Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar

Transkript

1 SVERIGE PORTO BETALT E F T E R Nr Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar Tema logistik Efter Stormen ges ut av Vidakoncernen och ersätter under en tid Vidanytt. Ansvarig utgivare: Santhe Dahl. Produktion: Wafodo Kontakt: vida@vida.se. För dagsaktuella nyheter se: på din sida!

2 Ledare Avverkningarna pågår nu för fullt i de stormdrabbade skogarna. I stormens randområden (Östergötland, norra delen av Västra Götaland) börjar t.o.m. upparbetningen bli klar. Nu är fokus inställt på att transportera dessa timmervolymer för lagring på speciellt iordningsställda lagringsplatser. Timmer är en färskvara och för att kunna bevara träets egenskaper under en längre lagringstid så måste virket konserveras. Konserveringen görs genom att bevattna timret. Inriktningen är att vi ska kunna lagra timret i upp till fyra år. Därför är det viktigt att allt detta arbete görs med en stor omsorg. Vi arbetar med ett tjugotal lagringsplatser och där ingår alltifrån nedlagda sågverksplaner, flygfält till åkermark. Stora investeringar görs nu för att kunna ta emot timret på dessa timmerterminaler. Vägar ska anläggas och vissa ytor behöver hårdgöras. Stor vikt läggs vid en god miljömässig hantering. Diken och dammar grävs för att ta hand om returvattnet. Vattnet ska rinna tillbaka i de anlagda dammarna för att därifrån kunna sprutas tillbaka över timret. Bevattning kommer att ske dagligen från april till oktober. Ett vattenflöde som inte får klicka! Det innebär daglig tillsyn i flera år framöver. Sammantaget kommer vi inom Vida att investera mellan miljoner kronor i dessa lagringsplatser. Den stora utmaningen är nu att harmonisera avverkning, uppläggning av virke vid bilväg, transport, mottagning på terminal och mätning. Samtidigt som vi måste minimera väntetider och kunna hålla igång transporterna dygnet runt för att utnyttja transportkapaciteten. Vi planerar för lastbilslass till industri och terminal fram till årets slut! Du som skogsägare kan bidra med att ha bra skogsbilvägar, tillräckligt stora vändplaner och dessutom tillse att det timmer du levererar själv är uppmärkt med många vältlappar. En god tumregel är en vältlapp var 3:e meter! Ett bra tillfälle att utbyta erfarenheter och prata om framtiden är på Elmia Wood som går av stapeln de första dagarna i juni. Vi finns naturligtvis på plats. Välkomna att besöka oss i monter 635! Gunnar Jakobsson VD Vida Skog 2

3 HÄR LAGRAR VIDA FÖR FRAMTIDEN Timmerbilar dundrar in en efter en på den nyanlagda vattenlagringsterminalen i Ströby utanför Vislanda. Lagringen sker på åkermark och vägar har anlagts på åkerjorden med hjälp av fiberduk och ett tjockt lager av makadam. Ett effektivt system har byggts upp genom att anlägga vägslingor där timmerbilarna kan lossas utan att behöva stå i kö eller vara i vägen för andra bilar som skall lossas. 3

4 MED STORA INVES Varje dag lossas här ca timmerbilar vilket motsvarar ca m 3 timmer. Den första färdiga vältan mäter ca 10 meter på höjden. Hittills har det mätts in ca m 3 fub. Men än finns det plats för lika stor volym ytterligare. Det mesta av virket från den stormfällda skogen i området måste läggas på lager. Eftersom det behöver lagras i flera år be- Ingvar Karlsson, virkesmätare på vattenlagringsterminalen i Ströby, har ett intensivt arbete framför sig. också en mätstation i anslutning till lagringsplatsen. Allt timmer travmäts på bilen. Man mäter höjd, bredd och meddellängd. Därefter görs en bedömning av fastvolymprocent. Detta enligt de förenklade regler som nu gäller för de stromdrabbade områdena. Timret redovisas och betalas sedan i m 3 fub (kubikmeter fast under bark) När den första vältan ligger höver det konserveras. Konser- eller under genomförande. Målet sträckor. Och genom ett bra klar påbörjar man den första be- veringen sker genom att vattna är att få ut en så stor del av vir- logistiksystem kan vi maximera vattningsomgången. Ett spink- timret och på så sätt förhindrar ket som möjligt ur skogen för transportkapaciteten, säger lersystem kommer att hålla man att timret sprickor eller transport till terminaler så fort Peter Skoog, transportledare timret lagom fuktigt och konser- angrips av insekter. Därför är som möjligt för att undvika att på VIDA. vera det under den långa lag- vattenlagring en nödvändighet. det utsätts för insektsangrepp På samtliga terminaler anläggs ringstiden. VIDAs mål är att lagra en stor del av timret för att kunna behålla det inom området. 20 terminaler planerade Lagringsplatsen i Ströby är en av 20 terminaler som är anlagda och andra skador. De lokala vattenlagringsterminalerna gör också att transportsträckan mellan skog och lagringsplats minskar. Lastbilskapaciteten räcker inte till för att köra långa MÄRKNING AV VIRKET VIKTIGT För att underlätta för åkarna är det mycket viktigt att timret märks väl med vältlappar. Risken är annars att olika leverantörers virke blandas ihop eller att fel sortiment hamnar på fel ställe. Vältbrickan skall förses med virkesordernummer, leverantörens namn och sortiment. Sortimentet anges både med sortimentskod och i klartext. Saknar du uppgifter kontaktar du din lokala inköpare. 4

5 TERINGAR SOM FÖLJD Vattenlagringsterminalen i Ströby där timret kommer att lagras för att klara försörjningen till sågverken i flera år. LINA OCH PETER - SPINDLAR I VIDAS LOGISTIKNÄT Logistiksystemet som nu byggts upp är en omfattande apparat, med långt fler aktörer än vad som normalt anlitas av VIDA. 80 avverkningsgrupper, ett tjugotal lagringsplatser och ca 80 "egna" lastbilar. Dessutom tillkommer alla lastbilar från övriga leverantörer, som alla effektivt skall samverka. Mitt ibland dessa sitter Lina och Peter som spindlar i ett trassligt logistiknät kan det tyckas. Men Lina och Peter har koll på läget. Med telefonen i ena handen och ett myller av notislappar som placeras ut på kartan på väggen efterhand, får de timmerbilar på rätt plats i rätt tid. Detta är ett produktionssystem som kräver noggrann planering, säger Peter Skoog. Inte Peter Skoog och Lina Gustavsson, transportledare på VIDA i Vislanda nog med att vi måste se till att alla har att göra hela tiden och att inga väntetider uppstår. Framkomligheten är svår. Tjällossningen har gjort att många skogsvägar inte har varit framkomliga. Mätningen har hittills varit den trånga sektorn. Men efterhand som vi nu får vattenlagringsterminaler med mätsstationer igång börjar det snurra på riktigt bra, säger Lina. Enorm kraftsamling Stora insatser har lagts på att kontraktera extern hjälp, både när det gäller maskingrupper och timmerbilar. Den stor utmaningen är nu att få både avverkning, transport, mottagning och mätning att harmonisera, säger Peter och Lina. 5

6 LIVSMEDELSTRANSPORTÖR FRÅN ÅHUS KÖR TIMMER ÅT VIDA Till vardags är timmerbilarna flakbilar som kör jordbruksprodukter och specialprodukter i Skåne. Grävmaskinerna kör normalt entreprenad hos Skånska bönder. Men just nu är både flakbilar och grävmaskiner i full aktivitet på VIDA s vattenlagringsterminal i Ströby. På flakbilarna har flaket tagits av och timmerbankar monterats på. Grävmaskinerna har försetts med en gripklo istället för skopa och fungerar alltså som lastare från timmertrave till timmerbil. Ett system som fungerar alldeles utmärkt, säger Mats Nilsson, ekonomichef och vice VD på Netlogistic som har sitt huvudkontor i Åhus i Skåne. Snabb utbildning Netlogistics åkare kör normalt inte i skogen, för deras del är Mats Nilsson, ekonomichef och vice VD på Netlogistic. det i första hand specialtransporter, bulk- och tippbilar som hanterar huvudsakligen livsmedels- och jordbruksprodukter. Mats förflutna i skogsbranschen gjorde att han efter stormen insåg att flakbilarna kunde byggas om och användas till insats i röjningsarbetet efter stormen. För åkarna gällde snabb utbildning för att förstå rutiner och terminologi, och kunna skilja på t ex kubb och massaved. Kanske inte helt självklart för en Skånsk åkare, skrattar Mats. 7 dagar 1 år! Åkarna, ca 30 man, kör 7 dagar i veckan och kommer att göra så i ca ett år framåt. Mats själv är på plats och fungerar som sambandscentral mellan sina åkare och VIDAs trafikplanerare. 6

7 VIDA TÅGET FRAKTAR MASSAVED NORRUT Redan i februari 2002 startade VIDA på försök frakt av timmer med tåg. Lösningen fungerade så pass bra att det från och med i år är ett av VIDA koncernen helägt lok som dunkar fram genom Smålandsskogarna. Att vi redan hade ett fungerade logistiksystem med tågtransporter för våra förädlade trävaror har varit en stor fördel när vi nu måste transportera stora mängder massaved, säger VIDAs styrelseordförande Christer Johansson. lagras på terminal blir liggande under lång tid vilket leder till torkning och skador. Och VIDAs köpare av massaved vill ha färsk ved. Det är därför en stor fördel för dessa köpare att VIDA kan erbjuda tågtransporter. Virket är färskt och logistiken fungerar, skog lastning transport köpare. Raka spåret mot en bra miljö Som ett extra plus tillkommer bonusen med att dessa transporter är miljövänligare än lastbilstransporter. Avgaser från både bensin- och dieselfordon ger upphov till utsläpp av kväveoxid, cancerogena kolväten och svavel som bidrar till försurningen. Att spara miljön när ens affär handlar om skog är en viktig sak. Både långsiktigt ekonomiskt och etiskt. Varje åtgärd som gör våra slutprodukter mer miljövänliga är viktiga, konstaterar Christer Johansson. VIDA loket har hästkrafter och drar upptill 40 vagnar. Före stormen transporterades det sågkubb ifrån västra Götaland ner till sågverket i Alvesta. Efter stormen används bla detta tågset för att transportera massaved norrut. Totalt äger Vida 150 vagnar, varav ett 40-tal har försetts med extra starka stöttor för att kunna transportera rundved. Brist på råvara i Mellansverige Flera av industrierna i Mellansverige har fått mindre tillgång på lokal/regional råvara då deras avverkningsmaskiner används till upparbetning i stormområdet. Därför behöver dessa industrier nu få del av den massaved som kommer fram i stormområdet. VIDA har möjlighet med sitt tåg att erbjuda dessa industrier stora volymer på ett för dem rationellt och bra sätt. Transporterna började redan i slutet på mars och är nu en fast verksamhet med flera tåg i veckan. Färskt virke med bra logistik Det kommer fram stora volymer massaved vid upparbetningen av stormvirke. Den lokala massaindustrin kan inte ta hand om denna volym utan virket måste lagras eller transporteras ut ur området. Vi vet att lastbilskapaciteten inte räcker till för att köra massaved långa sträckor. Den massaved som därför måste Lokförare Evald Johansson kör VIDA-loket med massaved norrut. 7

8 PLANERA OCH BESTÄLL PLANTOR NU! Behovet av plantor kommer att öka kraftigt i södra Sverige efter stormen. Genom att redan nu planera för återbeskogningsarbetet kan du få tag på rätt plantor när det väl är dags för plantering. Risken är att många väntar till dess att upparbetningen väl är avklarad. Effekten kan bli att det skapas överskott nu och en brist under nästa år om plantskolorna inte kan prognostisera det väntade behovet. Beställ därför plantor så snart som möjligt. Kontakta din lokala inköpare så hjälper han dig. NORSKA SMHI DÖPTE GUDRUN I medierna kallas stormen "Gudrun". Det är SMHIs motsvarighet i Norge, det norska meteorologiska institutet som gett ovädret detta namn. Institutet har nämligen som uppgift att namnge extrema vädersituationer. Det skall göra det enklare för myndigheter och media att följa och tala om stormen. En lista görs upp efter anvisningar från Världens meteorologiorganisation, vartannat kvinno- och vart annat mansnamn, i alfabetisk ordning. Den vakthavande meteorolog som utfärdar varningen för extremt väder plockar helt enkelt nästa namn på listan. "Gudrun", eller "Erwin, som den blev döpt till i Tyskland ligger bland de tio kraftigaste med avseende på vindstyrka under de senaste 100 år. ALLA ÄR VÄLKOMNA UTOM GUDRUN VIDA finns på plats för att svara på alla dina frågor som uppstått kring upparbetning av den stormfällda skogen. Elmia Wood 1-4 juni monter 635. Välkommen! 8