvaltningsberättelse 9

11 utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styrkan, betalningsförmågan, på kort respektive lång sikt. Måluppfyllelsen redovisas under avsnittet finansiell analys. Finansiella mål i kommunens bolag Kommunen äger bolagen AB Sollentunahem, Sollentuna Energi AB och AB SOLOM. Bolagen i kommunkoncernen, exkl. AB SOLOM, ska drivas så att resultaten tillåter såväl konsolidering av bolagen samt utdelning till ägaren. Bolagen följer kommunens ägardirektiv och har haft resultat som har tillåtit utdelning till ägaren enligt fullmäktiges direktiv samt konsolidering av bolag. För AB SOLOM finns ej krav på utdelning till ägaren. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv Målstyrning Arbetet med åtagandena och tillhörande handlingsplaner har följts systematiskt under året. Vid årets slut kan konstateras att den allra största delen av åtagandena är uppfyllda, knappt 90 % på nämndnivå. Även om det i några fall kan ifrågasättas hur nämndens bedömning är gjord kan generellt konstateras att uppfyllandegraden är mycket god. Detaljerad uppföljning av nämndernas åtaganden finns i nämndsredovisningarna. Bedömning av kommunens nuläge i jämförelse med beskrivningarna till de kommunövergripande, långsiktiga, målen visar att det finns flera mål där kommunen i hög grad arbetar i linje med beskrivningarna till målen. För övriga mål har under många goda utvecklingsinsatser gjorts men för att på lång sikt helt nå beskrivningarnas ambitionsnivå finns ytterligare utmaningar. Mot bakgrund av målens övergripande och långsiktiga karaktär är bedömningen att måluppfyllelsegraden för är tillfredsställande. Noteras bör att fokusområden och mål har omformulerats inför verksamhetsåret Formuleringen av åtaganden och bedömningen av dessa är ett fortsatt utvecklingsområde. För mått till målen finns en problematik med eftersläpning och periodicitet som gör att aktuella data inte alltid kan redovisas. Här behövs också ett löpande arbete kring utveckling av nya mått samt prioritering av vilka mått som bäst belyser respektive mål. En översyn görs utifrån de mål som gäller från och med Kvalitet Arbetet med bevakning av statistik och nyckeltal på kommunövergripande nivå har utvecklats under året. Samtidigt fortsätter nämnderna att utveckla formerna för det systematiska kvalitetsarbetet och i de flesta nämnder finns nu särskilda årshjul kring kvalitet samt särskild uppföljning/ analys av verksamhetens kvalitet utöver det som redovisas i resultatanalysen. Fortfarande kvarstår dock mycket arbete kring utveckling av olika instrument för uppföljning och utvärdering av verksamheterna. Genom målsättningen Sveriges mest attraktiva kommun samt Åtta punkterna, åtta gemensamma förbättringsområden som definierats i tjänstemannaorganisationen, lyfts gemensamma frågor kring bland annat värderingar och kultur, systematiskt utvecklingsarbete och attraktiv arbetsgivare. På den kommunövergripande nivån har en kommungemensam kvalitetsredovisning tagits fram för andra året i rad. Avsnittet Kvalitet i årsredovisningen visar att kommunen ligger över genomsnittet, och i många fall betydligt över genomsnittet, på de flesta av områdena i sammanställningen. Ett särskilt barnbokslut har vidare tagits fram för andra gången. Samtidigt initieras ett miljöbokslut som i årsredovisningen ersätter tidigare form för miljöredovisning (som dock lever kvar som särskild rapport). Det nya miljöbokslutet har fokus på kommunorganisationen. I år innehåller miljöbokslutet en uppföljning utifrån klimatstrategin men kommer från och med 2015 utgå från den nya miljöpolicyn. Ledningssystem och styrprocesser De nya budget- och uppföljningsprocesserna är nu etablerade men utvärderas och förbättras kontinuerligt. I samband med budgetarbetet för 2015 genomfördes vissa justeringar i målstyrningsmodellen. Tidigare anvisningar gällande nämndernas underlag till årsredovisning samt de skriftliga resultatanalyserna har utvecklats till en kommungemensam form för Verksamhetsberättelse med resultatanalys. I samband med detta finns nu också en gemensam form för mer fullständig 10

12 verksamhetsplan som direkt kopplar till den gemensamma formen för verksamhetsberättelse. Under har en helt ny process för kommungemensam omvärldsanalys etablerats och former för löpande omvärdsbevakning utvecklas. Arbetet med att förbättra övriga förberedande processer till budgetarbetet, lokalförsörjning och IT/e-förvaltning har fortsatt. En ny modell för intern kontroll har fastställts under. Implementeringen görs under Vidare har kommunstyrelsens arbete med uppsikt förstärkts under. Sammanfattande bedömning god ekonomisk hushållning Styrdokumentet Regler för Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun innehåller en bedömning av vad som ska ligga till grund för God ekonomisk hushållning. Mot bakgrund av det som redovisats ovan samt i avsnittet finansiell analys uppfyller Sollentuna kommun de uppsatta kriterierna för God ekonomisk hushållning gällande verksamhetsåret. Förvaltningsberättelse 11

13 Målstyrning Inför verksamhetsåret 2013 infördes en helt ny målstyrningsmodell i kommunen. Modellen utgår från kommunens fem övergripande politiska fokusområden. Kommunens verksamheter har under fortsatt arbetet mot de kommunövergripande, långsiktiga målen. Sollentuna kommun har tretton kommunövergripande mål i målstyrningsmodellen: Ansvarsfull ekonomisk politik (4 mål) Utbildning (2 mål) Omsorg (2 mål) Miljö och klimat (2 mål, varav ett var nytt ) Integration och kommunikation (3 mål) I budgetbeslutet för fastställdes, utifrån dessa mål, åtaganden för varje nämnd. Dessa åtaganden, som är formulerade för att bidra till en utveckling i riktning mot målen, ska ha uppfyllts av respektive nämnd under verksamhetsåret. I den mån det var möjligt definierades också mått (indikatorer) till de olika målen. Nämndernas åtaganden för har följts upp löpande under året och slutredovisas i nämndredovisningarna. Uppföljning av de kommunövergripande målen utgår från den beskrivande text för varje mål som fastställdes i budgetbeslutet. Dessa texter återfinns i bilaga 1 i årsredovisningen. För varje mål redovisas en sammanvägd bedömning av utvecklingen under samt kommunens nuläge i förhållande till den långsiktiga målbeskrivningen. Därefter redovisas en översiktlig bild av de utvecklingsinsatser som genomförts under året samt utfall på de mått som definierats till målet. I den mån det finns ett målvärde för ett enskilt mått, fastställt av nämnd eller på annat sätt, görs uppföljning mot målvärdet. För övriga mått redovisas endast utvecklingen i Sollentuna kommun. Det finns ett behov av att utveckla användningen av mått till de kommunövergripande målen. I samband med budgetarbetet för verksamhetsåret 2015 fattades beslut om förändring av både fokusområden och mål. Antalet mål reducerades och målen omformulerades i varierande grad. En översyn av vilka mått som ska användas för uppföljning av de nya målen samt möjligheterna att i högre grad målsätta de enskilda måtten är inplanerad. Kommentar till kolumnen Trend i kapitlets tabeller: För trend visar pilen utvecklingens riktning ( ökar, minskar) medan grön pil (+) anger att utvecklingen ses som positiv och röd pil ( ) anger att utvecklingen ses som negativ. 12

14 Ansvarsfull ekonomisk politik Mål 1 Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet. Uppföljning Utvecklingsarbetet sker i linje med målbeskrivning. Att tydligare definiera vad som ska åstadkommas i den dagliga driften samt följa upp och utvärdera detta är ett utvecklingsområde. Till målet finns två nämndövergripande åtaganden som samtliga nämnder har lagt handlingsplaner mot. I samtliga nämnder bedöms åtagandena uppfyllda. Därtill kommer tre nämndspecifika åtaganden där två bedöms uppfyllda och ett delvis uppfyllt. Två mått finns utpekade till målet, prognossäkerhet och budgetföljsamhet vilka båda är indikatorer på nämndernas kontroll över den löpande användningen av fördelade medel. För båda måtten har en förbättring skett jämfört med föregående år för 5 av 8 nämnder. Mått Beskrivning målvärde En mängd utvecklingsinsatser har genomförts under året. Några har syftat till att säkerställa en struktur för systematiskt kvalitets- och effektiviseringsarbete medan andra har handlat om att genomföra ett antal kvalitets-/effektivitetsförbättringar inom nämndernas olika verksamhetsområden. Samtliga nämnder har nu ett tydligt fokus på att arbeta med kvalitetsfrågor utifrån en grundstruktur med årshjul för att analysera och redovisa verksamhetens kvalitet och effektivitet. Nämnderna arbetar också på olika sätt med utveckling av mått och andra uppföljningsinstrument. Utgångsläget för några år sedan var väldigt olika mellan nämnderna. Det återstår fortfarande utvecklingsarbete innan det systematiska arbetssättet är en naturlig del i samtliga nämnders verksamhetsstyrning. Det finns också mycket kvar att arbeta med när det gäller utveckling av olika typer av mått och andra uppföljningsinstrument samt hur resultat analyseras. Under året har arbetet med omvärldsanalys breddats och fördjupats Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall i organisationen. Framtagandet av den årliga omvärldsanalysrapporten gjordes för första gången helt internt i organisationen genom en gemensam process med förvaltningarna där samtliga chefer involverades. Här har en god grund för fortsatt arbete med omvärldsbevakning och omvärldsanalys lagts. Det är inte meningsfullt att på en kommunövergripande nivå redovisa alla utvecklingsinsatser kopplade till kvalitet och effektivitet som genomförts ute i verksamheterna. För 2015 är detta heller inte formulerat som ett kommunövergripande mål utan uppföljningen av de enskilda utvecklingsinsatserna ska framförallt ske inom ramen för respektive nämnds kvalitetsredovisning och nulägesanalys vilket det nu har lagts en grund för. På den kommunövergripande nivån kommer utvecklingsarbetet följas upp kopplat till de åtta kommunövergripande mål som är fastställda för den nya mandatperioden samt i den kommungemensamma kvalitetsredovisningen. Måluppfyllelse Trend Kommentar Budgetföljsamhet % 0,5 0,5 0,4 (+) Prognossäkerhet % Mål 2 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet. Målet är satt till +/ 1 procent. 0,8 1,2 0,3 Målvärde är uppfyllt Uppföljning Utvecklingsarbetet sker helt i linje med målbeskrivningen. Det finns nio åtaganden mot målet och samtliga bedöms av berörda nämnder vara uppfyllda. Sollentuna avancerade under året från femte till andra plats i Svenskt näringslivs ranking av det lokala näringslivsklimatet. För det andra måttet mot detta mål finns ännu inget utfall för. Kommunen fortsätter vara en aktiv part i kontakterna med företagen genom det löpande, systematiska, arbetet med olika former för dialog mellan kommunen och näringslivet, framförallt genom företagsbesök och näringslivsluncher. Dialoger har i år också särskilt genomförts inom miljöoch byggnadsnämndens område i syfte att öka förståelsen mellan parterna. (+) På kommunövergripande nivå har företagen fått en egen ingång i kontaktcenter med specialutbildad personal för näringslivsfrågor; Kontaktcenter Företag. En förstudie är också genomförd inför utveckling av en generell Tillståndsguide för företagare. Parallellt med detta har under året en rad specifika utvecklingsinsatser genomförts för att underlätta för företagen i kontakterna med kommunen. Till hjälp för företag som vill etablera sig eller expandera i kommunen Förvaltningsberättelse 13

15 finns den nya foldern Från idé till verklighet. Foldern beskriver överskådligt hur kommunens processer gällande exploatering, plan, bygglov, miljöbalk och användning av allmän plats går till. Inom trafik- och fastighetsområdet finns ett påbörjat arbete kring upphandlingsunderlagen för att förenkla för mindre och medelstora företag samtidigt som processerna kring upphandling enligt LOV och LOU har tydliggjorts. Inom ramen för Edsvik har samarbeten med det lokala näringslivet etablerats och fördjupats under året. Under året har också särskilda insatser gjorts för att identifiera mindre byggbolag och andra intressenter som kan vara intresserade av stadsutvecklingsprojekt i kommunen. Årets Nyföretagare har genomförts under i samarbete med NyföretagarCentrum. Mått Företagsklimat Svenskt näringsliv ranking av det lokala näringslivsklimatet Sollentunas ranking Serviceundersökning Stockholm Business Alliance (ranking inom SBA) Beskrivning målvärde Målet är att Sollentuna 2015 ska ha första platsen. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall Måluppfyllelse Trend Kommentar (+) 12 Resultatet för kommer under Mål 3 Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden. Uppföljning Utvecklingsarbetet sker helt i linje med målbeskrivningen. Kopplat till målet finns i huvudsak ett nämndövergripande åtagande som bedöms vara uppfyllt av samtliga nämnder. De mått som knutits till målet visar en i huvudsak positiv utveckling. Sjukfrånvaron, och särskilt långtidssjukfrånvaron, har sjunkit jämfört med föregående år och ligger fortsatt under genomsnittet för kommuner i landet. Även den genomsnittliga lönenivån ligger på en bra nivå jämfört med länet. Personalomsättningen har dock ökat något jämfört med föregående år men är fortfarande under nivån Ett ambitiöst utvecklingsarbete mot detta mål har pågått under flera års tid och flera av de områden som finns med i målbeskrivningen har varit föremål för utvecklingsinsatser under tidigare år. Inom dessa områden, t ex arbete kring lönenivåer och rekryteringsprocesser, följs den fortsatta utvecklingen löpande. Arbetet med att profilera kommunen på mässor och i andra sammanhang har också fortsatt under året. Under 2015 har utvecklingsarbetet koncentrerats till implementering av en ny personalpolicy vilket på sikt bedöms ge goda effekter både när det gäller att behålla personal och attrahera nya medarbetare. Implementeringen har genomförts på samtliga nämnder enligt en kommungemensam modell. Årets utvecklingsarbete har också inneburit utveckling av en mer systematisk uppföljning av nyanställda och de som väljer att avsluta sin anställning. För kommunen finns ett fortsatt stort rekryteringsbehov. Med undantag av ett fåtal verksamhetsområden med mycket stark konkurrens om arbetskraften, bedöms Sollentunas rekryteringsläge vara gott med ett starkt intresse för att arbeta inom kommunen. Mått Lönenivå % Beskrivning målvärde Bör ligga mellan 2% och +2% Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 0,05 0,75 1,2 Målvärde är uppfyllt Måluppfyllelse Trend Kommentar Frisknärvaro % 20,04 20,52 19,75 ( ) (+) Medianlönen för de 10 största tjänstegrupperna i Sollentuna jämfört med genomsnittet i länet. Jämix-index Värde för tillgängligt i april

16 Medarbetarindex Bör ligga mellan Ingen mätning. Personalomsättning % 14,07 12,8 13,6 ( ) Räknat förutom de medarbetare som övergått till AB Solom. Ledarskapsindex Bör ligga mellan Ingen mätning. Sjukfrånvaro % Långtidssjukfrånvaro % Ambitionen är att ligga under genomsnittlig sjukfrånvaro bland kommunerna i länet (: 6,5 %) Ambitionen är att ligga under genomsnittlig långtidssjukfrånvaro bland kommunerna i länet (: 46,4%). 5,11 5,3 5,12 Målvärde är uppfyllt 32,23 35,97 30,98 Målvärde är uppfyllt (+) (+) Mål 4 Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter. Uppföljning Utvecklingsarbetet sker helt i linje med målbeskrivningen. Det är dock i dagsläget svårt att bedöma effekterna av utvecklingsarbetet. Till målet finns ett nämndövergripande åtagande som bedöms uppfyllt av samtliga nämnder. Därtill finns två nämndspecifika åtaganden som bedöms uppfyllda. Av de mått som finns utpekade till målet har målet för andel internt rekryterade chefer uppnåtts. I övrigt kan uppföljning ske först i höst när medarbetarenkäten genomförs. Flera av delarna i målbeskrivningen är redan sedan tidigare uppfyllda utifrån de kommunövergripande processernas utformning. Bedömningen är också att de i praktiken fungerar, d.v.s. alla medarbetare har årligt medarbetarsamtal och de som internt söker en tjänst och har efterfrågade kvalifikationer kallas till intervju. Årets nämndövergripande åtagande har varit inriktat på att säkerställa det interna arbetet enligt samverkansavtalet och den generella bedömningen är att samtliga nämnder nu arbetar enligt avtalet men att det i praktiken finns vissa problem med att uppfylla förhandlings- och informationsskyldigheten då det i många verksamheter saknas lokala arbetsplatsombud. Förvaltningsberättelse Mått Medarbetarenkät fokusområde utveckling Andel internt rekryterade chefer % Antal internt rekryterade chefer Beskrivning målvärde Bör vara mellan 40 och 60 %. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall Måluppfyllelse Trend Kommentar 66 Ingen mätning Målvärde (+) är uppfyllt ( ) Det har totalt varit färre antal chefsrekryteringar jämfört med

17 Utbildning Mål 5 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och jämn kvalitet. Uppföljning Utvecklingsarbetet sker i linje med målbeskrivningen. Måtten visar en blandad bild, framförallt för gymnasieskolan. Till detta mål är fem åtaganden kopplade varav fyra bedöms vara upp fyllda och ett delvis. Det genomsnittliga meritvärdet för grundskolan har förbättrats ytterligare och överträffar målvärdet. Sollentuna ligger nu på femte plats i landet. Skolverkets sammanställning för eleverna i årskurs 9 under läsåret 2013/ visar att meritvärdet ligger på 240,4 för de kommunala skolorna och 241,2 om man inkluderar de fristående skolorna. Motsvarande för hela riket är 214,8. Spridningen av resultat, mätt som skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, har markant förbättrats och överträffar målvärdet. Andelen elever som klarar godkänt i alla ämnen har minskat något och målvärdet har inte uppnåtts. För att Sollentunas elever ska kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner sig trygga. Andelen elever i grundskolan som upplevt sig mobbade har sjunkit på de flesta skolor och ligger på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra kommuner. Andel elever på Rudbecksskolan som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år har ökat men har inte uppnått målvärdet. Jämfört med riket ligger dock Rudbeck väl till. Trygghetsmätningen på Rudbeck uppnår inte uppsatt målvärde medan genomsnittlig betygspoäng ligger på målvärde. Värdena har i båda dessa mätningar sjunkit något. Grundskolan fortsätter sitt långsiktiga arbete mot att bli Sveriges bästa skola både vad gäller personalens förutsättningar att bedriva ett bra arbete och alla elevers förutsättningar att lyckas i sitt skolarbete. Särskilda satsningar har genomförts inom matematik och ett språkutvecklande arbetsätt liksom skolans användning av IT. Det pågår också ett utvecklingsarbete inom förskolan för gemensamma former för dokumentation. Samarbetet har utvecklats mot barn- och ungdomspsykiatrin och gymnasieskolan. Under året har ett utvecklingsarbete påbörjats för att stärka och utveckla skolbiblioteken, i enlighet med nya skollagen. Vad gäller likvärdigheten i den fysiska skolmiljön finns inga tydliga åtaganden. Kommunen växer kraftigt och ett stort antal projekt pågår för att möta det växande behovet av lokaler. Inom den kommunala gymnasieskolan Rudbeck har under året utvecklingsarbete genomförts kopplat till framförallt Bedömning För Lärande (BFL) och införandet av 1till1 när det gäller elevers tillgång till digital enhet för sitt lärande. I syfte att förbättra möjligheterna för samtliga Sollentunas ungdomar att få en ändamålsenlig gymnasieutbildning har ett arbete påbörjats i grundskolan för att ge grundskoleeleverna ökad kunskap om vilka gymnasieutbildningar som leder till vilka arbeten och vidare studier. Mått Spridning av resultat mellan grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, samtliga skolor Genomsnittligt meritvärde grundskolan, samtliga skolor Andel elever med godkända betyg i samtliga ämnen, samtliga skolor åk 9 % Andel elever som upplever sig mobbade i grundskolan, samtliga skolor Andel elever på Rudbeck som känner sig trygga % Andel elever på Rudbeck som når målen i alla kurser % Beskrivning målvärde Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall Målvärde : 17 19,1 20,8 13,1 Målvärde är uppfyllt Målvärde : 240 Målvärde : 90 % Målvärde : 5,2 Målvärde : 95 % Målvärde : 80 % 239,8 238,7 241,2 Målvärde är uppfyllt 87,4 88,5 88,2 Målvärde är ej uppfyllt 5,2 5,3 4,7 Målvärde är uppfyllt Måluppfyllelse Trend Kommentar Målvärde är ej uppfyllt ( ) Utfall saknas för år och Skolverket har meddelat att värde ej kommer att redovisas för året. (+) (+) ( ) (+) 16

18 Genomsnittlig betygspoäng på Rudbeck Andel elever på Rudbeck som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år % Målvärde : 15 Målvärde : 88 % 15,4 15,4 15 Målvärde är uppfyllt 86,3 83,5 83,7 Målvärde är ej uppfyllt ( ) Utfallet rör de elever från Rudbeck som har uppnått examen oavsett nationellt program. (+) Mål 6 Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Uppföljning Utvecklingsarbetet sker i linje med målbeskrivningen. Samtliga åtaganden inom detta mål är uppnådda och måtten visar en positiv utveckling. Kommunens roll att som arbetsgivare erbjuda en flexibel arbetsmiljö där vidareutbildning är möjlig sammanfaller med det kommunövergripande målet att medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter. Ett medel kan vara de individuella utvecklingsplanerna inom ramen för medarbetarsamtalen. Någon kommungemensam systematisk planering och uppföljning av hur detta fungerar finns dock inte. Andelen folkbokförda gymnasieelever i Sollentuna som övergår till högskola/universitet inom tre år är oförändrad (andelen är dock högre än genomsnittet i riket). Andelen studerande på yrkesvux som är i arbete efter avslutad utbildning har ökat. Andelen studerande som nått godkänt betyg inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och SFI har ökat och överträffar uppsatta målvärden. För att höja den pedagogiska kvaliteten i förskola, fritidshem och förskoleklass har interna kompetensutvecklingsinsatser genomförts under året. Andelen personal med adekvat pedagogisk högskoleutbildning i förskolan har ökat och föräldrarna är nöjda med förskolans arbete inom läroplansområdet utveckling och lärande. Då det varit svårt att rekrytera fritidspedagoger och fritidslärare med adekvat utbildning har medel anslagits för 2015 för att 12 personer, som redan är anställda på fritidshemmen ska kunna studera till fritidslärare på distans under en treårsperiod. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens har under året genomfört projektet Unga utanför, vilket svarar mot målbeskrivningen att fånga upp ungdomar som hoppat av skolan. Kontinuerlig antagning till gymnasiala vuxenutbildningen har införts för att minska tiden från ansökan till antagning vilket medfört att det inte är några köer till dessa studier. Sedan tidigare råder valfrihet inom vuxenutbildning och SFI på samma sätt som inom för-, grund- och gymnasieskola. För att ge barn som placerats utanför hemmet förutsättningar för att förbättra utbildningsresultatet används arbetsmodellen Skolfam, som förutsätter samarbete mellan skola och socialtjänst. Under året har ett uppföljningsarbete pågått avseende barn i Rotebroområdet, som fått stöd av modellen. Resultaten kommer att redovisas under Under året har vård- och omsorgsnämnden arrangerat en minimässa om e-tjänst och tagit fram förslag på införande av e-hemtjänst med kostnadsberäkning för att främja möjligheterna för äldre och personer med funktionsnedsättning att använda IT. Dessutom har biblioteket genomfört utbildningar och demonstrationer av deras IT-system för bland annat e-böcker för personer som är 70 år och äldre. Förvaltningsberättelse Mått Andel elever som övergår till högskola/universitet inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning % (Gäller folkbokförda i Sollentuna) Andel studerande på yrkesvux som är i arbete efter avslutad utbildning % Beskrivning målvärde Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall Måluppfyllelse Trend Kommentar Ingen förändring (+) Värdet för ännu ej tillgängligt 17

19 Andel studerande som når godkänt inom grundläggande vuxenutbildning % Andel studerande som når godkänt inom gymnasial vuxenutbildning % Andel studerande som uppnår godkänt betyg SFI % Målvärde : 80 % (Målvärdet är satt utifrån de krav som ställts vid upphandlingen.) Målvärde : 80 % (Målvärdet är satt utifrån de krav som ställts vid upphandlingen.) Målvärde : 75 % (Målvärdet är satt utifrån de krav som ställts vid upphandlingen.) Målvärde är uppfyllt Målvärde är uppfyllt Målvärde är uppfyllt (+) (+) (+) Omsorg Mål 7 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv. Uppföljning Många goda insatser görs inom flera områden mot målbeskrivningen. Utvecklingsarbetet behöver breddas framåt enligt kommentarerna nedan. Till detta mål är fem åtaganden kopplade varav fyra är uppfyllda och ett delvis. Samtliga mått utom ohälsotalet visar en positiv utveckling. Ohälsotalet ökar för närvarande både i Stockholms län och riket. Sollentuna värde är lägre (dvs bättre) än genomsnittet i länet och riket. Socialnämndens utvecklingsarbete avseende samarbetet med ideella föreningar och övriga delar av civilsamhället har fortsatt. Nya former av samarbete har initierats under året. Exempelvis har samarbetet med Rädda Barnen bidragit till att ensamkommande ungdomar erhållit läxhjälp och datorer. Nya och fler möjligheter till fysisk och intellektuell stimulans har utvecklats för vård- och omsorgsnämndens målgrupper genom bland annat samverkan med olika organisationer. Ett systematiskt arbete med att registrera och följa upp risker för fall, undernäring och sår har bidragit till och utgjort ett stöd till ett långsiktigt förändringsarbete inom särskilt boende för äldre. Som ett led i arbetet mot mer jämlika levnadsvillkor har ett aktivt arbete genomförts för att skapa fritidsverksamheter för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Rösjöbadet och ett utegym har anpassats för denna målgrupp. Samarbete med närliggande kommuner som bedriver liknande verksamheter har fördjupats och planeras för kommande verksamhetsår. Delar av Sollentuna centrum har inventerats för att avhjälpa hinder och öka tillgängligheten för medborgarna. Återstående delar samt pendeltågsstationsmiljöerna kommer att inventeras under Barnperspektivet är ett centralt begrepp i målbeskrivningen och lyftes 2013 genom införandet av barnbokslut. Inom ovanstående mål och till exempel mål 6 och 11 finns flera satsningar med tydlig koppling till barnperspektivet. En redovisning av hur kommunen arbetar finns i uppdaterat barnbokslut för. Det finns inga åtaganden och handlingsplaner kopplade till boendefrågan som är en kommungemensam angelägenhet. Däremot kan konstateras vissa åtgärder under året där AB Sollentunahem dels fått i uppdrag att öka tillgången till sociala lägenheter, dels åstadkomma lösningar för nyanlända via paviljonger. Betygsindex avseende medborgarnas upplevelse av bostäder i medborgarundersökningen har ökat något men det är tveksamt om detta mått är relevant utifrån intentionerna i målet. Andelen arbetssökande i kommunen har sjunkit. Det arbete som genomförts under året med att ge invånarna förutsättningar till egen försörjning finns delvis beskrivet under mål 11. Sollentuna har en stark grund att stå på när det gäller förebyggande arbete, men ett vidgat perspektiv på området kan bidra till ytterligare utveckling genom att flera nämnder jobbar ännu mera tillsammans. Under hösten har en trygghetsundersökning genomförts i bred samverkan både internt och med externa aktörer. Detta har lagt grunden för arbete med handlingsplan för ökad trygghet och säkerhet som initieras under