Handlingsprogram. övervikt och fetma

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsprogram. övervikt och fetma"

Transkript

1 Handlingsprogram för övervikt och fetma

2 Ett fett problem... Övervikt är ett stort globalt folkhälsoproblem. Övervikten leder till ett stort antal medicinska komplikationer, som medför höga kostnader för hälso- och sjukvård och minskad livskvalitet för individen. I dag drabbas unga överviktiga av sjukdomar som tidigare förknippades med hög ålder. För att försöka stoppa denna oroande utveckling tog Stockholms läns landsting 2002 fram ett handlingsprogram. Många av de åtgärder som där rekommenderas har nu prövats på husläkarmottagningar, barna- och mödravårdcentraler, barnmottagningar och inom skolhälsovården. Erfarenheterna härifrån och ny forskning har varit utgångspunkt för det reviderade handlingsprogrammet. En mängd experter inom medicin, beteendevetenskap och samhällsmedicin samt tjänstemän, politiker och representanter för patient- och handikapporganisationer har deltagit i arbetat. Programmet vänder sig främst till politiker och tjänstemän inom landstinget och vårdgivare inom landstingets olika verksamheter, samt till skolhälsovården. Men även kommuner, företagshälsovård, patientorganisationer och idrottsföreningar kan ha nytta av materialet. Målet är högt satt. Under en tioårsperiod ska antalet personer med övervikt och fetma halveras. Hittills har arbetet med att försöka vända den negativa trenden mot Handlingsprogram för övervikt och fetma 1

3 Ett stort tack till alla som bidragit på olika sätt i framtagande av detta handlingsprogram. STYRGRUPPEN FÖR PROGRAMARBETE ÖVERVIKT OCH FETMA: Christina Torstensson, ordf Birgitta Rydberg, (fp) Marie-Louise Sellin (s) Eva Fellenius Viveca Urwitz Arbetsutskottet Chris Wallin, projektledare, Britt Arrelöv, Ann Fjellner övervikt och fetma bedrivits som ett utvecklingsarbete som lett fram till kunskap om hur vi ska arbeta metodiskt i hela länet. Nu krävs hårt arbete och en genomgripande satsning inom olika verksamheter. Dessutom siktar detta handlingsprogram på största möjliga samverkan mellan många olika samhällsinstanser. Stockholm i augusti BESTÄLLARPLAN Beskriver omfattningen av problemet. Avsnittet är tänkt som underlag för de beställningar som politiker och tjänstemän gör hos hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. Här presenteras också konkreta förslag på åtgärder, uppföljning och utvärdering. 2. VÅRDPROGRAMMET Vänder sig främst till vårdgivare och beskriver vilka förebyggande, utredande och behandlande insatser som bör göras. Dessutom nämns ansvarsfördelning och samspel mellan olika delar av vårdkedjorna. Tre avsnitt beskriver vilken roll kost- och motion har för att förebygga och behandla övervikt och hur behandlande personal kan diskutera med patienter om livsstils- och beteendeförändringar. 3. SAMHÄLLSINRIKTAT HÄLSOARBETE Det är i kommunerna som det förebyggande arbetet har förutsättningar att bli framgångsrikt. Avsnittet beskriver hur landstinget och kommunerna kan samarbeta för att förebygga att övervikt utvecklas till ett ännu allvarligare samhällsproblem. Här ges exempel på hur man steg för steg kan gå till väga för att göra en hälso- och samhällsanalys, sätta mål och välja den mest framgångsrika vägen. 2 Handlingsprogram för övervikt och fetma

4 Innehåll 4 BESTÄLLARPLAN 5 Inledning 7 Vision 8 Värderingar 10 Landstingets uppdrag 11 Befolkningens behov 11 Hälsoutveckling och demografi 11 Levnadsförhållanden och livsstil 11 Överviktens och fetmans konsekvenser 13 Mål 15 Uppdragets genomförande 15 Förutsättning och hinder för måluppfyllelse 15 Förslag på insatser 17 Från ax till limpa 20 Uppföljning 20 Uppföljning av insatser i olika prioritetsgrupper 24 Använda underlag vid arbetet med beställarplanen 25 VÅRDPROGRAM 26 Barn och ungdomar 27 Hur vanligt är fetma och övervikt bland barn? 27 Vad är behandling och vad är prevention? 29 Behandlingsprogram 30 Förskolebarn 31 Skolbarn - vårdkedja 38 Att samtala med barn om övervikt och fetma 43 Vuxna 43 Övervikt och fetma hos vuxna 45 Prevention av fetma hos vuxna 45 Behandling av övervikt och fetma hos vuxna 64 Patientgrupper med särskilda behov av överviktsbehandling 67 Organisation 74 Kost 75 Bra mat en förutsättning för en hälsosam kroppsvikt 77 Kostnivå A: Ett bra matmönster för att behålla normalvikt 79 Kostnivå B: Ett bra matmönster för att stoppa viktökning eller behålla vikten efter viktminskning 82 Kostnivå C: Ett bra matmönster för viktnedgång hos personer med BMI under cirka Fördjupning 91 Fysisk aktivitet 91 Behovet av fysisk aktivitet 92 Fysisk aktivitet i behandling 95 Hinder för fysisk aktivitet och för slag till åtgärder 96 Vad händer i kroppen vid fysisk aktivitet? 100 Kommunikation 100 Det fungerande samtalet 103 Viljan att förändras 105 Problemlösningsmodell ett sätt att strukturera samtalet 106 Att vidmakthålla en ny viktnivå 110 SAMHÄLLSINRIKTAT HÄLSOARBETE 111 Strukturella samhällsförändringar 116 Hälsofrämjande arbete 122 Huvudaktörer i det samhällsinriktade hälsoarbetet 122 Landstinget 126 Kommunen 132 Angreppssätt i folkhälsoarbete 132 Samhällsinterventiva projekt 133 Samverkan i lokalsamhället 136 Målgruppsstrategi 136 Information eller intervention? 138 Policys 139 Medverkande Handlingsprogram för övervikt och fetma 3

5 Beställarplan Beställarplanen beskriver problemets omfattning, mål och prioriteringar. Avsnittet är tänkt som underlag för de beställningar som politiker och tjänstemän gör hos hälsooch sjukvårdens olika verksamheter.

6 Inledning Såväl i Stockholm som i övriga Sverige har befolkningens medelvikt successivt ökat de senaste decennierna. Allt fler blir överviktiga och feta vilket leder till ett ökat insjuknande i följdsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Unga överviktiga personer drabbas av sjukdomar som tidigare förknippades med hög ålder. Människors livskvalitet försämras och kostnaderna för vård och behandling av komplikationer ökar. WHO beskriver den ökande andelen personer med fetma som en global epidemi. Viktökningen och dess huvudorsaker - de förändrade levnadsvanorna med minskad fysisk aktivitet och för högt energiinnehåll i kosten - ökar risken för insjuknande i livsstilsrelaterade sjukdomar. En förändrad livsstil med mer motion och mindre energi i kosten innebär en hälsovinst eftersom risken för följdsjukdomar minskar även om vikten endast påverkas i liten utsträckning. Det finns begränsat vetenskapligt underlag om effektiva metoder för prevention, vård och behandling av övervikt och fetma. Det finns dock kunskap om hur hälsoarbete i allmänhet ska bedrivas för att vara effektivt. Fetma är att beteckna som en folksjukdom som kräver en bred ansats som omfattar förutom behandling av dem som redan är feta - preventiva insatser riktade mot hela befolkningen. Aktörer som ansvarar för samhällsplanering, skolans utveckling, tillgång till hälsosam föda etc. är mycket viktiga att engagera i arbetet för att stoppa den negativa utvecklingen. Grunden för att lyckas är att hela samhället aktiveras i arbetet för hälsosammare levnadsvanor. För att stoppa den explosiva utvecklingen av problem relaterat till övervikt och fetma i Stockholms län, har landstingsfullmäktige beslutat att ett handlingsprogram ska utarbetas. Detta handlingsprogram har utgått från fastställda inriktningsmål för prioriterade grupper i befolkningen. Handlings-programmet består av tre delar: beställarplan, vårdprogram och program för hälsofrämjande arbete. Vårdprogrammet och kapitlet om hälsofrämjande arbete är avsett att kunna användas både som fördjupning och som manual. I beställarplanen, (kapitel 1) som huvudsakligen riktar sig till politiker och tjänstemän, beskrivs befolkningens behov av hälso- och sjukvårdens insatser relaterade till övervikt och fetma, den fastställda visionen, värderingar och mål samt förslag på åtgärder, uppföljning och utvärdering. Vårdprogrammet (kapitel 2) vänder sig huvudsakligen till vårdgivare och innehåller förebyggande, utredande, behandlande och vidmakthållande insatser för barn, ungdomar och vuxna. Avsnittet Samhällsinriktat hälsoarbete (kapitel 3) har ett hälsofrämjande BESTÄLLARPLAN 5

7 6 BESTÄLLARPLAN fokus och beskriver hur landstinget kan samverka med andra aktörer för att stoppa ökningen av övervikt. Här beskrivs steg för steg hur det överviktsförebyggande arbetet kan läggas upp; hur man gör en hälso- och samhällsanalys, formulerar mål samt väljer strategier och åtgärder.

8 Vision Vision och prioritering Landstingsfullmäktige har fastställt visionen för arbetet med övervikt och fetma: Halvera andelen personer med fetma Landstingets insatser är fastställda enligt följande prioriteringsordning: 1 Förebyggande insatser riktade mot barn och ungdomar 2 Behandlande insatser riktade mot överviktiga och feta barn och vuxna med komplicerande sjukdomar 3 Behandlande insatser riktade mot barn och vuxna med fetma 4 Förebyggande insatser i form av kunskapsförmedling riktat mot vuxna med övervikt 5 Kunskapsförmedling i hälsofrämjande syfte riktat mot vuxna Visionen och prioriteringarna har varit utgångspunkt för arbetet med handlingsprogrammet. BESTÄLLARPLAN 7

9 Värderingar Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska skapa förutsättningar för god hälsa. En person har full hälsa när hon eller han är befriad från lidande och, utifrån sina speciella förutsättningar, själv tycker sig ha uppnått livskvalitet. Med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska både förebyggande och sjukvårdande insatser ske på lika villkor för länets hela befolkning. Detta innebär att vården ska utgå från patientens hela situation, så att biologiska såväl som psykologiska, sociala och existentiella behov tillgodoses. Patientens personliga integritet och rätt till självbestämmande ska alltid respekteras. Enligt riktlinjer i lagstiftning och i landstingets vårdetiska plattform ska vårdens resurser användas på ett effektivt sätt, så att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. När resurserna inte räcker, ska de med störst behov få hjälp först. Personer med övervikt och fetma skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalviktiga. Dessutom upplever personer med fetma att de får ett ojämlikt och ovärdigt bemötande i vården. Därför ska nedanstående värderingar genomsyra hälso- och sjukvårdens insatser. Värderingarna utgår från lagen, den vårdetiska plattformen samt intervjuer med företrädare för patientorganisationer. Personer med överviktiga och fetma ska uppleva att vård ges på lika villkor som för andra grupper uppleva sig värdigt bemötta i vården uppleva att hälso- och sjukvården bidrar till att de kan uppnå en hälsosam livsstil, som minskar risk för sjukdom uppleva att hälso- och sjukvården bidrar till att en individ kan förverkliga sitt liv med så hög hälsorelaterad livskvalitet som möjligt uppleva kontinuitet, närhet och långsiktighet i omhändertagandet få tillgång till utredning och behandling av övervikt och fetma enligt gällan de prioritering få tillgång till utredning och behandling av övervikt och fetma i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet ETIK OCH ÖVERVIKTSARBETE Att erbjuda personer med överviktsproblem stöd och behandling aktualiserar en rad etiska frågor. Vad man äter och hur man rör sig är för många människor högst personliga frågor. En patient, som söker vård för t.ex. ont i lederna, kan uppleva det som ett intrång i sin integritet när personal inom hälso- 8 BESTÄLLARPLAN

10 och sjukvården aktualiserar livsstilsförändringar. Detta innebär att personal som möter dessa patientkategorier ska ha ett etiskt förhållningssätt. Etiken uttrycker vår människosyn: hur vi ser på och hur vi värderar varandra. Ett etiskt förhållningssätt ska grundas på reflektion över underliggande normer och värderingar och visa sig i ord och handlingar. Allmänna etiska principer, som att göra gott och att inte skada tillsammans med respekt för integriteten och principen om vård på lika villkor, är i hög grad aktuella vid behandling av överviktiga och fetma. Att informera om goda levnadsvanor i syfte att förhindra övervikt och fetma måste sägas vara att göra gott. Information och kunskap bör därför ges till föräldrar i samband med föräldraundervisning men även förmedlas under skoltiden. Det kan rentav betraktas som oetiskt att inte göra detta. BESTÄLLARPLAN 9

11 Landstingets uppdrag Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, när det är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdomar och ohälsa. Landstingets hälso- och sjukvårdsuppdrag regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Det övergripande målet är: En god hälsa och hälso- och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen. Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, behandla och rehabilitera sjukdomar och skador. Landstingen åläggs att erbjuda sjukvård men även att förebygga ohälsa hos befolkningen genom insatser riktade mot såväl människor som miljö. När HSL senast uppdaterades infördes ett viktigt krav på sjukvårdspersonalen: Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vän der sig till hälso- och sjukvården skall, när det är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdomar och ohälsa. Landstingets huvuduppgifter inom fetma/överviktsområdet är att: trygga ett samlat vårdutbud för befolkningen när det gäller sjukdomsföre byggande, sjukvårdande och vidmakthållande insatser samt skapa en infra struktur för hälso- och sjukvården. axla sjukvårdshuvudmannens samhällsansvar för finansiering av hälso- och sjukvård, hälsofrämjande insatser, forskning och utveckling samt för kun skapsförmedling till andra aktörer. Den av riksdagen fastställda prioriteringsordningen anger fyra prioriterade grupper. I den första ingår vård av livshotande akuta sjukdomar, vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd och för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård i livets slutskede och vård av människor med nedsatt autonomi. I den andra prioriteringsgruppen ingår prevention samt habilitering och rehabilitering. I den tredje gruppen återfinns vård av mindre svåra, akuta och kroniska sjukdomar. I den fjärde och sista gruppen återfinns vård av andra skäl än sjukdom och skada. Problem relaterade till övervikt och fetma finns inom alla de fyra prioriteringsgrupperna. Landstingsfullmäktige fastställde 2001 den prioritering som är utgångspunkt för detta handlingsprogram. 10 BESTÄLLARPLAN

12 Befolkningens behov Hälsoutveckling och demografi Levnadsförhållanden och livsstil Överviktens och fetmans konsekvenser Andelen personer med övervikt och fetma i Stockholms län har konstant ökat under de senaste decennierna. Under 1990-talet mer än fördubblades antalet vuxna med fetma i länet. År 2002 hade drygt varannan man (18 84 år) och drygt var tredje kvinna övervikt eller fetma. Det finns stora skillnader i andelen personer med fetma mellan olika områden i länet, delvis beroende på att förekomsten av fetma är vanligare bland dem som lever under sämre socioekonomiska förhållanden. Bland universitetsutbildade kvinnor är andelen med övervikt eller fetma 25 procent och bland kvinnor med enbart folkskola eller grundskola 47 procent. Motsvarande siffror för män är 44 respektive 63 procent. Även andelen barn och ungdomar med övervikt och fetma har ökat i motsvarande grad. Av undersökta barn i årskurs 0 4, år 2000 och år 2001, var procent överviktiga och 3 6 procent hade fetma. Också bland barn och unga finns tydliga samband mellan socioekonomiska villkor och övervikt och fetma. En undersökning 2002 bland barn i årskurs 3 (9 0 år) visade att tre av tio barn är överviktiga eller feta i de mest resurssvaga områdena i länet. Motsvarande siffra i de mest välbärgade områdena var ett av tjugo barn. De få studier som har gjorts om levnadsvanor hos olika etniska grupper i Sverige visar att utrikes födda i många avseenden har en sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen. Detta gäller även förekomsten av övervikt och fetma. Ungefär en femtedel av Sveriges befolkning kan anses ha utländsk bakgrund. I några kommuner i Stockholmsregionen som Botkyrka och Södertälje, har ungefär vartannat barn utländsk bakgrund. I grunden beror uppkomsten av övervikt och fetma på en obalans mellan en individs energiintag och den energi denne gör av med Enligt SBU pekar forskningen på att många faktorer finns med när fetma utvecklas: ärftliga, sociala, beteendemässiga och kulturella. Ärftliga faktorer beräknas stå för procent av all övervikt och förklarar varför vissa personer, men inte andra som lever under samma förhållanden, utvecklar fetma. Den ökning som skett på befolkningsnivå beror på förändringar i livsstilen rörande kostvanor och fysisk aktivitet. Det krävs mycket små dagliga förändringar i energibalansen för att vikten successivt ska öka. SJUKDOMSRISKER Övervikt behöver inte medföra några hälsoproblem, men innebär en ökad BESTÄLLARPLAN 11

13 risk för uppkomst av livsstilsrelaterade sjukdomar. Fetma innebär en klar ökning av risken för olika sjukdomar och förtida död. Risken ökar med stigande grad av fetma, särskilt vid så kallad bukfetma. De vanligaste följdsjukdomarna är typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, gallsten, sömnapné, ledbesvär, vissa cancersjukdomar, ofrivillig barnlöshet, ångest och depression. Figur 1: Andel (%) kvinnor och män i olika åldersgrupper i Stockholms län med övervikt (BMI kg/m2) respektive fetma (BMI över 30 kg/m2). självuppgiven vikt och längd (BMI = förhållandet mellan vikten i kg och längden i meter i kvadrat) Källa: Stockholms läns folkhälsorapport 2003 igur 2: Övervikt och fetma hos 9 10 åringar i olika typområden i Stockholms län, Källa: Undersökning av barn i skolår 3 i Stockholms län, CTN, Samhällsmedicin. INVERKAN PÅ LIVSKVALITET Undersökningar har visat att personer med övervikt och fetma skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalviktiga. De uppger att de ofta möter fördomar och nedvärderande attityder vilket skapar lidande och skuldkänslor. Enligt företrädare för patientorganisationer förekommer sådana attityder också hos vårdpersonal och att de blir kränkande behandlade i vården. Hälsoekonomiska aspekter Enligt SBU så visar internationella studier att kostnader relaterade till fetma och följdsjukdomar kan utgöra omkring 2 procent av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård. Därtill kommer indirekta kostnader för sjukskrivning m.m., vilka bedöms vara minst lika stora. Andra beräkningar, som även tar hänsyn till överviktens betydelse för utveckling av livsstilsrelaterade sjukdomar, har bedömt kostnaden till 4 8 procent. Det saknas i stor utsträckning kunskap om de hälsoekonomiska aspekterna av övervikt och fetma. Men troligt är att landstinget kan spara kostnader om behandling mot övervikt och fetma motverkar uppkomst av komplicerande sjukdomar. Sjukdomstillstånd orsakade av övervikt och fetma medför även kostnader för t.ex. omvårdnad, transporter och sjukskrivning. Samhällsekonomiska nettovinster uppstår redan vid små minskningar av sjukskrivningstiderna. En ökning av en individs livskvalitet genom ändrad kost, motion och vikt kan leda till snabbare återgång i arbete samt minskat sjukvårdsbehov. Det finns få utvärderingar som belyser de ekonomiska effekterna av samhällsinriktade förebyggande insatser mot övervikt. Resultat från modellbaserade studier av samhällsekonomiska besparingar pekar på stora besparingsmöjligheter. Dessa beräkningar visar att även förhållandevis kostsamma överviktsförebyggande insatser skulle kunna vara kostnadseffektiva. Figur 3: Livskvalitetsvikt per BMI-grupp för män och kvinnor i åldrarna år, Stockholms län 2002 (enligt svarande: ) Källa: Folkhälsoenkät i Stockholms län 2002 (analys: Burström K, Samhällsmedicin) 12 BESTÄLLARPLAN

14 Mål Utifrån behov, vision, prioriteringar, värderingar och uppdrag enligt ovan har ett antal inriktnings- och effektmål formulerats för de prioriterade grupperna och för helheten. 1. FÖREBYGGANDE INSATSER RIKTADE MOT BARN OCH UNGDOMAR INRIKTNINGSMÅL Alla i vården som möter barn och ungdomar ska identifiera riskgrupper för övervikt och fetma Åtgärder ska initieras enligt handlingsprogram EFFEKTMÅL 95 procent av alla BVC journaler ska innehålla uppgifter om föräldrars längd och vikt procent av alla skoljournaler vid årskurs 4 ska innehålla uppgift om längd och vikt procent av alla föräldrar till överviktiga och feta barn i årskurs 4 ska ha fått information om barnets övervikt och fetma BEHANDLANDE INSATSER RIKTADE MOT ÖVERVIKTIGA OCH FETA BARN OCH VUXNA MED KOMPLICERANDE SJUKDOMAR INRIKTNINGSMÅL Överviktiga och feta med komplicerande sjukdomar som söker vård ska identifieras Hejda viktutvecklingen hos personer med övervikt och fetma med komplice rande sjukdomar EFFEKTMÅL 95 procent av alla journaler gällande patienter med diabetes och hypertoni ska innehålla uppgift om vikt, längd och midjemått 2006 ökningen av medel BMI ska ha vänt BEHANDLANDE INSATSER RIKTADE MOT BARN OCH VUXNA MED FETMA Inriktningsmål Alla med fetma (BMI>30) som söker vård ska identifieras Behandling ska erbjudas enligt vårdprogram BESTÄLLARPLAN 13

15 Effektmål 95 procent av journaler gällande patienter med BMI>30 ska ha diagnosen registrerad som huvud- eller bidiagnos procent av patienter med fetma ska uppleva sig värdigt bemötta i vården FÖREBYGGANDE INSATSER I FORM AV KUNSKAPSFÖRMEDLING RIKTADE MOT VUXNA MED ÖVERVIKT Inriktningsmål Det förebyggande överviktsarbetet riktat till vuxna ska huvudsakligen vara kunskapsförmedlande och följa gällande handlingsprogram Effektmål 50 procent av den vuxna befolkningen med BMI mellan ska ha för bättrat sin livsstil avseende kost och fysisk aktivitet KUNSKAPSFÖRMEDLING I HÄLSOFRÄMJANDE SYFTE RIKTAT MOT VUXNA Inriktningsmål Det förebyggande överviktsarbetet riktat till vuxna ska huvudsakligen vara kunskapsförmedlande Effektmål Vårdguiden ska på sin hemsida ha frågor relaterat till övervikt och fetma under minst 1 vecka 4 ggr/år Insatser för att uppnå dessa mål syftar sammantaget till uppfyllande av visionen att halvera andelen personer med fetma mellan 2003 och För att mäta den sammantagna måluppfyllelsen har nedanstående effektmål formulerats: Ökningen av andelen personer med fetma skall ha avstannat senast 2008 Under perioden skall andelen personer med fetma successivt minska i relation till året innan Antalet nyinsjuknade i diabetes typ 2 ska successivt minska BESTÄLLARPLAN

16 Uppdragets genomförande Förutsättning och hinder för måluppfyllelse Förslag på insatser Behovet av både preventiva insatser, utredning och behandling är större än det utbud som idag erbjuds. Sammanhållen struktur och uppföljning saknas, vilket innebär att verksamhet bedrivs både inom den reguljära hälso- och sjukvården och som separata projekt. Detta medför att kunskap i stor utsträckning saknas om utbudets storlek, innehåll och resultat. Inom det hälsofrämjande området är landstinget en viktig aktör men huvudansvaret ligger hos andra aktörer. Problemets komplexitet kräver samverkan och samordning av resurser mellan olika aktörer på alla nivåer. Staten har ett stort ansvar genom sin övergripande politik och kommunerna har ett stort ansvar på lokal nivå. Övervikt och fetma har inte i tillräckligt stor omfattning betraktats som ett hälsoproblem som kräver insatser av hälso- och sjukvården. Problem relaterade till övervikt och fetma har haft låg status när det gäller prioriteringar, såväl vad gäller resurser som i den dagliga verksamheten. För att ge problemet högre prioritet och status behöver attityder och värderingar kring övervikt och fetma förändras. Det saknas i stor utsträckning kunskap om effektiva insatser gällande prevention, behandling, stöd till livsstilsförändring och vidmakthållande. Utvecklingen är nu intensiv och man kan förvänta sig utökad kunskap inom alla de nämnda områdena under de närmaste åren. I avvaktan på detta krävs att de metoder och strategier som används, utvärderas och omprövas både på kort och lång sikt, så att kunskapsbasen hålls aktuell och de bästa metoderna används. Livsstilsförändringar har positiva effekter på medicinska komplikationer och hälsorelaterad livskvalitet. Insatser riktade mot övervikt och fetma bör därför inte enbart fokusera på åtgärder för att reducera vikten. Experter på prevention och behandling av livsstilsrelaterade sjukdomar samt företrädare för personer med övervikt och fetma är överens om att insatser ska anpassas för individen och ha ett långsiktigt perspektiv. Behandlingen bör i vissa fall vara livslång. Patientföreträdarna betonar även vikten av närhet och tillgänglighet. Dagens sjukvårdsorganisation är inte anpassad för att arbeta med livsstilsförändringar. För att ändra inriktning krävs - förutom omfördelning av resurser - en satsning på utbildning och kompetensutveckling. FÖREBYGGANDE INSATSER RIKTADE MOT BARN OCH UNGDOMAR Landstinget ska ta initiativ till gemensam epidemiologisk uppföljning i samverkan med skolhälsovården i länets kommuner BESTÄLLARPLAN 15

17 Överviktsfrågor ska prioriteras i kontakter mellan landsting och kommuner /stadsdelar Landstinget ska ta initiativ till hälsofrämjande arbete inriktat mot övervikt I närsjukvården ska samverkan utvecklas mellan MVC, BVC, skolhälsovård, ungdomsmottagningar och andra aktörer som möter barn och ungdomar. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot barn och ungdomar i åldern 6 12 år Samhällsmedicinska enheten ska erbjuda samverkanspartners inom skola, fritidsverksamhet m.fl. kunskap, information och stöd i metodfrågor Mödrahälsovården ska informera blivande föräldrar om vikten av goda matoch rörelsevanor samt konsekvenser av kraftig viktuppgång i samband med graviditeten Barnhälsovården ska under hela förskoletiden stimulera och ge stöd till familjer att utveckla goda mat- och rörelsevanor. Särskilt fokus ska riktas mot s.k. riskfamiljer. Vårdguiden ska erbjuda lättillgänglig information om kost och fysisk aktivi tet anpassad till barns och ungdomars behov Kompetensutveckling inom prevention och behandling av övervikt och fetma ska vara ett fokusområde inom de verksamheter inom vården som möter barn och ungdomar. Tandvården ska samverka med övrig vård för att förebygga övervikt och fetma. BEHANDLANDE INSATSER RIKTADE MOT ÖVERVIKTIGA OCH FETA BARN OCH VUXNA MED KOMPLICERANDE SJUKDOMAR Patienter med övervikt alternativt fetma ska identifieras på respektive sjukvårdsenhet. Vikt och längd samt för vuxna även bukomfång ska registre ras i patientjournal vid alla relevanta besök. För barn noteras även föräldrar nas längd och vikt. På varje sjukvårdsenhet ska finnas kompetens att göra basal utredning och riskbedömning samt ge individuell rådgivning, behandling och uppföljning under vidmakthållandefas (vårdnivå 1) Inom närsjukvården ska patientutbildning och gruppbehandling erbjudas (vårdnivå 1) Inom närsjukvården ska särskilda behandlingsenheter och kunskapscentra, med inriktning mot livsstilsproblem, ha uppdrag att stödja de lokala vårdgi varna (vårdnivå 2) Utredning och behandling som kräver samverkan mellan flera medicinska specialiteter (t.ex. invärtesmedicin och kirurgi) samt eventuell inläggning ska finnas inom akutsjukvården (vårdnivå 3) Verksamhet som finansieras av Stockholms läns landsting ska aktivt bidra till en attitydförändring till och ett gott bemötande av personer med övervikt och fetma. Insatser ska särskilt riktas mot personer i ledande ställning samt läkare. Verksamhet som finansieras av Stockholms läns landsting ska aktivt bidra till att överviktigas och fetas hela livssituation beaktas. Vårdguiden ska erbjuda lättillgänglig information om övervikt och fetma, komplicerande sjukdomar samt egenvård och andra behandlingsmöjligheter. 16 BESTÄLLARPLAN

18 Personal inom relevanta sjukvårdsenheter ska erbjudas kunskap och kom petensutveckling kring övervikt och fetma, hälsorisker, utredning, behandling, stöd till livsstilsförändring och vidmakthållande. Sjukvården ska delta i att utveckla och utvärdera metoder för utredning, behandling och vidmakthållande. BEHANDLANDE INSATSER RIKTADE MOT BARN OCH VUXNA MED FETMA Insatser som ovan. Särskild uppmärksamhet bör ägnas bemötande av patienter med fetma som söker sjukvård på grund av anledningar som inte direkt är kopplade till fetman. FÖREBYGGANDE INSATSER I FORM AV KUNSKAPSFÖRMEDLING RIKTADE MOT VUXNA MED ÖVERVIKT Den samhällsmedicinska enheten ska erbjuda samverkanspartners kunskap, information och stöd i metodfrågor. Den samhällsmedicinska enheten ska ínventera och komplettera befintligt informations- och utbildningsmaterial riktat till vissa grupper, t.ex. invandr argrupper, funktionshindrade, gravida, vid rökslut och vid viss läkemedel sanvändning. KUNSKAPSFÖRMEDLING I HÄLSOFRÄMJANDE SYFTE RIKTAT MOT VUXNA Insatser som ovan. Från ax till limpa (styrning av förebyggande och behandlande insatser) RESURSFÖRDELNING OCH SJUKVÅRDSSTRUKTUR För att genomföra handlingsprogrammets intentioner krävs både metodutveckling och utbildningsinsatser, men även tillskott av resurser. I stor utsträckning kan detta ske genom omfördelning av befintliga resurser. Hälsooch sjukvården måste i högre grad fokusera på stöd till livsstilsförändring vilket på sikt minskar både sjukvårds- och läkemedelsbehoven. På vårdnivå 1 krävs en satsning på ändrade arbetsformer inom och mellan enskilda vårdenheter. Inom närsjukvården ska även en vårdnivå 2 finnas, med uppdrag att ge stöd till vårdnivå 1, erbjuda behandlingsinsatser från multiprofessionella specialteam samt arbeta med kunskaps- och metodutveckling kring stöd till livsstilsförändring och vidmakthållande utifrån närsjukvårdsperspektiv. För de patienter som inte klaras inom vårdnivå 2 krävs en länsövergripande högspecialiserad vårdnivå, dvs. vårdnivå 3. På denna nivå, ska patienter som kräver samverkan mellan flera medicinska specialiteter inom akutsjukvården tas om hand. Där ska även den högspecialiserade forskningen kring övervikt och fetma bedrivas. Vårdnivå 2 får ett samordningsansvar för de olika vårdinsatserna. VERKSAMHETERNAS UPPDRAG, AVTAL OCH ÖVERENSKOMMELSER Alla verksamheters uppdrag ska ses över av beställaravdelningarna, så att de överensstämmer med åtgärderna ovan. Därefter ska avtal och överenskommelser anpassas till uppdragen. Ersättnings- och uppföljningssystem ska ge förutsättningar för arbete enligt intentionerna i handlingsprogrammet. BESTÄLLARPLAN 17

19 Särskilt krävs en anpassning till att dessa patienter kan kräva längre besökstid och möta flera i ett vårdteam. Vidare krävs samverkan mellan olika vårdenheter samt andra aktörer utanför sjukvården. I de geografiska beställaravdelningarnas samverkansöverenskommelser med kommunerna specificeras det gemensamma arbetet. KUNSKAP- OCH KOMPETENSBEHOV Både kunskap och kompetens om övervikt och fetma finns inom landstinget men är utspridd och utan samordning. Detta leder till att vård ges på olika villkor beroende på enskilda vårdgivares attityder och kunskap. Utmaningen är att få genomslag för handlingsprogrammets intentioner. Centrum för allmänmedicin, Samhällsmedicinska enheten samt specialkliniker inom fetmaområdet ska få tydliga uppdrag av beställaravdelningarna att planera, genomföra och delta i utbildningsinsatser och sprida kunskap inom hela sjukvårdsorganisationen och till samarbetspartners. FORSKNING OCH UTVECKLING Det krävs en ökad satsning på forskning och utveckling inom olika områden, enligt nedan Utveckla former för uppföljning och utvärdering av metoder och strategier som används Öka kunskapen om resursåtgång för behandling av komplikationer till följd av övervikt och fetma Förbättra diagnosregistrering avseende övervikt och fetma både som huvudoch bidiagnos Vidareutveckla kostnadseffektiva metoder för prevention, utredning och behandling av överviktiga och feta barn samt vuxna med komplicerande sjukdomar Initiera särskilda satsningar på utbildning och handledning av vårdgivare ORGANISATION OCH ANSVAR Övervikt och fetmaproblematikens komplexitet och behov av långsiktiga insatser förutsätter att ansvar fördelas mellan ett antal enheter inom landstingets organisation och att ett övergripande sammanhållande ansvar läggs på en verksamhet. Nedan följer en sammanställning av ansvaret utifrån handlingsprogrammets delar. HANDLINGSPROGRAMMET SOM HELHET implementering av arbetet - beställaravdelningarna inom BKV. uppföljning och samordning av helheten Beställarkontor Vård, BKV, utser en samordningsgeneral VÅRDPROGRAM implementering av arbetet Forum för kunskap och utveckling (FKU)/ Centrum för klinisk praxis och SLSO/centrum för allmänmedicin/livsstilscentrum. utveckling av vårdprogrammet - FKU/Centrum för klinisk praxis 18 BESTÄLLARPLAN

20 uppföljning och utvärdering -FKU/Centrum för klinisk praxis. Hälsofrämjande arbete implementering av arbetet BKV/ geografiska beställaravdelningarna. utveckling av det samhällsinriktade programmet - FKU/Centrum för folkhälsa uppföljning och utvärdering FKU/ Centrum för folkhälsa Utmaningen är att hålla visionen levande till år För uppföljning av resultatet av aktiviteter som utgår från handlingsprogrammet - delarna och helheten - samt samordning av alla aktiviteter. FKU ska utse en samordningsgeneral för detta arbete. Den s.k. generalen ska till sin hjälp ha en grupp med representanter från alla berörda parter. Avrapportering ska ske årligen inom ramen för budgetprocessen BESTÄLLARPLAN 19

21 Uppföljning Uppföljning av insatser i olika prioritetsgrupper Uppföljningen ska ha fokus på om målen uppnås, om handlingsprogrammet genomförs enligt planerna och om strategierna och styrformerna ger önskat resultat. Analysen ska leda till justering av vårdprogram, plan för hälsofrämjande arbete och beställarplanens mål, strategier och styrning. Eftersom kunskap i stor utsträckning saknas om metodernas effektivitet - särskilt vad gäller långtidseffekter och kostnadseffektivitet - är det viktigt att alla behandlingsmetoder som används utvärderas. Om uppföljnings- och utvärderingsarbetet sker systematiskt, kommer det att finnas tillräcklig kunskap för att arbete med övervikt och fetma ska kunna vara integrerat inom alla verksamheter som finansieras av landstinget senast Om det fastställda målet ska uppnås krävs dessutom att handlingsprogrammet revideras regelbundet utifrån de resultat som uppnås. PRIORITETSGRUPP 1: FÖREBYGGANDE INSATSER RIKTADE MOT BARN OCH UNGDOMAR Ansvarig för samordning av uppföljningen är FKU/Centrum för folkhälsa. Samarbetspartners i uppföljningen är BKV/beställaravdelningarna, SLSO/Centrum för allmänmedicin, kommunernas skolhälsovård samt respektive verksamhet. INRIKTNINGSMÅL EFFEKTMÅL HUR NÄR Alla i vården som möter 95 % av alla BVC Ordinarie verk barn och ungdomar ska journaler ska innehålla samhetsuppfölj identifiera riskgrupper uppgifter om föräldrars ning. Samman för övervikt och fetma längd och vikt ställning vart 3:e år Alla i vården som möter 95 % av alla skoljourna- Stickprov i skol barn och ungdomar ska ler i åk 4 ska innehålla journal 2009 identifiera riskgrupper uppgift om längd och 2012 för övervikt och fetma vikt Åtgärder ska initieras 95 % av alla föräldrar till Stickprov i skol enligt handlingsprogram överviktiga/feta barn i journal 2009 åk 4 ska ha fått informa tion om barnets övervikt/fetma 20 BESTÄLLARPLAN

22 PRIORITETSGRUPP 2: BEHANDLANDE INSATSER RIKTADE MOT ÖVERVIKTIGA OCH FETA BARN OCH VUXNA MED KOMPLICERANDE SJUKDOMAR Ansvarig för samordning av uppföljning är FKU/Centrum för klinisk praxis. Samarbetspartners i uppföljningen är BKV/beställaravdelningarna, SLSO/Centrum för allmänmedicin och FKU/Centrum för folkhälsa, Karolinska universitetssjukhuset/rikscentrum för överviktiga barn, Karolinska universitetssjukhuset/utvecklingscentrum för klinisk överviktsbehandling samt respektive verksamhet. INRIKTNINGSMÅL EFFEKTMÅL HUR NÄR Överviktiga och feta 95 % av alla journaler Ordinarie årlig 2006 med komplicerande gällande patienter med uppföljning av 2009 sjukdomar som söker diabetes och hypertoni VÖK/avtal 2012 vård ska identifieras ska innehålla uppgifter Sammanställning om vikt, längd och vart 3:e år midjemått Hejda viktutvecklingen Ökningen av medel Diabetesregistret Årligen hos personer med BMI ska ha vänt 2009 övervikt och fetma med komplicerande sjukdomar PRIORITETSGRUPP 3: BEHANDLANDE INSATSER RIKTADE MOT BARN OCH VUXNA MED FETMA Ansvarig för samordning av uppföljning är FKU/Centrum för klinisk praxis. Samarbetspartners i uppföljningen är BKV/beställaravdelningar, Karolinska universitetssjukhuset/rikscentrum för överviktiga barn, Karolinska Universitetssjukhuset/Utvecklingscentrum för klinisk överviktsbehandling, respektive verksamhet samt patientföreningar och HSO. INRIKTNINGSMÅL EFFEKTMÅL HUR NÄR Alla med fetma 95 % av journaler för Stickprov, jour (BMI>30) som söker personer med BMI>30 nalstudier inom vård ska identifieras ska ha denna diagnos ex. psykiatri, orto- Alla med fetma registrerad som huvud- pedi, endokrinolo- (BMI>30) som söker eller bidiagnos 2007 gi och reumatologi vård ska identifieras Behandling ska erbjudas 95 % av personer med Via patientföre enligt vårdprogram fetma ska uppleva sig ningarna och HSO 2012 värdigt bemötta i vården BESTÄLLARPLAN 21

23 PRIORITETSGRUPP 4: FÖREBYGGANDE INSATSER I FORM AV KUNSKAPSFÖR- MEDLING RIKTAT MOT VUXNA MED ÖVERVIKT Ansvarig för samordning av uppföljning är FKU/Centrum för folkhälsa. Samarbetspartners i uppföljningen är BKV/beställaravdelningar, SLSO/Centrum för allmänmedicin, kommunernas skolhälsovård samt respektive verksamhet. INRIKTNINGSMÅL EFFEKTMÅL HUR NÄR Det förebyggande över- 50 % av den vuxna Folkhälsoenkät 2011 viktsarbetet riktat till befolkningen med BMI 2007 vuxna ska huvudsakli- mellan ska ha för- gen vara kunskapsför- bättrat sin livsstil avse- medlande och följa gäl- ende kost och fysisk lande handlingsprogram aktivitet mellan år 2003 och år 2007 PRIORITETSGRUPP 5: KUNSKAPSFÖRMEDLING I HÄLSOFRÄMJANDE SYFTE RIK- TAT MOT VUXNA Ansvarig för samordning av uppföljning är FKU/Centrum för folkhälsa. INRIKTNINGSMÅL EFFEKTMÅL HUR NÄR Det förebyggande över- 50 % av Vårdguiden Vårdguiden sam- Folkhälsoenkät viktsarbetet riktat till ska på sin hemsida ha manställer svaren Årligen 2007, vuxna ska huvudsakli- frågor relaterat till 2011 gen vara kunskapsför- övervikt och fetma medlande och följa gäl- under minst 1 vecka lande handlingsprogram 4 ggr/år(förslagsvis jan,maj,sept,dec) av den vuxna aktivitet? UPPFÖLJNING AVSEENDE HELHETEN Ansvarig för samordning av all uppföljning är FKU. Samarbetspartners i uppföljningen är beställaravdelningarna, SLSO/Centrum för allmänmedicin., Karolinska universitetssjukhuset/ Utvecklingscentrum för klinisk överviktsbehandling, Karolinska universitetssjukhuset/ Rikscentrum för överviktiga barn samt respektive verksamhet. 22 BESTÄLLARPLAN

24 INRIKTNINGSMÅL EFFEKTMÅL HUR NÄR Andelen personer med Ökning av andelen Vikt/längd på gra- Årligen fetma BMI (>30) ska personer med fetma vida vid första halveras mellan 2003 ska ha avstannat graviditeten och 2013 senast 2008 Vikt/längd i åk 1,4,8. Mönstring Folkhälsoenkäten Under perioden Vikt/längd på gra- Årligen 2013 ska andelen per- vida vid första gra soner med fetma suc- viditeten. cessivt minska i rela- Vikt/längd i åk tion till året innan 1,4,8 Mönstring Folkhälsoenkäten Antalet nyinsjuknade i diabetes typ 2 ska Diabetesregistret successivt minska , BESTÄLLARPLAN 23

25 Använda underlag vid arbetet med beställarplanen RAPPORT Handlingsprogram övervikt och fetma, Stockholms läns landsting, 2002 Fetma-problem och åtgärder. SBU Knezevic M, Höen G, Callmer E, Wallin C. Behovsanalys avseende övervikt. SLL Rasmussen F, Bohman P, Tynelius P, Johansson M. Fysisk aktivitet och övervikt i Stockholms län och riket under de senaste decennierna. Rapport n1/2000. Epidemiologiska enheten, Samhällsmedicin. Ingvar Nilsson, Anders Wadeskog. Carina Persson- En ekonomisk analys av övervikt samt behandling av fetma. Slutrapport 1:1, Landstinget Dalarna. Behandling av övervikt och fetma i Västerbottenkunskapsläge, riktlinjer och förslag till åtgärd. Västerbottens läns landsting Hellenius Maj-Lis. Prevention vid hjärtkärlsjukdom Behandling av fetma vid vårdcentraler och medicinkliniker. Redovisning av en kartläggning med kompletterande statistiska uppgifter från sjukvårdsregistret och läkemedelsregistret. Socialstyrelsen Lättare liv, en pedagogisk modell i överviktsbehandling, slutrapport, Lillsveds hälsocenter Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier i ett beställarperspektiv. Beställarnätverket KONFERENSRAPPORT Konsensuskonferens om övervikt. Anteckningar. 21 mars Stockholm KONSULTRAPPORT Gertz Jan. Mötet mellan överviktiga vuxna och behandlingsenheter för övervikt i Stockholms läns landsting- En hälsoekonomisk studie. Stockholms läns landsting Gjesteby D. Kartläggning av verksamheter relaterade till övervikt och fetma inom Stockholms läns landsting. Helseplan DOKTORSAVHANDLING Birgitta Adolfsson. Obesity, life style and society Doktorsavhandling, Karolinska institutet Hellenius Maj-Lis. Studies on the role of diet and exercise in the prevention of cardiovascular disease among middle-aged men. Stockholm ARBETSMATERIAL Sammanställning av hur Nordöstra sjukvårdsområdets 28 husläkarmottagningar arbetar med övervikt och överviktiga patienter. SLL. Spjut H. Vårdkonsumtionskartläggning- Fetma. SLL Burström K. Data från folkhälsoenkät 1998, VERKSAMHETSRAPPORT/UTVÄRDERING Fjellner A, Insulander L. Rapporter från försöksverksamheter inom ramen för projektet Programarbete övervikt och fetma Avrapportering kring överviktsbehandling på RehabCentrum, , Nacka PV: 2003 Vad tycker patienterna om vården på överviktsenheten Norrtulls sjukhus? Vårdutvecklingsavdelningen, Huddinge Verksamhetsberättelse från Utvecklingscentrum, Norrtull Soares J. Överviktsbehandling vid specialmottagningen i Södertälje. Utvärderingsrapport. BTÖ-Behandlingsteamet för överviktiga barn. OHmaterial. DISKUSSIONSUNDERLAG Belfrage E, Henriksson P, Kjellqvist U, Norkvist U, Strömblad K. Skolhälsovårdens insatser för elever med övervikt. januari ÖVRIGT Temoundersökning. Panel Fernler K. Kunskap och prioriteringar. Uppsats presenterad vid kvalitetsmässan BESTÄLLARPLAN

26 Vårdprogram Vårdprogrammet vänder sig främst till vårdgivare och redogör för vilka förebyggande, utredande och behandlande insatser som ska göras. Dessutom nämns ansvarsfördelning och samspel mellan olika delar av en vårdkedja. Här beskrivs också vilken roll kost- och motionsvanor har och hur behandlande vårdpersonal kan föra samtal med en patient om livsstils- och beteendeförändringar.

27 Barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett av de snabbast ökande hoten mot folkhälsan. Barn som tidigt blir feta riskerar att tidigt ibland redan i tonåren drabbas av allvarliga följdsjukdomar. Fetma är i grunden en ärftlig sjukdom som i många fall förutsätter riskfaktorer i livsmiljön för att komma till uttryck. Många av de barn och unga som nu utvecklar övervikt och fetma har relativt låg ärftlig risk men har tillskansat sig nya levnadsvanor som gör att de ökar i vikt. Det är troligt att förutsättningarna är goda att förändra dessa barns beteenden och uppnå bestående goda resultat. Andra barn har en allvarligare fetma med stark ärftlighet och hög risk för komplikationer och behöver mer omfattande och långvarig medicinsk hjälp, och vissa kommer att behöva få stöd att leva med fetma som ett bestående handikapp. I detta avsnitt beskrivs barnavårdscentralernas roll när det gäller att allmänt grundlägga goda vanor för alla barn och dessutom att identifiera barn i riskzonen för fetma och i vissa fall ta initiativ till behandling. För skolbarn med övervikt beskrivs en vårdkedja i arbetet med att behandla fetma och vilka insatser som de olika alla länkarna i vårdkedjan kan och bör göra: skolhälsovården, primärvården (barnläkarmottagning, vårdcentral, husläkarmottagning, ungdomsmottagning), sjukhusens barnkliniker och Rikscentrum för överviktiga barn. 26 VÅRDPROGRAM

28 Hur vanligt är fetma och övervikt bland barn? Övervikt och fetma hos barn och ungdomar har ökat kraftigt de senaste 25 åren. Av Stockholms 10-åringar är procent överviktiga och 3-4 procent feta. Överviktiga kallas de barn som har ett BMI som ligger över den BMIgräns för åldern som motsvarar BMI 25 för vuxna (IsoBMI 25), se tabell nedan. Fetma anses föreligga för de barn som ligger över den BMI-gräns för åldern som motsvarar BMI 30 för vuxna (Iso BMI 30) enligt tabellen nedan. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett av de snabbast ökande hoten mot folkhälsan. En tidig debut kommer att tidigarelägga de följdsjukdomar som fetma medför hos vuxna som hjärtsjukdom, leversjukdom, typ 2 diabetes, cancer och minskad fruktsamhet. Ibland får feta barn och ungdomar följdsjukdomar redan i tonåren. De feta barnen har sämre livskvalitet och får mindre chanser att forma sina liv självständigt efter egna önskemål och förutsättningar. En del av barnen kommer från familjer som också tyngs av andra problem och för dessa barn blir fetman en extra börda. ÄRFTLIGHETENS BETYDELSE Fetma är i grunden en genetisk sjukdom, som för att komma till uttryck måste samverka med vissa faktorer i livsmiljön. Graden av genetisk risk varierar. Hos vissa individer är den genetiska risken så uttalad att de utvecklar fetma nästan oavsett hur omgivningen ser ut. Men vi ser också att deras grad av fetma ökar numera. De allra tyngsta barnen, de som sannolikt har den starkaste ärftligheten, har blivit ännu tyngre de senaste åren. För andra individer är den genetiska risken för fetma mindre uttalad, vilket gör att faktorer i omgivningen har en större betydelse. Det är i denna grupp som den stora ökningen av antalet barn med fetma och övervikt finns. Ärftligheten påverkar också vilken sorts behandling som erfordras. Barn med svag eller måttlig ärftlighet för fetma kan med ganska små förändringar i sin livsföring, som att sluta dricka läsk eller äta sötsaker, bromsa sin viktökning och växa ikapp sin vikt. De barnen bör kunna behandlas under kortare tid (2 5 år) med insatser för att förändra kost- och aktivitetsvanor och i mindre grad med tyngre sjukvårdande insatser. I gengäld kommer de barn, som har uttalad genetisk belastning, att behöva avancerad medicinsk hjälp, exempelvis specialkoster, gruppbehandlingar, läkemedel, kirurgi och livslångt stöd. Vad är behandling och vad är prevention? Fetma är en sjukdom medan övervikt är ett risktillstånd som kan övergå i sjukdomen fetma. Prevention är alla insatser som riktas till normalviktiga och barn och ungdomar med övervikt för att minska riskerna att de utvecklar fetma. Hit räknas också de allmänna råd och stöd till barn och ungdomar med måttlig fetma som exempelvis skolhälsovården kan erbjuda. Behandling av barnfetma, liksom all annan medicinsk behandling, kräver ett tydligt mål och en regelbunden uppföljning. Det är viktigt att det är tydligt för både patient, föräldrar och vårdgivare när man övergår från generell rådgivning till specifik behandling av fetma. VÅRDPROGRAM 27

29 Tabellen visar BMI-gränser för övervikt och fetma hos barn, både pojkar och flickor, mellan 2 och 18 års ålder. Gränserna är definierade så att de motsvarar BMI >25=övervikt och BMI > 30=fetma vid 18 års ålder. Internationella data från Brasilien, Storbritannien, Hongkong, Holland, Singapore och USA. Efter Tim Cole, British Medical Journal, 2000:320(7244), s BMI > 25 BMI > 30 Ålder pojkar flickor pojkar flickor VÅRDPROGRAM

30 Vid vilken ålder bör prevention respektive insatser påbörjas? Preventiva insatser, som att uppmärksamma föräldrar på vikten av goda kostvanor och fysisk aktivitet, självfallet bör vidtas för alla barn och unga i hela åldersspannet från födelsen till 18 år. Även för barn och ungdomar är det betydligt svårare att bli av med fetma än att undvika att den utvecklas. Det är därför angeläget att tidigt sätta in åtgärder som motverkar att övervikt utvecklas till fetma. Sådana åtgärder bör fokuseras på den åldersgrupp där övervikt utvecklas snabbt mellan 6 och 12 år - och där samhällets möjligheter att påverka är som störst. Behandling måste ges med stor respekt och urskiljning eftersom många barn smalnar spontant och yngre barn inte bör utsättas för onödiga behandlingsinsatser. Två faktorer bör styra vid vilken ålder behandling ska sättas in: När prognosen för obehandlad övervikt är så dålig att det är rimligt att sätta in behandling. Så tidigt i förloppet som möjligt eftersom en mindre uttalad grad av fetma och ett mindre inrotat beteende är lättare att förändra. Dessa två punkter är delvis motstridiga och det måste därför bli fråga om en kompromiss. För barn under fyra års ålder är prognosen god att både fetma och övervikt försvinner. Behandling, grundad på barnets egen vikt, bör därför inte sättas in annat än i extrema fall och barnet bör då remitteras till specialistklinik för bedömning. För barn mellan fyra och sex års ålder bör fetma, men endast sällan övervikt, uppmärksammas. För barn från sex års ålder är det angeläget att sätta in behandling vid fetma och att även uppmärksamma övervikt. Före 4 år: Vanligen ingen diagnos eller åtgärd. Samma råd till alla barn. 4 6 år: Uppmärksamma barn med fetma. Särskild rådgivning till feta barn. Från 6 år: Uppmärksamma barn med övervikt. Behandla barn med fetma. Behandlingsprogram Mål Att minska förekomsten av övervikt och hindra uppkomst av fetma bland barn och ungdomar Visionen Att alla barn ska komma under IsoBMI 30 dvs den BMI-gräns för ålder och kön som motsvarar BMI 30 hos vuxna (fetma). VÅRDPROGRAM 29

HANDLINGSPROGRAM ÖVERVIKT OCH FETMA 2010 2013. beställarunderlag Vårdprogram Samhällsinriktat hälsoarbete

HANDLINGSPROGRAM ÖVERVIKT OCH FETMA 2010 2013. beställarunderlag Vårdprogram Samhällsinriktat hälsoarbete 104 HANDLINGSPROGRAM ÖVERVIKT OCH FETMA 2010 2013 beställarunderlag Vårdprogram Samhällsinriktat hälsoarbete 103 102 101 100 99 98 97 96 95 94 93 92 91 90 HANDLINGSPROGRAM ÖVERVIKT OCH FETMA 2010 2013

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ÖVERVIKT OCH FETMA 2010 2013. beställarunderlag Vårdprogram Samhällsinriktat hälsoarbete

HANDLINGSPROGRAM ÖVERVIKT OCH FETMA 2010 2013. beställarunderlag Vårdprogram Samhällsinriktat hälsoarbete 104 HANDLINGSPROGRAM ÖVERVIKT OCH FETMA 2010 2013 beställarunderlag Vårdprogram Samhällsinriktat hälsoarbete 103 102 101 100 99 98 97 96 95 94 93 92 91 90 Handlingsprogram övervikt och fetma 2010 2013

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ÖVERVIKT OCH FETMA

HANDLINGSPROGRAM ÖVERVIKT OCH FETMA HANDLINGSPROGRAM ÖVERVIKT OCH FETMA 2010 2013 Handlingsprogram övervikt och fetma 2010 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Stockholms läns landsting, 2010 Grafisk form: Soya Kommunikation Tryck:

Läs mer

Handlingsprogram övervikt och fetma 2010-2013

Handlingsprogram övervikt och fetma 2010-2013 1 (214) Utvecklingsavdelningen Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2010 - 2 (214) 3 (214) Ett livsstilsproblem... Övervikt eller fetma innebär ett växande folkhälsoproblem och leder till medicinska

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Ett långsiktigt arbete. Implementeringen av det regionala Handlingsprogrammet för övervikt och fetma 2004 inom hälso- och sjukvården för barn

Ett långsiktigt arbete. Implementeringen av det regionala Handlingsprogrammet för övervikt och fetma 2004 inom hälso- och sjukvården för barn Ett långsiktigt arbete Implementeringen av det regionala Handlingsprogrammet för övervikt och fetma 2004 inom hälso- och sjukvården för barn Beställarrevision Hälso- och sjukvårdsnämnden Stockholms läns

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Mål och inriktning

Mål och inriktning Beslutad 2015-05-06 Dnr HSNS 2015 00166 Mål och inriktning 2016-2018 Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Mål och inriktning 2016-2018 SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Innehåll Inledning och bakgrund...

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Övervikt och fetma hos barn BUMM norr, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 21/10 2003 Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Rikscentrum för Överviktiga Barn Barnens sjukhus, Huddinge

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Funktionshinderplan, region Norrbotten

Funktionshinderplan, region Norrbotten Styrande måldokument Plan Sida 1 (7) Funktionshinderplan, region Norrbotten Sida 2 (7) Bakgrund En arbetsgrupp med representanter från funktionsrätt Norrbotten och personal med kompetens inom funktionshinderområdet

Läs mer

Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan 2011 1 Verksamhetsplan 2011 LSG Lokala samarbetsgruppen i Lycksele Innehållsförteckning s.2 1. Inledning s.3 2. Lokala samarbetsgruppen i Lycksele s.4 3. Lokala samarbetsgruppens uppdrag s.5 4. Lokala samarbetsgruppens

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.

Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det. Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det. Barnhälsovårdsöverläkare Per Möllborg 20130916 Tack till kollega Henri Toivonen som lånat ut en del bilder till föredraget Hur

Läs mer

Ett långsiktigt arbete. Implementeringen av det regionala Handlingsprogrammet för övervikt och fetma 2004 inom hälso- och sjukvården för vuxna

Ett långsiktigt arbete. Implementeringen av det regionala Handlingsprogrammet för övervikt och fetma 2004 inom hälso- och sjukvården för vuxna Ett långsiktigt arbete Implementeringen av det regionala Handlingsprogrammet för övervikt och fetma 2004 inom hälso- och sjukvården för vuxna Beställarrevision Hälso- och sjukvårdsnämnden Stockholms läns

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Prevention och folkhälsoarbete

Prevention och folkhälsoarbete Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-04 Dnr 1600618 1 (7) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Resursfördelning Region Östergötland

Resursfördelning Region Östergötland Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Peter Sigsjö Hälso och sjukvårdsstrateg 040-675 36 70 Stefan.karlegard@skane.se Datum 2015-04-01 1 (5) Behovsanalys vid förlängning av befintligt

Läs mer

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete 1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet

Läs mer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Befolkningsinriktade hälsosamtal Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program Hälsa Sjukvård Tandvård Policy Handikappolitiskt program 2008-2011 Syftet med ett särskilt handikappolitiskt program i landstinget är att tydliggöra kopplingen mellan landstingets övergripande mål och

Läs mer

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1.1 Inledning I Allmänna villkor beskrivs det generella uppdrag som gäller alla vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting. I denna bilaga beskrivs det specifika

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation

BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation Sidan 1(5) BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation 1 Mål och inriktning Ett mål med verksamheten

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott Uppvaktning Riksdagens Socialutskott 2013-10-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande stefan.jutterdal@lsr.se Maria Enggren Zavisic Socialpolitisk strateg maria.enggren.zavisic@lsr.se www.stefanjutterdal.se

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Validering i Sörmland

Validering i Sörmland Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer