FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
|
|
- Viktoria Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 B SVERIGE PORTO BETALT NR FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Kungabesöket SID 3 Markberedning SID 4 Risker för insektsangrepp SID 8 Militär radar i jakten på kvarglömt virke SID 11
2 LEDARE Vi har nu kommit långt i upparbetningen av den stormfällda skogen och går in i en fas som mera har karaktären av städning. En fas som vi bedömer kommer att pågå fram till sommaren. Vi har 3,5 miljoner m 3 timmer i våra vattenlager, varav 1 miljon ligger på militärflygfältet i Byholma. Ett lager som dessutom kanske är världens största! Vi köper timmer Virkesterminalerna kommer att avvecklas successivt under flera år. Trots att vi har stora virkeslager kommer vi fortsatt att köpa från de skogsägare som vill avverka och sälja. Vi tror att det blir mest stormkanter under våren och hösten som vi skall ta hand om, men vi är självklart även köpare av rotstående skog. Förutsättningarna varierar dock mycket inom våra olika inköpsområden. Ökad konkurrens är att vänta Stormen kommer att förändra förutsättningarna på marknaden för våra färdiga produkter de kommande åren. Stora terminallager hos de flesta sydsvenska sågverk samtidigt som avverkningarna i stormskogen varar längre än vad man tidigare bedömt, leder till fortsatt hög produktionstakt av framförallt konstruktionsvirke de närmaste åren. I västra Canada förväntas en hög produktion de närmaste 10 åren för att kunna hålla jämna steg med skadeinsekten som kallas mountain pine beatle. En insekt som angriper och dödar stående skog. I Tyskland byggs nya sågverk och produktionen där är numera högre än i Sverige. I de gamla öststaterna såsom Tjeckien, Slovakien och Rumänien byggs sågverksindustrin ut. Vi kan alltså förvänta oss en allt hårdare konkurrens från dessa länder under de närmaste åren samtidigt som Sverige, medlemmarna i EU, Storbritannien och USA aviserar räntehöjningar. Stigande räntor och signaler om sådana medför självklart en försiktighet i investeringar i bostäder och övrig konsumtion. Byggnationen exempelvis i USA är den högsta på 33 år och man kan anta att denna trend snart vänder. VIDA står rustade Vår inriktning de senaste åren har varit att specialisera sågverken med lägre produktionskostnader som följd, mer och mer ändamålsanpassning av våra produkter mot respektive marknad och kunder såväl i Europa som i USA och Asien. Samtidigt har vi varit organiserade och varit tillräckligt finansiellt starka att ta hand om ca 6 miljoner m 3 stormtimmer varav drygt hälften ligger på lager. Detta är ett riskprojekt som vi kommer att se det definitiva resultatet av först om några år. Vi kommer att följa kvalitetsutvecklingen kontinuerligt och mycket noggrant. De senaste årens strategi med egna försäljningsorganisationer och lager i våra största köparländer har tagit bort mellanhänder och medfört en bättre service och nära kontakt med våra kunder. Samtidigt som vi förbättrat logistiken från produktion till kund med ett högre nettopris som följd. Vi känner oss redo för den fortsatta omstruktureringen av branschen, förhoppningsvis alltid på tåspetsarna. Att ständigt oroa sig är för mig ett friskhetstecken. Alvesta Santhe Dahl VIDANYTT Ansvarig utgivare: Santhe Dahl Produktion: Wafodo Kontakt: vida@vida.se För dagsaktuella nyheter se:
3 »JAG ÄLSKAR PELAR- SKOGEN OCH NJUTER GÄRNA AV DEN, MEN HAR FÅTT LÄRA MIG ATT OM DEN BLIR FÖR HÖG SÅ ÄR DEN EGENTLIGEN DÅLIGT SKÖTT OCH FALLER LÄTT.«Foto: Marc Iversen KONUNGEN PÅ BESÖK I STRÖBY Nästan precis ett år efter kungens första besök i stormområdet var han på återbesök för att bevittna hur man hanterat alla problem som stormen medfört och hur långt man kommit i upparbetningen. Som värd stod Södra och Vida. På programmet stod bl a besök på timmerlagringsplatsen i Ströby utanför Vislanda och på en av de största sammanhängande stormfällorna som finns på Toftaholms gård utanför Ljungby. En berörd kung kunde konstatera att rin och för att säkra exportintäkter. Något mycket hänt på kort tid. Det som från som känns oerhört positivt, sa kungen. början kändes som en oöverstiglig uppgift att ta sig an, börjar få en lösning. en vid detta besök var besöket hos en Den starkaste upplevelsen för kung- Även om mycket arbete ännu återstår skogsägare som mist hela sitt livsverk har fantastiska krafter mobiliserats och men som ändå lyckats gå vidare. samarbete mellan skogsägare, skogsindustrier och myndigheter har hittat nya sägare som mist sin skog och som åsam- Jag har stor medkänsla för de skog- vägar. kats både ekonomiska och emotionella Skogen är en viktig näring för vårt förluster. Men så här drygt ett år efteråt land och stor kraft har lagts på att kunna kan jag ändå se tecken på att det finns en rädda virket för den svenska skogsindust- stark känsla av att vilja gå vidare. När det gäller valet av trädslag för den omfattande återplanteringen som väntar de närmaste åren konstaterade kungen att det finns en diskussion som pågår om detta. Jag har inga synpunkter på inriktningen. Det är viktigt att debatten pågår, nya rön kan dyka upp, menade kungen. Men att det blir mest gran står väl klart. På frågan om kungens personliga relation till skogen svarade han; Jag är en skogsmänniska, skogen betyder mycket. Jag är gärna ute i skogen och jagar eller bara promenerar. Jag älskar pelarskogen och njuter gärna av den, men har fått lära mig att om den blir för hög så är den egentligen dåligt skött och faller lätt. Kungen avslutade med att tacka de båda värdarna Vida och Södra. Han hoppades att alla påbörjade insatser skulle fungera lika bra i fortsättningen. Och att det kändes bra att få se att mer har gjorts än vad man rimligen kunnat vänta sig.
4 Vindfällorna är stora och många. Terrängen verkar i princip oframkomlig. En markberedare kränger upp och ner över den ojämna marken. Och man kan tro att den skall välta vilket ögonblick som helst. Ändå skapas förvånansvärt raka fåror i spåren av de stora roterande tallrikarna. Foto: Kristofer Agermark
5 Går det att markbereda efter stormen? Jonas Lindh kör markberedare för Väckelsångs Skogsmaskiners räkning på en skogsgård i Konga 2 mil söder om Tingsryd. Stormfällorna efter Gudrun ser på många håll eländiga ut. Stora rotvältor och svårframkomlig terräng. På vissa ställen ser det i princip omöjligt ut att markbereda. Oron hörs från många skogsägare att det inte skulle gå att markbereda alls. Men Jonas ger lugnande besked. Jag har arbetat intensivt under ett antal månader och än så länge inte stött på något stormfälle som inte gått att markbereda. Om inte rotvältorna är alltför stora kör jag över dem. Det blir i princip lika bra som vid ett vanligt hygge. Det går över förväntan, säger Jonas. Stig Gustafsson. Foto: Kristofer Agermark Det krävs stora maskiner och arbetet sliter hårt på både maskiner och förare, säger Stig Gustafsson, en av delägarna på Väckelsångs Skogsmaskiner. Därför kan man inte arbeta och näring och dessutom kan plantan producera kåda och hjälper till att försvara plantan från t.ex. snytbaggeangrepp. Mineraljord värms också upp mer än humus när solen skiner vilket gynnar rottillväxten. En effektiv marberedning minskar också vegetationskonkurrensen Det första året efter markberedning får plantan utvecklas själv utan att behöva konkurrera om vatten och näring. Efter något år växer dock markberedningen igen men då har plantan redan utvecklat ett bra rotsystem. Under det första året efter avverkning växer gräset ganska långsamt, men sedan utvecklas det i allt högre hastighet. Det betyder att markberedningen växer igen fortare på MÅNGA UNDERSÖKNINGAR HAR VISAT ATT MARKBEREDNING ÖKAR BÅDE ÖVERLEVNAD OCH TILLVÄXT FÖR PLANTERADE PLANTOR På Väsab har man både anställt mer personal och tvingats investera i nya maskiner för att hinna med den stora mängden förfrågningar från skogsägare i närområdet. Jonas Lindh. Foto: Kristofer Agermark hur många timmar som helst. Fler man och god planering är vad som krävs, menar Stig. Varför markbereda? Många undersökningar har visat att markberedning ökar både överlevnad och tillväxt för planterade plantor men gynnar också naturlig föryngring. Vid markberedning friläggs mineraljord genom att humuslagret och vegetationen förs bort. Syftet med markberedning är att plantans rötter ska få bra kontakt med mineraljorden så att finrötter snabbt kan växa ut. Innan plantan lyckats få ut rötter i omgivande mark är den utsatt för stora risker, framför allt torka. När rötterna har börjat fungera kan de förse plantan med vatten äldre hyggen. Hittills har man enligt lag haft 3 år på sig att återbeskoga efter avverkning.»det är troligt att tiden för återbeskogning kommer att ökas till 5 år efter stormens framfart, säger Lars Karlsson på Skogsstyrelsen. Då får gräset fäste ännu bättre och då blir det desto viktigare att markbereda.«markberedning med varudeklaration Det är viktigt att få fram mineraljord för att det skall ha någon effekt mot snytbaggen. Men den skall heller inte gå för djupt. En bra markberedning underlättar för självsådda frön. Markberedning skulle behöva varudeklareras, menar Magnus Petersson på Skogsstyrelsen. TÄNK PÅ ATT! Vissa försäkringsbolag ersätter inte fullt ut insektsskador om man inte markberett före plantering.
6 MARKBEREDNING GER SNYTBAGGEN TORGSKRÄCK Markberedning är ofta ett effektivt sätt att minska risken för svåra snytbaggeskador. Den skadedämpande effekten beror till stor del på att snytbaggarna inte gärna stannar och äter på plantor som står i ren mineraljord. Ett gott skydd får man om plantan omges av minst 10 cm ren mineraljord. Planteringen bör helst ske när markberedningen är färsk eftersom skyddseffekten avtar kraftigt i takt med att gräset växer och tar över den tidigare blottlagda mineraljorden. Snytbaggens larver lever i rötterna av nyligen dödade barrträd antingen avverkade eller stormfällda. I de stormdrabbade områdena finns nu en större mängd yngelmaterial för snytbaggen. De stora mängderna döda rötter kommer att innebära fler producerade snytbaggar. På skogsstyrelsen menar man dock att populationen är stor sedan innan. Det som sker nu är att populationen kan fördela sig på större yta. Larverna får på så sätt mera mat och kan föröka sig i större utsträckning. Förökningen kan ske i storleksordningen 1 till 10 från första till andra säsongen efter avverkning. Men även om tillgången på döda rötter är extremt stort är man osäker på hur stor
7 Foto: Claes Hellqvist inverkan detta har på populationsökningen eftersom man inte vet i hur stor utsträckning snytbaggen kan utnyttja den ökade mängden yngelmaterial. Eftersom mindre arealer kommer att avverkas under de kommande åren kommer konkurrensen att hårdna om friska granplantor för snytbaggen. Stora problem kan uppstå på nyhuggna ytor och särskilt trångt kan det bli på hyggen upptagna vintern Då finns det många snytbaggar som letar efter färska rötter och det finns få nya hyggen, säger Magnus Petersson på Skogsstyrelsen. När man avverkar för att jämna till hyggeskanter attraherar det nya snytbaggar. Därför kan det vara bra att hugga upp kanter nu och inte vänta ytterligare några år för att då återigen attrahera nya snytbaggar. Om man vill läsa mer om snytbaggen så har skalbaggen en egen hemsida:
8 SNYTBAGGEN UNDVIKER ATT GÅ UT PÅ DEN BLOTTADE MINERALJORDEN. DÄRMED MINSKAR ANGREPPEN PÅ PLANTORNA VID MARKBEREDNING. Foto: Claes Hellqvist
9 ETT BRA RÅD KAN VARA ATT OMBEHANDLA PLANTORNA I FÄLT ANDRA ÅRET EFTER PLANTERING Hyggesvila. Foto: Claes Hellqvist SATSA PÅ PLANTOR SOM STÅR PALL FÖR ANGREPP Idealiskt läge för att en planta skall klara sig är att ha markberett, att man använder en behandlad planta och en planta som är grövre, dvs att stammen är minst 10 mm i diameter. Snytbaggen äter barken och när den gnagt runt hela plantans stam så dör plantan. På en grövre planta minskar risken att snytbaggen lyckas äta runtom. I normalfallet är plantorna förbehandlade med kemiska bekämpningsmedel när man köper dem på plantskolan. För säkerhets skull bör man även göra en manuell behandling mot snytbaggeskador av plantorna följande höst. Stormen kommer att innebära en brist på plantor och då i första hand barrotsplantor. Detta innebär att täckrotsplantor av mindre storlek kommer att användas i större utsträckning. Då är det extra noga att markbereda och att använda behandlade plantor. Ett bra råd kan vara att ombehandla plantorna i fält andra året efter plantering. Om man vill använda alternativ till kemiska bekämpningsmedel så kan vissa plantskolor erbjuda mekaniska plantskydd som också minskar skadorna av snytbagge. En gissning från plantbranschen är att det kommer att råda brist på plantor under våren 2006 och även under Men att läget är någorlunda återställt Med andra ord: återföryngringen efter stormen kommer att pågå under flera år. Granplanta med Bugstop. Foto: Claes Hellqvist
10 MASSIV FÖRÖKNING AV GRANBARKBORRAR ATT VÄNTA EFTER GUDRUN SKÄRPTA REGLER FRÅN SKOGSSTYRELSEN För att minimera risken för massiva insektsangrepp till följd av det kvarlämnade virket skärper Skogsstyrelsen skogsvårdslagens föreskrifter om skyddsåtgärder mot insekter i de värst stormdrabbade områdena. De nya föreskrifterna innebär dels att den tillåtna volymen färskt granvirke som får lämnas kvar i skogen minskas från fem till tre kubikmeter skog inom ett hektar. Granbarkborre, åttatandad barkborre. Foto: Kent Bäckström DRYGT ETT ÅR HAR GÅTT SEDAN GUDRUNS FRAMFART. Att upparbeta och ta om hand den stormfällda skogen kändes säkert då för många som ett oöverstigligt projekt. Enorma arbetsinsatser och många skogstimmar Tidpunkten för när avverkat och insektsbegärligt granvirke måste forslas till skogsindustri, eller på annat sätt göras otjänligt för granbarkborrar, tidigareläggs också från den 1 augusti till den 15 juli. senare kan vi ändå konstatera att huvuddelen av det stormfällda virket är upparbetat och att arbetet gått över förväntan. MEN ÄN KAN MAN INTE SLÅ SIG TILL RO Nu återstår att ta hand om så mycket virke som möjligt, för att minska risken för insektsskador. För många skogsägare återstår en hel del städhuggning. Vindfällor och gagnvirke av gran som lämnats kvar skall tas om hand. Andelen vindfällen, dvs idealiska yngelträd för granbarkborren, som ligger kvar kommer att bli avgörande för hur mycket granbarkborren kommer att kunna förökas under den kommande sommaren och hur stora skadorna sedan kan komma att bli under de närmaste två åren. VÅRT RÅD TILL DIG Vårt råd är att du snarast går över din fastighet och letar fram de sista vindfällorna. Markera platserna på en karta och ring sedan omgående till oss, så att vi hinner upparbeta dem före sommaren! Passa också på att rätta till hyggeskanterna samtidigt vi hjälper dig även med den insatsen.
11 MILITÄR RADAR SPÅRAR VIRKE EFTER GUDRUN Risken för massiva insektsangrepp har fått Skogsstyrelsen att tillämpa militär teknik i spårandet efter kvarlämnat granvirke. Ett världsunikt radarsystem utvecklat av FOI skall användas för att kartlägga kvarlämnat virke efter Gudrun. Med hjälp av militär teknik ursprungligen utvecklad för att upptäcka militära fordon som döljs i vegetationen kan kvarliggande träd hittas och massiva insektsangrepp undvikas. Det är skogsstyrelsen som ligger bakom projektet och som med FOIs hjälp kommer att genomföra flygningar över den stormfällda skogen i södra Sverige. Resultatet av kartläggningen kommer att följas upp av skogsstyrelsen och berörda markägare kommer att informeras om var särskilda insatser måste till. Det är FOI och Ericsson Microwave System som tillsammans utvecklat CARABAS. Systemet bygger på radiovågor med låg frekvens som kan ur-skilja föremål oberoende av väder och vegetation. Utrustningen är installerad i flygplan från Försvarets materielverk (FMV) som flyger över de stormfällda områdena under februari. De fastigheter där det finns vindfällen kvar kommer att få ett brev om detta i brevlådan, med önskemål om att snarast ta hand om dessa! Källa:
12 » VI BLIR EN TYDLIGARE PARTNER I ALLT SOM RÖR SKOG. «Så här ett drygt år efter stormen och efter många nya erfarenheter tar vi pulsen på Gunnar Jakobsson, VD på VIDA Skog. Vida flaggar för att man börjar bli klar med upparbetningen efter stormen. Hur ser läget ut just nu? Upparbetningen har i stort sett gått enligt plan. I de värst drabbade områdena bedömer vi att slutstädningen kommer att pågå fram till sommaren. De stora mängderna med snö innebär säkerligen att en del skogsägare behöver få hjälp med att ta hand om de sista vindfällena under maj och juni. Sammantaget har vi dock kommit så långt att vi nu återigen köper rotstående skog. Våra vattenlager kommer vi att fördela under flera år, varför vi är köpare av både slutavverkning och gallring. Dessutom har vi nya priser att erbjuda. Vad blir nästa steg? Nu vässar vi oss inför framtiden. Det är viktigt för oss att behålla långsiktiga relationer och även skapa nya. Vi vill göra det lätt för skogsägaren. Vi tror det är viktigt att skogsägaren har en kontaktperson. Därför breddar vi vårt erbjudande ytterligare och vårt fullserviceerbjudande blir komplett. Vad innebär detta konkret? Vi har tydligare produkter att erbjuda. Vi har gått på djupet när det gäller erbjudande av plantor och plantering. Vi har lagt ett stort engagemang i att hitta de bästa resurserna när det gäller kvalitet på plantor och för att säkra tillgången under den återplanteringstid som vi står inför. Skogsägaren kan köpa hela tjänsten fram till planta i backen genom sin lokale inköpare. Detta är genomgående för samtliga tjänster som vi erbjuder. Att arbeta fram en skogsbruksplan eller att PEFC-certifiera en fastighet är projekt som inköparen driver och genomför för skogsägarens räkning tillsammans med berörda myndigheter. Vad innebär detta i kontakten mellan skogsägare och inköpare? Vi blir en tydligare partner i allt som rör skog. Inköparen har ett heltäckande erbjudande mot skogsägaren. Det viktigaste är att skogsägaren har en kontaktperson i alla de ärenden som rör deras skog. Alltifrån skogsvårdsplaner, gallring, avverkning till råd i enskilda frågor. Och det målet arbetar vi intensivt på för att hela tiden leva upp till. Heta nyheter? Inte från Byholma! Byholma virkesterminal Det går många rykten om VIDAs timmerlager i Byholma. Ett av dessa är att det är 70 grader mellan vältorna, ett annat är att det brinner. Som bekant kan självantändning uppstå i porösa material med stor fiberyta tex sågspån. Ett ämne sägs självantända när det börjar brinna utan att ha utsatts för yttre uppvärmning eller kommit i kontakt med öppen låga eller gnista. I de fall värmen inte avleds tillräckligt kan självantändning uppstå. Däremot är som alla vet inte timmer av porös karaktär och självantändning kan därför inte av rent kemiska skäl uppkomma. Vi kan därför bara meddela att ryktena om Byholmas tillstånd är betydligt överdrivna. Temperaturen mellan vältorna är densamma som i luften i övrigt. VIDA AB, Box 100, Alvesta Tel , Fax E-post: vida@vida.se
Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:
Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som
Läs merFörebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Läs merSnytbaggen. åtgärder för lyckade planteringar
Snytbaggen åtgärder för lyckade planteringar Snytbaggeprogrammet Denna broschyr bygger till största delen på data som tagits fram inom Snytbaggeprogrammet och tidigare motsvarande forskningsprojekt. Snytbaggeprogrammet
Läs merBli proffs på plantering
FOTO: MICHAEL ENGMAN PLANTERINGSINTRUKTION Bli proffs på plantering Att plantera är egentligen inte särskilt svårt, men instruktionerna kan ibland vara lite knepiga att förstå sig på. Vad är egentligen
Läs merTrygga din skogs framtid. Återväxt/plantering
Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa
Läs merPM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Läs merBekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Läs merStormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr
PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland
Läs merPreliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015
Sveriges lantbruksuniversitet Asa forskningsstation 2015-10-26 Carina Härlin Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015 Testerna av mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador gjordes
Läs merSkogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar
Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk
Läs merSödras plantor ger snabbare tillväxt i skogen
Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material
Läs merTest av mekaniska plantskydd år 2, hösten 2015 i omarkberett och markberett Preliminär rapport
Sveriges lantbruksuniversitet Asa forskningsstation Carina Härlin Stefan Eriksson Ann-Britt Karlsson Test av mekaniska plantskydd år 2, hösten 2015 i omarkberett och markberett Preliminär rapport Testerna
Läs merPreliminär Rapport Testning av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2012
Preliminär Rapport Testning av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2012 Försöken är utlagda på tre lokaler, en lokal i Asa och två stycken i Ohs. Lokalerna averkades vintern 2011/2012 och markbereddes med
Läs merFrågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019
2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.
Läs merÅterväxt med garanti!
Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås
Läs merStockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Läs merExempel på kontinuerligt skogsbruk
Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han
Läs merUpptining och förvaring av plantor före plantering
Din plantleverans Din plantleverans 3 Upptining och förvaring av plantor före plantering Håller du denna broschyr i handen har du förmodligen fått plantor levererade av Södra Skogsplantor. Vi hoppas att
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson Magnus Petersson 2008-01-21 Preliminära resultat från 2006 års fältförsök med mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, resultat
Läs merStorskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Magnus Petersson, 2007-02-05 Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år Förord Forskningsprogrammet System
Läs merKvalitet från planta till planka
Föryngring framtidstro Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet
Läs merPrislista Södras plantor 2015
Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna
Läs merÅtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas
Läs merNorra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund
Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Efter de stora stormarna Gudrun och Per har det skapats förutsättningar för att få stora angrepp av granbarkborre. Vi har de senaste åren känt
Läs merPilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015
Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015 Stefan Eriksson, Ann-Britt Karlsson & Kristina Wallertz Rapport/Report 13 Asa 2016 Pilotstudie för att kartlägga förekomsten
Läs merSnytbaggeskador i Norrland
Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning
Läs merKörsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.
Plantprislista 2018 Jubileumssäck med plantor för framtida generationer Sedan 1938 har Södra arbetat med att skapa förutsättningar för ny skog. Genom tiderna har den enskilde skogsägaren odlat olika trädslag
Läs merFältförsök med Bugstop 2002
Fältförsök med Bugstop 2002 Resultat från praktiska planteringar Uppdrag Stora Enso Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för entomologi, 750 07 Uppsala 2002 Innehåll INNEHÅLL... 2 BAKGRUND... 2 UTFÖRANDE...
Läs merSVERIGE PORTO BETALT
B SVERIGE PORTO BETALT LEDARE VIDANYTT nr 1 2007 FÖRST GUDRUN SEDAN PER. Knappt hade vi lyckats överblicka och delvis återhämta oss efter Gudruns konsekvenser förrän Per var ett faktum. Omkring 12 miljoner
Läs merPrislista Södras plantor 2017
Prislista Södras plantor 2017 Prislista 2017 Inom Södra har vi femtio års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna erbjuda dig som skogsägare
Läs mereffektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge
effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.
Läs merSkogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merKvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com
Kvalitetsplantor med växtkraft Nytt från NorrPlant 2012 NorrPlant www.norrplant.sca.com Livskraftiga frön ger ökad tillväxt i din framtida skog. Väl utvecklade plantor ger raka, stabila träd. I våra 18
Läs merUppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi
Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade plantor Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi På uppdrag av Svenska skogsplantor AB har SLU, Institutionen för ekologi, under 2007, 2008 och
Läs merStormen kommer att påverka oss alla en lång tid
SVERIGE PORTO BETALT E F T E R Nr 1 2005 Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar Stormen kommer att påverka oss alla en lång tid Innehåll: Skogsentreprenörer från Norrland på plats
Läs merPrislista skogsplantor 2019
Från frö till planterad planta! Skogsplantor och Landskapsväxter Prislista skogsplantor 2019 Utlämning från Våxtorps Plantskola Nu med nya CO2 kylar/frysar www.plantcenter.se Kundens behov i fokus - Odling
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merEtt tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com
Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket
Läs merKunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring
Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa
Läs merInvesteringskalkyler, föryngring
Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger
Läs merPrislista Södras plantor 2017
Prislista Södras plantor 2017 Prislista 2017 Inom Södra har vi femtio års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna erbjuda dig som skogsägare
Läs merPrislista Södras Nycklar
22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten
Läs merAnpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar
Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar Bakgrund Stormen Dagmar drabbade mellersta Sverige natten
Läs merPrislista skogsplantor 2018
Från frö till planterad planta! Skogsplantor och Landskapsväxter Prislista skogsplantor 2018 Fr. o. m. våren 2018 lämnar vi ut plantor från Våxtorps Plantskola Kundens behov i fokus - Odling i Sverige
Läs merFångstvirkesfällor mot barkborrar
Fångstvirkesfällor mot barkborrar Gångsystem från granbarkborrar. Angreppen av barkborrar kan bli omfattande Angreppen av barkborrar i södra Sverige kan utvecklas till en rysare. Förra årets milda väder
Läs merDags att plantera! Nytt från NorrPlant 2017
Dags att plantera! Nytt från NorrPlant 2017 Markberedning en bra grund för dina plantor Visst vill du ge nya din skog bästa möjliga start? Då bör du satsa på att markbereda inför planteringen. Markberedning
Läs merVarför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU
Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)
Läs meråtgärder mot SNYTBAGGEN
åtgärder mot SNYTBAGGEN Magnus Petersson Kristina Wallertz SLU, Enheten för skoglig fältforskning Asa försökspark 360 30 Lammhult Tel 0472-26 30 00 Claes Hellqvist Göran Nordlander SLU, Institutionen för
Läs merPreliminära resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - anlagt våren 2010
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson 2011-03-09 Preliminära resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - anlagt våren 2010 1 Bakgrund Mekaniska
Läs merPlantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog
Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog Umeå 18 Oktober 2017 Adam Klingberg Forskare, Förädlingsprogrammet Bakgrund Skogsvårdslagens föryngringskrav Plantering dominerande Andelen
Läs merSLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen
SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson 2010-04-12 Preliminär rapport testning av mekaniska plantskydd mot snytbagge anlagt våren 2008, resultat efter 2 år, hösten 2009
Läs merFältförsök med snytbaggeskyddade. resultat efter ett år i fält
Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter ett år i fält Uppdrag Bergvik Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala 2010 Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor
Läs merEtt lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal
Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merLilla firman trumfar med FULL SERVICE
Ofrivillig expert sprider kunskap om hybridasp... s 37 Prisbelönta Emma inspirerar Europas skogsbrukare....... s 46 Virkesmätning på distans så funkar det...... s 42 SKOGEN når fler. 2016 ökade läsarskaran
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Mekaniska snytbaggeskydd för täckrotsplantor, anlagt 2001 -slutrapport Magnus Petersson Kristina Wallertz TPS - beläggningsskydd KANT - barriärskydd Rapport nr 1-2004 Sveriges
Läs merNy teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare
Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i
Läs merTallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter
Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige
Läs merEkonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?
Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Vilken roll spelar dessa frågor? I vilken ordning uppmärksammas
Läs merSkogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merTILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN
TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN Karin Johansson Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap SLU, Alnarp INLEDNING Beroende på specifika problem som kan uppstå på planteringsplatsen
Läs merI GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.
I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson 2012-01-25 Preliminär rapport test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggeskador. Anlagt våren 2010 på omarkberedda
Läs merNaturhänsyn vid avverkningsuppdrag
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske
Läs merEn svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna
En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens
Läs merPreliminär resultatsammanställning
2017 Preliminär resultatsammanställning TEST AV MEKANISKA PLANTSKYDD PÅ BARROTS- OCH TÄCKROTSPLANTOR I MARKBEREDD OCH OMARKBEREDD MARK, ANLAGT 2014 STEFAN ERIKSSON Testade behandlingar på barrotsplantor
Läs merSkydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge
Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge Göran Nordlander 1 & Kristina Wallertz 2 1 Inst. för ekologi, SLU, Uppsala 2 Enheten för skoglig fältforskning, SLU, Asa Plantans dagar, Skogforsk, 18-19 oktober
Läs merPraktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex
Praktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex summering av erfarenheter från sju års uppföljningar i fält Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala Conniflex Skador av snytbagge
Läs merSkogsägande på nya sätt
Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans
Läs merVilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Läs merTema aptering. Nr 2 2005. Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar
SVERIGE PORTO BETALT E F T E R Nr 2 2005 Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar Tema aptering Stormaptering på skoglig svengelska Mätning med förenklade krav Anna bytte vården mot
Läs merSkogens miljövärden Medelpad
Skogens miljövärden Medelpad Mjösjön 1:1, Ånge kommun Beskrivning: Ett självföryngrat bestånd på ca 33 hektar med blandskog som uppkommit efter skogsbrand och dimensionshuggning på 1800-talet. Numera domineras
Läs merExkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.
Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993. Mats Hagner 2015-03-22 Fältförsöket Piellovare skildrad av Google Earth 2012. Piellovare
Läs merBiotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning
PM TITEL Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås DATUM 22 augusti 2013 TILL PEAB Sverige AB KOPIA FRÅN PROJEKTNR. Erik Heyman ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL
Läs merHyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21
Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de
Läs merEn naturlig partner för trygga skogsaffärer.
En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité
Läs merAllmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry
Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta
Läs merStorskogsbrukets sektorsansvar
Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj
Läs merHallands läns Räddningstjänster i samverkan
I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:
Läs merMEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson
MEDDELANDE 1 27 Övervakning av insektsangrepp - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag Lennart Svensson Skogsstyrelsen mars 27 Författare Lennart Svensson Fotograf Gunnar Isacsson Papper brilliant
Läs merKorsnäs Din skogliga partner
Korsnäs Din skogliga partner Aptering för högsta möjliga virkesvärde Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna.
Läs merBra plantor för din framtida skog FRÅN NORRPLANT
Bra plantor för din framtida skog FRÅN NORRPLANT Från frö till planta KVALITET I ALLA LED FÖR DIN SKOGS BÄSTA Har du avverkat skog de senaste åren eller funderar du på att göra det inom en snar framtid?
Läs merSkogsplantor våren 2015
Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter
Läs merGödsling gör att din skog växer bättre
Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.
Läs merFältförsök med snytbaggeskyddade
Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2009 Uppdrag Bergvik Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala 2009 Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2009 Uppdrag Bergvik Skog
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merGallring är viktigt för god skogsutveckling
Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken
Läs merUppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Läs merVåra samlade tjänster och erbjudanden
Våra samlade tjänster och erbjudanden Vi gör ditt skogsägande både tryggare, mer utvecklande och givande. SVEASKOG ÄR EN LEDANDE aktör på virkesmarknaden. Vi köper varje år in stora mängder virke från
Läs merUppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar
Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på
Läs merRäkna med frost Om Frostrisk
Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som
Läs merPLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com
PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av
Läs merSkogsskador i Region Nord året 2013
Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,
Läs merTema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar. Sista numret av Efter Stormen VIDA önskar er en trevlig sommar
B SVERIGE PORTO BETALT E F T E R Nr 4 2005 Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar VIDA på världens största skogsmässa Byholma en turistattraktion i spåren efter Gudrun Ulrica Messing
Läs merI Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se
I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt
Läs merDrönare i skogsbruket
Drönare i skogsbruket Drönare för datainsamling 2018-08-24 Johan Malmqvist - Södra Skogsägarna Drönarnas resa på Södra 2018-08-28 2 Södra Skogsägarna i korthet Sveriges största Skogsägarförening med ca
Läs merGranbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson
Granbarkborren scenario - bekämpning Hussborg 2014-09-23 Gunnar Isacsson Innehåll Gissningar om framtiden Bekämpningsåtgärder Förebyggande åtgärder Övervakning gbb 2014, norra bekämpningsområdet Hemsö
Läs mer