Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens. Skriftliga reservationer och protokollsanteckningar från kommunstyrelsen redovisas i bilaga.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens. Skriftliga reservationer och protokollsanteckningar från kommunstyrelsen redovisas i bilaga."

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(11) Rev Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 15 december 2014 kl. 09:00 OBS tiden! Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand till kommunledningskontoret (tfn ) Skriftliga reservationer och protokollsanteckningar från kommunstyrelsen redovisas i bilaga. Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista 1. Val av protokollsjusterare 2. Frågor och interpellationer 3. Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering Kommunstyrelsens förslag till beslut: 1. Kommunfullmäktige godkänner förslag till verksamhetsplan med budget för 2015 och ekonomisk planering för Det innebär att samtliga nämnders begäran om medel inför 2015 är besvarade. 2. På grund av det ekonomiska läget avslås eventuella begäranden från nämnderna om att få disponera ur sina resultatutjämningsfonder. 3. Kommunfullmäktige beslutar att skrivningen under rubriken Fler bostäder inom Ett växande attraktivt

2 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (11) Kalmar utgör kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen. 4. Anslag i budgeten för 2015 anvisas direkt till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller: - Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför väsentliga ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om ombudgeteringar inom sitt verksamhetsområde. - Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan nämnder som inte medför ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. - Justering av ramar mellan nämnder, av administrativ karaktär, som inte får någon nettopåverkan på resultatet eller nämndernas verksamhet får beslutas av kommundirektöreren. 5. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om hantering av statliga medel i budgetpropositionen som kan komma att tillföras kommunen i enlighet med riksdagsbeslut. 6. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten för 2015, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. 7. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Kommunbolag AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 8. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Industriparken i Kalmar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 9. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmarhem AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor,

3 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (11) jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 10. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för KIFAB i Kalmar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 11. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för HB Telemarkens låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Vatten AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 13. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Öland Airport AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 14. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen under år 2015 har rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder, upp till totalt kronor. 15. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen under år 2015 har rätt att omsätta lån, d.v.s. låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år Den årliga avgiften för borgensåtagande för lån till helägda företag fastställs till 0,30 procent av utnyttjad borgen vid det senaste årsskiftet. 17. Kommunfullmäktige beslutar att betala ut kronor i partistöd år Av partistödet ska 10 % fördelas som ett grundstöd till varje parti i fullmäktige och resterande som ett mandatbundet stöd.

4 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (11) Ledamöterna från M, FP, KD, SD och MP reserverade sig i kommunstyrelsen mot beslutet att avslå egna ändrings- och tilläggsförslag. Vidare reserverade sig ledamöterna från M, FP, KD och SD mot beslutet att tillstyrka förslag till uttalande om att Kalmar kommun är positiva till att KSRR är minoritetsdelägare i eventuella nya biogasanläggningar. 4. Renhållningstaxa för hushållsavfall 2015 samt taxeföreskrifter 2015 för Kalmarsundsregionens Renhållare Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner förslag till renhållningstaxa för hushållsavfall 2015 samt taxeföreskrifter 2015 för Kalmarsundsregionens Renhållare. 5. Förslag till VA-taxa 2015 Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar förslag till ny VA-taxa att gälla från och med 1 januari Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att från den 1 januari 2015 träffa en ny tillsvidare överenskommelse att årligen ta emot 170 nyanlända flyktingar för bosättning i kommunen genom anvisning av arbetsförmedlingen och/eller migrationsverket. Kommundirektören får i uppdrag att underteckna överenskommelsen. Tidigare beslutad överenskommelse om mottagande av nyanlända flyktingar (dnr KS 2013/0619) upphör därmed att gälla. Thoralf Alfsson (SD) reserverade sig skriftlig mot beslutet, se bilaga. 7. Godkännande av försäljning av Industriparken i Kalmar AB Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner att Kalmar Kommunbolag

5 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (11) AB får sälja aktierna i Industriparken i Kalmar AB (nedan kallad Industriparken) enligt aktieöverlåtelseavtal till P&E 4 Invest AB (bolag under bildande) org.nr för preliminär köpeskilling kronor. Slutligt tillträdesbokslut regleras inom 30 dagar från tillträdesdagen. Kommunfullmäktige beslutar att per den 30 januari 2015 entlediga styrelsen och revisorerna i Industriparken i Kalmar AB. 8. Gemensam överförmyndarverksamhet med Borgholm och Mörbylångas kommuner Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner förslag till gemensam överförmyndarverksamhet med Borgholm och Mörbylånga kommuner enligt förstudiens förslag 5.2. Den gemensamma tjänstemannaorganisationen ska vara placerad i Kalmar, träda i kraft den 1 januari 2016 och i övrigt följa det upplägg som redovisas i förstudien. Kommundirektören får i uppdrag att underteckna nödvändiga överenskommelser och avtal om samverkan. Beslutet gäller under förutsättning att Borgholms kommun och Mörbylånga kommun också fattar beslut om samverkan kring gemensam överförmyndarverksamhet. 9. Överföring av verksamhet vid Kalmar Familjebad AB Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner att den verksamhet som Kalmar Familjebad AB ansvarar för ska från och med den 1 januari 2015 föras över till kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämndens reglemente, 1, ska kompletteras med följande: - ansvara för verksamheten i badanläggningen vid Kalmar Sportcenter. Anställda i Kalmar Familjebad AB ska gå över till kommunen enligt de villkor som framgår under avsnittet Personalen. Kalmar Familjebad AB ska överlåta alla tillgångar och skulder som framgår av årsredovisningen per den 31 december Bolaget Kalmar Familjebad AB ska tillsvidare bli vilande utan verksamhet och att styrelsen för det vilande bolaget är styrelsen i Kalmar Kommunbolag AB.

6 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (11) 10. Försäljning och köp av KIFAB i Kalmar AB:s andel i Del- Ta Intressenter Ideell Förening Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner att KIFAB i Kalmar AB får sälja sin andel i Del-Ta Intressenter Ideell Förening till Kalmar kommun. Samtidigt godkänner kommunfullmäktige att Kalmar kommun köper KIFAB i Kalmar AB:s andel. I samband med försäljningen ska KIFAB i Kalmar AB makulera upprättade skuldebrev med Del-Ta Intressenter Ideell Förening. Kalmar kommun ska utse ny representant för kommunens andel i Del-Ta Intressenter Ideell Förening. 11. Ändringar i bolagsordningar för Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda dotterbolagen Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner de föreslagna ändringarna i bolagsordningarna för Kalmar Kommunbolag AB, Kalmarhem AB, Kalmar Vatten AB, KIFAB i Kalmar AB, Kalmar Hamn AB, Kalmar Öland Airport AB, Kalmar Science Park AB, Destination Kalmar AB samt Kalmar Familjebad AB. Ledamöterna från FP, M, KD, SD och MP reserverade sig mot beslutet att avslå följande tilläggsförslag till samtliga bolagsordningar: Viktiga handlingar som ingår i kallelsen till bolagsstämman såsom årsredovisning, revisionsberättelsen och rapporter m.m. görs tillgängliga elektroniskt till media, allmänheten och övriga intressenter under samma tid som för ledamöter och ombud t.ex. via kommunens hemsida. 12. Ändring i reglemente för kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner kommunledningskontorets förslag till ändrad ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktige antar de föreslagna ändringarna och tilläggen i reglementet för kommunstyrelsen i 2, 6, 18 och 19 samt i reglementet för samhällsbyggnadsnämnden i 1. Ändringarna ska gälla från och med den 1 januari 2015.

7 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 7 (11) Patricia Vildanfors (MP) redoviasade en protokollsanteckning i kommunstyrelsen, se bilaga. 13. Ändring av index i taxor inom samhällsbyggnadsnämndens område Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att byta index från konsumentprisindex (KPI) till prisindex för kommunal verksamhet (PKV) i följande taxor: - Taxa för lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa - Taxa för samhällsbyggnadsnämndens tillsyn enligt strålskyddslagen - Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område - Taxa för kommunens offentliga kontroll av livsmedel Ändringarna ska gälla från och med 1 januari Ansvarsförbindelse för Kalmar läns museum Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att Kalmar kommun, tillsammans med Landstinget i Kalmar län, förbinder sig att se till att se till att Kalmar läns museums tillgångar inte understiger summan av stiftelsens skulder beräknade enligt 7 kap. 1 stiftelselagen. Kommunstyrelsens ordförande Johan Persson får i uppdrag att underteckna ansvarsförbindelsen. 15. Utdelning ur förvaltade donationsstiftelser Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige bifaller förslag till utdelning ur August Peterssons donationsfond, Axel Åkessons donationsfond, Stiftelsen Dahmska fonden och Appeltoffts donationsfond. 16. Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden under mandatperioden Kommunstyrelsens förslag till beslut: Under mandatperioden 2014 till och med 2018 ska kommunen sätta in annonser om kommunfullmäktiges sammanträden i Barometern, Östra Småland, Kalmar Läns Tidning och KalmarPosten.

8 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 8 (11) I KalmarPosten ska detta dock endast ske när tidningens utgivningstider passar med dagarna för kommunfullmäktiges sammanträden. 17. Regler för i vilken ordning ersättare ska tjänstgöra Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar anta följande regler för i vilken ordning som ersättare ska tjänstgöra till och med 2018: Om ledamot eller ombud inte kan närvara vid sammanträde gäller att ersättare tjänstgör i följande ordning: 1. I första hand tjänstgör ersättare som tillhör samma parti. 2. I andra hand gäller att: - vid förhinder för företrädare för S, C eller V tjänstgör ersättare som tillhör något av dessa tre partier. - vid förhinder för företrädare för M, FP eller KD tjänstgör ersättare som tillhör något av dessa tre partier. 3. I sista hand tjänstgör ersättare som tillhör annat parti. Ordningsföljden mellan ersättarna bestäms av hur lång tid de tillhört nämnden (eller motsvarande) den som varit med längst går in först. Om det visar sig att flera ersättare varit med lika länge så har den som är äldst av dessa företräde. Dessa regler gäller till och med mandatperiodens slut. De gäller i samtliga fall, utom när kommunfullmäktige bestämt annat eller om valet skett enligt lagen om proportionellt valsätt. 18. Entledigande av styrelseledamöter och ersättare i Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda dotterbolagen Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att entlediga styrelseledamöter och ersättare i följande bolag: Kalmar Kommunbolag AB Kalmarhem AB Kalmar Vatten AB KIFAB i Kalmar AB Kalmar Hamn AB

9 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 9 (11) Kalmar Öland Airport AB Kalmar Science Park AB Destination Kalmar AB Kalmar Familjebad AB Beslutet om entledigande ska anmälas till respektive bolag samt till Bolagsverket Val av ledamöter och ersättare i nämnder, styrelser m.m. Protokoll från valberedningens sammanträde kommer att delas ut på sammanträdet Anmälningsärenden - Kommunstyrelsens protokoll den 25 november och 2 december 2014 (delas ut på sammanträdet) - Länsstyrelsens beslut om ny ledamot och ersättare i kommunfullmäktige - Medborgarförslag om ändring av farthinder på Tallhagsvägen samt samhällsbyggnadsnämndens svar - Medborgarförslag om att höja statusen för cyklister och fotgängare samt samhällsbyggnadsnämndens svar - Medborgarförslag om hastighetsbegränsning på Tallhagsvägen samt samhällsbyggnadsnämndens svar - Medborgarförslag om inomhushall för boule samt kultur- och fritidsnämndens svar - Medborgarförslag om ett gupp eller två på vår gata - Stora Björnvägen samt samhällsbyggnadsnämndens svar - Medborgarförslag om ficka för i- och pålastning vid Varvsgatan 1 samt samhällsbyggnadsnämndens svar - Medborgarförslag om bro mellan Tjärhovet och Grimskär samt samhällsbyggnadsnämndens svar - Medborgarförslag; Sänkt hastighet Erik Dahlbergs väg

10 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 10 (11) Bilaga Skriftliga reservationer och protokollsanteckning från kommunstyrelsens sammanträden den 25 november 2014 samt 2 december 2014 Ärende 6, Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Skriftlig reservation från Thoralf Alfsson (SD): Vi reserverar oss mot beslutet att öka flyktingmottagningen enligt det förslag som presenterats. Vi saknar en fullvärdig utredning om vilka effekter och kostnadsökningar detta beslut kommer medföra i den kommunala verksamheten, både på kort sikt och på längre sikt. Kalmar kommuns ekonomi är under stark press och i den budget som majoriteten nyligen presenterat klarar man inte av att uppnå överskottsmålet om att kostnaderna skall vara max 98 procent av intäkterna. Faktum är att detta mål inte kommer uppfyllas under hela verksamhetsperioden Enligt budget kommer kostnaderna uppgå till 99,9 procent under Beslutet om utökad flyktingmottagning kommer att påverka flera kommunala verksamheter som barnomsorg, förskola, grundskola och gymnasieskolan, Invandrarservice, socialtjänsten, vård och omsorg. Dessutom kommer det innebära utökad belastning på en redan mycket ansträngd bostadssituation. Även arbetsmarknaden är ansträngd med ca anmälda vid Arbetsförmedlingen och situationen för utrikes födda är minst sagt alarmerande med närmare 25 procent öppet arbetslösa eller i aktivitet med stöd genom arbetsförmedlingen. Risken är påtaglig att nyanlända efter att de genomgått etableringsreformen fortfarande står långt ifrån arbetsmarknaden och därmed kommer behöva försörjningsstöd och bostadsbidrag för att klara sitt uppehälle. Att under dessa omständigheter ställa oss bakom ett beslut om ökad flyktingmottagning utan att någon fullständig utredning gjorts om de ekonomiska konsekvenserna är för oss Sverigedemokraterna inte möjligt. Ärende 12, Ändring i reglemente för kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden Protokollsanteckning från Patricia Vildanfors (MP): Översiktsplaner (ÖP) är ett övergripande arbete där kommunstyrelsen borde var den instans som är den naturliga platsen för förankring under arbetsprocessen och uppdragsgivare för hur planen ska formas vidare. Där finns alla partier representerade och i en god demokrati måste alla partiers representanter få chans att tycka till om planerna. Vi är skeptiska till en förändring som minskar kommunstyrelsens insyn och ansvar vad gäller översiktsplansarbetet. Majoriteten anger att den förändring

11 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 11 (11) som nu görs i reglementet är till för att effektivisera tjänstemännens arbete. Miljöpartiet vill betona vikten av att det sker kontinuerliga avstämningar i kommunstyrelsen i arbetet med ÖP och skulle vilja se en skrivning om det i reglementet.

12 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2014/0922 Kommunfullmäktige Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner förslag till verksamhetsplan med budget för 2015 och ekonomisk planering för Det innebär att samtliga nämnders begäran om medel inför 2015 är besvarade. 2. På grund av det ekonomiska läget avslås eventuella begäranden från nämnderna om att få disponera ur sina resultatutjämningsfonder. 3. Kommunfullmäktige beslutar att skrivningen under rubriken Fler bostäder inom Ett växande attraktivt Kalmar utgör kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen. 4. Anslag i budgeten för 2015 anvisas direkt till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller: - Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför väsentliga ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om ombudgeteringar inom sitt verksamhetsområde. - Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan nämnder som inte medför ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. - Justering av ramar mellan nämnder, av administrativ karaktär, som inte får någon nettopåverkan på resultatet eller nämndernas verksamhet får beslutas av kommundirektöreren. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax

13 KS 2014/ (3) 5. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om hantering av statliga medel i budgetpropositionen som kan komma att tillföras kommunen i enlighet med riksdagsbeslut. 6. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten för 2015, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. 7. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Kommunbolag AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 8. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Industriparken i Kalmar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 9. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmarhem AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 10. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för KIFAB i Kalmar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 11. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för HB Telemarkens låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Vatten AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 13. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Öland Airport AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 14. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen under år 2015 har rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder, upp till totalt

14 KS 2014/ (3) kronor. 15. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen under år 2015 har rätt att omsätta lån, d.v.s. låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år Den årliga avgiften för borgensåtagande för lån till helägda företag fastställs till 0,30 procent av utnyttjad borgen vid det senaste årsskiftet. 17. Kommunfullmäktige beslutar att betala ut kronor i partistöd år Av partistödet ska 10 % fördelas som ett grundstöd till varje parti i fullmäktige och resterande som ett mandatbundet stöd. Bakgrund Den politiska majoriteten presenterar förslag till verksamhetsplan med budget för 2015 och ekonomisk planering för Resultatet för år 2015 uppgår till 2,1 miljoner kronor, för år 2016 till 19,3 miljoner kronor och för år 2017 till 40,5 miljoner kronor. Urban Sparre ekonomichef Jonas Agerhed budgetchef Bilagor Verksamhetsplan med budget för 2015 och ekonomisk planering för

15 Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för Utkast 22 oktober 1

16 Så fungerar vår verksamhetsplanering Den här verksamhetsplaneringen innehåller de mål som vi vill nå, en del av de uppdrag som vi ska arbeta med och de förhållningssätt och värderingar som vi inom Kalmar kommun ska ha. Verksamhetsplanen med budget beslutas av kommunens folkvalda politiker i kommunfullmäktige som är det högsta beslutande organet. Den största delen av kommunens verksamhet bedrivs genom den ansvarsfördelning som kommunfullmäktige gjort till respektive nämnd och bolagsstyrelse via reglementen, bolagsordningar, ägardirektiv och tidigare beslut. Verksamheten ska hålla hög kvalitet, vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Vi mäter och jämför därför vår verksamhet med andra kommuner. Mätningen sker genom att jämföra nyckeltal (indikatorer) bl.a. i kommun- och landstingsdatabasen Kolada. För den del av verksamheten där vi vill ha förändring eller särskild uppmärksamhet sätter kommunfullmäktige mål och ger uppdrag. De skrivningar som följer inom avsnitten Ett grönare Kalmar, Ordning och reda i ekonomin, Ett växande attraktivt Kalmar, Hög kvalitet i välfärden samt Verksamhet och medarbetare ska läsas som en färdriktning för Kalmar. Texterna ska i sin helhet betraktas som inriktningar för hela verksamheten tillsammans med politikens inledningstext. Vill du veta mer om hur kommunen står sig i olika undersökningar läs gärna mer på 1

17 Vision 2020 Beslutad av kommunfullmäktige den 28 maj 2012, 104 Varför Kalmar 2020? Kalmar står inför stora utmaningar. Mycket sannolikt kommer vår roll som residensstad förändras, samtidigt som strukturomvandling i näringslivet, Linnéuniversitetets fortsatta etablering, urbanisering och globalisering kontinuerligt påverkar våra villkor. Mot den bakgrunden tog kommunfullmäktige i juni 2011 beslut att under 2012 ta fram en ny vision för Kalmar. Medborgarna liksom kommunfullmäktiges partier har haft möjlighet att delta i processen. Ambitionen med visionen är att ge uttryck för vår önskade färdriktning. Den ligger till grund för såväl budget som organisatoriska förändringar de kommande åren. Samtidigt är Kalmar 2020 som titeln antyder endast ett steg på en lång väg. Delar av visionen kommer att vara lika giltig även efter Mycket kommer att vara uppnått, men utvecklingen liksom ambitionen att bygga vidare på Kalmar kommer aldrig att upphöra. Framtidstro Kalmar är ett attraktivt centrum i en region präglad av framtidstro. Med Linnéuniversitetet som motor utvecklas vi i ett kunskapsdrivet kluster av universitetsstäder runt södra Östersjön. Kalmar är en populär kommun att växa upp, bo och åldras i. I kombinationen av den stora stadens möjligheter och den lilla stadens charm skapar vi en livsmiljö präglad av trygghet, tillgänglighet, kvalitet, mångfald, öppenhet och nyfikenhet. Optimism och framtidstro är signum för ett Kalmar där vi söker lösningar. Hållbart och tillåtande Kalmar är en del av Kalmarsundsregionen som erbjuder hög livskvalitet. I vår roll som regionalt centrum utövar vi ett ödmjukt ledarskap i samspel med andra aktörer inom akademi, näringsliv och samhälle. Genom målmedvetenhet, tydlig målstyrning och hållbar bostadsproduktion är Kalmar mer attraktivt och expansivt. Hos oss erbjuds människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet, kön eller sexuell orientering, goda möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga drömmar. Vår strävan efter kulturell och mänsklig mångfald bidrar till attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet. Vi möter människor med en genuint välkomnande och tillåtande attityd. Vi är en av de ledande kommunerna i arbetet för en friskare Östersjö och arbetar aktivt mot målet att vara en helt fossilbränslefri region år Allt detta innebär att vi år 2020 är invånare i kommunen. Kunskap, lärande och entreprenörskap I Kalmarsundsregionen är vi stolta över att leva i en miljö som hela vägen från förskola till universitet sätter fokus på kunskap och livslångt lärande. Vi gläds åt att vara en av landets bästa skolkommuner och är stolta över att vara kända för kreativet och entreprenörskap. En förutsättning för detta har varit vår nära samverkan mellan samhälle, akademi och näringsliv. Expansiv arbetsmarknadsregion Kalmar är en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion där också Växjö, Oskarshamn och Karlskrona ingår. Genom utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och ett utbyggt bredbandsnät inom hela Sydost kan människor bo och arbeta var de vill. Näringslivet betraktar Kalmars företagsklimat som ett av de bästa i landet. Detta tack vare nära och djup samverkan med Kalmars näringsliv och dess tydliga kluster. 2

18 Linnéuniversitetet fortsätter att vara grogrund för innovationer, forskning och nya företag, inte minst tack vare familjen Kamprads forskningsstiftelse. Kalmar flygplats fortsätter ge näringslivet goda möjligheter att utvecklas genom flygförbindelser med såväl Stockholm som Europa. Ständiga förbättringar I Kalmar utövas ett öppet politiskt ledarskap som välkomnar medborgarnas insyn och delaktighet. Den kommunala verksamheten utvecklas under ständiga förbättringar med bästa möjliga service till invånarna som främsta ledmotiv. All skattefinansierad verksamhet bedrivs i ekonomiskt hållbara former med kompromisslös respekt för medborgarnas krav på kostnadseffektivitet och kvalitet. Nyfikenhet och upplevelser Kalmar har gott om platser där naturliga, spontana möten bidrar till att fylla kulturlivet med nyfikenhet och experimentlusta. I det stadsintegrerade universitet och vårt nya Kulturcentrum möts studenter och andra kalmarbor i ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser. Besöksnäringen utvecklas väl i hela Kalmarsundsregionen och bidrar inte bara med arbetstillfällen, utan även till regionens marknadsföring mot nya potentiella invånare. Tack vare våra satsningar på att lyfta fram Kalmars unika historia och kulturbebyggelse, vår vackra landsbygd samt idrotts- och kulturevenemang har vi utvecklats till ett av landets mest frekventa besöksmål. Detta har också bidragit till att stimulera det lokala idrotts- och kulturlivet. 3

19 Attraktiva Kalmar Kalmar är nu igenom strukturomvandlingen. Vi har den lägsta arbetslösheten av våra jämförelsekommuner, vi har blivit en universitetsstad och bostadsproduktionen ökar kraftigt. Infrastrukturen förbättras och vi nosar på rekord i befolkningstillväxt. Kalmar har med detta som grund mycket goda förutsättningar att bli än mer attraktivt för invånare men också för de som besöker oss. Sedan knappt två år tillbaks styrs Kalmar av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Vi har trots grundläggande ideologiska skillnader valt att samarbeta för Kalmars bästa. Vid valet i september 2014 fick våra tre partier förnyat förtroende. I många av landets kommuner har man, efter det senaste valet, haft svårt att få ihop ett fungerande styre. Vi tror att vårt samarbete ger en stabil grund och en långsiktighet i beslutsfattandet. Vi kommer att göra allt för att Kalmar ska fortsätta växa och bli mer attraktivt. Utmaningen de kommande åren blir att förena ett växande Kalmar med de ekonomiska utmaningar som hela kommunsektorn och samhällsekonomin står inför. Nedskrivna tillväxtprognoser, 0-ränta, hot om deflation och en hög arbetslöshet påverkar oss rejält. Kombinerar man detta med stora behov av investeringar, krav på högre kvalitet inom välfärden och en växande befolkning så inser alla att utmaningarna är stora. I den budget som nu presenteras ökar de samlade intäkterna från skatter och kommunal utjämning med 418 miljoner kronor, från miljoner kronor 2014 till miljoner kronor Samtidigt ökar verksamhetens nettokostnader mellan 2014 och 2017 med 340 miljoner kronor. I denna summa ingår kompensation till befintlig verksamhet för löneökningar, demografiska förändringar och övriga volymökningar. Till detta läggs en årlig effektivisering motsvarande en procent av nämndernas ramar, vilket ger en förstärkning av resultatet med cirka 90 miljoner kronor. De investeringar som budgeteras under perioden innebär ökade finansiella kostnader. Förändringen av finansnettots resultatpåverkan mellan 2014 och 2017 är 37 miljoner kronor. Den sammantagna effekten är att resultatet höjs från ett bedömt nollresultat 2014 till 41 miljoner kronor Resultatnivån 2017 motsvarar då en procent av skatter och utjämning. Ett uppdrag ges till budgetchefen att leda en grupp av tjänstemän som ska gå igenom förvaltningar och bolag med syfte att frigöra resurser genom effektiviseringar och samordning. De förändringar som den nya regeringen föreslagit i sin budgetproposition läggs till följd av det parlamentariska läget inte in i budgeten. Majoritetens inriktning är att ökade statsbidrag till framförallt äldreomsorgen, cirka 13 miljoner, och skolan, cirka 50 miljoner, också ska tillföras verksamheten. Detta förutsatt att regeringens budget går igenom riksdagen. Majoriteten återkommer senast i mars med exakt fördelning. Trots de utmaningar vi och övriga kommunsektorn står inför så ser vi goda förutsättningar för Kalmar. Vi växer rejält, bostadsproduktionen är nu mycket högre än tidigare. Vi rankas som nummer två bland landets sommarstäder. Vårt näringsliv är igenom strukturomvandlingen och är därmed väl differentierat. Arbetet med att förstora vår arbetsmarknadsregion tar stora kliv framåt. Linneuniversitetet kommer under perioden bygga ett helt nytt universitet i Ölandshamnen, redan under nästa år startar en läkarutbildning. Kalmar Öland Airport utvecklas väl och är nu Smålands största flygplats. Vi har tagit initiativ tillsammans med Växjö och Karlskrona för att samla Sydöstra Sverige när det gäller sträckningen av de framtida höghastighetstågen. Kollektivtrafiken byggs ut. Vi ska erbjuda hög kvalitet i den kommunala verksamheten. Arbetet med att bli en av Sveriges bästa skolkommuner fortsätter. Vi fortsätter med stora investeringar i förskolor och skolor till exempel Hagby, Djurängen och Lindsdal. Äldreomsorgen byggs ut med fler platser och helt nya boenden. Under perioden 4

20 kommer det skapas cirka 70 nya platser på vård- och omsorgsboenden i Kalmar. Detta är en del i arbetet med att skapa en äldreomsorg som ligger i nationell framkant. Kalmar ska vara en jämställd kommun med en jämställdhetssäkrad kommunal verksamhet. Jämställdhet är fortsatt en prioriterad fråga. Under de kommande månaderna kommer utredningar att presenteras när det gäller simhall och det samlade behovet när det gäller idrottsanläggningar. Detta kommer beredas under första halvåret När det gäller Kulturcentrum pågår arbetet med en lokalisering på Tullslätten. Investeringar i kultur är viktigt för hela regionen. För oss är det viktigt att hela Kalmar växer och utvecklas. Viktiga ingredienser för att uppnå detta är den satsning som nu görs på vägar och bredband till hela kommunen. Vi kommer också fortsätta arbeta för god samhällsservice i hela kommunen. Vi har nu äntligen fått fart på bostadsbyggandet och vi har kvar vår höga ambition med att anta fler detaljplaner för att möjliggöra bostäder till alla. Under de kommande åren ska vi årligen planlägga för minst 300 bostäder. Behovet av bostäder kommer vara mycket stort de kommande åren, fler platser på Linnéuniversitetet och ökat flyktingmottagande ökar behoven ytterligare. Ett mångkulturellt och rättvist samhälle är en förutsättning för social och ekonomisk tillväxt. En positiv och välkomnade attityd till invandring är självklar eftersom denna i hög grad bidrar till en positiv samhällsoch befolkningsutveckling. Vi är stolta över att arbetslösheten är lägre än i våra jämförelsekommuner och vi ska gå vidare och bli ännu bättre. Kalmar kommun ska vara aktivt i arbetet med att få nya företag att etablera sig i kommunen samtidigt som vi ska stödja redan befintliga företag. Vi ska ha en nära och god dialog med vårt näringsliv och fortsätta arbetet med att förenkla rutiner och regler. Detta är en avgörande förutsättning för att lyckas skapa fler jobb. Vi ska också aktivt verka för att andelen statliga jobb i Kalmar växer. Det är inte rimligt att den statliga närvaron i form av arbetstillfällen är lägre i Kalmar än i många andra residensstäder. Vi vill medverka till att en ny statlig myndighet etableras i Kalmar. Vi fortsätter arbetet med att stärka det gröna Kalmar. Under perioden planeras för nytt reningsverk, utbyggt kommunalt VA, insatser för bättre kustmiljö, ökade satsningar på cykel och kollektivtrafik. Vi kommer erbjuda alla kommunalt anställda en möjlighet till förmånsbil som drivs på el/biogas. Detta för att stödja omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Vår vision är en kommun som präglas av demokrati, solidaritet och rättvisa villkor. Visionen grundar sig på miljötänkande, jämställdhet och en stark framtidsoptimism. Vi vill ha ett växande, integrerat och framgångsrikt Kalmar som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Kommunen levererar de tjänster och verksamheter vi har lovat att vi ska göra och vi gör det inom den budget som angivits. Vi som politiker är alltid intresserade av vad ni, Kalmars invånare, tycker och tänker och har för synpunkter. Vi växer med er kunskap! Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S) Anders Andersson (C) Bertil Dahl (V) 5

21 Ordning och reda i ekonomin I kommunallagens bestämmelser står skrivet att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på lång och kort sikt. Varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som vi själva beslutar om och som vi själva konsumerar samt att gjorda investeringar ska kunna återbetalas. Generell genomlysning för en stabil ekonomi Under förra mandatperioden har följande insatser gjorts: 2010 genomfördes överflyttningen av LSS-verksamheten från omsorgsnämnden till socialnämnden och servicenämnden bildades. Gata- och parknämndens ansvar delades mellan samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden. Ansvaret för brandkåren fördes över till servicenämnden. Förändringarna gjordes för att ytterligare förbättra kvaliteten, effektiviteten och samordningen i den kommunala verksamheten. Fyra förvaltningschefer minskades till två. Under har en extern konsult gått igenom och tagit fram kostnad per brukare inom omsorgsnämndens, socialnämndens och Södermöre kommundelsnämnds verksamheter. Vid jämförelser med liknande kommuner ligger Kalmar kommuns kostnader högt inom delar av denna verksamhet. För att närma sig standardkostnaden har nämnderna arbetat med att anpassa kostnaderna och budgetramen har minskats under åren 2012 till januari 2013 genomfördes ytterligare förändringar då viss del av kommunstyrelsens ansvar fördes över till andra nämnder. Syftet var att formera ett kommunledningskontor som var mer inriktat på att stödja ärendeprocessen samt på strategi och ledning. I samma beslut som ovan så gavs ett uppdrag om översyn av den fysiska planprocessen. Den resulterade i inrättandet av ett planutskott inom kommunstyrelsen för att förtydliga ansvaret att prioritera arbetet med fysisk planering. Tuffa förutsättningar Kalmar kommun står, i likhet med övriga kommunsektorn, inför en situation med ansträngda ekonomiska förutsättningar kommande år. Resultat motsvarande två procent av skatter och bidrag ser inte ut att uppnås och samhällsekonomin i stort bedöms få en mer negativ utveckling än vad som tidigare prognostiserats. Sveriges kommuner och landsting, SKL, bedömer att kommunsektorns resultat kommer att hamna runt en procent av skatter och bidrag fram till år Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. I den budget som nu presenteras ökar de samlade intäkterna från skatter och kommunal utjämning med 418 miljoner kronor, från miljoner kronor 2014 till miljoner kronor Samtidigt ökar verksamhetens nettokostnader mellan 2014 och 2017 med 340 miljoner kronor. I denna summa ingår kompensation till befintlig verksamhet för löneökningar, demografiska förändringar och övriga volymökningar. Det ingår också en årlig effektivisering motsvarande en procent av nämndernas ramar, vilket ger en förstärkning av resultatet med cirka 90 miljoner kronor. De investeringar som budgeteras under perioden innebär ökade finansiella kostnader. Förändringen av finansnettots resultatpåverkan mellan 2014 och 2017 är 37 miljoner kronor. Den sammantagna effekten är att resultatet höjs från ett bedömt nollresultat 2014 till 41 miljoner kronor Resultatnivån 2017 motsvarar då en procent av skatter och utjämning. För att kunna hushålla med våra resurser krävs ett tydligt beslutsfattande. Vi kan uppnå flera ekonomiska vinster genom ökad samverkan med bland annat andra kommuner. Möjligheten till EU- och annan extern finansiering ska alltid undersökas. En hög effektivitet och hög kvalitet per skattekrona är nödvändigt för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Ett särskilt projekt, under ledning av budgetchefen, har startats och kommer under de närmaste åren att arbeta med att ytterligare granska och komma med förslag på effektiviseringar för en stabil ekonomi. Kalmar växer och det ska hanteras utifrån de ekonomiska utmaningar som hela kommunsektorn och samhällsekonomin står inför. Vi väljer därför, likt flera av våra jämförelsekommuner samt SKL, att justera våra ekonomiska prognoser till en procents överskott. Nedskrivna tillväxtprognoser, 0-ränta, hot om deflation och en hög arbetslöshet påverkar förutsättningarna. Vi är i stora behov av investeringar och det 6

22 ställs krav på högre kvalitet inom välfärden. I kombination med ett ansträngt ekonomiskt läge inser alla att utmaningarna är stora. En växande kommun kräver investeringar. Demografiska förändringar ska kompenseras men trycket omöjliggör att självfinansiera alla investeringarna fullt ut. AFA-pengar, utjämning och statsbidrag I samband med krisen i världsekonomin så höjde den dåvarande regeringen statsbidragen till kommunsektorn med 12 miljarder Budgetåret 2011 togs 9 miljarder tillbaka, vilket motsvarar cirka 59 miljoner kronor för Kalmar kommun. Under 2012 och 2013 fick kommunsektorn en återbetalning från AFA med 15,5 miljarder, vilket innebär 105,6 miljoner för Kalmar kommun. Dessa återbetalningar förstärkte resultatnivåerna i sektorn som helhet. För 2014 följde Kalmar och många andra kommunerna signalerna från SKL om ytterligare återbetalning. Något sådant beslut har inte tagits detta år. Nästa beslut väntas inte förrän februari I den budget som nu presenteras finns inga AFA-pengar med. Prognosen för den kommunalekonomiska utjämningen är en minskning med 29,5 miljoner kronor mellan 2014 och Kommunens befolkningsökning ger ökade egna skatteintäkter men en mer gynnsam kostnadsstruktur jämfört med riket i övrigt påverkar samtidigt negativt i utjämningssystemet. Prognosen för LSS-utjämningsbidraget är en ökning med 10,9 miljoner kronor mellan 2014 och Samtidigt bedöms volymökningen inom verksamheten för samma period generera ökade kostnader med 38,9 miljoner kronor. Den sammantagna resultatpåverkan av dessa två effekter är 57,5 miljoner kronor mellan 2014 och Statsbidrag I regeringens budget föreslås satsningar på 10,7 miljarder för kommunsektorn. De största satsningarna sker inom skolans område och inom äldreomsorgen. Kalmar kommuns totala andel av satsningen är cirka 70 miljoner kronor. Majoritetens inriktning är att statsbidrag för avsett ändamål i huvudsak ska gå till att förstärka verksamheten. Detta givet att en verksamhet tidigare budgetår inte fått förstärkning för att genomföra sådant som man nu kan få nationellt stöd för. För äldreomsorgens del handlar det om 13,2 miljoner kronor. Medel som är avsedda för bemanning och hantering av trainee-tjänster inom äldreomsorgen. Inom skolans område finns satsningar på mindre barngrupper, specialpedagogiskt stöd, förstärkning av elevhälsan, läxhjälp, höjda lärarlöner, utbildning av nyanlända, kompetensutveckling för lärare, mindre klasser i lågstadiet m.m. Skulle samtliga dessa statsbidrag fördelas efter vår befolkning så handlar det om satsningar på cirka 50 miljoner. Det finns också stöd för järnvägsinfrastruktur, kollektivtrafiksatsningar i tätort och energieffektivisering på ytterligare 1,9 miljarder, omräknat till vår andel av befolkningen blir det 12,9 miljoner. Mot bakgrund av att riksdagen ännu inte tagit beslut om budgeten föreslås kommunfullmäktige bemyndiga kommunstyrelsen att ta beslut om dessa medel. Detta efter dialog med berörda nämnder och kontroll av regelverk för hur medel fördelas. Mål 2015 Begränsa nettokostnaderna till högst 99 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Självfinansiera investeringarna till 50 procent över en rullande femårsperiod. Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Uppdrag till verksamheten Kommunstyrelsen får i uppdrag att koncernövergripande, utreda förutsättningar för och effekter av att koncentrera administrativa stödfunktioner som t.ex. ekonomi och löner. Servicenämnden får i uppdrag att utreda och erbjuda Kalmarsunds gymnasieförbund möjligheten att införliva förbundets verksamheter vad gäller kost och IT i vår kommunala organisation. Målet är en effektivare organisation i sin helhet som tillvaratar möjliga kostnadseffektiviseringar. 7

23 Ett grönare Kalmar Under de senaste åren har flera tydliga steg tagits när det gäller klimat- och miljöarbetet. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och på lång sikt. Bland de insatser som haft avgörande betydelse för vårt arbete finns: Byggnationen av Moskogens kraftvärmeverk. Genom denna investering på cirka 1,2 miljarder kunde fossila bränslen fasas ut. Uppvärmning och produktion av el från Moskogen sker nu helt genom biobränslen. Etablering av More Biogas. Genom denna investering skapas förutsättningar för kraftigt ökad biogasproduktion. Inom lantbruket skapas förutsättningar för att sluta kretsloppet. Vi ser gärna motsvarande investering i södra Kalmar kommun. Kalmarsundsregionens renhållare har i november 2014 infört sortering av hushållsavfall. Avfallet blir biogas. Kalmar Vatten har kraftigt byggt ut det kommunala VA-nätet. En satsning som kommer fortsätta de kommande åren. Antalet enskilda avlopp minskar till följd av detta vilket gynnar miljön. Kalmar vatten planerar nu att bygga en helt ny vattenreningsdel för rening av avloppsvatten i Tegelviken. Kalmar kommun har genomfört stora satsningar på Kalmar som cykelstad. Kollektivtrafiken har byggts ut och växer nu kraftigt. Kalmar har satsat stora resurser på kustmiljöarbetet och också tagit initiativ till Kalmarsundskommissionen. Vi genomför just nu ett av landets största energieffektiviseringsprojekt. En ökad andel av den mat vi konsumerar är närproducerad och ekologisk. Beslut om samlastningscentral är på plats. Vi deltar aktivt i projekt för att bygga mer i trä. Vi har investerat i egen vindkraft som täcker cirka 20 procent av kommunens elkonsumtion. Vi satsar på el- och biogasbilar i kommunens fordonspark. Ett interaktivt miljöutbildningspaket är framtaget för alla kommunanställda för att höja miljömedvetenheten i verksamheten, för att "leva som vi lär". Detta är några exempel på insatser som visar hur Kalmar kommun och våra bolag arbetar för att vi ska bli en grönare kommun. Vi vill nu gå vidare i detta arbete och samtidigt värna de arbeten som redan är i full gång. Miljövänliga transporter I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva. Vår satsning på mötesstationer och pendeltåg är en viktig del i detta arbete. Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. Vi ska arbeta för att öka transporter med cykel och kollektivtrafik men i vårt glest befolkade omland kommer bilen även i framtiden att vara ett viktigt transportmedel. Vi ska jobba på bred front för att stimulera bilägare att välja förnyelsebara bränslen. Vi ska bekämpa utsläppen och inte bilarna. Kvarnholmen har i dag nästan parkeringsplatser, när nu stadskärnan förtätas måste antalet parkeringsplatser behållas. Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun I regional samverkan ska vi skapa hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Att kollektivtrafiken ökar är en förutsättning för att minska våra fossila koldioxidutsläpp. Cykelkommunen Kalmar Arbetet med att utveckla cykelstaden Kalmar ska fortsätta och uppdraget förlängs nu fram till mars Vi ska fortsatta att mäta cykeltrafiken, skapa fler och säkra cykelvägar inte minst till våra skolor, bygga 8

24 bort felande länkar, skapa säkra cykelparkeringar, utveckla huvudcykelvägnätet, med mera. Projektet Kalmar cykelstad, som omfattar hela kommunen, ska fortsatt placera Kalmar högt i nationell rankning av cykelstäder. Cykelarbetet ska ses som en del i arbetet med olika trafikslag. Ekologisk och närproducerad mat Vi ska fortsätta att ligga i frontlinjen när det gäller att ställa krav vid upphandling. Vi ska öka användningen av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor i den egna verksamheten. När det gäller kött och ägg ska kommunen ställa krav motsvarande svensk djurskyddslagstiftning vid såväl uppfödning som vid slakt och att det under produktionen inte har använts förebyggande antibiotika- eller hormonbehandlingar. Den beslutade samlastningscentralen ska öka möjligheterna att köpa in mer ekologiskt och närproducerat. Vi ska arbeta för att upphandlingar ska delas upp i mindre delar så att småskaliga producenter ges chansen att vara med. Kustmiljöarbete Vi behöver fortsätta vårt arbete med en reducering av fosfor och kväve i vår kustmiljö. HELCOM:s Baltic Sea Action Plan är ett internationellt program för att återställa den marina miljön i Östersjön till god ekologisk status till Kalmar har inom det regionala samarbetet Kalmarsundskommissionen åtagit sig att ta vår del i åtgärdsprogrammet. Vår del innebär 60 procent reducering av fosfor och 30 procent reducering av kväve. Minskningen av tillförseln av närsalter kan förverkligas genom förbättrade avloppssystem, anläggande av våtmarker och musselodlingar. Kalmars arbete har ett tydligt underifrånperspektiv och det finns en stor styrka i det lokala och ideella engagemanget från de nyetablerade vattenråden och kustmiljögrupperna. Deras arbete ska aktivt stödjas från Kalmar kommun. Satsning på elbilar Kalmar kommuns hälftenägda bolag Kalmar Energi är aktiva i samverkan kring infrastrukturen kopplad till elbilar. Elbilspooler och en infrastruktur anpassad för laddning är konkreta områden och viktiga delar i samhällsansvaret. Att forma övergripande planer för stadsplanering och hitta enkla betalningsformer kommer naturligt när elbilar går från test till mer standardiserade lösningar. En plan för laddstruktur och stadsplanering ligger med som en av huvudaktiviteterna för verksamheten Kalmar kommun vill påskynda övergången till miljöbilar i regionen. Därför kommer samtliga anställda, mot ett bruttolöneavdrag, att erbjudas personalbilar i form av biogas-, el- eller laddhybridbilar. Fler beslut om bruttolöneavdrag kommer inte att tas. Mål 2015 Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år Cykeltrafiken ska årligen öka. Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka. Andelen ekologisk eller närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 70 procent år Uppdrag till verksamheten Regeringen föreslår i den senaste budgeten en möjlighet till stöd för klimat- och energiåtgärder. Går budgeten genom riksdagen får kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka vilka stöd som kan vara aktuella för Kalmar. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett årligt miljöbokslut som bland annat omfattar de nationella miljökvalitetsmålen. Med det som utgångspunkt beslutar respektive nämnd om miljöåtgärder. För att påskynda övergången till miljöbilar ges kommunstyrelsen i uppdrag att införa personalbil med bruttolöneavdrag till alla anställda. Inga andra bruttolöneavdrag är aktuella. Samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden får i uppdrag att fortsätta projektet Kalmar cykelstad. Uppdraget förlängs fram till och med Servicenämnden får i uppdrag att öka vår användning av solenergi. Servicenämnden ska aktivt stödja det lokala ideella engagemanget från de nyetablerade vattenråden och kustmiljögrupperna. 9

25 Servicenämnden får i uppdrag att verka för anläggandet av en större musselodling i Kalmarsund. Kalmar Vatten AB får i uppdrag att planera för ett nytt reningsverk med höga ambitioner när det gäller rening. Uttalanden: Kalmar kommun uttalar att vi är positiva till att KSRR är minoritetsdelägare i eventuella nya biogasanläggningar. Kalmar kommun uttalar att vi är positiva till att KSRR tar ledning och ansvar för att etablera ett Miljöteknikforum. 10

26 Ett växande attraktivt Kalmar Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar, inflyttare och satsningar på infrastruktur. Kalmar är i dag ett av Sveriges mest attraktiva besöksmål och vi fortsätter att utveckla detta. Men attraktiviteten ska också finnas i vardagen. För det behöver vi bra och varierade bostäder och en väl utbyggd infrastruktur i hela vår region. Vi ska fortsätta att erbjuda ett rikt kultur- och fritidsutbud och vi utvecklar att vi redan är ett spännande besöksmål. Vi berättar gärna om allt bra vi gör och allt det positiva om Kalmar. Bland de insatser som haft avgörande betydelse för vårt arbete finns: Satsning på en attraktiv stad för såväl invånare som besökare. Satsning på evenemang vilket har lett till att Kalmar rankas som Sveriges näst bästa sommarstad när Reseguiden listade 2014 års favoritresmål. Om- och tillbyggnad på Kalmar slott. Satsning på fler ställplatser för husbilar mitt i staden. Satsning på kustnära projekt. Kalmarsundsbadet har invigts. Produktion och utgivning av tre Kalmarmagasin för att förmedla vad som händer i vår stad och vår kommun. Upprustning av kommunens vägnät och cykelvägar, inklusive bidrag till enskilda vägar Kalmar kommun och Teliasonera har tecknat ett samverkansavtal om att bygga ut öppen fiber till hushåll och företag i kommunen. Två nya flyglinjer till Berlin och Göteborg. Fler tågturer till och från Kalmar. Detaljplaner för bostäder. Detaljplan som möjliggör ett nytt Linnéuniversitet i Ölandshamnen. Lägst arbetslöshet bland jämförelsekommunerna. Kalmarhem tar ett stort bostadsansvar för studenterna på Linneuniversitetet och har under många år garanterat att alla nyinflyttade studenter får en bostad. Kalmarhem har under åren byggt speciella studentbostäder och planerar att fortsätta utöka antalet smålägenheter tillgängliga för studenter. Näringslivsutveckling Kalmar har en lägre arbetslöshet än våra jämförelsekommuner, men vi kan bli ännu bättre och vi kan ännu mer använda oss av vad hela länet erbjuder. Vi behöver en utvidgad arbetsmarknadsregion, bra näringslivsklimat och en förmåga att använda möjligheterna med olika typer av elektroniska tjänster. Kalmar kommun ska vara aktivt i arbetet med att få nya företag att starta verksamhet och etablera sig i kommunen samtidigt som vi stödjer redan befintliga företag. Nyföretagarcentrum, Kalmar Science Park och våra egna företagslotsar är exempel på insatser som kommunen satsar på. En öppen och tolerant kommun är en förutsättning för tillväxt och hur vi hanterar HBTQ-frågorna kommer att bli en viktig framgångsfaktor. Nyföretagandet har avgörande betydelse för nya jobb och tillväxt. Kalmar kommun har de senaste åren kraftigt ökat resurserna till Kalmar Science Park. Nyföretagarcentrum har etablerat sig kring Kalmarsund. Linnéuniversitetet har bestämt sig för att entreprenörskap ska genomsyra hela universitetets arbete. Även familjen Kamprads stiftelse har denna inriktning. Vi stödjer på olika sätt det arbete som bedrivs genom Ung Företagssamhet och vill därför ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Kalmarsunds gymnasieförbund att till 2016 nå ett mål som innebär att 20 procent av gymnasieleverna ska pröva att bli UF-företagare. Till 2017 höjs ambitionen till 30 procent. 11

27 KIFAB har fortsatt fokus på anpassning av lokalbeståndet för verksamheters växlande behov. Målsättningen är beredskap och kapacitet för att kunna genomföra större satsningar avseende etableringar, som t.ex. planerad tågservicedepå, men även på andra expansiva näringsgrenar som till exempel e-handel. Kalmar kommun som ägare till Kalmar Hamn är positiva till de planer som finns kring Tjärhovet. Investeringen i energihamnen på Tjärhovet har säkerställt flera kunders möjliga tillväxt och vi stödjer planerna på en ny multikaj för att möta en ökande marknad för kryssningsfartyg samt utlastning av djupgående fartyg. Fler tänkta insatser är en igenfyllnad av Lotshamnen för att frigöra nya strategiska ytor, en ny oljekaj samt upplagsytor för att möta en ny marknad där flis och massaved söker nya logistikvägar. Topp 100 I de undersökningar som mäter företagsklimatet ska Kalmar i ett första steg bli en av de hundra bästa kommunerna. När det är uppnått ska vi klättra ytterligare. För att åstadkomma detta är dialog viktigt men också den typ av servicegarantier som införts när det gäller byggande. Kalmar kommun har varit framgångsrik med att förenkla rutiner och regler vid olika former av tillståndsgivning. Vi kommer att titta vidare på hur regelverket ytterligare kan förenklas. Kalmar Science Park Kalmar Science Park koncentrerar sin verksamhet till Varvsholmen. Inriktningen fortskrider med att främja tillkomsten av nystartade kunskapsintensiva bolag via inkubatorn, att på olika sätt och med olika aktörer arbeta med tillväxt i befintliga och etablerade kunskapsintensiva bolag via medlemsnätverket samt att arbeta med utvecklingen av e-handel. Ett arbete har påbörjats kring möjligheten att etablera samarbete med intresserade kommuner i form av en inkubatorfunktion i syfte att öka antalet kunskapsintensiva tillväxtbolag i regionen. Vi är som ägare till Kalmar Science Park positiva till samarbeten med andra kommuner och uppmuntrar till utökad samverkan med vår omkringliggande arbetsmarknadsregion. Flyget En väl utbyggd infrastruktur är en grundpelare i vår utveckling. Kollektivtrafiken byggs ut och allt fler åker kollektivt. Kalmar Öland Airport är vår väg ut i världen. Vi har under 2014 startat upp nya flyglinjer till Berlin och Göteborg. En stark flygplats är helt avgörande för våra nationella och internationella samarbeten. Vi ska fokusera på att hitta lösningar för att i framtiden binda samman de kollektiva resalternativen på ett effektivt sett. Arbete har påbörjats för att skapa förutsättningar för inkommande besök med flyg från norra Sverige och norra Tyskland samt vidareutveckla Stockholmstrafiken, linjen till norra Tyskland samt övriga Europa. Kalmar Öland Airport har en positiv passagerarutveckling och destinationsutbud. Flygplatsen ska aktivt delta i utvecklingen när det gäller möjligheten att erbjuda biobränsle för flyg till och från Kalmar. Vi ser flygplatsen som en viktig strategisk funktion inte minst genom sitt geografiska läge i sydöstra Sverige. Flyget kommer att vara ett viktigt komplement till den planerade höghastighetsbanan för tåg, Europabanan, som planeras längre inåt landet. Bredband via fiber Genom ett nytt samverkansavtal med Teliasonera kommer minst 90 procent av företag och hushåll i kommunen att ha tillgång till fiber inom fem år vilket blir en konkurrensfördel för både företag och invånare. För att påskynda utbyggnaden i mindre tätorter och på landsbygd ska kommunen anta en aktiv roll genom att till exempel samverka vad gäller kommunens utbyggnad av fiber till kommunala fastigheter. Dessutom ska kommunen vara en aktiv part när det gäller stöd till byalagen. Vägar och cykelvägar Det finns ett stort behov av att rusta upp våra vägar och cykelvägar. Under 2013 och 2014 har stora insatser gjorts för att åtgärda bristerna. Denna satsning kommer att fortsätta. När riksdagen och AFA ger besked om vilka ekonomiska villkor som gäller kommer en avstämning att göras för att fortsätta upprustningsarbetet på våra enskilda och kommunala vägar och cykelvägar. Nya kommunala pengar är en förutsättning för att få delfinansiering från Trafikverket. 12

28 Linnéuniversitetet För att bli en mer attraktiv kommun behövs ett nära samarbete med Linnéuniversitetet och de forskare och studenter som finns där. Tillsammans kan vi utveckla Kalmar genom att nya innovationer och mer spetskompetens tillförs vårt näringsliv. Genom fler samarbeten och gemensamma aktiviteter med Linnéuniversitetet stärker vi Kalmar som en modern universitets- och studentstad. Linnéuniversitetets samlade etablering, som politiskt och detaljplanemässigt har möjliggjorts i Ölandshamnen, öppnar för flera spännande förändringar. Ett starkare universitet är viktigt för näringslivets utveckling och den kommunala välfärdsverksamheten. Linnéuniversitetet kan bidra till utveckling inom internationell handel och även locka den kompetens som behövs. Det är viktigt att vi fortsätter vår samverkan med Linnéuniversitetet både i vardagen och för framtiden. Forskning och utbildning skapar nya dimensioner för samhällsutvecklingen. Det är i just universitetsstäder som den stora utvecklingen sker. Inom kommunen för vi dialog kring hur vi kan nyttja Linnéuniversitetet som resurs för verksamheternas utveckling. Att arbeta med kunskapsutveckling och forskningsanknytning är viktigt för att erbjuda en god samhällsservice och en välfärd av hög kvalitet i nationell framkant. Familjen Kamprads stiftelse har till ändamål att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning så att entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling främjas. I första hand stöds forskning och utbildning som bedrivs eller tillgodoser intressen i Småland och som bedrivs inom ramen för Linnéuniversitetet och vår förmåga att samarbeta med universitetet blir avgörande för den verksamhetsutveckling som kan få stöd från stiftelsen. Förutom Linnéuniversitetet finns samarbeten med andra universitet. Kalmar blir exempelvis ny studieort för läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Att läkarutbildning etableras i Kalmar stärker regionen som en akademisk utbildnings- och forskningsmiljö vilket även främjar den regionala utvecklingen. Fullt utbyggd kommer Kalmar årligen att ha 100 studenter och de båda universiteten, Linköping och Linnéuniversitetet, kommer att samverka inom utbildning och forskning vilket ytterligare stärker den tvärprofessionella kompetensen och forskningen vid Linnéuniversitetet. Besöksnäring Kalmar är en upplevelsestad med rikt kulturellt utbud. Konserter och teaterföreställningar ges året om och vi lyckas locka både sverigeelit och världsartister till vår region. Under en 10-årsperiod har omsättningen mångdubblats och sysselsättningen har hängt med. Vi kan konstatera att kommunens insatser har betalat sig och vi fortsätter våra satsningar på att göra Kalmar attraktivt året om. De strandnära projekten med Kalmarsundsbadet som den klarast lysande stjärnan får en fortsättning med nya bryggor i Vita Sand och Norrliden. Vi går vidare med att utveckla beachvolleybollanläggningen vid Långviken för att bland annat kunna hysa fler beachsporter så som handboll och fotboll. Till Svenska Fotbollförbundet har också en intresseanmälan om att anordna SM i beachfotboll kommande tre år lämnats in och vi hyser stora förhoppningar om att få stå värd för arrangemanget somrarna Intresset för vår region bara ökar och en fortsatt viktig utveckling är arbetet med de digitala arenorna, både i våra möten med besökaren som planerar att resa till oss, men också de som är på plats och vill planera sin dag. I framtiden kommer det att vara helt avgörande att vara tillgänglig på nätet och Destination Kalmar ska lägga fortsatt vikt vid utvecklingen av den mobila tekniken och sociala medier för att hålla en inspirerande och intressant dialog om aktiviteter, evenemang och strategiska händelser. Vi ser också att samarbetet med näringslivet måste öka. Fler partners måste vara med om vi ska kunna behålla det utbud Kalmar erbjuder i dag och för fortsatt utveckling. Inom idrottsturismen ser vi att satsningen på friskvård och hälsa blir allt viktigare. Därför kommer Destination Kalmar att fortsätta att satsa på bland annat löplopp, cykellopp och Ironman. För 2015 tar vi som tidigare år ett samlat grepp om vad som händer i Kalmar genom vårt Kalmarmagasin som skickas ut i exemplar. Magasinen är en mycket viktig del i marknadsföringen av Kalmar. 13

29 Fler bostäder Ett Kalmar som växer behöver fler bostäder både i staden och på den omkringliggande landsbygden. En attraktiv kommun erbjuder bra bostäder och hela Kalmar ska vara en del av befolkningsökningen. Vi har fått fart på byggandet och vår höga ambition med att anta fler detaljplaner och möjliggöra bostäder för alla kvarstår. Kalmar ska ha en blandad bebyggelse där vi värnar hyresrätten och prioriterar aktörer som satsar på denna boendeform. Under de kommande åren vill vi i dialog med fastighetsägare och byggbolag fortsätta bygga en planberedskap som medger en årlig produktion av minst 300 bostäder, oavsett konjunktur. Vi vill medverka till att det byggs i hela kommunen och vi har en generös syn på byggande på landsbygden. Det är viktigt att hela kommunen får del av befolkningsökningen för att säkra underlaget för offentlig och privat service. Kalmars fantastiska boendemiljöer är ett av våra främsta argument för att locka hit fler invånare. De nya bostadsområdena som växer fram ska vara miljövänliga, barnanpassade och bidra till ett varierat bestånd. Fler tomter för egnahemsbyggare ska skapas i områden där söktrycket är stort. Vårt kommunala bostadsbolag Kalmarhem har ett särskilt ansvar för att byggtakten hålls på en hög nivå och Kalmarhems andel av byggandet är 75 hyreslägenheter per år. Förstorad arbetsmarknadsregion Kalmar är en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion där också Växjö, Oskarshamn och Karlskrona ingår. Genom en väl utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och ett utbyggt bredbandsnät inom hela sydost kan människor bo och arbeta var de vill. Det är en framtidsfråga för att hela Kalmar ska kunna utvecklas. Det goda och framgångsrika samarbetet mellan kommunen och näringslivet har lett fram till många nya företag och arbetstillfällen. Arbetslösheten har också varit lägre i Kalmar än i våra jämförelsekommuner de senaste åren. Samarbetet kommer att fortsätta eftersom det är helt avgörande för att Kalmar ska kunna fortsätta den positiva utvecklingen. Differentierat näringsliv Vår bredd av företag är en styrka. Vi vilar vår verksamhet på tre ben: tillverkning och industri, tjänsteföretag och handel. Eftersom vi har flera ben blir vi i olika konjunkturförändringar inte lika sårbara. Kalmar kommun ska vara aktivt i arbetet med att få nya företag att starta verksamhet och etablera sig i kommunen samtidigt som vi stöder redan befintliga företag. Det är särskilt viktigt att arbeta med etableringar med utgångspunkt i de kompetensförsörjningsmöjligheter som finns på och genom Linnéuniversitetet. Statliga jobb Kalmar har en styrka i bredden på vår arbetsmarknad och för att vidga ytterligare ska vi verka för att få fler statliga jobb till vår region. Den statliga närvaron i Kalmar vad gäller arbetstillfällen är klart lägre än i andra residensstäder och vi ska arbeta för att etablera en statlig myndighet till Kalmar. Ungdomar och arbete Kalmar har en aktiv arbetsmarknadspolitik för att bland annat ge ungdomar en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. För de flesta ungdomar är sommarjobbet den första kontakten med arbetslivet. Vi ska genom utbildning och olika åtgärder pressa tillbaka den öppna arbetslösheten. Gröna näringar De gröna näringarna i vår kommun tillhör de mest framgångsrika i hela vårt land. Vi kommer genom ett nära samarbete med näringen och LRF att arbeta för att livsmedelsproduktionen och lönsamheten ska öka ytterligare i vår kommun för att på så sätt öka tillgången på miljövänliga och bra livsmedel. Grön näring utgör en betydande del av den lokala arbetsmarknaden och en positiv utveckling ger spin offeffekter i flera led. Denna fördel för vår region ska vi fortsätta att stötta och utveckla. 14

30 Samlastningscentralen kommer att göra det möjligt för småskaliga livsmedelsproducenter att vara med vid upphandling av livsmedel. Vi kommer att arbeta för att upphandlingar bryts ner till mindre volymer för att öppna för den småskaliga livsmedelsproduktionens möjligheter att leverera närproducerade varor till våra kommunala kök. Attraktiv stadskärna Kalmar har en av Sveriges mest attraktiva stadskärnor. Inte minst har vi en fantastisk kulturhistorisk miljö med många intressanta byggnader. Stadskärnan omgärdas också av flera vattenrum som alla bidrar till att öka attraktiviteten. Mitt i centrum finns både lek- och badplatser i direkt anslutning till stadsrummet. Detta är en styrka att kunna erbjuda och något vi både ska värna och utveckla. Att ta sig in till staden och att hitta i staden ska underlättas med ett nytt parkeringsledningssystem och ett utvecklat skyltprogram. Vi vill i samarbete med Kalmar City utveckla stadskärnan med plats för kultur, upplevelser, möten, aktiviteter och handel. Vi vill också se hur vi på bästa sätt ska ta tillvara allt bra som redan finns och allt bra som redan görs. Tillsammans ska vi arbeta för att bli årets stadskärna under denna mandatperiod. Trygghet Trygghet blir en allt viktigare faktor för människor som funderar på att byta bostadsort. Att det är tryggt att leva och bo i Kalmar är således en viktig faktor för vår tillväxt. Forskning och undersökningar visar att en upplevd trygghet är viktigt när människor står i valet av bostadsort. Kalmar har, trots ökad befolkning och ökad besöksnäring, minskat brottsligheten rejält de senaste åren. Att Kalmar, både i upplevelse och faktiska siffror, är tryggt är en konkurrensfördel. Att den fysiska miljön ska vara tillgänglig är en trygghetsfråga för alla. Vi ska fortsätta vårt arbete med att identifiera brister i den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet men även se över utemiljöerna. Vi vill att alla kommunens lokaler ska vara tillgängliga och att Kalmar i sin helhet är en tillgänglig stad där vi ständigt arbetar med att förbättra och förfina tillgängligheten vid till exempel övergångsställen, trottoarer och allmänna plaster. Gatubelysning skapar både trygghet och trivsel. Gatubelysningen är ganska väl utbyggd i centrala Kalmar men det är betydligt mörkare utanför centralorten. Vi vill under en tioårsperiod bygga ut gatubelysningen, främst utanför de centrala delarna, och anslår en miljon kronor årligen för detta. Varje invånare ska känna att det är möjligt att påverka och förändra. De förtroendevaldas samspel med kommunens invånare ska därför stärkas ännu mer. Det ideella föreningslivet är en viktig resurs i arbetet för ett ökat brukarinflytande. En effektiv brandkår är en viktig del i ett tryggt samhälle och vi fortsätter att utveckla den verksamheten med nya lokaler och investeringar i utrustning för att få bättre arbetsmiljö, mindre klimatpåverkan och en tryggare stad. Integration Vi arbetar med vår förmåga att ta emot flyktingar, erbjuda dem bra och utvecklande boenden samt möjlighet att snabbt kunna komma in i det svenska samhället. Vi ska ta vara på den kompetens och erfarenhet som våra nya invånare ha med sig. Vi ska i samhällets alla delar förebygga och motverka segregation, diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Inte bara Kalmar som kommun men hela länet står inför nya utmaningar och möjligheter. En av de viktigaste komponenterna är befolkningen, dess trivsel, välmående och möjlighet att vara en aktiv del av regionen. De som flyttar till området ska känna att de är välkomna och har samma möjligheter som de som redan lever här. Med det regionala programmet Integrationsstrategin för Kalmar län som grund ska ett konkret handlingsprogram för Kalmar kommun arbetas fram. 15

31 Mål 2015 Kalmar ska planera för minst 300 bostäder årligen, varav 100 villatomter. Uppdrag till verksamheten Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder och bolag skapa förutsättningar för verksamhet, exempelvis förskola och grundskola, på Brofästet i kombination med bostäder. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samverka med Kalmarsunds gymnasieförbund för att till 2016 nå ett mål som innebär att 20 procent av gymnasieleverna prövar att bli UF-företagare. Till 2017 höjs ambitionen till 30 procent. Kommunstyrelsen får i uppdrag att med utgångspunkt i den regionala integrationsstrategin för Kalmar län utarbeta en konkret handlingsplan för arbetet de kommande åren. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att tillsammans med servicenämnden ordna lagliga graffittiväggar. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder, styrelser och Kalmar City arbeta för att Kalmar ska bli årets stadskärna under innevarande mandatperiod. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med bostadsmarknadens aktörer utreda förutsättningarna för en regional bomässa år Servicenämnden får i uppdrag att utreda möjligheter till att skapa bryggor i Vita Sand och Norrliden som ska förbättra upplevelsen vid bad och rekreation. Servicenämnden får i uppdrag att anlägga en bullervall i Djurängen. Detta för att dämpa bullret från Ölandsleden. Kalmar Öland Airport AB får i uppdrag att undersöka de praktiska och ekonomiska möjligheter att etablera en depå för biobränsle på flygplatsen för att därigenom kunna erbjuda biobränsle för flyg till och från Kalmar. 16

32 Hög kvalitet i välfärden I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Den fattigdom som drabbar barn ska med alla tillgängliga medel speciellt bekämpas. Varje barn och elev i Kalmar kommun ska utvecklas allsidigt, såväl socialt och emotionellt som kunskapsmässigt. Våra förskolor och skolor ska hålla en hög kvalitet. Bland de insatser som haft avgörande betydelse för vårt arbete finns: 60 nya förskoleavdelningar. En fjärde nattförskola öppnade under året. Renovering av skolor och sporthallar. Multiplaner på högstadieskolor. Nya boenden inom äldreomsorgen. På 20:e plats när det gäller bästa skolkommunen. Sänkt kostnaderna för försörjningsstöd. Sjunker i Kalmar men ökar annars. Bäst i Sverige när det gäller hur elever i årskurs åtta uppfattar skolan och dess undervisning. Möjligt att ringa och sms:a kommunens kontaktcenter dygnet runt för att sjukanmäla sitt barn. Ungdomshuset UNIK. Nybyggd förskola, konstgräsplan (och snart sporthall) i Ljungbyholm. Nybyggd förskola (2013) i Tvärskog. Planerad byggnation av nya klassrum i Halltorp. Planerad byggnation förskola, klassrum och bibliotek i Hagby. Två nya boenden enligt LSS har startats upp under året för personer med funktionsnedsättning, ett på Lindsdalsvägen och ytterligare ett boende på Esplanaden. Satsning på livsstilsidrotter genom projekt MOBI, Mobil Spontanidrottsplats. Utveckling av Kalmar teater genom digitalisering av anläggningen. Satsning på nya idrottsanläggningar såsom ishall, Gasten IP, Falkenbergs sporthall, Rockneby sporthall/allaktivitetshus, näridrottsplatser i Lindsdal och i Funkabo och utegym på Skälby. Extra satsning på ridsporten i Kalmar, vilken startade Utveckling och satsning på kulturfestivalen Ljus på kultur. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Satsningen på digital kompetens inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Attraktiv skola I Kalmar kommun har alla barn och elever rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin maximala förmåga. Förskolan, skolan och fritidshemmen ska fånga alla barns och elevers lust att lära sig och uppmana varje individ att vilja utvecklas. Hela verksamheten ska samarbeta i ett 1 16-årsperspektiv för att förbättra kunskapsresultaten. Kommunens barn och elever ska ha höga och positiva förväntningar på sig. Barn- och ungdomsnämndens målsättning är att alla elever som går ut grundskolan ska vara behöriga i samtliga ämnen. Vi ska vara en av landets bästa skolkommuner. Därför fortsätter arbetet med att utveckla kvaliteten i förskolor, fritidshem och skolor. En del i detta är att bygga fler klassrum, förskolor, en ny särskola, med mera. En annan del är att öka möjligheten till utveckling, till inflytande och delaktighet för elever och trygghet i form av goda utvecklings- och studiemöjligheter, trygga och säkra skolvägar, en giftfri vardag och kunskap om kommande arbetsliv och en jämställd skola. Utbildningen ska självklart vara avgiftsfri. I våra ambitioner att vara en av landets bästa skolkommuner ingår självklart gymnasieskolan. I Kalmar är det Kalmarsunds gymnasieförbund, ett kommunalförbund som startade 1 juli 1995, som är huvudman för utbildningarna. Förbundet har till uppgift att bedriva och utveckla gymnasial utbildning och kommunal vuxenutbildning åt medlemskommunerna Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås. 17

33 Gymnasieförbundet gör att vi kan erbjuda ett smörgåsbord av utbildningar och vi har en hög ambition för gymnasieskolan i vår kommun. Goda resultat där eleverna ges kunskaper och färdigheter för att nå en så hög måluppfyllelse som möjligt är självklara för oss. Vi vill att våra gymnasieskolor förbereder våra ungdomar på såväl högre studier som ett inträde på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen och SFI, som har tillförts drygt 11 miljoner kronor i extra medel, är viktiga inrättningar vad gäller både sysselsättning och integration. Alla vuxna ska ges möjlighet att vidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, livslångt lärande och sysselsättning. Vuxenutbildning ska ha fokus på resultat i form av arbete och utbildning med de studerande och näringslivets behov i centrum. Svenska för invandrare ska uppnå goda resultat i ett nationellt perspektiv. Undervisningen ska utgå från individens utbildningsbakgrund och kopplas till tidigare arbetslivserfarenhet för att främja snabbare etablering på arbetsmarknaden. I ett gränslöst utbildningssystem som är öppet dygnet runt och där omfattande information finns snabbt och enkelt tillgängligt på internet, räcker inte längre den traditionella synen på lärande. Därför är förbundets fortsatta satsning på digital kompetens nödvändig och ytterst viktig. Kvaliteten i utbildningen ökar, nya arbetsformer och metoder växer fram och elevernas måluppfyllelse och resultat ökar. Digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara och förbundet ska ligga i framkant. Ett varierat utbud av boende och stöd Omsorgsverksamheten ska alltid se till helheten runt människan och se till att stöd- och hjälpinsatser ges utifrån individens fokus. Verksamheten står inför stora utmaningar med ökat antal äldre samt stora rekryterings- och resursbehov. Det är några exempel på faktorer som påverkar utvecklingen. Vi vill därför göra en framtidsspaning och ta fram en långsiktig plan för hur omsorgsverksamheten ska se ut om 15 år. Hur bor vi, hur ser vården ut och vilket innehåll har verksamheten? Arbetet ska leda till att hitta faktorer som gör att vi kan ha en äldreomsorg som ligger i nationell framkant. Inriktningen för äldreomsorgen i Kalmar är att man ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv, ha inflytande och delaktighet i samhället och över sin vardag. Var och en ska kunna verka och åldras i trygghet och med bibehållen integritet, bemötas med respekt och värdighet samt ha tillgång till god vård och omsorg. Genom mångfald av attraktiva boendeformer ska äldre och funktionsnedsatta kunna leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Det görs också stora satsningar inom äldreboendena och det pågår en omfattande strukturomvandling där vi avvecklar små boenden och satsar på större och modernare. Berga Backe, Varvsholmens nya boende Varvet och det ut- och ombyggda Jungmansgården är några exempel. I Kalmar kommun ska personer med funktionsnedsättning kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra och delta i samhället på lika villkor som andra. Omsorgstagare ska känna sig trygga med kommunens insatser och veta vad man får hjälp med utifrån sina behov och vad som ingår i goda levnadsvillkor. Omsorg utifrån individen Verksamheten ska alltid se till helheten runt människan och se till att stöd- och hjälpinsatser ges utifrån individens fokus. Verksamheten är i ständig utveckling genom samarbete med landstinget och universitet. I verksamhetsplanering ska äldres inflytande tas till vara och aktivt stödjas genom bland annat pensionärsrådet. Kultur- och fritidsaktiviteter ska finnas oavsett ålder. På samma sätt ska inflytandet för personer med olika former av funktionsnedsättning säkras genom tillgänglighetsrådet och stöd till handikapporganisationer. Kalmar kommun arbetar aktivt med att eliminera hinder i lokaler och allmänna miljöer så att ingen ska gå miste om möjligheten att delta i aktiviteter på grund av bristande tillgänglighet. Föreningslivet Ett väl fungerande föreningsliv är en viktig del i vår demokrati. Det är också en möjlighet till fysisk aktivitet och bättre folkhälsa. För föreningslivet behövs bra ändamålsenliga lokaler. Satsningar på att bygga 18

34 nytt/rusta upp simhall, ishall och friidrottshall är några exempel på behov som finns de närmaste åren. Det är investeringar som ger dubbel effekt, både genom ökad folkhälsa och arbetstillfällen, och under de kommande månaderna kommer utredningar att presenteras både vad gäller simhall och det samlade behovet av andra idrottsanläggningar. Utredningarna ska beredas under första halvåret En viktig förutsättning för föreningslivet och deras möjligheter att arrangera evenemang är att medlemmar och andra privatpersoner ställer upp med frivilligarbete. För att underlätta rekryteringen av frivilliga ska en volontärpool inrättas. Kulturcentrum Ett aktivt kulturliv är en viktig konkurrensfaktor när människor ska välja bostadsort. Ett samlat kulturcentrum är inte bara ett lyft för vårt eget kulturliv utan också en avgörande del i Kalmars fortsatta utveckling. Kommunfullmäktige beslutade i maj 2014 att godkänna förslaget till det fortsatta arbetet med ett Kulturcentrum vid Tullslätten. Målsättningen är att en byggstart ska kunna ske Arbetet med detaljplan för området pågår och den beräknas vara färdig under Alkohol, narkotika, doping och tobak Kalmar är känt i hela riket för sitt arbete med ANDT-frågorna (alkohol, narkotika, doping och tobak) och vi ska fortsätta utveckla arbetet med Kalmar mot droger inom hela ANDT-området. Utvecklingsarbetet bedrivs i samverkan mellan socialförvaltningen, Kalmarsunds gymnasieförbund, kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, Kalmars friskolor och polismyndigheten. Ett nytt drogpolitiskt program ska tas fram under året. Mål 2015 Barn och ungas bruk av tobak, alkohol, dopingpreparat och narkotika ska minska. Bruket av droger ska aktivt bekämpas på alla nivåer men speciellt fokus ska riktas på förebyggande insatser bland barn och ungdomar. Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner. Uppdrag till verksamheten Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att tillsammans med Södermöre kommundelsnämnd på lämpligt sätt informera om villkor i arbetslivet och arbetsrättsfrågor till de sista årskurserna i skolan. Samarbete kan ske med Kalmarsunds gymnasieförbund. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och bolag upprätta en volontärpool där frivilliga privatpersoner kan registrera sig för frivilligarbete till föreningslivets registrerade evenemang. Omsorgsnämnden får i uppdrag att under 2015 och 2016 planera och upphandla ett boende för vård- och omsorg i södra området av Kalmar tätort. Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och Kalmarsunds gymnasieförbund, forma en gemensam grupp som särskilt ska fokusera på förebyggande sociala insatser i utsatta bostadsområden. Socialnämnden får i uppdrag att ta fram ett nytt drogpolitiskt program med särskilt fokus på ungdomars användning av narkotika. 19

35 Verksamhet och medarbetare Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi ska attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och även avveckla personal för ett hållbart arbetsliv. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs och känner sig delaktiga. För att klara av detta behöver vi samverka inom kommunen och samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och organisationen. Bland de insatser som haft avgörande betydelse för vårt arbete finns: All omsorgspersonal har genomgått utbildning i den nationella värdegrunden (inkl. bättre bemötande). Utvecklings- och karriärtjänster i skola och förskola. Ser över möjligheten att inrätta karriärstjänster inom äldreomsorgen. Arbetskläder till förskole- och fritidshemspersonal (central satsning). Rätten till heltid är genomförd i stora delar av verksamheten. Sysselsättningsgraden är 94,4 % Satsningen på ett kontaktcenter som redan första året blev bäst i Sverige vad gäller tillgänglighet. Fortsatt ISO-certifiering inom kvalitets- och miljöområdet för att säkerställa ordning och reda samt ständiga förbättringar inom bägge områdena. Ett väl utbyggt ledarförsörjningsprogram för att säkra kompetensen i den kommunala organisationen. Fortsatt arbete för en jämställdhetsintegrerad kommun. Ett välfärdsbokslut som ger oss möjlighet att prioritera våra insatser för att stärka folkhälsan i kommunen. Vi har under senast åren utvecklat kommunens verksamhetsledningssystem där kvalitet, miljö och arbetsmiljö är integrerat. Vi ska jobba med att stärka ledarskapet och bli bättre på att lyfta de goda resultaten i verksamheten. Våra personalprocesser ska vara kostnadseffektiva och kvalitetssäkrade. Våra anställda ska sätta kunder, brukare och invånares intressen i centrum och arbeta gemensamt mot uppsatta mål. Framtidens arbetsliv har en hög förändringstakt, konkurrensen om arbetskraften ökar och fler privata aktörer finns inom välfärdssektorn. Vi ska tillsammans med de fackliga förbunden utveckla samarbetsformer som ger personalen större inflytande över det egna arbetet och anställa fler personer med olika bakgrund. Vi ska arbeta vidare med rätten till heltid. På nationell nivå förs nu diskussioner mellan SKL och arbetsmarknadens parter kring detta som norm i kollektivavtalen. Den kommunala arbetsplatsen ska erbjuda goda villkor och trygga anställningar i ett öppet arbetsklimat och vara jämställdhetssäkrad. Att ha rätt kompetens är en framtidsfråga för välfärdens arbetsgivare och en stor utmaning är att kunna identifiera och rekrytera framtida chefer. Framtidens invånare kommer att kräva mer av oss vilket ställer krav på tillgänglighet, snabb handläggning och tekniskt kunnig personal med flexibla arbetstider. Delaktiga medarbetare och en hållbar verksamhet Vi ska fortsätta jobba med vår värdegrund och med vår stolthet. Vi ska upplevas som en attraktiv arbetsgivare och vi utvecklar vår arbetsmiljö tillsammans. Vi ska arbeta för en långsiktig personalpolitik där jämställdhet är i fokus. Vi ska ha kompetenta och motiverade medarbetare med ett riktigt bra bemötande. Människor ska uppleva en trygghet hos oss. Även våra offentliga miljöer ska upplevas trygga. I samverkan med Linnéuniversitet ska vi arbeta för att attrahera kompetenser och ta tillvara de kreativa och innovativa krafter som finns i Kalmar. Jämställdhet Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Variationer i graden av makt, delaktighet och inflytande ska inte bero på kön. Att få service och omsorg samt tillgång till fritidsaktiviteter på lika villkor oavsett kön ska vara en självklar rättighet i Kalmar kommun. 20

36 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Detta innebär att kommunens verksamhet varje dag, på alla nivåer och inom alla områden, ska vara jämställdhetssäkrad. Det förutsätter i sin tur ett aktivt arbete från kommunens sida direkt i den egna verksamheten, men också ett långsiktigt opinionsbildande arbete. Kalmar kommun ska vara en jämställd kommun. Jämställdhet är fortsatt en prioriterad verksamhet. All statistik ska vara könsuppdelad. Förvaltningarnas och bolagens jämställdhetsutvecklare har en mycket viktig roll i jämställdhetsarbetet. En juste kommun och socialt ansvarstagande Kalmar är i dag en Fairtrade City och det ställer omfattande krav på vår verksamhet. Kalmar kommun är en stor upphandlare av varor och tjänster från privata företag. Vi är också en av regionens största arbetsplatser. Vi ska ta ett socialt och etiskt ansvar för hur verksamheten bedrivs och hur vi samspelar med omvärlden. Vi kan också påverka genom att ställa krav på vad som ska gälla för produktionen och transporter av varor och tjänster som vi upphandlar. Vi ska även markera våra ställningstaganden i vår marknadsföring. Det är viktigt att kommunstyrelsen och berörda nämnder ökar kunskapen om socialt och etiskt ansvar i verksamheten och skapar bättre rutiner för uppföljning av våra krav. Demokrati Kalmar är en kommun som ska karakteriseras av demokrati, solidaritet och rättvisa. Varje invånare ska ha god insyn i beslutsfattandet och känna att hon eller han har möjlighet att påverka sin vardag och sina livsvillkor. Det finns i dag en rad olika sätt att göra detta. Vi har psykiatriråd, LSS-råd, ungdomsråd, pensionärsråd, näringslivsråd och tillgänglighetsråd där föreningar och invånare kan göra sin röst hörd. Ett demokratiskt arbetssätt ska genomsyra all kommunal verksamhet. Utvecklingsdialogerna i tätorterna och stadsdelarna är viktiga för att stärka dialogen med kommunens invånare och stödja en utveckling i hela kommunen. Vi ska fortsätta att genomföra utvecklingsdialoger och kvalitetssäkra aktuella frågor och åtaganden. Södermöres kommundelsnämnd har tillsammans med 25 andra kommuner, landsting och regioner deltagit i Sveriges kommuners och landstings nationella nätverk för att utveckla det systematiska arbetet för medborgardialog under tre års tid. Kommundelsnämnden får i uppdrag att sprida de kunskaper och erfarenheter som har gjorts inom ramen av detta demokratiutvecklingsarbete till andra nämnder HBTQ En handlingsplan för HBTQ-arbetet håller på att tas fram. Vi måste bli en mer öppen och välkomnande kommun, både i våra verksamheter, i vår kommun och region. Alla ska ha lika rättigheter och möjligheter och känna sig välkomna oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. En Pridefestival 2015 kan ytterligare förstärka arbetet med att synliggöra och utmana normer som begränsar människor. Välfärdsbokslut Välfärdsbokslutet ger en överblick över och mäter hur människors tillgång på välfärd har utvecklats. Den ska också visa om den kommunala verksamheten når de resultat som uttrycks i kommunens budget. Självklart ska detta dokument användas som vägledning när kommunens resurser fördelas. Internationellt Internationellt samarbete blir ett allt viktigare verktyg för att skapa mervärden för stadens invånare, näringsliv och vår egen verksamhet samt för att uppnå visionen om ett integrerat, hållbart och framgångsrikt Kalmar. Förvaltningar och bolag i Kalmar kommun uppmuntras att i större utsträckning än i dag använda resurser från EU:s stöd och program för att förstärka utvecklingsinsatser och höja kvalitetn i verksamheten. Internationellt samarbete uppmuntras då det skapar mervärden för stadens invånare och ofta är en nödvändig förutsättning för externt finansierade projekt. Vi ska ha ambitionen att vara en föregångare i regionen när det gäller att söka och driva externfinansierade utvecklingsprojekt med internationella partners varför möjligheten till EU- och annan extern finansiering ska alltid undersökas. 21

37 Detta mäter vi för att se om vi har en hållbar utveckling i verksamheten Vi mäter upplevd kvalitet hos brukare och kommuninvånare och hur nöjda de är med våra verksamheter. Andra viktiga kvalitetsfaktorer som vi följer är tillgänglighet, bemötande och ett hållbart medarbetarengagemang. Vi mäter också att våra verksamheter är kostnadseffektiva genom att på flera olika sätt följa kostnader som t.ex. per barn i förskola, per elev i grundskola, samt per brukare i socialtjänst och äldreomsorg. Vi deltar i SCB:s undersökningar, SKL:s öppna jämförelser och Kommunernas kvalitet i korthet, KKIK. Med hjälp av dessa mått för kvalitet och kostnader jämför vi sedan med andra kommuner i Sverige och besvarar frågan om vår verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Mål 2015 Vid utgången av 2016 ska rätten till heltid (önskad sysselsättningsgrad) vara genomförd på nämnder och bolag. Arbetet ska ske inom befintliga budgetramar. Kalmar kommun ska till utrikes födda årligen erbjuda cirka 150 praktikplatser. Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad. Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. Uppdrag till verksamheten I årsrapporten ska respektive nämnd redovisa hur man använder Välfärdsbokslutet i verksamheten. Samverkan och samarbete kring åtgärder måste fördjupas. Både internt inom Kalmar kommun och externt. Alla nämnder får i uppdrag att genomföra aktiviteter för att ytterligare förbättra service- och bemötandefrågor. Södermöre kommundelsnämnd får i uppdrag att sprida de kunskaper och erfarenheter som de har gjort inom ramen av sitt demokratiutvecklingsarbete till andra nämnder. 22

38 Ekonomiskt utgångsläge och omvärldsanalys Samhällsekonomin Den globala inflationen är låg. En orsak är den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som hållit tillbaka pris- och löneökningar. Den finansiella krisen har medfört att räntorna varit låga i Sverige. Riksbankens styrränta har i oktober 2014 sänkts till 0 procent. Räntorna 2015 förväntas vara fortsatt låga och ökar först i mitten av I takt med återhämtningen förväntas successivt ökad tillväxt i ekonomin med minskad arbetslöshet och högre räntor som följd. De närmaste åren förutspås ökad export, ökande investeringar inom näringslivet, ökad konsumtion för hushållen och en något höjd sysselsättning. Detta ger en positiv påverkan på skatteunderlaget. SKL gör bedömningen i oktober 2014 att Sveriges ekonomi kommer att öka med 2,1 procent 2014 (kalenderkorrigerat) och med 3,3 procent bedöms tillväxten vara 3,4 procent och ,7 procent. För mer information kring samhällsekonomiska faktorer som påverkar den kommunala ekonomin se Ekonomirapporten utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i april Den kommunala ekonomin, verksamheten och skatteunderlaget Att sysselsättningsökningen främst uppstår i den offentliga sektorn är inte lika gynnsamt för ekonomin i kommuner och landsting som om sysselsättningsuppgången kommit i privata näringslivet. För att skatteunderlaget ska öka realt krävs fler arbetade timmar i den privata sektorn. Löneinkomsterna svarar för ungefär75 procent av det kommunala skatteunderlaget. Det största bidraget till skatteunderlagets årliga ökning kommer därför från timlönehöjningar. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i ekonomin ger endast utrymme för marginella ökningar av verksamheten i kommunerna. Det beror på att löner också är den dominerande kostnaden i den kommunala verksamheten Skatteunderlaget har nominellt ökat i snitt med cirka 4 procent per år. Den reala utvecklingen (avdrag för prisökningar som kommunen använt skatten till) har i snitt ökat med 1,6 procent per år under perioden För perioden förväntas ökningen av det reala skatteunderlaget vara något över 2 procent. I tabellen nedan visas utvecklingen av skatteunderlaget från SKL:s senaste prognos från oktober 2014 (cirkulär 14:38). Det reala skatteunderlaget väntas öka med mer än 2 procent årligen för Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Detta till stor del drivet av inhemsk efterfrågan på både konsumtion och investeringar. Skatteunderlagsutveckling, underliggande Genomsnitt 10 år bakåt 3,8% 3,8% 3,9% 4,0% 4,0% 4,1% Årlig förändring 4,0% 3,7% 3,9% 4,7% 4,9% 4,8% Differens 0,2% -0,1% 0,0% 0,7% 0,9% 0,7% Kommunsektorns samlade resultat för 2013 uppgick till 15,7 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 3,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Återbetalningen av tidigare inbetalda premier från AFA försäkring uppgick till cirka 8 miljarder kronor. Den senaste tioårsperioden har kommunerna haft ett genomsnittligt resultat som motsvarat 2,7 procent av skatter och generella statsbidrag. De demografiskt drivna behoven ökar kraftigt i kommunerna. Från att den senaste tioårsperioden varit i storleksordningen 0,5 procent per år ökar behoven med drygt en procent per år under perioden De största förändringarna är ökat antal barn i förskole- och grundskoleålder samt fler äldre. För gymnasieskolan fortsätter minskningen i åldersgruppen åringar. Först år 2016 är botten nådd och antalet börjar öka igen. Detta ställer fortsatta krav på anpassningar i gymnasieskolans verksamhet. I 23

39 grundskolans och förskolans verksamhet ökar istället barnkullarna och detta ger behov av anpassningar i form av ökade resurser. Inom äldreomsorgen har kostnaderna ökat med 10 procent utöver prisförändringar mellan åren Hade kostnadsutvecklingen motsvarat den demografiska förändringen hade ökningen varit 16 procent. Antalet hemtjänsttimmar har ökat med nära 40 procent sedan 2001, medan antalet personer i särskilt boende minskat med 25 procent för samma period. Antalet omsorgstagare i äldreomsorgen som ökat med drygt 1 procent årligen kommer under de närmaste åren öka successivt till uppemot 3 procent årligen runt år Detta kommer att ställa stora krav på äldreomsorgen att anpassa sig och hitta lösningar inom den kommunala verksamheten såväl som i gränslandet mellan kommuner och landsting. Kommunsektorns samlade investeringar har, i löpande priser, nära nog fördubblats under tioårsperioden från 24 till 45 miljarder kronor årligen. Investeringsutgifterna förväntas öka ytterligare under de närmaste åren. Kraven på investeringar gäller såväl egna verksamhetslokaler som idrottsanläggningar och infrastruktur såsom VA-ledningar, gator, vägar och parker. Kommunernas kostnader för avskrivningar ökar därmed successivt och kan då medföra ett minskat ekonomiskt utrymme för annan verksamhet i driften. SKL gör bedömningen i april 2014 att kommunernas resultat hamnar på cirka en procent av skatter och bidrag fram till Det förutsätter då uppräknade statsbidrag i nivån 2 procent real ökning årligen även från 2015 samt god tillväxt i skatteunderlaget. Dessutom räknar man med en genomsnittlig skattehöjning i kommunsektorn på 6 öre fram till Tumregeln om ett resultat på två procent av skatter och bidrag för att uppnå god ekonomisk hushållning bedöms därmed inte kunna uppnås för kommunsektorn under perioden. Samtidigt gör regeringen bedömningen i höstpropositionen oktober 2014 att kommunsektorn kommer att göra resultat i nivå med god ekonomisk hushållning under perioden SKL beräknar kommunernas ökade verksamhetskostnader i löpande och fasta priser. Man tar fram ett prisidex för kommunal verksamhet (PKV) som harmonierar med övriga beräkningar som SKL gör, exempelvis skatteunderlagsprognoser. Indexet återspeglar förändringen av kostnadsläget vid en oförändrad verksamhetsvolym och kan ligga till grund för en kompensationsmodell inom budgetarbetet. Prisindex för kommunal verksamhet, PKV (SKL 14:38) Arbetskraftkostnader 1,026 1,030 1,032 1,035 Övrig förbrukning 1,014 1,022 1,025 1,027 Prisförändring 1,022 1,028 1,030 1,032 I samband med krisen i världsekonomin så höjde den dåvarande regeringen statsbidragen till kommunsektorn med 12 miljarder Budgetåret 2011 togs 9 miljarder tillbaka, motsvarar cirka 59 miljoner kronor för Kalmar kommun. Under 2012 och 2013 fick kommunsektorn en återbetalning från AFA med 15,5 miljarder, vilket innebär 105,6 miljoner för Kalmar kommun. Dessa återbetalningar förstärkte resultatnivåerna i sektorn som helhet. För 2014 följde Kalmar och många andra kommunerna signalerna från SKL om ytterligare återbetalning. Något sådant beslut har inte tagits detta år. Beslut väntas inte tas förrän februari I den budget som nu presenteras finns inga AFA-pengar med. Bedömningen utifrån SKL:s tidiga analys av budgetpropositionens konsekvenser är att regeringens i budget föreslås satsningar på 10,7 mdkr för kommunsektorn. De största satsningarna sker inom skolans område och inom äldreomsorgen. Majoritetens inriktning är att statsbidrag för avsett ändamål i huvudsak ska gå till att förstärka verksamheten. Detta givet att en verksamhet tidigare budgetår inte fått förstärkning för att genomföra sådant som man nu kan få nationellt stöd för. För äldreomsorgens del handlar det om 13,2 miljoner kronor. Medel som är avsedda för bemanning och hantering av traineetjänster inom äldreomsorgen. 24

40 Inom skolans område finns satsningar på mindre barngrupper, specialpedagogiskt stöd, förstärkning av elevhälsan, läxhjälp, höjda lärarlöner, utbildning av nyanlända, kompetensutveckling för lärare, mindre klasser i lågstadiet mm. Skulle samtliga dessa statsbidrag fördelas efter vår befolkning så handlar det om satsningar på cirka 50 miljoner kronor för år Det finns också stöd för järnvägsinfrastruktur, kollektivtrafiksatsningar i tätort och energieffektivisering på ytterligare 1,9 mdkr, omräknat till vår andel av befolkningen blir det 12,9 miljoner kronor. I nuläget är det oklart hur dessa förslag kommer att praktiskt hanteras, givet att budgeten med detta innehåll kommer att beslutas i riksdagen. SKL har begärt överläggningar med regeringen i frågan. Kalmar kommuns egna budgetförutsättningar För en mer utförlig redogörelse av budgetförutsättningarna hänvisas till dokumentet Budgetunderlag utgiven av kommunledningskontorets ekonomienhet. Dokumentet finns på Befolkning Beräkningen av kommunens skatteintäkter och kommunal utjämning, se not 2 i resultaträkningen, baseras på den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 14:38). I beräkningen har antagits att kommunens befolkning kommer att öka med 421 invånare 2015, med 448 invånare 2016 och med 363 invånare 2017 i enlighet med kommunens senaste befolkningsprognos från våren Personal Kalmar kommuns tillsvidareanställda ökar kontinuerligt och under 2013 ökade antalet med 59 personer (1,2 procent). De tillsvidareanställda uppgår till personer varav merparten är kvinnor (79 procent). För en utförlig information om, och analys av, personalområdet inom Kalmar kommun hänvisas till Personalöversikt 2013 utgiven av kommunledningskontorets personalenhet. Dokumentet finns på Skattesats Utdebiteringen i Kalmar kommun uppgår 2014 till 33,18 kronor, varav kommunalskatten uppgår till 21,81 och landstingsskatten 11,37. Enligt Statistiska centralbyrån är total kommunal medelskattesats 31,86 procent Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen i riket uppgår 2014 till 20,65 procent. I Kalmar län uppgår den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen 2014 till 21,59 procent. Budget 2015 och ekonomisk planering baseras på en oförändrad kommunalskatt, det vill säga en utdebitering på 21,81 procent. Skatteintäkter Skatteintäkterna för grundas på skatteunderlaget enligt 2013 års taxering. Skatteunderlaget räknas upp till det aktuella budgetåret med uppräkningsfaktorer som innehåller prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Verksamhetens nettokostnader Som underlag till budget 2015 ligger 2014 års budget. Nämndernas anslag respektive år är angivna i 2013 års lönenivå. Under finansförvaltningen har kostnadsökningar beräknats för års lönerevisioner. I samband med att respektive års lönerevision är avslutad kommer de skattefinansierade nämnderna/förvaltningarna att kompenseras för den genomsnittliga utvecklingen av lönesumman. I majoritetens förslag till budget för 2015 och ekonomisk planering för har inte någon justering av nämndernas budgetramar gjorts med hänsyn till inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina internbudgetar. De senare åren har det skett och kommer det att ske omfördelningar av resurser mellan nämnderna. Till största delen beror omfördelningen på volymförändringar som orsakas av demografiska förändringar. De 25

41 största förändringarna har skett för socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden och Kalmarsunds gymnasieförbund. Stabil ekonomi Eftersom man konstaterar en strukturell obalans mellan resurserna och kostnaderna igångsätts ett arbete med bäring mot att på sikt nå det finansiella målet. Projektnamnet är Stabil ekonomi. I utgångsläget läggs det in en generell ramjustering för nämnderna på en procent årligen under perioden I kronor motsvarar det cirka 30,0 miljoner kronor 2015 och med en indexjustering enligt PKV för år Det ger en resultatnivå 2017 som uppfyller en nettokostnadsandel om högst 99 procent för det enskilda året. Det tillsätts ett projekt vars uppdrag är att se över kostnader, hitta effektiviseringar och säkerställa samordning mellan förvaltningarna. Resultaten av det som framkommer kan ge riktade besparingar vilket då skulle minska andelen som utgör en generell ramjustering. Standardkostnader Standardkostnaden är den teoretiskt beräknade kostnaden för en kommun och används i kostnadsutjämningen. Kostnadsutjämningen är till för att utjämna strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Den utjämnar däremot inte för skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. Standardkostnaden kan också sägas vara den kostnad som kommunen ska ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions-, och effektivitetsnivå och där hänsyn tagits till de strukturella faktorerna. Strukturella faktorer är exempelvis åldersstruktur, medborgarnas sociala bakgrund, geografisk struktur m.m. Skillnaden mellan Kalmars redovisade kostnad och standardkostnad i miljoner kronor 2013 samt i procent är följande. Avvikelse mot standardkostnad Miljoner kronor Procent Förskola och skolbarnomsorg 49,7 12,0% Grundskola inklusive förskoleklass -11,6-2,1% Gymnasieskola -0,4-0,2% Äldreomsorg 79,8 13,2% Individ och familjeomsorg 27,1 13,6% Summa totalt 144,6 7,3% Kostnaden för samtliga verksamheter förutom grundskola och gymnasieskola är högre än standardkostnaden. Totalt är kostnaden 144,6 miljoner kronor högre än den teoretiska kostnaden, givet en för riket genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå. Investeringar I bilaga 3 och 4 redovisas investeringsplan för åren Totalbeloppet för respektive investering är fördelat under den period den beräknas kunna genomföras. Sammantaget för åren uppgår investeringarna till 1 415,8 miljoner kronor. Av dessa investeringar avser 363,6 miljoner kronor exploateringsverksamhet eller andra räntabla investeringar. Pensionerna i dag och i framtiden Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas efter den så kallade blandmodellen. Detta innebär att pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Av den totala skulden/förpliktelsen utgör ansvarsförbindelsen 89 procent. Av det skälet redovisas soliditetsmåttet både med och utan den skuld som redovisas i ansvarsförbindelsen. För planperioden är pensionskostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning oförändrad med 5,6 procent. Kommunalekonomiskt regelverk God ekonomisk hushållning (Balanskravet) Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både kort och lång sikt. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska 26

42 bära kostnaderna av den service som de själva beslutar om och som de själva konsumerar, samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. En ekonomi i balans samt en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet än nödvändiga förutsättningar för att kommunen ska kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. För att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning räcker det inte att balanskravet är uppfyllt, utan resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt. Den av SKL bedömda resultatnivån för att uppnå god ekonomisk hushållning är 2 procent av skatter och utjämning. Reglerna om återställande av uppkomna underskott och så kallade synnerliga skäl benämns ofta som balanskrav. Balanskravet är det resultatmässiga golv som inte får underskridas om man ska efterleva lagstiftningen. Kravet på återställande har stärkts genom att fullmäktige ska anta en åtgärdsplan som ska täcka hela underskottet. Beslut om en reglering av underskottet ska tas senast i budget det tredje året efter det år då underskottet uppkom. Om negativt resultat konstateras ska en åtgärdsplan tas fram. Enligt regelverket ska en kommun återställa ett negativt balanskravsresultat inom tre år. Ett underskott 2014 ska vara återställt senast vid utgången av Det lokala ansvaret för att tolka och efterleva lagstiftningen är tydligt. Laglighetsprövning av en kommuns budgetbeslut eller ett beslut att inte återställa ett negativt resultat kan inte ske. Dessa beslut ska prövas i det politiska systemet. Om det finns synnerliga skäl kan dock den budgeterade resultaträkningen undantagsvis underbalanseras. Det innebär att synnerliga skäl omfattar både budget och utfall. Från och med 2013 anger kommunallagen att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommunen i en balanskravsutredning reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR ska användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av en sådan reserv. Det främsta syftet med lagändringen är att kommuner och landsting i balanskravsutredningen ska få möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunktur variationer. Kommunfullmäktige beslutade i december 2013 om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). Utformning och innehåll i de finansiella målen, övriga mål och riktlinjer Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. Av planen ska också framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Kommuner ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska alltid vara periodens första år. Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det kräver också en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. I planen ska anges en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov med nuvarande service. Resultatkravet bör ligga på en nivå som konsoliderar ekonomin. Andra exempel på mål är skuldsättningen på kort och lång sikt, soliditet samt hur investeringar och pensioner ska finansieras. Nivån på betalningsberedskapen nämns också som exempel på mål. Risker och osäkerhetsfaktorer bör vägas in i målen, till exempel för borgensåtaganden för egna bolag. Risken för att behöva gå in och täcka förluster i företagen bör kalkyleras och ingå i den finansiella målsättningen. 27

43 Kommunalekonomisk utjämning och LSS-utjämning I systemet för kommunalekonomisk utjämning ingår en modell för inkomstutjämning, en för kostnadsutjämning samt strukturbidrag, införandebidrag och en regleringspost. Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Kommuner garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 115 procent av den uppräknade medelskattekraften. Kommuner som har en skattekraft över den nivån betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald ambitionsnivå, avgiftsuttag och effektivitet. Kostnadsutjämningen för kommuner består av nio delmodeller, nämligen förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, äldreomsorg, befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur samt lönestruktur. Därtill kommer delmodellen kollektivtrafik som är gemensam för kommuner och landsting. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun. Kommuner som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad får ett kostnadsutjämningsbidrag. Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med statens anslag för kommuner för aktuellt utjämningsår. Om bidragsinkomsterna för kommunerna överstiger anslaget för delsektorn ska en regleringsavgift erläggas. Om bidragsinkomsterna för kommunerna uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget till delsektorn utgår ett regleringsbidrag. Bidraget eller avgiften beräknas för kommuner på totalnivå och var för sig som ett enhetligt belopp i kronor per invånare. För 2014 (enligt SKL 14:40) är intäkten från kommunalekonomisk utjämning 363,4 miljoner kronor. Prognosen för motsvarande belopp 2017 är 333,8 miljoner kronor, en minskning med 29,5 miljoner kronor. Kommunen har en befolkningsökning vilken bidragit till en mer gynnsam kostnadsstruktur jämfört med riket i övrigt. Minskningen ska ställas mot de ökade egna skatteintäkterna som ett större invånarantal ger. Den totala ökningen av intäkterna från skatt och utjämning ökar med 12 procent mellan 2014 och Ökningen av de egna skatteintäkterna är 15 procent, medan utjämningen ger en minskad nettointäkt på 10 procent. För den kommunala ekonomin är effekten av en befolkningsförändring marginell vilket är den bärande tanken med den kommunalekonomiska utjämningen. I ett samhällsperspektiv finns det positiva effekter av en befolkningsökning. Det går dock inte att säga att en befolkningsökning per automatik är lönsam för den rent kommunala ekonomin. Avgörande är hur stora marginalkostnaderna för fler brukare i de kommunala verksamheterna är och den demografiska fördelningen av befolkningsökningen. I kostnadsutjämningen är spännvidden från -33 tkr för en person år till +255 tkr för en ogift person 90- år 2014 (SKL promemoria ). Intäkter från skatt och utjämning (kr/inv) Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Regleringsbidrag/avgift och strukturbidrag Summa utjämning Total intäkt, kronor per invånare

44 LSS, Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, tillkom 1993 i samband med den handikappreform som då genomfördes. Syftet med reformen var i första hand att ge personer med omfattande funktionshinder en starkare ställning i samhället med hjälp av insatser anpassade till den funktionshindrades individuella behov. Från och med 2004 infördes ett nationellt kostnadsutjämningssystem avseende kommunernas LSS-kostnader. Utjämningssystemet för LSSkostnader innebär att den enskilda kommunens standardkostnad relateras till den genomsnittliga standardkostnaden i landet. Beroende på avvikelse lämnas ett bidrag eller betalas en avgift. LSS-utjämningsbidraget för Kalmar kommun 2014 uppgår 141,7 miljoner kronor är prognosen är bidraget uppgår till 152,7 miljoner kronor. En ökning med 10,9 miljoner kronor. Samtidigt bedöms volymökningen inom LSS-verksamheten för samma period behöva tillföras 38,9 miljoner kronor enligt resursfördelningen. År 2008 infördes en kommunal fastighetsavgift. För 2008 var denna intäkt neutral då motsvarande belopp minskades i den kommunala utjämningen. Avgiften som fastighetsägarna får betala räknas upp med inkomstbasbeloppets förändring och dessutom kommer troligen avgiften öka genom att taxeringsvärdena på fastigheterna ökar. Detta innebär för kommunernas del en uppräkning av intäkterna med en eftersläpning på två år. Fastighetsavgiften för Kalmar kommun 2014 uppgår till 102,2 miljoner kronor. Kalmar kommuns principer för ekonomistyrning Budgetprocess Kommunens budgetprocess innebär normalt att tyngdpunkten i det centrala budgetarbetet ligger på våren. Kommunfullmäktige i juni tar inte enbart beslut om ramar för den kommande treårsperioden, utan fastställer budgeten som helhet, inklusive skattesatsen. Höstens interna budgetarbete koncentreras till verksamhetsplanering och avstämning av eventuella förändrade förutsättningar. Eftersom 2014 är ett valår har budgetprocessen huvudsakligen förlagts till hösten och budgetbeslutet tas av nyvalda kommunfullmäktige i december. Anslag i budgeten anvisas direkt till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller: Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför väsentliga ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om ombudgeteringar inom sitt verksamhetsområde. Nämnd får uppdra åt sin ordförande och vice ordförande eller åt förvaltningschefen att fatta beslut om rutinmässiga ombudgeteringar. Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan nämnder som inte medför ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Övriga förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Justering av ramar mellan nämnder av administrativ karaktär som inte får någon nettopåverkan på resultatet eller nämndernas verksamhet får beslutas av kommundirektören. Exempel på sådan åtgärd är samordning av portohantering, och att skifta internfakturering mot ramjustering för interna tjänster i syfte att minska intern administration. Nämnderna formulerar under hösten mål och riktlinjer samt gör prioriteringar för den egna verksamheten. Respektive facknämnd beslutar normalt om internbudget och verksamhetsplan senast den 30 november. I november/december lämnas en budgetrapport till kommunstyrelsen. Denna omfattar beräknade skatteintäkter, statsbidrag, utfall av löneavtal och liknande poster jämfört med den i juni fastställda budgeten. Vid betydande avvikelser ska finansieringsförslag diskuteras och eventuella förslag till budgetjusteringar beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. 29

45 Justering av budgetramar I Kalmar kommun tillämpas en resursfördelningsmodell där hänsyn tas till befolkningsförändringar i olika åldersgrupper. Detta innebär att budgetramarna för grundskola, gymnasieskola och barnomsorg räknas fram utifrån antal elever/barn som beräknas finnas i verksamheterna för det aktuella budgetåret. Det finns även en modell för att ta hänsyn till befolkningsförändringar inom äldreomsorgen. Följande regler gäller 2015 för justering av budgetramar till följd av förändringar i olika åldersgrupper. I samband med budgetavstämningen i november/december ska budgetramarna för grundskola, barnomsorg och äldreomsorg justeras. Den senaste befolkningsprognosen ligger till grund för en sådan justering. För särskilt boende inom äldreomsorgen sker justering för fler eller färre antal platser på boendena. I årets budgetprocess utgår budgetavstämningen då dessa underlag redan ligger till grund för denna budget. Under året justeras budgetramarna förgrundskola, barnomsorg och äldreomsorg för den demografiska förändringen. Resultatöverföring i samband med bokslut Överskott eller underskott mot driftbudget regleras mot resultatutjämningsfonden. Kommunfullmäktige kan senast i samband med fastställande av årsredovisning justera det belopp som ska regleras mot resultatutjämningsfonden. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt. Resultatutjämningsfonden kan också användas till investeringar. Ett sådant förslag ska lämnas senast den 30 november och som behandlas av kommunfullmäktige i samband med avstämning av budget för kommande år. När ett underskott regleras mot resultatutjämningsfonden ska det täckas med motsvarande överskott de närmast två följande åren. Nämnden ska löpande i årsrapport, delårsbokslut och budgetuppföljningar redovisa vilka åtgärder som kommer att vidtas för att återställa resultatutjämningsfonden. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning En fungerande ekonomistyrning förutsätter att det finns en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att signalera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt ska kunna göra förändringar i verksamheten. Respektive nämnd ansvarar för uppföljning av verksamhet och ekonomi inom sitt verksamhetsområde. Uppföljning ska ske på nivåer som tilldelats ett verksamhets- och ekonomiskt ansvar. Varje förvaltning ansvarar för att kontinuerlig avrapportering sker till nämnden vid fastställda tidpunkter. Rapporteringen till nämnden utgör i sammanfattad form även underlag för avrapportering till central nivå. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi utvecklas för hela kommunkoncernen. Uppföljning ska ske i form av: Delårsrapport per den siste augusti och årsredovisning per den siste december till kommunfullmäktige. Budgetuppföljning per den siste april till kommunstyrelsen. Ekonomirapport per den siste februari, juni och oktober till kommunstyrelsen. Ekonomirapporten tas fram av ekonomienheten för att få en snabb rapportering av det ekonomiska läget. Målen och uppdragen följs upp i budgetuppföljning per den siste april, i delårsrapporten och i årsredovisningen. Kvalitetsmätningar, jämförelser m.m. redovisas i den uppföljning som kommer närmast efter publicering av resultaten. Nämnds åtgärder vid konstaterad/befarad budgetavvikelse Med budgetavvikelse avses både verksamhets- och beloppsavvikelse från fastställd årsbudget eller särskilt budgetbeslut (tilläggsbudget). Så snart avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnd skyldig att vidta 30

46 åtgärder så att anslaget kan hållas. I de fall nämnden planerar eller har vidtagit åtgärder för att hålla budgeten ska dessa också redovisas i den löpande uppföljningen. Åtgärder som innebär väsentliga avsteg från de av kommunfullmäktige antagna målen får inte vidtas utan kommunfullmäktiges beslut. Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. Ekonomin utgör alltså gräns för verksamhetens omfattning. Investeringsverksamheten Kommunstyrelsen har det övergripande politiska ansvaret för den av kommunfullmäktige beslutade investeringsbudgeten. Investeringsbudgetramen utgör ett tak för respektive år. Oförbrukade medel mellan faktisk förbrukning och taknivån överförs inte till nästkommande år. Senarelagda investeringar får då inrymmas inom nästkommande års ram. Följande huvudaktörer har specifika uppgifter i de olika faserna. Serviceförvaltningen har det operativa ansvaret för fastighets- och infrastrukturinvesteringar och verksamheten hanteras därför redovisningsmässigt med serviceförvaltningens ansvarskoder. Planering Kommunledningskontorets ekonomienhet ansvarar för att sammanställa behov och förslag till investeringar. Enheten ansvarar även för den övergripande tidsplanen och kopplingen till budgetprocessen i övrigt. Serviceförvaltningen ansvarar för att ta fram underlag för investeringar avseende verksamheternas lokalbehov och investeringar avseende infrastruktur i samverkan med berörda förvaltningar. Samhällsbyggnadskontoret biträder serviceförvaltningen med underlag för investeringar inom serviceförvaltningens ansvarsområde. Respektive förvaltning ansvarar för att ta fram underlag för verksamhetens löpande investeringsbehov av inventarier etc. Kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenhet ansvarar för att ta fram underlag för exploateringsverksamheten. Genomförande I kommunfullmäktiges beslut tilldelas budget för investeringar till nämnderna inom respektive ansvarsområde. Servicenämnden har ansvar för lokaler samt drift av anläggningar inom infrastrukturområdet, varför redovisningen av dessa investeringar sker inom servicenämndens budget. Kommunstyrelsen har rätt att, utifrån ändrade förutsättningar, besluta om ändringar inom kommunfullmäktiges beslutade investeringsbudget. För beslut om ändringar gäller följande: Omdisponering får endast göras mellan åren i den aktuella planperioden. Den totala investeringsbudgetramen för respektive år inom planperioden får inte överskridas. Omdisponering får endast göras mellan objekt som ingår i underlaget för kommunfullmäktiges beslutade budget för planperioden. Helt nya objekt kan enbart växlas mot att ett tidigare beslutat objekt helt eller delvis tas bort ur planeringsperioden. Uppföljning Beslutad investeringsbudget följs upp och redovisas till kommunfullmäktige i samband med ordinarie budgetuppföljningar. Kommunledningskontorets ekonomienhet ansvarar för att förvaltningarnas underlag sammanställs och lämnar prognos för den totala investeringsverksamheten. Finansiell analys och nyckeltal Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen över tiden ser ut. Genom analys av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifieras finansiella problem och visar om kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. 31

47 Nettokostnadsandelen kommer enligt planeringen att vara 98,9 procent 2017 varvid målet om högst 99 procent då skulle vara uppnått. Med anledning av att investeringarna under perioden inte självfinansierats fullt ut kommer andelen avskrivningar och finansnetto att ta en större del av de samlade skatteintäkterna och kommunala utjämningen i anspråk. Det genomsnittliga budgeterade resultatet för perioden planeras uppgå till 20,6 miljoner kronor. Resultatnivån för att uppnå det finansiella målet (99 procent nettokostnadsandel) beräknas till 36,0 miljoner kronor i 2017 års nivå. Denna nivå uppnås enligt planeringen 2017, men inte för åren Resultatet för perioden måste bedömas utifrån att ekonomin fortfarande inte har återhämtat sig helt efter den finansiella krisen. Årets resultat Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det löpande resultatet. Balans mellan löpande intäkter och kostnader är en grundförutsättning för god ekonomi i kommunen. God ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar. Årets resultat Bokslut Budget Budget Årets resultat (miljoner kronor) 57,3 18,4 2,1 19,3 40,5 För budgetperioden beräknas ett resultat på 2,1 miljoner kronor för 2015, för 2016 beräknas ett resultat på 19,3 miljoner kronor och för 2017 ett resultat på 40,5 miljoner kronor. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Intäkterna måste överstiga kostnaderna så att utrymme skapas, dels för att skap en rimlig nivå för egenfinansierade investeringar och dels för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar. Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor andel nettokostnaden tar i anspråk av skatteintäkter och kommunal utjämning. Enligt principerna för God ekonomisk hushållning bör inte nettokostnaden över tid överstiga mer än 98 procent av summan av skatteintäkter och mellankommunal utjämning. Kommunens nettokostnadsandel för 2013 var 98,2 procent och även för den rullande femårsperioden 98,2 procent. Enligt planeringen kommer nettokostnadsandelen att vara 100,0 procent 2015, 99,5 procent 2016 och 98,9 procent Över en rullande femårsperiod med 2017 som utgångspunkt beräknas nettokostnadsandelen till 99,2 procent. Med utgångspunkt 2015 beräknas nettokostnadsandelen till 99,2 procent och med utgångspunkt 2016 till 98,6 procent. Nettokostnadsandel Bokslut Budget Budget (%) Årsvis 98,2% 99,4% 99,9% 99,4% 98,9% Rullande femårsperiod 98,2% 98,9% 99,2% 98,6% 99,2% Självfinansieringsgrad När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och kommunal utjämning så att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. 32

48 Summan av årets resultat, avskrivningar och förändringen av avsättningar utgör det finansiella utrymmet för investeringar som kommunen kan göra utan att ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. Detta nyckeltal benämns självfinansieringsgrad. Självfinansieringsgrad Bokslut Budget Budget av investeringar (%) Årsvis 59,2% 63,8% 32,6% 43,1% 65,4% Rullande femårsperiod 84,8% 69,7% 66,4% 68,2% 52,8% Kommunens självfinansieringsgrad för 2013 var 59,2 procent och över en rullande femårsperiod 84,8 procent. Enligt planeringen kommer självfinansieringsgraden att vara 32,6 procent 2015, 43,1 procent 2016 och 65,4 procent Över en rullande femårsperiod, med 2017 som utgångspunkt, beräknas självfinansieringsgraden till 52,8 procent. Med utgångspunkt 2015 beräknas självfinansieringsgraden till 66,4 procent och med utgångspunkt 2016 till 68,2 procent. Soliditet Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras. Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Soliditet Bokslut Budget Budget % Exkl. pensionsskuld intjänad före ,7% 49,1% 43,5% 39,0% 37,3% Inkl. pensionsskuld intjänad före ,8% 3,1% 5,0% 5,1% 5,7% Kommunens långfristiga skulder beräknas uppgå till miljoner kronor Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår i bokslutet 2013 till 1 614,9 miljoner kronor, varav 170,9 miljoner kronor redovisas som avsättning i balansräkningen och 1 444,0 miljoner kronor som ansvarsförbindelse. Detta betyder att cirka 89 procent av pensionsskulden ligger utanför balansräkningen. Kommunsektorns årliga investeringar har i löpande priser närmast fördubblats mellan 2004 och Detta påverkar såväl de långfristiga skulderna som soliditeten. En hög nivå på investeringsutgifterna gör det svårt att självfinansiera, och då kan ökade långfristiga skulder vara ett sätt att finansiera detta. En ökande befolkning ställer krav på exploatering, VA-utbyggnad, skolor, förskolor, äldreboenden etc. Kalmar kommunkoncerns långfristiga skulder mätt i kronor per invånare har minskat från kr 2009 till kronor 2013, vilket är en minskning med 2 procent. Det kan jämföras med gruppen av liknande kommuner (kommunövergripande, SKL:s definition). Dessa var 2013; Karlstad, Östersund, Skövde, Luleå, Karlskrona och Varberg. Genomsnittet för denna grupp har ökat från kronor per invånare 2009 till kronor per invånare 2013, vilket är en ökning med 35 procent. Långfristiga skulder kommunkoncernen, kronor per invånare Förändring Kalmar ,0% Liknande kommuner ,2% Mätning av soliditeten på koncernnivå eliminerar faktorer som kan försvåra en jämförelse, såsom val av driftform. Vissa kommuner har stora verksamheter i bolagsform, andra i förvaltningsform. Soliditeten i Kalmar kommunkoncern har ökat från 22,2 procent 2009 till 27,9 procent En förändring på 5,7 procentenheter. Genomsnittet för gruppen liknande kommuner har under samma tidsperiod varit i stort sett oförändrad runt 40 procent. 33

49 Soliditet kommunkoncernen (%) Kalmar 22,2% 23,8% 22,4% 25,6% 27,9% 5,7% Liknande kommuner 39,8% 40,4% 39,6% 38,9% 40,1% 0,3% Kassalikviditet Kassalikviditet (likvida medel plus kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder) är ett mått på hur god kommunens betalningsförmåga är och 100 procent anges som ett riktvärde. Då täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Det ska även tas i beaktande om man väljer att sänka sin likviditet istället för att ta upp långfristiga lån för att finansiera sina investeringar. Kassalikviditet Bokslut Budget Budget Kalmar kommun 75,5% 41,2% 40,8% 41,3% 42,9% En stor del av den kortfristiga skulden (135,9 miljoner kr) utgörs av semesterlöneskuld som knappast torde omsättas under det närmaste året. För åren framåt beräknas kassalikviditeten att ligga på en stabil nivå på drygt 40 procent. Budgetföljsamhet En viktig del i att uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Genom att nämnderna håller sina budgetar bidrar de till att de övergripande ekonomiska målen uppnås. Budgetföljsamhet, miljoner kronor Avvikelse, årets resultat 35,4 59,9-145,2 121,1 47,2 Avvikelse, nämnderna 6,0 22,6-48,6-45,6-16,9 Budgetavvikelsen för årets resultat har varit positiv för och medan den för 2011 var negativ. Nämnderna redovisade negativ avvikelse för medan de redovisade positiv avvikelse för 2009 och Att nämnderna fortsättningsvis kan hålla sina budgetramar är av stor betydelse för kommunens strävan mot en starkare finansiell ställning. Borgensåtaganden Kommunens borgensförbindelser i bokslutet 2013 uppgick till 2 932,2 miljoner kronor, kr per invånare. Lagstiftningen fastslår att borgensavgift måste vara marknadsmässig för att inte snedvrida konkurrensen. Borgensavgiften är numera 0,30 procent. För kommunens helägda företag har kommunfullmäktige beslutat om borgen för respektive bolag enligt nedan. Bolag Förändring Borgensbelopp, miljoner kronor Kalmar kommunbolag AB 230,0 Industriparken AB 97,0 Kalmarhem AB 1 588,2 KIFAB i Kalmar AB 768,2 HB Telemarken 192,0 Kalmar Vatten AB 350,0 Kalmar Airport AB 30,0 Summa 3 255,4 34

50 Resultaträkning Bokslut Prognos Budget Planering Miljoner kronor Verksamhetens nettokostnader Not , , , , ,2 Kommunalskatteintäkter Not , , , , ,4 Kommunal utjämning Not 2 585,5 607,3 591,8 592,0 591,5 Finansiella intäkter Not 3 23,6 22,1 16,7 14,7 14,7 Finansiella kostnader Not 3-20,7-15,4-18,8-31,8-44,9 Resultat före extraordinära poster 57,3 2,6 2,1 19,3 40,5 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 57,3 2,6 2,1 19,3 40,5 Nettokostnadsandel 98,2% 99,9% 99,9% 99,4% 98,9% Balansräkning IB Prognos Budget Planering Miljoner kronor Anläggningstillgångar 2 607, , , , ,8 materiella anläggningstillgångar 2 397, , , , ,5 finansiell leasing 17,8 24,7 27,9 31,1 34,3 finansiella anläggningstillgångar 138,8 149,6 149,6 149,6 149,6 långfristiga fordringar 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 förskottering infrastruktur 42,2 82,9 86,3 77,6 42,9 Omsättningstillgångar 490,9 340,6 342,4 344,5 346,7 förråd, lager, exploatering och tomträtter 109,0 108,1 108,1 108,1 108,1 kortfristiga fordringar 185,1 170,1 170,1 170,1 170,1 placerade pensionsmedel KLP 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 kassa, bank 146,8 12,4 14,2 16,3 18,5 Summa tillgångar 3 098, , , , ,5 Eget kapital 1 540, , , , ,9 varav årets resultat 57,3 2,6 2,1 19,3 40,5 Avsättningar 291,9 255,1 264,7 259,3 274,1 varav pensioner 170,9 172,6 182,2 193,8 208,6 varav deponier 121,0 82,5 82,5 65,5 65,5 Skulder 1 266, , , , ,5 varav långfristiga skulder 720,2 705, , , ,2 varav finansiell leasing 20,5 23,8 23,8 23,8 23,8 varav övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav kortfristiga skulder 483,5 529,6 538,6 547,6 556,6 varav koncernkontokredit 42,2 82,9 86,3 77,6 42,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 098, , , , ,5 35

51 Finansieringsanalys Bokslut Prognos Budget Planering Miljoner kronor Den löpande verksamheten Årets resultat 57,3 2,6 2,1 19,3 40,5 Justering för av- och nedskrivningar 134,4 147,0 171,0 192,0 208,0 Justering för gjorda avsättningar 14,5 1,7 9,6 11,7 14,8 Justering för ianspråktagna avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för ianspråktagna avsättningar, Moskogen 0,0-38,5 0,0-17,0 0,0 Justering för ianspråktagna avsättningar, pensioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för övriga ej likvidpåverkande -11,7-1,0-10,0-7,5-5,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 194,5 111,8 172,7 198,5 258,3 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 64,3 15,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+)förråd och lager 10,9 0,9 0,0 0,0 0,0 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -67,0 89,4 12,4 0,3-25,7 varav semesterlöneskuld 0,0 3,0 4,0 4,0 4,0 varav koncernkontokredit 0,0 40,7 3,4-8,7-34,7 varav övrigt 0,0 45,7 5,0 5,0 5,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 202,7 217,1 185,1 198,8 232,6 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anl.tillgångar -354,3-280,4-546,7-467,3-401,9 Försäljning av materiella anl.tillgångar 21,7 2,0 20,0 10,0 10,0 Investering i finansiella anl.tillgångar -10,8-10,8 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering i finansiell leasing 0,0-3,2-3,2-3,2-3,2 Pågående projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -343,4-292,4-529,9-460,5-395,1 Finansieringsverksamheten Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder 33,0-15,0 350,0 255,0 130,0 Ökning (+)/minskning (-) övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar -25,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) förskottering, infrastruktur 0,0-40,7-3,4 8,7 34,7 Övriga finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 7,8-55,7 346,6 263,7 164,7 Årets kassaflöde -132,9-131,0 1,8 2,0 2,3 36

52 Investeringar Belopp i tkr Not Kommunstyrelsen Exploateringsverksamhet Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Summa investeringar varav räntabla investeringar och exploatering Summa icke räntabla investeringar Noter Skatteintäkter och kommunal utjämning Bokslut Budget Budget Planering Belopp i tkr Kommunalskatteintäkter allmän kommunalskatt skatteavräkning S:a kommunalskatteintäkter Kommunal utjämning inkomstutjämning kostnadsutjämning regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag kommunal fastighetsavgift mellankommunal utjämning mellankommunal utjämning LSS-utjämning Kommunal utjämning SUMMA Finansnetto Bokslut Prognos Budget Planering Belopp i tkr FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter, kortfristiga fordringar Kravverksamhet etc Ränteintäkter långfristiga fordringar Utdelning aktier o andelar Borgensavgifter SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader, lång- och kortfristiga skulder Övriga finansiella kostnader SUMMA FINANSNETTO

53 Belopp i tkr Aktieutdelning Kalmar Kommunbolag AB Borgensåtaganden helägda bolag (mdkr) 3,0 2,8 2,8 2,8 Borgensavgift, tkr (0,30%) Räntekostnaderna beräknade på låneskuld, halvårseffekt Använd räntesats i procent, långfristiga skulder 2,7% 2,0% 2,5% 3,0% Finansförvaltning Bokslut Prognos Budget Planering Belopp i tkr PENSIONSKOSTNADER Förändring pensionsavsättning Löneskatt på pensionsavsättning Förvaltningsavgifter pensioner Pensionsutbetalningar Individuell del Löneskatt PO-pålägg SUMMA Specialregler arbetsgivaravgift Återbetalning AFA 0 Återföring stiftelsekapital Utdelning Kalmarsunds gymnasieförbund OFÖRDELADE KOSTNADSÖKNINGAR ("POTTER") Kostnadsökningar vid om- och nybyggnation Ökning semesterlöneskuld Personalkostnader SUMMA KAPITALKOSTNADER Internränta SUMMA JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Jämförelsestörande intäkter Realisationsvinster Jämförelsestörande kostnader Realisationsförluster SUMMA SUMMA FINANSFÖRVALTNING

54 Pensioner Pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Denna innebär att pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och inte som skuld i balansräkningen. De löpande pensionsutbetalningarna belastar resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas fullständigt via resultat- och balansräkning. På pensionsavsättningarna och pensionsutbetalningarna har även budgeterats en särskild löneskatt på 24,26 procent. För att finansiera pensionskostnaderna ingår för hel- och deltidsanställda enligt kommunala avtal en andel av PO-pålägget på 5,5 procent. För finansiering av särskild löneskatt ingår ytterligare ett pålägg på 1,33 procent. För att täcka arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt betalar förvaltningarna internt till finansförvaltningen ett personalomkostnadspålägg på alla löneutbetalningar. För 2014 är det preliminära PO-pålägget följande: 38,46 procent för hel-, deltids-, och timanställda enligt kommunala avtal. 31,42 procent för förtroendevalda och uppdragstagare. 24,26 är den särskilda löneskatten som betalas på pensionsavsättningar och pensionsutbetalningar. Övriga poster inom finansförvaltning I flera omgångar har AFA-försäkring beslutat om återbetalning av tidigare års inbetalda premier. I nuläget återstår en korrigering av 2004 års inbetalda premier, vilket för Kalmars del motsvarar cirka 23 miljoner kronor. Något beslut om återbetalning tas ej av AFA:s styrelse under Det är inte känt om beslut kommer att fattas under 2015, varför ingen budgetpost för detta upptas under planeringsperioden. Kalmarsunds gymnasieförbund kommer att göra en utdelning från det egna kapitalet till medlemskommunerna under För Kalmars del handlar det om 6 miljoner kronor. Dessa pengar kommer att återföras in i förbundets verksamhet för att finansiera projektet Digital kompetens under Budgetramen för gymnasieförbundet utökas inte varaktigt utan är kopplat till de utdelningar som förbundet gör, vilket innebär att det är kostnadsneutralt för kommunen. För ökade kapitalkostnader eller hyror i samband med om- och nybyggnad av lokaler och anläggningar m.m. upptas 40,1 miljoner kronor för 2015, 72,5 miljoner kronor för 2016 och 98,8 miljoner kronor för Budgetramen för de nämnder som använder respektive anläggning justeras efter hand som anläggningen tas i bruk. För årlig löneuppräkning har för 2015 upptagits 70,6 miljoner kronor, för ,7 miljoner kronor och för ,7 miljoner kronor (jämfört med lönenivå 2014). För realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar har under planeringsperioden upptagits intäkter till 10 miljoner kronor 2015, 7,5 miljoner kronor 2016 och 5,0 miljoner kronor Finansnetto Kommunfullmäktige beslutade i december 1995 att kommunen ska vara delägare av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Kommunen avsatte 50 miljoner kronor för förvaltning av KLP år Marknadsvärdet den 31 augusti 2014 uppgick till 92,6 miljoner kronor. För planeringsperioden beräknas kommunens borgensåtaganden för helägda företag till 2,8 mdkr. Borgensavgiften uppgår till 0,3 procent under planeringsperioden, vilket motsvarar 8,5 miljoner kronor i intäkt respektive år. För aktieutdelningar från kommunägda bolag har beräknats 975 tkr för respektive år , vilket avser Kalmar Kommunbolag AB. Denna utdelning är dock beroende av om det finns utdelningsbara medel i kommunbolaget. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om nyupplåning till högst 800,0 miljoner kronor. För närvarande uppgår låneskulden till 705,2 miljoner kronor. Räntekostnader för långfristig upplåning har 39

55 upptagits med 18,6 miljoner kronor 2015, med 31,7 miljoner kronor 2016 och med 44,8 miljoner kronor Kapitalkostnader För de skattefinansierade nämnderna har budgeten för kapitalkostnader beräknats utifrån följande princip och antaganden: Kapitalkostnaden beräknas med halvårseffekt första året utifrån antagandet att inköpen fördelar sig jämnt över året. Internränta på 2,9 procent för planeringsperioden. I linje med SKL:s tidigare rekommendation. Ekonomisk livslängd (avskrivningstid) utifrån typ av anläggning. Rak nominell avskrivning tillämpas, d.v.s. lika stort avskrivningsbelopp per år. Detta innebär vidare att avskrivning sker av investeringens anskaffningsvärde och ränta beräknas på restvärdet. Metoden ger nominellt minskande kapitalkostnader, eftersom räntan räknas på ett successivt mindre restvärde. Ökningar av kapitalkostnaderna jämfört med den beräknade budgetramen kompenseras inte utan ska täckas inom given budgetram. Eventuellt utrymme som uppstår vid minskning av kapitalkostnaderna får behållas av nämnden. 40

56 Bilagor Bilaga 1 Driftbudgetramar totalt Driftbudgetförändringar Budgetram Jämförelse med föregående år (tkr) Jämförelse med 2014 No t Kommunledningskontoret Exploateringsverksamhet Gymnasieförbundet Kommunens revisorer Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Total Bilaga 2 Förändringar i nämndernas driftbudgetramar Not 1) Kommunstyrelsen Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Kapitalkostnader Kalmar Slott Finansposter överförs mellan kommunstyrelsen och finansförvaltningen Överföring av två tjänster till samhällsbyggnadskontoret Friskvårdsanslag samordnas till kommunledningskontoret 380 1,7 kommunikatörstjänster omfördelas till kommunikationsenheten 969 Gode män, kompensation för ökad arbetsbörda enligt budgetprop. 65 Destination Kalmar, kompensation för intäktsbortfall Kalmar Slott Insatser inom HBTQ-området -50 Val till riksdag, landsting och kommun Val till Europaparlamentet VA-utbyggnad Kåremo Stabil ekonomi Summa Not 2) Exploateringsverksamhet Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Summa Not 4) Gymnasieförbundet Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Justering antal åringar Minskade statsbidrag - Effektivisering av gymnasieskolan (GY 11) Digital kompetens (motsvaras av utdelning från gymnasieförbundet 2015) Aktivitetskrav Komvux återtas, enligt budgetproposition -65 Den nya gymnasiesärskolan Ungdomsmottagningen Summa

57 Not 5) Kommunens revisorer Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Stabil ekonomi Summa Not 6) Samhällsbyggnadsnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Friskvårdsanslag samordnas till kommunledningskontoret -40 Överföring av två tjänster från kommunledningskontoret Stabil ekonomi Summa Not 7) Servicenämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Friskvårdsanslag samordnas till kommunledningskontoret -340 Stabil ekonomi Underhålls- och reinvesteringsbehov Kostenheten, förändring barn och elever Samlastningscentral -300 Summa Not 8) Kultur- och fritidsnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning (PKV för ,2 %) Utökat föreningsbidrag till Kalmar FF (arenan) (KPI för ,3 %) Stabil ekonomi % av kommunikatörstjänst till kommunikationsenheten -114 Ökade driftkostnader Idrottspaket II Driftkostnader sporthallen i Ljungbyholm till SKDN -300 Ridklubbar Summa Not 9) Barn- och ungdomsnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Grundskola, justering elevantal Barnomsorg, justering barnantal % av kommunikatörstjänst till kommunikationsenheten -285 Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Stabil ekonomi Nationella minoritetsspråk 65 Utökad undervisningstid i matematik Summa

58 Not 10) Omsorgsnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Volymutveckling äldreomsorg baserad på demografisk förändring Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) % av kommunikatörstjänst till kommunikationsenheten -285 Höjt takbelopp i högkostnadsskydd äldreomsorg enligt budgetprop Stabil ekonomi Anpassning till standardkostnaden Summa Not 11) Socialnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Soc Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) LSS Jobbstimulans ekonomiskt bistånd Höjd barndel i riksnormen för försörjningsstödet enligt budgetprop % av kommunikatörstjänst till kommunikationsenheten -285 Volymökning LSS Effektivisering Stabil ekonomi Summa Not 12) Södermöre kommundelsnämnd Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Grundskola, justering elevantal Barnomsorg, justering barnantal Volymutveckling äldreomsorg baserad på demografisk förändring Stabil ekonomi Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Driftkostnader sporthallen i Ljungbyholm, från KFN 300 Utökad undervisningstid i matematik Höjt takbelopp i högkostnadsskydd äldreomsorg enligt budgetprop Ökade statsbidrag avseende fler nationella prov, lärarlegitimation m.m. Anpassning till standardkostnaden inom äldreomsorg Summa Bilaga 3 Investeringsbudgetramar per nämnd Not 1) Kommunstyrelsen Belopp i tkr Inventarier kommunledningskontoret Brandkåren Investeringar för Kalmar Hamn AB Serviceförvaltningen: Övriga räntabla investeringar Serviceförvaltningen: Ramanslag fastigheter och infrastruktur Total Not 2) Kommunstyrelsen exploateringsverksamhet Belopp i tkr Produktion av arbetsområden och bostadsområden Övrig markförsörjning Total

59 Not 3) Samhällsbyggnadsnämnden Belopp i tkr Inventarier Total Not 4) Servicenämnden Belopp i tkr Övriga investeringar serviceförvaltningen Total Not 5) Kultur- och fritidsnämnden Belopp i tkr Inventarier Total Not 6) Barn- och ungdomsnämnden Belopp i tkr Inventarier Total Not 7) Omsorgsnämnden Belopp i tkr Inventarier HSL-hjälpmedel Inventarier till nya äldreboenden Total Not 8) Socialnämnden Belopp i tkr Inventarier Total Not 9) Södermöre kommundelsnämnd Belopp i tkr Inventarier Total

60 Bilaga 4 Investeringar per kategori inom serviceförvaltningens verksamhetsområde, med bruttolista per objekt för perioden Kategori miljoner kronor Förskolelokaler 157,9 Skollokaler 269,2 Fritidslokaler 190,8 Förvaltningslokaler 121,6 Fastighet övrigt 21,1 Gatuverksamhet 242,7 Gång- och cykelvägar 51,6 Parkering 40,0 Trafiksäkerhetsåtgärder 3,9 Friluftsverksamhet 3,4 Miljöåtgärder 20,7 Parkverksamhet 59,8 Infra övrigt 92,9 Prod övrigt 22,6 SF Övrigt 2,5 SUMMA exkl räntabla 1 300,7 Räntabla investeringar 191,0 SUMMA inkl räntabla 1 491,7 Förskolelokaler Förskola Lindö (Gäddan 1) Förskola Hagby Förskola centr Lindsdal Rinkabyholm ny förskola (Parallellt med FÖP) med tillagningskök Djurängsområdet, ny förskola Förskola 4-6 avd Norrliden Skollokaler Ny särskola vid Falkenbergsskolan (Älgen 1) Lindsdalsskolan etapp 2 Lindsdalsskolan sju klassrum, etapp 1 (Pulpeten 1) Skolor Lindsdal tillagningskök Lindöskolan, entré/skolgård (Gäddan 1) Halltorpsskolan, om- och tillbyggnad av skollokaler Barkestorpsskolan, omb kök (Gärdet 3) Hagby klassrum, grupprum etc Djurängsskolans kök Djurängsskolan om- och tillbyggnad Kalmarsundsskolan, ombyggnad av lokaler Funkaboskolan, omb kök (Borgen 3) Fritidslokaler Kulturcentrum Sporthall Ljungbyholm Klubbhus Södra utmarken 45

61 Spelefanten, klättervägg etc (avser brand och vent) Utredning Äventyrsbadet Iffehallen (Nötskrikan 3) Förvaltningslokaler Ny brandstation Serverhall IT nya Brandstationen Brandstationen Rockneby, omklädning jämst Omb kontorslokaler fd sjöbefäl, kosten (Storken 3) Fastighet övrigt Oförutsedda fastighetsinvesteringar Krusenstiernska, nya toaletter Gatuverksamhet Svaneberg rondell Linnéuniversitetet efter 2016 DP Valnötsträdet Tallhagsvägen - projektering Pendelstation Trekanten Lindöskolan Koltrastvägen (Ögonstenen) Investeringsåtgärder vid VA-sanering Infrastruktur vid sporthall Ljungbyholm V Vallgatan Teater t. strykjärnet Tallhagsvägen Funkabovägen Jägarevägen Pendelstation Smedby Provisorisk stängning korsning Korsning E Dahlbergs väg - Galggatan HKP-anpassning Belysningsåtgärder landsbygd Hastighetsplan fysiska åtgärder Infrastruktur ny brandstation Bullervall Djurängens bostadsområde Ombyggnad cirkulationsplats Södra vägen/bragegatan Fortsatt upprustning Kvarnholmen KLT - Linjeomläggning Timglashållplats Rinkabyholmsvägen Slottsentren kungsgatan Slottsallén Hastighetsplan omskyltning/info Renovering broar Förprojektering ombyggnad E22 Rinkabyholm Kv Bilen - gestaltning Broar Boholmarna Magistratsgatan Upprustning dagvattenbrunnar Uppsnyggning Södra vägen Trafikskydd Trafikstudier Utredning stationområdet Valfisken Lassaretsvägen, övertagande Byte av reglerutrustning trafikljus Svängbommar GC-väg 46

62 Förvaltningssytem vägar Dagvattenåtgärder tätorter Revsuddevägen, åtgärdsvalsstudie (ÅTG) Kalmarvägen Storgatan-beläggningsåtg Infrastruktur Rockneby förskola Västra sjögatan, Stömgata - Stortorget (likt Larmgatan och Fiskaregatan) Bergagården Gesällen omb Fiskaregat Tunnbindarevägen Ljungbyholm Erik Dahlbergs väg Belysning GC-väg fr Ståthållareg Norra Långgatan Södra Långgatan Skeppsbrogatan Trafikplats Ölandsleden Korsning Södra kanalgatan-västra sjögatan Jägarevägen, delen Hjortvägen - Tallhagsvägen Esplanaden, Sveaplan - Norra vägen (södra sidan) Röda Ugglan, Gc-väg Ängöleden, Södra kanalgatan-varavsgatan Djurängens bostadsomr gatuomb Lasarettsvägen, Standardhöjning pga exploatering Fjölebro vägar m m Södra långgatan, Västra vallgatan - Larmgatan Reinvestering allmänna gator Bussvändplats Nils Holgerssons väg Pollare Storgatan Gång- och cykelvägar GC Felande länkar Reinvestering GC-vägar Cykel - strategi/h-plan GC och upprustning Kalmarsundsparken Svensknabben cykelväg GC-väg Smedbyvägen Övergångställe Ståthållaregatan GC Djurängen - Hansa GC Ångloksleden-Mörevägen, felande länk nr 55 GC koppling Smedby - Rinkabyholm, felande länk nr 64 Övergångställe Norrlidsvägen Cykelparkering vid busshållplatser Vägmarkeringar GC GC Esplanaden Korsningar med genomgående cykelbana Nybrovägen - Belysning gc Södra Vimpeltorpet GC-väg Ljusstaden Norrlidsvägen Norr om Träningsplanerna - ny GC-väg Stensövägen - dubbelsidig GC-väg Parkering Parkeringsdäck Lustgården Del av parkeringsgarage i samband m Linnéuniv. fullföljande av planerna i Ölandshamnen Övriga parkeringsåtgärder 47

63 Trafiksäkerhetsåtgärder Säkra skolvägar Div trafiksäkerhetsåtgärder Friluftsverksamhet Vågbrytare Dockehamnen Fortsatt upprustning motionsspår Ökad service småbåtshamn Isbanor inkl elanläggningar Bad, bryggor/landfärten Övriga behov friluft / fritid Miljöplaner småbåtshamnar Båtbryggor Miljöåtgärder Fond miljösanering Årliga medel för efterbehandling förorenade områden Vattengenomströmning Malmfjärden ("bada i Malmfjärden") Avveckling/sanering mudderupplag Hagbynär Samordnad muddring Parkverksamhet Lekplatser och lekredskap Bro Laboratorieholmen Lekplatser Lindsdal Lillviken lekpl, park, dagv Utvecklingsdialoger Berga strandpark Entre och parkering Skälby Utsmyckning cirkulationsplatser Gångstråk Tjärhovsbågen Parkeringsåtgärd Gamla stan/slottet Berga vattentornspark, Bergak Trädplanering Upprustning av Stadsparken Upprustning julbelysning Belysning Skälby Frimurarvallen - Teatervallen Norrliden parken Nytt tak växthus Fredriksskansbroarna- Gestaltningsåtgärder på ön mellan broarna Trädplan Infra övrigt Kalmar City Lekplats Kvarnholmen Kvarnholmen FÖP Norrliden FÖP Södra staden (Rinkabyholm) Gatubelysning Offentliga toaletter Smedby centrum. Skapa tydlig och attraktiv centrumplats i stadsdelen Smedby. Nedgrävning belysningskablar Åtgärder i samband med fiberutbyggnad 48

64 KLT åtgärder Upprustning elanläggning offentlig miljö Kompletterande belysning Murverk och kajer runt Systraströmmen Förstudier kajer och skoning Belysningsprogram, inventering, konsult Projekt stadsmotorväg Sevärdhetsskyltning Prod övrigt Samlingsanslag Produktion Ny hjullastare (Produktion) Motorbyte båt (Produktion) Växthuset återv varm/gödning Grundgående båt (Produktion) Vasskördare Serviceförvaltningen övrigt Kost skola och omsorg Inventarier Kassaregister Övriga räntabla investeringar Energieffektiviseringsprojekt Maskinhall Tingby 4:1, Ingelstorp Kläckeberga 10:1, ny ladugård Investeringar externa intressenter Fordon Dator som tjänst Servrar och lagring Städmaskiner 49

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77 Kalmar kommun Moderaternas Förbättringsförslag Budget 2015

78 Hela Kalmar ska leva Kalmar är en fantastisk kommun där stad, landsbygd och kustlandskap möts med sina unika egenskaper av kultur, natur och upplevelser. Kalmar kommun erbjuder en livskvalitet utöver det vanliga för sina invånare som vi vill värna och utveckla, men vi vill också ge utrymme för fler att bo, leva och verka i. Kalmars tillväxt behöver ta fart och staden fortsatt utvecklas för att bli den tydliga motor som så väl behövs i länet och i sydöstra delen av Sverige. Ifall vi inte ökar tillväxten i vår stad, riskerar vi dessutom att hamna i skuggan i nationella beslut. Därför behöver vi bryta decennier av vänsterstyre och ge plats för mer dynamisk moderat politik i ett allianssamarbete som ser till sina invånare, anställda och företag. Med moderaternas politik ger vi människor och företag utrymme att utvecklas. Förutsättningarna för kommunala kostnadsökningar är ännu mer begränsade i år än i tidigare budgetar. Kalmars budget för 2015 balanserar på nollstrecket. Det behövs inte mycket för att vi ska få miljonunderskott. Basen för hela den kommunala verksamheten är en väl utvecklad och bibehållen sysselsättning med arbetstillfällen som ger skatteunderlag. Bara en varaktig hög sysselsättning kan trygga en stabil finansiering av välfärden. Men det handlar inte enbart om att få skatteintäkter, det gäller också att hushålla med det man har som kommun. Kalmar har i åratal fått kritik av revisorerna för sina höga kostnader och i längden fungerar det inte att ha dålig ekonomi för en stad som ska vara välbehövlig tillväxtmotor i länet. För att sysselsättningen ska öka behöver vi företagen och att företagen upplever Kalmar som en bra stad att verka och utvecklas i. Dessvärre hamnar Kalmar alldeles för lågt på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet, men med strategiskt arbete inom den moderata politiken och i samverkan kan vi sikta mot ett gott företagsklimat. Vi behöver företag som trivs, utvecklas och väljer Kalmar som etableringsort med ett bra företagsklimat inte minst i samverkan med Linnéuniversitetet. Nästkommande fyra år präglas av åtstramningar och då måste kärnverksamheten inom kommunen prioriteras. Kalmarborna ska känna sig trygga med sin skola, vård och omsorg som alltid ska präglas av hög kvalité och tillgänglighet. Ekonomin för Kalmar kommun måste förbättras. Det är inte acceptabelt att kommunen år efter år får hård kritik av revisorerna för att kostnaderna ökar i förhållande till intäkterna, nu till nivåer av konstadsnetto som närmar sig 100 procent. En stabil ekonomi är grunden för ökad effektivitet, tillväxt och minskad byråkrati. Vi anser att hela den kommunala verksamheten behöver genomlysas för att kunna utvecklas. Kalmar har en merkostnad om över 50 miljoner per år för standardkostnader i jämförelse med andra kommuner. Det är nödvändigt att ha grundlig kunskap om sin basverksamhet för att förutsättningarna för god ekonomi ska kunna utvecklas. Inte minst är det nödvändigt med genomlysning av verksamheten för att också få insikt i varför Kalmar har högre kostnader än sina jämförelsekommuner.

79 En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. På sikt ska, som tumregel, cirka 2 procent av de löpande intäkterna finnas kvar för att finansiera årets nettoinvesteringar, för att ha en buffert för oförutsedda händelser, exempelvis, negativa skatteavräkningar och konjunktursvängningar samt för att finansiera de pensionsåtaganden som anställda tjänat in före Verksamhetens nettokostnader och finansnetto bör med andra ord inte överstiga 98 procent av skatteintäkter, generella stadsbidrag och skatteutjämningar. Det är positivt med ett så lågt tal som möjligt. Kalmar behöver bygga sin buffert mot oväntade förändringar i sin omvärld. Som ett led i besparingar anser Nya moderaterna att den politiska organisationen bör ses över och på sikt förändras inför nästa mandatperiod Kommunalrådens antal bör minskas ner från sex till tre - två kommunalråd för majoriteten och ett oppositionsråd för oppositionen inför nästa mandatperiod. Likaså bör antalet kommunalt heltidsanställda politiska sekreterare följa antalet råd i kommunen och därmed minskas till tre, men för oss är det viktigt med fungerande demokrati och justa spelregler. Därför bör övriga partier få en grundersättning om 50 procent i bidrag för sina gruppledare, baserat på 33 procent av kommunalrådets ersättningsnivå, utöver grund- och mandatstöd. Sammantaget skulle det innebära lägre kostnaderna för den politiska organisationen och dessutom bli en mer rimlig organisation för en kommun av Kalmars storlek. Därutöver bör andre vice ordförande-poster på sikt utgå ur den politiska organisationen. Vänstermajoriteten har visat sig oförmögen att utöva det politiska ledarskapet för kommunens organisation med över 5000 anställda och det är absolut nödvändigt att bryta utförs trenden och länka in utvecklingen i positiva banor med nytt politiskt ledarskap. Socialdemokrater, vänstern och centern orkar inte ta ansvar för nödvändiga förändringar, utan överlåter åt chefer, mellanchefer och tjänstemän att lösa problem utan att kunna förnya de ramar och arbetsvillkor som organisationen sätter. Det är en attityd som är djupt orättvis mot kommunens anställda, samtidigt som den långsiktigt sätter Kalmars allmänna samhällsutveckling i fara. Chefer, arbetslag och anställda på fältet måste få väsentligt ökade möjligheter att själva styra arbetsmetoder och rutiner, och jämföra sig med andra liknande enheter. Demografin medför att omsorgsförvaltningen står inför stora utmaningar plus att de har höga sparkrav under kommande mandatperiod. Därför ser vi att det är nödvändigt led i effektivisering är att decentralisera verksamheter med ökat självstyre med fokus på bibehållen kvalitet för våra invånare och ökad trivsel bland de anställda. Ett första steg är att förändra den sk Resurspoolen inom äldreomsorgen, från att vara en personalresurs för sammantaget sex team (av totalt sju team) menar vi att för ökad flexibilitet och säkerhet ska tillhandahålla en resurspool per team istället för en som nu gemensam. Tilläggas kan att team sju har sedan länge haft en egen resurspool och är också det team som visat på lägre sjukfrånvaro och framförallt positivt resultat. Ökat självstyre bidrar till att chefer och medarbetare ges förutsättningar att kunna påverka sin arbetsplats. Dagens ökade sjukfrånvaro inom äldreomsorgen, anser vi ska förebyggas genom friskvård där träning och/alternativt massage under arbetstid ska möjliggöras och hanteras för personalen inom respektive team. Kalmar växer varje år och det är av högsta vikt att ge förutsättningar för byggande och nya bostäder. Moderaterna kommer genom sin politik att verka för att det ska finnas flexibla detaljplaner i beredskap för att möjliggöra byggnation av bostäder. För att åstadkomma fler hyresrätter är det viktigt att ha framförhållning och planläggning som ser tillhelheten av Kalmars utbyggnad. Kalmar ska vara en framåtsyftande stad med många spännande framtidsprojekt.

80 Moderaterna anser att det är nödvändigt med framåtsträvande planer, men det är samtidigt viktigt att staden tar ansvar för de befintliga stadsdelarna och byggnationer som behöver rustas upp. Därför är det nödvändigt att se över samtliga bostadsområden och offentliga byggnader som skolor och förskolor för att veta var åtgärder för upprustning behövs. En åtgärdsplan bör infogas i budget. Vi anser att det är av högsta prioritet att en ny simhall byggs och att det nya kulturcentret, som än så länge endast finns på planeringsstadiet, får vänta. Kalmar är en kust- och idrottsstad; vi anser att det är av högsta vikt att vi har en väl fungerande sim- och idrottshall. Vi ser det som nödvändigt att starta bygget snarast, för att successivt kunna utveckla och bygga en kombinerad multihall där vi tillgodoser fler idrotter och sporter. Med tanke på att den ekonomiska ställningen för vart år försvagats och att budgetunderlaget redovisades den 18 november, endast en vecka innan oppositionens underlag ska presenteras i kommunstyrelsen, tänker vi inte ge oss in i detaljkritik grundad på ofullständigt faktaunderlag. Däremot kan vi konstatera följande. Ska medborgarnas välfärd och valfrihet tryggas, måste Kalmar kommuns organisation få en stabil ekonomi, kostnadsökningar stoppas och skattetryck sänkas till en hållbar lägre nivå. För det behövs politiskt ledarskap som sätter förnyande av kommunala arbetssätt, organisationslösningar och regler i fokus. Christina Fosnes Per Dahl Jonas Lövgren

81 Ändringsförslag Budget 2015 Nya Moderaterna Tilläggsyrkanden Bakgrund Med tanke på att den ekonomiska ställningen för Kalmar kommun vart år försvagats och att budgetunderlaget redovisades den 18 november, endast en vecka innan oppositionens underlag ska presenteras i kommunstyrelsen, tänker vi inte ge oss in i detaljkritik grundad på ofullständigt faktaunderlag. Däremot kan vi konstatera följande. Ska medborgarnas välfärd och valfrihet tryggas, måste Kalmar kommuns organisation få en stabil ekonomi, kostnadsökningar stoppas och skattetryck på sikt sänkas till en hållbar lägre nivå. För det behövs politiskt ledarskap som sätter förnyande av kommunala arbetssätt, organisationslösningar och regler i fokus med organisationsförändringar enligt punkt 1-3. När ekonomin i Kalmar kommun inte ger utrymme för nya förslag som medför ökade kostnader blir det viktigt att prioritera efter vad invånare i Kalmar anser vara nödvändig nybyggnation för allmänheten enligt punkt Som ett led i besparingar anser Nya Moderaterna att den politiska organisationen bör ses över och på sikt förändras inför nästa mandatperiod a) Antalet kommunalråd bör minskas från sex till tre två för majoriteten och ett för oppositionen. b) Heltidsanställda politiska sekreterare bör följa antalet råd och därmed inför nästa mandatperiod minskas till tre. c) Gruppledararvode enligt fastställd grundnivå av 50 procent basarvode bör utgå till parti, baserat på 33 procent av kommunalrådsarvode - utöver mandat och grundstöd. d) Andre vice ordförande-poster bör på sikt tas bort. 2. Vi menar att ökat självstyre inom den kommunala verksamheten banar väg för bättre arbetsmiljö vilket gynnar både personal och invånare. Chefer, arbetslag och anställda på fältet måste få väsentligt ökade möjligheter att själva styra arbetsmetoder och rutiner. Ett första steg till ökat självstyre är att förändra den s k Resurspoolen inom omsorgen, från att vara en gemensam stor pool med hundratalet anstallda för sex av teamen (av totalt sju) till att bli sammanlagt sju resurspoolen en för varje team. Det ökar, menar vi, flexibiliteten och samhörigheten mellan team och resurspool till fördel både för personal samt invånare/brukare. 3. Demografin ställer omsorgsförvaltningen inför stora utmaningar inklusive höga sparkrav. Nya moderaterna vill ge förutsättningar till ökat självstyre hos respektive team inom äldreomsorgen. Omsorgen visar på hög sjukfrånvaro som dessutom årligen har ökat. Vi anser att förebyggande friskvård och träning under arbetstid ska möjliggöras och hanteras inom respektive team. 4. Nya Moderaterna anser att en ny simhall är viktigare än ett nytt kulturcentrum, och prioriterar därför simhallen. Kalmar är en kust- och idrottsstad, men andelen barn som inte kan simma ökar. Det är inte acceptabelt. Nya Moderaterna anser att det är nödvändigt att tillgodose de krav som invånare har på en ny simhall för simskola, träning och tävling.

82 Sverigedemokraternas vision och budgetreservation Kalmar kommun 2015.

83 Sverigedemokraternas vision för Kalmar kommun 2015 Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling. Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och landets medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

84 Våra prioriterade områden för den kommunala utvecklingen i Kalmar. Utbildning och barnomsorg - barn och ungdomar är vår framtid En värdig ålderdom med livskvalité Migration - Samhälle i förändring. Kultur, fritid och idrott Kommunal ekonomi - Kommunalskatten Det övergripande målet med vår sverigedemokratiska politik är att utveckla Kalmar till de goda möjligheternas stad att leva i. Det innebär att alla medborgare i livets alla skeden ska känna tilltro, att vi satsar på våra unga och ger dem den bästa tänkbara skolgången och att vi värnar om de äldre. Särskilt viktigt är det att ta krafttag mot ungdomsarbetslösheten och sänka antalet bidragsberoende och arbetslösa. Därför måste Kalmar präglas av ett betydligt bättre företagsklimat än vad fallet är idag och agera mer offensivt i sin marknadsföring som en attraktiv stad att bo och verka i. Demokrati och välfärd För oss är demokrati, trygghet, välfärd och tradition ledorden i vår politik. Vi vill leva i ett öppet och fritt demokratiskt samhälle där alla medborgare är lika inför lagen, när det gäller såväl rättigheter som skyldigheter. Vi ser gärna att våra medborgare ges fler möjligheter att engagera sig i kommunens framåtskridande och vara delaktiga. Fortlöpande dialog i olika forum med våra medborgare är därför av stor vikt. Vi anser att kommunala folkomröstningar bör användas i större frågor som rör kommunens utveckling för att öka demokratin och delaktigheten. Webbsända fullmäktigemöten är också något som skulle öka både insynen och delaktigheten för kommunens medborgare. Att lyssna på medborgarna i viktiga frågor med långsiktiga konsekvenser för kommunens utveckling stärker förtroendet för demokratin. Centralt för oss är att agera ekonomiskt ansvarsfullt med kommunens finanser. Kommunen skall ägna sig åt kärnverksamheten, vilket även innebär att kommunen aktivt skall bedriva en företagsvänlig politik för att främja sysselsättningen och skapa nya arbetstillfällen. Attityden gentemot företagare måste förbättras! Det gäller både den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen. Näringsliv Kalmar har utvecklats mer och mer i riktning mot turism och handel. Dessa framgångar är givetvis bra men även sårbara på grund av sin konjunkturkänslighet. För att inte fortsätta lägga alla ägg i

85 samma korg måste Kalmar ta ett krafttag för att utveckla kommunen gentemot ett mer differentierat näringsliv. Vi Sverigedemokrater vill höja ribban rejält och kommer ha som målsättning att kommunen skall ligga i toppskiktet av attraktiva kommuner för näringslivet. Ett fortlöpande samarbete med Linnéuniversitetet ger oss utmärkta möjligheter i detta arbete. Fortsatta satsningar på infrastruktur och kommunikationer samtidigt som vi lyfter fram fördelen med att ligga vid kusten är andra åtgärder för att locka nyetableringar. Dessutom har vi en centralt belägen flygplats. En nedläggning av Bromma flygplats skulle få väldigt negativa konsekvenser för Kalmar kommun och näringslivet i vår region. Företag vill oavsett inriktning ha tillgång till välutbildad arbetskraft inom regionen. I vår vision är därför skolan av absolut största vikt med bra skolor, som ger elever både motivation och kunskap, får vi en konkurrensfördel. I takt med att sysselsättningen ökar och bostadspolitiken förbättras kommer vi få lättare att behålla nyutexaminerade från Linnéuniversitetet. Kalmar ska upplevas som en kommun med framtid och livskvalité! Salvestaden Foto Thoralf Alfsson Kalmar kommun skall inte ägna sig åt ekonomiskt riskfyllda projekt som dessutom inte tillhör kärnverksamheten. Det finns flera projekt under 2000-talet som inte kan betraktas som kärnverksamhet där Kalmar kommun förlorat 10-tals miljoner kronor av skattebetalarnas pengar. Salvestaden och Biogasanläggningen är projekt som borde ge anledning till en viss försiktighet då dessa är minst sagt avskräckande förlustprojekt.

86 Kalmar kommuns vindkraftverk. Foto Thoralf Alfsson Kalmar kommuns upphandling av ett vindkraftverk är också något som inte ingår i kommunens kärnverksamhet. Att vara elenergiproducent, där enda syftet är att producera elenergi ingår inte i kärnverksamheten och det kan inte anses vara befogat med en investering på ca 30 miljoner kronor för Kalmar kommun. Hela den ekonomiska kalkylen och lönsamheten bygger på att flera statliga subventioner består, som elcertifikat, energiskattebefrielse och reducerad fastighetsskatt. Subventioner som med stor sannolikhet kommer att reduceras inom en inte alltför avlägsen framtid. Energiskattebefrielsen är sannolikt den subvention som kommer att reduceras eller avskaffas först. Men enligt vår bedömning ingår även en för lång avskrivningstid i kalkylen för att göra investeringen lönsam. Med dagens låga energipriser och de förväntade energipriserna framstår upphandlingen av ett vindkraftverk som en mycket riskfylld investering och vi förordar därför en försäljning av vindkraftverket. Kommunen ska heller inte ingå borgensavtal med privata aktörer såsom borgensåtagandet om 100 miljoner för Kalmar FF. Sponsring av enskilda personers elitsatsningar till exempel Silver-Sara bör heller inte förekomma. Däremot kan sponsring liknande Iron-Man och EM i damfotboll vara väl använda satsningar för att marknadsföra Kalmar kommun, både nationellt och internationellt. Trygghet är viktigt för alla, barn, sjuka, funktionshindrade och äldre. Skolan och dess miljö ska vara lugn och harmonisk för att underlätta kreativitet och lärande. Vi vill utveckla möjligheterna för de yngre till ett sundare fritidsliv och satsa på sport och idrott. De äldre och sjuka skall känna att de blir väl omhändertagna och känna trygghet både i hemmet och i det offentliga rummet som gator och torg. Vi vill införa en äldreombudsman dit våra äldre och deras nära anhöriga kan vändas sig till för att få hjälp och råd. Äldre som behöver eller önskar trygghetslarm skall självklart erhålla ett sådant kostnadsfritt allt för att våra äldre ska kunna känna sig så trygga som möjligt i vardagen.

87 Vidare anser vi att äldre människor som har levt ett helt liv tillsammans självklart skall garanteras att få bo tillsammans. Vi motsätter oss gällande avtal med Migrationsverket och verkar för ett omförhandlande till ett betydligt lägre antal när det gäller kommunens flyktingmottagande. Vi tror inte på tesen att Kalmar bara kan överleva och utvecklas genom ökad invandring. Vi ser hur försörjningsstödet och etableringsersättningarna ökar, att problematiken med bostäder växer och risken med utanförskap och segregation därmed ökar med den nu förda politiken. Enligt Kriminalpolisens utredning Kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället har tyvärr Kalmar ett område (Berga- Norrliden) som uppfyller de kriterier som kriminalpolisen satt upp. Politik handlar ytterst om prioriteringar. Vi prioriterar de som bor i Kalmar idag, och tar även ansvar för framtidens generationer av Kalmarbor. Det är hög tid att vi assimilerar och tar hand om de nyanlända invandrare som har flyttat hit. Kvarnholmen Foto Thoralf Alfsson Kalmar är en unik stad med anor långt tillbaka i tiden. Vårt rika historiska kulturarv är en väsentlig del av stadens själ. Varje ingrepp som förminskar detta är med eftertryck något som missgynnar Kalmar som stad, både att leva i och besöka. Därför är det självklart för oss att kommunen bör vara mycket restriktiv med nyetableringar inom de områden som betecknas som riksintressen. Den förtätning som majoriteten ägnat sig åt under de senaste mandatperioderna riskerar att rasera den unika stadsmiljö som gör Kalmar och framförallt Kvarnholmen så attraktivt för våra medborgare, besökare och turister. Gota Media tog till slut sitt förnuft tillfånga och stoppade sina byggplaner vid Systraströmmen och renoverar istället sina befintliga lokaler på Kvarnholmen. Ett klokt och ansvarsfullt beslut.

88 I närtid finns nu planer på 300 bostäder vid Fredriksskansområdet och ett parkeringshus på Kvarnholmen. Sverigedemokraterna är kritiska till att grönområden och ytor för idrott och fritidsaktiviter i de centrala delarna av Kalmar raseras genom bebyggelse. Fredriksskans träningsplaner. Foto Thoralf Alfsson Antalet människor som bosätter sig i centrala delarna av Kalmar ökar ständigt. Inte minst tack vare den stora expansionen på Varvsholmen och andra planerade byggprojekt på Kvarnholmen. Flytten av Linneuniveristetet till Ölandshamnen gör också att antalet människor som vistas i de centrala delarna av staden kommer att öka.att då förstöra fina grönområden och ytor för idrott och fritidsaktiviteter anser vi vara mycket olämpligt. När det gäller parkeringar anser vi att nya parkeringar på Kvarnholmen i huvudsak skall placeras under jord och vara ett åtagande för de byggherrar som önskar exploatera de centrala delarna av staden. Utbildning och barnomsorg - barn och ungdomar är vår framtid Ett av de mest grundläggande behov som barn och ungdomar har är känslan av trygghet. Tryggheten och att få känna sig delaktig är grunden för utveckling och lärande. Det i sin tur leder till glädje, engagemang, vilja och mening. Därför är det så oerhört viktigt att skolan såväl som barnomsorgen och fritidsverksamheterna inom kommunens ramar utformas för att tillgodose detta. Sverigedemokraterna vill prioritera områden som vi anser viktiga för att våra barn och ungdomar skall få den vägledning och stöttning som är så viktig för att stå rustade inför framtiden.

89 Kommunen ska verka för att resurser finns avsatta för att sätta in lämpliga hjälpinsatser och i ett tidigare stadium fånga upp och stötta elever med svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen, exempelvis sommarskola/jourskola. Resurser till stöd för studiehjälp/läxhjälp. En del skolor erbjuder redan lärarledd läxhjälp och detta bör utökas så att alla skolor inom Kalmar kommun kan erbjuda detta. Även läxhjälp inom fritidshemmets verksamhet bör finnas. Skolan ska präglas av hög vuxennärvaro framför allt genom samverkan med sjuksköterskor, kuratorer, skolpsykologer och studievägledare. Lärarna ska inte tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling. Det är oerhört viktigt att vi tar krafttag för att skapa ordning och studiero i skolan, samtidigt som man verkar för nolltolerans vad det gäller våld, kränkningar och mobbning. Kommunen ska arbeta för att erbjuda regelbundet stöd, handledning och utbildning för personal för att förebygga samt bekämpa detta bland elever. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran, varför den är av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i detta viktiga arbete. Ytterligare ett sätt att öka vuxennärvaron i skolan kan vara att införa ett klassmorfar/mormorsystem. Våra äldre kan bli en värdefull resurs i skolan, dels genom att förena och skapa förståelse mellan olika generationer samt även att vara ett stöd för både elever och lärare genom att t ex lyssna på barnen när de läser, förhöra läxor, vara med på rasterna, särskilt stötta elever som har svårigheter i något ämne eller i andra avseenden. Sverigedemokraterna menar att tryggheten och gemenskapen bäst garanteras på mindre skolor, varför vi menar att kommunens småskolor och bygdeskolor ska bevaras så långt det är möjligt. Barngrupperna inom barnomsorgen får inte tillåtas bli så stora att säkerheten och kvalitén påverkas negativt. Kommunen ska tillhandahålla barnomsorg efter behov alla tider på dygnet. Idag erbjuds barnomsorg på obekväm arbetstid på vissa ställen i kommunen. Det bör utredas om ytterligare behov finns. Inom skolan och barnomsorgen skall näringsriktig och närproducerad mat prioriteras. Barn och ungdomar måste få kosta pengar. Vi måste tänka långsiktigt och se skolan och våra barn och ungdomar som en viktig investering för framtiden.

90 En värdig ålderdom med livskvalité Alla människor ska kunna åldras med värdighet och livskvalité. De äldre kommuninvånarna som varit med om att bygga upp vår välfärd och som i hela sina liv arbetat förtjänar att få åldras med värdighet och trygghet. Alltför många äldre som idag vill in på annat boende är inte tillräckligt fysiskt sjuka för att erhålla plats på särskilt boende, därför bör en utbyggnad av trygghet och seniorboende ske. Det finns andra insatser som är viktiga resurser som måste tillvaratas och det är frivilligorganisationer och andra volontärer t.ex. som i skolan, systemet med klassmorfar kan man även implementera i äldrevården med äldrestödspersoner. De utför inga uppgifter som tillhör vårdpersonalen men är en social tillgång genom att finnas till hands för andra små sysslor som t.ex. följa med på promenader, ha tid att lyssna, sitta ner och prata samt läsa dagstidningar. Många äldre lever idag i ensamhet och isolering. Den enda sociala kontakt de har är med hemtjänstpersonalen. Därför måste kommunen ha en väl utbyggd hemtjänst där de äldres valfrihet och inflytande över sin omsorg tas tillvara. De äldre ska kunna känna en trygghet och vara säkra med den personalen som kommer hem till dem. Hemtjänsten har inte tillräckligt med tid för att öka de äldres livskvalité därför ska de själva kunna vara med och påverka sin tid och vad hemtjänsten ska utföra. För att öka tryggheten för de äldre ska hemtjänstpersonal ha särskild legitimation. Vid nyanställningar av personal ska kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag ur belastningsregistret i syfte att skapa en trygg omsorg inom dessa verksamheter. Kommunen ska ha en äldre- och handikappombudsman som har till uppgift att bevaka intressena för dessa grupper som ofta själva kan ha svårt att göra sina röster hörda samt vara en opartisk instans för information, stöd och rådgivning till de äldre och funktionshindrade samt deras anhöriga. Åtgärder mot äldres psykiska ohälsa. Utökad seniorhjälp för att minska t.ex. fallskador. Gratis trygghetslarm för äldre. Hemtjänst ska tilldelas i form av tid och inte i uppgifter. Antalet personal som besöker varje äldre ska hållas till ett minimum. Vid nyanställning skall kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag från belastningsregistret.

91 Migration - Samhälle i förändring. Sveriges kommuner har tvingats ta ett orimligt tungt ansvar för statens misslyckade invandrings- och integrationspolitik. På senare år har trycket ökat ytterligare i takt med att antalet asylsökande ökat dramatiskt. Sverigedemokraterna motsätter sig inte invandring, men menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och vara av en sådan karaktär att den inte riskerar att skapa ett försämrat samhällsklimat med ökad rotlöshet, segregation, motsättningar och försämringar i välfärd och våra trygghetsystem som följd. Flyktingpolitiken skall primärt vara inriktad på att hjälpa flyktingar på plats, i krisområdenas närhet. Detta ger oss förutsättningar att nå de allra mest nödlidande och medför dessutom att vi kan hjälpa betydligt fler flyktingar för samma kostnad jämfört med en modell där stora grupper av flyktingar hjälps i Sverige. Vi delar inte synen på att Sverige behöver en stor invandring för att klara välfärden i det längre perspektivet. Arbetsförmedlingen har idag ca personer inskrivna inom enbart Kalmar kommun och vi anser att denna situation är mycket allvarlig och i längden mycket kostsam för kommunen. Vi finner det inte logiskt att i denna situation ta ansvar för ytterligare flera hundra människor varje år, som i många fall med stor sannolikhet hamnar långt från arbetsmarknaden och kanske i utanförskap. Om inte stora och mycket kostsamma resurser sätts in för att skapa förutsättningar att de kan assimileras i det svenska samhället. Utvecklingen när det gäller försörjningsstöd har varit kostsam för kommunen även om Försäkringskassan från 2011 tog över ansvaret för de två första åren när det gäller nyanlända till kommunen i den så kallade etableringsreformen. En allt större del av det ekonomiska utrymmet när det gäller försörjningsstöd går till personer med utrikes bakgrund/födda. I nedanstående diagram ingår även kostnaden för etableringsreformen från år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utveckling andel ekonomiskt bistånd %, Kalmar kommun Utrikes födda/bakgrund Inrikes födda Källa, Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen och Försäkringskassan.

92 Till bilden skall också läggas den höga arbetslösheten för utrikes födda. I oktober 2014 var den totala arbetslösheten 7,7 procent i Kalmar kommun. Siffran innefattar öppet arbetslösa och arbetslösa som ingår i något program med aktivitetsstöd. För utrikes födda var andelen hela 24,3 procent. Då skall man också komma ihåg att vissa typer av bidragsjobb som instegsjobb, nystartsjobb och lönebidrag inte räknas in i ovanstående siffror. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd riskerar att öka dramatiskt när allt fler personer årligen kommer att börja lämna etableringsreformen under de kommande åren och ansvaret för personernas försörjning hamnar hos kommunen och socialförvaltningen om etableringen på arbetsmarknaden misslyckats Kostnad etableringsersättning inom Kalmar kommun, kronor Källa, Försäkringskassan I ovanstående diagram redovisas endast Försäkringskassans kostnader. Arbetsförmedlingens kostnader skall alltså adderas till dessa. Kalmar kommun redovisar idag inte de kostnader som uppstår i samband med den stora invandringen till kommunen. Kalmar kommun redovisar inte heller de ersättningar och bidrag som kommunen erhåller från Migrationsverket, vilket är mycket anmärkningsvärt. Ersättningarna borde uppgå till närmare 100 miljoner kronor/år för Det försvårar eller gör det helt omöjligt att beräkna besparingseffekter vid minskad invandring till Kalmar kommun då det helt saknas uppgifter i Kalmar kommuns ekonomiska redovisningar som delårsbokslut, årsbokslut och budget om invandringens kostnader. Under 2012 uppmärksammade kommunens revisorer rena missförhållanden och bristande rutiner på Invandrarservice, vilket gett upphov till kostnadsökningar i mångmiljonbelopp under flera år.

93 Dessutom var uppenbarligen Socialnämndens kontroll av verksamheten mycket bristfällig. Vi anser att Kalmar kommun årligen bör upprätta ett mångkulturellt bokslut för att öka insynen i verksamheten och därmed också öka möjligheten för delaktighet för kommunens medborgare. Sverigedemokraterna skall under budgetåret fokusera på följande områden vilka vi anser vara av betydande intresse för kommunen. Kommunen ska, tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik inrättats på nationell nivå, motsätta sig avtal om invandrarmottagning. Kommunen skall ej verka för att främmande religiöst betingade byggnader uppförs. Kommunen ska årligen upprätta ett mångkulturellt bokslut. Verka för att en kommunal folkomröstning angående fortsatt mottagning av asyl/flyktingmottagning till kommunen genomförs under mandatperioden. Kommunens integrationsarbete ska ersättas av assimileringsfrämjande verksamhet. Kommunen skall avskaffa mångfaldsplanen, men så länge lagen kräver att kommunen har en sådan är det viktigt att den utformas så att alla former av diskriminering även omvänd sådan motverkas. Kommunen ska ha en återvandringshandläggare. Sverigedemokraterna vill värna om den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet, och det som visat sig hållbart och meningsfullt över många generationer. Vi motsätter oss storskaliga samhällsprojekt och politiska skrivbordsmodeller där resultatet är högst tveksamt ur ett framtida medborgarperspektiv och där det Svenska kulturarvet är en av grundstenarna vilket vi anser är av betydelse för hela samhällsnavet.

94 Kultur, fritid och idrott Kulturvalet spelar roll - På riktigt! Kulturen är det kitt som håller ihop och stödjer vårt samhälle. Att bevara och vårda vårt kulturarv är ett viktigt fundament vilket demokratin och yttrandefriheten starkt vilar på. Vår kultur bör därför byggas på gemensamma och historiska erfarenheter för att skapa framtidstro, solidaritet, identitet, sammanhållning och inte minst trygghet för alla grupper. Ett brett och tillgängligt kulturliv är en livskraftig nerv i samhället och bör förankras till en naturligt folklig och kreativ process i vardagen. Väl medvetna om att Kultur inte är statisk utan att den förändras långsamt över tid finns det mycket att vinna på ett konservativt förhållningssätt till valet av kulturstöd. Vi kan historiskt se att kultur/ fritid / idrott / föreningsliv är ett viktigt redskap för att få tillgång till ett rikt och gott liv. Förr var folket "arbetare". Det nya " folket " är spretigare, men inte mindre utanför. Idag har vi många utsatta grupper såsom ensamstående mödrar, invandrare, pensionärer, handikappade och arbetslösa, de som arbetar sig till fattigdom på hamburgerrestauranger, callcenters och i vikariesvängen samt de som ratas eller förbrukas på arbetets karga marknad. Dessa grupper behöver nu mer än någonsin tillgång till redskap för ett rikt och värdigt liv. Sverigedemokraterna skall under budgetåret fokusera på följande områden vilka vi anser vara av betydande intresse för kommunen. Stöd till de organisationer, föreningar och verksamheter som ägnar sig åt att bevara, levandegöra och tillgängliggöra vårt kulturarv och därigenom stärka regional utveckling, samhällsbyggnad och stadsplanering. Stärkt stöd till idrottsrörelser utanför elitnivå och där jämställdhetsmålen eftersträvas. Satsning på folkbildning inom musik, konst, litteratur, teater, hantverk mm där alla grupper har möjlighet att tillgodogöra sig kulturens kraft. Kalmar konstmuseums utställningar skall eftersträva utställningar med brett folkligt intresse. Mer stöd till Skapande skola där gratis entréer till kontinuerliga kulturupplevelser ska ingå. Kultur på remiss som ett alternativ till friskvård bör Kalmar kommun erbjuda alla sina anställda. Kultur har en positiv inverkan på det mentala välbefinnandet och därmed också ett ekonomiskt redskap för att minska den ökade psykiska ohälsan tillika den kostsamma sjukfrånvaron som eskalerar i samhället.

95 Kommunal ekonomi Kommunalskatten Kalmar kommun har under det rödgröna styret under 2000-talet utvecklats till en högskattekommun i förhållande till våra jämförelsekommuner men även i förhållande till övriga kommuner inom vår region i Kalmar län. Kommunalskatten har höjts vid ett flertal tillfällen under 2000-talet. Att Kalmar kommun som den i särklass största kommunen i länet har en kommunalskatt som är väsentligt högre än flera av de mindre kommunerna i länet är högst anmärkningsvärt. Inte minst i beaktande av befolkningsutvecklingen och rådande infrastruktur. En hög kommunalskatt i förhållande till våra jämförelsekommuner innebär sannolikt en negativ faktor för inflyttning till Kalmar kommun av såväl företag som arbetstagare. På längre sikt är inte denna situation hållbar om vi vill ha en positiv utveckling när det gäller företagsetableringar och därmed en god befolkningsutveckling. Följande skattenivåer gäller för Kalmar kommun och våra jämförelsekommuner. Kommun Primär kommunalskatt Landstingsskatt Total kommunalskatt Kalmar 21,81 11,37 33,18 Kristianstad 21,46 10,69 32,15 Halmstad 20,43 10,42 30,85 Karlskrona 21,51 11,19 32,70 Växjö 20,66 11,21 31,87 Källa: Skatteverket Skillnaderna i den kommunalskattesatsen är stora i förhållande med våra jämförelsekommuner och skillnaderna i de kommunala kostnaderna avspeglas också i de standardvärden som tas fram när det gäller de olika verksamheterna. Vid en jämförelse mellan kommunerna inom Kalmar län är skillnaderna inte så stora men ändå utmärker sig Kalmar kommun med hög primär kommunalskatt.

96 Kommun Primär kommunalskatt Landstingsskatt Total kommunalskatt Borgholm 21,58 11,37 32,95 Emmaboda 21,21 11,37 32,58 Hultsfred 21,91 11,37 33,28 Högsby 21,71 11,37 33,08 Kalmar 21,81 11,37 33,18 Mönsterås 21,41 11,37 32,78 Mörbylånga 21,41 11,37 32,78 Nybro 21,83 11,37 33,20 Oskarshamn 21,51 11,37 32,88 Torsås 21,43 11,37 32,80 Vimmerby 21,86 11,37 33,23 Västervik 21,16 11,37 32,53 Kalmar län 21,59 11,37 32,96 Riket 20,65 11,20 31,86 Källa Statistiska Centralbyrån. Kalmar kommuns skattenivå ligger således 22 öre över medelvärdet för de tolv kommunerna inom Kalmar län men också 1,16 kronor över riksgenomsnittet. Kalmar kommun borde dock ha goda förutsättningar att ligga under genomsnittet för Kalmar län när det gäller den primära kommunalskatten om kommunens verksamheter drevs med större effektivitet och ekonomiska krav. I vår budget föreslår vi förändringar som medför besparingar i den kommunala verksamheten på framförallt området invandring och integration. Dessa besparingar har dock en eftersläpningseffekt som innebär att besparingarna kommer successivt under de kommande verksamhetsåren. Vilket i sin tur begränsar möjligheterna till större skattesänkningar redan under Därför föreslog vi en skattesänkning med 10 öre för 2015 vid kommunfullmäktigemötet i oktober, vilket innebär en primär kommunalskattenivå på 21,71 kronor för 2015.

97 Linneuniversitetet Sverigedemokraterna ser mycket positivt på Linnéuniversitetet och ser stora utvecklingsmöjligheter för kommunen. Vi får tillgång till kompetens som de flesta andra kommuner saknar. Våra ungdomar har möjlighet att stanna kvar i Kalmar för högre studier inom många områden och vi får möjlighet att behålla hitflyttade studenter efter det de har tagit examen. Det stärker vår position i att locka näringslivet till Kalmar. Däremot är det vår bestämda uppfattning att lokaliseringen i Ölandshamnen är olycklig. Den för Kalmar så betydelsefulla hamnen och dess möjlighet till expanderande verksamhet i framtiden blir starkt begränsad. Ölandshamnen kan säkerligen komma på fråga i betydligt mindre projekt framöver men då anknyter det direkt till det marina läget vilket inte är fallet med ett universitetskomplex. Vi sverigedemokrater är övertygade om att blivande studenter väljer utbildningsort av helt andra skäl än var själva utbildningsbyggnaden är placerad. Kvalitén på utbildningen och dess attraktionskraft på arbetsmarknaden är förmodligen det som står högst i kurs. Andra faktorer är hur bostadsfrågan ser ut, tillgång och kostnadsläge, hur studentlivet ser ut på orten och hur långt det är från föräldrahemmet. Vi menar därför att den stadsintegrerande filosofin som råder idag fungerar alldeles utmärkt med olika lärobyggnader framförallt på Malmen och Kalmar Nyckel. Utnyttja dessa lokaler även i framtiden och om universitetet behöver expandera i framtiden finns möjligheter vid Kalmar Nyckel. Vi är också starkt kritiska till den investering på ca 33 miljoner kronor som Kalmar kommun kommer bidra med till det parkeringsgarage som byggs vid Linneuniversitetet. Vi ser det som en subvention till Linneuniversitetet. Ett rent slöseri med Kalmar kommuns skattemedel. Näringsliv Vi delar inte majoritetens uppfattning att Kalmars näringsliv är tillräckligt diffrentierat. Runt 4000 är inskrivna på arbetsförmedlingen, och vi läser att varseln ökar i regionen. Kalmar måste föra en mer aktiv näringspolitik. Det bör arbetas aktivt för att arbetsmarknaden för akademiker blir bättre, samt för de som är längst ifrån arbetsmarknaden. Kalmar har lyckats bra med callcenter, handel och turism. Men vi behöver ett mer differentierat näringsliv om vi vill att Linnéstudenterna skall stanna kvar i Kalmar. Därför bör vi arbeta på bred front för att få hit fler statliga jobb, samt ett statligt casino. Ett framgångsrikt näringsliv ger mer resurser till skola, vård etc. Slutligen behövs en rejäl satsning också på att få hit fler privata företag. Kalmar skall ligga i toppskiktet när Svenskt näringsliv gör undersökningar om företagsklimatet i kommunerna runt om i landet.

98 Vi skall ligga bland de allra bästa i Svensk näringslivsundersökning. Kalmar behöver ett mer differentierat näringsliv än idag. Företagare skall få ett bra bemötande av politiker och tjänstemän. Konkurrenskraftiga priser på mark, lokaler och industribyggnader. Bra kommunikationer är en förutsättning för ett blomstrande näringsliv. Det skall alltid finnas färdiga industritomter till försäljning. Kalmar Hamn skall hela tiden utvecklas. Ha ett bra samarbete med ALMI. Kalmar skall mycket aktivt arbeta för att få hit ett statligt casino

99 Ändringsyrkanden budget 2015 Ändringsyrkande 1. I stycket med rubriken Ekologisk och närproducerad mat, sid 9 Skall följande tillägg göras efter den tredje meningen: Kalmar kommun skall heller inte servera religiöst slaktat kött i den kommunala verksamheten. Ändringsyrkande 2. I stycket Uppdrag till verksamheten, sid 9 Strycks följande: Servicenämnden får i uppdrag att öka vår användning av solenergi. Ändringsyrkande 3. I stycket Uppdrag till verksamheten, sid 10 Följande ändring av texten: Servicenämnden får i uppdrag att verka för anläggandet av en större musselodling i Kalmarsund men ej genom kommunal finansiering. Ändringsyrkande 4. I stycket uttalande, sid 10 Stryks följande: Kalmar kommun uttalar att vi är positiva till att KSRR är minoritetsdelägare i eventuella nya biogasanläggningar. Ändringsyrkande 5. I stycket uttalande, sid 10 Stryks följande: Kalmar kommun uttalar att vi är positiva till att KSRR tar ledningen och ansvar för att etablera ett Miljöteknikforum.

100 Ändringsyrkande 6. I stycket Attraktiv stadskärna, sid 15 Efter första meningen tillkommer följande: Stortorget görs mer visuellt attraktivt, grönare och mer funktionellt under alla årstider. Ändringsyrkande 7. I första styket under Jämställdhet på sid 21 Första meningen ändras enligt följande: Mäns våld mot kvinnor likväl som kvinnors våld mot män ska upphöra. Ändringsyrkande 8. I stycket Mål 2015, sid 22 Dessa mål är minst sagt motsägelsefulla! Ett mål säger att Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad Men i målet som finns alldeles före detta mål står följande. Kalmar kommun ska till utrikes födda årligen erbjuda cirka 150 praktikplatser. Sverigedemokraterna anser att det även kan finnas andra grupper som också kan ha stort behov av att få göra något meningsfullt och som kan vara i behov av en praktikplats. Målen bör därför förändras. Vi yrkar på följande ändring. Kalmar kommun skall årligen erbjuda cirka 150 praktikplatser.

101 Tilläggsyrkanden budget 2015 Yrkande 1. Uppsägning/omförhandling av avtal med Migrationsverket syftande till att minska mottagandet av asylsökande till kommunen. Yrkande 2. Uppsägning/omförhandling av avtal med Migrationsverket angående asylsökande ensamkommande barn till kommunen. Yrkande 3. Att Kalmar kommun årligen upprättar ett mångkulturellt bokslut för att öka transparensen när det gäller invandringen till kommunen. Yrkande 4. Sänkt kommunalskatt med 10 öre. Yrkande 5. Att Kalmar kommun bjuder ut sitt vindkraftverk till försäljning. Yrkande 6. Att Kalmar kommun i framtiden använder sig av kommunala folkomröstningar vid övergripande beslut med stor betydelse för kommunens medborgare. Yrkande 7. Införandet av en parboendegaranti. Äldre människor skall, om så önskas, garanteras att få leva tillsammans i livets slutskede. Yrkande 8. Införandet av en äldreombudsman anställd av Kalmar kommun. Denne skall vara politiskt och religiöst obunden och ta till vara den enskildes äldre rättigheter och intressen. Yrkande 9. Införandet av ett kostnadsfritt trygghetslarm för äldre som så önskar. Trygghet får inte vara en plånboksfråga. Yrkande 10. Avskaffa 2a vice ordförandeposterna i de nämnder där de förekommer. Yrkande 11. Återinför den gamla praxisen att samtliga invalda partier i fullmäktige även representeras i arvodeskommittén.

102 Yrkande 12. Inför garanterad sommarpraktik för samtliga skolungdomar, 16 och 17 åringar, för de som så önskar. Yrkande 13. Utveckla och förnya samarbetet med polisen, skolan och socialen syftande till att minska all form av ungdomsbrottslighet i Kalmar. Yrkande 14. Inför klassmorfar i våra skolor. En äldre lämplig person som frivilligt kan vara behjälplig i skolverksamheten inte minst på raster. Yrkande 15. Inför studieverkstäder efter ordinarie skoltid på de kommunala skolorna för att ge läxträning och möjlighet till extra undervisning. Yrkande 16. Påbörja en översyn av modersmålsundervisning med syfte att minska kostnaden och uppmana föräldrar till dessa barn att utöka svenskundervisningen. Yrkande 17. Att kommunen startar en utbildning angående hedersrelaterat våld för berörd personal inom skola och fritidsverksamhet. Yrkande 18. Att ett förbud för tiggeri införs i den kommunala ordningsstadgan. Yrkande 19. Påbörja en inventering av beståndet av allt konstmaterial i kommunens ägo och skapa en attraktiv portal på kommunens hemsida som ett digitalt museum. Thoralf Alfsson Lars Rosén Kjerstin Berggren Krister Tornberg Carina Falkestad Petra Gustavsson

103

104 BUDGET 2015 Miljöpartiet de Gröna INLEDNING Miljöpartiet konstaterar att majoriteten i sitt budgetförslag frångått tidigare upplägg att utgå ifrån de tre hållbarhetsprinciperna; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. I årets budget har majoriteten istället valt att använda sig av andra huvudrubriker som mer fokuserar på attraktivitet och ekonomi. Vi beklagar den förändrade inriktningen. En hållbar utveckling där det ekonomiska, det sociala och det ekologiska perspektivet hänger ihop måste vara det överordnade perspektivet i all ansvarsfull samhällsplanering. Men för att underlätta jämförelsen mellan vårt budgetförslag och majoritetens har vi ändå valt att inordna våra förslag och äskanden under samma rubriksättning. Vi lägger ett antal ändrings- och tilläggsyrkanden gällande mål och uppdrag för verksamheten och ett antal ändringsyrkanden i fråga om de ekonomiska prioriteringarna både i driftsbudgeten och i investeringsbudgeten. Vår budgetram avviker inte från det förslag som majoriteten lägger. 1

105 En grön vision för Kalmar 2020 Vi lever i en tid som präglas av förändring och stora utmaningar, lokalt såväl som globalt. Miljöpartiets budgetförslag för Kalmar kommun vill visa att kraftfulla prioriteringar för att styra mot ett hållbart samhälle är möjligt. Vi föreslår stora långsiktiga satsningar som rustar oss för framtiden och ger förutsättningar även för kommande generationer. Och tydliga konkreta förändringar som gör Kalmar grönare och mer välkomnande redan idag. I den välkända The Economics of Climate Change the Stern Review, på svenska kallad Sternrapporten, görs en analys av klimatförändringens ekonomiska konsekvenser globalt. Kostnaderna för att agera nu och genomföra de åtgärder som behövs för att stabilisera klimatet beräknas till 1% av BNP. Samhällets kostnader för de skador som klimatförändringarna förväntas orsaka om kraftfulla åtgärder inte vidtas beräknas däremot bli 5-20% av Världens samlade BNP, årligen och i all överskådlig framtid. Med andra ord visar rapporten att det är billigare att agera nu än att vänta. Att om vi genast vidtar kraftfulla åtgärder kan vi fortfarande undvika klimatförändringarnas värsta följder. Sternrapporten beskriver de globala skeendena, men analysen är lika giltig lokalt. Därför måste åtgärder för att minska vårt bidrag till klimatförändringarna vara utgångspunkten för en framtidsvision för Kalmar. Agerar vi nu så skapar vi förutsättningar för ett kommande generationer. Det är att ta verkligt ansvar, både för ekonomin, för människors liv och hälsa och för världen omkring oss. Ett hållbart, solidariskt samhälle med trygga, öppenhjärtiga invånare, ett dynamiskt framsynt näringsliv och modiga, nytänkande politiker; det är Miljöpartiets vision för Kalmar För att åstadkomma ovanstående innehåller vårt budgetförslag en stor satsning på solenergi. Det är en investering som är fullt ut räntabel, dvs bär sina egna kostnader och beräknas dessutom ge oss ett betydande överskott som kan återinvesteras i fortsatta omställningsåtgärder. Det kommer göra oss mindre ekonomiskt sårbara, skapa fler nya arbetstillfällen och kompetensuppbyggnad inom en spännande framtidsbransch, samt göra oss helt självförsörjande på förnyelsebar energi! Det ska vara lätt att göra rätt. Att leva hållbart ska inte förknippas med krångliga begränsningar och ökade kostnader eller innebära ett orimligt stort egenansvar för den enskilda människan. Därför behöver samhällsservicen utformas så att en hållbar livsstil blir det enkla och normala- inte alternativet. Miljöpartiet föreslår ett antal större och mindre uppdrag till kommunorganisationen som alla syftar till att stärka och utveckla kommunens arbete för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Vi vill satsa mer pengar på cykel- och kollektivtrafik så att den blir det bästa och enklaste transportsättet för ännu fler. Vi vill skjuta till resurser så att 100 % av frukten som serveras på kommunens förskolor, skolor och fritidshem är ekologisk. Vi vill också höja målsättningen generellt för ekologisk mat i kommunens kök till 70% år Vi föreslår ett uppdrag som innebär att kommunen äntligen ska besluta om ett ersättningssystem 2

106 så att markägare i inre vattenskyddsområde ersätts för att avstå från att använda bekämpningsmedel där vårt gemensamma dricksvatten hämtas. Vi vill satsa mer på kommunens kustmiljöarbete och den stora utvecklingspotential som finns inom marin forskning. Inom skolans område vill vi avsätta mer resurser till barn i behov av stöd och minska barngrupperna. Alla skolområden ska kunna erbjuda barnfamiljer plats i en uteförskola. Vi satsar på fler kuratorer på högstadiet. Vi utökar också satsningen på att utbilda och kompetenshöja både inköpsansvariga och personal inom förskola och skola om giftfria materialval- en giftfri vardag för våra barn. Vi föreslår att kommunen inleder ett långsiktigt och metodiskt arbete för att förebygga intolerans hos unga. Detta görs genom en välbeprövad pedagogik i det s.k. Toleransprojektet. Vi lägger förslag för en bättre integrationspolitik så att fler nyanlända väljer att stanna kvar i Kalmar. Vi slår vakt om kommunens påbörjade arbete med att lyfta HBTQ-personers rättigheter och föreslår att Kalmar blir en sk. Fristadskommun, en plats där kulturarbetare som av olika anledningar förföljs i sina hemländer ges en chans att verka. Vi vill höja ambitionsnivån betydligt vad gäller hållbar samhällsplanering och ställa krav på energieffektivitet och kloka materialval vid all bostadsbyggnation på kommunal mark. Vi vill se fler medborgarkontor för god service i fler stads- och kommundelar. Vi lyfter fram satsningar som stärker landsbygden och motverkar urbanisering. Upprättandet av en handlingsplan för att öka vår självförsörjningsgrad av livsmedel kommer att stärka landsbygden och få fler människor att förstå dess viktiga roll i samhället. Vi vill stärka de gröna näringarna och få fler ungdomar att engagera sig inom denna framtidsbransch. I majoritetens budgetförslag talas mycket om attraktivitet. Ett ord som allmänt kan förknippas mer med ytlig finish än med grundläggande värden. För Miljöpartiet är ett hållbart samhället det verkligt attraktiva. Det ger människor framtidstro och livskvalitet. Det lockar till sig innovativa, nytänkande företag och skapar förutsättningen för vårt universitet och dess studenter att utvecklas och bidra. Det är utveckling som inte sker på bekostnad av våra barns möjligheter att i framtiden forma sitt Kalmar. Det är grön politik! Patricia Vildanfors Gruppledare Miljöpartiet de Gröna 3

107 Ordning och reda i ekonomin Mål Tilläggsyrkande; Kommunen ska vara självförsörjande på förnyelsebar el till år Uppdrag Tilläggsyrkande; Kommunstyrelsen och nämnder får i uppdrag att ta fram förslag på investeringar/miljöåtgärder som gör vårt samhälle mer tåligt för klimatförändringar och syftar till att stärka vår långsiktiga ekonomi. Ett grönare Kalmar Mål Ändringsyrkande; Andelen ekologisk och närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 70 % år Uppdrag till verksamheten Ändringsyrkande; Kalmar Vatten AB får i uppdrag att planera för ett nytt reningsverk med ambitionen att vara bäst i Sverige vad gäller rening. Tilläggsyrkande; Kommunstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att upprätta en handlingsplan för att nå målet om en fossilbränslefri kommun Kommunstyrelsen får i uppdrag att upprätta en strategiplan för ökad självförsörjningsgrad vad gäller livsmedel i kommunen och ta fram mätbara mål för att kunna följa upp utvecklingen. Servicenämnden får i uppdrag att ta initiativ till att årligen arrangera Bondens Marknad. Kommunstyrelsen, Destination Kalmar och Servicenämnden får i uppdrag att ta fram en checklista för ekologiskt hållbara evenemang och bättre kommunicera ut budskap om ekologisk hållbarhet vid evenemangen. kommunen får i uppdrag att miljöcertifiera evenemanget Kalmar stadsfest. Kommunstyrelsen och kultur- och fritid får i uppdrag att utveckla landsbygdsbiblioteken eller annan lokal närservice till att någon dag i veckan ha rollen av ett medborgarkontor. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att under 2015 ta ett beslut i frågan om principer och ersättningsnivåer till markägare inom inre vattenskyddsområden för att upphöra med spridning av bekämpningsmedel. Kommunen får i uppdrag att ta initiativ till satsningar inom s.k. Blue Tech, för att i 4

108 samarbete med Linnéuniversitetet och miljöteknikföretag ta fram nya idéer som leder till en hållbar kustmiljö och skapar arbetstillfällen. Servicenämnden får i uppdrag att utöka antalet latrintömningsstationer längs kusten samt att anlägga en båtbottentvätt. Samhällsbyggnadsnämnden och kommunledningskontoret får i uppdrag att förbättra och påskynda dagvattenlösningar i staden; att skapa gröna och blå ytor som både renar och är estetiskt tilltalande. Alla nämnder får i uppdrag att se över sin verksamhet för att skapa en giftfri miljö och ta fram konkreta insatser för att nå ett steg längre mot detta mål. Kommunen får i uppdrag att utforma avtalen så att det ställs krav på ekologisk produktion för arrende av kommunägd gårdsmark. Kommunen får i uppdrag att erbjuda avgiftsfria vattenprover till privathushåll med små barn för att kunna upptäcka ev gifter i vattnet. Överskott i form av minskade driftskostnader från vindproduktion eller kommunens energieffektiviseringsprojekt ska öronmärkas för att användas inom driften för kommunens miljöarbete. Kommunledningskontoret får förnyat uppdrag att upprätta en plan för hållbara transporter. Kalmar energi och Kalmarhem får i uppdrag att utöka solenergiproduktionen på Kalmarhems hustak. Samhällsbyggnadskontoret och servicenämnden får i uppdrag att satsa extra för att säkerställa en säker skolväg för barn med cykel på landsbygden. Samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden får i uppdrag att utöka och förbättra växlingspunkter (byte mellan cykel/buss/bil) utmed busstråken i kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden och Servicenämnden får i uppdrag att etablera fler cykelparkeringar på och runtomkring Kvarnholmen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att möjliggöra och uppmuntra alla kommunanställda att nyttja cykel inom tjänsten. Elcyklar behöver köpas in för att göra det möjligt för fler att cykla. Förändringen av cyklande inom tjänsten ska följas upp årligen. Ett växande attraktivt Kalmar Mål Tilläggsyrkande; Alla nybyggda hus på kommunal mark ska ha hög kvalitet och vara ekologiskt hållbara avseende material och energi Uppdrag Tilläggsyrkande; Kommunstyrelsen tillsammans med nämnder får i uppdrag att förbereda för att fler asylsökande familjer ska kunna stanna kvar i Kalmar om de får PUT, genom att i god tid förbereda för boende och praktik/arbete/sysselsättning. 5

109 Kalmarhem får i uppdrag att utreda möjligheterna och kostnaderna för att skapa minst 10 hyresrätter/år i och runt kommunens mindre tätorter. Detta för att skapa möjligheter till blandat boende och att öka möjligheten till att kunna bo kvar på orten vid ändrade livsförhållanden. Kommunstyrelsen och Gymnasieförbundet får i uppdrag att ta fram en strategi för att få fler unga att vilja jobba inom de gröna näringarna. Servicenämnden och Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att starta upp ett projekt med stadsnära ekologisk odling som har ett integrationssyfte. Kommunen får i uppdrag att i dialog med arbetsförmedlingen utreda förutsättningarna för en startcentral - där unga kan få arbetsförmedling, hjälp med att starta eget, praktik eller studier. Kommunen får i uppdrag att utreda kostnader och organisation för att erbjuda alla ungdomar mellan år ett sommarjobb. Kommunen får i uppdrag att utöka sin samverkan med Linnéuniversitetet, i form av examensarbeten, praktikplatser och förbättrad kontakt genom att driva övergripande projekt som berör både institutioner och kommunförvaltningar. Kommunledningskontoret får i uppdrag att upprätta en policy för socialt företagande i Kalmar kommun. Servicenämnden tillsammans med kommunledningskontoret får i uppdrag att se över upphandlingsrutiner för att utreda hurvida större del av kommunens verksamhet kan upphandlas via sociala företag. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att se över förutsättningarna och effekterna av att slopa bygglovsavgifter för passivhus/plushus. Servicenämnden får i uppdrag att göra förberedelser och planera för en storskalig sollcellssatsning med start 2015 som kommer att göra oss självförsörjande på förnyelsebar energi år Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadskontoret får i uppdrag att stimulera till mer lokal och småskalig handel genom att förbereda i detaljplanen för småskalig handel. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att årligen följa upp hur nyproduktionen har bidragit till blandat boende. Kommunstyrelsen får i uppdrag att mäta kommunens byggande ur ett livscykelperspektiv av material och resurssnålhet samt förutsättning för att skapa resurseffektiv livsstil där samhället byggs för att det ska vara lätt att göra rätt. Kommunledningskontoret får i uppdrag att ställa krav i markanvisningar och exploateringsavtal att minst hälften av Boverkets byggregler för energikrav (45kwh/kvm) ska uppfyllas på attraktiva lägen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att etablera ett bättre stöd för att lotsa samhällsföreningar rätt i arbetet med fiberutbyggnad. 6

110 Hög kvalitet i välfärden Uppdrag Tilläggsyrkande; Kommunstyrelsen får i uppdrag att etablera Kalmar kommun som en Fristadskommun. Servicenämnden och samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla Skälby som en naturlig mötesplats och lyfta fram de natur- och kulturvärden som finns där. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att stärka villkoren för 4H-gårdens barnoch ungdomsverksamhet och att ge den statusen Öppen fritidsverksamhet. Samhällsbyggnadsnämnden och Servicenämnden får i uppdrag att investera mer i naturmaterial när grundskolors och förskolors utemiljöer ska förnyas och samarbeta med Linnéuniversitetet kring skolgårdsforskning och hur skolgårdar bäst utformas. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att verka för att varje skolområde ska kunna erbjuda en uteförskola. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utveckla fler mötesplatser för unga år. Barn- och ungdom, Kultur- och fritid- och socialnämnden får i uppdrag att årligen göra uppföljningar av arbetet i områdesgrupperna för att hitta förbättringspotentialer och utvecklingsmöjligheter i samarbetet mellan skola, social, polis och fritid. Omsorgsnämnden får i uppdrag att stärka äldres möjlighet till kulturupplevelser. Omsorgsnämnden och servicenämnden får i uppdrag att öka nyttjandet av omsorgens lokaler på äldreboenden för föreläsningar och föreningsaktiviteter kvällstid. Samhällsbyggnadsnämnden och upphandlingsenheten får tillsammans med barnoch ungdomsnämnden i uppdrag att kontinuerligt utbilda och uppdatera inköpsansvariga inom barn- och ungdomsförvaltningen om giftfria materialval. Servicenämnden får i uppdrag att kraftigt öka närproducerad mat samt arbeta för att öka andelen ekologisk mat till 70 % år Strävan är att det ska vara närproducerat och ekologiskt. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med Miljöresurs Linné och inspiration från Växjö kommuns satsning Ekobacken starta ett projekt där sociala företag involveras med fokus på ekologisk mat och odling. Kommunstyrelsen i samarbete med barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att ta fram kostnader för att uppgradera busskorten så att de ger 4 fria resor /dag till skolungdomar i Kalmar som har skolskjuts. 7

111 Verksamhet och medarbetare Uppdrag Tilläggsyrkande; Servicenämnden får i uppdrag att inrymma ett medborgarkontor i Oxhagen. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att undanröja hinder och ge stöd till förskolor och grundskolor för att jämställdhetscertifiera sin verksamhet. Kommunen får i uppdrag att ta fram principerna för att ge medarbetare inom äldreomsorgen möjlighet att istället för löneökning få en arbetstidsförkortning. Kommunledningskontoret ges i uppdrag att se över anställningsprocess för att underlätta anställning av personer med utländsk bakgrund. Driftbudget Nedan så yrkar vi på följande omprioriteringar inom befintlig budgetram. Ändringsyrkanden driftsbudget (intäkter); Generella besparingar - Som ett led i besparingen på den politiska organisationen yrkar vi på att det politiska arvodet för kommunalråd 1 sänks till 90 % av riksdagsarvodet och oppositionsråd 1 till 83 %. Det innebär en kostnadsminskning på kr. - För att nå målet om att vara självförsörjande på förnyelsebar el och sänka våra driftskostnader yrkar vi på att kommunen investerar i solceller för totalt 10 mkr under planperioden ( ). Det medför sänkta elkostnader med kr/år (netto fullt ut lånefinasierad). För 2015 blir kostnadsminskningen kr (baserat på halvår). - Vi yrkar på att investeringarna för parkeringsdäck på Lustgården och Parkeringsgarage Linnéuniversitet utgår ( ), vilket ger en minskad kapitalkostnad för planeringsperioden på kr. Not 7) Servicenämnden Inte sedan 2008 har någon taxehöjning gjorts vad gäller parkeringsavgifterna. Vi yrkar på att höja taxan med 5 kr/timme på de mest centrala parkeringarna som idag har en kostnad på 10 kr/timme. Det ger en intäktsökning på kr. Not 8) Kultur- och fritidsnämnden Eftersom inga andra idrottsföreningar får en indexuppräkning för sina kostnader yrkar vi på att det utökade föreningsuppdraget till Kalmar FF på kr baserat på KPI stryks. Summa intäkter:

112 Ändringsyrkanden driftsbudget (kostnader); Generella kostnader Vi yrkar på att utöka stödet till samhällsföreningar/byalag med kr för deras ideella verksamhet. Vi yrkar på att kommunen avsätter kr för att göra Kalmar till en Fristadskommun. Vi yrkar på att kommunen avsätter kr för att ge sina medborgare möjlighet att resa avgiftsfritt med kollektivtrafiken på lördagar. Not 1) Kommunstyrelsen Vi motsätter oss att anslaget till insatser inom HBTQ-området dras in och yrkar på att istället utöka satsning till kr (fr kr). Not 6) Samhällsbyggnadsnämnden För att ge kustmiljögrupperna stöd i sitt ideella arbete yrkar vi på att budgeten stärks med kr. Vi vill ge barnfamiljer med små barn som har egen brunn möjligheten att kolla kemikaliehalten i sitt vatten. Därför yrkar vi på att erbjuda fria vattenprover till barnfamiljer Not 7) Servicenämnden Vi yrkar på att kommunen stärker Servicenämndens budget med kr för att möjliggöra inköp av 100 % ekologisk frukt till förskolor och skolor/fritidshem. Detta är ett led i arbetet för en giftfri förskola och skola. Not 8) Kultur- och fritidsnämnden Vi yrkar på att utöka driftsbidraget till Skälby 4H-gård med kr. Vi yrkar på att utöka vår medborgarservice och etablera ett medborgarkontor i Oxhagen 1 dag/veckan. Till det avsätter vi kr. 9

113 Not 9) Barn- och ungdomsnämnden För att utbilda verksamhetens inköpsansvariga inom området Giftfri förskola och ge stöd till personalen att göra bra inköp och materialval yrkar vi på att avsätta kr till detta ändamål. Vi yrkar på att kommunen avsätter extra resurser till barn i behov av stöd för att kunna minska barngrupper eller stärka personaltätheten där behoven är stora. Vi yrkar på att kommunen avsätter för en inplementering av Toleransprojektet i Kalmar kommun och för att starta igång en Toleransgrupp. Vi yrkar på att stärka elevhälsan med 1,0 kuratorstjänst på kommunens högstadieskolor Intäkter Beskrivning Kostnader Beskrivning KFF indexuppräkning HBTQ, pridefestival Politiska arvoden Samhällsföreningar/byalag P-avgift Skälby 4H-gård barn- och ungdomsverksamhet Solenergi, sänkt driftskostnad Minskade kapitalkostnader Fristadskommun % ekologisk frukt förskola och skola/fritids Medborgarkontor Oxhagen 1 dag/v Giftfri förskola - utbildning Barn i behov av stöd/mindre barngrupper Toleransprojektet Utökad kuratortjänst högstadiet Kustmiljögrupper Fria vattenprover (kemikalier) Avgiftsfri lördag (kollektivtrafik) 10

114 Investeringsplan Nedan yrkar vi på följande omprioriteringar och sänker den totala investeringsramen med Vi yrkar på att investeringen i parkeringsdäck och del av parkeringsgarage i samband med Linnéuniversitetet stryks Vi yrkar på att öka investeringarna för Fritidslokaler, Gång- och cykelvägar, Miljöåtgärder, Parkverksamhet, med , enligt följande spec: Fritidslokaler Upprustning/utveckling av Folkets Park. Gång -och cykelvägar Hagby GC säker skolväg. - Växlingspunkter cykelparkering vid busshållplats. Miljöåtgärder Solceller ( ). - Övriga miljöåtgärder. Parkverksamhet Utveckling Natur- och kultur på Skälby. - Konstscen Skälby. 11

115 Verksamhetsplan 2015 Frihet att växa och välja! Yrkanden, uppdrag och uttalanden

116 INNEHÅLL Sida Inledning... 3 Vision... 4 Förslag till ändringar och yrkanden... Kommunstyrelsen... 5 Samhällsbyggnadsnämnden... 6 Servicenämnden... 7 Kultur- och fritidsnämnden... 8 Barn- och ungdomsnämnden... 9 Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Investeringsbudgeten Budgetsammanfattning

117 Inledning Folkpartiet Liberalerna har en vision för Kalmar och vårt alternativ till majoritetens verksamhetsplan stödjer den visionen. Folkpartiet har, liksom revisorerna, efterfrågat en åtgärdsplan för att kommunen ska uppnå en ekonomi i balans. Skola och omsorg har sedan tidigare ett sparbeting sedan 2009 och nu läggs ytterligare sparkrav om 90 miljoner på 3 år eftersom S, V och C inte lyckats enas om prioriteringar i verksamheten. Vi måste nu utgå ifrån de förutsättningar majoriteten ger, och liksom tidigare år efterfrågar vi en extern totalt genomlysning i syfte att effektivisera och nå de finansiella mål som krävs för en hållbar ekonomisk utveckling. Folkpartiet vill, med en kommunalskatt i nivå med liknande kommuner, locka fler företagare och anställda att bosätta sig i Kalmar och bidra till ökade skatteintäkter och en positiv utveckling för vår kommun. En liberal utgångspunkt är att varje generation ska betala sina kostnader. Efter valet har S, V och C drivit igenom en ny politisk organisation som gynnat socialdemokraterna på oppositionens bekostad. Allt färre partier har nu insyn i hela den politiska processen och Folkpartiet kommer, med de nya villkoren, fortsatt att arbeta för en ökad öppenhet och allmänhets möjlighet att kunna påverka sin egen och Kalmars utveckling. Barnen är vår framtid och vi ser satsningar på barnen som en investering. Istället för att ekonomiskt gynna vuxeneliten satsar vi mer på föreningarnas ungdomsverksamhet. Folkpartiet vill arbeta mera förebyggande och startar nu en social investeringsfond, där vi med tidiga insatser kan stärka barnen och minska mänskligt lidande och framtida kostnader i form av t.ex. sociala insatser. Vi vill bl.a. garantera god utbildning för kommunens placerade barn, stärka elevhälsan och tillföra resurser för fler utbildade studie- och yrkesvägledare. Skolan måste bli bättre på att vägleda ungdomar till framtidens jobb och också erbjuda framtidens företag och institutioner den rätta och bästa kompetensen. Fortsatt brist på bostäder med hyresrätter för ungdomar och små hushåll är ett hinder för ungdomars första egna lägenhet eller möjlighet att bo kvar i Kalmar efter studier här. Försämrad tillgänglighet riskerar en levande stadskärna och när lättframkomliga vägar o va dlas till stadsgator otverkar det även arbetspendling och varutransporter. Parkeringsplatser saknas i allt fler stadsdelar. Hämmande för tillväxten är det också när kommunen tar över det företagare kan göra så mycket bättre. Kalmar sjunker i rankningen av företagsklimatet. Vi liberaler vill öka den enskildes frihet att påverka och välja, och därför vill vi genom ett förbättrat företagsklimat, uppmuntra anställda och nya företagare att bli en del av valfriheten i Kalmar. Personalen är kommunens största och viktigaste resurs och när kommunen kan jämföra sin verksamhet med andra, kan vi också visa att Kalmar kommun är bäst i kvalitet och effektivitet. Inger Hilmansson Carl-Henrik Sölvinger Sofie Bergman Björn Brändewall Kent Pettersson Anna-Britt Wejdsten 3

118 Liberal vision 2030 Folkpartiet liberalerna är sprunget ur rösträttsrörelsen och vår liberala vision vilar på grundpelare som individens frihet, demokrati, marknadsekonomi och varje människas ansvar att utifrån sina förutsättningar bidra till samhällets utveckling. Med ökat liberalt inflytande fick kommunens alla verksamheter en total genomlysning, där vi med ökad kompetens och kostnadskontroll, både lyckades sänka skatten i nivå med jämförbara städer och med bibehållen kvalitet, bidra till varaktigt reformutrymme i kommunens ekonomi. Nu byggs bostäder i samförstånd mellan myndigheter, företagare och invånare med full respekt för stadens historia och människors behov av gröna lungor och rent vatten. Bra kollektivtrafik och säkra cykel- och billeder gör att fler kan bosätta sig i kommunens tätorter, där flera boendealternativ kan erbjudas våra invånare. Kalmars valfrihet och kvalitet i välfärden lockar företagare och anställda att bosätta sig i Kalmar. Utbildade studie- och yrkesvägledare motiverar, tillsammans med lärare och företagare, elever för en framtid som företagare eller anställda. Fler invånare och en välkomnande attityd till entreprenörer i välfärden har inneburit en konkurrens som sänkt priser och höjt kvalitén i både privat och kommunal verksamhet. Ett förbättrat företagsklimat har också inneburit fler människor i arbete och ökad framtidstro för regionens ungdomar. Fler invånare med mer kvar i plånboken har bidragit till ytterligare efterfrågan på kultur och idrott som i sin tur bidragit till ökad kreativitet och tolerans i vår kommun. Barn och ungdomar kan välja i ett brett utbud av kultur och idrott där inte plånboken är styrande. Föreningslivet upplever en renässans när fler vill vara delaktiga i samhällsbygget och även ungdomar deltar nu som volontärer i de mest skilda verksamheter. Nyfikenhet och framtidstro präglar både stad och landsbygd och en tilltro till det politiska ledarskapet gör att boende här möter nya invånare med stor öppenhet och respekt för varandras olikheter. Vår satsning på att uppmuntra samverkan mellan ett kunskapsintensivt näringsliv och ett Linnéuniversitet med kvalitet i fokus, lockar nu nya industri - och tjänsteföretag till regionen. Studenterna erbjuds efter studier att bo kvar i den bostad de valt, men utbudet erbjuder nu också flera boendealternativ för den som väljer Kalmar. Läkarutbildningen i Kalmar har stor del i den framgång där regionsjukhuset Kalmarsund nu är svensk förebild i säker och jämställd vård. Flyget erbjuder möjligheter att resa till och från Kalmar över dagen, och dubbelspår och mötesplatser ger säkra ankomsttider på järnvägen. Det har underlättat för de företag som ville växa och etablera sina huvudkontor här. Kalmar är en aktiv spelare i den sydostregion som kraftsamlar kring forskning och innovationer för att vår region och Europa, vars framtid vi delar, ska klara strategin om en hållbar tillväxt som kommer alla till del. Medlemskapet i EU har gett oss ett av de viktigaste verktygen för att med Kalmar som förebild kunna samarbeta om miljön kring Östersjön. Vi liberaler möter framtida utmaningar med optimism kring de lösningar som forskning, ny teknik och internationella avtal erbjuder. Kalmar har blivit ett attraktivt besöksmål, men viktigast är att både konstruktivt granskande och nöjda invånare nu har blivit kommunens bästa ambassadörer att locka nya invånare att bygga sin framtid i Kalmar kommun. Här finns friheten att både växa och välja! Inger Hilmansson, gruppledare (FP) 4

119 Förslag till ändringar, yrkanden och reservationer Tusental SEK + = minskade utgifter/ökade intäkter - = ökade utgifter/minskade intäkter Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret/bolagen Yrkanden/Uppdrag - Utmaningsrätt införs för all verksamhet i kommunal regi där detta är tillåtet. Utmanarrätten stimulerar till att driva verksamheter på ett nytt sätt och stimulerar mångfald, effektivitet och kvalité. - Sänk kommunalskatten med 10 öre till 21: Halva Destination Kalmars aktier ska bjudas ut till försäljning till det lokala näringslivet. Ägarkonstruktionen bör vara liknande den i flygutvecklingsbolaget. Kostnaderna för tjänsteköp delas mellan ägarna Budgetramen för kommunledningskontoret minskas Folkpartiet hade velat att omorganisationen av kommunledningskontoret medförde effektivitets- eller samordningsvinster. Det fanns potential för detta i organisationen enligt de utredningar som gjordes före omorganisationen. - Ä u bättre edel för i ter a förbättri gsåtgärder slopas Medel för insatser för social hållbarhet tas bort med anledning av inrättandet av en social investeringsfond Medel för insatser för forskning, utveckling och tillväxt i Kalmar avvecklas. Lovvärda projekt kan prövas från fall till fall inom kommunledningskontorets budget Uppdrag: extern upphandling av genomlysning av kommunen med inriktning att föreslå prioriteringar och effektiviseringar i verksamheterna Avskaffa 2:e vice ordf. i Samhällsbyggnadsnämnden, Omsorgsnämnden, Barn och Ungdom, samt kommunstyrelsen Politikerarvoden återställs till nivåer före april 2012 och räknas upp enligt kommunals avtal Tidsredovisning införs som ett planeringsinstrument för tjänstemän på kommunledningskontoret och Samhällsbyggnadsnämnden. - Att kommunen ska direktsända fullmäktiges sammanträden. Kommunstyrelsens sammanträden bör också spelas in för att i efterhand läggas ut på kommunens hemsida Att partier som är representerade i kommunstyrelsen men inte i kommunstyrelsens arbetsutskott ska ges en oarvoderad s.k. insynsplats i arbetsutskottet. 5

120 - Generell ramjustering för Kommunstyrelsen, Kommunens revisorer, Samhällsbyggnadsnämnden, Servicenämnden samt Kultur och Fritidsnämnden på totalt 1,25 % för att snabbare nå det finansiella målet. Ökad ambitionsnivå om 0,25 % för projektet Stabil eko o i inom ovanstående nämnder. Riktade insatser kan minska generella ramjusteringen Kalmar Kommunbolag AB ska ge en årlig marknadsmässig utdelning till sina ägare. Målet bland bolagen bör generellt vara 2 % av eget kapital med vissa undantag t.ex. Kalmar Vatten AB. Utdelningen bör på sikt kunna öka. - Kalmarhem ska uppdras ge förtur till skyddade boenden för barnfamiljer och våldsutsatta. - Att kommunen på försök inför studentmedarbetare d.v.s. att studenter på universitetet under slutet av sin studietid anställs av kommunen ca 10 timmar per vecka. - Att skriftliga rutiner upprättas för återgång i arbete efter sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. - Att de 150 språkpraktikplatserna för SFI utökas till 300 för att bättre motsvara SFI:s faktiska elevantal, och att de inte bara erbjuds utan även används. Vid språkpraktik krävs ingen matchning mot elevens yrkeskompetens. - Att kommunledningskontoret får i uppdrag att samordna kommunens förfrågningar och utbud av praktikplatser till en öppen webbplats där elever, skolpersonal och arbetsgivare kan söka och lägga upp förfrågningar samt erbjudanden om praktik. Denna ska syfta till att täcka behoven hos Kalmarsunds Gymnasieförbund inklusive SFI, Arbetsmarknadsenheten och även grundskolan. Uttalanden - Att Lindö skyddas som kommunalt naturreservat - Att kommunledningskontoret omgående ska färdigställa sin bredbandsstrategi. Arbetet har pågått i över två år. Samhällsbyggnadsnämnden Mark- och planeringsenheten heter nu projekt- och exploateringsenheten och den personal som arbetat med planfrågor och planberedning har flyttat från Kommunledningskontoret till Samhällsbyggnadskontoret. Vi vill effektivisera arbetet från plan till färdig bostad. Vi oroas dock av minskad representation i planutskottet, och de omfattande delegeringar som ger opposition och allmänhet minskade möjligheter till inflytande över besluten. Det är viktigt att webbtjänster, där man bl.a. kan följa sitt ärende kan utvecklas ytterligare som en service åt alla aktörer och allmänhet. Vi värna mark- och fastighetsägarnas rätt till användning av sina markresurser så länge det inte är till men för grannar eller allmänintresset. Om grannarna säger ja, säger vi ja! 6

121 Yrkanden/Uppdrag - Totala budgetramen för Samhällsbyggnadsnämnden minskas. Arbetet med översiktsplanen är färdig, nästa mandatperiod görs bara justeringar. Kontoret har trots ökade budgetramar inte ökat sin effektivitet beträffande t.ex. detaljplaner. Ramen minskas därför Respektera grönstrukturplanen för en bra livsmiljö i Kalmar. - Avdela resurser för kontinuerlig översyn av gamla detaljplaner. Idag finns detaljplaner som inte uppdaterats sedan 1950-talet. Människors behov, intressen och önskemål har ändrats mycket sedan dess. - Tjänstemännen på samhällsbyggnadsnämnden tidsredovisar för bättre planering och effektivitet i avgiftsfinansierade ärenden gällande planläggning och bygglov. - Servicegarantier införs inom de ärendeslag där detta är möjligt. - Målen för mediantider avseende bygglov ska vara under 14 dagar. - Ma ka i te bo i e detaljpla. Ko u led i gsko toret tillsa a s ed samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med lokala byggentreprenörer utreda vilka de viktigaste anledningarna är till att de planlagda bostäderna inte blir bebyggda i högre utsträckning, för att därefter presentera en åtgärdsplan för kommunfullmäktige. Servicenämnden Servicenämnden bör i ökad utsträckning vara öppen för entreprenörer och förslag som leder till mer valfrihet för den enskilde. En positiv attityd till företagare ger också en utveckling av verksamheten när den är beredd att låta sig jämföras med andra. Kontaktcenter har utvecklats väl och befriat flera verksamheter från arbetsuppgifter, vilket borde ge besparingar främst i serviceförvaltningens verksamheter. En ökad tillgänglighet till stadskärnan är viktigt för att Kalmar långsiktigt ska utvecklas till en alltmer levande och trygg stadskärna. Så länge staden saknar parkeringshus, kan inte nuvarande parkeringsplatser utvecklas till de vackra och kustnära mötesplatser de borde vara. Yrkanden/Uppdrag - Införande av utmaningsrätt och fler verksamheter prövas för konkurrensutsättning Skötseln av Södermöres parkverksamhet prövas för entreprenad. Lokala utförare kan ha konkurrensfördel av minskade bränsle- och transportkostnader Taxor för småbåtshamnar anpassas till de verkliga kostnaderna Vid upphandling av t.ex. entreprenad bör miljöcertifierade utförare prioriteras. - Att servicenämnden utreder förutsättningarna för att tillsammans med Kalmar Energi AB använda returvärmen i fjärrvärmenätet eller andra metoder för att med hjälp av markvärme hålla snö/isfritt på gång- och cykelbanor i vissa tätt frekventerade delar av Kalmar samt att tekniken finns med som 7

122 ett alternativ i framtida nyanläggningar där vinterväghållning är svår och dyr att genomföra med traditionella metoder. - Att servicenämnden i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden upprättar gåsbajsfria zo er vid centrala badplatser i Kalmar. - Uppdrag att ta fram kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser inför alla evenemang. Detta så att samordning kan ske och utgifter fördelas i förväg mellan t.ex. Destination Kalmar och övriga aktörer. Rollerna mellan kommun och företag förtydligas för att undvika nya kostnader för kommunen. Kompensationen till servicenämnden vid större evenemang ska ske genom tjänsteköp. - Minst ett centralt parkeringshus bör färdigställas. - Uppdrag att undersöka hur kommunen kan underlätta etableringen av fler hundrastgårdar. - Uppdrag att utreda konsekvenser av införande av ett valfrihetssystem avseende matleveranser i hemtjänsten i Kalmar kommun. Kultur och fritidsnämnden Kalmar Familjebad inordnas nu under Kultur och Fritid på det sätt vi föreslagit. Att satsa på kultur och föreningsverksamheter i barnens tidiga år kan förebygga utanförskap och ohälsa senare i livet. En central fritidsgård ska inte betalas med färre öppettider i fritidsgårdar nära hemmet och den av majoriteten utlovade skejtparken bör förverkligas. Ett nytt kulturcentrum ska ersätta kulturskolans, bibliotekets och Byteaterns undermåliga lokaler. Yrkanden/Uppdrag - Föreningsstöd omfördelas inom befintlig ram och totala ramen utökas till stöd för föreningars ungdomsverksamhet. Samarbeten mellan föreningar ska uppmuntras Uppdrag att redovisa former för hur ideella föreningar som aktivt arbetar för ökad tillgänglighet för funktionsnedsatta utövare ska premieras. - Uppdrag att tillsammans med Samhällsbyggnadsnämnden utreda en permanent placering av sommarteatern i Krusenstiernska gården. - Kultur och fritidsförvaltningen startar El-Sistema verksamhet i Kalmar, som ett komplement till Kulturskolan. El-Sistema är en kör- och orkesterskola i grupp som ursprungligen kommer från Venezuela. Detta ger möjlighet för fler att delta till samma kostnad. - Förvaltningen utreder i samarbete med Barn- och ungdomsförvaltningen vilka samordningsvinster som kan göras vid en organisatorisk sammanläggning av fritidshemmen och fritidsgårdarna under Barn- och Ungdomsnämnden. - Förvaltningen ges i uppdrag att finna lösningar för att filialbiblioteken stängs en vardag i veckan för att hållas öppet på helgerna då fler är lediga. - Vi uppdrar åt Kultur- och fritidsförvaltningen att utreda kostnader och placering för fler medborgarkontor i kommunen t.ex. i Smedby. Uttalanden - Andelen föreningsstöd ökas inom befintlig ram till förmån för Barn- och ungdomsverksamhet. 8

123 - Föreningar ska i ökad omfattning erbjudas att mot viss ersättning själva driva idrottsanläggningar. - Kulturella arrangemang även utanför Kvarnholmen ska uppmuntras. Barn- och ungdomsnämnden Elever måste tidigt få forma sina drömmar om vad de vill göra med sina liv. Fler utbildade studie- och yrkesvägledare ska vägleda barnen till framtidens jobb och skolan bidra till höjd kunskapsnivå och kunna erbjuda rätt kompetens till företag och institutioner. Det är en satsning som betalar sig i form av färre avhopp och programbyten på gymnasiet, vilket i sin tur leder till att ungdomar tidigare kommer ut i arbetslivet. Ett arbete måste påbörjas där resursfördelningen bättre anpassas till den faktiska verksamheten. Ett tydligt mål om att de flesta barn som lämnar förskoleklass kan läsandets grunder ska införas. Yrkanden/Uppdrag - Att de barn med störst behov, bland 15 timmars barnen, får utökad tid till 20 timmar. Förvaltningens utredning om olika modeller för att tillhandahålla mer tid för 15-timmars barnen färdigställs Budgetramen utökas för barn- och ungdomsförvaltningen för att kunna anställa två utbildade studie- och yrkesvägledare Budgetramen utökas för en förstärkning av elevhälsan Budgetramen för barn- och ungdomsförvaltningen utökas för att anställa utbildade speciallärare för stöd till barn Att Barn- och ungdomsnämnden genom replikering ansluter sig till SkolFam. Ett projekt som med hjälp av koncentration på utbildning minskar riskerna för placerade barn. Folkpartiets motion om detta vann bifall men var villkorat med att medel ur sociala investeringsfonden skulle användas. Då majoriteten bestämt att denna ska utgå budgeterar vi för en anslutning Införa ett resursfördelningssystem i förskolan i likhet med grundskolan. I detta bör regleras så att förskolorna ersätts även för faktisk vistelsetid. - Att utreda vilka regel- och organisationsförändringar som behövs för att avlasta rektorerna administrativa uppgifter. Rektorsrollen ska fokusera på det pedagogiska ledarskapet. - Att förvaltningen i samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen utreder vilka samordningsvinster som kan göras vid en organisatorisk sammanläggning av fritidshemmen och fritidsgårdarna under Barn- och Ungdomsnämnden. - Att lovskolan tillförs mer resurser för att stärka kvalitén Uppdrag att utreda konsekvenserna av införande av en utökad barnomsorgsgaranti. Syftet är att garantera en plats i barnomsorgen vid önskat datum men också ett kontrakt om kvalité innehållande tak för barngruppernas storlek, andel personal/barn etc. Om dessa garantier inte hålls ska familjen kompenseras t.ex. genom nedsatt barnomsorgsavgift eller annan ekonomisk ersättning. - Att tävlingen för högstadieelever kring medborgarförslag Ko u alråd för e dag verkställs. 9

124 - Central gemensam rättning av nationella prov bibehålls utan att ta resurser från ordinarie undervisning Att personalen inom barn- och ungdomsförvaltningen kompetensutvecklas inom HBTQ. -50 Omsorgsnämnden Inom nämndens område utförs en alltmer kvalificerad vård och omsorg med stor professionalism. Andelen äldre växer och vårdtyngden ökar, samtidigt som även fler yngre har stora behov av t.ex. hemtjänst. Detta, tillsammans med allt kortare sjukhusvistelse vid landstingsvård, ställer höga krav på rätt formell kompetens och fortbildning hos personalen. Rätten till heltid och egen schemaläggning får inte äventyra kontinuitet och säkerhet. Närvarande chefer och egen vikariepool i teamen har visat sig vara en framgångsfaktor. Folkpartiet kommer fortsätta värna om den enskildes möjligheter att påverka vem som utför deras hemtjänst. Vi vill även att vård och omsorgsboende prövas inom ramen för LOV. Då blir det omsorgstagaren som väljer, istället för att politiker som idag väljer lägsta pris för omsorgen. Vi kommer också att bevaka efterlevandet av parboendegarantin i Kalmar kommun under Yrkanden/Uppdrag - Servicegaranti inom omsorgen innebär att omsorgstagaren kompenseras ekonomiskt om de lokala omsorgs- och värdighetsgarantierna inte efterlevs av kommunen t.ex. genom nedsatt omsorgsavgift. Värdighetsgarantierna ska genomsyra all omsorgsverksamhet. - Användningen av Resurscentrum minskas kraftigt till förmån för egna vikariepooler Inför tydligare kvalitetsansvar för enhetscheferna i organisationen. I huvudsak ska cheferna finnas och verka i den verksamhet de ansvarar för. Tidsbegränsade förordnanden ska användas för högre rotation i chefskapet. Detta i enlighet med de förbättringsområden som Ensolution identifierat. - Uppdrag att löpande arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser för personalen för att minska sjukfrånvaron bland de anställda. Sjukfrånvaron i relation till ordinarie arbetstid uppgick 2013 till 7,99% och har ökat de senaste åren. Prognosen för 2014 pekar mot fortsatt hög sjukfrånvaro. Ökningen över tid är mycket oroande och krafttag behöver genomföras tillsammans med kommunhälsan. - Uppdrag att hitta former inom förvaltningen för att meritera medarbetare som nära omsorgstagarna bidrar till kvalitetsutveckling genom engagemang och specialkompetens. - Uppdrag att skärpa samverkan och hitta metoder för en bättre sammanhållen vårdkedja speciellt mellan sjukhus hemsjukvård samt mellan strokeverksamheten hemrehabiliteringen. - Att medarbetare som vill starta nya företag inom hemtjänst ges stöd från kommunens enhet för näringsliv- och arbetsmarknad. Näringslivets utveckling inom alla branscher är viktig för att kommunen ska växa. - Att olika boendeformer för äldre uppmuntras Socialnämnden Informationen om att Barnahus nu finns till som en resurs för barnen finns bör förbättras. 10

125 Tidig hjälp för unga behövs då den psykiska ohälsan i denna grupp ökar. Vi vill att kommunen söker samarbete med Landstinget för att nå dessa ungdomar på ett så bra sätt som möjligt. Vi gör också en investering i en social fond som ska ge minskade kostnader i form av LVU omhändertaganden och placeringar i familjehem. Vi välkomnar de ökningar i bidrag som både alliansregering och senare majoriteten i Kalmar aviserats för kvinnojouren. Yrkanden/Uppdrag - Uppdrag att frigöra ytterligare resurser för förebyggande arbete. Detta för att undvika kostnader senare. Resurserna ska tas inom befintlig budget. Den miljon som avsatts för insatser inom social hållbarhet bör helt fokusera på förebyggande insatser. - Uppdrag att kontinuerligt rapportera till fullmäktige om avtalet med Migrationsverket gällande kommunmottagna flyktingar eller ensamkommande flyktingbarn behöver utökas. - Att socialnämnden bistår Barn- och ungdomsnämnden med anslutning till SkolFam. Södermöre kommundelsnämnd Södermöre, med Ljungbyholm som centrum, är en ung och växande del av Kalmar kommun. Kommundelsnämnden är viktig som demokratiprojekt med ett lokalt beslutsfattande. Med ca hälften av kommunens yta men bara ca 7500 invånare måste Södermöre tillåtas att finna egna lösningar på sin verksamhet. Ett första steg är att överföra ansvar och medel för så mycket av kommunens verksamhet på plats till kommundelen. Yrkanden/Uppdrag - Budgetramen utökas för att anställa speciallärare för stöd till barn -200 med särskilda behov - Budgetramen utökas för studie- och yrkesvägledare Förstärkning av skolbibliotekarietjänst i Södermöre. Detta för att säkerställa varje elevs tillgång till skolbibliotek samt undersöka hur bibliotekens tjänster kan utnyttjas bättre i undervisningen Uppdrag ges att inventera och rapportera till fullmäktige inom vilka områden man har egen beslutanderätt och inom vilka områden detta är inskränkt genom t.ex. centralisering eller delegation. Nämnden ska även redovisa inom vilka områden man vill få eller ta tillbaka beslutanderätt/medelstilldelning. - Att Södermöre kommundelsförvaltning i och med införandet av valfrihet i hemtjänsten ges i uppdrag att ta fram en egen ersättningsnivå per timme för beviljade timmar enligt biståndsbeslut. Denna ska gälla för Södermöre specifikt och vara en anpassning till kommundelens kostnader för hemtjänst. - Uppdrag att utifrån kommunens bredbandsstrategi ta fram en lokal bredbandsstrategi för Södermöre kommundel. Detta är av stor betydelse för kommundelens fortsatta utveckling vad gäller företagande och befolkningstillväxt. - Att medarbetare som vill starta nya företag inom hemtjänst ges stöd från kommundelsnämnden gärna i samarbete med företagarföreningen. 11

126 Investeringsbudgeten Kommunledningskontoret får i uppdrag att under 2015 sälja Kläckeberga gård. Reavinsten för Kläckeberga gård samt från försäljningen av 50% av aktierna i Destination Kalmar AB om (ca 25 milj.) placeras i en Social investeringsfond. Följderna blir att investeringar i ny ladugård inte behöver genomföras, att kommunen mister arrendeintäkter och att potten för insatser för social hållbarhet slopas. Förslag till ändringar, yrkanden och reservationer + = minskade utgifter/ökade intäkter - = ökade utgifter/minskade intäkter Resultatbudget (tusental SEK) Sänkt skatt 10 öre Mer tid 15h barnen (20 h 200 barn) Förstärkning elevhälsan Skolfam Speciallärare Två utbildade SYV Genomlysning -500 Föreningars ungdomsverksamhet -400 Särskild satsning central rättning nationella prov -250 Speciallärare: Södermöre -200 SYV: Södermöre -200 Uteblivet arrende Kläckeberga gård -194 Direktsända KF -100 Utökad lovskola -100 Utökad tjänst skolbibliotekarie Södermöre -100 Kompetensutv. HBTQ på BoU % av DK aktier säljs, tjänsteköp delas mellan ägarna 6981 Samhällsbyggnadsnämndens ram minskas 2500 Utmaningsrätt Servicenämnden 1500 Minskad användning Resurscentrum, ON och SKDN 2000 Stabil ekonomi + 0,25 %, ej BoU, ON, SKDN, SN 1575 KLK ospecificerat krav på effektivisering 1500 insatser forskning, utveckling och tillväxt 1000 Ännu bättre avvecklas 1000 M.a.a. Social investeringsfond, insatser för social hållbarhet 1000 Södermöres parkverksamhet prövas för entreprenad 500 Kompensation vid större evenemang utgår 500 Taxor för småbåtshamnar kostnadsanpassas 500 Avskaffa 2:a vice ordf. 4 nämnder 365 Återställande av arvoden 300 Summa

127

128 Kalmarbygden kan bättre! Kalmarbygden kan bättre! Kalmarbygden är fantastisk! Här möts slottet och vår unika kulturbebyggelse, gröna parker och blå vattenblänk med modern arkitektur, universitet och ett rikt nöjesutbud. Men Kalmar är mer än bara turism och evenemang. Det är också barn i allt för stora barngrupper och personal som inte har tid att laga mat med och gå ut med våra äldre. Det är invandrare, tiggare och hemlösa som hamnat utanför det svenska samhället. Kalmarbygden kan bättre, men vägen dit är inte lätt. Kommuns ekonomi är ansträngd: Vi måste mindska kostnaderna och öka intäkterna för att kunna satsa mer på trygghet och trivsel. Vi måste lägga prestige på hyllan och lyssna på varandra, även våra politiska motståndare. Vi måste tänka långsiktigt, skapa goda förutsättningar för våra företag och ha högt i tak i den politiska debatten. En effektiv kommun. Vi har under senare år har vi sett hur både kommunens administration och majoritetens politiska organisation har svällt. Liksom ett träd ibland måste beskäras för att bli starkt och bära frukt, måste också kommunens organisation ibland beskäras. Trygga familjer lägger grunden. Vi ser, trots en ökad materiell standard, att allt fler unga mår dåligt. Multiarenor i alla ära. Men vi vet alla att barn som får växa upp med värme och ramar har bättre förutsättningar att klara livets utmaningar. Stödet tillföräldrar och våra yngsta måste prioriteras. När man lämnar sina barn på förskolan så ska man veta att ens barn får en god omsorg, i bra lokaler med en god pedagogisk verksamhet. Mer respekt för äldre. Äldre förtjänar både trygghet och att bli bemött med respekt och värdighet. Därför är det viktigt att personalen inom äldreomsorgen har goda arbetsvillkor den ohållbara schemasituationen måste få ett slut. Tid måste finnas för gemenskap och det mänskliga mötet: att promenera, spela spel eller bara sitta och prata. Vi vill slå vakt om aktiveringen och att de äldre åter ska få vara med och laga sin mat. Nylagad och närproducerad mat som doftar, smakar och ser god ut är en självklarhet! Bättre integration. Den som känner sin egen historia och kultur står tryggare i mötet med andra kulturer. Därför vill vi uppmuntra skolavslutningar i kyrkan. Det är en fin tradition som bidrar till att stärka samhällsgemenskapen och öka ungdomarnas förståelse för vår svenska kultur. Vi vill också ha en total genomlysning av alla integrationspolitiska program och inrätta ett faddersystem, så varje familj som kommer till Kalmar inte bara får en introduktion i hur Sverige fungerar, vilka värderingar och traditioner vi har utan också får en naturlig väg in i det svenska samhället. Hela Kalmarbygden ska leva. Vi har en vacker landsbygd där en stor del av kommunens invånare bor och det måste också avspeglas i kommunens prioriteringar. Christopher Dywik Ordförande & Gruppledare för Kristdemokraterna i Kalmar kommun 2

129 Kalmarbygden kan bättre! Ordning och reda i ekonomin Eftersträva en resursförskjutning på minst 1 procent från administration till direkt operativ verksamhet vid samtliga förvaltningar. Avskaffa 2:e vice ordföranden i samtliga nämnder. Utredningsförslag Tillsätta en oberoende utredning för att genomlysa kommunens verksamhet och organisation och presentera konkreta, mätbara och genomförbara effektiviseringsförslag för att sänka kommunens kostnadsläge. Ge Serviceförvaltningen i uppdrag att undersöka eventuella ekonomiska och miljömässiga vinster genom att lägga ut skötseln av grönområden och planteringar i Södermöre kommundel på entreprenad. 3

130 Kalmarbygden kan bättre! Ett grönare Kalmar Ge ansvarig enhet i uppdrag att, i dialog med KLT, tillse att Kalmar kommun får en avsevärd utökning av anropsstyrd kollektivtrafik på kvällar och helger. Ge miljöenheten i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för att göra Kalmars skolor, förskolor och äldreboenden kvicksilverfria. Ge Serviceförvaltningen i uppdrag att tillse att kommunens jägare, tillsammans med ägarna eller arrendatorerna, till angränsande marker, samordnar sin jakt av vildsvin. Samt att föra en dialog kring utfodring och användande av åtel i området så att detta kan ske på ett ändamålsenligt sätt. Utredningsförslag Ge ansvarig enhet i uppdrag att utreda möjligheterna och de ekonomiska förutsättningarna att erbjuda reducerade priser på kommunens kollektivtrafik under lågtrafik. Ge ansvarig enhet i uppdrag att utreda möjligheterna och de ekonomiska förutsättningarna att under viss lågtrafik erbjuda gratis kollektivtrafik för ungdomar, pensionärer och barnfamiljer med barnvagn. 4

131 Kalmarbygden kan bättre! Ett växande attraktivt Kalmar Ge samhällsbyggnadskontoret i uppgift att, vid stadsplanering, tillse att all nybyggnation anpassas efter den kringliggande bebyggelsen. Detta för att låta områden bevara sin egen särpräglade karaktär. Fortsatt stöd till samhällsbyggnadskontorets projekt att lyfta fram Kalmars unika historiska arv och det medeltida Kalmars stadskärna i kvarteret Valnötsträdet. Ge Kommunledningskontoret i uppdrag att skyndsamt färdigställa Kalmar kommuns bredbandsstrategi. Ge Serviceförvaltningen i uppdrag att tillse att kommunens mindre samhällen får minst en central plantering eller annan jämförbar ut yck i g vid sa hällets ce tru. Inrätta ett faddersystem för samtliga flyktingar som tas emot i Kalmar kommun. Uppmuntra kommunens skolor att även fortsättningsvis arrangera traditionella jul- och sommaravslutningar i kyrkan. Ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att förhålla sig mer generös vad gäller storleken på tomter i framtagandet av nya detaljplaner på landsbygden. Ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att presentera en tillgänglighetsguide över Kalmar kommun som innehåller offentliga toaletter och de mest välbesökta turistmålen och presentera denna i god tid innan sommaren Utredningsförslag Ge kommunstyrelsen i uppdrag att utvärdera de offentliga och ideella integrationspolitiska projekten och verksamheterna som finns i kommunen för att kunna uppnå en bättre samordning och en effektivare integrationsprocess. 5

132 Kalmarbygden kan bättre! Hög kvalite i välfärden Ge Serviceförvaltningen i uppgift att flytta produktionen av mat till kommunens vård- och omsorgsboenden, från storkök ut till avdelningarna, där personalen lagar maten tillsammans med de boende. Inrätta ett äldreombud på kommunledningskontoret, en tjänsteman med ett särskilt ansvar för att ta tillvara äldres intressen, på samma sätt som med kommunens ungdomsombud. Ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utöka öppettiderna på kommunens fritidsgårdar på kvällar och helger genom bland annat föräldramedverkan och föreningsmedverkan. Ge Södermöre kommundelsförvaltning i uppdrag att ta fram en egen ersättningsnivå per timme så att privata och kommunala utförare inom omsorgen får likvärdiga förutsättningar att verka utifrån. Utredningsförslag Tillsätt en oberoende utredning för att genomlysa Omsorgsnämndens verksamhet och presentera konkreta, mätbara och genomförbara åtgärdsförslag för att sänka verksamhetens kostnadsläge. Ge Barn- och ungdomsförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna och möjligheterna för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. 6

133 Kalmarbygden kan bättre! Verksamhet och medarbetare Ge samtliga förvaltningar i uppdrag att införa ett belöningssystem, likt det som finns i Södermöre kommundel, som uppmärksammar och belönar nytänkande och goda förslag och bidrar till att verksamheten utvecklas. Ge Socialförvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot våld i nära relationer och mot hedersrelaterat våld. Förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron inom omsorgen genom att förlägga de anställdas friskvård till arbetstid. Mät den upplevda kvalitén bland personalen på samma sätt som det mäts bland brukare. Investeringsbudgeten Prioritera förskole- och skolbyggnationerna i Hagby och Halltorp i investeringsbudgeten. Inrätta en familjecentral i Lindsdal. 7

134 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2014/ Kommunfullmäktige Renhållningstaxa för hushållsavfall 2015 samt taxeföreskrifter 2015 för Kalmarsundsregionens Renhållare Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner förslag till renhållningstaxa för hushållsavfall 2015 samt taxeföreskrifter 2015 för Kalmarsundsregionens Renhållare. Bakgrund Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att en kommun inte får delegera beslutsrätten om taxor till ett kommunalförbund. Varje medlemskommun måste därför fatta beslut om renhållningstaxa och taxeföreskrifter. I KSRR:s förslag är taxorna generellt oförändrade sedan 2012 men ett par taxor har tillkommit med anledning av den nya matavfallsinsamlingen samt att Oskarshamns kommun är ny medlem i förbundet. Jonas Sverkén stadssekreterare Bilagor Förslag till renhållningstaxa för hushållsavfall 2015 Förslag till taxeföreskrifter 2015 Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax

135 Bilaga 3 1 Renhållningstaxa för hushållsavfall år 2015 för KSRR Beslutad av KSRR:s förbundsfullmäktige XXXX-XX-XX, XX, samt hos respektive medlemskommuns kommunfullmäktige: Kalmar kommun XXXX-XX-XX, XX Mörbylånga kommun XXXX-XX-XX, XX Nybro kommun XXXX-XX-XX, XX Oskarshamn kommun XXXX-XX-XX, XX Torsås kommun XXXX-XX-XX, XX Belopp i SEK och exklusive mervärdeskatt A B Grundtaxa (per bostad/lägenhet/enhet) 1. Villa, helårsbostad Lägenheter Fritidsbostad Verksamheter, institutioner m.fl. 317 Taxa för färgsorterade hushållssopor i matavfall och restavfall samt för verksamheter där utsortering av matavfall ännu inte erbjudits. Helårshämtning (1/14 dag året om) liter säck liter kärl liter kärl liter kärl liter kärl liter kärl Förslag Fritidshämtning (var 4:e vecka apr-maj och sep-okt, 1/14-dag jun-aug) liter säck liter kärl liter kärl liter kärl liter kärl liter kärl Helårshämtning öar (1/14 dag året om) liter säck Fritidshämtning (var 4:e vecka apr-maj och sep-okt, 1/14-dag jun-aug) liter säck 920 Helårshämtning flerbostadshus samt verksamheter (1/14 dag året om) m 3 underjordsbehållare m 3 underjordsbehållare Fritidshämtning flerbostadshus samt verksamheter (var 4:e vecka apr-maj och sep-okt, 1/14-dag jun-aug) m 3 underjordsbehållare 1/14 dag m 3 underjordsbehållare 1/14 dag

136 Bilaga 3 2 Helårshämtning per villa (1/14 dag året om) m 3 underjordsbehållare m 3 underjordsbehållare 861 Fritidshämtning per fritidshus (var 4:e vecka apr-maj och sep-okt, 1/14-dag jun-aug) m 3 underjordsbehållare 1/14 dag m 3 underjordsbehållare 1/14 dag 519 C D Taxa för hushållssopor där KSRR bedömt att det inte är rimligt att få en fungerande utsortering av matavfall i grön påse. Gäller endast verksamheter där utsortering av matavfall ej kan erbjudas. Exempel på sådana platser är rastplatser, obemannade bensinstationer eller dylikt, tillfälliga verksamheter mm. Helårshämtning (1/14 dag året om) liter säck liter kärl liter kärl liter kärl liter kärl liter kärl Fritidshämtning (var 4:e vecka apr-maj och sep-okt, 1/14-dag jun-aug) liter säck liter kärl liter kärl liter kärl liter kärl liter kärl Helårshämtning - verksamheter (1/14 dag året om) m 3 underjordsbehållare m 3 underjordsbehållare Förslag Fritidshämtning - verksamheter (var 4:e vecka apr-maj och sep-okt, 1/14-dag jun-aug) m 3 underjordsbehållare m 3 underjordsbehållare Specialtaxa för latrin Oskarshamns kommun 43. Helårshämtning (1ggr var 4:e vecka året om) Fritidshämtning (var 4:e vecka apr-maj och sep-okt, 1/14-dag jun-aug) Extrakärl i samband med ordinarie hämtning/kärl för tillfälliga evenemang, per st Extrahämtning i samband med ordinarie hämtning, per st. 278 E Taxa för latrin Kalmar, Mörbylånga, Nybro samt Torsås kommun 47. Helårshämtning (1ggr var 4:e vecka året om) Fritidshämtning (var 4:e vecka apr-maj och sep-okt, 1/14-dag jun-aug) Extrakärl i samband med ordinarie hämtning/kärl för tillfälliga evenemang, per st Extrahämtning i samband med ordinarie hämtning, per st. 396

137 Bilaga 3 3 F Taxa för hämtning och bortskaffning av fett, slam samt pumpbart matavfall från slamavskiljare och slutna tankar Fett: 51. Hämtning av fett/pumpbart matavfall per gång (inplanerade årliga tömningar) Behandlingspris fett/slam/matavfall från fettavskiljare, per m G H I Slam: 53. Slam från enskilda avloppsanläggningar 0-3 m 3 (inplanerade årliga tömningar) Slam från enskilda avloppsanläggningar 3-6 m 3 (inplanerade årliga tömningar) Slam från enskilda avloppsanläggningar > 6 m 3, tillägg per m Slam från BDT avloppsanläggningar 0-3 m 3, per brunn 177 Tillägg för fett och slam: 57. Extratömning (inom 5 arbetsdagar) Extratömning (inom 10 arbetsdagar) Jourtömning (inom 8 tim) Spolning vid stopp, i samband med tömning, timtid (timtid debiteras per påbörjad ½ timme) 61. Framkörningsavgift om tömning ej skett pga. hinder eller liknande som ej meddelats i förväg av fastighetsägaren till KSRR 250 Taxa för trädgårdsavfall liter kärl (1/14 dag under säsong) Vippcontainer (1ggr var 4:e vecka under säsong, 8 hämtningar) Taxa för avfall som sorterats eller emballerats fel Felsorterat avfall för taxorna B, C och G Avgift för fel i sortering eller emballering om påpekande om fel gjorts av KSRR:s personal eller entreprenör 64. Fel i sortering eller emballering per gång 55 Taxa för tilläggstjänster Förslag Tilläggstjänster för taxorna B, C, D och E 65. Tilläggspris för förlängt hämtningsavstånd 1/14 dag per kärl Villa och fritidshus per 5 meter för avstånd från fastighetsgränsen till sopkärl >3 m Lägenheter, företag, institutioner m.fl. per 5 meter för avstånd från sopbil eller fastighetsgränsen till sopkärl > 15 meter Extrasäck (max. 200 liter) i samband med ordinarie hämtning Extrahämtning för säck (max.200 liter) eller kärl från 140 till 240 liter Extrahämtning för kärl från 370 till 660 liter Extrahämtning av underjordsbehållare Tömning av batteriholk en gång/månad (12 tömningar) Tömning av lampholk en gång/månad (12 tömningar) 418

138 Bilaga 3 4 J Taxa för tömning och hyra av containrar ( Behandlingsavgift per ton enligt taxa M tillkommer) Vippcontainrar eller liftdumperscontainrar 74. Utkörning/Hemkörning/Byte Hemkörning Byte Hyra per dygn Hyra per månad 3 m Hyra per månad 8-10 m Per tömning (fast hämtningsintervall) Extratömning 515 K L Växelflaksbehållare (ej komprimatorbehållare eller specialbyggda) 82. Utkörning Hyra per m 3 /dygn Hyra per m 3 /månad Per tömning (fast hämtningsintervall) Hemtagning och extratömning 799 Komprimatorbehållare och specialbyggda växelflakshållare m.m. 87. Per tömning (fast hämtningsintervall) Extratömning 865 Taxa för grovavfall, löst avfall m.m. från bostäder (Mottagnings- och behandlingsavgifter per m 3 enligt taxa M 100 tillkommer) 89. Per hämtning hos villor och fritidshus Timtid hämtning per timme hos flerfamiljshus Taxa för särskilda tjänster Förslag 91. Timtid, fordon med en förare samt en extra medarbetare, per timme Timtid, fordon med en förare, per timme Undantag, dispenser, per st Månadsfakturering, per år (ej e-faktura) Kärlbyte per st Intervallbyte, per st Kärltvätt, per st Utkörning och hämtning av lånekärl max 14 dagar, per kärl inkl. insatssäck 250 Behandlingsavgift per m 3 enligt taxa M 99 tillkommer M Mottagnings- och behandlingsavgifter miljöanläggning Moskogen Per ton Per m Brännbart hushållsavfall Grovavfall från bostäder till sortering

139 Bilaga 3 5 N Tillägg för avvikelser vid felsortering Felsorterat avfall för taxorna J 101. Felsortering, asbest per m Felsortering, impregnerat trä och slipers per m Felsortering färgburkar med färg per st Felsortering sprayburkar per st Felsortering dunkar med olja eller lösningsmedel per st Felsortering lysrör per st Felsortering gasoltuber per st Felsortering bilbatterier per st Felsortering elektronik per st Felsortering kylmöbel per st Felsortering vitvaror per st Felsortering batterier per st 48 Ikraftträdande Dessa föreskrifter om avfallshantering gäller från och med på renhållningstjänster utförda efter För renhållningstjänster utförda före gäller äldre föreskrifter. Förslag

1. Information om systematisk uppföljning av upphandlade ramavtal Föredragande: Björn Hedbäck, serviceförvaltningen

1. Information om systematisk uppföljning av upphandlade ramavtal Föredragande: Björn Hedbäck, serviceförvaltningen 1(7) Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 25 november 2014 kl. 8:00 Plats Sammanträdesrum Magistern Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Information om systematisk

Läs mer

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens 1(7) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 15 juni 2015 kl. 10:00 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 19 maj 2015 kl. 8:30-9:10 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 37-38 Beslutande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Bertil Dahl (V) Inger Hilmansson

Läs mer

Plats Stora konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Plats Stora konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens 1(7) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 25 november 2013 kl. 10:00 Plats Stora konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 17 maj 2016 kl. 8:30-8:55 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 49-51 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S)

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 22 maj 2012 kl. 8:30-9:20 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 64-66 Beslutande Johan Persson (S) Malin Petersson (M) Anette Lingmerth (S) Anna Thore (MP)

Läs mer

Verksamhetsplan. med budget. och ekonomisk planering för 2016 2017. Utkast 22 oktober

Verksamhetsplan. med budget. och ekonomisk planering för 2016 2017. Utkast 22 oktober Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016 2017 Utkast 22 oktober 1 Så fungerar vår verksamhetsplanering Den här verksamhetsplaneringen innehåller de mål som vi vill nå, en del av

Läs mer

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens. 3. Ny arena för idrottsverksamhet KIFAB Arena. Kommunstyrelsens förslag till beslut:

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens. 3. Ny arena för idrottsverksamhet KIFAB Arena. Kommunstyrelsens förslag till beslut: 1(9) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 20 juni 2016 kl. 10:00 OBS tiden! Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista 1. Val av protokollsjusterare

Läs mer

Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering 2016-2017

Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering 2016-2017 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2014-11-13 KS 2014/0922 Kommunfullmäktige Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering 2016-2017 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige

Läs mer

1. Information om energitjänsteprojektet Föredragande: Gunilla Svensson och Magnus Laneborg, serviceförvaltningen samt representanter från Caverion

1. Information om energitjänsteprojektet Föredragande: Gunilla Svensson och Magnus Laneborg, serviceförvaltningen samt representanter från Caverion 1(10) Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 12 november 2013 kl. 8:00 Plats Sammanträdesrum Magistern Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Information om energitjänsteprojektet

Läs mer

Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering

Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering 1 (11) 169 Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering 2016-2017 Dnr KS 2014/0922 Handlingar Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering 2016-2017. Moderaternas budgetreservation.

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE. Valteknisk samverkan vid val till kommunala nämnder och styrelser m m i Kalmar kommun för mandatperioden

ÖVERENSKOMMELSE. Valteknisk samverkan vid val till kommunala nämnder och styrelser m m i Kalmar kommun för mandatperioden ÖVERENSKOMMELSE Mellan Socialdemokraterna i Kalmar, Vänsterpartiet i Kalmar och Miljöpartiet i Kalmar har följande överenskommelse om samverkan under mandatperioden 2011 2014 träffats: Överenskommelsen

Läs mer

Verksamhetsplan. med budget. och ekonomisk planering för 2016 2017. Utkast 22 oktober

Verksamhetsplan. med budget. och ekonomisk planering för 2016 2017. Utkast 22 oktober Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016 2017 Utkast 22 oktober 1 Så fungerar vår verksamhetsplanering Den här verksamhetsplaneringen innehåller de mål som vi vill nå, en del av

Läs mer

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens 1(6) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 25 april 2016 kl. 11:00 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand

Läs mer

Skriftliga reservationer och protokollsanteckningar från kommunstyrelsens sammanträde den 1 december redovisas i bilaga.

Skriftliga reservationer och protokollsanteckningar från kommunstyrelsens sammanträde den 1 december redovisas i bilaga. 1(7) Rev 2015-12-08 Kommunfullmäktige Tider Måndagen den 14 december 2015 kl. 11:00 Tider 11:00-12:00 Frågor och interpellationer 12:00-13:00 Jullunch inkl. utdelning av hedersgåvor 13:00- Kommunfullmäktiges

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 27 januari 2015 kl. 8:30-9:55 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 2-7 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S)

Läs mer

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens 1(9) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 20 oktober 2014 kl. 13:00 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand

Läs mer

3 Verksamhetsplan med budget 2017 och ekonomisk planering 2018-2019 Beslutsnivå: Kommunfullmäktige

3 Verksamhetsplan med budget 2017 och ekonomisk planering 2018-2019 Beslutsnivå: Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(11) Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 7 juni 2016 kl. 8:00 Plats Sammanträdesrum Magistern Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1 Information

Läs mer

Kommunstyrelsen PROTOKOLL. Tid Tisdagen den 2 december 2014 kl. 8:00 11:15 Plats Sammanträdesrum Magistern. Omfattning 216-229

Kommunstyrelsen PROTOKOLL. Tid Tisdagen den 2 december 2014 kl. 8:00 11:15 Plats Sammanträdesrum Magistern. Omfattning 216-229 Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 2 december 2014 kl. 8:00 11:15 Plats Sammanträdesrum Magistern Omfattning 216-229 ande Johan Persson (S), ordförande Christina Fosnes (M), 1:e vice ordförande Bertil Dahl

Läs mer

Kommunstyrelsens nämndsmål och kommunledningskontorets aktiviteter 2015

Kommunstyrelsens nämndsmål och kommunledningskontorets aktiviteter 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åsa Bejvall 2015-02-17 KS 2014/1043 0480-45 01 11 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens nämndsmål och kommunledningskontorets aktiviteter 2015 Förslag till

Läs mer

Verksamhetsplan med budget 2017 och ekonomisk planering 2018-2019

Verksamhetsplan med budget 2017 och ekonomisk planering 2018-2019 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-05-10 KS 2016/0343 Kommunfullmäktige Verksamhetsplan med budget 2017 och ekonomisk planering 2018-2019 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige

Läs mer

Tid Måndagen den 27 april 2015 kl. 10:00 Obs tiden! Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Tid Måndagen den 27 april 2015 kl. 10:00 Obs tiden! Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens 1(7) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 27 april 2015 kl. 10:00 Obs tiden! Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering 2017-2018

Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering 2017-2018 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-05-18 KS 2015/0191 Kommunfullmäktige Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering 2017-2018 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand till kommunledningskontoret (tfn 45 00 40)

Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand till kommunledningskontoret (tfn 45 00 40) 1(11) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 24 november 2014 kl. 13:00 Plats Kalmarsalen, Glasverandan, Skeppsbrogatan Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand till

Läs mer

Ändring i regler för kommunalt partistöd

Ändring i regler för kommunalt partistöd TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2014-09-10 KS 2014/0639 0480-450044 Rev 2014-10-28 Kommunfullmäktige Ändring i regler för kommunalt partistöd Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Motion från Miljöpartiet (MP) om bättre villkor för småbarnsföräldrar att engagera sig politiskt

Motion från Miljöpartiet (MP) om bättre villkor för småbarnsföräldrar att engagera sig politiskt UTDRAG 1 (4) Sammanträdesdatum 2013-11-27 Kommunstyrelsens personaldelegation 33 Motion från Miljöpartiet (MP) om bättre villkor för småbarnsföräldrar att engagera sig politiskt Dnr KS 2013/0543 Handlingar

Läs mer

Utökad borgensram för Kalmar Vatten AB

Utökad borgensram för Kalmar Vatten AB TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2017-06-01 KS 2017/0673 0480-45 01 00 Kommunfullmäktige Utökad borgensram för Kalmar Vatten AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar,

Läs mer

Reglemente för arbetsmarknads- och socialnämnden

Reglemente för arbetsmarknads- och socialnämnden KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2017-02-16 Ersätter: 2014-12-18 Gäller fr o m: 2017-03-01 Reglemente för arbetsmarknads- och socialnämnden Utöver

Läs mer

Ajournering för gruppmöten (ca 10:00) 3. Svar på granskningsrapport om kommunstyrelsens uppsiktsplikt Beslutsnivå: Kommunstyrelsen

Ajournering för gruppmöten (ca 10:00) 3. Svar på granskningsrapport om kommunstyrelsens uppsiktsplikt Beslutsnivå: Kommunstyrelsen 1(7) Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 12 januari 2016 kl. 8:00 Plats Sammanträdesrum Magistern Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Information om samverkansavtalet

Läs mer

Beslutande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström. Bertil Dahl (v) Anders Andersson (c)

Beslutande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström. Bertil Dahl (v) Anders Andersson (c) KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS Sammanträdesdag ARBETSUTSKOTT 2007-10-30 211 Tid 8.30-10.00 Plats Stadshuset Omfattning 210-215 ande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 16 juni 2015 kl. 8:30-9:35 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 49-53 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S)

Läs mer

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Budget 2016 Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Det går bra för Örebro kommun 2 019 nya invånare förra året och vi passerar 153 000 invånare 2020. En av

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-02-16 1(11 ) Se bifogad närvarolista. Margareta Persson, kommunsekreterare Caroline Depui, kommunchef

Kommunfullmäktige 2015-02-16 1(11 ) Se bifogad närvarolista. Margareta Persson, kommunsekreterare Caroline Depui, kommunchef Kommunfullmäktige 2015-02-16 1(11 ) Plats och tid Sessionssalen, kommunhuset, Skoghall, kl 18.30-18:55 Beslutande Se bifogad närvarolista Övriga närvarande Margareta Persson, kommunsekreterare Caroline

Läs mer

Bildande av stiftelser för forskning, utveckling och förebyggande socialt arbete

Bildande av stiftelser för forskning, utveckling och förebyggande socialt arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Agerhed 2013-04-28 KS 2012/0636 Kommunfullmäktige Bildande av stiftelser för forskning, utveckling och förebyggande socialt arbete Förslag till

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet.

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. m '""-"< z - -..., KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-11-01.,~ TRANAs KOMMUN 200 Dnr 418/10 Budget 2012, ksau 173, ks 158 Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. För finansiering av

Läs mer

MILJÖPARTIET DE GRÖNAS BUDGETFÖRSLAG FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN

MILJÖPARTIET DE GRÖNAS BUDGETFÖRSLAG FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN MILJÖPARTIET DE GRÖNAS BUDGETFÖRSLAG FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Miljöpartiet de grönas budget för grundar sig på vår gröna ideologi # Solidaritet med världens alla människor # Solidaritet med djur, natur

Läs mer

Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer

Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-12-06 KS 2016/1203 Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

SVENSKA. Solna stad. en introduktion

SVENSKA. Solna stad. en introduktion SVENSKA Solna stad en introduktion 1 Så styrs Solna De förtroendevalda i staden har stor frihet att besluta hur Solna ska styras inom ramen för lagar och förordningar. Den politiska visionen är att Solna

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 25 augusti 2015 kl. 8:30-9:50 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 58-62 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza

Läs mer

Plats Stora konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Plats Stora konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens 1(7) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 16 december 2013 kl. 13:00 Plats Stora konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens 1(14) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 30 mars 2015 kl. 11:00 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand

Läs mer

Ärende Beteckning Förslag. 1. Val av justerare Lisa Andersson (M) KS/2015:341 KS/2015:354

Ärende Beteckning Förslag. 1. Val av justerare Lisa Andersson (M) KS/2015:341 KS/2015:354 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-09-30 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 6 oktober 2015 klockan 8.30 i Kungsbackarummet 1. Val av justerare Lisa Andersson (M) 2. Nyttjanderättsavtal pendelparkering

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

KALMAR KOMMUN PROTOKOLL ARBETSUTSKOTT Tid Omfattning

KALMAR KOMMUN PROTOKOLL ARBETSUTSKOTT Tid Omfattning KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS Sammanträdesdag ARBETSUTSKOTT 2007-11-20 220 Tid 8.00-11.00 Plats Stadshuset Omfattning 219-225 ande Johan Persson (s) 219-222 Göran Häggfors (m) 219-222 Birgitta

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott. Plats Stadshuset, KS-salen PROTOKOLL. Tid Tisdagen den 27 november 2012 kl. 8:30-09:50. Omfattning

Kommunstyrelsens arbetsutskott. Plats Stadshuset, KS-salen PROTOKOLL. Tid Tisdagen den 27 november 2012 kl. 8:30-09:50. Omfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 27 november 2012 kl. 8:30-09:50 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 131-138 ande Per-Olof Jonsson (M), ordförande Anette Lingmerth (S) Bertil Dahl (V)

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 21 februari, 2012 kl. 8:30 9:50 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 24 30 ande Johan Persson (S) Anette Lingmerth (S) Anna Thore (MP) Anders Andersson

Läs mer

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Effekter av regeringens budgetproposition Budgetförslaget ansluter till de, av kommunledningskontoret, framräknade förändringar som beror på yttre faktorer,

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Reglemente för socialnämnden

Reglemente för socialnämnden Reglemente för socialnämnden Dorotea kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2016-06-07, 44 1(7) FÖR SOCIALNÄMNDEN Socialnämndens verksamhet 1 Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Kommunfullmäktige 2014-12-15 1(5) 148 Flerårsplan med budget 2015-2017 för Upplands Väsby kommun (KS/2014:11)

Kommunfullmäktige 2014-12-15 1(5) 148 Flerårsplan med budget 2015-2017 för Upplands Väsby kommun (KS/2014:11) Kommunfullmäktige 2014-12-15 1(5) 148 Flerårsplan med budget 2015-2017 för Upplands Väsby kommun () Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt följande: 1. fastställa nämnders/styrelsers/utskotts

Läs mer

Kommunfullmäktige KALLELSE/UNDERRÄTTELSE. sammanträder tisdagen den 11 mars 2014, klockan 18 i Kommunfullmäktigesalen, stadshuset, Kungsbacka.

Kommunfullmäktige KALLELSE/UNDERRÄTTELSE. sammanträder tisdagen den 11 mars 2014, klockan 18 i Kommunfullmäktigesalen, stadshuset, Kungsbacka. KALLELSE/UNDERRÄTTELSE sammanträder tisdagen den 11 mars 2014, klockan 18 i salen, stadshuset, Kungsbacka. Ärende Sid Beslutsförslag 1 Utseende av protokolljusterare samt bestämmande av tid för justering

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Kommunfullmäktige PROTOKOLL. Tid Måndagen den 15 december 2014 kl. 09:00 15:40 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Kommunfullmäktige PROTOKOLL. Tid Måndagen den 15 december 2014 kl. 09:00 15:40 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 15 december 2014 kl. 09:00 15:40 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Omfattning 166-263 ande Roger Kaliff (S), ordförande Ann-Marie Engström (S),

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Kurvorna pekar nedåt!

Kurvorna pekar nedåt! Kurvorna pekar nedåt! 2 ½ år av mandatperioden har gått och vi socialdemokrater ser med oro på utvecklingen för Karlstad. Vi har under mandatperioden lagt en rad förslag som skulle påverkat utvecklingen

Läs mer

Reglemente för socialnämnden. Antaget av kommunfullmäktige , 49 Dnr KS

Reglemente för socialnämnden. Antaget av kommunfullmäktige , 49 Dnr KS Reglemente för socialnämnden Antaget av kommunfullmäktige 2014-12-15, 49 Dnr KS.2014.44 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Nämndens uppgifter... 3 1.1. Avgränsningen av nämndens uppgifter... 3 1.2. Innehållet i nämndens

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

REGLEMENTE FÖR MORA ORSA MILJÖNÄMND

REGLEMENTE FÖR MORA ORSA MILJÖNÄMND REGLEMENTE FÖR MORA ORSA MILJÖNÄMND Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige m.m. 1:e vice ordförande: Johan Boström

Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige m.m. 1:e vice ordförande: Johan Boström Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige m.m. 1:e vice ordförande: Johan Boström Innehållsförteckning Viktiga händelser... 3 Ekonomisk sammanfattning... 4 Verksamhetsuppföljning... 4 Kommunfullmäktige...

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om

Riktlinjer för styrdokument Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om Riktlinjer för styrdokument Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 2015-10-14 Riktlinjer för styrdokument Kommunstyrelsen 2015-10-14 1 (4) Riktlinjer för styrdokument Inledning Styrdokument

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-03-30 Anders Nilfjord Sidan 1 av 2 Ekonomichef Dnr 2012/18 BUN. Barn- och ungdomsnämnden Budget 2013 inklusive verksamhetsplan Förslag

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun

Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun Antaget i kommunfullmäktige 2010-12-13, 224 1 2011-01-01 Socialnämnden version 0 1/8 Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun

Läs mer

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Beslut kommunstyrelsens sammanträde Sävsjö tisdag 7 juni 2016

Beslut kommunstyrelsens sammanträde Sävsjö tisdag 7 juni 2016 1(5) Beslut kommunstyrelsens sammanträde Sävsjö tisdag 7 juni 2016 Besök Tid Ärende Urban Blücher 13.40 18 Ola Rosander 14.00 5 Bert Runesson 14.45 17 1. Val av protokolljusterare samt tid och plats för

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott. Plats Stadshuset, KS-salen PROTOKOLL. Tid Tisdagen den 21 augusti 2012 kl. 8:30-9:40. Omfattning

Kommunstyrelsens arbetsutskott. Plats Stadshuset, KS-salen PROTOKOLL. Tid Tisdagen den 21 augusti 2012 kl. 8:30-9:40. Omfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 21 augusti 2012 kl. 8:30-9:40 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 89-93 ande Johan Persson (S) Malin Petersson (M) Anette Lingmerth (S) Anna Thore (MP)

Läs mer

Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård

Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård 2014-10-29 rev.2014-11-06 Håkan Blomgren Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård 1. Nämnden för primärvård och tandvård består av 9 ledamöter och 9 ersättare, som väljs av landstingsfullmäktige

Läs mer

Ändring av Kommunplan 2016-2018

Ändring av Kommunplan 2016-2018 Ändring av Kommunplan 2016-2018 Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-21 Enligt kommunfullmäktiges beslut ska kommunstyrelseförvaltningen senast under december lämna en ekonomisk avstämning.

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Ärende 8. Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB

Ärende 8. Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB Ärende 8 Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB Tjänsteskrivelse 2013-05-16 KS 2013.0157 Handläggare: Patrik Haasma Breddning av ägandet i Karlskoga Biogas AB Sammanfattning Karlskoga Energi och Miljö

Läs mer

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Världens bästa Karlskrona Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Alla är vi olika och har olika behov. En del av oss behöver förskoleplats på obekväm arbetstid, andra behöver ett rum på äldreboendet.

Läs mer