SAMHÄLLSSÄKERHET SEPTEMBER 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMHÄLLSSÄKERHET SEPTEMBER 2006"

Transkript

1 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS,Swedish Standards Institute ANNONS SAMHÄLLSSÄKERHET SEPTEMBER 2006 Foto:Jocke Berglund Årets Bild Röjningen efter stormen Gudrun i januari 2005 resulterade i ett visuellt träd för fotografen Jocke Berglund. SAMARBETE SKAPAR SÄKERHET Samarbete över gränser är viktigt. Utöver ökad säkerhet kan det ge bättre effektivitet och besparingar. I en skånsk kommun kostar ökad beredskap mot kemiska olyckor 10 öre per person. Foto:Dreamstime Foto:Istockphoto Foto:Fredrik Persson Foto:Seccredo NÄR KRISEN KOMMER Det är viktigt att alla vet vad de skall göra när krisen väl kommer. Utrustningen måste vara på plats och fungera och manuella rutiner måste vara inövade så att de fungerar i praktiken. LOTTAKÅREN HJÄLPER Den bildades för drygt 80 år sedan och är idag Sveriges största frivilligkår för kvinnor. Lottakårens medlemmar ställer upp i civila sammanhang och tar bland annat på sig ledarskap vid pressade situationer. KOMPETENT MÄNNISKOHANTERING Det har blivit allt vanligare att företag inser vikten av att stödja sina medarbetare i olika krissituationer. Genom att få stöd i hanterandet av krisen kan de snabbare komma tillbaka till arbetslivet. Foto:Istockphoto STANDARDER FÖR KRISHANTERING I stark konkurrens med andra länder har svenska SIS fått i uppdrag att leda ett internationellt projekt som skall resultera i standardiserade arbetssätt för att hantera och förebygga effekten av en kris. Läs mer på sidan 4 Läs mer på sidan 9 Läs mer på sidan 10 Läs mer på sidan 13 Läs mer på sidan 7 ANNONS ANNONS Kreativitet Kompetens Nätverk MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I SVENSKA DAGBLADET SEPTEMBER 2006

2 2 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS Ett samhälle i förvandling ställs inför nya krav, nya hot och har nya metoder för att förebygga och handskas med situationer. Nya hot skapar förändring och utveckling Vi har de senaste fem åren upplevt stora tragedier, naturkatastrofer och hot om pandemier. Den tekniska utvecklingen har gett oss många fördelar, men också inneburit att vi har blivit allt mer beroende av tekniken. På senare år har vi drabbats av flera katastrofer som snabbt har påvisat hur sårbart vårt samhälle är. Påfrestningarna på samhället har varit stora och kommer att fortsätta vara det. Ett samhälle i förvandling ställs inför nya krav, nya hot och har nya metoder för att förebygga och handskas med situationer. Idag står vi i allra högsta grad mitt uppe i en brytningsperiod och är en bra bit på väg in i en ny typ av samhälle. Det ställer krav på oss alla att vi möter det nya och ser möjligheterna, samt verkar för att vår säkerhet utvecklas i takt med samhället. Men samhället påverkas även mycket av vad som sker i andra länder och i andra världsdelar, från naturkatastrofer till sjukdomsutbrott och energibrist, för att nämna några faktorer som får genomslag hos oss. Sverige har en framträdande roll då SIS, Swedish Standards Institute nyligen utsågs att leda en internationell kommitté för utveckling av nya standarder för samhällssäkerhet. De standarderna kommer att bli globala, vilket innebär snabbare, säkrare och bättre insatser inom och utom landet vid kriser. Det finns idag en stor medvetenhet och beslutsamhet hos näringsliv och myndigheter att arbeta fram nya former för att uppnå hög samhällssäkerhet. Genom att delta i standardiseringsarbetet kan svenska företag och myndigheter påverka innehållet i de framtida standarderna och det är glädjande att se att många idag deltar aktivt. Men fler deltagare välkomnas och behövs. Mer om det kan du läsa på sid 7. Samarbete är en nyckelfaktor för att skapa säkerhet och det gäller i lika hög grad inom landet som mellan olika nationer. Sverige kan och bör vara ett föregångsland för ett samarbete över nationsgränser. Lars Flink, VD SIS, Swedish Standards Institute Tematidningen Samhällssäkerhet är en titel från Mediaplanet. Syftet med tidningen är att lyfta fram det ökade behovet av och intresset för samhällssäkerhet, samt att informera om hur vi bättre skall kunna hantera kriser och katastrofer både innan, under och efter att de har inträffat. INNEHÅLL Samarbete skapar säkerhet sid 4 Utbildning för alla sid 6 Nya standarder gör krishantering snabbare och säkrare sid 7 Att veta och förbereda sid 8 Frivilliga insatser ett starkt stöd vid kriser sid 8 Forskning och strategier kring säkerhet sid 9 När krisen kommer sid 9 Lottakåren: Engagemang och samhällsintresse sid 10 Sveriges värsta naturkatastrof i modern tid sid 12 Kriser kräver kompetent människohantering sid 13 När en olycka övergår till posttraumatisk stress sid 14 Den privat-offentliga samverkan sid sid 14 MED DAGSTIDNINGENS RÄCKVIDD OCH FACKTIDNINGENS FOKUS SAMHÄLLSSÄKERHET EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Projektledare:Christian Treschow,Mediaplanet: Produktionsledare: Amelie Westerberg,Mediaplanet Layout: Fredrika Pontén,Mediaplanet Repro: Ordbild: Tryck: Tabloidtryck i Södertälje Mediaplanet är världsledande inom tematidningar i dags- och kvällspress. För mer information, kontakta Julia Forsberg,Mediaplanet: Distribueras med Svenska Dagbladet september Synpunkter på våra OKTOBER 2006 ESKILSTUNA Ledande i Norden inom informationssäkerhet bl. a. för Försvarsmakten, FMV, Polisen, Sveriges Säkerhetsting är möte s- platsen för säkerhetsintresserade människor från näringsliv, samhälle och akademi. Människor som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper om hur vi kan öka tryggheten i samhället, i före tagen och för individen. En mötesplats med seminarier, diskussioner och utställning. Förlorar vi kampen om förorterna? Vad händer i kommunen i ett krisläge? Vilka konfliktrisker kan uppstå genom energikrisen? Hur agerar företag och media i kris? Vad hotar det globala finansiella systemet? Kan vi bygga bort sårbarheter i lokaler och infrastrukturer? Hur skyddar vi oss mot organiserad brottslighet? Läs mer om Säkerhetstinget på hemsidan. Där kan du också anmäla dig. För mer information, besök vår hemsida Medarrangörer: Energimyndigheten FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Eskilstuna Kommun Försvarshögskolan Räddningsverket SecLink

3 Foto: Stefan Larsson 1.hkp.skv Stöd till samhället Sommarens rekordstora skogsbränder i Norrland gick inte att stoppa från marken. Trädtopparna stod i brand, elden spred sig okontrollerat och brandfronten flyttades hundratals meter för varje timme. Hoppet stod till vattenbombning från luften. Ovärderlig, kallade räddningschefen efteråt Försvarsmaktens insats med sju helikoptrar i Boden och Haparanda. Flera miljoner liter vatten släpptes över skogsbränderna. Samtidigt kunde räddningstjänstens insatsledare från luften snabbt bilda sig en uppfattning av läget, och när det var dags för eftersläckning var helikoptrarna lika viktiga, eftersom fallande träd gjorde det livsfarligt för brandmännen att gå in i den eldhärjade skogen. Att stödja samhället vid större kriser är en viktig uppgift för Försvarsmakten. Skogsbränderna i norra Sverige var en extrem situation, likaså arbetet som följde efter stormen Gudrun vintern 2005, då Försvarsmaktens personal tog sig fram till fastigheter som blivit avskurna efter stormen, levererade vatten och ordnade telefonförbindelser. Lite i det tysta gör Försvarsmakten insatser på uppdrag av andra myndigheter varje vecka. Ofta handlar det om att bistå polisen i sökandet efter försvunna personer. Här har Hemvärnet, med sina omkring soldater runtom i Sverige, en viktig funktion. När privatpersoner hittar minor på sjöbotten, gamla granater hemma på villatomten eller misstänkt ammunition i något uthus, kallas försvarets specialutbildade experter in för att ta hand om och oskadliggöra fynden på ett säkert sätt. Flera hundra insatser görs varje år. Från den 1 juli i år kan Försvarsmakten också stödja polisen i bekämpning av terrorism, för att förhindra handlingar som kan vara brottsliga enligt lagen om terroristbrott. Försvarsmaktens ständiga beredskap, med konstant bevakning av landets territorium och gränser, gör att insatsresurser snabbt kan sättas in där de bäst behövs. Försvarsmakten genomgår en stor förändring. Hotbilden har förändrats, kriser och konflikter uppstår snabbt och tar inte hänsyn till nationsgränser. Det nya försvaret är mindre, men samtidigt mer aktivt. Resurserna måste kunna sättas in med kort varsel, både i Sverige och utomlands. Insatsförbanden ska klara en rad skiftande uppgifter i olika miljöer och situationer. Genom att delta i internationella, fredsfrämjande insatser bidrar Sverige till att förhindra att konflikter sprids till vårt närområde.

4 4 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS I ett samarbete är det lättare att upptäcka sårbarheter och att åtgärda dem, tillsammans byter man ut svagare länkar och skapar en starkare kedja som håller för påfrestningarna vid en krissituation. Samarbete skapar säkerhet Att samarbeta medför även högre säkerhet, det gäller oavsett om det är kommuner som samarbetar eller om det sker mellan privata aktörer eller över sektors gränser. Det finns många positiva effekter med att gemensamt driva utveckling eller projekt. Och det finns samarbeten på många olika håll. TEXT: ROLF HERTZMAN Räddningstjänsten menar att kommunerna ska samarbeta mer och finna nya former för samarbete. Därmed kommer räddningstjänsten att bli effektivare vilket leder till att fler människoliv kan räddas. Sex halländska kommuner har en gemensam regional beredskap för kemikalieolyckor. Bland annat arbetar man med ett samordnat och taktiskt uppträdande och samtliga kårer har samma grundmaterial. I Skåne har man byggt på ett koncept som innebär en gemensam kembefälsberedskap. Det finns tre organiserade operativa staber som kan kallas till en skadeplats. Det är en billig beredskap som skåningarna har fått, cirka 10 öre per invånare samt ett tillägg på kronor per kommun för att täcka kostnader för utbildning och övning. I norra Stockholmsområdet finns en annan form av samverkan, även den inom beredskapen mot kemikalieolyckor. Livräddning går före allt annat och den ska kunna genomföras med branddräkt och andningsskydd. I modellen ingår att man ska uppnå en geografisk spridning av resurser och kompetens. Alla heltidsstationer har försetts med kemskyddsdräkter. I Linköping finns Väg och Transportforskningsinstitutet, VTI. Ett samarbete mellan institutet och kommunen tecknades under januari i år. Genom det fördjupade samarbetet stärks arbetet kring säker och hållbar trafik i Linköping. I samband med Transportforum den 11 januari signerades en avsiktsförklaring mellan parterna, tanken är att man ska stärka varandras kunskapsområden genom ett utökat samarbete. Medan VTI besitter djup kompetens inom ansvarsområden som faller under kommuner, men även kunskap som är av långsiktig betydelse för kommunen, kommer Linköpings kommun vara drivande för att säkerställa relevans i de tillämpningar som VTI tar fram. Svenska Kraftnät arbetar bland annat med elberedskap, elförsörjningen har en mycket hög prioritering inom den civila delen av totalförsvaret. Elberedskapsarbetet genomförs tillsammans med elföretag och branschorganisationer samt berörda myndigheter både på central och regional nivå. Svenska Kraftnät beslutar vilka åtgärder som elföretagen behöver genomföra vilket de kompenseras ekonomiskt för. Den samverkan som finns idag mellan näringslivet, forskningsinstitut, universitet och högskolor är starkt knutet till kompetensförsörjningen inom flyg- och rymdindustrin. Såväl militära som civila utvecklingsprojekt sker i internationella samarbeten. Därför bör Sverige stödja forskningen inom flyg och rymd med två nationella program, Foto:Dreamstime anser organisationen. Det finns många områden att samverka kring, många kontaktytor att arbeta upp och givande sammansättningar. Konkret samverkan skapar erfarenheter, ger insikt och ökar förståelsen för hur den privata och offentliga sektorn fungerar. Samarbetet dem emellan kan skapa nya förutsättningar för att finna lösningar på frågor kring samhällssäkerhet. I enkätsammanställningen Privat-offentlig samverkan inom krishantering från Krisberedskapsmyndigheten pekar man på att branschorganisationer i större utsträckning än företagen tycker att samverkan ger möjligheter till att öka säkerheten och robustheten i det egna systemet. Dessutom anser man att den offentliga sektorns insikt om företagande ökar. De företag som tillfrågades ansåg att fördelar med samarbetet var bland annat att forum skapades och de ledde i sin tur indirekt till kunskapsspridning. Samtidigt är det så i ett samarbete att det är lättare att upptäcka sårbarheter och att åtgärda dem, tillsammans byter man ut svagare länkar och skapar en starkare kedja som håller för påfrestningarna vid en krissituation. Jupiter KRIS! VAD GÖR DU? Översvämningar, långvariga elavbrott, terrorattacker, allvarliga epidemier; det finns mycket som kan utlösa en kris. I skriften Krisberedskap - så funkar det får du tips om vad du och ditt hushåll kan göra - både före och under en kris. Du kan också läsa om hur samhället arbetar med krisberedskap och vilket stöd du kan förvänta dig när krisen väl är ett faktum. UNDER KRISEN FÖRE KRISEN Skriften riktar sig direkt till hushåll, men den fungerar lika bra som utgångspunkt för diskussioner på arbetsplatser eller i skolan. BESTÄLL eller hämta hem Krisberedskap - så funkar det från

5 FI stärker beredskapen i finanssektorn Om den finansiella sektorn drabbas av kraftiga störningar påverkas hela samhället. Utan fungerande infrastruktur kan vi inte ta ut pengar, handla mat eller medicin på kort; företag och myndigheter kan inte betala ut löner eller pensioner. Om det värsta inträffar så är det bara början till ett stort nationellt säkerhetsproblem. Finansinspektionen har i flera år arbetat med analyser och scenarioövningar tillsammans med andra inom sektorn för att motverka störningar. TEXT: ROLF HERTZMAN Ett katastrofscenario är om den finansiella sektorn med banker, försäkringsbolag inklusive Försäkringskassan och Stockholmsbörsen skulle drabbas av allvarliga produktionsstörningar. IT-system utslagna på längre tid, telekommunikationer ligger nere eller riktigt stora sjukdomsutbrott bland personalen, scenarierna är många och de är inte så främmande. Alla måste vara förberedda på att något kan hända, därför har vi sedan år 2000 arbetat aktivt med den här typen av frågor. De första fyra, fem åren var det så gott som enbart aktörer från den finansiella sektorn som var med. Numera har vi utökat och har deltagare från bland annat Försäkringskassan, Riksbanken och Riksgäldskontoret och vi rapporterar regelbundet till Krisberedskapsmyndigheten, säger Lars-Göran Emanuelson, säkerhetschef på Finansinspektionen. Den interna säkerheten hos företagen i den finansiella sektorn är mycket hög menar Lars-Göran Emanuelson. Det är samverkan mellan de olika aktörerna som kartläggs och de svagheter som kan finnas där. På samma sätt analyseras vilka samband det finns med andra aktörer eller regioner inom och utom landet. Det är utomordentligt viktigt att känna till vilka de kritiska infrastrukturerna är och hur vi ska kunna hantera ett eventuellt problem. Visserligen är Stockholm det finansiella centrumet i landet men vi har även sett att det finns beroendeförhållanden till andra punkter i landet. Det var inte allmänt känt tidigare. Samarbetet går under beteckningen FSPOS som uttytt står för Finansiella sektorns privatoffentliga samverkan, just den grupperingen tog sin form den 1 september förra året. Den något långa beteckningen säger tydligt att det är ett samarbete mellan privat verksamhet och offentlig sektor. Det är just sådant samarbete som förordas i all utveckling av samhällssäkerhet. Gruppen har en förebyggande funktion, inte någon operativ. Säkerheten är inte begränsad till våra deltagare eller vår sektor utan är allmängiltig. Vi vill naturligtvis föra ut våra rön och dela med oss, på samma gång är vi intresserade av vad andra kommer fram till. Vi har haft experter från bland annat Energimyndigheten hos oss, Socialstyrelsen har informerat om åtgärder vid en pandemi. Framöver kommer fler scenarier att gås igenom och en storövning är preliminärt planerad till år 2008, den kommer troligen att handla om någon form av IT-haveri. INFORMATION Finansinspektionen är den myndighet som ansvarar för finanssektorns krisberedskap. På kan du läsa följande rapporter om vårt arbete med detta. Vägledning och kontinuitetsplanering Finanssektorns krisberedskap Från elavbrott till den 11 septmber

6 6 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS Utbildning för alla Det finns en stor mängd utbildningsalternativ inom riskhantering, krishantering och liknande områden. Alternativen finns både för yrkesutbildning och för den som vill göra en insats som privatperson vid extraordinära tillfällen. Civilförsvarsförbundet anordnar olika gratiskurser. EXEMPEL PÅ CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDETS KURSER Kurser för de minsta, Hitta Vilse Kriskommunikation Utbildning för Frivilliga Resursgrupper FRG Säkrare Seniorer. Många kurser är kortkurser och gratis men det finns även längre betalkurser. TEXT: ROLF HERTZMAN Den akademiska världen bjuder på många tillfällen till utbildning inom riskhantering, samhällssäkerhet eller annan liknande inriktning. KTH i Stockholm bedriver utbildning på distans i Risk Management. Vid LTH, Lunds Tekniska Högskola finns brandingenjörsutbildning. Vid Karlstads universitet bedrivs sedan tre år tillbaka utbildning inom Riskhantering och samhällssäkerhet, utbildningen ger 40 poäng. Ett par av dem som har gått ut har fått bra jobb omedelbart, säger programansvarige Inge Svedung vid Karlstads universitet. Andra har fått vänta lite. Efter kursen på 40 poäng kan den som vill fortsätta och doktorera. Vi kommer att ha några doktorander i höst. Antalet studenter som har antagits till utbildningen i Karlstad har varierat mycket, det första året fanns där 7 studenter, andra 17 och i år är de 10. Vad skiftningarna beror på är svårt att få fram, det är för få år som man hållit på. Utöver den akademiska världen finns de privata utbildarna, företag som arbetar med de frågorna som konsulter. Bland dem finns Aon, Sjölund & Thyselius, IRS, Combitech för att nämna några som dyker upp vid en sökning. För de som redan är anställda finns Swerma, Swedish Risk Management Association, med sina interna utbildningar. För den som vill lära sig mer om säkerhet har Civilförsvarsförbundet ett mycket stort utbud av kurser för privatpersoner, allt från skolbarn och uppåt. Förbundet har utbildat i flera decennier och har haft hundratusentals elever. Civilförsvarsförbundet ett mycket stort utbud av kurser för privatpersoner, allt från skolbarn och uppåt. Foto:Istockphoto DEN MÄNSKLIGA FAKTORN KAN VARA EN SÄKERHETSRISK. Alla i en organisation behöver inte veta allt. Det kan lätt leda till informationsförlust och dryga kostnader. Men i Sverige har vi ofta en stark lojalitet mot arbetsgivaren vilket ofta leder till att riskerna förbises. Riskerna blir större för företag som etablerar sig i länder med andra kulturer och där lojaliteten mot arbetsgivaren kommer långt ner. Att skapa strukturer och kontroller för informationsflöden inom organisationen är lika viktigt som att ha tekniska och fysiska skydd. Det måste finnas ett övergripande regelverk samt uppföljningar att reglerna följs, dessutom ska regelverket revideras regelbundet. Informationsläckage skadar trovärdigheten och den fortsatta existensen för organisationen kan hotas. Kostnaderna kan bli svindlande höga. Ett stort svenskt bolag drabbades av intrång och informationsförlust för något år sedan. Kostnaden enbart i förlorade marknadsandelar uppskattas till 2,5 miljarder kronor, säger Per Magnus Wicén på Rote Consulting.

7 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS 7 Nya standarder gör krishantering snabbare och säkrare SIS, Swedish Standards Institute, har fått förtroendet av den internationella standardiseringsorganisationen ISO att driva ett globalt projekt om samhällssäkerhet. Ett stort antal länder är med i projektet som arbetar med att utforma standarder för bland annat krishantering. Tsunamikatastrofen gjorde många uppmärksamma på hur svårt det är för organisationer, länder och myndigheter att samarbeta vid större internationella kriser. I efterhand kan man konstatera att insatserna hade kunnat genomföras både snabbare och effektivare om det funnits bättre standardiserade arbetssätt för att hantera och förebygga effekten av en kris. Den globala standardiseringsorganisationen ISO har därför påbörjat ett projekt för att etablera internationella standarder vid krissituationer. I stark konkurrens med andra länder har svenska SIS, Swedish Standards Institute, fått i uppdrag att leda projektet som går under namnet Societal Security. Det är naturligtvis oerhört viktigt att vi har gemensamma grunder att stå på för insatser i andra länder. Vid större kriser finns det inte tid för långa diskussioner eller missuppfattningar. Allting måste vara förberett och alla med nyckelfunktioner måste veta exakt vad som ska göras och all kommunikation mellan organisationer och länder måste ske utan problem. Det säger Stefan Tangen, projektledare på SIS, som tillsammans med ambassadör Krister Kumlin, Krisberedskapsmyndigheten, driver sekretariatet för projektet åt ISO. Idag är 46 länder engagerade i arbetet exempelvis USA, Storbritannien och Tyskland. Men även flera utvecklingsländer deltar aktivt. Nu kan svenska företag, myndigheter och organisationer påverka det internationella arbetet inom ISO. Det görs genom den svenska kommittén inom Samhällssäkerhet. Just nu pågår uppbyggnaden av denna kommitté där det finns plats för fler intressenter som vill vara med och Foto:Istockphoto påverka utvecklingen. Det finns mycket hög kompetens inom många företag och vi vill gärna att de ska delta i vårt arbete. Den insats de gör får de tillbaka mångdubbelt genom att ytterligare fördjupa sina kunskaper och tidigare än andra få insikt i de kommande förändringarna. Standarder skapar generellt sett större marknader med gränsöverskridande handel och säkrare processer och produkter, säger Lennart Persson, sekreterare i SIS kommitté för samhällssäkerhet. Det är naturligtvis oerhört viktigt att vi har gemensamma grunder att stå på för insatser i andra länder. Vid större kriser finns det inte tid för långa diskussioner eller missuppfattningar. Var med och påverka framtidens krishantering Det är medlemmarna som driver arbetet framåt i SIS, Swedish Standards Institute. För alla medlemmar finns det möjlighet att delta i SIS arbete, skaffa sig bättre kunskaper inom sin bransch och vara med och påverka den. Standarder har vi runt omkring oss hela tiden och de skapar nya affärsmöjligheter inom alla sektorer. I den svenska kommittén Samhällssäkerhet pågår ett intensivt arbete om hur man ska leda och samordna insatser under en nationell eller internationell kris. En viktig fråga är hur informationshantering och informationsflöden ska förenklas och förbättras. IT- och telekomlösningar är idag plattformen för informationsspridning i de flesta länder. Har man medverkat i standardiseringsarbetet kan man snabbare leverera lösningar som stöder den blivande standarden, säger Bruno Olsson, Ericsson AB, deltagare i kommittén. Många företag har visat intresse av den svenska kommittén och SIS välkomnar fler deltagare. Vi har idag stora och kunskapstunga företag och myndigheter med i kommittén, säger dess sekreterare Lennart Persson. För närvarande finns Ericsson AB, Försvarets materielverk, Krisberedskapsmyndigheten, Posten Sverige AB, Räddningsverket, Saab Systems, Socialstyrelsen, Volvo Technology AB och 4C Strategies AB, med som projektets finansiärer och deltagare. VAD FÅR JAG UT AV ETT DELTAGANDE I KOMMITTÉN? Genom att delta i arbetet har du möjlighet att vara med och besluta om hur standarderna ska utformas och kan tidigt påverka framtida förändringar. Du får då bättre förståelse för vad som kommer att efterfrågas vid införandet av standarderna, både organisatoriskt och ur ett produktperspektiv. Genom att delta kan ditt företag få det kunskapsförsprång som kan bli avgörande för framtida investeringar, säger Lennart Persson. SIS KOMMITTÉ SAMHÄLLSSÄKERHET, SIS/TK 494 Den svenska kommittén kommer främst att prioritera att ta fram standarder för informationshantering. För mer information och för anmälan om deltagande kontakta Lennart Persson, projektledare SIS, ,

8 8 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS Att veta och förbereda Vi kan inte skydda oss helt mot naturkatastrofer som orkaner eller översvämningar. Men vi kan göra mycket för att vara förberedda på plötsliga förändringar. Även i vardagen och på semester kan vi undvika obehagliga överraskningar om vi kontrollerar rapporter och lyssnar till varningar. Naturkatastrofer är tack och lov inte vardagsrealiteter för vårt land. Vi har visserligen under senare år sett exempel på flera och det tycks som om de har blivit vanligare. Med förutseende och planering kan man i Vi kan undvika obehagliga överraskningar om vi kontrollerar rapporter och lyssnar till varningar. INFORMATION Fjällsäkerhetsrådet för sommar och vinter på fjället: Snörapport med lavininformation: SMHI Sjöräddningssällskapet Skyddsnätet Vägverkets trafikinformation: många fall undvika skador helt eller delvis. För privatpersoner är det enkla råd som gäller. Väderrapporterna den 8 januari 2005 varnade för den storm som blev en orkan. SMHI:s sändningar i olika medier bör man kontrollera under tider då stormar eller häftig nederbörd kan uppstå innan man ger sig ut på längre turer i naturen. På samma sätt ska man lyssna till väderrapporten innan man ger sig ut till sjöss. De som föredrar fjällen under alla årstider ska tänka på att mobiltelefoner sällan har tillräcklig räckvidd på fjällen. Det krävs rejälare kommunikationsutrustning om man ska ge sig ut långt. Precis som till sjöss ska man berätta för anhöriga vilken rutt man tar. Foto:Dreamstime För företag och organisationer finns det andra medel att nå ut till medarbetare. Ett system, som har utvecklats av svenska Enera, är Rapid Reach System. Det används för att till exempel kalla in personal vid katastrofer, kalla in nyckelpersonal för att hålla affärs- och tillverkningsprocesser igång eller mobilisera personal för vinterväghållning. Systemet används på många håll i USA och i Europa, bland annat av Pentagon och i delstaten Maryland samt av brittisk kärnkraftindustri. I Sverige används det bland annat av Örebro läns landsting samt Astra Zeneca. Frivilliga insatser ett starkt stöd vid kriser När krisen är ett faktum kommer inte bara räddningstjänsten för att bistå i ett akut läge. Det kommer även människor från frivilligorganisationer för att hjälpa, stötta, trösta. Människor som har valt att skaffa sig utbildning och arbeta till stor del ideellt för att hjälpa andra. Vi har alla sett bilderna på förtvivlade människor efter en brand, en översvämning, en olycka. Och vi har sett att privatpersoner funnits med för att stödja drabbade. Det finns många som väljer att hjälpa andra, ofta på helt ideell bas. Krisberedskapsmyndigheten har slagit fast betydelsen av att öva för att utveckla förmågan att samverka med frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund samt andra Vid en kris är det inte bara räddningstjänsten frivilligorganisationer. Därutöver som bistår. Det kommer även människor från kan det finnas privatpersoner som frivilligorganisationer för att hjälpa, stötta, har avtal med kommuner och trösta. landsting och som kan bidra till krishanteringen. Även spontant frivilliga måste kunna ges uppgifter. Frivilliga organisationer inom försvaret är en stor grupp som ställer upp för att ta hand om speciella uppgifter, det kan vara transporter, sjukvård eller arbetsledning. Inom försvaret finns en stor och bred kunskap i hur man leder och hanterar människor. Efterhand som Försvarsmakten har minskat i verksamhet har många försvarsanställda erbjudit sina tjänster till den civila marknaden. Även trossamfunden spelar en viktig roll i omhändertagande av drabbade. Enligt en rapport från Krisberedskapsmyndigheten besitter många inom ett trossamfund kunskaper i hur man hanterar människor i kris. Dessutom kan de ofta ställa upp med lokaler, församlingshus och liknande. Det är viktigt att se till att ta hänsyn till vilka trossamfund som ska agera efter de drabbades livsåskådning. Här kommer även sekulära grupper in i bilden. Röda Korset är en sådan som i allra högsta grad är närvarande även vid lokala kriser i landet. De har stor kunskap i hur man hanterar krisdrabbade och utbildar i det organisationen kallar medmänsklighet. Alla frivilliga ingår i det som kallas Frivilliga resursgrupper, FRG, som inte regleras i någon lag eller förordning. Varje kommun bestämmer själv om den vill inrätta FRG eller inte. Foto: Istockphoto Svenska kyrkan är rikstäckande och personal kan snabbt finnas tillgänglig när en katastrof inträffar. Svenska kyrkans arbete med själavård, diakoni och krishantering sker i nära samverkan med kommunen och övriga aktörer i samhällets krisberedskap. Svenska kyrkan har verksamhet och personal i 25 länder runt om i världen. Eftersom man finns på plats, har lokalkännedom och upparbetade kontakter kan man snabbt hjälpa och stödja drabbade och anhöriga vid en olycka eller katastrof. Lutherhjälpen, Svenska kyrkans redskap för internationellt utvecklingssamarbete, arbetar genom ett globalt nätverk med lokala partner och finns därför på plats redan innan en katastrof inträffar. Lutherhjälpen arbetar särskilt med psykosociala frågor.

9 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS 9 Forskning och strategier kring säkerhet Det bedrivs mycket forskning i ämnet samhällssäkerhet, från myndigheter och institutioner till företag. Forskningen bedrivs inte bara i Sverige utan i hela världen, det kommer ständigt nya rapporter och initiativ. Kanske är det ibland svårt att nå ut till allmänheten och berätta vad man gör. Samhällssäkerhet kan definieras på flera sätt. En definition har med ofred att göra, en annan med allmän säkerhet, som skydd mot attacker vilka inte behöver vara militära, hantering av pandemier, skydd om det sker ett kärnkraftshaveri. Forskning kring samhällssäkerhet har skett länge, det som märktes mest hos allmänheten var övergången till år 2000 och förberedelserna för att identifiera och undvika problem. För fem år sedan kom terrordådet mot World Trade Center. De senaste fem åren har naturkatastroferna slagit hårt över hela världen. Allt detta leder fram till ett starkt ökat intresse för samhällssäkerhet ur alla aspekter. Det finns uppgifter om att enbart i Sverige finns det omkring 300 företag eller institutioner som är verksamma inom samhällssäkerhet. En stor del av dessa utvecklar it-system och det finns kopplingar till att det är militära IT-lösningar som övergår till civila lösningar. Samma övergång märks i resten av Europa. I början av år 2005 lade Vinnova fram ett förslag till nationell strategi för säkerhetsforskning, i det fallet rörde det sig i huvudsak om militärt anknuten säkerhet. Men inom Utrikespolitiska Institutet bedrivs forskning inom områdena våldskonflikter och civil säkerhet. Självfallet sker mycket forskning inom statliga verk och myndigheter. Vid Karlstads universitet finns en utbildning i riskhantering och samhällssäkerhet. Så nog finns det forskning inom landet, Socialstyrelsens Projekt Storstad är ett. Socialstyrelsen har bland annat i uppdrag att beakta storstädernas förmåga att hantera kriser. Varför har de då så svårt att nå ut med information till medborgare? Alla kanske inte har försökt eller ens ska informera medborgarna, forskning och utveckling sker mellan företag, sjukhus, myndigheter och är inte något som gemene man är intresserad av. När det handlar om pandemier, översvämningar eller liknande samhällspåverkande händelser blir situationen annorlunda, då når informationen, ofta på bred front. Eller är det så att det är först då som vi blir intresserade? Forskning kring samhällssäkerhet har skett länge, det som märktes mest hos allmänheten var övergången till år 2000 och förberedelserna för att identifiera och undvika problem. När krisen kommer Man vet inte när krisen kommer. Men man kan veta ungefär hur stor risken är för en viss typ av händelse. Det går också att uppskatta kostnader av skador. Framförallt går det att till viss del minska skadorna och minimera kostnaderna. Riskplanering, kontinuitetsplanering och krishantering gäller för såväl offentlig som privat verksamhet. Det hjälper en bit på vägen TEXT: ROLF HERTZMAN Analys, planering och förberedelser är viktiga i krisplaneringen. Det är lika viktigt att analysera olika typer av risker och hot, det finns inte en och samma lösning för dem. Genomgående är att man ska kunna informera dels allmänheten, dels de som är drabbade och anhöriga. Information är en av de viktigaste funktionerna. Ledningsfunktioner med klart avgränsade och uttalade ansvarsområden ska etableras innan krisen. Skaffa stödgrupper som FRG, Frivilliga resursgrupper, etablera kontakter med Civilförsvaret och Hemvärnet samt deras medlemsorganisationer. Det finns trossamfund som kan ställa upp, se till att religionen stämmer med dem som ska få hjälp och se även till att ha kontakt med sekulära rörelser. Etablera POSOM, Psykiskt och socialt omhändertagande vid katastrof, vars arbete hanteras av ledningsgruppen. För att krisarbetet ska kunna fungera måste först analys av sårbarheter, scenarier göras samt vad varje situation kräver. Påbörja planeringsarbetet inför en kris i god tid, sörj för god dokumentation över var utrustning finns, vad som ska göras av vem, vilka som ska kontaktas. Se till att manuella rutiner finns, är inövade och fungerar i praktiken. Man får definitivt inte hänga upp planering och informationsspridning på teknik, om det inte finns elektricitet så finns det inte en chans att komma åt eller informera. Det måste alltid finnas andra planer, säger Maria Hollinger, expert på kontinuitetsplanering vid Ekelöw Infosecurity. Tänk i redundanta termer är hennes råd, skapa säkerhet innan det händer något. Se till att ha ordning på vardagen och gör en krisplan, för när det uppstår en kris kan det aldrig blir bättre än vardagsförhållanden. - Kontinuitetsplanering har förändrats över senaste fyra, fem åren. Numera är man mycket mer medveten om vikten av planering, avslutar Maria Hollinger. Foto:Istockphoto

10 10 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS Lottakåren: Engagemang och samhällsintresse Lottakåren med sina närmare medlemmar är landets största frivilliga försvarsorganisation för kvinnor. Organisationen har funnits i drygt 80 år och arbetar ofta civilt i samhället vid krissituationer och liknande. I somras var drygt ett tjugotal lottor behjälpliga hos UD i Stockholm när svenskar skulle flygas hem från det krigshärjade Libanon. Lottakåren har en stor uppgift att fylla i arbetet för samhällets krisberedskap och säkerhet. Lottakåren, som bildades 1924 efter finsk förebild, har traditionellt varit knutet till försvaret och olika vapenslag. Man kunde till exempel vara marinlotta eller flyglotta. Efterhand som Försvarsmakten har minskat sin organisation har lottorna alltmer kommit att ta bort vapenslagsbeteckningen och ställer sina tjänster till samhällets förfogande. Identiteten blir att man i första hand är lotta, i andra hand tillhörande ett vapenslag. Det är glädjande att vi faktiskt har en jämn tillströmning av nya medlemmar över hela landet när man ser till orternas befolkningsunderlag, säger Anna-Lena Bard informatör på Riksförbundet Sveriges Lottakårer. Genomsnittsåldern på medlemmarna är omkring 45 år men bland de nytillkomna ser vi en föryngring, idag är det vanligare att nya medlemmar är år. ENGAGEMANG FÖR SAMHÄLLET En av de drivande orsakerna till att man vill gå med i en lottakår är viljan att kunna hjälpa till och påverka i samhället. När det uppstår en kris eller ett stort behov av hjälp i olika sammanhang kontaktas ofta den lokala lottakåren eller så går man vida Hemvärnet där lottakårerna finns med. NAMNET LOTTAKÅREN Det finns ett starkt samhälleligt Namnet Lottakåren kommer från den finska motsvarande organisation vilken inspirerade till starten av den svenska rörelsen. I Finland hade namnet tagits efter Lotta Svärd och ett intresse för samhällsfrågor. engagemang hos våra medlemmar som finns med som gestalt i Runebergs Fänrik Ståls sägner. Det får man utlopp för inom organisationen tillsammans med andra med samma intressen. Men vi har även utbildningar där engagemangen kan utvecklas och ställas i samhällets tjänst. Bland de utbildningar som finns är en om kriskommunikation och en annan handlar om krishantering. Tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten har man utvecklat kurser i kommunalt ledningsstöd vid till exempel omfattande elavbrott, stormar eller bränder. Under ett verksamhetsår deltar drygt personer i de utbildningar som äger rum lokalt, regionalt eller centralt. Lottakåren har funnits i drygt 80 år och arbetar ofta civilt i samhället vid krissituationer och liknande. Foto:Fredrik Persson Den militära kompetensen, att leda vid en pressad situation, kommer till stor nytta vid en sådan situation. Det är ju vad vi är utbildade till. INKALLADE TILL UD I somras blev kårchefen för Bromma lottakår uppringd av UD. Man behövde hjälp hos UD med bemanning av telefonväxeln i Stockholm inför transporten av svenskar från Libanon. Drygt ett tjugotal ställde upp på knappt ett dygn mitt i semestertider och påbörjade sin tjänst. Samarbetet var så lyckat att man från UD:s sida föreslog en utbildning och vidare samarbete. Det finns tre olika engagemangsnivåer för den som vill bli lotta, som stödjande medlem, föreningslotta som är aktiv i en lottakår eller lottaförbund och som arbetar med olika aktiviteter för medlemmar. En så kallad avtalslotta har en bestämd uppgift i det militära försvaret, avtal skrivs för fyra år åt gången. Seccredo är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom risk och säkerhetsfrågor och vi bistår våra uppdragsgivare med att förebygga, förhindra och minska störningar och skador på organisation, verksamhet och tillgångar. Våra medarbetare har sin utbildning och yrkesbakgrund från flera sektorer i samhälle och näringsliv och finns på flera kontor i och utanför Sverige. Våra uppdragsgivare representerar ett brett tvärsnitt av ledande varumärken från både den privata och offentliga sektorn inklusive försäkring, bank och finans, verkstad, energi, medier, läkemedel, livsmedel, transport, tjänster och den offentliga sektorns myndigheter, kommuner och företag. Stockholm Besök: Brahegatan 2 Box Stockholm Vänersborg Drottninggatan Vänersborg Östersund Kyrkgatan Östersund Nyköping Fruängsgatan 22A Nyköping SIGNIT - Riga Riga, Kaleju 23 LV 1050, LATVIA

11 Snabb geografisk information avgörande för rätta krisinsatser När en katastrof inträffar krig, terrordåd, jordbävning eller annat gäller det att alla inblandade får en korrekt bild av läget så fort som möjligt. Katastrofer som tsunamin eller orkanen Katrina i New Orleans visar hur svårt det kan vara. Den slutsats jag har dragit av tsunamin, är att först när Sverige fick tillgång till satellitbilder, som visade omfattningen av förödelsen först då kunde beslutsfattarna verkligen ta till sig vad som hade hänt, säger Jan Wikström, ansvarig för Försvarsmaktens geografiska informationstjänst vid högkvarteret i Stockholm. Samma sak med Katrina. Hjälparbetet försvårades av att det inte gick att få fram en enstämmig bild av orkanens verkningar. Olika rapporter kom från olika håll och hjälpinsatserna blev därefter. Exemplen visar hur viktigt det är att alla inblandade parter myndigheter, polis, militär, hjälporganisationer med flera får snabb och framför allt en gemensam lägesuppfattning. Detta är idag så gott som omöjligt på grund av att de inblandade har olika datasystem och olika format, som inte är kompatibla, inte kan prata med varandra. All information till 80 procent geografiskt anknuten information som skickas mellan aktörerna måste anpassas och översättas för att de egna datorerna ska kunna få fram den. Ny sits Detta är ett gigantiskt problem som måste övervinnas för att dagens och framtidens internationella krisinsatser, ofta med många inblandade länder, ska bli effektiva. Försvarmakten i Sverige har, liksom andra i-länder, idag helt nya uppgifter jämfört med det gamla invasionsförvaret. Den nya situationen innebär bland annat att Sverige från och med 2008 ska kunna ställa upp med en nordisk insatsstyrka på man och ett stort antal datasystem inom 10 dagar efter politiskt beslut. - Våra system måste då kunna ta emot, bearbeta och dela med sig av informationen, som kommer från alla tänkbara håll, säger Jan Wikström. I dagarna har därför Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten ingått ett samarbetsavtal med ESRI Sweden som en huvudleverantör av geografiska informationssystem (GIS). Arbetet är ett led i Försvarsmaktens strävan att utveckla sina system. I arbetet ingår även att delta och påverka utvecklingen av internationella standarder för att underlätta datautbytet. - För oss gäller det att få fram produkter som gör det möjligt för det svenska försvaret att sätta in förband inom 10 dagar i världens krisområden. Det är ett prioriterat område de närmaste fem åren, säger Jan Wikström. Kartor saknas För att ge ett begrepp om hur verkligheten kan se ut när svenska soldater skickas till en krishärd, tar Jan Wikström ett exempel. För ett par år sedan skickades en svensk enhet till Liberia i Västafrika. Soldaterna behövde veta hur det såg ut i området. Var fanns det vägar, broar och vad var de i för skick? Hur såg den övriga terrängen ut? Fanns det sankmark? Hur var klimatet? Låg vissa områden tidvis under vatten? Fanns det demografiska uppgifter om folkmängd och etnicitet? Det är mängder av geografisk information som krävs för att kunna agera. Det är bara det att i de länder där kriserna finns, saknas oftast kartor. Det som fanns att tillgå vid insatsens inledning i Liberia var en papperskarta, som plockats fram ur en databas från 90-talet, med en upplösning på 1: Det är ungefär som om halva Gotland skulle avbildas på en sida i en bilatlas. Dessa papperskartor var vad soldaterna hade med sig vid ankomsten, säger Jan Wikström. Medan förbandet var på plats, sökte försvarsmakten geografisk information bland annat från satellitbilder. Sådant sker genom upphandlingar av kommersiella satellitaktörer. Vi fick då fram en detaljerad bild av huvudstaden Monrovia samt av flygplatsen. Med hjälp av det gick det att förstå papperskartan bättre. Annan nödvändig kunskap var hamnens kapacitet eftersom större delen av alt materiel kom den vägen. Eftersom det är sådana volymer, är sjövägen nästan alltid att föredra. Det handlar ju om vapen, ammunition, fordon, bensin, sjukvårdsmateriel, ledningssystem, vatten, mat, kläder kort sagt vad som behövs för att upprätta ett mindre samhälle i krisområdet. Allt in på samma karta Så ser alltså verkligheten ut. Det finns inga eller bristfälliga kartor att tillgå. Samma sak gäller digitala data. Det ligger därför i hela världssamfundets intresse att tillsammans söka geografisk information och upprätta kartor för olika områden på förhand. Detta arbete pågår hela tiden men det tar 5-10 år att få fram användbar information som duger för kartframställning i hela intresseområdet. De tekniska framstegen gör också att allt mer information kan anpassas och presenteras för användarnas skilda behov. FOTO SVEN ÅKE HAGLUND FÖRSVARETS BILDBYRÅ Svensk officer i utlandstjänst hjälper barn ur en SISU pansarterrängbil. SFOR Stabilisation Force Bosnia-Herzegovina har till uppgift att övervaka efterlevnaden av Dayton-avtalet och stödjer bland annat det civila arbetet med återuppbyggnaden. Den stora trenden nu och hoppet för framtiden är att använda flyg- och satellitbilder för att förbättra den geografiska informationen, säger Jan Wikström. Vi vill få in så mycket som bara går i våra databaser för att få fram en gemensam uppfattning av läget. Han förklarar att man vill kunna lägga lager med olika information på varandra till exempel ett lager som visar höjdkurvor, ett lager som visar järnvägar, ett som visar vägar, ett som visar annan typ av mark etc. Nu när fågelinfluensan är aktuell skulle det vara bra att kunna lägga in fågelstråk och adressregister i ett skikt på kartan och så vidare och så vidare. Mängden information som fås via flygfotografering eller satellitbilder är oändlig. För 5-10 år sedan var det tekniskt omöjligt att få in allt detta på en gemensam datoriserad kartbild. Idag är det rent tekniskt möjligt men ändå ett stort arbete med att få fram just internationella standardiseringar för bearbetandet av all data. Det vore också perfekt att kunna lägga in de inblandades olika roller, alltså vem som ska göra vad i hjälparbetet, säger Jan Wikström. Visionen är alltså att ha all nödvändig information samlad i databaser. Hela eller delar av dessa kan sedan presenteras på dataskärmar eller som tryckta produkter för alla inblandade parter beroende på vem som behöver veta vad. Bort från särlösningar Från ESRI:s sida är man mycket nöjd med samarbetsavtalet och över att få leverera de lösningar försvaret eftersträvar. - Vi finns över hela världen och våra geografiska informationssystem nyttjas av mer än 200 länder inom nationell säkerhet och försvar. Det viktigaste för våra kunder är att komma ifrån nationella särlösningar till förmån för flexibla system, som kan användas av många, säger Mats Lind, säljansvarig för försvar och samhällssäkerhet på ESRI Sweden AB. Gunilla Stark Kontakta oss: ESRI Sweden AB: Pelle Bergs Backe 3 Box Falun Tel Fax Nobelvägen 2 Box Gävle Tel Fax Isafjordsgatan Kista Tel Fax Stora Varvsgatan Malmö Tel Fax

12 12 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS Sveriges värsta naturkatastrof i modern tid Orkanen Gudrun drog in i januari 2005 och orsakade skador för minst 21 miljarder kronor, på ett halvt dygn. 20 människor dog på grund av orkanen. När naturkrafter sätter in är människan mycket liten. Den 8 januari 2005, under eftermiddagen kom det allt kraftigare vindbyar som ökade till storm. Strax efter skymningen är orkanen i full gång och ett första dödsoffer skördas vid Skurup. Knappt en timme senare knäcks ett träd över en bil och dödar en människa. Orkanen Gudrun är på väg in över Sverige, om knappt 10 timmar ska hundratusentals människor vara utan ström och telefon. Sammanlagt ska 20 personer dö i orkanen eller vid uppröjningsarbete efteråt. Tågtrafiken över Öresundsbron stoppas vid 17-tiden, i Göteborg stoppas spårvägstrafiken, Södra Hamngatan översvämmas. Ambulanser har svårt att komma fram för alla nerfallna träd. Vid halvsjutiden har orkanen kommit till ostkusten och Ölandsbron stängs för all trafik. Närmare halv åtta rasar en hel glasväggsfasad i Göteborg och strax därefter far delar av taket till Växjös häktes rastgård bort. Gudrun är den värsta naturkatastrof som har inträffat i landet i modern tid. Medelvindhastigheten är 33 m/s och i orkanbyarna upp till 43 m/s. Fullvuxna träd knäcks som tandpetare, tak blåser bort. Ännu är det inte slut. Älvsborgsbron i Göteborg stängs av och i södra Sverige står alla tåg stilla. Strax innan midnatt sitter ett femtiotal personer fast på tåget på Alvestabanan, strömledningarna har blåst ner och bussarna kommer inte fram. Fram emot två på natten till den 9 januari är drygt kunder strömlösa. Ytterligare skulle bli strömlösa innan orkanen hade gjort sitt, en kvarts miljon hushåll hade inte telefon. Skadorna beräknas uppgå till totalt 21 miljarder kronor varav 18,4 miljarder är kostnader för skador på skogen. På ungefär ett halvt dygn raserades mångas utkomst, skadades hus, fordon och skog till oerhörda belopp. Skador som dessa kommer att ta många, många år att återhämta sig från. Skadorna beräknas uppgå till totalt 21 miljarder kronor varav 18,4 miljarder är kostnader för skador på skogen. Foto: Dreamstime Foto:Istockphoto Hur hanterar du din största risk? Riskhantering Kontinuitetsplanering Krishantering Övningar Yourpartnerinrisk För mer information eller

13 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS 13 Kriser kräver kompetent människohantering Katastrofer kräver omedelbara insatser. Inte enbart för att bistå på platsen utan även för att ta hand om närstående som drabbats. Knappt hade tsunamikatastrofen rapporterats i Sverige förrän en specialutbildad person flög till Thailand. Det var ett led i att hjälpa en kund som hade många av sina medarbetare i det drabbade området. Dagen efter fanns Seccredos personal på plats i Thailand för att hjälpa till efter katastrofen. Peter Jonsson anlände ett par dagar senare efter att ha genomfört akuta hemkomstsamtal med drabbade. På plats i Sverige fanns även hans kollegor för att stödja de närstående som hade drabbats. Deras kund är ett stort företag som tidigt insåg vikten av att kunna stödja sina medarbetare i olika krissituationer. Det har blivit allt vanligare att företag är måna om sina anställda, ser till att de får stöd för att kunna hantera kriser och komma tillbaka till arbetslivet. Vi hade arbetat med kunden rätt lång tid innan tsunamin, säger Peter Jonsson. Det första vi gjorde var att informera företagsledningen och därefter satte vi igång. Jo, var ibland kaotiskt i Thailand men det är viktigt att vi finns på plats och kan rapportera direkt tillbaka till familj, släkt och vänner genom våra medarbetare. På så sätt kan vi sätta in aktivt krisstöd för alla individer omedelbart, både de som kom hem och de som var i Sverige. I drygt ett år fick varje drabbad personligt stöd av specialutbildad personal. Under de nästan två år som har gått sedan katastrofen har inte en enda av dem varit sjukskrivna på grund av de händelser de var med om. I alla situationer där en kris har uppstått måste man arbeta med skadebegränsande insatser, det gäller Foto:Seccredo även människor. Vi arbetar även med att få igång affärsverksamheter som kan ha drabbats, förebyggande undersökningar kring lagstiftning, brottsutveckling samt inte minst risk- och hotexponeringar. Efter tsunamikatastrofen har Peter och hans kollegor bland annat besökt Sydafrika, Kenya, Baltikum, Ryssland och Irak för att bistå svenskar som har drabbats av traumatiska händelser. VERKTYG FÖR KRISBEREDSKAP Det svenska företaget 4cstrategies har sålt sitt verktyg för krisövningar, Exonaut, till Krisberedskapsmyndigheten som kommer att använda det vid den stora Samverkansövningen, Samö07, som äger rum i april nästa år. NBG, Nordic Battle Group, har beslutat sig för att använda för att använda programmet och börjar med det redan i höst. NBG är EU:s snabbinsatsstyrka med deltagande från Sverige, Norge, Finland och Estland. Även den nederländska försvarsmakten har beslutat sig för att använda verktyget vid övningar. Exonaut, som är webbaserat, ska se till att samtliga inblandade övar och gör uppföljningar på samma sätt istället för att ha egna rutiner.

14 14 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet i samarbete med SIS, Swedish Standards Institute ANNONS När en olycka övergår till posttraumatisk stress En omskakande upplevelse, en svår skada, båda kan ge upphov till posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det är en bio-psyko-social störning som kan utvecklas hos både barn och vuxna. Det kan gå mycket illa och det kan också behandlas i tid. Vid en traumatisk händelse utlöses en psykologisk stressreaktion som kan delas in i flera faser. Foto:Istockphoto Trauma betyder sår eller skada på människans kropp eller själ, skadan har uppstått utifrån och är oftast utom kontroll för den som drabbas. Vid en traumatisk händelse utlöses en psykologisk stressreaktion som kan delas in i flera faser. Den första är chock, därefter kommer reaktion, bearbetning och nyorientering. Psykisk stress är normalt inte något skadligt, det är något som de flesta går igenom vid något tillfälle i livet och kommer stärkta ut ur. En del är mer psykiskt sårbara och är därför i riskzonen att drabbas av psykisk ohälsa. Ett psykiskt trauma är en händelse där det finns ett starkt inslag av våld eller dödshot. Den som har utsatts för ett psykiskt trauma kan utveckla traumatisk stress. Man kan alltså drabbas av traumatisk stress om man har sett en nära arbetskamrat omkomma, varit med om naturkatastrofer eller råkat ut för olycka. Traumatisk sorg kan uppstå när man har sett en nära anhörig avlida och det finns en stor risk att den leder till psykisk ohälsa i synnerhet om den anhöriga har avlidit dramatiskt, exempelvis vid ung ålder. Den som har drabbats av traumatisk sorg eller PTSD, post traumatiskt stressyndrom, måste ha vård av utbildad personal. Det är mycket viktigt att den drabbade får prata om sina upplevelser och till det krävs en professionell person som kan lyssna och fråga. Men även den närmaste omgivningen som familj, vänner och arbetskamrater måste lära sig att lyssnandet är viktigt. Här kommer specialutbildad sjukvårdspersonal in i bilden liksom terapeuter. Det är inte så ovanligt att arbetsgivare vars personal arbetar med risk för trauman, till exempel utomlands i länder med ofred, tecknar avtal med företag för att vid behov kunna garantera snabb och bra vård. Den privat-offentliga samverkan Samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn är positivt för alla parter. Mer samarbete efterlyses på många håll framför allt inom el, tele, vatten och IT-säkerhet Ien rapport från slutet av 2005 framkommer det att mellan 58 och 70 av tillfrågade grupper ansåg att det inte fanns tillräckligt med samarbete i krishanteringsfrågor mellan den privata och den offentliga sektorn. Mellan 85 och 88 procent ansåg att det fanns ett tydligt behov av samarbete. Det var kring el, tele och vatten samt IT-säkerhet som man ansåg det mest lämpligt att samarbeta kring. I samhället finns en stor mängd verksamheter som är så pass viktiga för samhället att om de slutar fungera eller drabbas av störningar kan det få allvarliga konsekvenser på samhället. Det kan vara såväl på lokalt plan som på regionalt eller nationellt. Här kan ett samarbete mellan privat och offentlig sektor medföra att sårbarheten minskar. Det finns med andra ord en önskan om mer samarbete från enskilda parter och ur perspektivet samhällssäkerhet är det också en uttrycklig önskan. Den privat-offentliga samverkan, som samarbetet betecknas, finns med goda exempel. Ett sådant är Finansinspektionen som har tagit initiativ till en grupp för att analysera sårbarheten i den finansiella sektorn. Ett annat är samarbetet mellan Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF, och dess Mediernas beredskapsråd i vilket man tar upp frågor som rör medieberedskap. Ett tredje exempel är Arlanda flygplats där 8 offentliga aktörer och 10 privata samarbetar i Crisis Management Group. På ett internationellt plan har Nordiska Ministerrådet beslutat tillsätta en arbetsgrupp om samhällssäkerhet med uppgift att bland annat undersöka behovet av erfarenhetsutbyte. Andra exempel på samarbete är det erfarenhetsutbyte som samhällssäkerhetsenheten vid Kents länsstyrelse i Storbritannien sökte med Sverige i somras. Fråga över en miljon människor som under åren lärt sig den bästa kunskapen om hur man klarar sig i utsatta lägen. De vet att den erfarenheten är både intressant och rolig. Fråga våra medlemmar i 250 föreningar. De vet att våra kurser ger praktiskt användbar kunskap för vardag och kris. De vet också att våra utbildningar är till för alla människor. Civilförsvarsförbundet har delat med sig av sin kunskap i snart 70 år. Nu vänder vi oss till dig som leder eller är medlem i en förening. Samla dina medlemmar så bjuder vi på en kostnadsfri kurs. På får du veta mer.

15 Höstens utbildningar och seminarier i Stockholm Bättre arbetsmiljö grundutbildning Nytt studiematerial och ny metodik. Utbildningen förmedlar ett helhetsperspektiv på arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete och utvecklar deltagarnas förmåga till eget lärande. Stockholm oktober Det rörliga arbetslivet en ny livsstil? Det går inte att äga eller styra den intellektuella kompetensen. Vilka är vinnare? Arbetskraften förflyttar sig över gränserna. Företagen finns med kontor och produktionsenheter i flera olika länder med olika kulturer och lagstiftning. Stockholm 19 oktober Systematiskt arbetsmiljöarbete i praktiken Praktiska kunskaper om hur du genomför det systematiska arbetsmiljöarbetet i vardagen. Stockholm oktober, november Systematiskt arbetsmiljöarbete på den lilla arbetsplatsen Vilka krav ställs på småföretag och hur gör man? Stockholm 12 oktober Framgångsrikt företagande med systematiskt arbetsmiljöarbete Hur får vi alla att gå åt samma håll? Hur vet vi att vi gör rätt saker i utvecklingen av verksamheten och arbetsmiljön? Stockholm 6 november Årlig uppföljning/internrevision av arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet Få verktyg och kunskap om olika metoder. Stockholm 16 oktober Krishantering avlastningssamtal grundläggande utbildning Stockholm 3 4 oktober HälsoSAMt Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete Ett hälsofrämjande synsätt kompletterar det preventiva och rehabiliteringsinriktade hälso- och arbetsmiljöarbetet. Stockholm 25 oktober Friskfaktorer i arbetslivet för att handleda grupper på arbetsplatsen Lär dig en metod för att fokusera på det friska och positiva på arbetsplatsen! Stockholm 19 oktober Konflikthantering Stockholm 14 november Rehabilitering i praktiken Stockholm 16 november Friskt ledarskap lönar sig Visa att hälsofrämjande åtgärder är personalutveckling! Stockholm 9 november Mår du som du förtjänar? handledarutbildning Med en ökad satsning på att främja hälsan kommer färre människor att råka i ohälsa. Individen kommer att må och prestera bättre, företagen och samhället kommer att göra stora besparingar. Stockholm 10 oktober Kemiska hälsorisker Stockholm 22 november Utbildningarna kan även genomföras företagsanpassade. Utförliga program med datum, tid och plats på vår hemsida Ring om du vill veta mer om våra utbildningar. Du kan kostnadsfritt beställa höstens utbildningskatalog, där du finner hela vårt utbud inom arbetsmiljöområdet. Vilket ansvar har du för världsfreden? Foto: Scanpix/AP Photo/John Moore Vilken skuld har religionen i spridningen av hiv? Hur kan man våldta på order? Är civilkuraget utrotningshotat? I Folk och Försvar möter du säkerhetspolitik och försvar på nya sätt. Vi ställer de angelägna frågorna, och väjer inte för svaren. Vi vill vidga dina vyer, röra om och beröra. Vi bjuder dig på en och annan tankeställare och aha-upplevelse Tidningen Folk och Försvar vänder sig till människor som är intresserade av den värld som vi lever i. Till dig som tycker att fred, frihet och demokrati är viktigt. Till dig som ställer frågor snarare än tar saker för givet. Prenumerera nu för endast 120:-/år! Gå in och beställ via Just nu får du en gratis provtidning!

16

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Krisberedskap God beredskap för kriser Fallolyckor Drunkningsolyckor Strömavbrott Pandemier Bränder i byggnader

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

HEL-projektet i korthet:

HEL-projektet i korthet: HEL-projektet i korthet: 2001 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap genom att skapa en helhetssyn och utveckla formerna för samverkan och informationsutbyte.

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål Kommunikationsplan INNEHÅLL Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål 2015 Civilförsvarsförbundet Adress:

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN ÅSTORP För hantering av kriser/extraordinära händelser 2015-2018

BEREDSKAPSPLAN ÅSTORP För hantering av kriser/extraordinära händelser 2015-2018 BEREDSKAPSPLAN ÅSTORP För hantering av kriser/extraordinära händelser 2015-2018 Godkänd av kommunstyrelsen 2015-03-04 60 KLIPPANS KOMMUN ÅSTORPS KOMMUN KRISBEREDSKAP- OCH SÄKERHET INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet Krishanteringsplan Syfte Skapa en krismedveten beredskap vid händelse som påverkar Svenska Frisbeesportförbundets verksamhet och aktiviteter i negativ riktning. Mål Krishanteringsplanen ska användas för

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA. Bill Skoglund FAK

DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA. Bill Skoglund FAK DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA Bill Skoglund FAK Hur många frivilliga försvarsorganisationer finns det i Sverige? Det finns 18 st De omfattas av en särskild författning De har ca 500.000 medlemmar

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte Krisplan Uppdaterat 2015-08-19 Syfte I samband med terminsstart välkomnar SHV traditionellt de nya studenterna med välkomstaktiviteter och det är den period som kanske involverar allra flest studenter

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare

Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Varför bildas FRG? För att avlasta och stärka kommunen

Läs mer

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld det är MSB:s vision Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Alla i samhället behöver

Läs mer

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet Generell krishanteringsförmåga Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet Civilförsvarsförbundet Är en idéburen, medlemsdriven organisation för säkerhet till vardags och vid kris. Vi finns för

Läs mer

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se 1 Stockholm 2015-06-17 Ju2015/30/SSK Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över både MSB:s redovisning av regeringsuppdrag om det civila

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Mötesplats Transporter 2014

Mötesplats Transporter 2014 PRELIMINÄRT PROGRAM Mötesplats Transporter 2014 14-15 oktober i Malmö Representanter från kommuner och landsting Välkommen till Mötesplats Transporter 2014! Datum: den 14-15 oktober 2014 Plats: Hotell

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

Hastigt uppkomna nätverk under extraordinära händelser En kortfattad beskrivning av tekniska arbetet och två fallstudier

Hastigt uppkomna nätverk under extraordinära händelser En kortfattad beskrivning av tekniska arbetet och två fallstudier Hastigt uppkomna nätverk under extraordinära händelser En kortfattad beskrivning av tekniska arbetet och två fallstudier Eva Törnqvist, Simin Nadjm Tehrani 2011 09 23 Innehåll 1. Olika aktörers agerande

Läs mer

Bakgrund. LUCRAM - Lunds Universitets Centrum för riskanalys och riskmanagement.

Bakgrund. LUCRAM - Lunds Universitets Centrum för riskanalys och riskmanagement. Bakgrund LUCRAM - Lunds Universitets Centrum för riskanalys och riskmanagement. Ramforskningsprogrammet FRIVA - syftar till att upp nationell kompetens inom området risk- och sårbarhetsanalys som grund

Läs mer

BESLUT redigerad Dnr 12/626

BESLUT redigerad Dnr 12/626 BESLUT redigerad 2013-11-06 Dnr 12/626 1(6) bkdkd Krisplan för KMH I händelse av akut nöd eller krissituation: Rädda, larma, släck! 1. Andas djupt och försök bevara ditt lugn 2. Säkra platsen försök släcka

Läs mer

UTBILDNING I KRISHANTERING FRÅN ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE.

UTBILDNING I KRISHANTERING FRÅN ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE. UTBILDNING I KRISHANTERING FRÅN ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE. Det som gäller. När det gäller. Vi utbildar i hela Sverige. Energiföretagen finns till för våra medlemmar oavsett var i landet ni finns. Därför

Läs mer

Olycksfall och krisstöd

Olycksfall och krisstöd Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun Räddningstjänst Länsstyrelsen samordning

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Ett nytt Europa, ett nytt Sverige och nya förutsättningar för oss som arbetar med samhällets säkerhet

Ett nytt Europa, ett nytt Sverige och nya förutsättningar för oss som arbetar med samhällets säkerhet 1 Ett nytt Europa, ett nytt Sverige och nya förutsättningar för oss som arbetar med samhällets säkerhet Inledningsanförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Mötesplats Samhällssäkerhet den

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Innehållsförteckning: 1. Inledning...3 2. Mål...3 3. Organisation...4

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER

HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER SÄVSJÖ KOMMUN 2007-05-08 1 HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER Antagen av kommunstyrelsen i Sävsjö kommun 2007-06-05, 126 SÄVSJÖ KOMMUN 2007-05-08 2

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Krisberedskap i företaget Om det otänkbara inträffar...

Krisberedskap i företaget Om det otänkbara inträffar... Krisberedskap i företaget Om det otänkbara inträffar... Sveriges Byggindustrier Human Relations Box 7835 103 98 Stockholm Tfn 08-698 58 00 Fax 08-698 59 00 E-post info@bygg.org www.bygg.org 2 Innehåll

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Händelser med farliga ämnen

Händelser med farliga ämnen Händelser med farliga ämnen 2 Nationens beredskap Den här filmen ger dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd för att hantera händelser med farliga ämnen. Filmen kan användas som information

Läs mer

AVROP: EN INKÖPARE, TACK!

AVROP: EN INKÖPARE, TACK! AVROP: EN INKÖPARE, TACK! Härmed beställer vi en initiativrik och ansvarsfull person till Saab Aerotech i Skövde. Vi vill att du levereras till oss under hösten, för att förstärka vår nya funktion Centralt

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version)

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) En kris eller katastrof som berör Karlstads universitet kan inträffa när som helst. Då är det viktigt att organisationen är väl

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

Krisstödsrutin. för social- och omsorgsförvaltningens anställda

Krisstödsrutin. för social- och omsorgsförvaltningens anställda Krisstödsrutin för social- och omsorgsförvaltningens anställda Revidering fastställd i ledningsgrupp mars 2016 Arbetsmiljö Ett gott omhändertagande i den akuta situationen är av stor betydelse för att

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet. Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM

Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet. Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM Om föredraget. Det här tänker jag säga. Hoppas ni vill lyssna. Hur säkerhetsforskningen

Läs mer

KAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen

KAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen KAMEDO Stavanger 16 februari 2010 Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen Krisberedskap Föreskrifter, rekommendationer handböcker utbildning, övning beredskapslager kunskapscentra (katastrofmedicin,

Läs mer

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,

Läs mer