Svar på motioner och medborgarförslag

Transkript

1 HAPARANDA STAD KALLELSE Kommunledningskontoret Ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott Ersättarna för kännedom Tid: , KI Plats: Förvaltningshuset, sal Byskär Mellan kl Gruppledarträff Information av Cirka kl 0915 Seskarö Ekonomiska förening Entreprenörs centrum ALMI Seskarö Camping Mats Weiberg och Anders Nilsson Ärende Bilagor Tillväxtenheten Bottenvikens skärgård -Förslag till gemensam organisation Tekniska ärenden CJverenskommelse om Fastighetsreglering 7-8 Detaljplan för del av Haparanda centrum kv. Korsningen Husvagnscamping på Strandplan Allmänna ärenden Deltagande i atfi ta fram en regional generalplan över avloppsvattenrening Remissvar på fråga från Kemi-Tornio Utvecklingscentrum Yttrande om tillstånd till kameraövervakning - Statoil AB, V Esplanaden Yttrande om tillstånd till kameraövervakning - Statoil AB, Tjädervägen Slutrapport -Utvecklande av Medborgarkontor i Haparanda Svar på motioner och medborgarförslag Svar på motion från Pekka Hyötylä ang kollektivavtal för rätt till heltid Svar på medborgarförslag från Kurt Westman ang Väg Svar på medborgarförslag från Hannes Wuopio ang dricksvatten inom Haparanda kommun Redovisning av inneliggande motioner och medborgarförslag, oktober Upphandling -AV-utrustning till Sessionssalen Sandskär 14 Rapport från kommunalrådet och kommunchefen

2 15 Personalärende 16 eförslag -lägesrapportering av Tommi Slunga Delgivningar Kurser och konferenser 19 Övriga ärenden Lennart Wuopio obs! När Ni klickar på Meny på bilagorna kommer Ni tillbaks till denna sida

3 1 Rev Bottenvikens skär ård ~ Första till emensam or anisation g g g 1. Bakgrund Bottenvikens skärgård är samlingsnamnet för samordning av kommunala resurser ikust - och skärgårdsområdetlnom kommunerna Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda. Tillsammans med länsstyrelsen i Norrbotten har en gemensam strategi tagits fram som är vägledande f ör utvecklingen av området. Målsättningen är att skapa en attraktiv destination -Bottenvikens skärgård -till nytta för näringsliv/besöksnäring, lokalbefolkning och andra intressegrupper. Under åren 2410 och 2011 driver kommunerna ett gemensamt EU-projekt. Detta projekt skapar genom ett antal utvecklingsaktiviteter förutsättningar för samverkan och utveckling. Projektet hår också undersökt hur kommunerna på bästa sätt ska samordna kommunala resurser i ett framtida samarbete. Projektets övergripande mål är lönsamma företag och en kvalitetsmedveten destination -Bottenvikens skärgård. Anläggningar i skärgården bör jämställas med sporthallar, elljusspår etc på fastlandet. En skärgårdssatsning handlar om rekreation, friskvård och besöksnäring/näringsliv. Kustlandet och skärgården ska vara ett naturligt mål f ör rekreation och upplevelser. Området ska vara lätt tillgångligt och ha ett brett ufibud av aktiviteter och övernattningsmöjligheter för kommuninnevånare och besökare. EU-projektet visar på stora samverkansmöjligheter mellan kommunerna varför styrgruppen föreslår fortsatt samarbete mellan kommunerna i denna fråga enligt nedan. 2. Kommunernas organisation Varje kommun skall ha en tydlig egen organisation med ansvar för drift, underhåll och utveckling av skärgårdsanläggningar och i tillämpliga f all annan verksamhet etc. Denna organisation skall ha tillräckliga medel f ör att genomf öra resp kommuns egna skärgårdssatsningar. De verksamhetsansvariga personerna i kommunerna skall vara kontaktlänken mot den gemensamma organisationen. Kontaktpersonerna ska tillsammans med verksamhetsledaren iden gemensamma organisationen samråda om verksamhetens inriktning och det praktiska

4 2 arbetet i Bottenvikens skärgård. Kontaktpersonerna ska också vara ett stöd för verksamhetsledaren idet dagliga arbetet och vid behov leverera material (text och bild) till se. 3. Gemensam organisation För det fortsatta samarbetet för utvecklingen av Bottenvikens Skärgård föroxdar styrgruppen en fortsatt projektorganisation. Målet f ör verksamheten är enväl fungerande destination - Bottenvikens skärgård. En destination med hög kvalitet och samordnad verksamhet. Fokus ska vara att utveckla möjligheterna till rekreation, underlätta för områdets entreprenörer och samordna kommunala resurser i enlighet med den gemensamma strategin. Under nuvarande och kommande programperioder ska- organisationen ta initiativ till relevanta utvecklingsprojekt för att växla upp den kommunala insatsen. En viktig uppgift är vidare att fortsätta utveckla samarbetet med de företag som ingår i det nätverk som bildades Vinsterna och fördelarna för kommunerna med en gemensam organisation är bl a; Gemensam marknadsföring t ex hemsidan Bottenvikens Skärgård Gemensamma upphandlingar Samordnade insatser mot näringslivet Bred kompetens som alla kan nyttja Enklare med kontakter mot statliga verk och myndigheter te x länsstyrelsen, Fastighetsverket, Sjöfartsverket, regionförbund m.fl. Ansökan om bidrag för gemensamma projekt. En gemensamt sammanhållen destination. Arrangerande av t ex seminarier och utbildningar. Enligt den framtagna strategin skall den fortsatta verksamheten bedrivas inom följande utvecklingsområden; 3.1 Verka & utveckla Marknadsföring/veebb Samverkan med näringsliv/besöksnäring Samordning/samverkan resurser

5 3 Samverkan med norra Finlandskustland den modell som tillämpas i det gemensamma projektet "Boundless Bothnian Bay" 3.2 Färdas & kommunicera Telefoni/bredband Farleder Turbåtstrafik Tillgänglighet, fastlandet -skärgården 3.3 Bo & bygga Detaljplaner Uthyrningsstugor Turistanläggningar Inf ormation/skyltning Övrigt För att effektivisera verksamheten kommer gemensamma upphandlingar att genomföras. Ett gemensamt skyltsystem kommer att byggas längs kusten och på öarna. Inf ormation i stugor, vid bryggor etc kommer att samordnas. Gemensam bokning av uthyrningsstugor. Samordning via områdets turistbyråer. Gemensamma trycksaker. Gemensamt kvalitetsarbete. 3.5 Organisation/Bemanning Projektet skall administreras och redovisas som en resultatenhet inom Luleå kommuns fritidsförvaltning. Organisationen skall bestå av verksamhetsledare (100 %) med stöd av ekonomihandläggare. Verksamheten skall styras av en styrgrupp med representanter från resp kommun. Denna person ärmed fördel samma person som har ansvar för respektive kommuns

6 4 skärgårdsfrågor. 4. Ekonomi Verksamheten skall bedrivas i form av ett projekt under 3 år med årlig utvärdering. Finansieringen sker med ett fast belopp på 150 tkr per kommun samt en rörlig del med 3:50. per invånare. Nedanstående belopp avser budget 2012 med årlig uppräkning med KPI och aktuella bef olkningstal. Kostnader (tkr) Lön verksamhetsledare, inkl lokaler mm 700 Marknadsföring, inkl veebb 300 resor/seminarier 100 Insatser i området 300 flvrigt 100 Summa Finansiering (tkr) Kommun Fast belopp Rörlut (3;50/inv} Summa Luleå Skellefteå Piteå Kalix Haparanda 150 2d Summa Luleå Styrgruppen för Bottenvikens Skärgård

7 Dnr KS: 2011/328.2 ^`T^ TRAFIKVERKET Diarienummer: TRV 2010/24$71 ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING Mellan Staten genom Trafikverket, organisationsnummer , och nedanstående fastighetsägare träffas följande överenskommelse omfastighetsreglering isamband.med Trafikverkets medverkan till överföring av restområden som bildats till följd av anläggande av ny järnväg mellan Kalix och Haparanda. Fastighet Fastighetsägare och andel Haparanda g;i8 i Haparanda kommun. aa2aoa-2775 Candel ^/1) Haparanda Kommun g5^ 85 Haparanda ^na^attni^g Genom fastighetsreglering skall ett områdes om ca 20o m2 överföras till fastigheten Haparanda 3; x8.området är markerat med A på översiktskartan nedan. Genom upprättad överenskommelse mellan ägarna ti'ti Vuano ^;^ och ^a,^kverket; undertecknad 2oY^-a8-2^, 2a^z-o8-2^, 2a^1-o8-2,^ respektive , ska det ak^uetta området gentomfastighe^sreglerfrtg överföras,från Vuono a:^ till Traftkverke^s fastighet^iaparartda zoo:y. Alterna^vt kart amråde^, om ^'ra,^kverket så önskar, övqrfäras ta'il artnav närliggande fastighet. Ersätt^uing För marköverföringen skall ägaren till Haparanda 3:18 utge ersättning till Trafikverket med ett belopp om totalt etthundrafemtio j15o/kronor. Ersättningen skall betalas inom 3o dagar från avtalets undertecknande. T111träde Tillträde till de aktuella området får ske när fastighetsbildningsbeslutet vunnit laga kraft. Åndarnål Fastighetsbildningen sker för att skapa en lämpligare fåstighetsindelning genom överföring av restområde sona bildats till %ljd av anläggande av ny järnväg mellan Kalix och Haparanda och därmed sammanhörande bygge av vägar, Sida 1C2)

8 ,Ansökan Trafikverkets ansökan om fastighetsbildning biträdes. Förrättningsve Förrättningskostnaderna betalas, av Trafikverket som även är aktmottagare. kostnader/ Adress; Trafikverket, Box Sag, 97i 25 Luleå. Aktmottagare Avtalet har upprättats i tre exemplar varav parterna tagit vardera ett och där det tredje skickas av Trafikverket till Lantmäterimyndigheten. Luleå den...,...,.../,,...,.. ^ox^... den...,.../... ^ox^ För Trafikverket, Henrik Sjögren För Haparanda i^ommun, Patrik Oja Sida 2^2}

9 FÖLJE BREV SAKÄGARE SAM RÄ D DETALJP LA N FÖR DE L AV H APARANDA CE^lTRU KV. KORS N I N GE N M. M BOSTÄDER OC H KO NTO R Haparanda kommun Norrbogens län FÖLJEBREV FASTIGHETSÄGARE O CH SAKÄGARE Planens syfte och huvuddrag Haparanda och Torneå städer är i en stor expansion sedan ett antal år. Ett utökat antal arbetstillfällen, och utvecklad besöksnäring innebär samtidigt behov av nya bostäder och aktiviteter inom städerna. Det aktuella planområdet beräknas kunna ge ett tillskott av boende och kontor i Haparanda centrum. Planområdet består dels av fastigheten Korsningen 1 samt allmän park- och vägmark. Korsningen 1 är i dagsläget bebyggd med en träbyggnad i två våningar och som en gång varit kommunhus med kringliggande mark. Området ligger i centrala Haparanda stad intill kyrkan på en framträdande plats i staden där gatorna strålar samman och med en tydlig roll i Haparandas stadsplan från Byggnaden används idag som kontor- och för att möjliggöra användning även för bostäder behöver en ny detaljplan upprättas,. Området angörs direkt från Köpmansgatan med flera lokalgator. Planområdet omfattar fastigheterna Korsningen 1 och del av Haparanda 29:31. Planens syfte är att möjliggöra att befintlig och tillkommande bebyggelse inom fastigheten Korsningen 1 kan användas för bostäder och kontor. Planen säkerställer infarter och utfarter till befintliga lokalgator, kopplingar till gång- och cykelvägar, friyta och parkeringar för hela verksamhetens behov. Strandskydd, generellt och utökat Strandskydd berörs ej. Behovsbedömning av MKB Kommunen laar gj ort bedözx^ningen att planen ej antas ha betydande milj öpåverkan. SAMRÅDSTID : Samrådet kommer att ske på Samhällsbyggnadskontoret, Stadsljuset Torget samt på konlmlu^ens hemsida, Du är välkommen att under tiden lämna synpunkter till Haparanda stad, Samhällsbyggnadsnämnden, 9S3 85 Haparanda. Den som inte har framfört skriftliga synpunkter under samrådet eller senast innan den kommande utställningens sista dag kan förlora rätten att senare överklaga beslutet om att anta detaljplanen. Upplysningar ges av Planeringschef Göran Wigren. Haparanda stad, Samhällsbyggnadsnämnden, 9S3 85 Haparanda 1(1)

10 fiwmm,n^i knyya ^^'^ - 11M.:i.WMrr PLANKARTA Skala : 1:500 (A1) i' i Gwdkxla kn Etl9plan ltr hsrgm1elen Nosn<gen, i wp7rama tww+w ipnx roamsnsr Vx F.w r^r.w,,,,,.-s, M.. nh MIMn.` >r^^ >I-.^.. TKkenbNeiia _^ -w -W. ert vw., _^ ^,,,, Planbestämmelser Följande gäller Inom områden med nedanstående beteckningar. Ehdast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser ulan beteckning gäller inom hela området, GRÄNSER - - Plarwmrådesgräns Användningsgrans Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser Mera n r..r ^Sn+r^ C wr I e^w I Yrunr --^wm^.e ö -s-oi...i.n _d.,,.,.^. larw+. ^..e --Nrl,rree []rv41y M ray n... _,..,,. LOKALGATA. ^^ PARK ^^ `^^^'^^2 ^Y:.:4`!:...:.:::..,...:nit...0.,..:iY\ \i^,;:5^^'f Viv, Kvartersmark 6K Lokaltrafik Anlagd park Bostäder Bostäder och konior ```"^ ' ^ t.^`^`'`' ^ Tekniska aplä nin ar UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER gång Gångväg infart Infartsväg UTNYTTJANDEGRADIFASTIGHETSINDE LNI NG e, 000 Största byggnadsarea i m2 BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE D E u Marken får inte bebyggas Marken får endast bebyggas med uthus och garage Marken skall vara tillgänglig tör allmänna underjordiska ledningar MARKENS ANORDNANDE { uhormning av kvartersmark) Mark och vegetation parkering Utfått, slängsel Parkeringsplats skall finnas -e- -e6- ^ Köröar talart får infe anordnas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering p, Byggnader skall placeras vid förgårdsmark se 1 ao 1. eo so L a0 lo 1 ao 1 loam 7 UHormning II Högsta antal våningar ILLUSTRATION Skala : i:1000 (A1) Tål planen h6r. O Phnprc9nm PhnbeskrNning O Miljökonsekvensbeskirvning O Fesl'ghels(& rleckninq 0 Samrådsredogdrelse O IIIusUationskatla q Granskningsutlitande Detaljplan för Korsningen 1 m, fl. Haparanda kommun Norrbottens lån Beslutsdatum Inurans Samrådshandling laga tna t Göran Wigren Planthel Annelie Granljung Samhallsplanerare

11 Lennart Wuopio - Vd: Ärende för handläggning I}$ Från: Tommi Slunga Till: Lennart Wuopio Datum: :57 Ärende: Vd: Ärende för handläggning Bifogade filer: Ärende för handläggning Sku göra en kort samman fattning, blev ju nästan enhel översättning. Behöver nog inte fråga Patrik, utan ta med nedastående översättning i ärenden Sammanfattande översättning: Skrivelsen kommer från Kemi-Torni området utv. centrum och gäller om vi vill deltaga i ta fram en regional generalplan över avloppsvattenhanteringen i Meri-^appi området. Kemi, Keminmaa, Tervola ska ansöka om förnyad tillstand Tornio Haparandas tillståndgäller till år Miljötillståndetevderar att bli strängare allteftersom. Kräver investeringar framöver. I Finland finns exempel på kommunsamarbete kring frågan de senaste åren. Förutom att tillstånden kräver mer och mer har även verksamhetsmässiga samt ekonomiska skäl hartalat för samarbete: Större enheter är effektivare, kvaliten på avloppsvattnet skiftar mindre vilket gör att reningsresultatet ärjämnare och bättre. likaså är automationsgraden högre, de behövs mindre personella resurser för stryrningen av processen. Främjandet av regionalt samarbete är också en del av Finlands mark- och jordbruksministeriets vattentillgångsstrategiuilket inneburit stöd för kommunsamarbetsprojekt. Vid ev. gränsoverskridande samarbete öppnar sig även möjligheter till ev. EU-finansiering. Om intresse finns för att ta fram planen, kommer finansiering sökas från förutom kommuner och vattenbolagen frän Lapplands ELY-central (Näring-/transport-/miljöcentral) och.kemi-tornio reg. utv.centrum och utredningsarbetet görs av en utomstående konsult. I planen skulle man bedöma de reningsverk som finns i området; de krav som kommande tillstånd kräver, saneringsbehov, investeringsbehov och konsekvenser för driftskostnader. Vidare skulle man belysa nya alternativ till hanteringen och transport av avloppsvatten, med vilka man skull kunna minska antalet verk i området: Investerings och driftskostnader för olika alternativ jämfört med nollalternativet (där bolagen sku sanera sina nuvarande verk och fortsätta med dessa.) De utredningarsom gjorts/görs tidigare sku tas med i underlaget. Förfrågan finns som bilaga. Svar önskas senast 21/ filer/lc:lusersllennartwlappdatallocalltemplxpgrpwise14e5654b2haparandaforv

12 Dnr KS : 2011/ Lähettäjä: Kemi-Turnio alueen kehittämiskeskus Sairaalakatu 2, Kemi Saaja: Haparanda stad Kommunsstyreisen Torget 9 9^33^ Haparanda. Sverige KYSELY hialukkuudesta OSÄLI.ISTUA MERI LAPlN ALUEEN JÄTEVEDENKÄSITTELYN ALUEELLISEN YLEISSUUNNITELMAN LAATIMISEEN Kemi-Tonnio alueen kehittämiskeskus balaga selvittää kuntien ja niiden vesiyhtiöiden halukkuuden osallistua Meri-Lapin alueen jäteveåenkäsittelyn alueellisen yleissuunnitelman laatimiseen. Aloite kyselyn tekemiseen an tullut Kemi-Tornig alueen kehittämiskeskuksen teknisestä tiimistä, joka koostuu alueen kuntien teknisistä johtajista. Kyselyn tavaitteena an tarkoitus selvittää yhteistyön syventämisrnahdollisuuksiakuntien teknisellä sektorilla yhdyskuntajätevesien käsittelyssä. Kemin, Keminmaan ja Tervolan vesiyhtiöiden tulee jättää hakemus jätevedenpuhdistarnojensa ympäristölupaehtojen tarkistamiseksi vuonna 201. Turnian ja Haaparannan jätevedet käsittelevän puhdistarnoyhtiön rajajokikomissiolta saama ympäristölupa on voimassa vuoteen 202Q saakka, jonka jälkeen hakemus lupaehtojen tarkistamiseksi haetaan Ruotsin ympäristäviranomaisilta.simun kanta johtaa jätevetensä Kemin jätevedenpuhdistamolle. Ympäristölupaehdot ovat yleensä kiristyneet jokaisella lupakierroksella ja erityisenä uhkana esimerkiksi Kemin jätevedenpuhdistamon osalta on typenpoistovaatimusten kiristyminen. Jos Kemin puhdistamolle määrä#täisiin uusissa luvissa yleinen 79 /o:n typenpoistovaatimus, vaatisi se yleissuunnitelmatasoisen kustannusarvion rnukaan nuin 7 miljoonan enron saneeraus- ja laajennusinvestoinnin. Uastaavia investointitarpeita saattaa -olla myös muilla Kemi-Turnio alueen jätevedenpuhdistamoilla lupaehtojen kiristyessä. Viime vuosina Suomessa on rakennettu paljon kuntien välisiä siirtoviemäreitä ja alueellisia munan kannan yhteisiä jätevedenpuhdistamaja. Tiukentuvat ympäristölupaehdot ja purkupisteiden vähentämistavoitteet ovatolleet yksi syy kehitykseen, matta perusteena ovat olleet myös taloudelliset ja tairninnalliset syyt. Jäteveden puhdistus on edullisempaa suuremmassa puhdistamossa ja lisäksi suuremmilla vesimäärillä jäteveden lagdun vaihtelu on vähäisempää ja sen seurauksena puhdistustulos on tasaisempi ja parempi. Lisäksi suuremmissa puhdistamaissa processin ohjaukseen käytettävät henkilöresurssit ja automaatioaste ovat useimmiten paremmat kuin pienissä puhdistamoissa. Alueellisen yhteistyön edistäminen jätevedenkäsittelyssä on myös osa mag- ja metsätalousministeriön vesivarastrategiaa ja tämän vuoksi valtio on tukenut ja todennäköisesti tukee jatkossakin kuntien välisiä siirtoviemärihankkeita. Mahdollisissa valtakunnan najat ylittävissä yhteistyöhankkeisäa myös EU-rahoituskanavat ovat mahdollisia.

13 Jos tämän kyselyn perusteella alueen kunnilla ja niiden vesiyhtiöillä on kiinnostusta alueen yhteisen jätevedenkäsittelyn yleissuunnitelman laatimiseen, haetaan yleissuunniteiman laatimiseen rahoitusta kuntien ja vesiyhtiöiden lisäksi Lapin ELY^keskukselta ja Kemi- Tornin alueen kehittämiskeskukselta ja selvitystyö teetetään ulkopuolisella konsultilla. Kuntienl vesiyhtiöiden rahoitusosuus voitaisiin jakaa esimerkiksi jätevesimäärien suhteessa, Alueellisen jätev^denkäsittelyn yleissuunnitelmassa anrioitaisirn alueen puhdistamojen tulevia lupa-ehtoja ja saneeraustarpeita, sekä niiden aiheuttamia investointitarpeita ja muutoksia nykyisiin käyttökustannuksrrn. Lisäksr tarkasteltaisiin erilaisia uusiajäteveden käsittelyn ja slitron vaihtoehtoja, joilia nykyisten jätevedenpuhdistarnoiden määrää vähennettäi^iin Meri-Lapin ^alueella. Yleissuunnitelmassa esitettäisiin erilaisten siirtoviemäri^ ja keskuspuhdistamovaihtoehtojen investointi - ja käyttökustannusarviot ja niitä verrattaislin nollavaihtoehtoon, jossa vesiyhtiöt saneeraisivat nykyiset puhdistarnonsa ja jatkaisivat niillä. Selvityksessä tutkittaisiin myös mahdollisen jäteveden yhteiskäsittelyn hallinnollisia ja organisatorisia toteutusvaihtoehtaja. Alueella on jö aiemmin t^hty mm. Tervola-Keminmaa siirtoviemäriä koskeva yleissuunnitelma ja parhaillaan on käynnissä mm, Tornron Kaakamo - Keminmaa. siirtoviemärin yleissuunnitteiu. Nämä ja muutkin aiemmat selvitykset huomioitaisiin ja koottaisiin tähän koko Meri-Laprn aluetta kaskevaan yleissuunnitelmaan, jolta antaisi alueen kunnilla j a niiden yvesi htiöille hyvät lähtötiedot tehdä pitkän aikavälrn ratkaisuja Oman kuntansa jätevesien käsittelyn safta. Kysely on tämän kirjeen liitteenä. Vastaukset pyydetåän lähettämään Z1,10.Z011 mennessä osvitteeseen. Kemi^Tornia alueen kehittärniskeskus, Sairaalakatu 2, Kemi, Finland. Terveisin, Kemi-Turnio alueen kehittämiskeskus Toimitusjohtåja Marko Ruotsalainen r

14 HA^ARAN DA STAD Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROT01(OLL Sammanträdesdatum Sida Z Fk HTFAB G IrVigren Au 189 Dnr 2011/ Deltagande i att ta fram en regional generalplan över avloppsvatten hantering imeri-lappi området I skrivelse tar Kemi-Tornio området utvecklingscentrum upp frågan om Haparanda kommun vill delta. i att ta fram en regional generalplan över avloppsvattenhanteringen imeri-lappi området. Kemi, Keminmaa, Tervola ska ansöka om förnyat tillstånd 2016, Tornio Haparandas tillstånd gällertill år i. Arbetsutskottet beslutar remittera ärendet till HTFAB för att i samråd med planeringschefen bereda ä rendet. a Justem^e Uhlragsbestyrkande ^ Copyri^gJit KOMMENTU5 BLANKETTER 94.12

15 5)^ <: ^S v ^i S'^, TJÄNSTESKRIVELSE '.^ 3 ^^ Förvaltning Datum Driftsingenjör GunnarJohansson Planeringschef Göran Wigren, Diarienummer Remiss från Kemi -Tornio utvecklingscentrum : Samarbete kring avloppsvattenrening Bakgrund ( uppgifterfrån Kerni-Tornio områdets utvecklingscentrum) Skrivelsen kommerfrån Kemi-Tornio områdets utvecklingscentrum och gäller om vi vill deltaga i ta fram enregional generalplan över avloppsvattenhanteringen i Meri-Lappi området. Kemi, Keminmaa, Tervola ska ansöka om förnyade miljötillstånd Tornio Haparandas tillståndgällertlll år Miljötillstånden tenderar att bli strängare allteftersom. Kräver investeringar framöver. I Finland finns exempel på kommunsamarbete kring frågande senaste åren. Förutom att tillstånden kräver mer och mer har även verksamhetsmässigawmt ekonomiska skäl har talat för samarbete : Större enheter är effektivare, kvaliten på avloppsvattnet skiftar mindre vilket gör att reningsresultatet ärjämnare och bättre. Likaså är automationsgraden högre, de behövs mindre personella resurser för styrningen av processen. Främjandet av regionalt samarbete är också en del av Finlands mark- och. jordbruksministeriets vattentillgångsstrategivllket inneburit stöd för kommunsamarbetsprojekt. Vid ev. gränsöverskridande samarbete öppnar sig även möjligheter till ev. EU-finansiering. Om intresse finns för att ta fram planen, kommerfinansiering sökas från förutom kommuner och vattenbolagen frän Lapplands ELY-central (Näring -/transport-/miljöcentral} och Kemi- Tornio reg. utv. centrum och utredningsarbetet görs av en utomstående konsult. Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-postlHemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

16 TJÄNSTESKRIVELSE "il Förvaltning Datum Driftsingenjör Gunnar Johansson Planeringschef Göran Wigren, Diarienummer I planen skulle man bedöma de reningsverk som finns i området; de krav som kommande tillstånd kräver, saneringsbehov, investeringsbehov och konsekvenser för driftskostnader. Vidare skulle man belysa nya alternativ till hanteringen och transport av avloppsvatten, med vilka man skull kunna minska antalet verk i området: investerings öch driftsköstnaderför Alika alternativ jämfört med nollalternativet (där bolagen sku sanera sina nuvarande verk och fortsätta med dessa.) De utredningar som gjortslgörs tidigare skal{ tas med i underlaget. Kommunens Bedömning Kommunen delar förslagsställarens synpunkter om att ett samarbete kring frågorna kan ge miljömässiga och ekonomiska fördelar om det utförs på rätt sätt. För närliggande samhällen bör gemensamma anläggningar och lösningar kunna användas och utvecklas alternativt att nya anläggningar byggs gemensamt. För Haparandas deltagande bör hela kommunen ingå så att studien innefattar även byarna och deras nuvarande avloppsreningsanläggningar. Förslag.till beslut Haparanda stad är positiv till samverkan och vill i dagsläget veta mer om studiens innehåll, genomförande samt kostnader för Haparanda stad inför ett slutligt beslut om deltagande i arbetet och dess medfinansiering. Gunnar Johansson Göran Wigren Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget OQ kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

17 REMIS S Datum Diarienummer b 1-11 Länsstyrelsen Norrbotten ^:... x^',d Haparanda kommun HAPARAND -^`^ ^^r.. ^^ ^ ^, ` ^`^' i Prsm otomgb f.ppmvd^qs "^"ae^p. j Yf!^ ^^^f' R'<wtq 9P00PC4C 00 ''{.x` C itft. fyp M1U f: k'a4a 9'AdLåtitlÅ.A.S tet, 4POq RNPCQI.':M4; ^^r'` Ansökan om tillstånd till kameraövervakning Svenska Statoil AB har ansökt om tillstånd till allmän kameraövervakning påderas obemannade tankningsstation på västra Esplanaden 61, Haparanda. Länsstyrelsen önskar kommunens synpunkter på ansökan senast den 17 oktober `` Carina Köhler Bilaga Ansökningshandlingar med skiss fl -- POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULLÅ Stationsgatan Lansstyrelsen@bd.lst.se

18 ^,^l7^^i al^^^^ ^ i^^^^^^^^^^ns I^^ zoay wog- g s Sva^ på kompletterings%rfrågan 1^.^^^^^.ti ^^ ^n^i.^^^ ^ ^'` ^ `^..e^tt.^.^ta a..^.t...^ /4361 /4358 /4359 /4357/4356/4352 /4355/4354 /4353 /4340/4336/4337/ b Gällande beskrivning och omfattning av de problem som föranleder ansökan hänvisar vi till den problembild som beskrivits i ansökan. Ingen relevant sammanställning har gjorts/färdigställts som omfattar det senaste året. Gällande en utökad redovisning som efterfrågades på telefon innehållandes en problembild från branschen i sin helhet eller motsvarande, kan detta inte fas fram inom rimlig tid då de andra aktörerna inte vill skylta med sina förlustsiffror i en offentlig handling. Vidare anser vi att man bör väga in likheten mellan obemannade bensinstationer och de butiker som anges i LAK, 12. Skillnaden på dessa två inrättningar är tak och väggar, som i dessa sammanhang uppenbarligen inte utgör något hinder för allmänheten då även butiker anses vara en yta till vilken allmänheten har tillträde. Hade dessa obemannade stationer varit utrustade med tak och väggar hade kameror kunnat monteras efter endast en anmälan, eventuellt även med inspelning mot betalningsapparaten då denna borde kunna j ämföras med en självbetjäningskassa. Även det faktum att tillstånd för kameror regelmässigt ges, utomhus, för bemannade bensinstationer utan att man tar hänsyn till butikens öppettider och ger restriktioner gällande tider för kameraövervakning därefter, det vill säga när stationen i realiteten är obemannad och därmed är i samma belägenhet som här sökta stationer bör vägas in. Tilläggas kan att sju länsstyrelser hittills gett positiva beslut grundat på den problemhistorik som beskrivs i ansökan. Åtgärder som tidigare vidtagits för att förebygga brott: Kraftigare lås har monterats, Ännu kraftigare lås skulle eventuellt avskräcka en del av stöldförsöken, men då ändå ett försök att forcera ett kraftigare lås görs, krävs kraftigare våld och med det en ökad risk för gnistbildning och stora skador på utrustningen och 1 förlängningen ökad risk för brand och miljöpåverkan.

19 ^ä^s^^ralsa^ i ^^orrbottens län ^^ ^^m ^ ^ dnr, ^,,,.,, <<,,,,,a...4.,.. ^ Stockholm 2Oi ^-06-3ö Karnera^övervalCni^n^. ^D^n lokala fackklubben? Unionen, p^ Svenska S^atoil har inget att erinra i frågan om överv^,knin.gskameror på Svenska Statoi,ls abemånriade.stationer. Eftersom ået rör obemannade stationer så ^bes^ker personal anställa på Svenska Statöii sällan dassa^^stationer Anders Svensson grdförande i Ur^iönen-klubben, Svenska ^Statoii AB O Partof Stataii Fuel ^ Retail Bolag Svenska Statail AB Organisationsnummer SE Huvudkontor Stockholm Sverige Internat w+^wstatoilse Postadress STOCKHOLM Soveden Besöksadress Torkel Knutssonsgatan 24 Telegion X45

20 Länsstyrelsen ^ Norr^otkens fän ^^ ^^^ ^^^ ^ Q nriltt.l,.tt 1l1111ttttitttRiMltltt[[ttt/1ti11..+.^^...t K1 K1. Pumpar och betalterminaler K2: Påfyllningsställe K3: Pump och betalningsterminal K4: Pump och betalningsterminal

21 ,j REMISS Datum Diarienummer Länsstyrelsen Norrbotten Haparanda kommun Haparanda s. b,,^,^^., 4' 4 ^ J: ^ ^ N i? 'J b C 0 h F +? S. 6 ^,. fi - c c%a fi.^iy^ i=^^r^sb '^^,t;^ >. ^.,.,^ `vf:;,. y...:..i :..,^.,.K2'?'R (z +/V idi ae.'t..sv rvce:0 Noa p, GC G^^N :å9`.s yt'ti., Ansökan om tillstånd till kameraövervakning Svenska Statoil AB har ansökt om tillstånd till allmån kameraövervakning på deras obemannade tankningsstation på Tj ädervägen 6, Haparanda. Länsstyrelsen önskar kommunens synpunkter på ansökan senast den 17 oktober ^^^ ^^ arena Köhler Bilaga Ansökningshandlingar med skiss POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan Lansstyrelsen@bd.lst.se

22 ^^a ^^^yl^i^en i i^orr^at^ens län ^a m^ ^ r1 1 1 i ^ t / 1 1 (l (((^ (^ ((! 1 1 t ( 1 q ((1 q (t ( l K2 ^^ ^^^,^, ^^^^ P ^^n, ^^^ r '^^ AVGRUSAD YTA ^^'^^.^,'^. K1: Cistern K2: Pump och betalningsapparat K3: Pump och betalningsapparat

23

24 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum Kommunjurist Nadja Lukin, Diarienummer Slutrapport " Utvecklandet av Medborgarkontor ihaparanda " 1. Sammanfattning Ett av de viktigaste utvecklingsområden som vi gemensamt ska medverka till är att höja kommunens kvalite. Vi ska ha ett medborgarperspektiv iallt vårt arbete och i alla våra kontakter. En etablering av ett medborgarkontor innebär ett nytt sätt att arbeta i kommunen. Ett medborgarkontor erbjuder medborgarna en väg in samt ökad tillgänglighet. På medborgarkontoret arbetar generalister som skall kunna ge information, rådgivning och service över ett brett fält. Ambition är att samla all kommunal service på ett ställe. Erfarenhet från andra kommuner visar på att uppemot 80 % av alla frågor som kommer till kommunen kan lösas på.medborgarkontoret. Detta är även ambitionsnivån för Haparandas medborgarkontor. Med stöd av hög kompetens och tekniska hjälpmedel kommer personalen på medborgarkontoret att direkt kunna besvara frågor och handlägga ärenden. Projektgruppen föreslår att bemanningen består av en enhetschef och samhällsvägledare/generalister. Medborgarkontoret bör vara placerat centralt i Stadshuset i detta.skede. Medborgarkontoret skall vara ingången för alla våra besökare och kunder oavsett ärende samt föreslås fungera som reception för hela Stadshuset. Medborgarkontoret bör organisatoriskt ligga under Kommunstyrelsen och stå på fyra ben: kundservice, information, sekretariat och demokratiska påverkansmöjligheter. Alla dessa delar krävs för att Medborgarkontoret skall fungera optimalt. Finns inte kundperspektivet i uppdragen fallerar hela tanken. Medborgarkontoret föreslås öppna den 1 januari En viktig. framgångsfaktor är att Medborgarkontoret ärväl förankrat i organisationen och hos förtroendevalda. Dockkan inkörningsproblem förväntas under första året. 2. Inledning Projektgruppen har haft till uppgift att utreda följande: Vad vill vi uppnå med ett Medborgarkontor, kartläggning kontaktvägar idag, kartläggning av ärenden som är lämpliga att hanteras på ett Medborgarkontor, förslag på ärendetyper, förslag på organisering och finansiering, utbildning/erfarenhet för kontorets bemanning samt förslag på hur ett införande kan genomföras. Arbetet har genomförts iprojekt- och workshopsgrupper, via enkäter, mätningar och undersökningar, studiebesök och omvärldsbevakning. Med denna slutrapport anses uppdraget uppfyllt och avslutat. Samarbetsorgan i utredningen har varit: Ungdomsrådet, Kommunala rådet för personer med Funktionshinder, Minoritetsdelegationen, Kommunala pensionärsrådet och fackföreningarna. Samarbetsorganen har getts information och beretts möjlighet att inkomma med egna förslag. Nedan följer projektgruppens förslag. 3. Vad vill vi uppnå med ett medborgarkontor? Ett Medborgarkontor skall vara det naturliga sättet att kontakta kommunen oavsett vilket verksamhetsområde ärendet handlar om. Medborgarkontoret innebär ett förändrat arbetssätt. Istället för att medborgarna söker sig till rätt förvaltning med sin fråga tar Medborgarkontoret hand om frågorna. Det underlättar för medborgarna. Genom ett Medborgarkontor vill kommunen uppnå för medborgare förbättrad tillgänglighet,. svar på ett Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda