Årsredovisning. Sollentuna kommun beslutad av kommunfullmäktige

Transkript

1 Årsredovisning Sollentuna kommun beslutad av kommunfullmäktige

2 Innehåll Inledning Sammanfattning...3 Fem år i sammandrag...10 Förvaltningsberättelse Allmänna förutsättningar...13 God ekonomisk hushållning...17 Målstyrning Kvalitet...31 Barnbokslut Personalredovisning Miljöredovisning...40 Driftredovisning...43 Investeringsredovisning...49 Finansiell analys...51 Resultaträkning...57 Balansräkning...58 Kassaflödesanalys Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys...61 Redovisningsprinciper...74 Sollentuna kommuns bolag (kommunkoncernen) Nämndredovisningar Kommunstyrelsen...81 Överförmyndarnämnden Trafik- och fastighetsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Rösjöstyrelsen Revisionsberättelse Revisionsberättelse Bilaga 1 Beskrivande texter till de kommunövergripande målen..157 Inledning Förvaltningsberättelse Nämndredovisningar Revisionsberättelse

3 2

4 Sammanfattning Årets resultat Sollentuna kommun redovisar ett resultat exklusive realisationsvinster på 71,7 miljoner kronor. Föregående års resultat exklusive realisationsvinster uppgick till 59,3 miljoner kronor. Årets budgeterade resultat uppgår till 31,2 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott med 40,5 miljoner kronor. Nämnderna sammantaget redovisar ett underskott på 24,2 miljoner kronor, varav 7,4 miljoner kronor avser volymer. Nämnderna redovisar sammantaget en negativ avvikelse jämfört med budget på 24,2 miljoner kronor ( 34,5 mkr). De största underskotten uppvisar barnoch ungdomsnämnden och dess resultatenheter kommunala grundskolor och förskolor (15,2 respektive 14,7 mkr) samt vård- och omsorgsnämndens egenregiverksamhet Solom (21,0 mkr). Störst positiva avvikelser redovisar vård- och omsorgsnämnden (13,5 mkr) samt kommunstyrelsen (11,9 mkr). I budgeten ingår kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel som under året har varit uppdelat i bundna (39,7 mkr) samt ospecificerade (22,3 mkr), totalt 62,0 miljoner kronor. Totalt har 47,7 miljoner kronor (36,9 respektive 10,8 mkr) ombudgeterats till nämnderna. Eftersom prognosen per sista april var att årets budgeterade resultat inte skulle uppnås, förutsattes att de ospecificerade medlen skulle lämna ett överskott på 10,0 miljoner kronor. Det förbättrar därigenom årets resultat med 10 miljoner kronor. En buffert (15 mkr) budgeterades för att täcka eventuella underskott, främst för skatteoch finansnetto samt som eventuell kompensation, om ekonomiskt utrymme finns, för vissa volymförändringar inom förskola, skola och äldreomsorg. Utfall för skattenettot uppvisar en positiv avvikelse (19,2 mkr) men för finansnettot är avvikelsen (19,7 mkr) negativ. Volymerna för barn- och ungdomsnämnden, utbildningoch arbetsmarknadsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden är totalt för lågt budgeterad med 7,4 miljoner kronor. Nytt för är att de nämndernas budgetramar inte justeras för förändrade volymer, utan nämnderna rapporterar volymförändringen som en avvikelse. Bufferten redovisas därför i sin helhet som outnyttjad och förbättrar därigenom årets resultat med 15 miljoner kronor. Eftersom överskott (19,2 mkr) för skattenettot och underskott (19,7 mkr) för finansnettot i stort sett tar ut varandra är det främst det positiva (33,1 mkr) resultatet för pensioner m.m. som tillsammans med nettoöverskotten från kommunstyrelsens oförutsedda (14,3 mkr) och bufferten (15,0 mkr) som bidrar till att årets resultat blir positivt (40,5 mkr). I årets resultat ingår realisationsvinster med 5,0 miljoner kronor (23,5 mkr). Av driftredovisningen framgår att verksamhetens nettokostnader före realisationsvinster uppgår till miljoner kronor (3 024 mkr) vilket är 41,0 miljoner kronor bättre än budgetens miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader (inkl. avskrivningar) utgör 100 procent av skattenettot (mål 102 procent). Det innebär en något lägre kostnadsandel än kommunfullmäktiges antagna riktlinjer för den finansiella utvecklingen i kommunen. De relativt låga verksamhetskostnaderna innebär en värdesäkring av det egna kapitalet. Värdesäkringen av det egna kapitalet för innebär ett positivt resultat på 31 miljoner kronor. Eftersom årets resultat exklusive realisationsvinster är 71, 7 miljoner kronor kan 40 miljoner kronor avsättas till pensionsreserven. Totalt uppgår pensionsreserven då till 789 miljoner kronor. Nettoutgifterna för kommunens investeringar uppgår till 242 miljoner kronor, ett överskott (199 mkr) gentemot budget (441 mkr). Största delen av investeringsutgifterna avser fastighetsverksamheten där nettoutfallet uppgår till 186 miljoner kronor. Ett överskott med 139 miljoner kronor gentemot budget (325 mkr). Flera projekt är i tidiga skeden och investeringsutgifterna är då låga. Inledning 3

5 Även exploateringsverksamheten prognostiserar positiv avvikelse (46 mkr) främst beroende på att genomförande och markförsäljning för Väsjöprojekten blivit försenade på grund av överklaganden. Balansomslutningen uppgår till miljoner kronor, varav miljoner kronor utgör eget kapital. Därmed uppgår soliditeten till 81 procent. Balanskrav och finansiella mål Balanskravsresultatet för är 71,7 miljoner kronor. Det innebär att kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra negativ utveckling av kommunens ekonomi. Kommunens kortsiktiga betalningsberedskap i form av likvida medel (kortsiktiga placeringar samt kassa- och banktillgodohavanden) har minskat från 324 miljoner kronor vid årets början till 283 miljoner kronor vid årets slut. Likviditeten uppgick till 9 procent av kommunens externa utgifter. Kommunen har inga lån och bedöms framöver inte heller behöva ta upp lån, för att finansiera investeringar och framtida pensionsutbetalningar. Detta under förutsättning att inget oförutsett inträffar. I första hand kommer kommunen i stället att minska kapitalet i kapitalförvaltningen när mer likvida medel behövs för kommunens investeringsprogram och pensionsutbetalningar. Om kommunen trots detta skulle behöva låna bedöms risken för att inte få någon finansiär som täcker kapitalbehovet som liten. Soliditeten uppgår till 81 procent exklusive pensionsåtagandet. Målet är att soliditeten inte bör understiga 75 procent. Soliditeten inklusive pensionsåtagande uppgår till 52 procent. Pensionsåtagandena inklusive särskild löneskatt uppgår till miljoner kronor (1 416 mkr). (Se vidare not 17) Allmänna förutsättningar Kommunsektorn prognostiserar ett överskott på sammantaget cirka 11 miljarder kronor. I överskottet ingår återbetalning av inbetalda premier för avtalsförsäkringar (AFA) för 2005 och 2006 samt en ökad kostnad för att diskonteringsräntan (Rips) för pensionsskulden har sänks. Även för 2014 prognostiserar kommunerna ett överskott på 5 miljarder kronor. Grundprincipen för alla Sveriges kommuner är att alla ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Den 27 april 2011 överlämnade Utjämningskommittén sitt slutbetänkande till regeringen avseende förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. Totalt motsvarar förändringen i inkomst- och kostnadsutjämningen en försämring med ca 70 miljoner kronor för Sollentuna. För kommuner som får negativa förändringarna införs förändringen successivt under högst sex år. De kommuner som förlorar på förändringen kommer att få en upptrappning av effekten med högst 250 kronor per invånare och år, vilket motsvarar en årlig minskad intäkt på 17 miljoner kronor. Under har det intensiva arbetet med näringslivsfrågorna fortsatt. Utifrån näringslivsstrategin har ett konsekvent förbättringsarbete utförts. Hemsidan, upphandlingsprocesser, nyhetsbrevet till näringslivet samt olika mötesformer har vidareutvecklats. Näringslivsluncherna som kommunen står värd för har blivit välbesökta och vid årets sista lunchmöte när näringsminister Annie Lööf var gäst var uppslutningen mycket stor. Sollentuna kommun fick under ett höjt Nöjd-kund- index, i den undersökning som genomförs vartannat år inom ramen för samarbetet Stockholm Business Alliance. Kommunens totala NKI ökade från 65 till 70 vilket visar att utvecklingsarbetet ger resultat. Arbetslösheten (inkl. i program) i Sollentuna under var vid årsskiftet 5,3 procent (5,4 procent 2012) av arbetskraften. Motsvarande siffra för riket var 8,7 procent (8,9 procent 2012). Befolkningen var 31 december invånare. Det är en ökning med personer och motsvarar 1,9 procent. Ökningen bestod av ett födelseöverskott på 361 personer och att det var 912 personer fler som flyttade in till än ut 4

6 från kommunen. Befolkningsökningen under var den antalsmässigt högsta på 40 år. I förra årets befolkningsprognos underskattade kommunen folkmängden vid årets slut med 263 personer eller 0,4 procent. Målstyrning och kvalitet Den allra största delen av nämndernas åtaganden till de kommunövergripande målen är uppfyllda. Bedömning av kommunens nuläge, i jämförelse med beskrivningarna till de långsiktiga målen, visar att det finns flera mål där kommunen redan nu i hög grad arbetar i linje med beskrivningarna. För övriga mål har under många goda utvecklingsinsatser genomförts men för att på lång sikt helt nå beskrivningarnas ambitionsnivå finns ytterligare utmaningar. En kommunövergripande kvalitetsredovisning visar att Sollentuna ligger över genomsnittet, och i många fall betydligt över genomsnittet, på de flesta av områdena i sammanställningen. Ett barnbokslut visar att barnperspektivet i mycket hög grad beaktas i kommunens verksamheter. Många goda exempel finns redan idag men också tankar kring fortsatt utveckling utifrån detta perspektiv. Åtgärder som leder till balans Kommunstyrelsen har fastställt en strategi för att hantera budgetavvikelser i nämnderna. Strategin går i huvudsak ut på att nämnderna ska ta fram en åtgärdsplan i samråd med kommunstyrelsens arbetsutskott om och när en betydande budgetavvikelse uppstår. En viktig del för att åstadkomma god ekonomisk hushållning är att det finns en budgetföljsamhet i kommunen. Inom nämnderna har det fungerat bra under (inklusive resultatenheter). Barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden har underskott, och här förs en dialog för att komma tillrätta med dem. Det enda orosmolnet är produktionsenheten Solom, som visar större avvikelser. Under året har delar av verksamheten överflyttats till AB SOLOM. Produktionsenheten Solom kommer att rapportera till kommunstyrelsens arbetsutskott till dess det finns en balans i ekonomi. Risken finns att en svag prognossäkerhet och bristande budgetföljsamhet leder till ett bristande beslutsunderlag och att förtroendet för information urholkas. Personalredovisning Kommunen hade vid årsskiftet anställda med varierande tjänstgöringsgrader (exklusive timanställda). Det är en minskning med 377 personer jämfört med Timanställda var vid årsskiftet 810 vilket är en minskning med 363 personer jämfört med Antal årsarbetare är vilket är en minskning med 371 från Detta kan förklaras med övergången av vård- och omsorgsverksamheten till AB SOLOM. Antal personer som slutat sin anställning under året är 719 varav 370 övergick till AB SOLOM. Personalomsättningen är 12,6 procent (räknad utan övergången till AB SOLOM). Ett nytt samverkansavtal har trätt i kraft i januari. Samverkansgrupper är bildade centralt och inom förvaltningarna. Varje enhet genomför arbetsplatsträffar inom ramen för samverkansavtalet. Rekryteringsläget är fortsatt gynnsamt för de flesta yrkesområden i kommunen. Bristen på förskolelärare, erfarna socialsekreterare och vissa yrken inom det tekniska yrkesområdet, exempelvis civilingenjörer och bygglovshandläggare kvarstår. För att kommunens chefer ska kunna leva upp till de krav och förväntningar som ställs på dem erbjuder kommunen terminsvis flertalet utbildningar i ett ledarutvecklingsprogram. Under genomfördes en pilotutbildning i syfte att prova ett utbildningskoncept för kommunens chefer. Sjukfrånvaron i Sollentuna kommun har ökat jämfört med Den totala sjukfrånvaron för året blev 5,3 procent. Ökningen har skett inom Barn- och utbildningskontoret, Rösjöskolan, Miljö- och byggnadskontoret och Socialkontoret. I övriga förvaltningar har sjukfrånvaron minskat marginellt jämfört med Den längre sjukfrånvaron (>=60 dagar) ökar i alla förvaltningar. Ökningen sker främst i åldersgruppen >=50 år bland båda könen. Den dominerande sjukfrånvaroorsaken är psykisk ohälsa. Viktiga händelser Under året har bolagisering av den kommunala utförarens verksamhet inom vård och omsorg genomförts. Dock har endast hälften av verksamheterna kunnat överföras till AB SOLOM Inledning 5

7 på grund av att bolaget ännu inte fått tillstånd för samtliga verksamheter från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). De tillståndspliktiga verksamheterna kvarstannar i kommunen i avvaktan på nya ansökningar och beslut. En tillfällig organisation har därför skapats där ambitionen har varit att hålla samman verksamheten trots att den för närvarande bedrivs i både bolaget och i kommunen. En utredning, initierad av kommundirektören, har genomförts med avsikt att förbättra kommunens styrprocesser samt ge ökad effektivitet och ökat kundfokus. Även en granskning av den centrala it-verksamhetens driftskostnader har genomförts. Kontaktcenter har nu, i samarbete med socialkontoret, möjlighet att svara på frågor från invånare om ekonomiskt bistånd. Kommunen är också genom kontaktcenter fullt auktoriserad att ge ut e-tjänstekort. Elektroniskt utskick av nämndhandlingar till ledamöter i kommunstyrelse och nämnder har införts. En omorganisation har genomförts på barnoch utbildningskontoret där skolchefs- och förvaltningschefsbefattningarna slagits samman. Den tidigare skolchefen har tillträtt förvaltningschefstjänsten. Elevstödsenheten har utökat personalen med en lärare och en psykolog för att ge stöd i arbetet med familjehemsplacerade barn med hög frånvaro. Två nya förberedelseklasser har startat, en på Kärrdalsskolan och en på Edsbergsskolan. Sollentuna har för andra året i rad utsetts till länets bästa skolkommun. Kommunen har även tilldelats Sveriges Kommuner och Landstings kommunpris för att eleverna år efter år når bättre resultat. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbete med den lokala överenskommelsen med idéburna organisationer fortskrider och planeras att vara klar En extern konsult är upphandlad för att stödja förvaltningens arbete. Under året firade Sollentuna kommun 150 år. Kultur- och fritidsnämnden arrangerade en permanent jubileumsutställning i en del av biografens lokaler i Turebergshuset. Jubileumsfirandet avslutades en septemberkväll med konsert och fyrverkeri i Edsbergsparken. Det gemensamma projektet mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län om överflyttning av huvudmannaskap för hemsjukvården har fördröjts och kommer inte, som planerat, genomföras under Socialstyrelsens planerade föreskrift om behovsanpassad bemanning inom särskilt boende för äldre är framskjuten och träder tidigast i kraft under Under året har trafik- och fastighetskontoret fått en ny tjänstemannaorganisation. Kontoret har även fått ny förvaltningschef och nämnden ny ordförande. Ett nytt hyressystem infördes vid halvårsskiftet och har inneburit stora förändringar för organisationen, arbetssätt och ekonomi. Framtidsutsikter Kommunövergripande Det har knappast undgått någon att den offentliga sektorn står inför stora utmaningar. Nu och år framöver har vi en ålderssammansättning i Sverige som är förhållandevis gynnsam för ekonomin i kommuner och landsting. Därefter blir det betydligt svårare. Under de närmaste 30 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas och kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. Med ökad allmän ekonomisk standard kommer även förväntningarna på den offentliga sektorn att stiga, med krav på högre standard i vård, skola och omsorg. Antalet äldre och funktionshindrade i Sollentuna kommer att öka framöver och innebär ett ökat krav på resurser. Samtidigt måste kommunen bygga upp ett mera långsiktigt tänkande för att klara de framtida investeringarna, inte minst med tanke på att Sollentuna står inför en kraftig ökning av befolkningen. Även om Sollentuna står väl rustat med en stabil ekonomi krävs återhållsamhet och budgetdisciplin. Kommunen behöver en stabil ekonomi för att möta fortsatta behov av välfärdstjänster och investeringar i infrastruktur. För 2014 görs bedömningen att nuvarande budget kommer att hålla. De preliminära beräkningarna för 2015 och 2016 visar på att Sollentuna kommun kommer att klara balanskravet. 6

8 Kommunledning Ledning och styrning enligt KL 6:1 Kommunledningskontoret (KLK) ser över formerna för uppsiktsarbetet och arbetet med samverkan kring bland annat fastighetsfrågor fortsätter. Former och rutiner för styrning och uppföljning av de kommunala bolagen implementeras. Stöd till fullmäktige/kommunstyrelsen och nämnder/förvaltningar. En ärendeberedningsgrupp inrättas med ansvar för planering av ärenden men även säkerställande av uppdragen till nämnderna. Personal Arbetet med arbetsgivarmärket kommer fortsätta under Den nya personalpolicyn implementeras och den särskilda chefsutbildning som utvecklats permanentas med målet att alla chefer ska gå utbildningen Anledningar till varför medarbetare väljer att avsluta sin anställning kommer att följas upp. Insatser görs för att öka kunskapen om psykosociala diagnoser. Kommunikation Kommunikationsplaner utarbetas och mer fokus läggs på att stödja förvaltningar och avdelningar i deras arbete. Utgivningen av SollentunaJournalen dras ner till fyra nummer under Kommunens tillgänglighet och kontaktcenterverksamheten Ny it-plattform för utveckling av e-tjänster har etablerats. Det innebär att utvecklandet av ytterligare e-tjänster har tagit fart. Det gäller framförallt verksamheterna inom vård- och omsorg, socialtjänst, bygglov samt miljö- och hälsoskydd. Kontaktcenters nya kundärendesystem implementeras tillsammans med en kommungemensam synpunkts- och klagomålshantering. Näringsliv Som ett led i arbetet med att korta handläggningstider och förenkla processer genomförs kursen Förenkla helt enkelt, en utbildning utformad av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Tillväxtverket. Sollentuna ingår samarbete med nordvästkommunerna kring markfrågor och arbetsmarknadsfrågor. StaDsbyggnad En mängd stadsutvecklingsprojekt pågår (Väsjön, Västra Tureberg, Helenelund) för att skapa nya bostadsområden eller förtäta stationsområden. Under 2014 kommer arbetet med Vision Rotebro att intensifieras och målsättningen är att under året få beslut om projektplan. Arbetet med urban grönstruktur inleds. Kommunens nya miljö- och klimatstrateg tillträder under våren och kommer bland annat att utreda förutsättningar för miljöcertifiering av kommunens verksamhet. Arbetet med trafikstrategin kommer att följas upp med en trafikplan. Den markstrategi som påbörjades under och syftar till att beskriva hur kommunens markinnehav ska utvecklas ska färdigställas våren Nämndnivå Trafik- och fastighetskontoret kommer under 2014 att upphandla drift och underhåll inom gator, vägar och park. Inom parkverksamheten finns ett behov att framöver bättre kunna underhålla och upprusta lekplatser för att möta lagkrav. Befintlig parkbelysning behöver förnyas och lampor bytas till LED-belysning. För att genomföra hastighetsbegränsningar enligt 30-direktivet och projektet säkra skolvägar behövs förstärkning med ytterligare en trafikingenjör. Parkeringsövervakningen genomgår ett effektiviseringsarbete bland annat genom ny organisation. För satsningen Skolresan ska gemensamma mål tas fram. Utbildningsstrategins mål fortsätter att vara i fokus i de kommunala förskolorna och skolorna. Skolverkets matematiklyft fortsätter under Antalet elever i grundskolan kommer att öka inför läsåret 2014/2015. Insatser riktade särskilt mot elever med utländsk bakgrund har fortsatt prioritet, liksom utvecklingsarbetet inom matematik och språkutveckling. Barn- och utbildningskontoret har arbetat fram en lokalresursplan för perioden 2018 för att möta befolkningsförändringar och anpassa den kapacitet som finns i skolor och förskolor. Flera stora byggprojekt har startats för att paviljonger med tillfälliga bygglov ska kunna avvecklas och för att det ökade antalet barn ska kunna hanteras. Flera enheter kommer att byggas ut eller om till flexibla skol- och förskolelokaler, i vissa fall krävs detaljplaneändringar för detta. Inledning 7

9 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har med bakgrund i nulägesanalysen en mängd aktiviteter inplanerade för att utveckla de olika verksamheternas kvalitet, effektivitet och resultat samt för att hantera de omvärldsfaktorer som lyfts fram. Det handlar bland annat om att bevaka den negativa utvecklingen av studieresultaten för gymnasiet och vuxenutbildningen, öka antalet karriärtjänster inom Rudbecksskolan, förbereda organisationen för en gemensam vuxenutbildningsregion i länet samt se över möjligheterna att öka antalet som går vidare till studier och arbete via Arbetscenter. Den 1 januari 2014 införs LOV för särskilt boende för barn och särskilt boende för vuxna enligt LSS. Valfrihetssystem enligt LOV i särskilt boende för äldre är planerat för införande under I och med detta har valfrihetssystem införts för all verksamhet enligt LSS utom för personlig assistans. En gemensam handlingsplan för samverkan mellan socialkontoret och vård- och omsorgskontoret, gällande äldres psykiska hälsa med en samordnad vård- och omsorgsplanering för individer 65 år och äldre, ska arbetas fram under år Barn och ungdomsenheten kommer att fortsätta arbeta med hemmaplanslösningar och nätverksarbete för familjer. Jourhems- och familjepoolen Nordväst ska se över möjligheterna att starta kvalificerad familjehemsvård för att minska kommunernas kostnader. Antalet ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ökar. För Sollentuna kan antal platser komma att utökas från 6 till 11. Ekonomiskt bistånd kommer att fortsätta arbetet med insatsen Arbete istället för bidrag (AiB) vilket förväntas minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Bostadsbristen inom kommunen slår hårt mot socialtjänstens målgrupper. Ett nytt avtal med Länsstyrelsen som gäller hänvisning av lägenheter till nyanlända flyktingar medför att socialförvaltningen kan behöva ytterligare lägenheter. Bostad först är en modell som bygger på att arbeta med missbrukare på hemmaplan för att få färre LVM-placeringar. Behov finns av att starta ett samordningsförbund, Finsam, för finansiell samordning. Genom samarbete med försäkringskassa, arbetsförmedling och landsting finns möjligheter att skräddarsy aktiviteter för att få långtidssjuka i utbildning, praktik eller arbete. Kultur- och fritidsnämnden ska under 2014 se över möjligheterna att i Sollentunamässans tidigare lokaler inhysa kultur- och fritidsverksamheter. Rösjöbadet ska anpassas för funktionsnedsatta och ett delvis handikappanpassat utegym på Segeludden ska anläggas. Möjligheter för uppförande av ytterligare utegym ska utredas samt även möjligheter att cykla i naturområden i anslutning till motionsspår och leder. Uppförandet av ett så kallat arenabibliotek, Arena Rotebro, är planerat att stå klart hösten Samverkan med föreningslivet kring nyttjande av lokalerna ska utvecklas. Kulturskolan ska under året göra en översyn av kösystemet. Förutsättningarna för arbete med symfoniorkester enligt El Sistema-metodiken ska utredas. Ombyggnationerna av utsiktsplatsen på Stallbacken och Oxstallet samt installation av ett nytt skyltsystem beräknas bli klart under Former för hur projekt Edsvik ska bedrivas framöver ska utredas. Fritidsgårdsverksamheten arbetar i samverkan med andra nämnders verksamheter med stödprojektet On the road för ungdomar utan sysselsättning. Mät- och kartenheten ska genom satsningen Öppna data göra kartinformation tillgänglig och kostnadsfri. Miljö- och hälsoskyddsenheten fortsätter att följa upp partikelhalterna längs med E4:an genom att investera i ytterligare två mätare. Planer finns också att mäta buller på flera ställen i syfte att kunna följa upp krav på Trafikverkets åtgärder för buller. Kommunens bolag Koncernen Sollentuna kommun redovisar ett positivt resultat före skatt och exklusive realisationsvinster på 182 miljoner kronor (170 mkr). Det egna kapitalet uppgick till miljoner kronor (4 582 mkr) och soliditeten är 58 procent (61%). AB Sollentunahem redovisar ett positivt resultat före skatt och realisationsvinster med 52 miljoner kronor. Sollentunahems soliditet uppgår till 47 procent (50 %). Koncernen Sollentuna Energi redovisar ett resultat för koncernen före skatt på 78 miljoner kronor (81 mkr). Koncernen Sollentuna Energi har en soliditet på 41 procent (41 %). 8

10 Sollentunahems styrelse har föreslaget en utdelning på 18 miljoner kronor och Sollentuna Energis styrelse har föreslaget en utdelning på 24 miljoner kronor. Utdelningarna kommer kommunen tillgodo efter bolagstämmorna Kommunalförbundet Brandkåren Attunda, i vilket Sollentunas andel enligt förbundsordningen är 21,5 procent, redovisar ett resultat på 6 miljoner kronor ( 1,0 mkr). AB SOLOM redovisar ett resultat efter skatt och bokslutsdispositioner på 6 miljoner kronor. Viktiga händelser Under har Sollentunahem gjort investeringar på 205 miljoner kronor (401 mkr). Under året har ett nyproduktionsprojekt färdigställts. I samarbete med Sollentunahem och Sollentuna kommun har Sollentuna Energi upphandlat vindkraftverk som ska producera miljövänlig el för del av kommunkoncernens egen förbrukning. De tre verken är planerade att tas i drift under tredje kvartalet 2014 Brista kraftvärmeverk invigdes den 29 november. Överlämnandet av anläggningen först i april 2014, då leverantörerna för anläggningen kommer att ha genomfört all provdrift och rättat till eventuellt uppkomna problem. Sollentuna Energi äger 15 procent av kraftvärmeverket och Fortum 85 procent. Den totala byggkostnaden uppgår till drygt mnkr och Sollentuna Energis investering är 15 procent av detta belopp. Det nya kraftvärmeverket i Brista kommer totalt att producera ca 20 procent av Sollentunas totala fjärrvärmebehov Den 1 september startade vård- och omsorgsbolaget, AB SOLOM. Drygt hälften av kommunens verksamhet från produktionsenheten Solom fördes över. Framtidsutsikter Den allmänna efterfrågan på bostäder och lokaler i Stockholmsregionen bedöms som stark vilket bidrar till goda förutsättningar för Sollentunahem, som fortsätter att föryngra sitt fastighetsbestånd. Sollentunahem har en låneskuld som uppgår till 1,8 miljarder kronor. Genomsnittsräntan för var 3,2 procent, vilket är 0,4 procentenheter lägre än Sollentuna energi kommer att fortsätta att endast leverera el enligt Bra miljöval för att stärka bolagets attraktionskraft på elmarknaden i konkurrens med andra elleverantörer. I kommunen beräknas utbyggnaden fortsätta. Det innebär att bolaget fortsätter att ansluta nya kunder till fjärrvärme, el, VA och bredband. Väsjöområdet finns med i energibolagets investeringsplan och enbart de närmaste fem åren kan bolagets investeringar i Väsjön komma att uppgå till ca 90 mkr. Det kommer då att bli början på en mycket stor kraftansträngning där intäkterna kommer först senare, i samband med att bostadsbebyggelsen börjar färdigställas. AB SOLOM kommer under 2014 att överta resterande del av kommunens egenregi verksamhet inom vård- och omsorg. Övertagandet är villkorat av att bolaget erhåller erforderliga tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under 2014 ska även en ny vd rekryteras. Inledning 9

11 Fem år i sammandrag Kommunen Allmänt Invånare 31 december Kommunal utdebitering 18,10 18,20 18,20 18,20 18,20 Personal Personalkostnader, mkr Antal årsarbetare Ny beräkningsmodell (SKL) (SKL) vilket gör att tidigare år inte är jämförbara. Sjukfrånvaro i relation till total avtalad arbetstid, % 5,3 5,1 4,8 5,2 5,9 Resultat och kapacitet Externa intäkter, mkr Externa kostnader, mkr Avskrivningar, mkr Årets resultat, mkr Årets resultats andel av skattenettot % 2,5 2,8 6,0 3,5 7,9 Nämndernas driftbudgetutfall, mkr Bruttoinvesteringar, mkr Nettoinvesteringar, mkr Tillgångar, mkr Skulder (inkl. avsättningar), mkr Eget kapital, mkr Soliditet, % Soliditet, % ( inkl pensionsskulden redovisad som ansvarsförbindelse) Nettokostnadernas (exkl reavinster) andel av skattenettot, % (mål 102) Finansnettots andel av skattenettot, % (mål 3) Risk och kontroll Likviditet exkl. kapitalförvaltning, mkr Likvida medel i förhållande till externa utgifter, % Borgensåtagande, mkr Pensionsåtagande som ansvarsförbindelse, mkr Balanskravet uppfyllt Ja Ja Ja Ja Ja 10

12 Kommunkoncernen Resultat och kapacitet Omsättning inkl. skatteintäkter, mkr Balansomslutning, mkr Kommunkoncernens resultat, mkr Investeringar, mkr Soliditet, % Risk och kontroll Likviditet exkl. kapitalförvaltning, mkr Likvida medel i förhållande till externa utgifter, % Årets resultat i respektive bolag (efter skatt) AB SOLOM, mkr AB Sollentunahem, mkr Sollentuna Energi AB (koncernen), mkr Kommunalförbundet Attunda, mkr Inledning 11

13 12

14 Allmänna förutsättningar Samhällsekonomin och kommunerna Den svenska bruttonationalprodukten (BNP) mäter i princip värdet av alla varor och tjänster som under en viss tidsperiod framställs i vårt land. Nationalprodukten kan sägas ge ett samlat mått på värdet av all den produktion som sker i ekonomins olika sektorer. Sammantaget motsvarar kommunsektorns konsumtionsutgifter mer än en femtedel av BNP. Kommunalt ägda företag och affärsdrivande verk ingår inte i kommunsektorn, utan räknas till den privata sektorn. Kommunerna svarar för två tredjedelar och landstingen för en tredjedel av sektorns konsumtionsutgifter. Antalet sysselsatta i sektorn utgör ungefär en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta i Sverige. Lönekostnadsökningar är därför den viktigaste förklaringen till varför kommunernas kostnader ökar. Löneökningarna är även den viktigaste förklaringen till skatteintäkternas utveckling. Det som gör att utrymmet kan öka realt är utvecklingen av sysselsättningen. För att tillväxten ska kunna öka är det framförallt sysselsättningen inom den privata sektorn som behöver öka. Kommunsektorn prognostiserar ett överskott på sammantaget cirka 11 miljarder kronor. I överskottet ingår återbetalning av inbetalda premier för avtalsförsäkringar (AFA) för 2005 och 2006 samt en ökad kostnad för att diskonteringsräntan (Rips) för pensionsskulden har sänks. Även för 2014 prognostiserar kommunerna ett överskott, 5 miljarder kronor. Sveriges kommuner och landstings bedömning av svensk ekonomi är att en allt starkare tillväxt i omvärlden i kombination med de stigande framtidsförväntningar som kunnat konstateras på hemmaplan starkt talar för att svensk ekonomi kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Förutsättningar för en starkare svensk tillväxt finns också i hushållens och företagens mycket höga finansiella Allmänna förutsättningar har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Sollentuna kommun. Avsnittet behandlar inledningsvis samhällsekonomin och kommunerna. Därefter belyses skatteutjämningssystemet, befolkning, bostadsmarknad, näringsliv och arbetsmarknad i Sollentuna kommun. Avslutningsvis görs en bedömning av den framtida utvecklingen inom några områden. sparande. SKL bedömer att BNP växer med 2,7 procent 2014 jämfört med 0,9 procent i år. I hög grad är det den inhemska efterfrågan som bidrar till tillväxten såväl investeringarna som hushållens konsumtionsutgifter förväntas växa i relativt snabb takt. Trots den överraskande starka arbetsmarknaden har arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Det förklaras av att både befolkningen i arbetsför ålder och den andel av befolkningen som deltar i arbetskraften har ökat sedan Nu avtar befolkningsökningen något och det är rimligt att arbetskraftsdeltagandet inte fortsätter att öka i samma omfattning. Därför kan arbetslösheten minska mer markant när sysselsättningen tar bättre fart mot slutet av Det kommunala skatteunderlaget består till stor del av löneinkomster. Sysselsättningsutvecklingen och löneökningstakten är därför de faktorer som har störst betydelse för i vilken takt skatteunderlaget växer. Även om Sollentuna står väl rustad med en stabil ekonomi krävs återhållsamhet och budgetdisciplin. Kommunen behöver en stabil ekonomi för att möta fortsatta behov av välfärdstjänster och investeringar i infrastruktur. Inför 2014 höjer 23 kommuner skattesatsen medan sju kommuner sänker den. Den genomsnittliga skattesatsen ökar med tre öre. Förvaltningsberättelse 13

15 Skatteutjämningssystemet Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Nuvarande system har gällt sedan 1 januari Utjämningssystemet kan delas upp i fyra olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/ avgift. I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten. I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin. Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift till staten. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. För att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstutjämningen och för att staten samtidigt ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet finns ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn. Den 27 april 2011 överlämnade Utjämningskommittén sitt slutbetänkande till regeringen avseende förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. Förändringarna träder i kraft När det gäller de stora dragen innebär inte förändringen någon omläggning i den kommunalekonomiska utjämningen. Förändringen innehåller ett antal större justeringar av kostnadsutjämningen främst i delmodellen för förskola och pedagogisk omsorg och individ- och familjeomsorg. För Sollentuna innebär förändringen ett försämrat utfall med sammanlagt ca kronor per invånare. Inom inkomstutjämningen justeras marginaleffekten genom en sänkning från 85 till 60 procent av den länsvisa skattesatsen mellan 115 och 125 procent av medelskattekraften för de tolv kommuner och ett landsting (Stockholms läns landsting) vars medelskattekraft överstiger 115 procent av rikets medelskattekraft. För Sollentuna innebär förändringen ett förbättrat utfall med sammanlagt ca 955 kronor per invånare. Totalt för Sollentuna motsvarar förändringen i inkomst- och kostnadsutjämningen en försämring med ca 70 miljoner kronor För kommuner som får negativa förändringar införs förändringen successivt under högst sex år. De kommuner som förlorar på förändringen kommer att få en upptrappning av effekten med högst 250 kronor per invånare och år, vilket motsvararen årlig minskad intäkt på 17 miljoner kronor. Regeringen har beslutat att se över modellen för individ- och familjeomsorg och Statskontoret har fått uppdraget. Förslag till eventuell förändring ska överlämnas till regeringen den 30 september Befolkning Befolkningsökningar ställer krav på planering och framförhållning, investeringar i infrastruktur och service, men påverkar också skatteintäkter och verksamhetskostnader i det korta perspektivet. I Stockholms län var befolkningsökningen personer under. Kommunens befolkning ökade under samma period med personer, vilket motsvarade 1,9 procent, och var vid slutet av året invånare. Ökningen bestod av ett födelseöverskott på 361 personer och att det var 912 personer fler som flyttade in till än ut 14

16 från kommunen. Befolkningsökningen under var den antalsmässigt högsta på 40 år. I förra årets befolkningsprognos underskattade kommunen folkmängden vid årets slut med 263 personer eller 0,4 procent. Både in- och utflyttare är till stor del personer i åldern år. Utflyttarna är vanligtvis ungdomar som lämnar föräldrahemmet. Inflyttarna är något äldre personer, som söker sig till kommunen till exempel i samband med familjebildning. Bostadsmarknad Sollentuna är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion, där bostadsbeståndet till en del bestämmer befolkningsutvecklingen. Totalt fanns det lägenheter i kommunen vid början av. Fördelningen var ungefär 52 procent i flerbostadshus och 48 procent i småhus. Upplåtelseformerna var uppskattningsvis 23 procent hyresrätter, 34 procent bostadsrätter och 42 procent äganderätter. Under perioden planeras lägenheter bli inflyttningsklara i Sollentuna kommun, vilket är ungefär 150 fler jämfört med föregående års prognos. Kommunen har ingen bostadsförmedling och bevakar därmed inte hela bostadsmarknaden. I kommunens eget bostadsbolag fanns det vid årsskiftet inga outhyrda lägenheter. Näringsliv I Sollentuna kommun finns cirka företag, de flesta inom privata tjänstesektorn. Majoriteten är småföretag. Näringslivets utveckling i Sollentuna är mycket positiv. De senaste åren har cirka 500 företag startats. I Svenskt Näringslivs undersökning om kommuners företagsklimat rankas Sollentuna som femte bäst i hela landet. Sollentuna är en attraktiv kommun att etablera företag i. Läget i regionen, de goda kommunikationerna, entreprenörsanda, bra bostäder samt välutbildad arbetskraft är konkurrenskraftiga faktorer för kommunen. Under har det intensiva arbetet med näringslivsfrågorna fortsatt. Utifrån näringslivsstrategin har ett konsekvent förbättringsarbete utförts. Hemsidan, upphandlingsprocesser, nyhetsbrevet till näringslivet samt olika mötesformer har fortsatt utvecklats. Näringslivsluncherna som kommunen står värd för har blivit välbesökta och vid årets sista lunchmöte när näringsminister Annie Lööf var gäst var uppslutningen mycket stor. Sollentuna kommun fick under ett höjt Nöjd-kund-index, en undersökning som genomförs vartannat år inom ramen för samarbetet Stockholm Business Alliance. Kommunens totala NKI ökade från 65 till 70 vilket visar att utvecklingsarbetet ger resultat. Fortfarande finns det mycket att göra och under hösten beslutades det att samtliga förvaltningar ska genomföra kursen Förenkla helt enkelt under 2014 som ett led i att hitta metoder och verktyg i att möta våra företag bättre och effektivare. Arbetet fortsätter med oförminskad takt mot målet att 2015 bli Sveriges bästa näringslivskommun. Arbetsmarknad Arbetslösheten (inkl. i program) i Sollentuna under var vid årsskiftet 5,3 procent (5,4 procent, 2012) av arbetskraften. Motsvarande siffra för riket var 8,7 procent (8,9 %). Antalet öppet arbetslösa i kommunen var vid årsskiftet 1176 (1106). Antal personer placerade i konjunkturberoende program var vid årsskiftet 537 (622). Antalet arbetslösa (inkl. i program) ungdomar mellan 18 och 24 år var, 9,0 % (10,7 %, 2012). Framtidsutsikter En mycket viktig uppgift för staten är att genomföra åtgärder som minskar utanförskapet på arbetsmarknaden och som leder till högre sysselsättning och minskad arbetslöshet. För att klara detta fordras kraftfulla åtgärder inom flera samhällssektorer. För att den ökande efterfrågan på välfärdstjänster ska kunna mötas, måste överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande upprätthållas över tiden och reformer för att öka arbetsutbud och sysselsättning genomföras. Vidare måste åtgärder vidtas för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn. Det har knappast undgått någon att den offentliga sektorn står inför stora utmaningar. Nu och år framöver har vi en ålderssammansättning i Sverige som är förhållandevis gynnsam för ekonomin i kommuner och lands- Förvaltningsberättelse 15

17 ting. Därefter blir det betydligt svårare. Under de närmaste 30 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas och kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. Med ökad allmän ekonomisk standard kommer även förväntningarna på den offentliga sektorn att stiga, med krav på högre standard i vård, skola och omsorg. För att utbudet av välfärdstjänster ska kunna utvecklas i takt med efterfrågan på lång sikt krävs att de som producerar dessa tjänster ges tillgång till växande resurser och/eller att de resurser som finns används mer effektivt. Det är inte en långsiktig lösning att öka resurserna till dessa tjänster genom att höja skattesatserna. Skattehöjningar skulle på sikt leda till så stora skattekilar att arbetsutbud, investeringar och därmed tillväxten skulle minska. Ska arbetsutbudet och efterfrågan på arbetskraft förstärkas är det tvärtom nödvändigt att minska beskattningen av arbete. Resurserna till välfärdstjänster kan däremot öka om antalet arbetade timmar i det privata näringslivet ökar då detta dels skulle bredda skattebasen och öka skatteintäkterna, dels skulle frigöra personella resurser till välfärdssektorn. En förbättrad produktivitet inom den offentligt finansierade verksamheten skulle bidra till att de befintliga resurserna skulle räcka till fler och/eller bättre tjänster. Det är därför angeläget att genomföra åtgärder som syftar till att de offentliga resurserna används mer effektivt än idag. I detta perspektiv är det viktigt att öka mångfalden av producenter av välfärdstjänster samt att öka uppföljning och jämförelser av tjänsternas effektivitet och kvalitet. Avsaknaden av priser och fungerande marknader gör att det i stora delar av offentlig verksamhet saknas en av de mekanismer som stimulerar produktivitetsutveckling. Tjänster som är starkt subventionerade, eller till och med gratis, möter heller inte samma risk för minskad efterfrågan. Kraven på anpassning och förnyelse är därmed på flera sätt större i den marknadsutsatta delen av ekonomin. Produktivitetsförbättringar i offentlig verksamhet måste därför främst komma»inifrån«. För att kunna åstadkomma dessa förbättringar är det extra viktigt att mäta och analysera produktiviteten. Kärnan i offentlig verksamhet är ofta det direkta mötet mellan personal och brukare, men en stor del av kostnaderna går ändå till olika kringfunktioner. Om själva mötet är svårt att effektivisera finns det skäl att skärskåda kringfunktionerna. Ju mer av kostnaderna som läggs på kringfunktioner, desto mindre unik blir produktionen av välfärdstjänsterna, och desto större är förutsättningarna för förbättringar av produktiviteten. Erfarenheterna i de kommuner och landsting som tagit sig ur svåra ekonomiska situationer antyder att politisk enighet om vilka åtgärder som ska vidtas, långsiktighet och uthållighet, budgetdisciplin och goda rutiner för ekonomisk uppföljning kan vara viktiga ingredienser i ett saneringsprogram som leder till framgång. Antalet äldre och funktionshindrade i Sollentuna kommer att öka framöver och innebär ett ökat krav på resurser. Samtidigt måste kommunen bygga upp ett mera långsiktigt tänkande för att klara de framtida investeringarna, inte minst med tanke på att Sollentuna står inför en kraftig ökning av befolkningen. För 2014 görs bedömningen att nuvarande budget kommer att hålla. De preliminära beräkningarna för 2015 och 2016 visar på att Sollentuna kommun kommer att klara balanskravet. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utanför dess egen kontroll. Nedan redovisas några av de faktorer som påverkar kommunens ekonomi. mkr 10 öres förändring av kommunalskatten 17 1 procents löneförändring 21 varav egen verksamhet 12 varav entreprenader m.m. 9 1 procents avgiftsförändring 2 1 procents KPI förändring (netto) kommuninvånare heltidstjänster (lön och PO) 45 1 procents skatteunderlagsförändring i riket 33 16

18 God ekonomisk hushållning Balanskravet Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt man avser att göra den i 8 kap. 5 kommunallagen (1991:900) föreskrivna regleringen av det negativa resultatet. Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte ska ske, ska upplysning lämnas om detta. Därvid ska skälen till beslutet anges. Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra negativ utveckling av kommunens ekonomi. Sollentunas avräkning mot balanskravet redovisas i avsnittet finansiell analys. För en finansiell bedömning finns kommunallagens mål för den ekonomiska förvaltningen som omfattar hela kommunkoncernen. Den innebär att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning både i sin egen verksamhet och i verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Nedan redovisas vilka finansiella mål som finns beslutade. Utfallet av de finansiella målen redovisas under avsnittet finansiell analys. Måluppfyllelsegraden i kommunens målstyrning inom de olika verksamheterna redovisas under egen rubrik. En kommunövergripande kvalitetsredovisning finns som eget avsnitt. Finansiella mål Hur en kommun väljer att analysera och kommentera sin ekonomi och balanskravet blir naturligtvis kopplat till om man har ett resultat som väl överstiger balanskravet, ligger i närheten av balanskravet eller om resultatet ligger klart under balanskravet. I koncernen finns inga gemensamma mål för den finansiella planeringen. Sollentuna kommun har mål för den finansiella planeringen. Av bolagsordningar och ägardirektiv framgår kommunens ramar för de kommunala bolagens verksamhet. Bolagen utfärdar egna riktlinjer för finansiell planering med mera. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets finansiella verksamheter och risker. Om det bedöms som lämpligt av respektive styrelse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer. Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, budgetår som de efterföljande planåren. Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som mått/nyckeltal. Målen för är: 1. Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras. Målet definieras i förhållande till skattenettot som används för att finansiera verksamheternas nettokostnader, finansnetto, avskrivningar, investeringar samt ökning av eget kapital. Med skattenetto avses summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning samt fastighetsavgift. 2. Likviditeten (exklusive kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna. 3. Soliditeten bör inte understiga 75 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Det första målet analyserar det ekonomiska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör ock- Förvaltningsberättelse 17

19 så förutsättningen för en långsiktig god ekonomisk utveckling. De två övriga målen utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styrkan, betalningsförmågan, på kort respektive lång sikt. Måluppfyllelsen redovisas under avsnittet finansiell analys. Finansiella mål i kommunens bolag Kommunen äger bolagen AB Sollentunahem, Sollentuna Energi AB och AB Solom. Bolagen i kommunkoncernen, exkl AB Solom, ska drivas så att resultaten tillåter såväl konsolidering av bolagen samt utdelning till ägaren. Bolagen följer kommunens ägardirektiv och har haft resultat som har tillåtit utdelning till ägaren enligt fullmäktiges direktiv samt konsolidering av bolag. För AB Solom finns ej krav på utdelning till ägaren God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv Målstyrning är första verksamhetsåret med den nya målstyrningsmodellen. Långsiktiga kommunövergripande mål, liksom åtaganden för nämnderna, fastställdes i budgetbeslutet för. Arbetet med åtagandena och tillhörande handlingsplaner har följts systematiskt under året. Vid årets slut kan konstateras att den allra största delen av åtagandena är uppfyllda. Vissa är delvis uppfyllda men där handlar det i flera fall om mindre tidsförskjutningar. Detaljerad uppföljning av nämndernas åtaganden finns i nämndredovisningarna. Bedömning av kommunens nuläge i jämförelse med beskrivningarna till de kommunövergripande, långsiktiga, målen visar att det finns flera mål där kommunen redan nu i hög grad arbetar i linje med beskrivningarna till målen. För övriga mål har under många goda utvecklingsinsatser gjorts men för att på lång sikt helt nå beskrivningarnas ambitionsnivå finns ytterligare utmaningar. För mått till målen finns en problematik med eftersläpning och periodicitet som gör att aktuella data inte alltid kan redovisas. Här behövs också ett löpande arbete kring utveckling av nya mått samt prioritering av vilka mått som bäst belyser respektive mål. Kvalitet Samtliga nämnder har utvecklat innehållet i de resultatanalyser som bildar underlag för budgetarbetet. I årsredovisningen har nämndernas avsnitt kring kvalitet breddats till en verksamhetsanalys. På den kommunövergripande nivån har en första version av kvalitetsredovisning tagits fram. Avsnittet Kvalitet visar att kommunen ligger över genomsnittet, och i många fall betydligt över genomsnittet, på de flesta av områdena i sammanställningen. I år har också en rapport barnbokslut tagits fram. Sammanfattningen av denna rapport framgår av avsnittet Barnbokslut. Ledningssystem och styrprocesser De nya budget- och uppföljningsprocesserna är på god väg att etableras i kommunen. Detta är ett långsiktigt arbete. Vissa mindre justeringar i målstyrningen planeras. Vidare kommer uppföljningsarbetet att vidareutvecklas. Kommunens process för intern kontroll behöver ses över och ett utvecklingsarbete kring detta är inplanerat under Kommunstyrelsens arbete med uppsikt förstärks under Vidare fortsätter översynen av kommunens styrdokument. 18

20 Målstyrning Sollentuna kommun har tolv kommunövergripande mål i målstyrningsmodellen: Ansvarfull ekonomisk politik (4 mål) Utbildning (2 mål) Omsorg (2 mål) Miljö och klimat (1 mål) Integration och kommunikation (3 mål) I budgetbeslutet för fastställdes, utifrån dessa mål, åtaganden för varje nämnd. Dessa åtaganden, som är formulerade för att bidra till en utveckling i riktning mot målen, ska ha uppfyllts av respektive nämnd under verksamhetsåret. I den mån det var möjligt definierades också i budgetbeslutet mått (indikatorer) till de olika målen. Nämndernas åtaganden för har följts upp löpande under året och slutredovisas i nämndredovisningarna. Uppföljning av de kommunövergripande målen utgår från den beskrivande text för varje mål som fastställdes i budgetbeslutet. Dessa texter återfinns i bilaga 1 i årsredovisningen. För varje mål redovisas nedan utfall på de mått som definierats till målet. I den mån det finns ett målvärde för ett enskilt mått, fastställt av nämnd eller på annat sätt, görs uppföljning mot målvärdet. För övriga mått redovisas endast utvecklingen i Sollentuna kommun. Därefter lämnas en sammanvägd bedömning av utvecklingen under samt kommunens nuläge i förhållande till den långsiktiga målbeskrivningen. Inför verksamhetsåret infördes en helt ny målstyrningsmodell i kommunen. Modellen utgår från kommunens fem övergripande politiska fokusområden. Inom ramen för dessa fokusområden fastställde fullmäktige, i budgetbeslutet för, kommunövergripande, långsiktiga, mål. Förvaltningsberättelse Kommentar till kolumnen Trend i kapitlets tabeller: För trend visar pilen utvecklingens riktning ( ökar, minskar) medan (+) anger att utvecklingen ses som positiv medan (-) anger att utvecklingen ses som negativ. 19