MINNESANTECKNINGAR. Möte för Mellanbygdens vattenråd den 14 mars 2012 kl 9 15 i Robertsfors Lokal: ledningscentralen i kommunhuset

Transkript

1 Möte för Mellanbygdens vattenråd den 14 mars 2012 kl 9 15 i Robertsfors Lokal: ledningscentralen i kommunhuset MINNESANTECKNINGAR A) Jan Åberg presenterade vattenrådsarbetet och mötets syfte, B) Presentation av mötets deltagare (20 totalt) Bo Göran Persson, Skellefteå kommun Rolf Lindgren, Skellefteå kraft AB Johannes Lindberg, Fiskeintressen Stefan Gotthardsson, Holmen skog Bertil Brånin, SNF Umeå Mats Holmberg, arbetsgrupp TVF Ove Lindström, Robertsfors kommun Hans Lindberg, Umeå kommun Lars Bäckström, Robertsfors kommun Staffan Landström, SNF Robertsfors Adam Johansson, Student vid Umeå universitet Lorents Burman, Skellefteå kommun Jan Erik Engman, Skellefteå kommun Lars Berggren, Skogsstyrelsen Per Lundgren, Martinsson group AB Jonas Svensson, Umeå kommun Tommy Johansson, Robertsfors kommun Erik Hedlund, arbetsgrupp TVF Mats Johansson, Länsstyrelsen C) Mötesordförande utses: Bo Göran Persson D) Mötessekreterare utses: Jan Åberg E) Tidhållare utses: Johannes Lindberg 1 (6)

2 ÅRLIGA FÖRHANDLINGAR FÖR MELLANBYGDENS VATTENRÅD 1. Beslut om 2012 års representation i styrgruppen. Sittande representation av intressen, med tillägg för några nya personer: Verksamhet Robertsfors kommun Skellefteå kommun Umeå kommun Vindelns kommun Skellefteå Kraft AB Martinsson Group AB LRF Norra Skogsägarna Holmen/SCA/Sveaskog Fiskeintressen SNF Dalkarlsådalen Skogsstyrelsen Ordinarie/ersättare Tommy Johansson/Ulrika Lindström Bo-Göran Persson/Anders Lättström Jonas Svensson/vakant Jan Olofsson/vakant Rolf Lindgren/Sandra Karlsson Per Lundgren/Jörgen Näslund Anders Nilsson/vakant Martin Lundgren/Gustav Öhman Torbjörn Åhman/Stefan Gotthardsson Johannes Lindberg/Tony Söderlund Staffan Landström/Bertil Brånin Jan Åberg/vakant Kajsa Wivstad/Lars Berggren 2. Beslut om mandatperiodens längd: 1år. 3. Förslag på nya styrgruppsmedlemma: inga förslag på mötet och inga tidigare förslag har inkommit 4. Beslut om kontaktperson och juridisk person för Jan Åberg valdes till kontaktperson, Robertsfors Kommun valdes till juridisk person 5. Verksamhetsrapport för 2011 godkändes och lades till handlingarna. 6. Följande verksamhetsplan för 2012 beslutades: Exkursion till Sävarån + styrgruppsmöte (1h) i samband med exkursion Eventuellt exkursion till Bureälven Styrgruppsmöte i november (4 5h). PROJEKTET MÅNGA BÄCKAR SMÅ 7. Jan Åberg redogjorde för projektet och dess syfte. 8. Under diskussionen framfördes behovet av att vattenbladen måste utformas med lättfattlig text, och snarare förenkla än gå på djupet. 9. Styrgruppen beslutade att projektet kan påbörjas och uppmanar projektägaren Robertsfors kommun att påbörja rekryteringsprocessen. SOMMAREXKURSION TILL RESTAURERINGEN AV SÄVARÅN 10. Lars Berggren, Skogsstyrelsen, presenterar ett förslag på hur VRO9 kan få praktisk hjälp 2 (6)

3 med den planerade exkursionen till Sävarån som bör vara 3 6 h lång, och förslagsvis utföras i form av en bussresa med fika och lunch. Lars, samt Jan Åberg och Stefan Gotthardsson är arbetsgrupp. Johannes Lindberg är kontaktperson för Bureälven. Datum som föreslås är augusti för Bureälven och augusti för Sävarån. INFORMATIONSUTBYTE och ÖVRIGA FRÅGOR Representanternas möjlighet att berätta om vad som är på gång för vattnet. 11. Arbetsgruppen TVF presenterar sig. Medlemmarna Erik Hedlund och Mats Holmberg representerar TVF, som består av personer med intresse för att minska igenväxning i Trehörningen, Vallsträsket och Fäbodträsket. Holmen skog har marken på de två utloppskanalerna som verkar vara grävda/fördjupade. Kanalen mellan Vallsträsket och Fäbodträsket håller på att växa igen. (Gruppen består av: Rune Holmgren Trehörningen, Harry Lundqvist Trehörningen, Kurt Andersson (byålderman) Vallsträsket, Leif Larsson Vallsträsket, Mats Holmberg (kontaktperson) Fäbodträsket, Erik Hedlund Fäbodträsket.) 12. Tommy Johansson Robertsfors kommun kalkeffektuppföljning planeras, projektet Många Bäckar Små kommer att påbörjas. 13. Jonas Svensson Umeå Kommun arbete pågår med vattenskyddsområden och enskilda avlopp. Vattenprover koordineras med LST. Umeå är på gång med nyrekrytering av en vattenperson som ska sitta i vattenråden. 14. Martinsson Group AB. Verifiering av Rickleåsen (år 3) sker genom mätningar för att bekräfta eller dementera lägre risk. MIFO undersökning (av förorenad mark) just avslutad: låg risk indikerades. Inom skogsbruket jobbar Martinssons med mer hänsyn. Företaget har också en prisvärd produkt för att minska risken för vandringshinder vid bäcköverfarter i skogsbilvägar (för ändamålet särskilda träbroar). 15. Lars Berggren, Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen jobbar bland annat med projekten Skog och vatten och FLISIK. 16. Lorentz Burman och Jan Erik Engman, politiker i Skellefteå, som är glada att vara med i Vattenrådet. Skellefteå har infört nya strandskyddsregler: enklare att bygga var tanken, men det blev svårare att bygga istället. Så kallade LIS områden håller på att tas fram och vindkraften har intressen i kommunen. 17. Staffan Landström, Naturskyddsföreningen. Föreningen vill vara med i vattenrådet och är intresserad av att vara med i diskussioner och lämna synpunkter. 18. Bertil Brånin, Naturskyddsföreningen: Både Riks SNF och lokalavdelningar i Västerbottem jobbar med mera enhetlig policy för vattenarbete i vattenråd SNF har 7 8 st representanter i Västerbottens olika vattenråd. 19. Stefan Gotthardsson, Holmen skog. Mer och mer fokus ges på skydd av vatten. Tex minska körskador. Kurs för alla anställda. Bärighetsförbättrande utrustning. Övergångar på vattendrag m.m. Jobbar aktivt med att få bort vandringshinder. Företaget har också som mål att skapa våtmarker. Ca 1 våtmark per region vart annat år. 20. Johannes Lindberg, Bureälvens fiskevårdsområde. Nytt engagemang för älven är på gång. 3 (6)

4 Restaureringar, inventeringar m.m. Informationsblad planeras till alla hushåll i Bureälven. Förankring är viktigt. Händer också mycket inom fiskeripolitiken inom EU. Laxförvaltningsplanen skrivs t.ex. om. 21. Skellefteå Kraft går igenom avloppen till alla anläggningar. Torvtäkterna kring Röjnoret ses över för att minska slamflykt. 22. Bo Göran Persson, Skellefteå kommun: Bureälvsprojektet: inventering alla trummor, dammar, fiskbestånden, biotopinventeringar, diskussioner kring kraftstationerna i Bureälven. Vallenprojektet. Insamling av kvicksilverfisk. Inventerar enskilda avlopp. Prioriterar riskområden för övergödning. Bureälven och sjöarna, Finnforsån. Upphandling av kalkning i Bureälven (samarbete med Norsjö och Robertsfors). Mejeriet i Burträsk ska bygga ut 2500ton 4000ton vilket ger större utsläpp av fosfor till Burträsket, som är risk för algblomning. Hoppas att Burträsket inte påverkas. Provborrning av mineral i Bodaträsket. 23. Lorentz Burman, Skellefteå kommun. Strandängarna i Ostvik nu kar. Mycket uppskattat av allmänheten. Länsstyrelsen bidrar med pengar. Kvigor från ett Kvighotell står för betandet. 24. Mats Johansson, Länsstyrelsen: tyvärr minskade pengar för verifieringar. Inga växtplankton ptovtas och mindre åtgärdskarteringar utförs. Rickleån görs klart i sommar, inkl inventering av vägtrummor. Vattenrådsdagarna: 7 8 maj. Fokus på vattenkraft. Johan Kling, HAV. Kammarkollegiet. Lunch lunch+ exkursion. Skogsbruk. Utbildning av kontaktpolitiker (uppföljning). TEMADISKUSSION - KOMMUNERNAS MÖJLIGHETER MED VATTENDIREKTIVET 25. Mats Johansson, vattenrådets kontaktperson på Länsstyrelsen, berättade om sin syn på kommunernas möjligheter med vattendirektivet. 26. Munrunda där kommuntjänstemän och politiker gavs tillfälle kommentera med tankar, frågor och idéer: 27. Bo Göran Persson: Dricksvattenfråga är viktig. Inte minst med tanke på de av 4 månaderna utan dricksvatten i Skellefteå på grund av vattenparasiter i lendningsnätet. Det finns behov av att även mäta bakterier. Greppa Näringen bör även finnas i Mellanbygden: vi har inte problem i havet, men väl i vissa sjöar och vattendrag. Fördel med vattendirektivet: det är lättare att planera / koppla till kommunens styrkort. Jan Erik Engman påpekar vikten av uppföljning och frågar om vattendirektivets krav verkligen kommer att kunna nås på rimliga sätt. Mats Johansson replikerar att uppföljning görs och att statusklassningarna för vattnet ses över vart 6:e år. Lorents Burman berättar om området Boviken som inte kunde byggas ut mer pga av risk för vattenproblem (avlopp). Kommunen inventerade intresset för kommunalt avlopp och lockade med ökad byggrätt för de som anslöt sig. Anslutningen kostade ca per fastighet. Erbjudande föll väl ut och Boviken anslöts till kommunalt avlopp. Lorentz lyfter också frågan om dagvattnets och dagvattenhanteringens betydelse. 4 (6)

5 Tommy Johansson berättar om att LIS arbete har gjorts för kusten och att man nu har planer på att titta på sjöarna i inlandet. Lars Bäckström lyfter frågan om avloppen och att det behövs inventeringar som det inte finns pengar till. Han tar också upp att det kan vara svårt att säga nej till någon som vill sätta spaden i jorden i ett läge när kommunens befolkningen minskar stadigt. Vattnet har inte varit prioriterat, men det behöver ändras. Jonas Svensson anser att vattendirektivet har varit ett mycket bra prioriteringsinstrumet. 28. Diskussion och konklusion: vilka möjligheter kan vattenråden och kommunerna ta fasta på och gå vidare med? Vilka är utmaningarna? Vilka möjligheter till samverkan finns? En uppgift gavs till smågrupper: Nämn tre viktiga frågor som vattenråden bör lyfta? Grupp1 Enskilda avlopp Dagvatten Problematiken kring att mitt lilla dike gör ju ingen skada fast när många gör samma sak blir konsekvensen likväl stor. Som politiker/myndighet kan man inte alltid besluta mot sådant, och därför är det mycket viktigt att informera, motivera och samverka för att lösa sådan problematik. Grupp2 Inventering av enskild avlopp ekonomiska resurser behövs Tillsammans informera kommuninvånare och lyfta fram goda exempel Grupp3 Hushålla med renvattnet och ta tillvara urin/fekalier Dagvatten industrier, rening, dammar etc Vattentäkter skydda och bevara Jordbruk/skogsbruk diffusa läckage åtgärder kalkbrunnar etc Information till allmänhet goda exempel Grupp4 Enklare tillståndsförfarande behövs för de enkla vattenåtgärderna kopplade till åtgärdsprogrammet. Underlätta i fall där enighet och inga motsättningar finns. Åtgärderna behöver prioriteras tydligare. Listan är lång och en del är dyrt med liten effekt, medan annat är billigt med stor effekt. I fallet med vattenkraften står vattenmiljöintresset mot samhällets behov av energi kanske är det i sådana fall fördelaktigt tänka i termer av 5 (6)

6 kompensationsåtgärder så att man i början behåller den försämrade miljön i huvudfåran och istället åtgärdar t.ex. närliggande biflöden. Att tänka mer pragmatiskt om åtgärderna kan vara en fördel för helheten. Mot bakgrund av de många sänkta sjöarna i Mellanbygden, och den nya arbetsgruppen inom Vattenrådet, finns behov av en handledning för sjöåterställning. Höjning, bidragsmöjligheter, trösklingsteknik, juridik etc. Mötet avslutas. Vid pennan/datorn Jan Åberg Kontakperson för Mellanbygdens vattenråd Tel jan.aaberg@gmail.com 6 (6)