Minnesanteckning Dialog för naturvården exkursion Piteå

Transkript

1 Minnesanteckningar 1(7) Datum Minnesanteckning Dialog för naturvården exkursion Piteå Allmänt Efter fika och en kort presentation av dagens exkursion åkte vi gemensamt buss till dagens exkursionspunkter. Dagens markvärd är SCA. Ansvariga för programmet är Skogsstyrelsen region nord och Norra Skogsägarna. I Bussen presenterade Elisabet Andersson, Jonas Eriksson och Nils Broman arbetet och uppbyggnaden av dialogprojektet. Det var drygt 40 deltagare på exkursionen. Inbjudan hade gått som en öppen inbjudan till region Nords sektorsråd samt övriga verksamma inom skogsbruket i Norr- och Västerbotten. I bilaga 1 finns deltagarlistan Första punkten hänsynskrävande biotoper Deltagarna delades upp i små grupper och fick ströva fritt igenom ett bestånd med uppdraget att söka efter hänsynskrävande biotoper. Hela gruppen samlades sedan för en diskussion i beståndet. Gruppen identifierade flera hänsynskrävande biotoper i beståndet: sumpdråg, bäck, lövrik barrnaturskog. Ett duvhöksbo hittades också och skogshistorien beskrevs med en avverkning i senare delen av 1800 talet då ett antal tallar blev kvar och efter det har området inte brukats särskilt intensivt. Diskussionen kretsade kring begreppet hänsynskrävande biotop, dessa beskrivs i skogsvårdslagen. Dialogprojektets syfte och mål är dock att hitta gemensamma definitioner och målbilder på vad som är hänsynskrävande biotoper. Arbetet med att komma fram till dessa målbilder är ett lärande i sig. Den nyligen framtagna körskadepolicyn är att positivt exempel på ett gemensamt arbete mellan skogssektorn och Skogsstyrelsen där man gemensamt har kommit fram till vad som är oacceptabla körskador och hur dessa ser ut. Målet med dialogprojektet är att på ett liknande sätt komma fram till definitioner och beskrivningar på hänsynskrävande biotoper. Diskussionen handlade också om andra naturvårds frågor. Var i kedjan det kan fela när naturvårdshänsynen inte blir bra. Vilket ansvar har planeraren respektive maskinföraren. Ganska mycket tid ägnades också till uppföljningen av miljöhänsyn. Innan vi satte oss i bussen gick vi till en lövrik del av beståndet där det också fanns ett duvhöksbo. Denna del av beståndet är en målbild på en hänsynskrävande biotop. Avgränsningen är en särskild fråga som vi inte gick vidare med på objektet. Och det fanns oenighet i gruppen men den hörde mest hemma vid avgränsningsfrågan och inte på punkten för målbilden. Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen 2(7) I Skogsvårdslagen paragraf 30 finns exempel på hänsynskrävande biotoper uppräknande. Det är drygt 15 exempel, men den typ av lövrik barrnaturskog som blev vår gemensamma målbild, bild 3 och 4, saknas i den exempellistan. Bild 1. Första diskussionspunkten hänsynskrävande biotoper. Bild 2. Första diskussionspunkten hänsynskrävande biotoper.

3 Skogsstyrelsen 3(7) Bild 3. Målbilden för hänsynskrävande biotop Bild 4. Målbilden för hänsynskrävande biotop

4 Skogsstyrelsen 4(7) Andra punkten mark och vatten Deltagarna gick, i mindre grupper, igenom ett exkursionsobjekt i form av en skyddszon intill bäck med en tillskapad överfart. Grupperna återsamlades därefter i helgrupp för diskussioner kring hänsynen. Elisabeth Andersson föredrog vid återsamlandet det övergripande syftet med punkten, att diskutera målbild för hänsyn kring vatten. Hon lyfte fram skyddszonens huvudsakliga funktioner i form av minskat näringsläckage, tillförsel av död ved och förnanedfall samt beskuggning. Elisabeth inbjöd därefter alla deltagarna till ett öppet samtal om hänsynen i det aktuella fallet och om målbilden. Cecilia Persson, Skogsstyrelsen, ansåg att skyddszonen såg bra ut med en bra avgränsning och bra överfart i form av en bro och hon menade att det var bra att skyddszonen inte var underröjd. Anders Landström, Luleå stift, menar att detta var särskilt tacksamma förutsättningar för att avgränsa skyddszonen. En möjlig förbättring anligt Erik Wilhelmsson, SLU, skulle vara att tillskapa död ved till vattendraget genom att aktivt fälla ut träd i vattendraget. Svante Larsson, Skogsstyrelsen, menar att det var bra att det inte har varit någon körning av maskiner intill skyddszonen. Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna, tycker att avgränsningen av skyddszonen kunde ha varit bättre i vissa fuktiga partier. Det finns en risk att markberedningen kommer att hålla sig tätt intill skyddszonens avgränsning och därmed påverka vissa försumpade partier som inte ingår i den avgränsade skyddszonen. Lisa Edvardsson, Skogsstyrelsen, påstår att det ofta finns en motvilja till att lämna större granar i skyddszoner på grund av risken för att de blåser ut. Elisabeth Andersson, Skogsstyrelsen svarar med att det vid uppföljningar av hur mycket skog som blåser ut i skyddszoner har visat sig att problemet är mindre än man kunnat tro. Per-Anders Lindgren, Skogsstyrelsen, undrar om vi kan ha en målbild för skyddszoner som kräver mer hänsyn än vad som ryms inom intrångsbegränsningen. Elisabeth Andersson, Skogsstyrelsen, menar att målbilderna har en allmänt hög ambitionsnivå och att det innebär att det förutom frivillighet kanske krävs stöd i form av naturvårdsavtal.. Fråga från Robert Grimm, Arvidsjaurs Allmänning, om det skulle vara möjligt att plocka ut värdeträd, de största granarna, i den här typen av skyddszoner? Svaret från Elisabeth Andersson på Skogsstyrelsen är att man kan göra det men att det inte behövs för att skapa mer löv. Med ett sådant ingrepp riskerar man att få körskador i skyddszonen. Diskussionerna gick vidare på bron och dess utformning. Roger Wiklund, Skogsstyrelsen, menar att bron som tillskapats var särskilt bra, en väl risad och tät bro. SCA undrar vad bron gör för skillnad relativt att passera bäcken utan brokonstruktion. Elisabeth Andersson från Skogsstyrelsen menar att det utan bro skulle ha varit ett stort problem med slamning som leder till ökade

5 Skogsstyrelsen 5(7) halter av skadliga ämnen som fosfor och kvicksilver. Slamningen skulle ha påverkat vattendraget under delar av året när det normalt sett inte sker en naturlig slamning och att vattnets ekologi inte har mekanismer för att hantera den typen av onaturlig slamning. Roger Wiklund, Skogsstyrelsen, menar att anledningen till att det finns en broöverfart är att det var angivet i traktdirektivet. Hade det i traktdirektivet inte angetts att det skulle finnas en bro för överfart över bäcken skulle bron inte uppförts. Patrik, Länsstyrelsen, menar att det är viktigt att bron tas bort efter markberedning för att undvika att bron på sikt blir ett vandringshinder för fisk. Per-Anders Lindgren, Skogsstyrelsen, menar att det är orimligt att tro att bron kommer att tas bort efter markberedningen, markberedaren har ingen möjlighet att plocka bort virket. Elisabeth Andersson anser att det behöver ske en ändring, att aktörerna behöver göra annorlunda och hitta metoder för att inte lämna virkesbroar. Patrik undrar om det inte i många fall är möjligt för markberedare att nå hyggen från andra håll och helt undvika att passera bäckar. Elisabeth anser att det såklart är det bästa alternativet. Erik Wilhelmsson från SLU resonerar om möjligheterna att först lägga en trumma i botten före man lägger ris och virke ovanpå för att undvika behovet av att ta bort bron. Gruppen resonerade därefter om mer specifika synpunkter på den målbild som formulerats gällande skyddszon. Anders Landström på Luleå Stift inledde med att påpeka att det är svårt att avgöra behovet av skyddszon, beroende på om det är en bäck eller ett dike. Elisabeth Andersson är medveten om att det finns skillnader men arbetsgruppen har valt att inte ta med det vid framtagandet av målbilden. Per Anders Lindgren på Skogsstyrelsen tycker att målbilden behöver förtydligas med avseende på bredden och vad man faktiskt menar med skyddszon. Ann Eklund på Sveaskog anser att det vore bra om det framgår att man kan klara markskadeproblematiken inom ramen för skyddszonens utbredning. D.v.s. att den körningsfria zonen och skyddszonen kan sammanfalla. Elisabeth Andersson tar med sig frågan och tror att det kan vara bra att förtydliga vad som menas med den körningsfria zonen. Diskussionerna avslutades med att ta upp synpunkter på målbilden gällande sumpskogar. Carina Olofsson Boström, Skogsstyrelsen, tycker att naturvärdesmarkörerna var bra stöd och att det var bra med bild. Elisabeth Andersson var tveksam till baskrav nr. 2 som tar fasta på frånvaron av stubbar. Det är ett orimligt krav eftersom de flesta skogar har någon grad av påverkan, stubbar återfinns i de allra flesta miljöer om man är observant. Mats Williamsson, SNF, avslutade med att påstå att naturvärdesmarkör nr 6 är ovanlig i norra Sverige men att den kan fungerar som vägledning.

6 Skogsstyrelsen 6(7) Bild 5. Målbild hänsyn vid vattendrag, kavelbro för överfart. Bild 6. Målbild skyddszon vid vattendrag

7 Skogsstyrelsen 7(7) Bilaga 1 Deltagarlista Exkursion Dialog om miljöhänsyn Skogsstyrelsen Mariana Jussila Lisa Edvardsson Lars Berggren Per-Anders Lindgren Helena Gustafsson Svante Larsson Nina Frohm Håkan Persson Cecilia Persson Magnus Viklund Carina Olofsson Boström Staffan Norin Elisabeth Andersson Roger Wiklund SCA Skog Lars Sundberg Hans-Erik Berg Lars Jonsson Gällivare Allmänningsskog Anders Nilsson Pajala Allmänningsskog Ulf Niemi Sven Kangas Arvidsjaurs Allmänning Jens Åman Bert Åman Robert Grimm Vindelns kommun Ewa-May Karlsson SNF Mats Williamsson Övriga Sture Liminga Maria Persson Sveaskog Ann Eklund Norra Skogsägarna Jonas Eriksson Nils Broman Länsstyrelsen Norrbotten Patrik Olofsson Luleå Stift Anders Landström Jan Vikström Sametinget Stefan Forsmark SLU Karin Öhman Erik Wilhelmsson Fastighetsverket Erik Granerot Jukkasjärvi sockens skogsallmänning Niklas Nygård