SAMHÄLLSSÄKERHET SEPTEMBER 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMHÄLLSSÄKERHET SEPTEMBER 2006"

Transkript

1 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS,Swedish Standards Institute ANNONS SAMHÄLLSSÄKERHET SEPTEMBER 2006 Foto:Jocke Berglund Årets Bild Röjningen efter stormen Gudrun i januari 2005 resulterade i ett visuellt träd för fotografen Jocke Berglund. SAMARBETE SKAPAR SÄKERHET Samarbete över gränser är viktigt. Utöver ökad säkerhet kan det ge bättre effektivitet och besparingar. I en skånsk kommun kostar ökad beredskap mot kemiska olyckor 10 öre per person. Foto:Dreamstime Foto:Istockphoto Foto:Fredrik Persson Foto:Seccredo NÄR KRISEN KOMMER Det är viktigt att alla vet vad de skall göra när krisen väl kommer. Utrustningen måste vara på plats och fungera och manuella rutiner måste vara inövade så att de fungerar i praktiken. LOTTAKÅREN HJÄLPER Den bildades för drygt 80 år sedan och är idag Sveriges största frivilligkår för kvinnor. Lottakårens medlemmar ställer upp i civila sammanhang och tar bland annat på sig ledarskap vid pressade situationer. KOMPETENT MÄNNISKOHANTERING Det har blivit allt vanligare att företag inser vikten av att stödja sina medarbetare i olika krissituationer. Genom att få stöd i hanterandet av krisen kan de snabbare komma tillbaka till arbetslivet. Foto:Istockphoto STANDARDER FÖR KRISHANTERING I stark konkurrens med andra länder har svenska SIS fått i uppdrag att leda ett internationellt projekt som skall resultera i standardiserade arbetssätt för att hantera och förebygga effekten av en kris. Läs mer på sidan 4 Läs mer på sidan 9 Läs mer på sidan 10 Läs mer på sidan 13 Läs mer på sidan 7 ANNONS ANNONS Kreativitet Kompetens Nätverk MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I SVENSKA DAGBLADET SEPTEMBER 2006

2 2 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS Ett samhälle i förvandling ställs inför nya krav, nya hot och har nya metoder för att förebygga och handskas med situationer. Nya hot skapar förändring och utveckling Vi har de senaste fem åren upplevt stora tragedier, naturkatastrofer och hot om pandemier. Den tekniska utvecklingen har gett oss många fördelar, men också inneburit att vi har blivit allt mer beroende av tekniken. På senare år har vi drabbats av flera katastrofer som snabbt har påvisat hur sårbart vårt samhälle är. Påfrestningarna på samhället har varit stora och kommer att fortsätta vara det. Ett samhälle i förvandling ställs inför nya krav, nya hot och har nya metoder för att förebygga och handskas med situationer. Idag står vi i allra högsta grad mitt uppe i en brytningsperiod och är en bra bit på väg in i en ny typ av samhälle. Det ställer krav på oss alla att vi möter det nya och ser möjligheterna, samt verkar för att vår säkerhet utvecklas i takt med samhället. Men samhället påverkas även mycket av vad som sker i andra länder och i andra världsdelar, från naturkatastrofer till sjukdomsutbrott och energibrist, för att nämna några faktorer som får genomslag hos oss. Sverige har en framträdande roll då SIS, Swedish Standards Institute nyligen utsågs att leda en internationell kommitté för utveckling av nya standarder för samhällssäkerhet. De standarderna kommer att bli globala, vilket innebär snabbare, säkrare och bättre insatser inom och utom landet vid kriser. Det finns idag en stor medvetenhet och beslutsamhet hos näringsliv och myndigheter att arbeta fram nya former för att uppnå hög samhällssäkerhet. Genom att delta i standardiseringsarbetet kan svenska företag och myndigheter påverka innehållet i de framtida standarderna och det är glädjande att se att många idag deltar aktivt. Men fler deltagare välkomnas och behövs. Mer om det kan du läsa på sid 7. Samarbete är en nyckelfaktor för att skapa säkerhet och det gäller i lika hög grad inom landet som mellan olika nationer. Sverige kan och bör vara ett föregångsland för ett samarbete över nationsgränser. Lars Flink, VD SIS, Swedish Standards Institute Tematidningen Samhällssäkerhet är en titel från Mediaplanet. Syftet med tidningen är att lyfta fram det ökade behovet av och intresset för samhällssäkerhet, samt att informera om hur vi bättre skall kunna hantera kriser och katastrofer både innan, under och efter att de har inträffat. INNEHÅLL Samarbete skapar säkerhet sid 4 Utbildning för alla sid 6 Nya standarder gör krishantering snabbare och säkrare sid 7 Att veta och förbereda sid 8 Frivilliga insatser ett starkt stöd vid kriser sid 8 Forskning och strategier kring säkerhet sid 9 När krisen kommer sid 9 Lottakåren: Engagemang och samhällsintresse sid 10 Sveriges värsta naturkatastrof i modern tid sid 12 Kriser kräver kompetent människohantering sid 13 När en olycka övergår till posttraumatisk stress sid 14 Den privat-offentliga samverkan sid sid 14 MED DAGSTIDNINGENS RÄCKVIDD OCH FACKTIDNINGENS FOKUS SAMHÄLLSSÄKERHET EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Projektledare:Christian Treschow,Mediaplanet: Produktionsledare: Amelie Westerberg,Mediaplanet Layout: Fredrika Pontén,Mediaplanet Repro: Ordbild: Tryck: Tabloidtryck i Södertälje Mediaplanet är världsledande inom tematidningar i dags- och kvällspress. För mer information, kontakta Julia Forsberg,Mediaplanet: Distribueras med Svenska Dagbladet september Synpunkter på våra OKTOBER 2006 ESKILSTUNA Ledande i Norden inom informationssäkerhet bl. a. för Försvarsmakten, FMV, Polisen, Sveriges Säkerhetsting är möte s- platsen för säkerhetsintresserade människor från näringsliv, samhälle och akademi. Människor som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper om hur vi kan öka tryggheten i samhället, i före tagen och för individen. En mötesplats med seminarier, diskussioner och utställning. Förlorar vi kampen om förorterna? Vad händer i kommunen i ett krisläge? Vilka konfliktrisker kan uppstå genom energikrisen? Hur agerar företag och media i kris? Vad hotar det globala finansiella systemet? Kan vi bygga bort sårbarheter i lokaler och infrastrukturer? Hur skyddar vi oss mot organiserad brottslighet? Läs mer om Säkerhetstinget på hemsidan. Där kan du också anmäla dig. För mer information, besök vår hemsida Medarrangörer: Energimyndigheten FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Eskilstuna Kommun Försvarshögskolan Räddningsverket SecLink

3 Foto: Stefan Larsson 1.hkp.skv Stöd till samhället Sommarens rekordstora skogsbränder i Norrland gick inte att stoppa från marken. Trädtopparna stod i brand, elden spred sig okontrollerat och brandfronten flyttades hundratals meter för varje timme. Hoppet stod till vattenbombning från luften. Ovärderlig, kallade räddningschefen efteråt Försvarsmaktens insats med sju helikoptrar i Boden och Haparanda. Flera miljoner liter vatten släpptes över skogsbränderna. Samtidigt kunde räddningstjänstens insatsledare från luften snabbt bilda sig en uppfattning av läget, och när det var dags för eftersläckning var helikoptrarna lika viktiga, eftersom fallande träd gjorde det livsfarligt för brandmännen att gå in i den eldhärjade skogen. Att stödja samhället vid större kriser är en viktig uppgift för Försvarsmakten. Skogsbränderna i norra Sverige var en extrem situation, likaså arbetet som följde efter stormen Gudrun vintern 2005, då Försvarsmaktens personal tog sig fram till fastigheter som blivit avskurna efter stormen, levererade vatten och ordnade telefonförbindelser. Lite i det tysta gör Försvarsmakten insatser på uppdrag av andra myndigheter varje vecka. Ofta handlar det om att bistå polisen i sökandet efter försvunna personer. Här har Hemvärnet, med sina omkring soldater runtom i Sverige, en viktig funktion. När privatpersoner hittar minor på sjöbotten, gamla granater hemma på villatomten eller misstänkt ammunition i något uthus, kallas försvarets specialutbildade experter in för att ta hand om och oskadliggöra fynden på ett säkert sätt. Flera hundra insatser görs varje år. Från den 1 juli i år kan Försvarsmakten också stödja polisen i bekämpning av terrorism, för att förhindra handlingar som kan vara brottsliga enligt lagen om terroristbrott. Försvarsmaktens ständiga beredskap, med konstant bevakning av landets territorium och gränser, gör att insatsresurser snabbt kan sättas in där de bäst behövs. Försvarsmakten genomgår en stor förändring. Hotbilden har förändrats, kriser och konflikter uppstår snabbt och tar inte hänsyn till nationsgränser. Det nya försvaret är mindre, men samtidigt mer aktivt. Resurserna måste kunna sättas in med kort varsel, både i Sverige och utomlands. Insatsförbanden ska klara en rad skiftande uppgifter i olika miljöer och situationer. Genom att delta i internationella, fredsfrämjande insatser bidrar Sverige till att förhindra att konflikter sprids till vårt närområde.

4 4 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS I ett samarbete är det lättare att upptäcka sårbarheter och att åtgärda dem, tillsammans byter man ut svagare länkar och skapar en starkare kedja som håller för påfrestningarna vid en krissituation. Samarbete skapar säkerhet Att samarbeta medför även högre säkerhet, det gäller oavsett om det är kommuner som samarbetar eller om det sker mellan privata aktörer eller över sektors gränser. Det finns många positiva effekter med att gemensamt driva utveckling eller projekt. Och det finns samarbeten på många olika håll. TEXT: ROLF HERTZMAN Räddningstjänsten menar att kommunerna ska samarbeta mer och finna nya former för samarbete. Därmed kommer räddningstjänsten att bli effektivare vilket leder till att fler människoliv kan räddas. Sex halländska kommuner har en gemensam regional beredskap för kemikalieolyckor. Bland annat arbetar man med ett samordnat och taktiskt uppträdande och samtliga kårer har samma grundmaterial. I Skåne har man byggt på ett koncept som innebär en gemensam kembefälsberedskap. Det finns tre organiserade operativa staber som kan kallas till en skadeplats. Det är en billig beredskap som skåningarna har fått, cirka 10 öre per invånare samt ett tillägg på kronor per kommun för att täcka kostnader för utbildning och övning. I norra Stockholmsområdet finns en annan form av samverkan, även den inom beredskapen mot kemikalieolyckor. Livräddning går före allt annat och den ska kunna genomföras med branddräkt och andningsskydd. I modellen ingår att man ska uppnå en geografisk spridning av resurser och kompetens. Alla heltidsstationer har försetts med kemskyddsdräkter. I Linköping finns Väg och Transportforskningsinstitutet, VTI. Ett samarbete mellan institutet och kommunen tecknades under januari i år. Genom det fördjupade samarbetet stärks arbetet kring säker och hållbar trafik i Linköping. I samband med Transportforum den 11 januari signerades en avsiktsförklaring mellan parterna, tanken är att man ska stärka varandras kunskapsområden genom ett utökat samarbete. Medan VTI besitter djup kompetens inom ansvarsområden som faller under kommuner, men även kunskap som är av långsiktig betydelse för kommunen, kommer Linköpings kommun vara drivande för att säkerställa relevans i de tillämpningar som VTI tar fram. Svenska Kraftnät arbetar bland annat med elberedskap, elförsörjningen har en mycket hög prioritering inom den civila delen av totalförsvaret. Elberedskapsarbetet genomförs tillsammans med elföretag och branschorganisationer samt berörda myndigheter både på central och regional nivå. Svenska Kraftnät beslutar vilka åtgärder som elföretagen behöver genomföra vilket de kompenseras ekonomiskt för. Den samverkan som finns idag mellan näringslivet, forskningsinstitut, universitet och högskolor är starkt knutet till kompetensförsörjningen inom flyg- och rymdindustrin. Såväl militära som civila utvecklingsprojekt sker i internationella samarbeten. Därför bör Sverige stödja forskningen inom flyg och rymd med två nationella program, Foto:Dreamstime anser organisationen. Det finns många områden att samverka kring, många kontaktytor att arbeta upp och givande sammansättningar. Konkret samverkan skapar erfarenheter, ger insikt och ökar förståelsen för hur den privata och offentliga sektorn fungerar. Samarbetet dem emellan kan skapa nya förutsättningar för att finna lösningar på frågor kring samhällssäkerhet. I enkätsammanställningen Privat-offentlig samverkan inom krishantering från Krisberedskapsmyndigheten pekar man på att branschorganisationer i större utsträckning än företagen tycker att samverkan ger möjligheter till att öka säkerheten och robustheten i det egna systemet. Dessutom anser man att den offentliga sektorns insikt om företagande ökar. De företag som tillfrågades ansåg att fördelar med samarbetet var bland annat att forum skapades och de ledde i sin tur indirekt till kunskapsspridning. Samtidigt är det så i ett samarbete att det är lättare att upptäcka sårbarheter och att åtgärda dem, tillsammans byter man ut svagare länkar och skapar en starkare kedja som håller för påfrestningarna vid en krissituation. Jupiter KRIS! VAD GÖR DU? Översvämningar, långvariga elavbrott, terrorattacker, allvarliga epidemier; det finns mycket som kan utlösa en kris. I skriften Krisberedskap - så funkar det får du tips om vad du och ditt hushåll kan göra - både före och under en kris. Du kan också läsa om hur samhället arbetar med krisberedskap och vilket stöd du kan förvänta dig när krisen väl är ett faktum. UNDER KRISEN FÖRE KRISEN Skriften riktar sig direkt till hushåll, men den fungerar lika bra som utgångspunkt för diskussioner på arbetsplatser eller i skolan. BESTÄLL eller hämta hem Krisberedskap - så funkar det från

5 FI stärker beredskapen i finanssektorn Om den finansiella sektorn drabbas av kraftiga störningar påverkas hela samhället. Utan fungerande infrastruktur kan vi inte ta ut pengar, handla mat eller medicin på kort; företag och myndigheter kan inte betala ut löner eller pensioner. Om det värsta inträffar så är det bara början till ett stort nationellt säkerhetsproblem. Finansinspektionen har i flera år arbetat med analyser och scenarioövningar tillsammans med andra inom sektorn för att motverka störningar. TEXT: ROLF HERTZMAN Ett katastrofscenario är om den finansiella sektorn med banker, försäkringsbolag inklusive Försäkringskassan och Stockholmsbörsen skulle drabbas av allvarliga produktionsstörningar. IT-system utslagna på längre tid, telekommunikationer ligger nere eller riktigt stora sjukdomsutbrott bland personalen, scenarierna är många och de är inte så främmande. Alla måste vara förberedda på att något kan hända, därför har vi sedan år 2000 arbetat aktivt med den här typen av frågor. De första fyra, fem åren var det så gott som enbart aktörer från den finansiella sektorn som var med. Numera har vi utökat och har deltagare från bland annat Försäkringskassan, Riksbanken och Riksgäldskontoret och vi rapporterar regelbundet till Krisberedskapsmyndigheten, säger Lars-Göran Emanuelson, säkerhetschef på Finansinspektionen. Den interna säkerheten hos företagen i den finansiella sektorn är mycket hög menar Lars-Göran Emanuelson. Det är samverkan mellan de olika aktörerna som kartläggs och de svagheter som kan finnas där. På samma sätt analyseras vilka samband det finns med andra aktörer eller regioner inom och utom landet. Det är utomordentligt viktigt att känna till vilka de kritiska infrastrukturerna är och hur vi ska kunna hantera ett eventuellt problem. Visserligen är Stockholm det finansiella centrumet i landet men vi har även sett att det finns beroendeförhållanden till andra punkter i landet. Det var inte allmänt känt tidigare. Samarbetet går under beteckningen FSPOS som uttytt står för Finansiella sektorns privatoffentliga samverkan, just den grupperingen tog sin form den 1 september förra året. Den något långa beteckningen säger tydligt att det är ett samarbete mellan privat verksamhet och offentlig sektor. Det är just sådant samarbete som förordas i all utveckling av samhällssäkerhet. Gruppen har en förebyggande funktion, inte någon operativ. Säkerheten är inte begränsad till våra deltagare eller vår sektor utan är allmängiltig. Vi vill naturligtvis föra ut våra rön och dela med oss, på samma gång är vi intresserade av vad andra kommer fram till. Vi har haft experter från bland annat Energimyndigheten hos oss, Socialstyrelsen har informerat om åtgärder vid en pandemi. Framöver kommer fler scenarier att gås igenom och en storövning är preliminärt planerad till år 2008, den kommer troligen att handla om någon form av IT-haveri. INFORMATION Finansinspektionen är den myndighet som ansvarar för finanssektorns krisberedskap. På kan du läsa följande rapporter om vårt arbete med detta. Vägledning och kontinuitetsplanering Finanssektorns krisberedskap Från elavbrott till den 11 septmber

6 6 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS Utbildning för alla Det finns en stor mängd utbildningsalternativ inom riskhantering, krishantering och liknande områden. Alternativen finns både för yrkesutbildning och för den som vill göra en insats som privatperson vid extraordinära tillfällen. Civilförsvarsförbundet anordnar olika gratiskurser. EXEMPEL PÅ CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDETS KURSER Kurser för de minsta, Hitta Vilse Kriskommunikation Utbildning för Frivilliga Resursgrupper FRG Säkrare Seniorer. Många kurser är kortkurser och gratis men det finns även längre betalkurser. TEXT: ROLF HERTZMAN Den akademiska världen bjuder på många tillfällen till utbildning inom riskhantering, samhällssäkerhet eller annan liknande inriktning. KTH i Stockholm bedriver utbildning på distans i Risk Management. Vid LTH, Lunds Tekniska Högskola finns brandingenjörsutbildning. Vid Karlstads universitet bedrivs sedan tre år tillbaka utbildning inom Riskhantering och samhällssäkerhet, utbildningen ger 40 poäng. Ett par av dem som har gått ut har fått bra jobb omedelbart, säger programansvarige Inge Svedung vid Karlstads universitet. Andra har fått vänta lite. Efter kursen på 40 poäng kan den som vill fortsätta och doktorera. Vi kommer att ha några doktorander i höst. Antalet studenter som har antagits till utbildningen i Karlstad har varierat mycket, det första året fanns där 7 studenter, andra 17 och i år är de 10. Vad skiftningarna beror på är svårt att få fram, det är för få år som man hållit på. Utöver den akademiska världen finns de privata utbildarna, företag som arbetar med de frågorna som konsulter. Bland dem finns Aon, Sjölund & Thyselius, IRS, Combitech för att nämna några som dyker upp vid en sökning. För de som redan är anställda finns Swerma, Swedish Risk Management Association, med sina interna utbildningar. För den som vill lära sig mer om säkerhet har Civilförsvarsförbundet ett mycket stort utbud av kurser för privatpersoner, allt från skolbarn och uppåt. Förbundet har utbildat i flera decennier och har haft hundratusentals elever. Civilförsvarsförbundet ett mycket stort utbud av kurser för privatpersoner, allt från skolbarn och uppåt. Foto:Istockphoto DEN MÄNSKLIGA FAKTORN KAN VARA EN SÄKERHETSRISK. Alla i en organisation behöver inte veta allt. Det kan lätt leda till informationsförlust och dryga kostnader. Men i Sverige har vi ofta en stark lojalitet mot arbetsgivaren vilket ofta leder till att riskerna förbises. Riskerna blir större för företag som etablerar sig i länder med andra kulturer och där lojaliteten mot arbetsgivaren kommer långt ner. Att skapa strukturer och kontroller för informationsflöden inom organisationen är lika viktigt som att ha tekniska och fysiska skydd. Det måste finnas ett övergripande regelverk samt uppföljningar att reglerna följs, dessutom ska regelverket revideras regelbundet. Informationsläckage skadar trovärdigheten och den fortsatta existensen för organisationen kan hotas. Kostnaderna kan bli svindlande höga. Ett stort svenskt bolag drabbades av intrång och informationsförlust för något år sedan. Kostnaden enbart i förlorade marknadsandelar uppskattas till 2,5 miljarder kronor, säger Per Magnus Wicén på Rote Consulting.

7 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS 7 Nya standarder gör krishantering snabbare och säkrare SIS, Swedish Standards Institute, har fått förtroendet av den internationella standardiseringsorganisationen ISO att driva ett globalt projekt om samhällssäkerhet. Ett stort antal länder är med i projektet som arbetar med att utforma standarder för bland annat krishantering. Tsunamikatastrofen gjorde många uppmärksamma på hur svårt det är för organisationer, länder och myndigheter att samarbeta vid större internationella kriser. I efterhand kan man konstatera att insatserna hade kunnat genomföras både snabbare och effektivare om det funnits bättre standardiserade arbetssätt för att hantera och förebygga effekten av en kris. Den globala standardiseringsorganisationen ISO har därför påbörjat ett projekt för att etablera internationella standarder vid krissituationer. I stark konkurrens med andra länder har svenska SIS, Swedish Standards Institute, fått i uppdrag att leda projektet som går under namnet Societal Security. Det är naturligtvis oerhört viktigt att vi har gemensamma grunder att stå på för insatser i andra länder. Vid större kriser finns det inte tid för långa diskussioner eller missuppfattningar. Allting måste vara förberett och alla med nyckelfunktioner måste veta exakt vad som ska göras och all kommunikation mellan organisationer och länder måste ske utan problem. Det säger Stefan Tangen, projektledare på SIS, som tillsammans med ambassadör Krister Kumlin, Krisberedskapsmyndigheten, driver sekretariatet för projektet åt ISO. Idag är 46 länder engagerade i arbetet exempelvis USA, Storbritannien och Tyskland. Men även flera utvecklingsländer deltar aktivt. Nu kan svenska företag, myndigheter och organisationer påverka det internationella arbetet inom ISO. Det görs genom den svenska kommittén inom Samhällssäkerhet. Just nu pågår uppbyggnaden av denna kommitté där det finns plats för fler intressenter som vill vara med och Foto:Istockphoto påverka utvecklingen. Det finns mycket hög kompetens inom många företag och vi vill gärna att de ska delta i vårt arbete. Den insats de gör får de tillbaka mångdubbelt genom att ytterligare fördjupa sina kunskaper och tidigare än andra få insikt i de kommande förändringarna. Standarder skapar generellt sett större marknader med gränsöverskridande handel och säkrare processer och produkter, säger Lennart Persson, sekreterare i SIS kommitté för samhällssäkerhet. Det är naturligtvis oerhört viktigt att vi har gemensamma grunder att stå på för insatser i andra länder. Vid större kriser finns det inte tid för långa diskussioner eller missuppfattningar. Var med och påverka framtidens krishantering Det är medlemmarna som driver arbetet framåt i SIS, Swedish Standards Institute. För alla medlemmar finns det möjlighet att delta i SIS arbete, skaffa sig bättre kunskaper inom sin bransch och vara med och påverka den. Standarder har vi runt omkring oss hela tiden och de skapar nya affärsmöjligheter inom alla sektorer. I den svenska kommittén Samhällssäkerhet pågår ett intensivt arbete om hur man ska leda och samordna insatser under en nationell eller internationell kris. En viktig fråga är hur informationshantering och informationsflöden ska förenklas och förbättras. IT- och telekomlösningar är idag plattformen för informationsspridning i de flesta länder. Har man medverkat i standardiseringsarbetet kan man snabbare leverera lösningar som stöder den blivande standarden, säger Bruno Olsson, Ericsson AB, deltagare i kommittén. Många företag har visat intresse av den svenska kommittén och SIS välkomnar fler deltagare. Vi har idag stora och kunskapstunga företag och myndigheter med i kommittén, säger dess sekreterare Lennart Persson. För närvarande finns Ericsson AB, Försvarets materielverk, Krisberedskapsmyndigheten, Posten Sverige AB, Räddningsverket, Saab Systems, Socialstyrelsen, Volvo Technology AB och 4C Strategies AB, med som projektets finansiärer och deltagare. VAD FÅR JAG UT AV ETT DELTAGANDE I KOMMITTÉN? Genom att delta i arbetet har du möjlighet att vara med och besluta om hur standarderna ska utformas och kan tidigt påverka framtida förändringar. Du får då bättre förståelse för vad som kommer att efterfrågas vid införandet av standarderna, både organisatoriskt och ur ett produktperspektiv. Genom att delta kan ditt företag få det kunskapsförsprång som kan bli avgörande för framtida investeringar, säger Lennart Persson. SIS KOMMITTÉ SAMHÄLLSSÄKERHET, SIS/TK 494 Den svenska kommittén kommer främst att prioritera att ta fram standarder för informationshantering. För mer information och för anmälan om deltagande kontakta Lennart Persson, projektledare SIS, ,

8 8 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS Att veta och förbereda Vi kan inte skydda oss helt mot naturkatastrofer som orkaner eller översvämningar. Men vi kan göra mycket för att vara förberedda på plötsliga förändringar. Även i vardagen och på semester kan vi undvika obehagliga överraskningar om vi kontrollerar rapporter och lyssnar till varningar. Naturkatastrofer är tack och lov inte vardagsrealiteter för vårt land. Vi har visserligen under senare år sett exempel på flera och det tycks som om de har blivit vanligare. Med förutseende och planering kan man i Vi kan undvika obehagliga överraskningar om vi kontrollerar rapporter och lyssnar till varningar. INFORMATION Fjällsäkerhetsrådet för sommar och vinter på fjället: Snörapport med lavininformation: SMHI Sjöräddningssällskapet Skyddsnätet Vägverkets trafikinformation: många fall undvika skador helt eller delvis. För privatpersoner är det enkla råd som gäller. Väderrapporterna den 8 januari 2005 varnade för den storm som blev en orkan. SMHI:s sändningar i olika medier bör man kontrollera under tider då stormar eller häftig nederbörd kan uppstå innan man ger sig ut på längre turer i naturen. På samma sätt ska man lyssna till väderrapporten innan man ger sig ut till sjöss. De som föredrar fjällen under alla årstider ska tänka på att mobiltelefoner sällan har tillräcklig räckvidd på fjällen. Det krävs rejälare kommunikationsutrustning om man ska ge sig ut långt. Precis som till sjöss ska man berätta för anhöriga vilken rutt man tar. Foto:Dreamstime För företag och organisationer finns det andra medel att nå ut till medarbetare. Ett system, som har utvecklats av svenska Enera, är Rapid Reach System. Det används för att till exempel kalla in personal vid katastrofer, kalla in nyckelpersonal för att hålla affärs- och tillverkningsprocesser igång eller mobilisera personal för vinterväghållning. Systemet används på många håll i USA och i Europa, bland annat av Pentagon och i delstaten Maryland samt av brittisk kärnkraftindustri. I Sverige används det bland annat av Örebro läns landsting samt Astra Zeneca. Frivilliga insatser ett starkt stöd vid kriser När krisen är ett faktum kommer inte bara räddningstjänsten för att bistå i ett akut läge. Det kommer även människor från frivilligorganisationer för att hjälpa, stötta, trösta. Människor som har valt att skaffa sig utbildning och arbeta till stor del ideellt för att hjälpa andra. Vi har alla sett bilderna på förtvivlade människor efter en brand, en översvämning, en olycka. Och vi har sett att privatpersoner funnits med för att stödja drabbade. Det finns många som väljer att hjälpa andra, ofta på helt ideell bas. Krisberedskapsmyndigheten har slagit fast betydelsen av att öva för att utveckla förmågan att samverka med frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund samt andra Vid en kris är det inte bara räddningstjänsten frivilligorganisationer. Därutöver som bistår. Det kommer även människor från kan det finnas privatpersoner som frivilligorganisationer för att hjälpa, stötta, har avtal med kommuner och trösta. landsting och som kan bidra till krishanteringen. Även spontant frivilliga måste kunna ges uppgifter. Frivilliga organisationer inom försvaret är en stor grupp som ställer upp för att ta hand om speciella uppgifter, det kan vara transporter, sjukvård eller arbetsledning. Inom försvaret finns en stor och bred kunskap i hur man leder och hanterar människor. Efterhand som Försvarsmakten har minskat i verksamhet har många försvarsanställda erbjudit sina tjänster till den civila marknaden. Även trossamfunden spelar en viktig roll i omhändertagande av drabbade. Enligt en rapport från Krisberedskapsmyndigheten besitter många inom ett trossamfund kunskaper i hur man hanterar människor i kris. Dessutom kan de ofta ställa upp med lokaler, församlingshus och liknande. Det är viktigt att se till att ta hänsyn till vilka trossamfund som ska agera efter de drabbades livsåskådning. Här kommer även sekulära grupper in i bilden. Röda Korset är en sådan som i allra högsta grad är närvarande även vid lokala kriser i landet. De har stor kunskap i hur man hanterar krisdrabbade och utbildar i det organisationen kallar medmänsklighet. Alla frivilliga ingår i det som kallas Frivilliga resursgrupper, FRG, som inte regleras i någon lag eller förordning. Varje kommun bestämmer själv om den vill inrätta FRG eller inte. Foto: Istockphoto Svenska kyrkan är rikstäckande och personal kan snabbt finnas tillgänglig när en katastrof inträffar. Svenska kyrkans arbete med själavård, diakoni och krishantering sker i nära samverkan med kommunen och övriga aktörer i samhällets krisberedskap. Svenska kyrkan har verksamhet och personal i 25 länder runt om i världen. Eftersom man finns på plats, har lokalkännedom och upparbetade kontakter kan man snabbt hjälpa och stödja drabbade och anhöriga vid en olycka eller katastrof. Lutherhjälpen, Svenska kyrkans redskap för internationellt utvecklingssamarbete, arbetar genom ett globalt nätverk med lokala partner och finns därför på plats redan innan en katastrof inträffar. Lutherhjälpen arbetar särskilt med psykosociala frågor.

9 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS 9 Forskning och strategier kring säkerhet Det bedrivs mycket forskning i ämnet samhällssäkerhet, från myndigheter och institutioner till företag. Forskningen bedrivs inte bara i Sverige utan i hela världen, det kommer ständigt nya rapporter och initiativ. Kanske är det ibland svårt att nå ut till allmänheten och berätta vad man gör. Samhällssäkerhet kan definieras på flera sätt. En definition har med ofred att göra, en annan med allmän säkerhet, som skydd mot attacker vilka inte behöver vara militära, hantering av pandemier, skydd om det sker ett kärnkraftshaveri. Forskning kring samhällssäkerhet har skett länge, det som märktes mest hos allmänheten var övergången till år 2000 och förberedelserna för att identifiera och undvika problem. För fem år sedan kom terrordådet mot World Trade Center. De senaste fem åren har naturkatastroferna slagit hårt över hela världen. Allt detta leder fram till ett starkt ökat intresse för samhällssäkerhet ur alla aspekter. Det finns uppgifter om att enbart i Sverige finns det omkring 300 företag eller institutioner som är verksamma inom samhällssäkerhet. En stor del av dessa utvecklar it-system och det finns kopplingar till att det är militära IT-lösningar som övergår till civila lösningar. Samma övergång märks i resten av Europa. I början av år 2005 lade Vinnova fram ett förslag till nationell strategi för säkerhetsforskning, i det fallet rörde det sig i huvudsak om militärt anknuten säkerhet. Men inom Utrikespolitiska Institutet bedrivs forskning inom områdena våldskonflikter och civil säkerhet. Självfallet sker mycket forskning inom statliga verk och myndigheter. Vid Karlstads universitet finns en utbildning i riskhantering och samhällssäkerhet. Så nog finns det forskning inom landet, Socialstyrelsens Projekt Storstad är ett. Socialstyrelsen har bland annat i uppdrag att beakta storstädernas förmåga att hantera kriser. Varför har de då så svårt att nå ut med information till medborgare? Alla kanske inte har försökt eller ens ska informera medborgarna, forskning och utveckling sker mellan företag, sjukhus, myndigheter och är inte något som gemene man är intresserad av. När det handlar om pandemier, översvämningar eller liknande samhällspåverkande händelser blir situationen annorlunda, då når informationen, ofta på bred front. Eller är det så att det är först då som vi blir intresserade? Forskning kring samhällssäkerhet har skett länge, det som märktes mest hos allmänheten var övergången till år 2000 och förberedelserna för att identifiera och undvika problem. När krisen kommer Man vet inte när krisen kommer. Men man kan veta ungefär hur stor risken är för en viss typ av händelse. Det går också att uppskatta kostnader av skador. Framförallt går det att till viss del minska skadorna och minimera kostnaderna. Riskplanering, kontinuitetsplanering och krishantering gäller för såväl offentlig som privat verksamhet. Det hjälper en bit på vägen TEXT: ROLF HERTZMAN Analys, planering och förberedelser är viktiga i krisplaneringen. Det är lika viktigt att analysera olika typer av risker och hot, det finns inte en och samma lösning för dem. Genomgående är att man ska kunna informera dels allmänheten, dels de som är drabbade och anhöriga. Information är en av de viktigaste funktionerna. Ledningsfunktioner med klart avgränsade och uttalade ansvarsområden ska etableras innan krisen. Skaffa stödgrupper som FRG, Frivilliga resursgrupper, etablera kontakter med Civilförsvaret och Hemvärnet samt deras medlemsorganisationer. Det finns trossamfund som kan ställa upp, se till att religionen stämmer med dem som ska få hjälp och se även till att ha kontakt med sekulära rörelser. Etablera POSOM, Psykiskt och socialt omhändertagande vid katastrof, vars arbete hanteras av ledningsgruppen. För att krisarbetet ska kunna fungera måste först analys av sårbarheter, scenarier göras samt vad varje situation kräver. Påbörja planeringsarbetet inför en kris i god tid, sörj för god dokumentation över var utrustning finns, vad som ska göras av vem, vilka som ska kontaktas. Se till att manuella rutiner finns, är inövade och fungerar i praktiken. Man får definitivt inte hänga upp planering och informationsspridning på teknik, om det inte finns elektricitet så finns det inte en chans att komma åt eller informera. Det måste alltid finnas andra planer, säger Maria Hollinger, expert på kontinuitetsplanering vid Ekelöw Infosecurity. Tänk i redundanta termer är hennes råd, skapa säkerhet innan det händer något. Se till att ha ordning på vardagen och gör en krisplan, för när det uppstår en kris kan det aldrig blir bättre än vardagsförhållanden. - Kontinuitetsplanering har förändrats över senaste fyra, fem åren. Numera är man mycket mer medveten om vikten av planering, avslutar Maria Hollinger. Foto:Istockphoto

10 10 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS Lottakåren: Engagemang och samhällsintresse Lottakåren med sina närmare medlemmar är landets största frivilliga försvarsorganisation för kvinnor. Organisationen har funnits i drygt 80 år och arbetar ofta civilt i samhället vid krissituationer och liknande. I somras var drygt ett tjugotal lottor behjälpliga hos UD i Stockholm när svenskar skulle flygas hem från det krigshärjade Libanon. Lottakåren har en stor uppgift att fylla i arbetet för samhällets krisberedskap och säkerhet. Lottakåren, som bildades 1924 efter finsk förebild, har traditionellt varit knutet till försvaret och olika vapenslag. Man kunde till exempel vara marinlotta eller flyglotta. Efterhand som Försvarsmakten har minskat sin organisation har lottorna alltmer kommit att ta bort vapenslagsbeteckningen och ställer sina tjänster till samhällets förfogande. Identiteten blir att man i första hand är lotta, i andra hand tillhörande ett vapenslag. Det är glädjande att vi faktiskt har en jämn tillströmning av nya medlemmar över hela landet när man ser till orternas befolkningsunderlag, säger Anna-Lena Bard informatör på Riksförbundet Sveriges Lottakårer. Genomsnittsåldern på medlemmarna är omkring 45 år men bland de nytillkomna ser vi en föryngring, idag är det vanligare att nya medlemmar är år. ENGAGEMANG FÖR SAMHÄLLET En av de drivande orsakerna till att man vill gå med i en lottakår är viljan att kunna hjälpa till och påverka i samhället. När det uppstår en kris eller ett stort behov av hjälp i olika sammanhang kontaktas ofta den lokala lottakåren eller så går man vida Hemvärnet där lottakårerna finns med. NAMNET LOTTAKÅREN Det finns ett starkt samhälleligt Namnet Lottakåren kommer från den finska motsvarande organisation vilken inspirerade till starten av den svenska rörelsen. I Finland hade namnet tagits efter Lotta Svärd och ett intresse för samhällsfrågor. engagemang hos våra medlemmar som finns med som gestalt i Runebergs Fänrik Ståls sägner. Det får man utlopp för inom organisationen tillsammans med andra med samma intressen. Men vi har även utbildningar där engagemangen kan utvecklas och ställas i samhällets tjänst. Bland de utbildningar som finns är en om kriskommunikation och en annan handlar om krishantering. Tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten har man utvecklat kurser i kommunalt ledningsstöd vid till exempel omfattande elavbrott, stormar eller bränder. Under ett verksamhetsår deltar drygt personer i de utbildningar som äger rum lokalt, regionalt eller centralt. Lottakåren har funnits i drygt 80 år och arbetar ofta civilt i samhället vid krissituationer och liknande. Foto:Fredrik Persson Den militära kompetensen, att leda vid en pressad situation, kommer till stor nytta vid en sådan situation. Det är ju vad vi är utbildade till. INKALLADE TILL UD I somras blev kårchefen för Bromma lottakår uppringd av UD. Man behövde hjälp hos UD med bemanning av telefonväxeln i Stockholm inför transporten av svenskar från Libanon. Drygt ett tjugotal ställde upp på knappt ett dygn mitt i semestertider och påbörjade sin tjänst. Samarbetet var så lyckat att man från UD:s sida föreslog en utbildning och vidare samarbete. Det finns tre olika engagemangsnivåer för den som vill bli lotta, som stödjande medlem, föreningslotta som är aktiv i en lottakår eller lottaförbund och som arbetar med olika aktiviteter för medlemmar. En så kallad avtalslotta har en bestämd uppgift i det militära försvaret, avtal skrivs för fyra år åt gången. Seccredo är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom risk och säkerhetsfrågor och vi bistår våra uppdragsgivare med att förebygga, förhindra och minska störningar och skador på organisation, verksamhet och tillgångar. Våra medarbetare har sin utbildning och yrkesbakgrund från flera sektorer i samhälle och näringsliv och finns på flera kontor i och utanför Sverige. Våra uppdragsgivare representerar ett brett tvärsnitt av ledande varumärken från både den privata och offentliga sektorn inklusive försäkring, bank och finans, verkstad, energi, medier, läkemedel, livsmedel, transport, tjänster och den offentliga sektorns myndigheter, kommuner och företag. Stockholm Besök: Brahegatan 2 Box Stockholm Vänersborg Drottninggatan Vänersborg Östersund Kyrkgatan Östersund Nyköping Fruängsgatan 22A Nyköping SIGNIT - Riga Riga, Kaleju 23 LV 1050, LATVIA

11 Snabb geografisk information avgörande för rätta krisinsatser När en katastrof inträffar krig, terrordåd, jordbävning eller annat gäller det att alla inblandade får en korrekt bild av läget så fort som möjligt. Katastrofer som tsunamin eller orkanen Katrina i New Orleans visar hur svårt det kan vara. Den slutsats jag har dragit av tsunamin, är att först när Sverige fick tillgång till satellitbilder, som visade omfattningen av förödelsen först då kunde beslutsfattarna verkligen ta till sig vad som hade hänt, säger Jan Wikström, ansvarig för Försvarsmaktens geografiska informationstjänst vid högkvarteret i Stockholm. Samma sak med Katrina. Hjälparbetet försvårades av att det inte gick att få fram en enstämmig bild av orkanens verkningar. Olika rapporter kom från olika håll och hjälpinsatserna blev därefter. Exemplen visar hur viktigt det är att alla inblandade parter myndigheter, polis, militär, hjälporganisationer med flera får snabb och framför allt en gemensam lägesuppfattning. Detta är idag så gott som omöjligt på grund av att de inblandade har olika datasystem och olika format, som inte är kompatibla, inte kan prata med varandra. All information till 80 procent geografiskt anknuten information som skickas mellan aktörerna måste anpassas och översättas för att de egna datorerna ska kunna få fram den. Ny sits Detta är ett gigantiskt problem som måste övervinnas för att dagens och framtidens internationella krisinsatser, ofta med många inblandade länder, ska bli effektiva. Försvarmakten i Sverige har, liksom andra i-länder, idag helt nya uppgifter jämfört med det gamla invasionsförvaret. Den nya situationen innebär bland annat att Sverige från och med 2008 ska kunna ställa upp med en nordisk insatsstyrka på man och ett stort antal datasystem inom 10 dagar efter politiskt beslut. - Våra system måste då kunna ta emot, bearbeta och dela med sig av informationen, som kommer från alla tänkbara håll, säger Jan Wikström. I dagarna har därför Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten ingått ett samarbetsavtal med ESRI Sweden som en huvudleverantör av geografiska informationssystem (GIS). Arbetet är ett led i Försvarsmaktens strävan att utveckla sina system. I arbetet ingår även att delta och påverka utvecklingen av internationella standarder för att underlätta datautbytet. - För oss gäller det att få fram produkter som gör det möjligt för det svenska försvaret att sätta in förband inom 10 dagar i världens krisområden. Det är ett prioriterat område de närmaste fem åren, säger Jan Wikström. Kartor saknas För att ge ett begrepp om hur verkligheten kan se ut när svenska soldater skickas till en krishärd, tar Jan Wikström ett exempel. För ett par år sedan skickades en svensk enhet till Liberia i Västafrika. Soldaterna behövde veta hur det såg ut i området. Var fanns det vägar, broar och vad var de i för skick? Hur såg den övriga terrängen ut? Fanns det sankmark? Hur var klimatet? Låg vissa områden tidvis under vatten? Fanns det demografiska uppgifter om folkmängd och etnicitet? Det är mängder av geografisk information som krävs för att kunna agera. Det är bara det att i de länder där kriserna finns, saknas oftast kartor. Det som fanns att tillgå vid insatsens inledning i Liberia var en papperskarta, som plockats fram ur en databas från 90-talet, med en upplösning på 1: Det är ungefär som om halva Gotland skulle avbildas på en sida i en bilatlas. Dessa papperskartor var vad soldaterna hade med sig vid ankomsten, säger Jan Wikström. Medan förbandet var på plats, sökte försvarsmakten geografisk information bland annat från satellitbilder. Sådant sker genom upphandlingar av kommersiella satellitaktörer. Vi fick då fram en detaljerad bild av huvudstaden Monrovia samt av flygplatsen. Med hjälp av det gick det att förstå papperskartan bättre. Annan nödvändig kunskap var hamnens kapacitet eftersom större delen av alt materiel kom den vägen. Eftersom det är sådana volymer, är sjövägen nästan alltid att föredra. Det handlar ju om vapen, ammunition, fordon, bensin, sjukvårdsmateriel, ledningssystem, vatten, mat, kläder kort sagt vad som behövs för att upprätta ett mindre samhälle i krisområdet. Allt in på samma karta Så ser alltså verkligheten ut. Det finns inga eller bristfälliga kartor att tillgå. Samma sak gäller digitala data. Det ligger därför i hela världssamfundets intresse att tillsammans söka geografisk information och upprätta kartor för olika områden på förhand. Detta arbete pågår hela tiden men det tar 5-10 år att få fram användbar information som duger för kartframställning i hela intresseområdet. De tekniska framstegen gör också att allt mer information kan anpassas och presenteras för användarnas skilda behov. FOTO SVEN ÅKE HAGLUND FÖRSVARETS BILDBYRÅ Svensk officer i utlandstjänst hjälper barn ur en SISU pansarterrängbil. SFOR Stabilisation Force Bosnia-Herzegovina har till uppgift att övervaka efterlevnaden av Dayton-avtalet och stödjer bland annat det civila arbetet med återuppbyggnaden. Den stora trenden nu och hoppet för framtiden är att använda flyg- och satellitbilder för att förbättra den geografiska informationen, säger Jan Wikström. Vi vill få in så mycket som bara går i våra databaser för att få fram en gemensam uppfattning av läget. Han förklarar att man vill kunna lägga lager med olika information på varandra till exempel ett lager som visar höjdkurvor, ett lager som visar järnvägar, ett som visar vägar, ett som visar annan typ av mark etc. Nu när fågelinfluensan är aktuell skulle det vara bra att kunna lägga in fågelstråk och adressregister i ett skikt på kartan och så vidare och så vidare. Mängden information som fås via flygfotografering eller satellitbilder är oändlig. För 5-10 år sedan var det tekniskt omöjligt att få in allt detta på en gemensam datoriserad kartbild. Idag är det rent tekniskt möjligt men ändå ett stort arbete med att få fram just internationella standardiseringar för bearbetandet av all data. Det vore också perfekt att kunna lägga in de inblandades olika roller, alltså vem som ska göra vad i hjälparbetet, säger Jan Wikström. Visionen är alltså att ha all nödvändig information samlad i databaser. Hela eller delar av dessa kan sedan presenteras på dataskärmar eller som tryckta produkter för alla inblandade parter beroende på vem som behöver veta vad. Bort från särlösningar Från ESRI:s sida är man mycket nöjd med samarbetsavtalet och över att få leverera de lösningar försvaret eftersträvar. - Vi finns över hela världen och våra geografiska informationssystem nyttjas av mer än 200 länder inom nationell säkerhet och försvar. Det viktigaste för våra kunder är att komma ifrån nationella särlösningar till förmån för flexibla system, som kan användas av många, säger Mats Lind, säljansvarig för försvar och samhällssäkerhet på ESRI Sweden AB. Gunilla Stark Kontakta oss: ESRI Sweden AB: Pelle Bergs Backe 3 Box Falun Tel Fax Nobelvägen 2 Box Gävle Tel Fax Isafjordsgatan Kista Tel Fax Stora Varvsgatan Malmö Tel Fax

12 12 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS Sveriges värsta naturkatastrof i modern tid Orkanen Gudrun drog in i januari 2005 och orsakade skador för minst 21 miljarder kronor, på ett halvt dygn. 20 människor dog på grund av orkanen. När naturkrafter sätter in är människan mycket liten. Den 8 januari 2005, under eftermiddagen kom det allt kraftigare vindbyar som ökade till storm. Strax efter skymningen är orkanen i full gång och ett första dödsoffer skördas vid Skurup. Knappt en timme senare knäcks ett träd över en bil och dödar en människa. Orkanen Gudrun är på väg in över Sverige, om knappt 10 timmar ska hundratusentals människor vara utan ström och telefon. Sammanlagt ska 20 personer dö i orkanen eller vid uppröjningsarbete efteråt. Tågtrafiken över Öresundsbron stoppas vid 17-tiden, i Göteborg stoppas spårvägstrafiken, Södra Hamngatan översvämmas. Ambulanser har svårt att komma fram för alla nerfallna träd. Vid halvsjutiden har orkanen kommit till ostkusten och Ölandsbron stängs för all trafik. Närmare halv åtta rasar en hel glasväggsfasad i Göteborg och strax därefter far delar av taket till Växjös häktes rastgård bort. Gudrun är den värsta naturkatastrof som har inträffat i landet i modern tid. Medelvindhastigheten är 33 m/s och i orkanbyarna upp till 43 m/s. Fullvuxna träd knäcks som tandpetare, tak blåser bort. Ännu är det inte slut. Älvsborgsbron i Göteborg stängs av och i södra Sverige står alla tåg stilla. Strax innan midnatt sitter ett femtiotal personer fast på tåget på Alvestabanan, strömledningarna har blåst ner och bussarna kommer inte fram. Fram emot två på natten till den 9 januari är drygt kunder strömlösa. Ytterligare skulle bli strömlösa innan orkanen hade gjort sitt, en kvarts miljon hushåll hade inte telefon. Skadorna beräknas uppgå till totalt 21 miljarder kronor varav 18,4 miljarder är kostnader för skador på skogen. På ungefär ett halvt dygn raserades mångas utkomst, skadades hus, fordon och skog till oerhörda belopp. Skador som dessa kommer att ta många, många år att återhämta sig från. Skadorna beräknas uppgå till totalt 21 miljarder kronor varav 18,4 miljarder är kostnader för skador på skogen. Foto: Dreamstime Foto:Istockphoto Hur hanterar du din största risk? Riskhantering Kontinuitetsplanering Krishantering Övningar Yourpartnerinrisk För mer information eller

13 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS 13 Kriser kräver kompetent människohantering Katastrofer kräver omedelbara insatser. Inte enbart för att bistå på platsen utan även för att ta hand om närstående som drabbats. Knappt hade tsunamikatastrofen rapporterats i Sverige förrän en specialutbildad person flög till Thailand. Det var ett led i att hjälpa en kund som hade många av sina medarbetare i det drabbade området. Dagen efter fanns Seccredos personal på plats i Thailand för att hjälpa till efter katastrofen. Peter Jonsson anlände ett par dagar senare efter att ha genomfört akuta hemkomstsamtal med drabbade. På plats i Sverige fanns även hans kollegor för att stödja de närstående som hade drabbats. Deras kund är ett stort företag som tidigt insåg vikten av att kunna stödja sina medarbetare i olika krissituationer. Det har blivit allt vanligare att företag är måna om sina anställda, ser till att de får stöd för att kunna hantera kriser och komma tillbaka till arbetslivet. Vi hade arbetat med kunden rätt lång tid innan tsunamin, säger Peter Jonsson. Det första vi gjorde var att informera företagsledningen och därefter satte vi igång. Jo, var ibland kaotiskt i Thailand men det är viktigt att vi finns på plats och kan rapportera direkt tillbaka till familj, släkt och vänner genom våra medarbetare. På så sätt kan vi sätta in aktivt krisstöd för alla individer omedelbart, både de som kom hem och de som var i Sverige. I drygt ett år fick varje drabbad personligt stöd av specialutbildad personal. Under de nästan två år som har gått sedan katastrofen har inte en enda av dem varit sjukskrivna på grund av de händelser de var med om. I alla situationer där en kris har uppstått måste man arbeta med skadebegränsande insatser, det gäller Foto:Seccredo även människor. Vi arbetar även med att få igång affärsverksamheter som kan ha drabbats, förebyggande undersökningar kring lagstiftning, brottsutveckling samt inte minst risk- och hotexponeringar. Efter tsunamikatastrofen har Peter och hans kollegor bland annat besökt Sydafrika, Kenya, Baltikum, Ryssland och Irak för att bistå svenskar som har drabbats av traumatiska händelser. VERKTYG FÖR KRISBEREDSKAP Det svenska företaget 4cstrategies har sålt sitt verktyg för krisövningar, Exonaut, till Krisberedskapsmyndigheten som kommer att använda det vid den stora Samverkansövningen, Samö07, som äger rum i april nästa år. NBG, Nordic Battle Group, har beslutat sig för att använda för att använda programmet och börjar med det redan i höst. NBG är EU:s snabbinsatsstyrka med deltagande från Sverige, Norge, Finland och Estland. Även den nederländska försvarsmakten har beslutat sig för att använda verktyget vid övningar. Exonaut, som är webbaserat, ska se till att samtliga inblandade övar och gör uppföljningar på samma sätt istället för att ha egna rutiner.

14 14 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS När en olycka övergår till posttraumatisk stress En omskakande upplevelse, en svår skada, båda kan ge upphov till posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det är en bio-psyko-social störning som kan utvecklas hos både barn och vuxna. Det kan gå mycket illa och det kan också behandlas i tid. Vid en traumatisk händelse utlöses en psykologisk stressreaktion som kan delas in i flera faser. Foto:Istockphoto Trauma betyder sår eller skada på människans kropp eller själ, skadan har uppstått utifrån och är oftast utom kontroll för den som drabbas. Vid en traumatisk händelse utlöses en psykologisk stressreaktion som kan delas in i flera faser. Den första är chock, därefter kommer reaktion, bearbetning och nyorientering. Psykisk stress är normalt inte något skadligt, det är något som de flesta går igenom vid något tillfälle i livet och kommer stärkta ut ur. En del är mer psykiskt sårbara och är därför i riskzonen att drabbas av psykisk ohälsa. Ett psykiskt trauma är en händelse där det finns ett starkt inslag av våld eller dödshot. Den som har utsatts för ett psykiskt trauma kan utveckla traumatisk stress. Man kan alltså drabbas av traumatisk stress om man har sett en nära arbetskamrat omkomma, varit med om naturkatastrofer eller råkat ut för olycka. Traumatisk sorg kan uppstå när man har sett en nära anhörig avlida och det finns en stor risk att den leder till psykisk ohälsa i synnerhet om den anhöriga har avlidit dramatiskt, exempelvis vid ung ålder. Den som har drabbats av traumatisk sorg eller PTSD, post traumatiskt stressyndrom, måste ha vård av utbildad personal. Det är mycket viktigt att den drabbade får prata om sina upplevelser och till det krävs en professionell person som kan lyssna och fråga. Men även den närmaste omgivningen som familj, vänner och arbetskamrater måste lära sig att lyssnandet är viktigt. Här kommer specialutbildad sjukvårdspersonal in i bilden liksom terapeuter. Det är inte så ovanligt att arbetsgivare vars personal arbetar med risk för trauman, till exempel utomlands i länder med ofred, tecknar avtal med företag för att vid behov kunna garantera snabb och bra vård. Den privat-offentliga samverkan Samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn är positivt för alla parter. Mer samarbete efterlyses på många håll framför allt inom el, tele, vatten och IT-säkerhet Ien rapport från slutet av 2005 framkommer det att mellan 58 och 70 av tillfrågade grupper ansåg att det inte fanns tillräckligt med samarbete i krishanteringsfrågor mellan den privata och den offentliga sektorn. Mellan 85 och 88 procent ansåg att det fanns ett tydligt behov av samarbete. Det var kring el, tele och vatten samt IT-säkerhet som man ansåg det mest lämpligt att samarbeta kring. I samhället finns en stor mängd verksamheter som är så pass viktiga för samhället att om de slutar fungera eller drabbas av störningar kan det få allvarliga konsekvenser på samhället. Det kan vara såväl på lokalt plan som på regionalt eller nationellt. Här kan ett samarbete mellan privat och offentlig sektor medföra att sårbarheten minskar. Det finns med andra ord en önskan om mer samarbete från enskilda parter och ur perspektivet samhällssäkerhet är det också en uttrycklig önskan. Den privat-offentliga samverkan, som samarbetet betecknas, finns med goda exempel. Ett sådant är Finansinspektionen som har tagit initiativ till en grupp för att analysera sårbarheten i den finansiella sektorn. Ett annat är samarbetet mellan Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF, och dess Mediernas beredskapsråd i vilket man tar upp frågor som rör medieberedskap. Ett tredje exempel är Arlanda flygplats där 8 offentliga aktörer och 10 privata samarbetar i Crisis Management Group. På ett internationellt plan har Nordiska Ministerrådet beslutat tillsätta en arbetsgrupp om samhällssäkerhet med uppgift att bland annat undersöka behovet av erfarenhetsutbyte. Andra exempel på samarbete är det erfarenhetsutbyte som samhällssäkerhetsenheten vid Kents länsstyrelse i Storbritannien sökte med Sverige i somras. Fråga över en miljon människor som under åren lärt sig den bästa kunskapen om hur man klarar sig i utsatta lägen. De vet att den erfarenheten är både intressant och rolig. Fråga våra medlemmar i 250 föreningar. De vet att våra kurser ger praktiskt användbar kunskap för vardag och kris. De vet också att våra utbildningar är till för alla människor. Civilförsvarsförbundet har delat med sig av sin kunskap i snart 70 år. Nu vänder vi oss till dig som leder eller är medlem i en förening. Samla dina medlemmar så bjuder vi på en kostnadsfri kurs. På får du veta mer.

15 Höstens utbildningar och seminarier i Stockholm Bättre arbetsmiljö grundutbildning Nytt studiematerial och ny metodik. Utbildningen förmedlar ett helhetsperspektiv på arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete och utvecklar deltagarnas förmåga till eget lärande. Stockholm oktober Det rörliga arbetslivet en ny livsstil? Det går inte att äga eller styra den intellektuella kompetensen. Vilka är vinnare? Arbetskraften förflyttar sig över gränserna. Företagen finns med kontor och produktionsenheter i flera olika länder med olika kulturer och lagstiftning. Stockholm 19 oktober Systematiskt arbetsmiljöarbete i praktiken Praktiska kunskaper om hur du genomför det systematiska arbetsmiljöarbetet i vardagen. Stockholm oktober, november Systematiskt arbetsmiljöarbete på den lilla arbetsplatsen Vilka krav ställs på småföretag och hur gör man? Stockholm 12 oktober Framgångsrikt företagande med systematiskt arbetsmiljöarbete Hur får vi alla att gå åt samma håll? Hur vet vi att vi gör rätt saker i utvecklingen av verksamheten och arbetsmiljön? Stockholm 6 november Årlig uppföljning/internrevision av arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet Få verktyg och kunskap om olika metoder. Stockholm 16 oktober Krishantering avlastningssamtal grundläggande utbildning Stockholm 3 4 oktober HälsoSAMt Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete Ett hälsofrämjande synsätt kompletterar det preventiva och rehabiliteringsinriktade hälso- och arbetsmiljöarbetet. Stockholm 25 oktober Friskfaktorer i arbetslivet för att handleda grupper på arbetsplatsen Lär dig en metod för att fokusera på det friska och positiva på arbetsplatsen! Stockholm 19 oktober Konflikthantering Stockholm 14 november Rehabilitering i praktiken Stockholm 16 november Friskt ledarskap lönar sig Visa att hälsofrämjande åtgärder är personalutveckling! Stockholm 9 november Mår du som du förtjänar? handledarutbildning Med en ökad satsning på att främja hälsan kommer färre människor att råka i ohälsa. Individen kommer att må och prestera bättre, företagen och samhället kommer att göra stora besparingar. Stockholm 10 oktober Kemiska hälsorisker Stockholm 22 november Utbildningarna kan även genomföras företagsanpassade. Utförliga program med datum, tid och plats på vår hemsida Ring om du vill veta mer om våra utbildningar. Du kan kostnadsfritt beställa höstens utbildningskatalog, där du finner hela vårt utbud inom arbetsmiljöområdet. Vilket ansvar har du för världsfreden? Foto: Scanpix/AP Photo/John Moore Vilken skuld har religionen i spridningen av hiv? Hur kan man våldta på order? Är civilkuraget utrotningshotat? I Folk och Försvar möter du säkerhetspolitik och försvar på nya sätt. Vi ställer de angelägna frågorna, och väjer inte för svaren. Vi vill vidga dina vyer, röra om och beröra. Vi bjuder dig på en och annan tankeställare och aha-upplevelse Tidningen Folk och Försvar vänder sig till människor som är intresserade av den värld som vi lever i. Till dig som tycker att fred, frihet och demokrati är viktigt. Till dig som ställer frågor snarare än tar saker för givet. Prenumerera nu för endast 120:-/år! Gå in och beställ via Just nu får du en gratis provtidning!

16

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Mötesplats Transporter 2014

Mötesplats Transporter 2014 PRELIMINÄRT PROGRAM Mötesplats Transporter 2014 14-15 oktober i Malmö Representanter från kommuner och landsting Välkommen till Mötesplats Transporter 2014! Datum: den 14-15 oktober 2014 Plats: Hotell

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version)

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) En kris eller katastrof som berör Karlstads universitet kan inträffa när som helst. Då är det viktigt att organisationen är väl

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar Sverige och USA gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar USA är en viktig internationell samarbetspartner för Sverige och Europa när det gäller samhällsskydd och beredskap. USA har omfattande

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Några stormar sedan 1902 1902

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet. Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM

Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet. Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM Om föredraget. Det här tänker jag säga. Hoppas ni vill lyssna. Hur säkerhetsforskningen

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet Krishanteringsplan Syfte Skapa en krismedveten beredskap vid händelse som påverkar Svenska Frisbeesportförbundets verksamhet och aktiviteter i negativ riktning. Mål Krishanteringsplanen ska användas för

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

För mer information: www.lumpen.nu www.krisberedskapsmyndigheten.se. Frågor som rör broschyren skickas till:

För mer information: www.lumpen.nu www.krisberedskapsmyndigheten.se. Frågor som rör broschyren skickas till: Lumpen Civilplikt skickas ut i samband med kallelsen till civilpliktstjänstgöring. Den har producerats av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) i samarbete med Räddningsverket, Svenska Kraftnät, Pliktverket

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer: Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet Sponsorer: Ögonoptik Glasögonbågar, SS-EN ISO 12870 Termiska egenskaper hos fönster SS-EN ISO 10077-1 Betong, del 1 SS-EN 206-1 Belysningsstolpar,

Läs mer

Utbildning i modern riskhantering Enterprise Risk Management ERM

Utbildning i modern riskhantering Enterprise Risk Management ERM Utbildning i modern riskhantering Enterprise Risk Management ERM 18 19 mars 2014 16 17 oktober 2014 Målgrupp För dig som, både inom näringsliv och offentlig förvaltning ansvarar för verksamhetsstyrning,

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 2010-09-02 Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 Mål Målen med krisplanen är att vid traumatiska händelser bland elever och anställda ge ett bra omhändertagande av drabbade och ge stöd åt de anställda

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål Kommunikationsplan INNEHÅLL Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål 2015 Civilförsvarsförbundet Adress:

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Krisplan Intern version

Krisplan Intern version Krisplan Intern version Beslut: Högskolestyrelsen 2001-06-11 Revidering: Rektor 2011-11-21, 2014-12-01 Dnr: DUC 2011/1822/10 Gäller fr o m: 2014-12-01 Ersätter: Krisplan, inter version, DUC 2011/1822/10,

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

Beredskapskretsen i Stockholms län www.beredskapskretsen-sthlm.nu info@beredskapskretsen-sthlm.nu

Beredskapskretsen i Stockholms län www.beredskapskretsen-sthlm.nu info@beredskapskretsen-sthlm.nu Beredskapskretsen i Stockholms län www.beredskapskretsen-sthlm.nu info@beredskapskretsen-sthlm.nu Röda Korset Beredskapskretsen i Stockholms län c/o Kupan Södermalm Beredskapskretsen Östgötagatan 67 C

Läs mer

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar.

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. FYRAHUNDRA TUSEN De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. VILL DU GÖRA EN FRIVILLIG INSATS FÖR FRIHETEN? Fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är några

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015

Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 1 Förord I dagens informationssamhälle bearbetar, lagrar, kommunicerar och mångfaldigar vi

Läs mer

Revinge/Revingehed. Ett nationellt Center of Excellence för risk och säkerhet

Revinge/Revingehed. Ett nationellt Center of Excellence för risk och säkerhet Revinge/Revingehed Ett nationellt Center of Excellence för risk och säkerhet Ett nationellt Center of Excellence för risk och säkerhet Världsunikt kompetensnätverk I Skåne finns unika förutsättningar

Läs mer

EBITS 2013. Elförsörjningen i Cyberkriget. Långholmen. 13-14 november 2013 EBITS. Arbetsgruppen för Energibranschens Informationssäkerhet

EBITS 2013. Elförsörjningen i Cyberkriget. Långholmen. 13-14 november 2013 EBITS. Arbetsgruppen för Energibranschens Informationssäkerhet EBITS 2013 Elförsörjningen i Cyberkriget Långholmen 13-14 november 2013 EBITS Arbetsgruppen för Energibranschens Informationssäkerhet Program EBITS 13-14 november 2013 Onsdag 13 november (Konferensvärd,

Läs mer

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 1/6 13. Totalförsvar 13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 13.2 Verksamhet... 4 Beredskapsplanläggning...

Läs mer

Svenska Brukshundklubben. Räddningshund

Svenska Brukshundklubben. Räddningshund Svenska Brukshundklubben Räddningshund Tjänstehundsverksamhet Brukshundklubben är en frivillig försvarsorganisation med uppdrag att rekrytera och utbilda hundar och personal till Myndigheten för Samhällsskydd

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

(O)avsiktliga konsekvenser av riskkommunikation vid extraordinära händelser: Skogsbranden i Västmanland 2014

(O)avsiktliga konsekvenser av riskkommunikation vid extraordinära händelser: Skogsbranden i Västmanland 2014 (O)avsiktliga konsekvenser av riskkommunikation vid extraordinära händelser: Skogsbranden i Västmanland 2014 Anna Olofsson, Susanna Öhman & Katarina Giritli Nygren* *Forum för genusvetenskap Utgångspunkt

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm Krisledning & kommunikation i kritiska lägen Segla lugnt efter storm Vad gör du när stormen ryter? Du måste agera snabbt och kommunicera med inblandade för att få överblick över situationen. Det kan handla

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Inledning Under slutet av januari till mitten av februari 010 fick medborgarpanelen i Gnosjö kommun svara på en enkät om krisberedskap. Inga alternativ

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte Krisplan Uppdaterat 2015-08-19 Syfte I samband med terminsstart välkomnar SHV traditionellt de nya studenterna med välkomstaktiviteter och det är den period som kanske involverar allra flest studenter

Läs mer

Lars Andrén. Samhällsnyttan säkrar kompetensen i den statliga sektorn

Lars Andrén. Samhällsnyttan säkrar kompetensen i den statliga sektorn Lars Andrén Samhällsnyttan säkrar kompetensen i den statliga sektorn En liten sektor med kända verksamheter Sveriges minsta arbetsmarknadssektor 250 000 anställda (kommunoch landsting ca 1,1 miljoner,

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Ansvar Respektive chef har huvudansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas vid krissituationer på den

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag Minska sårbarheten för klimatförändringarna 10 gröna förslag Minska sårbarheten för klimatförändringarna Översvämningar, stränder som spolas bort, vägar och järnvägsräls som försvinner i skred, skogar

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Här och nu om den fortsatta vägen framåt Eders Kunglig Höghet, stämmodeltagare! Jag tror att alla ni som finns här på riksstämman

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer