FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER"

Transkript

1 B SVERIGE PORTO BETALT NR FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Kungabesöket SID 3 Markberedning SID 4 Risker för insektsangrepp SID 8 Militär radar i jakten på kvarglömt virke SID 11

2 LEDARE Vi har nu kommit långt i upparbetningen av den stormfällda skogen och går in i en fas som mera har karaktären av städning. En fas som vi bedömer kommer att pågå fram till sommaren. Vi har 3,5 miljoner m 3 timmer i våra vattenlager, varav 1 miljon ligger på militärflygfältet i Byholma. Ett lager som dessutom kanske är världens största! Vi köper timmer Virkesterminalerna kommer att avvecklas successivt under flera år. Trots att vi har stora virkeslager kommer vi fortsatt att köpa från de skogsägare som vill avverka och sälja. Vi tror att det blir mest stormkanter under våren och hösten som vi skall ta hand om, men vi är självklart även köpare av rotstående skog. Förutsättningarna varierar dock mycket inom våra olika inköpsområden. Ökad konkurrens är att vänta Stormen kommer att förändra förutsättningarna på marknaden för våra färdiga produkter de kommande åren. Stora terminallager hos de flesta sydsvenska sågverk samtidigt som avverkningarna i stormskogen varar längre än vad man tidigare bedömt, leder till fortsatt hög produktionstakt av framförallt konstruktionsvirke de närmaste åren. I västra Canada förväntas en hög produktion de närmaste 10 åren för att kunna hålla jämna steg med skadeinsekten som kallas mountain pine beatle. En insekt som angriper och dödar stående skog. I Tyskland byggs nya sågverk och produktionen där är numera högre än i Sverige. I de gamla öststaterna såsom Tjeckien, Slovakien och Rumänien byggs sågverksindustrin ut. Vi kan alltså förvänta oss en allt hårdare konkurrens från dessa länder under de närmaste åren samtidigt som Sverige, medlemmarna i EU, Storbritannien och USA aviserar räntehöjningar. Stigande räntor och signaler om sådana medför självklart en försiktighet i investeringar i bostäder och övrig konsumtion. Byggnationen exempelvis i USA är den högsta på 33 år och man kan anta att denna trend snart vänder. VIDA står rustade Vår inriktning de senaste åren har varit att specialisera sågverken med lägre produktionskostnader som följd, mer och mer ändamålsanpassning av våra produkter mot respektive marknad och kunder såväl i Europa som i USA och Asien. Samtidigt har vi varit organiserade och varit tillräckligt finansiellt starka att ta hand om ca 6 miljoner m 3 stormtimmer varav drygt hälften ligger på lager. Detta är ett riskprojekt som vi kommer att se det definitiva resultatet av först om några år. Vi kommer att följa kvalitetsutvecklingen kontinuerligt och mycket noggrant. De senaste årens strategi med egna försäljningsorganisationer och lager i våra största köparländer har tagit bort mellanhänder och medfört en bättre service och nära kontakt med våra kunder. Samtidigt som vi förbättrat logistiken från produktion till kund med ett högre nettopris som följd. Vi känner oss redo för den fortsatta omstruktureringen av branschen, förhoppningsvis alltid på tåspetsarna. Att ständigt oroa sig är för mig ett friskhetstecken. Alvesta Santhe Dahl VIDANYTT Ansvarig utgivare: Santhe Dahl Produktion: Wafodo Kontakt: För dagsaktuella nyheter se:

3 »JAG ÄLSKAR PELAR- SKOGEN OCH NJUTER GÄRNA AV DEN, MEN HAR FÅTT LÄRA MIG ATT OM DEN BLIR FÖR HÖG SÅ ÄR DEN EGENTLIGEN DÅLIGT SKÖTT OCH FALLER LÄTT.«Foto: Marc Iversen KONUNGEN PÅ BESÖK I STRÖBY Nästan precis ett år efter kungens första besök i stormområdet var han på återbesök för att bevittna hur man hanterat alla problem som stormen medfört och hur långt man kommit i upparbetningen. Som värd stod Södra och Vida. På programmet stod bl a besök på timmerlagringsplatsen i Ströby utanför Vislanda och på en av de största sammanhängande stormfällorna som finns på Toftaholms gård utanför Ljungby. En berörd kung kunde konstatera att rin och för att säkra exportintäkter. Något mycket hänt på kort tid. Det som från som känns oerhört positivt, sa kungen. början kändes som en oöverstiglig uppgift att ta sig an, börjar få en lösning. en vid detta besök var besöket hos en Den starkaste upplevelsen för kung- Även om mycket arbete ännu återstår skogsägare som mist hela sitt livsverk har fantastiska krafter mobiliserats och men som ändå lyckats gå vidare. samarbete mellan skogsägare, skogsindustrier och myndigheter har hittat nya sägare som mist sin skog och som åsam- Jag har stor medkänsla för de skog- vägar. kats både ekonomiska och emotionella Skogen är en viktig näring för vårt förluster. Men så här drygt ett år efteråt land och stor kraft har lagts på att kunna kan jag ändå se tecken på att det finns en rädda virket för den svenska skogsindust- stark känsla av att vilja gå vidare. När det gäller valet av trädslag för den omfattande återplanteringen som väntar de närmaste åren konstaterade kungen att det finns en diskussion som pågår om detta. Jag har inga synpunkter på inriktningen. Det är viktigt att debatten pågår, nya rön kan dyka upp, menade kungen. Men att det blir mest gran står väl klart. På frågan om kungens personliga relation till skogen svarade han; Jag är en skogsmänniska, skogen betyder mycket. Jag är gärna ute i skogen och jagar eller bara promenerar. Jag älskar pelarskogen och njuter gärna av den, men har fått lära mig att om den blir för hög så är den egentligen dåligt skött och faller lätt. Kungen avslutade med att tacka de båda värdarna Vida och Södra. Han hoppades att alla påbörjade insatser skulle fungera lika bra i fortsättningen. Och att det kändes bra att få se att mer har gjorts än vad man rimligen kunnat vänta sig.

4 Vindfällorna är stora och många. Terrängen verkar i princip oframkomlig. En markberedare kränger upp och ner över den ojämna marken. Och man kan tro att den skall välta vilket ögonblick som helst. Ändå skapas förvånansvärt raka fåror i spåren av de stora roterande tallrikarna. Foto: Kristofer Agermark

5 Går det att markbereda efter stormen? Jonas Lindh kör markberedare för Väckelsångs Skogsmaskiners räkning på en skogsgård i Konga 2 mil söder om Tingsryd. Stormfällorna efter Gudrun ser på många håll eländiga ut. Stora rotvältor och svårframkomlig terräng. På vissa ställen ser det i princip omöjligt ut att markbereda. Oron hörs från många skogsägare att det inte skulle gå att markbereda alls. Men Jonas ger lugnande besked. Jag har arbetat intensivt under ett antal månader och än så länge inte stött på något stormfälle som inte gått att markbereda. Om inte rotvältorna är alltför stora kör jag över dem. Det blir i princip lika bra som vid ett vanligt hygge. Det går över förväntan, säger Jonas. Stig Gustafsson. Foto: Kristofer Agermark Det krävs stora maskiner och arbetet sliter hårt på både maskiner och förare, säger Stig Gustafsson, en av delägarna på Väckelsångs Skogsmaskiner. Därför kan man inte arbeta och näring och dessutom kan plantan producera kåda och hjälper till att försvara plantan från t.ex. snytbaggeangrepp. Mineraljord värms också upp mer än humus när solen skiner vilket gynnar rottillväxten. En effektiv marberedning minskar också vegetationskonkurrensen Det första året efter markberedning får plantan utvecklas själv utan att behöva konkurrera om vatten och näring. Efter något år växer dock markberedningen igen men då har plantan redan utvecklat ett bra rotsystem. Under det första året efter avverkning växer gräset ganska långsamt, men sedan utvecklas det i allt högre hastighet. Det betyder att markberedningen växer igen fortare på MÅNGA UNDERSÖKNINGAR HAR VISAT ATT MARKBEREDNING ÖKAR BÅDE ÖVERLEVNAD OCH TILLVÄXT FÖR PLANTERADE PLANTOR På Väsab har man både anställt mer personal och tvingats investera i nya maskiner för att hinna med den stora mängden förfrågningar från skogsägare i närområdet. Jonas Lindh. Foto: Kristofer Agermark hur många timmar som helst. Fler man och god planering är vad som krävs, menar Stig. Varför markbereda? Många undersökningar har visat att markberedning ökar både överlevnad och tillväxt för planterade plantor men gynnar också naturlig föryngring. Vid markberedning friläggs mineraljord genom att humuslagret och vegetationen förs bort. Syftet med markberedning är att plantans rötter ska få bra kontakt med mineraljorden så att finrötter snabbt kan växa ut. Innan plantan lyckats få ut rötter i omgivande mark är den utsatt för stora risker, framför allt torka. När rötterna har börjat fungera kan de förse plantan med vatten äldre hyggen. Hittills har man enligt lag haft 3 år på sig att återbeskoga efter avverkning.»det är troligt att tiden för återbeskogning kommer att ökas till 5 år efter stormens framfart, säger Lars Karlsson på Skogsstyrelsen. Då får gräset fäste ännu bättre och då blir det desto viktigare att markbereda.«markberedning med varudeklaration Det är viktigt att få fram mineraljord för att det skall ha någon effekt mot snytbaggen. Men den skall heller inte gå för djupt. En bra markberedning underlättar för självsådda frön. Markberedning skulle behöva varudeklareras, menar Magnus Petersson på Skogsstyrelsen. TÄNK PÅ ATT! Vissa försäkringsbolag ersätter inte fullt ut insektsskador om man inte markberett före plantering.

6 MARKBEREDNING GER SNYTBAGGEN TORGSKRÄCK Markberedning är ofta ett effektivt sätt att minska risken för svåra snytbaggeskador. Den skadedämpande effekten beror till stor del på att snytbaggarna inte gärna stannar och äter på plantor som står i ren mineraljord. Ett gott skydd får man om plantan omges av minst 10 cm ren mineraljord. Planteringen bör helst ske när markberedningen är färsk eftersom skyddseffekten avtar kraftigt i takt med att gräset växer och tar över den tidigare blottlagda mineraljorden. Snytbaggens larver lever i rötterna av nyligen dödade barrträd antingen avverkade eller stormfällda. I de stormdrabbade områdena finns nu en större mängd yngelmaterial för snytbaggen. De stora mängderna döda rötter kommer att innebära fler producerade snytbaggar. På skogsstyrelsen menar man dock att populationen är stor sedan innan. Det som sker nu är att populationen kan fördela sig på större yta. Larverna får på så sätt mera mat och kan föröka sig i större utsträckning. Förökningen kan ske i storleksordningen 1 till 10 från första till andra säsongen efter avverkning. Men även om tillgången på döda rötter är extremt stort är man osäker på hur stor

7 Foto: Claes Hellqvist inverkan detta har på populationsökningen eftersom man inte vet i hur stor utsträckning snytbaggen kan utnyttja den ökade mängden yngelmaterial. Eftersom mindre arealer kommer att avverkas under de kommande åren kommer konkurrensen att hårdna om friska granplantor för snytbaggen. Stora problem kan uppstå på nyhuggna ytor och särskilt trångt kan det bli på hyggen upptagna vintern Då finns det många snytbaggar som letar efter färska rötter och det finns få nya hyggen, säger Magnus Petersson på Skogsstyrelsen. När man avverkar för att jämna till hyggeskanter attraherar det nya snytbaggar. Därför kan det vara bra att hugga upp kanter nu och inte vänta ytterligare några år för att då återigen attrahera nya snytbaggar. Om man vill läsa mer om snytbaggen så har skalbaggen en egen hemsida:

8 SNYTBAGGEN UNDVIKER ATT GÅ UT PÅ DEN BLOTTADE MINERALJORDEN. DÄRMED MINSKAR ANGREPPEN PÅ PLANTORNA VID MARKBEREDNING. Foto: Claes Hellqvist

9 ETT BRA RÅD KAN VARA ATT OMBEHANDLA PLANTORNA I FÄLT ANDRA ÅRET EFTER PLANTERING Hyggesvila. Foto: Claes Hellqvist SATSA PÅ PLANTOR SOM STÅR PALL FÖR ANGREPP Idealiskt läge för att en planta skall klara sig är att ha markberett, att man använder en behandlad planta och en planta som är grövre, dvs att stammen är minst 10 mm i diameter. Snytbaggen äter barken och när den gnagt runt hela plantans stam så dör plantan. På en grövre planta minskar risken att snytbaggen lyckas äta runtom. I normalfallet är plantorna förbehandlade med kemiska bekämpningsmedel när man köper dem på plantskolan. För säkerhets skull bör man även göra en manuell behandling mot snytbaggeskador av plantorna följande höst. Stormen kommer att innebära en brist på plantor och då i första hand barrotsplantor. Detta innebär att täckrotsplantor av mindre storlek kommer att användas i större utsträckning. Då är det extra noga att markbereda och att använda behandlade plantor. Ett bra råd kan vara att ombehandla plantorna i fält andra året efter plantering. Om man vill använda alternativ till kemiska bekämpningsmedel så kan vissa plantskolor erbjuda mekaniska plantskydd som också minskar skadorna av snytbagge. En gissning från plantbranschen är att det kommer att råda brist på plantor under våren 2006 och även under Men att läget är någorlunda återställt Med andra ord: återföryngringen efter stormen kommer att pågå under flera år. Granplanta med Bugstop. Foto: Claes Hellqvist

10 MASSIV FÖRÖKNING AV GRANBARKBORRAR ATT VÄNTA EFTER GUDRUN SKÄRPTA REGLER FRÅN SKOGSSTYRELSEN För att minimera risken för massiva insektsangrepp till följd av det kvarlämnade virket skärper Skogsstyrelsen skogsvårdslagens föreskrifter om skyddsåtgärder mot insekter i de värst stormdrabbade områdena. De nya föreskrifterna innebär dels att den tillåtna volymen färskt granvirke som får lämnas kvar i skogen minskas från fem till tre kubikmeter skog inom ett hektar. Granbarkborre, åttatandad barkborre. Foto: Kent Bäckström DRYGT ETT ÅR HAR GÅTT SEDAN GUDRUNS FRAMFART. Att upparbeta och ta om hand den stormfällda skogen kändes säkert då för många som ett oöverstigligt projekt. Enorma arbetsinsatser och många skogstimmar Tidpunkten för när avverkat och insektsbegärligt granvirke måste forslas till skogsindustri, eller på annat sätt göras otjänligt för granbarkborrar, tidigareläggs också från den 1 augusti till den 15 juli. senare kan vi ändå konstatera att huvuddelen av det stormfällda virket är upparbetat och att arbetet gått över förväntan. MEN ÄN KAN MAN INTE SLÅ SIG TILL RO Nu återstår att ta hand om så mycket virke som möjligt, för att minska risken för insektsskador. För många skogsägare återstår en hel del städhuggning. Vindfällor och gagnvirke av gran som lämnats kvar skall tas om hand. Andelen vindfällen, dvs idealiska yngelträd för granbarkborren, som ligger kvar kommer att bli avgörande för hur mycket granbarkborren kommer att kunna förökas under den kommande sommaren och hur stora skadorna sedan kan komma att bli under de närmaste två åren. VÅRT RÅD TILL DIG Vårt råd är att du snarast går över din fastighet och letar fram de sista vindfällorna. Markera platserna på en karta och ring sedan omgående till oss, så att vi hinner upparbeta dem före sommaren! Passa också på att rätta till hyggeskanterna samtidigt vi hjälper dig även med den insatsen.

11 MILITÄR RADAR SPÅRAR VIRKE EFTER GUDRUN Risken för massiva insektsangrepp har fått Skogsstyrelsen att tillämpa militär teknik i spårandet efter kvarlämnat granvirke. Ett världsunikt radarsystem utvecklat av FOI skall användas för att kartlägga kvarlämnat virke efter Gudrun. Med hjälp av militär teknik ursprungligen utvecklad för att upptäcka militära fordon som döljs i vegetationen kan kvarliggande träd hittas och massiva insektsangrepp undvikas. Det är skogsstyrelsen som ligger bakom projektet och som med FOIs hjälp kommer att genomföra flygningar över den stormfällda skogen i södra Sverige. Resultatet av kartläggningen kommer att följas upp av skogsstyrelsen och berörda markägare kommer att informeras om var särskilda insatser måste till. Det är FOI och Ericsson Microwave System som tillsammans utvecklat CARABAS. Systemet bygger på radiovågor med låg frekvens som kan ur-skilja föremål oberoende av väder och vegetation. Utrustningen är installerad i flygplan från Försvarets materielverk (FMV) som flyger över de stormfällda områdena under februari. De fastigheter där det finns vindfällen kvar kommer att få ett brev om detta i brevlådan, med önskemål om att snarast ta hand om dessa! Källa:

12 » VI BLIR EN TYDLIGARE PARTNER I ALLT SOM RÖR SKOG. «Så här ett drygt år efter stormen och efter många nya erfarenheter tar vi pulsen på Gunnar Jakobsson, VD på VIDA Skog. Vida flaggar för att man börjar bli klar med upparbetningen efter stormen. Hur ser läget ut just nu? Upparbetningen har i stort sett gått enligt plan. I de värst drabbade områdena bedömer vi att slutstädningen kommer att pågå fram till sommaren. De stora mängderna med snö innebär säkerligen att en del skogsägare behöver få hjälp med att ta hand om de sista vindfällena under maj och juni. Sammantaget har vi dock kommit så långt att vi nu återigen köper rotstående skog. Våra vattenlager kommer vi att fördela under flera år, varför vi är köpare av både slutavverkning och gallring. Dessutom har vi nya priser att erbjuda. Vad blir nästa steg? Nu vässar vi oss inför framtiden. Det är viktigt för oss att behålla långsiktiga relationer och även skapa nya. Vi vill göra det lätt för skogsägaren. Vi tror det är viktigt att skogsägaren har en kontaktperson. Därför breddar vi vårt erbjudande ytterligare och vårt fullserviceerbjudande blir komplett. Vad innebär detta konkret? Vi har tydligare produkter att erbjuda. Vi har gått på djupet när det gäller erbjudande av plantor och plantering. Vi har lagt ett stort engagemang i att hitta de bästa resurserna när det gäller kvalitet på plantor och för att säkra tillgången under den återplanteringstid som vi står inför. Skogsägaren kan köpa hela tjänsten fram till planta i backen genom sin lokale inköpare. Detta är genomgående för samtliga tjänster som vi erbjuder. Att arbeta fram en skogsbruksplan eller att PEFC-certifiera en fastighet är projekt som inköparen driver och genomför för skogsägarens räkning tillsammans med berörda myndigheter. Vad innebär detta i kontakten mellan skogsägare och inköpare? Vi blir en tydligare partner i allt som rör skog. Inköparen har ett heltäckande erbjudande mot skogsägaren. Det viktigaste är att skogsägaren har en kontaktperson i alla de ärenden som rör deras skog. Alltifrån skogsvårdsplaner, gallring, avverkning till råd i enskilda frågor. Och det målet arbetar vi intensivt på för att hela tiden leva upp till. Heta nyheter? Inte från Byholma! Byholma virkesterminal Det går många rykten om VIDAs timmerlager i Byholma. Ett av dessa är att det är 70 grader mellan vältorna, ett annat är att det brinner. Som bekant kan självantändning uppstå i porösa material med stor fiberyta tex sågspån. Ett ämne sägs självantända när det börjar brinna utan att ha utsatts för yttre uppvärmning eller kommit i kontakt med öppen låga eller gnista. I de fall värmen inte avleds tillräckligt kan självantändning uppstå. Däremot är som alla vet inte timmer av porös karaktär och självantändning kan därför inte av rent kemiska skäl uppkomma. Vi kan därför bara meddela att ryktena om Byholmas tillstånd är betydligt överdrivna. Temperaturen mellan vältorna är densamma som i luften i övrigt. VIDA AB, Box 100, Alvesta Tel , Fax E-post:

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Upptining och förvaring av plantor före plantering Din plantleverans Din plantleverans 3 Upptining och förvaring av plantor före plantering Håller du denna broschyr i handen har du förmodligen fått plantor levererade av Södra Skogsplantor. Vi hoppas att

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

SVERIGE PORTO BETALT

SVERIGE PORTO BETALT B SVERIGE PORTO BETALT LEDARE VIDANYTT nr 1 2007 FÖRST GUDRUN SEDAN PER. Knappt hade vi lyckats överblicka och delvis återhämta oss efter Gudruns konsekvenser förrän Per var ett faktum. Omkring 12 miljoner

Läs mer

Fältförsök med Bugstop 2002

Fältförsök med Bugstop 2002 Fältförsök med Bugstop 2002 Resultat från praktiska planteringar Uppdrag Stora Enso Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för entomologi, 750 07 Uppsala 2002 Innehåll INNEHÅLL... 2 BAKGRUND... 2 UTFÖRANDE...

Läs mer

Stormen kommer att påverka oss alla en lång tid

Stormen kommer att påverka oss alla en lång tid SVERIGE PORTO BETALT E F T E R Nr 1 2005 Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar Stormen kommer att påverka oss alla en lång tid Innehåll: Skogsentreprenörer från Norrland på plats

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Fångstvirkesfällor mot barkborrar

Fångstvirkesfällor mot barkborrar Fångstvirkesfällor mot barkborrar Gångsystem från granbarkborrar. Angreppen av barkborrar kan bli omfattande Angreppen av barkborrar i södra Sverige kan utvecklas till en rysare. Förra årets milda väder

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Vilken roll spelar dessa frågor? I vilken ordning uppmärksammas

Läs mer

åtgärder mot SNYTBAGGEN

åtgärder mot SNYTBAGGEN åtgärder mot SNYTBAGGEN Magnus Petersson Kristina Wallertz SLU, Enheten för skoglig fältforskning Asa försökspark 360 30 Lammhult Tel 0472-26 30 00 Claes Hellqvist Göran Nordlander SLU, Institutionen för

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,

Läs mer

Tema aptering. Nr 2 2005. Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar

Tema aptering. Nr 2 2005. Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar SVERIGE PORTO BETALT E F T E R Nr 2 2005 Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar Tema aptering Stormaptering på skoglig svengelska Mätning med förenklade krav Anna bytte vården mot

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.

Läs mer

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com Kvalitetsplantor med växtkraft Nytt från NorrPlant 2012 NorrPlant www.norrplant.sca.com Livskraftiga frön ger ökad tillväxt i din framtida skog. Väl utvecklade plantor ger raka, stabila träd. I våra 18

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

MEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson

MEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson MEDDELANDE 1 27 Övervakning av insektsangrepp - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag Lennart Svensson Skogsstyrelsen mars 27 Författare Lennart Svensson Fotograf Gunnar Isacsson Papper brilliant

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Våra samlade tjänster och erbjudanden

Våra samlade tjänster och erbjudanden Våra samlade tjänster och erbjudanden Vi gör ditt skogsägande både tryggare, mer utvecklande och givande. SVEASKOG ÄR EN LEDANDE aktör på virkesmarknaden. Vi köper varje år in stora mängder virke från

Läs mer

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar. Sista numret av Efter Stormen VIDA önskar er en trevlig sommar

Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar. Sista numret av Efter Stormen VIDA önskar er en trevlig sommar B SVERIGE PORTO BETALT E F T E R Nr 4 2005 Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar VIDA på världens största skogsmässa Byholma en turistattraktion i spåren efter Gudrun Ulrica Messing

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Räkna med frost Om Frostrisk

Räkna med frost Om Frostrisk Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som

Läs mer

Dispensärende för avverkning av Melakträskliden

Dispensärende för avverkning av Melakträskliden Dispensärende för avverkning av Brev 1 Björn Mildt skriver till skogsvårdstyrelsen Från: Björn Mildh [mailto:bjorn.mildh@naturskyddsforeningen.se] Skickat: den 14 februari 2014 14:01 Till: Vikström Anders

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk

Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål Jörgen Hajek, Skogforsk Vad är kvalitet? Vad är kvalitet? Kvalitet = uppfylld förväntan D v s att varan eller

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsskador i Region Syd 2013

Skogsskador i Region Syd 2013 Region Syd för 2013 Datum 2014-03-10 Diarienr 2014/783 1(11) Ingemar Strid, Ingvar Persson, Håkan Kollander, Anders Settergren Anders Bäckman, Bengt KR Johansson, Milena Stefanovic, Lennart Weidinger,

Läs mer

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad skogstillväxt Vad är Kraftsamling Skog? Föryngring i Kraftsamling Skog Effekter av Kraftsamling Skog Fria funderingar

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

södras nycklar tjänster och produkter som bidrar till en värdefullare skog

södras nycklar tjänster och produkter som bidrar till en värdefullare skog södras nycklar tjänster och produkter som bidrar till en värdefullare skog Innehållsförteckning Södras nycklar 04 Södras markberedning 05 Södras plantor 06 Södras ny skog 08 Södras röjning 0 Södras gröna

Läs mer

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Aptering för högsta möjliga virkesvärde Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna.

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander www.pwc.se Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander Agenda 2. Skogsbruket 1. Skogsägandet 3. Sågverken 7. Hänt i branschen 4. Massaindustrin 6. Prestationer 5. Pappersbruken sid2 Skogsägandet sid3

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

SNYTBAGGE. Magnus Petersson SLU Asa försökspark

SNYTBAGGE. Magnus Petersson SLU Asa försökspark SNYTBAGGE Magnus Petersson SLU Asa försökspark När barrskog avverkats avges dofter som lockar till sig svärmande snytbaggar. Snytbaggen äter på barken på de planterade eller självföryngrade plantor som

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

Arbete i brandskadad skog

Arbete i brandskadad skog Arbete i brandskadad skog - efter den akuta släckningsfasen Tomas Gullberg 20140921 Särskilda risker för olyckor En nyligen bränd skog är en mycket farlig miljö att vistas i. Den innehåller ofta: Träd

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Rörvik Timber AB, Publ. Försäljning

Rörvik Timber AB, Publ. Försäljning En stark partner Starkt bolag Starka ägare Starka ägare i kombination med en stark organisation ger ett starkt företag. Rörvik-koncernen investerar nu ytterligare för ökad produktion och bättre resursutnyttjande.

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog; SFS 2006:171 Utkom från trycket den 21 mars 2006 utfärdad den 9 mars 2006. Regeringen föreskriver

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se

Läs mer

Skogsskador i Region Mitt 2012

Skogsskador i Region Mitt 2012 Skogsskaderapport Region Mitt för 2012 1(5) Datum 2013-03-28 Diarienr 2013/423 Magnus Hedspång, Ulf Lindenbaum, Sven-Olle Larsson, Magnus Frimodig, Per-Olov Ringnér, Jörgen Sundin, Niklas Åberg, Clas Fries

Läs mer

PLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011

PLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 1 Plantaktuellt Skogforsk NR. 2 211 2 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 Ovan. Såddpucken består av sammanpressad torv med ett frö. Den är ca två cm hög och väger ca 2 g. Puckens övre del är

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

GJB 753:2. Skogsförsäkring. Försäkringsvillkor 1 januari 2011

GJB 753:2. Skogsförsäkring. Försäkringsvillkor 1 januari 2011 GJB 753:2 Skogsförsäkring Försäkringsvillkor 1 januari 2011 1 Innehåll B EGENDOMSFÖRSÄKRING - SKOGSFÖRSÄKRING...3 1. Vem försäkringen gäller för...3 2. När försäkringen gäller...3 3. Var försäkringen gäller...3

Läs mer

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Korta fakta om koncernen Omsättning 17 miljarder kronor

Läs mer

Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar

Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar SVERIGE PORTO BETALT E F T E R Nr 3 2005 Tema: Stormen över södra Sverige Läs om hur vi på Vida agerar Tema logistik Efter Stormen ges ut av Vidakoncernen och ersätter under en tid Vidanytt. Ansvarig utgivare:

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

SVERIGE PORTO BETALT

SVERIGE PORTO BETALT B SVERIGE PORTO BETALT LEDARE Upparbetningen av den stormfällda skogen har varit drygare än vad vi förväntat oss och vi kan först nu anse avverkning, skotning och transport till industri eller terminal

Läs mer

Miljömålet levande skogar från ord till handling i länet

Miljömålet levande skogar från ord till handling i länet LokalEko 2 2014 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Miljömål Miljömålet levande skogar från ord till handling

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer