Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering 2016-2017"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2014/0922 Kommunfullmäktige Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner förslag till verksamhetsplan med budget för 2015 och ekonomisk planering för Det innebär att samtliga nämnders begäran om medel inför 2015 är besvarade. 2. På grund av det ekonomiska läget avslås eventuella begäranden från nämnderna om att få disponera ur sina resultatutjämningsfonder. 3. Kommunfullmäktige beslutar att skrivningen under rubriken Fler bostäder inom Ett växande attraktivt Kalmar utgör kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen. 4. Anslag i budgeten för 2015 anvisas direkt till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller: - Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför väsentliga ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om ombudgeteringar inom sitt verksamhetsområde. - Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan nämnder som inte medför ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. - Justering av ramar mellan nämnder, av administrativ karaktär, som inte får någon nettopåverkan på resultatet eller nämndernas verksamhet får beslutas av kommundirektöreren. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax

2 KS 2014/ (3) 5. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om hantering av statliga medel i budgetpropositionen som kan komma att tillföras kommunen i enlighet med riksdagsbeslut. 6. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten för 2015, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. 7. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Kommunbolag AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 8. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Industriparken i Kalmar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 9. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmarhem AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 10. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för KIFAB i Kalmar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 11. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för HB Telemarkens låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Vatten AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 13. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Öland Airport AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 14. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen under år 2015 har rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder, upp till totalt

3 KS 2014/ (3) kronor. 15. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen under år 2015 har rätt att omsätta lån, d.v.s. låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år Den årliga avgiften för borgensåtagande för lån till helägda företag fastställs till 0,30 procent av utnyttjad borgen vid det senaste årsskiftet. 17. Kommunfullmäktige beslutar att betala ut kronor i partistöd år Av partistödet ska 10 % fördelas som ett grundstöd till varje parti i fullmäktige och resterande som ett mandatbundet stöd. Bakgrund Den politiska majoriteten presenterar förslag till verksamhetsplan med budget för 2015 och ekonomisk planering för Resultatet för år 2015 uppgår till 2,1 miljoner kronor, för år 2016 till 19,3 miljoner kronor och för år 2017 till 40,5 miljoner kronor. Urban Sparre ekonomichef Jonas Agerhed budgetchef Bilagor Verksamhetsplan med budget för 2015 och ekonomisk planering för

4 Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för Utkast 22 oktober 1

5 Så fungerar vår verksamhetsplanering Den här verksamhetsplaneringen innehåller de mål som vi vill nå, en del av de uppdrag som vi ska arbeta med och de förhållningssätt och värderingar som vi inom Kalmar kommun ska ha. Verksamhetsplanen med budget beslutas av kommunens folkvalda politiker i kommunfullmäktige som är det högsta beslutande organet. Den största delen av kommunens verksamhet bedrivs genom den ansvarsfördelning som kommunfullmäktige gjort till respektive nämnd och bolagsstyrelse via reglementen, bolagsordningar, ägardirektiv och tidigare beslut. Verksamheten ska hålla hög kvalitet, vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Vi mäter och jämför därför vår verksamhet med andra kommuner. Mätningen sker genom att jämföra nyckeltal (indikatorer) bl.a. i kommun- och landstingsdatabasen Kolada. För den del av verksamheten där vi vill ha förändring eller särskild uppmärksamhet sätter kommunfullmäktige mål och ger uppdrag. De skrivningar som följer inom avsnitten Ett grönare Kalmar, Ordning och reda i ekonomin, Ett växande attraktivt Kalmar, Hög kvalitet i välfärden samt Verksamhet och medarbetare ska läsas som en färdriktning för Kalmar. Texterna ska i sin helhet betraktas som inriktningar för hela verksamheten tillsammans med politikens inledningstext. Vill du veta mer om hur kommunen står sig i olika undersökningar läs gärna mer på 1

6 Vision 2020 Beslutad av kommunfullmäktige den 28 maj 2012, 104 Varför Kalmar 2020? Kalmar står inför stora utmaningar. Mycket sannolikt kommer vår roll som residensstad förändras, samtidigt som strukturomvandling i näringslivet, Linnéuniversitetets fortsatta etablering, urbanisering och globalisering kontinuerligt påverkar våra villkor. Mot den bakgrunden tog kommunfullmäktige i juni 2011 beslut att under 2012 ta fram en ny vision för Kalmar. Medborgarna liksom kommunfullmäktiges partier har haft möjlighet att delta i processen. Ambitionen med visionen är att ge uttryck för vår önskade färdriktning. Den ligger till grund för såväl budget som organisatoriska förändringar de kommande åren. Samtidigt är Kalmar 2020 som titeln antyder endast ett steg på en lång väg. Delar av visionen kommer att vara lika giltig även efter Mycket kommer att vara uppnått, men utvecklingen liksom ambitionen att bygga vidare på Kalmar kommer aldrig att upphöra. Framtidstro Kalmar är ett attraktivt centrum i en region präglad av framtidstro. Med Linnéuniversitetet som motor utvecklas vi i ett kunskapsdrivet kluster av universitetsstäder runt södra Östersjön. Kalmar är en populär kommun att växa upp, bo och åldras i. I kombinationen av den stora stadens möjligheter och den lilla stadens charm skapar vi en livsmiljö präglad av trygghet, tillgänglighet, kvalitet, mångfald, öppenhet och nyfikenhet. Optimism och framtidstro är signum för ett Kalmar där vi söker lösningar. Hållbart och tillåtande Kalmar är en del av Kalmarsundsregionen som erbjuder hög livskvalitet. I vår roll som regionalt centrum utövar vi ett ödmjukt ledarskap i samspel med andra aktörer inom akademi, näringsliv och samhälle. Genom målmedvetenhet, tydlig målstyrning och hållbar bostadsproduktion är Kalmar mer attraktivt och expansivt. Hos oss erbjuds människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet, kön eller sexuell orientering, goda möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga drömmar. Vår strävan efter kulturell och mänsklig mångfald bidrar till attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet. Vi möter människor med en genuint välkomnande och tillåtande attityd. Vi är en av de ledande kommunerna i arbetet för en friskare Östersjö och arbetar aktivt mot målet att vara en helt fossilbränslefri region år Allt detta innebär att vi år 2020 är invånare i kommunen. Kunskap, lärande och entreprenörskap I Kalmarsundsregionen är vi stolta över att leva i en miljö som hela vägen från förskola till universitet sätter fokus på kunskap och livslångt lärande. Vi gläds åt att vara en av landets bästa skolkommuner och är stolta över att vara kända för kreativet och entreprenörskap. En förutsättning för detta har varit vår nära samverkan mellan samhälle, akademi och näringsliv. Expansiv arbetsmarknadsregion Kalmar är en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion där också Växjö, Oskarshamn och Karlskrona ingår. Genom utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och ett utbyggt bredbandsnät inom hela Sydost kan människor bo och arbeta var de vill. Näringslivet betraktar Kalmars företagsklimat som ett av de bästa i landet. Detta tack vare nära och djup samverkan med Kalmars näringsliv och dess tydliga kluster. 2

7 Linnéuniversitetet fortsätter att vara grogrund för innovationer, forskning och nya företag, inte minst tack vare familjen Kamprads forskningsstiftelse. Kalmar flygplats fortsätter ge näringslivet goda möjligheter att utvecklas genom flygförbindelser med såväl Stockholm som Europa. Ständiga förbättringar I Kalmar utövas ett öppet politiskt ledarskap som välkomnar medborgarnas insyn och delaktighet. Den kommunala verksamheten utvecklas under ständiga förbättringar med bästa möjliga service till invånarna som främsta ledmotiv. All skattefinansierad verksamhet bedrivs i ekonomiskt hållbara former med kompromisslös respekt för medborgarnas krav på kostnadseffektivitet och kvalitet. Nyfikenhet och upplevelser Kalmar har gott om platser där naturliga, spontana möten bidrar till att fylla kulturlivet med nyfikenhet och experimentlusta. I det stadsintegrerade universitet och vårt nya Kulturcentrum möts studenter och andra kalmarbor i ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser. Besöksnäringen utvecklas väl i hela Kalmarsundsregionen och bidrar inte bara med arbetstillfällen, utan även till regionens marknadsföring mot nya potentiella invånare. Tack vare våra satsningar på att lyfta fram Kalmars unika historia och kulturbebyggelse, vår vackra landsbygd samt idrotts- och kulturevenemang har vi utvecklats till ett av landets mest frekventa besöksmål. Detta har också bidragit till att stimulera det lokala idrotts- och kulturlivet. 3

8 Attraktiva Kalmar Kalmar är nu igenom strukturomvandlingen. Vi har den lägsta arbetslösheten av våra jämförelsekommuner, vi har blivit en universitetsstad och bostadsproduktionen ökar kraftigt. Infrastrukturen förbättras och vi nosar på rekord i befolkningstillväxt. Kalmar har med detta som grund mycket goda förutsättningar att bli än mer attraktivt för invånare men också för de som besöker oss. Sedan knappt två år tillbaks styrs Kalmar av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Vi har trots grundläggande ideologiska skillnader valt att samarbeta för Kalmars bästa. Vid valet i september 2014 fick våra tre partier förnyat förtroende. I många av landets kommuner har man, efter det senaste valet, haft svårt att få ihop ett fungerande styre. Vi tror att vårt samarbete ger en stabil grund och en långsiktighet i beslutsfattandet. Vi kommer att göra allt för att Kalmar ska fortsätta växa och bli mer attraktivt. Utmaningen de kommande åren blir att förena ett växande Kalmar med de ekonomiska utmaningar som hela kommunsektorn och samhällsekonomin står inför. Nedskrivna tillväxtprognoser, 0-ränta, hot om deflation och en hög arbetslöshet påverkar oss rejält. Kombinerar man detta med stora behov av investeringar, krav på högre kvalitet inom välfärden och en växande befolkning så inser alla att utmaningarna är stora. I den budget som nu presenteras ökar de samlade intäkterna från skatter och kommunal utjämning med 418 miljoner kronor, från miljoner kronor 2014 till miljoner kronor Samtidigt ökar verksamhetens nettokostnader mellan 2014 och 2017 med 340 miljoner kronor. I denna summa ingår kompensation till befintlig verksamhet för löneökningar, demografiska förändringar och övriga volymökningar. Till detta läggs en årlig effektivisering motsvarande en procent av nämndernas ramar, vilket ger en förstärkning av resultatet med cirka 90 miljoner kronor. De investeringar som budgeteras under perioden innebär ökade finansiella kostnader. Förändringen av finansnettots resultatpåverkan mellan 2014 och 2017 är 37 miljoner kronor. Den sammantagna effekten är att resultatet höjs från ett bedömt nollresultat 2014 till 41 miljoner kronor Resultatnivån 2017 motsvarar då en procent av skatter och utjämning. Ett uppdrag ges till budgetchefen att leda en grupp av tjänstemän som ska gå igenom förvaltningar och bolag med syfte att frigöra resurser genom effektiviseringar och samordning. De förändringar som den nya regeringen föreslagit i sin budgetproposition läggs till följd av det parlamentariska läget inte in i budgeten. Majoritetens inriktning är att ökade statsbidrag till framförallt äldreomsorgen, cirka 13 miljoner, och skolan, cirka 50 miljoner, också ska tillföras verksamheten. Detta förutsatt att regeringens budget går igenom riksdagen. Majoriteten återkommer senast i mars med exakt fördelning. Trots de utmaningar vi och övriga kommunsektorn står inför så ser vi goda förutsättningar för Kalmar. Vi växer rejält, bostadsproduktionen är nu mycket högre än tidigare. Vi rankas som nummer två bland landets sommarstäder. Vårt näringsliv är igenom strukturomvandlingen och är därmed väl differentierat. Arbetet med att förstora vår arbetsmarknadsregion tar stora kliv framåt. Linneuniversitetet kommer under perioden bygga ett helt nytt universitet i Ölandshamnen, redan under nästa år startar en läkarutbildning. Kalmar Öland Airport utvecklas väl och är nu Smålands största flygplats. Vi har tagit initiativ tillsammans med Växjö och Karlskrona för att samla Sydöstra Sverige när det gäller sträckningen av de framtida höghastighetstågen. Kollektivtrafiken byggs ut. Vi ska erbjuda hög kvalitet i den kommunala verksamheten. Arbetet med att bli en av Sveriges bästa skolkommuner fortsätter. Vi fortsätter med stora investeringar i förskolor och skolor till exempel Hagby, Djurängen och Lindsdal. Äldreomsorgen byggs ut med fler platser och helt nya boenden. Under perioden 4

9 kommer det skapas cirka 70 nya platser på vård- och omsorgsboenden i Kalmar. Detta är en del i arbetet med att skapa en äldreomsorg som ligger i nationell framkant. Kalmar ska vara en jämställd kommun med en jämställdhetssäkrad kommunal verksamhet. Jämställdhet är fortsatt en prioriterad fråga. Under de kommande månaderna kommer utredningar att presenteras när det gäller simhall och det samlade behovet när det gäller idrottsanläggningar. Detta kommer beredas under första halvåret När det gäller Kulturcentrum pågår arbetet med en lokalisering på Tullslätten. Investeringar i kultur är viktigt för hela regionen. För oss är det viktigt att hela Kalmar växer och utvecklas. Viktiga ingredienser för att uppnå detta är den satsning som nu görs på vägar och bredband till hela kommunen. Vi kommer också fortsätta arbeta för god samhällsservice i hela kommunen. Vi har nu äntligen fått fart på bostadsbyggandet och vi har kvar vår höga ambition med att anta fler detaljplaner för att möjliggöra bostäder till alla. Under de kommande åren ska vi årligen planlägga för minst 300 bostäder. Behovet av bostäder kommer vara mycket stort de kommande åren, fler platser på Linnéuniversitetet och ökat flyktingmottagande ökar behoven ytterligare. Ett mångkulturellt och rättvist samhälle är en förutsättning för social och ekonomisk tillväxt. En positiv och välkomnade attityd till invandring är självklar eftersom denna i hög grad bidrar till en positiv samhällsoch befolkningsutveckling. Vi är stolta över att arbetslösheten är lägre än i våra jämförelsekommuner och vi ska gå vidare och bli ännu bättre. Kalmar kommun ska vara aktivt i arbetet med att få nya företag att etablera sig i kommunen samtidigt som vi ska stödja redan befintliga företag. Vi ska ha en nära och god dialog med vårt näringsliv och fortsätta arbetet med att förenkla rutiner och regler. Detta är en avgörande förutsättning för att lyckas skapa fler jobb. Vi ska också aktivt verka för att andelen statliga jobb i Kalmar växer. Det är inte rimligt att den statliga närvaron i form av arbetstillfällen är lägre i Kalmar än i många andra residensstäder. Vi vill medverka till att en ny statlig myndighet etableras i Kalmar. Vi fortsätter arbetet med att stärka det gröna Kalmar. Under perioden planeras för nytt reningsverk, utbyggt kommunalt VA, insatser för bättre kustmiljö, ökade satsningar på cykel och kollektivtrafik. Vi kommer erbjuda alla kommunalt anställda en möjlighet till förmånsbil som drivs på el/biogas. Detta för att stödja omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Vår vision är en kommun som präglas av demokrati, solidaritet och rättvisa villkor. Visionen grundar sig på miljötänkande, jämställdhet och en stark framtidsoptimism. Vi vill ha ett växande, integrerat och framgångsrikt Kalmar som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Kommunen levererar de tjänster och verksamheter vi har lovat att vi ska göra och vi gör det inom den budget som angivits. Vi som politiker är alltid intresserade av vad ni, Kalmars invånare, tycker och tänker och har för synpunkter. Vi växer med er kunskap! Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S) Anders Andersson (C) Bertil Dahl (V) 5

10 Ordning och reda i ekonomin I kommunallagens bestämmelser står skrivet att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på lång och kort sikt. Varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som vi själva beslutar om och som vi själva konsumerar samt att gjorda investeringar ska kunna återbetalas. Generell genomlysning för en stabil ekonomi Under förra mandatperioden har följande insatser gjorts: 2010 genomfördes överflyttningen av LSS-verksamheten från omsorgsnämnden till socialnämnden och servicenämnden bildades. Gata- och parknämndens ansvar delades mellan samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden. Ansvaret för brandkåren fördes över till servicenämnden. Förändringarna gjordes för att ytterligare förbättra kvaliteten, effektiviteten och samordningen i den kommunala verksamheten. Fyra förvaltningschefer minskades till två. Under har en extern konsult gått igenom och tagit fram kostnad per brukare inom omsorgsnämndens, socialnämndens och Södermöre kommundelsnämnds verksamheter. Vid jämförelser med liknande kommuner ligger Kalmar kommuns kostnader högt inom delar av denna verksamhet. För att närma sig standardkostnaden har nämnderna arbetat med att anpassa kostnaderna och budgetramen har minskats under åren 2012 till januari 2013 genomfördes ytterligare förändringar då viss del av kommunstyrelsens ansvar fördes över till andra nämnder. Syftet var att formera ett kommunledningskontor som var mer inriktat på att stödja ärendeprocessen samt på strategi och ledning. I samma beslut som ovan så gavs ett uppdrag om översyn av den fysiska planprocessen. Den resulterade i inrättandet av ett planutskott inom kommunstyrelsen för att förtydliga ansvaret att prioritera arbetet med fysisk planering. Tuffa förutsättningar Kalmar kommun står, i likhet med övriga kommunsektorn, inför en situation med ansträngda ekonomiska förutsättningar kommande år. Resultat motsvarande två procent av skatter och bidrag ser inte ut att uppnås och samhällsekonomin i stort bedöms få en mer negativ utveckling än vad som tidigare prognostiserats. Sveriges kommuner och landsting, SKL, bedömer att kommunsektorns resultat kommer att hamna runt en procent av skatter och bidrag fram till år Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. I den budget som nu presenteras ökar de samlade intäkterna från skatter och kommunal utjämning med 418 miljoner kronor, från miljoner kronor 2014 till miljoner kronor Samtidigt ökar verksamhetens nettokostnader mellan 2014 och 2017 med 340 miljoner kronor. I denna summa ingår kompensation till befintlig verksamhet för löneökningar, demografiska förändringar och övriga volymökningar. Det ingår också en årlig effektivisering motsvarande en procent av nämndernas ramar, vilket ger en förstärkning av resultatet med cirka 90 miljoner kronor. De investeringar som budgeteras under perioden innebär ökade finansiella kostnader. Förändringen av finansnettots resultatpåverkan mellan 2014 och 2017 är 37 miljoner kronor. Den sammantagna effekten är att resultatet höjs från ett bedömt nollresultat 2014 till 41 miljoner kronor Resultatnivån 2017 motsvarar då en procent av skatter och utjämning. För att kunna hushålla med våra resurser krävs ett tydligt beslutsfattande. Vi kan uppnå flera ekonomiska vinster genom ökad samverkan med bland annat andra kommuner. Möjligheten till EU- och annan extern finansiering ska alltid undersökas. En hög effektivitet och hög kvalitet per skattekrona är nödvändigt för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Ett särskilt projekt, under ledning av budgetchefen, har startats och kommer under de närmaste åren att arbeta med att ytterligare granska och komma med förslag på effektiviseringar för en stabil ekonomi. Kalmar växer och det ska hanteras utifrån de ekonomiska utmaningar som hela kommunsektorn och samhällsekonomin står inför. Vi väljer därför, likt flera av våra jämförelsekommuner samt SKL, att justera våra ekonomiska prognoser till en procents överskott. Nedskrivna tillväxtprognoser, 0-ränta, hot om deflation och en hög arbetslöshet påverkar förutsättningarna. Vi är i stora behov av investeringar och det 6

11 ställs krav på högre kvalitet inom välfärden. I kombination med ett ansträngt ekonomiskt läge inser alla att utmaningarna är stora. En växande kommun kräver investeringar. Demografiska förändringar ska kompenseras men trycket omöjliggör att självfinansiera alla investeringarna fullt ut. AFA-pengar, utjämning och statsbidrag I samband med krisen i världsekonomin så höjde den dåvarande regeringen statsbidragen till kommunsektorn med 12 miljarder Budgetåret 2011 togs 9 miljarder tillbaka, vilket motsvarar cirka 59 miljoner kronor för Kalmar kommun. Under 2012 och 2013 fick kommunsektorn en återbetalning från AFA med 15,5 miljarder, vilket innebär 105,6 miljoner för Kalmar kommun. Dessa återbetalningar förstärkte resultatnivåerna i sektorn som helhet. För 2014 följde Kalmar och många andra kommunerna signalerna från SKL om ytterligare återbetalning. Något sådant beslut har inte tagits detta år. Nästa beslut väntas inte förrän februari I den budget som nu presenteras finns inga AFA-pengar med. Prognosen för den kommunalekonomiska utjämningen är en minskning med 29,5 miljoner kronor mellan 2014 och Kommunens befolkningsökning ger ökade egna skatteintäkter men en mer gynnsam kostnadsstruktur jämfört med riket i övrigt påverkar samtidigt negativt i utjämningssystemet. Prognosen för LSS-utjämningsbidraget är en ökning med 10,9 miljoner kronor mellan 2014 och Samtidigt bedöms volymökningen inom verksamheten för samma period generera ökade kostnader med 38,9 miljoner kronor. Den sammantagna resultatpåverkan av dessa två effekter är 57,5 miljoner kronor mellan 2014 och Statsbidrag I regeringens budget föreslås satsningar på 10,7 miljarder för kommunsektorn. De största satsningarna sker inom skolans område och inom äldreomsorgen. Kalmar kommuns totala andel av satsningen är cirka 70 miljoner kronor. Majoritetens inriktning är att statsbidrag för avsett ändamål i huvudsak ska gå till att förstärka verksamheten. Detta givet att en verksamhet tidigare budgetår inte fått förstärkning för att genomföra sådant som man nu kan få nationellt stöd för. För äldreomsorgens del handlar det om 13,2 miljoner kronor. Medel som är avsedda för bemanning och hantering av trainee-tjänster inom äldreomsorgen. Inom skolans område finns satsningar på mindre barngrupper, specialpedagogiskt stöd, förstärkning av elevhälsan, läxhjälp, höjda lärarlöner, utbildning av nyanlända, kompetensutveckling för lärare, mindre klasser i lågstadiet m.m. Skulle samtliga dessa statsbidrag fördelas efter vår befolkning så handlar det om satsningar på cirka 50 miljoner. Det finns också stöd för järnvägsinfrastruktur, kollektivtrafiksatsningar i tätort och energieffektivisering på ytterligare 1,9 miljarder, omräknat till vår andel av befolkningen blir det 12,9 miljoner. Mot bakgrund av att riksdagen ännu inte tagit beslut om budgeten föreslås kommunfullmäktige bemyndiga kommunstyrelsen att ta beslut om dessa medel. Detta efter dialog med berörda nämnder och kontroll av regelverk för hur medel fördelas. Mål 2015 Begränsa nettokostnaderna till högst 99 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Självfinansiera investeringarna till 50 procent över en rullande femårsperiod. Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Uppdrag till verksamheten Kommunstyrelsen får i uppdrag att koncernövergripande, utreda förutsättningar för och effekter av att koncentrera administrativa stödfunktioner som t.ex. ekonomi och löner. Servicenämnden får i uppdrag att utreda och erbjuda Kalmarsunds gymnasieförbund möjligheten att införliva förbundets verksamheter vad gäller kost och IT i vår kommunala organisation. Målet är en effektivare organisation i sin helhet som tillvaratar möjliga kostnadseffektiviseringar. 7

12 Ett grönare Kalmar Under de senaste åren har flera tydliga steg tagits när det gäller klimat- och miljöarbetet. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och på lång sikt. Bland de insatser som haft avgörande betydelse för vårt arbete finns: Byggnationen av Moskogens kraftvärmeverk. Genom denna investering på cirka 1,2 miljarder kunde fossila bränslen fasas ut. Uppvärmning och produktion av el från Moskogen sker nu helt genom biobränslen. Etablering av More Biogas. Genom denna investering skapas förutsättningar för kraftigt ökad biogasproduktion. Inom lantbruket skapas förutsättningar för att sluta kretsloppet. Vi ser gärna motsvarande investering i södra Kalmar kommun. Kalmarsundsregionens renhållare har i november 2014 infört sortering av hushållsavfall. Avfallet blir biogas. Kalmar Vatten har kraftigt byggt ut det kommunala VA-nätet. En satsning som kommer fortsätta de kommande åren. Antalet enskilda avlopp minskar till följd av detta vilket gynnar miljön. Kalmar vatten planerar nu att bygga en helt ny vattenreningsdel för rening av avloppsvatten i Tegelviken. Kalmar kommun har genomfört stora satsningar på Kalmar som cykelstad. Kollektivtrafiken har byggts ut och växer nu kraftigt. Kalmar har satsat stora resurser på kustmiljöarbetet och också tagit initiativ till Kalmarsundskommissionen. Vi genomför just nu ett av landets största energieffektiviseringsprojekt. En ökad andel av den mat vi konsumerar är närproducerad och ekologisk. Beslut om samlastningscentral är på plats. Vi deltar aktivt i projekt för att bygga mer i trä. Vi har investerat i egen vindkraft som täcker cirka 20 procent av kommunens elkonsumtion. Vi satsar på el- och biogasbilar i kommunens fordonspark. Ett interaktivt miljöutbildningspaket är framtaget för alla kommunanställda för att höja miljömedvetenheten i verksamheten, för att "leva som vi lär". Detta är några exempel på insatser som visar hur Kalmar kommun och våra bolag arbetar för att vi ska bli en grönare kommun. Vi vill nu gå vidare i detta arbete och samtidigt värna de arbeten som redan är i full gång. Miljövänliga transporter I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva. Vår satsning på mötesstationer och pendeltåg är en viktig del i detta arbete. Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. Vi ska arbeta för att öka transporter med cykel och kollektivtrafik men i vårt glest befolkade omland kommer bilen även i framtiden att vara ett viktigt transportmedel. Vi ska jobba på bred front för att stimulera bilägare att välja förnyelsebara bränslen. Vi ska bekämpa utsläppen och inte bilarna. Kvarnholmen har i dag nästan parkeringsplatser, när nu stadskärnan förtätas måste antalet parkeringsplatser behållas. Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun I regional samverkan ska vi skapa hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Att kollektivtrafiken ökar är en förutsättning för att minska våra fossila koldioxidutsläpp. Cykelkommunen Kalmar Arbetet med att utveckla cykelstaden Kalmar ska fortsätta och uppdraget förlängs nu fram till mars Vi ska fortsatta att mäta cykeltrafiken, skapa fler och säkra cykelvägar inte minst till våra skolor, bygga 8

13 bort felande länkar, skapa säkra cykelparkeringar, utveckla huvudcykelvägnätet, med mera. Projektet Kalmar cykelstad, som omfattar hela kommunen, ska fortsatt placera Kalmar högt i nationell rankning av cykelstäder. Cykelarbetet ska ses som en del i arbetet med olika trafikslag. Ekologisk och närproducerad mat Vi ska fortsätta att ligga i frontlinjen när det gäller att ställa krav vid upphandling. Vi ska öka användningen av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor i den egna verksamheten. När det gäller kött och ägg ska kommunen ställa krav motsvarande svensk djurskyddslagstiftning vid såväl uppfödning som vid slakt och att det under produktionen inte har använts förebyggande antibiotika- eller hormonbehandlingar. Den beslutade samlastningscentralen ska öka möjligheterna att köpa in mer ekologiskt och närproducerat. Vi ska arbeta för att upphandlingar ska delas upp i mindre delar så att småskaliga producenter ges chansen att vara med. Kustmiljöarbete Vi behöver fortsätta vårt arbete med en reducering av fosfor och kväve i vår kustmiljö. HELCOM:s Baltic Sea Action Plan är ett internationellt program för att återställa den marina miljön i Östersjön till god ekologisk status till Kalmar har inom det regionala samarbetet Kalmarsundskommissionen åtagit sig att ta vår del i åtgärdsprogrammet. Vår del innebär 60 procent reducering av fosfor och 30 procent reducering av kväve. Minskningen av tillförseln av närsalter kan förverkligas genom förbättrade avloppssystem, anläggande av våtmarker och musselodlingar. Kalmars arbete har ett tydligt underifrånperspektiv och det finns en stor styrka i det lokala och ideella engagemanget från de nyetablerade vattenråden och kustmiljögrupperna. Deras arbete ska aktivt stödjas från Kalmar kommun. Satsning på elbilar Kalmar kommuns hälftenägda bolag Kalmar Energi är aktiva i samverkan kring infrastrukturen kopplad till elbilar. Elbilspooler och en infrastruktur anpassad för laddning är konkreta områden och viktiga delar i samhällsansvaret. Att forma övergripande planer för stadsplanering och hitta enkla betalningsformer kommer naturligt när elbilar går från test till mer standardiserade lösningar. En plan för laddstruktur och stadsplanering ligger med som en av huvudaktiviteterna för verksamheten Kalmar kommun vill påskynda övergången till miljöbilar i regionen. Därför kommer samtliga anställda, mot ett bruttolöneavdrag, att erbjudas personalbilar i form av biogas-, el- eller laddhybridbilar. Fler beslut om bruttolöneavdrag kommer inte att tas. Mål 2015 Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år Cykeltrafiken ska årligen öka. Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka. Andelen ekologisk eller närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 70 procent år Uppdrag till verksamheten Regeringen föreslår i den senaste budgeten en möjlighet till stöd för klimat- och energiåtgärder. Går budgeten genom riksdagen får kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka vilka stöd som kan vara aktuella för Kalmar. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett årligt miljöbokslut som bland annat omfattar de nationella miljökvalitetsmålen. Med det som utgångspunkt beslutar respektive nämnd om miljöåtgärder. För att påskynda övergången till miljöbilar ges kommunstyrelsen i uppdrag att införa personalbil med bruttolöneavdrag till alla anställda. Inga andra bruttolöneavdrag är aktuella. Samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden får i uppdrag att fortsätta projektet Kalmar cykelstad. Uppdraget förlängs fram till och med Servicenämnden får i uppdrag att öka vår användning av solenergi. Servicenämnden ska aktivt stödja det lokala ideella engagemanget från de nyetablerade vattenråden och kustmiljögrupperna. 9

14 Servicenämnden får i uppdrag att verka för anläggandet av en större musselodling i Kalmarsund. Kalmar Vatten AB får i uppdrag att planera för ett nytt reningsverk med höga ambitioner när det gäller rening. Uttalanden: Kalmar kommun uttalar att vi är positiva till att KSRR är minoritetsdelägare i eventuella nya biogasanläggningar. Kalmar kommun uttalar att vi är positiva till att KSRR tar ledning och ansvar för att etablera ett Miljöteknikforum. 10

15 Ett växande attraktivt Kalmar Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar, inflyttare och satsningar på infrastruktur. Kalmar är i dag ett av Sveriges mest attraktiva besöksmål och vi fortsätter att utveckla detta. Men attraktiviteten ska också finnas i vardagen. För det behöver vi bra och varierade bostäder och en väl utbyggd infrastruktur i hela vår region. Vi ska fortsätta att erbjuda ett rikt kultur- och fritidsutbud och vi utvecklar att vi redan är ett spännande besöksmål. Vi berättar gärna om allt bra vi gör och allt det positiva om Kalmar. Bland de insatser som haft avgörande betydelse för vårt arbete finns: Satsning på en attraktiv stad för såväl invånare som besökare. Satsning på evenemang vilket har lett till att Kalmar rankas som Sveriges näst bästa sommarstad när Reseguiden listade 2014 års favoritresmål. Om- och tillbyggnad på Kalmar slott. Satsning på fler ställplatser för husbilar mitt i staden. Satsning på kustnära projekt. Kalmarsundsbadet har invigts. Produktion och utgivning av tre Kalmarmagasin för att förmedla vad som händer i vår stad och vår kommun. Upprustning av kommunens vägnät och cykelvägar, inklusive bidrag till enskilda vägar Kalmar kommun och Teliasonera har tecknat ett samverkansavtal om att bygga ut öppen fiber till hushåll och företag i kommunen. Två nya flyglinjer till Berlin och Göteborg. Fler tågturer till och från Kalmar. Detaljplaner för bostäder. Detaljplan som möjliggör ett nytt Linnéuniversitet i Ölandshamnen. Lägst arbetslöshet bland jämförelsekommunerna. Kalmarhem tar ett stort bostadsansvar för studenterna på Linneuniversitetet och har under många år garanterat att alla nyinflyttade studenter får en bostad. Kalmarhem har under åren byggt speciella studentbostäder och planerar att fortsätta utöka antalet smålägenheter tillgängliga för studenter. Näringslivsutveckling Kalmar har en lägre arbetslöshet än våra jämförelsekommuner, men vi kan bli ännu bättre och vi kan ännu mer använda oss av vad hela länet erbjuder. Vi behöver en utvidgad arbetsmarknadsregion, bra näringslivsklimat och en förmåga att använda möjligheterna med olika typer av elektroniska tjänster. Kalmar kommun ska vara aktivt i arbetet med att få nya företag att starta verksamhet och etablera sig i kommunen samtidigt som vi stödjer redan befintliga företag. Nyföretagarcentrum, Kalmar Science Park och våra egna företagslotsar är exempel på insatser som kommunen satsar på. En öppen och tolerant kommun är en förutsättning för tillväxt och hur vi hanterar HBTQ-frågorna kommer att bli en viktig framgångsfaktor. Nyföretagandet har avgörande betydelse för nya jobb och tillväxt. Kalmar kommun har de senaste åren kraftigt ökat resurserna till Kalmar Science Park. Nyföretagarcentrum har etablerat sig kring Kalmarsund. Linnéuniversitetet har bestämt sig för att entreprenörskap ska genomsyra hela universitetets arbete. Även familjen Kamprads stiftelse har denna inriktning. Vi stödjer på olika sätt det arbete som bedrivs genom Ung Företagssamhet och vill därför ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Kalmarsunds gymnasieförbund att till 2016 nå ett mål som innebär att 20 procent av gymnasieleverna ska pröva att bli UF-företagare. Till 2017 höjs ambitionen till 30 procent. 11

16 KIFAB har fortsatt fokus på anpassning av lokalbeståndet för verksamheters växlande behov. Målsättningen är beredskap och kapacitet för att kunna genomföra större satsningar avseende etableringar, som t.ex. planerad tågservicedepå, men även på andra expansiva näringsgrenar som till exempel e-handel. Kalmar kommun som ägare till Kalmar Hamn är positiva till de planer som finns kring Tjärhovet. Investeringen i energihamnen på Tjärhovet har säkerställt flera kunders möjliga tillväxt och vi stödjer planerna på en ny multikaj för att möta en ökande marknad för kryssningsfartyg samt utlastning av djupgående fartyg. Fler tänkta insatser är en igenfyllnad av Lotshamnen för att frigöra nya strategiska ytor, en ny oljekaj samt upplagsytor för att möta en ny marknad där flis och massaved söker nya logistikvägar. Topp 100 I de undersökningar som mäter företagsklimatet ska Kalmar i ett första steg bli en av de hundra bästa kommunerna. När det är uppnått ska vi klättra ytterligare. För att åstadkomma detta är dialog viktigt men också den typ av servicegarantier som införts när det gäller byggande. Kalmar kommun har varit framgångsrik med att förenkla rutiner och regler vid olika former av tillståndsgivning. Vi kommer att titta vidare på hur regelverket ytterligare kan förenklas. Kalmar Science Park Kalmar Science Park koncentrerar sin verksamhet till Varvsholmen. Inriktningen fortskrider med att främja tillkomsten av nystartade kunskapsintensiva bolag via inkubatorn, att på olika sätt och med olika aktörer arbeta med tillväxt i befintliga och etablerade kunskapsintensiva bolag via medlemsnätverket samt att arbeta med utvecklingen av e-handel. Ett arbete har påbörjats kring möjligheten att etablera samarbete med intresserade kommuner i form av en inkubatorfunktion i syfte att öka antalet kunskapsintensiva tillväxtbolag i regionen. Vi är som ägare till Kalmar Science Park positiva till samarbeten med andra kommuner och uppmuntrar till utökad samverkan med vår omkringliggande arbetsmarknadsregion. Flyget En väl utbyggd infrastruktur är en grundpelare i vår utveckling. Kollektivtrafiken byggs ut och allt fler åker kollektivt. Kalmar Öland Airport är vår väg ut i världen. Vi har under 2014 startat upp nya flyglinjer till Berlin och Göteborg. En stark flygplats är helt avgörande för våra nationella och internationella samarbeten. Vi ska fokusera på att hitta lösningar för att i framtiden binda samman de kollektiva resalternativen på ett effektivt sett. Arbete har påbörjats för att skapa förutsättningar för inkommande besök med flyg från norra Sverige och norra Tyskland samt vidareutveckla Stockholmstrafiken, linjen till norra Tyskland samt övriga Europa. Kalmar Öland Airport har en positiv passagerarutveckling och destinationsutbud. Flygplatsen ska aktivt delta i utvecklingen när det gäller möjligheten att erbjuda biobränsle för flyg till och från Kalmar. Vi ser flygplatsen som en viktig strategisk funktion inte minst genom sitt geografiska läge i sydöstra Sverige. Flyget kommer att vara ett viktigt komplement till den planerade höghastighetsbanan för tåg, Europabanan, som planeras längre inåt landet. Bredband via fiber Genom ett nytt samverkansavtal med Teliasonera kommer minst 90 procent av företag och hushåll i kommunen att ha tillgång till fiber inom fem år vilket blir en konkurrensfördel för både företag och invånare. För att påskynda utbyggnaden i mindre tätorter och på landsbygd ska kommunen anta en aktiv roll genom att till exempel samverka vad gäller kommunens utbyggnad av fiber till kommunala fastigheter. Dessutom ska kommunen vara en aktiv part när det gäller stöd till byalagen. Vägar och cykelvägar Det finns ett stort behov av att rusta upp våra vägar och cykelvägar. Under 2013 och 2014 har stora insatser gjorts för att åtgärda bristerna. Denna satsning kommer att fortsätta. När riksdagen och AFA ger besked om vilka ekonomiska villkor som gäller kommer en avstämning att göras för att fortsätta upprustningsarbetet på våra enskilda och kommunala vägar och cykelvägar. Nya kommunala pengar är en förutsättning för att få delfinansiering från Trafikverket. 12

17 Linnéuniversitetet För att bli en mer attraktiv kommun behövs ett nära samarbete med Linnéuniversitetet och de forskare och studenter som finns där. Tillsammans kan vi utveckla Kalmar genom att nya innovationer och mer spetskompetens tillförs vårt näringsliv. Genom fler samarbeten och gemensamma aktiviteter med Linnéuniversitetet stärker vi Kalmar som en modern universitets- och studentstad. Linnéuniversitetets samlade etablering, som politiskt och detaljplanemässigt har möjliggjorts i Ölandshamnen, öppnar för flera spännande förändringar. Ett starkare universitet är viktigt för näringslivets utveckling och den kommunala välfärdsverksamheten. Linnéuniversitetet kan bidra till utveckling inom internationell handel och även locka den kompetens som behövs. Det är viktigt att vi fortsätter vår samverkan med Linnéuniversitetet både i vardagen och för framtiden. Forskning och utbildning skapar nya dimensioner för samhällsutvecklingen. Det är i just universitetsstäder som den stora utvecklingen sker. Inom kommunen för vi dialog kring hur vi kan nyttja Linnéuniversitetet som resurs för verksamheternas utveckling. Att arbeta med kunskapsutveckling och forskningsanknytning är viktigt för att erbjuda en god samhällsservice och en välfärd av hög kvalitet i nationell framkant. Familjen Kamprads stiftelse har till ändamål att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning så att entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling främjas. I första hand stöds forskning och utbildning som bedrivs eller tillgodoser intressen i Småland och som bedrivs inom ramen för Linnéuniversitetet och vår förmåga att samarbeta med universitetet blir avgörande för den verksamhetsutveckling som kan få stöd från stiftelsen. Förutom Linnéuniversitetet finns samarbeten med andra universitet. Kalmar blir exempelvis ny studieort för läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Att läkarutbildning etableras i Kalmar stärker regionen som en akademisk utbildnings- och forskningsmiljö vilket även främjar den regionala utvecklingen. Fullt utbyggd kommer Kalmar årligen att ha 100 studenter och de båda universiteten, Linköping och Linnéuniversitetet, kommer att samverka inom utbildning och forskning vilket ytterligare stärker den tvärprofessionella kompetensen och forskningen vid Linnéuniversitetet. Besöksnäring Kalmar är en upplevelsestad med rikt kulturellt utbud. Konserter och teaterföreställningar ges året om och vi lyckas locka både sverigeelit och världsartister till vår region. Under en 10-årsperiod har omsättningen mångdubblats och sysselsättningen har hängt med. Vi kan konstatera att kommunens insatser har betalat sig och vi fortsätter våra satsningar på att göra Kalmar attraktivt året om. De strandnära projekten med Kalmarsundsbadet som den klarast lysande stjärnan får en fortsättning med nya bryggor i Vita Sand och Norrliden. Vi går vidare med att utveckla beachvolleybollanläggningen vid Långviken för att bland annat kunna hysa fler beachsporter så som handboll och fotboll. Till Svenska Fotbollförbundet har också en intresseanmälan om att anordna SM i beachfotboll kommande tre år lämnats in och vi hyser stora förhoppningar om att få stå värd för arrangemanget somrarna Intresset för vår region bara ökar och en fortsatt viktig utveckling är arbetet med de digitala arenorna, både i våra möten med besökaren som planerar att resa till oss, men också de som är på plats och vill planera sin dag. I framtiden kommer det att vara helt avgörande att vara tillgänglig på nätet och Destination Kalmar ska lägga fortsatt vikt vid utvecklingen av den mobila tekniken och sociala medier för att hålla en inspirerande och intressant dialog om aktiviteter, evenemang och strategiska händelser. Vi ser också att samarbetet med näringslivet måste öka. Fler partners måste vara med om vi ska kunna behålla det utbud Kalmar erbjuder i dag och för fortsatt utveckling. Inom idrottsturismen ser vi att satsningen på friskvård och hälsa blir allt viktigare. Därför kommer Destination Kalmar att fortsätta att satsa på bland annat löplopp, cykellopp och Ironman. För 2015 tar vi som tidigare år ett samlat grepp om vad som händer i Kalmar genom vårt Kalmarmagasin som skickas ut i exemplar. Magasinen är en mycket viktig del i marknadsföringen av Kalmar. 13

18 Fler bostäder Ett Kalmar som växer behöver fler bostäder både i staden och på den omkringliggande landsbygden. En attraktiv kommun erbjuder bra bostäder och hela Kalmar ska vara en del av befolkningsökningen. Vi har fått fart på byggandet och vår höga ambition med att anta fler detaljplaner och möjliggöra bostäder för alla kvarstår. Kalmar ska ha en blandad bebyggelse där vi värnar hyresrätten och prioriterar aktörer som satsar på denna boendeform. Under de kommande åren vill vi i dialog med fastighetsägare och byggbolag fortsätta bygga en planberedskap som medger en årlig produktion av minst 300 bostäder, oavsett konjunktur. Vi vill medverka till att det byggs i hela kommunen och vi har en generös syn på byggande på landsbygden. Det är viktigt att hela kommunen får del av befolkningsökningen för att säkra underlaget för offentlig och privat service. Kalmars fantastiska boendemiljöer är ett av våra främsta argument för att locka hit fler invånare. De nya bostadsområdena som växer fram ska vara miljövänliga, barnanpassade och bidra till ett varierat bestånd. Fler tomter för egnahemsbyggare ska skapas i områden där söktrycket är stort. Vårt kommunala bostadsbolag Kalmarhem har ett särskilt ansvar för att byggtakten hålls på en hög nivå och Kalmarhems andel av byggandet är 75 hyreslägenheter per år. Förstorad arbetsmarknadsregion Kalmar är en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion där också Växjö, Oskarshamn och Karlskrona ingår. Genom en väl utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och ett utbyggt bredbandsnät inom hela sydost kan människor bo och arbeta var de vill. Det är en framtidsfråga för att hela Kalmar ska kunna utvecklas. Det goda och framgångsrika samarbetet mellan kommunen och näringslivet har lett fram till många nya företag och arbetstillfällen. Arbetslösheten har också varit lägre i Kalmar än i våra jämförelsekommuner de senaste åren. Samarbetet kommer att fortsätta eftersom det är helt avgörande för att Kalmar ska kunna fortsätta den positiva utvecklingen. Differentierat näringsliv Vår bredd av företag är en styrka. Vi vilar vår verksamhet på tre ben: tillverkning och industri, tjänsteföretag och handel. Eftersom vi har flera ben blir vi i olika konjunkturförändringar inte lika sårbara. Kalmar kommun ska vara aktivt i arbetet med att få nya företag att starta verksamhet och etablera sig i kommunen samtidigt som vi stöder redan befintliga företag. Det är särskilt viktigt att arbeta med etableringar med utgångspunkt i de kompetensförsörjningsmöjligheter som finns på och genom Linnéuniversitetet. Statliga jobb Kalmar har en styrka i bredden på vår arbetsmarknad och för att vidga ytterligare ska vi verka för att få fler statliga jobb till vår region. Den statliga närvaron i Kalmar vad gäller arbetstillfällen är klart lägre än i andra residensstäder och vi ska arbeta för att etablera en statlig myndighet till Kalmar. Ungdomar och arbete Kalmar har en aktiv arbetsmarknadspolitik för att bland annat ge ungdomar en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. För de flesta ungdomar är sommarjobbet den första kontakten med arbetslivet. Vi ska genom utbildning och olika åtgärder pressa tillbaka den öppna arbetslösheten. Gröna näringar De gröna näringarna i vår kommun tillhör de mest framgångsrika i hela vårt land. Vi kommer genom ett nära samarbete med näringen och LRF att arbeta för att livsmedelsproduktionen och lönsamheten ska öka ytterligare i vår kommun för att på så sätt öka tillgången på miljövänliga och bra livsmedel. Grön näring utgör en betydande del av den lokala arbetsmarknaden och en positiv utveckling ger spin offeffekter i flera led. Denna fördel för vår region ska vi fortsätta att stötta och utveckla. 14

19 Samlastningscentralen kommer att göra det möjligt för småskaliga livsmedelsproducenter att vara med vid upphandling av livsmedel. Vi kommer att arbeta för att upphandlingar bryts ner till mindre volymer för att öppna för den småskaliga livsmedelsproduktionens möjligheter att leverera närproducerade varor till våra kommunala kök. Attraktiv stadskärna Kalmar har en av Sveriges mest attraktiva stadskärnor. Inte minst har vi en fantastisk kulturhistorisk miljö med många intressanta byggnader. Stadskärnan omgärdas också av flera vattenrum som alla bidrar till att öka attraktiviteten. Mitt i centrum finns både lek- och badplatser i direkt anslutning till stadsrummet. Detta är en styrka att kunna erbjuda och något vi både ska värna och utveckla. Att ta sig in till staden och att hitta i staden ska underlättas med ett nytt parkeringsledningssystem och ett utvecklat skyltprogram. Vi vill i samarbete med Kalmar City utveckla stadskärnan med plats för kultur, upplevelser, möten, aktiviteter och handel. Vi vill också se hur vi på bästa sätt ska ta tillvara allt bra som redan finns och allt bra som redan görs. Tillsammans ska vi arbeta för att bli årets stadskärna under denna mandatperiod. Trygghet Trygghet blir en allt viktigare faktor för människor som funderar på att byta bostadsort. Att det är tryggt att leva och bo i Kalmar är således en viktig faktor för vår tillväxt. Forskning och undersökningar visar att en upplevd trygghet är viktigt när människor står i valet av bostadsort. Kalmar har, trots ökad befolkning och ökad besöksnäring, minskat brottsligheten rejält de senaste åren. Att Kalmar, både i upplevelse och faktiska siffror, är tryggt är en konkurrensfördel. Att den fysiska miljön ska vara tillgänglig är en trygghetsfråga för alla. Vi ska fortsätta vårt arbete med att identifiera brister i den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet men även se över utemiljöerna. Vi vill att alla kommunens lokaler ska vara tillgängliga och att Kalmar i sin helhet är en tillgänglig stad där vi ständigt arbetar med att förbättra och förfina tillgängligheten vid till exempel övergångsställen, trottoarer och allmänna plaster. Gatubelysning skapar både trygghet och trivsel. Gatubelysningen är ganska väl utbyggd i centrala Kalmar men det är betydligt mörkare utanför centralorten. Vi vill under en tioårsperiod bygga ut gatubelysningen, främst utanför de centrala delarna, och anslår en miljon kronor årligen för detta. Varje invånare ska känna att det är möjligt att påverka och förändra. De förtroendevaldas samspel med kommunens invånare ska därför stärkas ännu mer. Det ideella föreningslivet är en viktig resurs i arbetet för ett ökat brukarinflytande. En effektiv brandkår är en viktig del i ett tryggt samhälle och vi fortsätter att utveckla den verksamheten med nya lokaler och investeringar i utrustning för att få bättre arbetsmiljö, mindre klimatpåverkan och en tryggare stad. Integration Vi arbetar med vår förmåga att ta emot flyktingar, erbjuda dem bra och utvecklande boenden samt möjlighet att snabbt kunna komma in i det svenska samhället. Vi ska ta vara på den kompetens och erfarenhet som våra nya invånare ha med sig. Vi ska i samhällets alla delar förebygga och motverka segregation, diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Inte bara Kalmar som kommun men hela länet står inför nya utmaningar och möjligheter. En av de viktigaste komponenterna är befolkningen, dess trivsel, välmående och möjlighet att vara en aktiv del av regionen. De som flyttar till området ska känna att de är välkomna och har samma möjligheter som de som redan lever här. Med det regionala programmet Integrationsstrategin för Kalmar län som grund ska ett konkret handlingsprogram för Kalmar kommun arbetas fram. 15

20 Mål 2015 Kalmar ska planera för minst 300 bostäder årligen, varav 100 villatomter. Uppdrag till verksamheten Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder och bolag skapa förutsättningar för verksamhet, exempelvis förskola och grundskola, på Brofästet i kombination med bostäder. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samverka med Kalmarsunds gymnasieförbund för att till 2016 nå ett mål som innebär att 20 procent av gymnasieleverna prövar att bli UF-företagare. Till 2017 höjs ambitionen till 30 procent. Kommunstyrelsen får i uppdrag att med utgångspunkt i den regionala integrationsstrategin för Kalmar län utarbeta en konkret handlingsplan för arbetet de kommande åren. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att tillsammans med servicenämnden ordna lagliga graffittiväggar. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder, styrelser och Kalmar City arbeta för att Kalmar ska bli årets stadskärna under innevarande mandatperiod. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med bostadsmarknadens aktörer utreda förutsättningarna för en regional bomässa år Servicenämnden får i uppdrag att utreda möjligheter till att skapa bryggor i Vita Sand och Norrliden som ska förbättra upplevelsen vid bad och rekreation. Servicenämnden får i uppdrag att anlägga en bullervall i Djurängen. Detta för att dämpa bullret från Ölandsleden. Kalmar Öland Airport AB får i uppdrag att undersöka de praktiska och ekonomiska möjligheter att etablera en depå för biobränsle på flygplatsen för att därigenom kunna erbjuda biobränsle för flyg till och från Kalmar. 16

21 Hög kvalitet i välfärden I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Den fattigdom som drabbar barn ska med alla tillgängliga medel speciellt bekämpas. Varje barn och elev i Kalmar kommun ska utvecklas allsidigt, såväl socialt och emotionellt som kunskapsmässigt. Våra förskolor och skolor ska hålla en hög kvalitet. Bland de insatser som haft avgörande betydelse för vårt arbete finns: 60 nya förskoleavdelningar. En fjärde nattförskola öppnade under året. Renovering av skolor och sporthallar. Multiplaner på högstadieskolor. Nya boenden inom äldreomsorgen. På 20:e plats när det gäller bästa skolkommunen. Sänkt kostnaderna för försörjningsstöd. Sjunker i Kalmar men ökar annars. Bäst i Sverige när det gäller hur elever i årskurs åtta uppfattar skolan och dess undervisning. Möjligt att ringa och sms:a kommunens kontaktcenter dygnet runt för att sjukanmäla sitt barn. Ungdomshuset UNIK. Nybyggd förskola, konstgräsplan (och snart sporthall) i Ljungbyholm. Nybyggd förskola (2013) i Tvärskog. Planerad byggnation av nya klassrum i Halltorp. Planerad byggnation förskola, klassrum och bibliotek i Hagby. Två nya boenden enligt LSS har startats upp under året för personer med funktionsnedsättning, ett på Lindsdalsvägen och ytterligare ett boende på Esplanaden. Satsning på livsstilsidrotter genom projekt MOBI, Mobil Spontanidrottsplats. Utveckling av Kalmar teater genom digitalisering av anläggningen. Satsning på nya idrottsanläggningar såsom ishall, Gasten IP, Falkenbergs sporthall, Rockneby sporthall/allaktivitetshus, näridrottsplatser i Lindsdal och i Funkabo och utegym på Skälby. Extra satsning på ridsporten i Kalmar, vilken startade Utveckling och satsning på kulturfestivalen Ljus på kultur. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Satsningen på digital kompetens inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Attraktiv skola I Kalmar kommun har alla barn och elever rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin maximala förmåga. Förskolan, skolan och fritidshemmen ska fånga alla barns och elevers lust att lära sig och uppmana varje individ att vilja utvecklas. Hela verksamheten ska samarbeta i ett 1 16-årsperspektiv för att förbättra kunskapsresultaten. Kommunens barn och elever ska ha höga och positiva förväntningar på sig. Barn- och ungdomsnämndens målsättning är att alla elever som går ut grundskolan ska vara behöriga i samtliga ämnen. Vi ska vara en av landets bästa skolkommuner. Därför fortsätter arbetet med att utveckla kvaliteten i förskolor, fritidshem och skolor. En del i detta är att bygga fler klassrum, förskolor, en ny särskola, med mera. En annan del är att öka möjligheten till utveckling, till inflytande och delaktighet för elever och trygghet i form av goda utvecklings- och studiemöjligheter, trygga och säkra skolvägar, en giftfri vardag och kunskap om kommande arbetsliv och en jämställd skola. Utbildningen ska självklart vara avgiftsfri. I våra ambitioner att vara en av landets bästa skolkommuner ingår självklart gymnasieskolan. I Kalmar är det Kalmarsunds gymnasieförbund, ett kommunalförbund som startade 1 juli 1995, som är huvudman för utbildningarna. Förbundet har till uppgift att bedriva och utveckla gymnasial utbildning och kommunal vuxenutbildning åt medlemskommunerna Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås. 17

22 Gymnasieförbundet gör att vi kan erbjuda ett smörgåsbord av utbildningar och vi har en hög ambition för gymnasieskolan i vår kommun. Goda resultat där eleverna ges kunskaper och färdigheter för att nå en så hög måluppfyllelse som möjligt är självklara för oss. Vi vill att våra gymnasieskolor förbereder våra ungdomar på såväl högre studier som ett inträde på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen och SFI, som har tillförts drygt 11 miljoner kronor i extra medel, är viktiga inrättningar vad gäller både sysselsättning och integration. Alla vuxna ska ges möjlighet att vidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, livslångt lärande och sysselsättning. Vuxenutbildning ska ha fokus på resultat i form av arbete och utbildning med de studerande och näringslivets behov i centrum. Svenska för invandrare ska uppnå goda resultat i ett nationellt perspektiv. Undervisningen ska utgå från individens utbildningsbakgrund och kopplas till tidigare arbetslivserfarenhet för att främja snabbare etablering på arbetsmarknaden. I ett gränslöst utbildningssystem som är öppet dygnet runt och där omfattande information finns snabbt och enkelt tillgängligt på internet, räcker inte längre den traditionella synen på lärande. Därför är förbundets fortsatta satsning på digital kompetens nödvändig och ytterst viktig. Kvaliteten i utbildningen ökar, nya arbetsformer och metoder växer fram och elevernas måluppfyllelse och resultat ökar. Digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara och förbundet ska ligga i framkant. Ett varierat utbud av boende och stöd Omsorgsverksamheten ska alltid se till helheten runt människan och se till att stöd- och hjälpinsatser ges utifrån individens fokus. Verksamheten står inför stora utmaningar med ökat antal äldre samt stora rekryterings- och resursbehov. Det är några exempel på faktorer som påverkar utvecklingen. Vi vill därför göra en framtidsspaning och ta fram en långsiktig plan för hur omsorgsverksamheten ska se ut om 15 år. Hur bor vi, hur ser vården ut och vilket innehåll har verksamheten? Arbetet ska leda till att hitta faktorer som gör att vi kan ha en äldreomsorg som ligger i nationell framkant. Inriktningen för äldreomsorgen i Kalmar är att man ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv, ha inflytande och delaktighet i samhället och över sin vardag. Var och en ska kunna verka och åldras i trygghet och med bibehållen integritet, bemötas med respekt och värdighet samt ha tillgång till god vård och omsorg. Genom mångfald av attraktiva boendeformer ska äldre och funktionsnedsatta kunna leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Det görs också stora satsningar inom äldreboendena och det pågår en omfattande strukturomvandling där vi avvecklar små boenden och satsar på större och modernare. Berga Backe, Varvsholmens nya boende Varvet och det ut- och ombyggda Jungmansgården är några exempel. I Kalmar kommun ska personer med funktionsnedsättning kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra och delta i samhället på lika villkor som andra. Omsorgstagare ska känna sig trygga med kommunens insatser och veta vad man får hjälp med utifrån sina behov och vad som ingår i goda levnadsvillkor. Omsorg utifrån individen Verksamheten ska alltid se till helheten runt människan och se till att stöd- och hjälpinsatser ges utifrån individens fokus. Verksamheten är i ständig utveckling genom samarbete med landstinget och universitet. I verksamhetsplanering ska äldres inflytande tas till vara och aktivt stödjas genom bland annat pensionärsrådet. Kultur- och fritidsaktiviteter ska finnas oavsett ålder. På samma sätt ska inflytandet för personer med olika former av funktionsnedsättning säkras genom tillgänglighetsrådet och stöd till handikapporganisationer. Kalmar kommun arbetar aktivt med att eliminera hinder i lokaler och allmänna miljöer så att ingen ska gå miste om möjligheten att delta i aktiviteter på grund av bristande tillgänglighet. Föreningslivet Ett väl fungerande föreningsliv är en viktig del i vår demokrati. Det är också en möjlighet till fysisk aktivitet och bättre folkhälsa. För föreningslivet behövs bra ändamålsenliga lokaler. Satsningar på att bygga 18

23 nytt/rusta upp simhall, ishall och friidrottshall är några exempel på behov som finns de närmaste åren. Det är investeringar som ger dubbel effekt, både genom ökad folkhälsa och arbetstillfällen, och under de kommande månaderna kommer utredningar att presenteras både vad gäller simhall och det samlade behovet av andra idrottsanläggningar. Utredningarna ska beredas under första halvåret En viktig förutsättning för föreningslivet och deras möjligheter att arrangera evenemang är att medlemmar och andra privatpersoner ställer upp med frivilligarbete. För att underlätta rekryteringen av frivilliga ska en volontärpool inrättas. Kulturcentrum Ett aktivt kulturliv är en viktig konkurrensfaktor när människor ska välja bostadsort. Ett samlat kulturcentrum är inte bara ett lyft för vårt eget kulturliv utan också en avgörande del i Kalmars fortsatta utveckling. Kommunfullmäktige beslutade i maj 2014 att godkänna förslaget till det fortsatta arbetet med ett Kulturcentrum vid Tullslätten. Målsättningen är att en byggstart ska kunna ske Arbetet med detaljplan för området pågår och den beräknas vara färdig under Alkohol, narkotika, doping och tobak Kalmar är känt i hela riket för sitt arbete med ANDT-frågorna (alkohol, narkotika, doping och tobak) och vi ska fortsätta utveckla arbetet med Kalmar mot droger inom hela ANDT-området. Utvecklingsarbetet bedrivs i samverkan mellan socialförvaltningen, Kalmarsunds gymnasieförbund, kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, Kalmars friskolor och polismyndigheten. Ett nytt drogpolitiskt program ska tas fram under året. Mål 2015 Barn och ungas bruk av tobak, alkohol, dopingpreparat och narkotika ska minska. Bruket av droger ska aktivt bekämpas på alla nivåer men speciellt fokus ska riktas på förebyggande insatser bland barn och ungdomar. Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner. Uppdrag till verksamheten Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att tillsammans med Södermöre kommundelsnämnd på lämpligt sätt informera om villkor i arbetslivet och arbetsrättsfrågor till de sista årskurserna i skolan. Samarbete kan ske med Kalmarsunds gymnasieförbund. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och bolag upprätta en volontärpool där frivilliga privatpersoner kan registrera sig för frivilligarbete till föreningslivets registrerade evenemang. Omsorgsnämnden får i uppdrag att under 2015 och 2016 planera och upphandla ett boende för vård- och omsorg i södra området av Kalmar tätort. Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och Kalmarsunds gymnasieförbund, forma en gemensam grupp som särskilt ska fokusera på förebyggande sociala insatser i utsatta bostadsområden. Socialnämnden får i uppdrag att ta fram ett nytt drogpolitiskt program med särskilt fokus på ungdomars användning av narkotika. 19

24 Verksamhet och medarbetare Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi ska attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och även avveckla personal för ett hållbart arbetsliv. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs och känner sig delaktiga. För att klara av detta behöver vi samverka inom kommunen och samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och organisationen. Bland de insatser som haft avgörande betydelse för vårt arbete finns: All omsorgspersonal har genomgått utbildning i den nationella värdegrunden (inkl. bättre bemötande). Utvecklings- och karriärtjänster i skola och förskola. Ser över möjligheten att inrätta karriärstjänster inom äldreomsorgen. Arbetskläder till förskole- och fritidshemspersonal (central satsning). Rätten till heltid är genomförd i stora delar av verksamheten. Sysselsättningsgraden är 94,4 % Satsningen på ett kontaktcenter som redan första året blev bäst i Sverige vad gäller tillgänglighet. Fortsatt ISO-certifiering inom kvalitets- och miljöområdet för att säkerställa ordning och reda samt ständiga förbättringar inom bägge områdena. Ett väl utbyggt ledarförsörjningsprogram för att säkra kompetensen i den kommunala organisationen. Fortsatt arbete för en jämställdhetsintegrerad kommun. Ett välfärdsbokslut som ger oss möjlighet att prioritera våra insatser för att stärka folkhälsan i kommunen. Vi har under senast åren utvecklat kommunens verksamhetsledningssystem där kvalitet, miljö och arbetsmiljö är integrerat. Vi ska jobba med att stärka ledarskapet och bli bättre på att lyfta de goda resultaten i verksamheten. Våra personalprocesser ska vara kostnadseffektiva och kvalitetssäkrade. Våra anställda ska sätta kunder, brukare och invånares intressen i centrum och arbeta gemensamt mot uppsatta mål. Framtidens arbetsliv har en hög förändringstakt, konkurrensen om arbetskraften ökar och fler privata aktörer finns inom välfärdssektorn. Vi ska tillsammans med de fackliga förbunden utveckla samarbetsformer som ger personalen större inflytande över det egna arbetet och anställa fler personer med olika bakgrund. Vi ska arbeta vidare med rätten till heltid. På nationell nivå förs nu diskussioner mellan SKL och arbetsmarknadens parter kring detta som norm i kollektivavtalen. Den kommunala arbetsplatsen ska erbjuda goda villkor och trygga anställningar i ett öppet arbetsklimat och vara jämställdhetssäkrad. Att ha rätt kompetens är en framtidsfråga för välfärdens arbetsgivare och en stor utmaning är att kunna identifiera och rekrytera framtida chefer. Framtidens invånare kommer att kräva mer av oss vilket ställer krav på tillgänglighet, snabb handläggning och tekniskt kunnig personal med flexibla arbetstider. Delaktiga medarbetare och en hållbar verksamhet Vi ska fortsätta jobba med vår värdegrund och med vår stolthet. Vi ska upplevas som en attraktiv arbetsgivare och vi utvecklar vår arbetsmiljö tillsammans. Vi ska arbeta för en långsiktig personalpolitik där jämställdhet är i fokus. Vi ska ha kompetenta och motiverade medarbetare med ett riktigt bra bemötande. Människor ska uppleva en trygghet hos oss. Även våra offentliga miljöer ska upplevas trygga. I samverkan med Linnéuniversitet ska vi arbeta för att attrahera kompetenser och ta tillvara de kreativa och innovativa krafter som finns i Kalmar. Jämställdhet Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Variationer i graden av makt, delaktighet och inflytande ska inte bero på kön. Att få service och omsorg samt tillgång till fritidsaktiviteter på lika villkor oavsett kön ska vara en självklar rättighet i Kalmar kommun. 20

25 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Detta innebär att kommunens verksamhet varje dag, på alla nivåer och inom alla områden, ska vara jämställdhetssäkrad. Det förutsätter i sin tur ett aktivt arbete från kommunens sida direkt i den egna verksamheten, men också ett långsiktigt opinionsbildande arbete. Kalmar kommun ska vara en jämställd kommun. Jämställdhet är fortsatt en prioriterad verksamhet. All statistik ska vara könsuppdelad. Förvaltningarnas och bolagens jämställdhetsutvecklare har en mycket viktig roll i jämställdhetsarbetet. En juste kommun och socialt ansvarstagande Kalmar är i dag en Fairtrade City och det ställer omfattande krav på vår verksamhet. Kalmar kommun är en stor upphandlare av varor och tjänster från privata företag. Vi är också en av regionens största arbetsplatser. Vi ska ta ett socialt och etiskt ansvar för hur verksamheten bedrivs och hur vi samspelar med omvärlden. Vi kan också påverka genom att ställa krav på vad som ska gälla för produktionen och transporter av varor och tjänster som vi upphandlar. Vi ska även markera våra ställningstaganden i vår marknadsföring. Det är viktigt att kommunstyrelsen och berörda nämnder ökar kunskapen om socialt och etiskt ansvar i verksamheten och skapar bättre rutiner för uppföljning av våra krav. Demokrati Kalmar är en kommun som ska karakteriseras av demokrati, solidaritet och rättvisa. Varje invånare ska ha god insyn i beslutsfattandet och känna att hon eller han har möjlighet att påverka sin vardag och sina livsvillkor. Det finns i dag en rad olika sätt att göra detta. Vi har psykiatriråd, LSS-råd, ungdomsråd, pensionärsråd, näringslivsråd och tillgänglighetsråd där föreningar och invånare kan göra sin röst hörd. Ett demokratiskt arbetssätt ska genomsyra all kommunal verksamhet. Utvecklingsdialogerna i tätorterna och stadsdelarna är viktiga för att stärka dialogen med kommunens invånare och stödja en utveckling i hela kommunen. Vi ska fortsätta att genomföra utvecklingsdialoger och kvalitetssäkra aktuella frågor och åtaganden. Södermöres kommundelsnämnd har tillsammans med 25 andra kommuner, landsting och regioner deltagit i Sveriges kommuners och landstings nationella nätverk för att utveckla det systematiska arbetet för medborgardialog under tre års tid. Kommundelsnämnden får i uppdrag att sprida de kunskaper och erfarenheter som har gjorts inom ramen av detta demokratiutvecklingsarbete till andra nämnder HBTQ En handlingsplan för HBTQ-arbetet håller på att tas fram. Vi måste bli en mer öppen och välkomnande kommun, både i våra verksamheter, i vår kommun och region. Alla ska ha lika rättigheter och möjligheter och känna sig välkomna oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. En Pridefestival 2015 kan ytterligare förstärka arbetet med att synliggöra och utmana normer som begränsar människor. Välfärdsbokslut Välfärdsbokslutet ger en överblick över och mäter hur människors tillgång på välfärd har utvecklats. Den ska också visa om den kommunala verksamheten når de resultat som uttrycks i kommunens budget. Självklart ska detta dokument användas som vägledning när kommunens resurser fördelas. Internationellt Internationellt samarbete blir ett allt viktigare verktyg för att skapa mervärden för stadens invånare, näringsliv och vår egen verksamhet samt för att uppnå visionen om ett integrerat, hållbart och framgångsrikt Kalmar. Förvaltningar och bolag i Kalmar kommun uppmuntras att i större utsträckning än i dag använda resurser från EU:s stöd och program för att förstärka utvecklingsinsatser och höja kvalitetn i verksamheten. Internationellt samarbete uppmuntras då det skapar mervärden för stadens invånare och ofta är en nödvändig förutsättning för externt finansierade projekt. Vi ska ha ambitionen att vara en föregångare i regionen när det gäller att söka och driva externfinansierade utvecklingsprojekt med internationella partners varför möjligheten till EU- och annan extern finansiering ska alltid undersökas. 21

26 Detta mäter vi för att se om vi har en hållbar utveckling i verksamheten Vi mäter upplevd kvalitet hos brukare och kommuninvånare och hur nöjda de är med våra verksamheter. Andra viktiga kvalitetsfaktorer som vi följer är tillgänglighet, bemötande och ett hållbart medarbetarengagemang. Vi mäter också att våra verksamheter är kostnadseffektiva genom att på flera olika sätt följa kostnader som t.ex. per barn i förskola, per elev i grundskola, samt per brukare i socialtjänst och äldreomsorg. Vi deltar i SCB:s undersökningar, SKL:s öppna jämförelser och Kommunernas kvalitet i korthet, KKIK. Med hjälp av dessa mått för kvalitet och kostnader jämför vi sedan med andra kommuner i Sverige och besvarar frågan om vår verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Mål 2015 Vid utgången av 2016 ska rätten till heltid (önskad sysselsättningsgrad) vara genomförd på nämnder och bolag. Arbetet ska ske inom befintliga budgetramar. Kalmar kommun ska till utrikes födda årligen erbjuda cirka 150 praktikplatser. Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad. Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. Uppdrag till verksamheten I årsrapporten ska respektive nämnd redovisa hur man använder Välfärdsbokslutet i verksamheten. Samverkan och samarbete kring åtgärder måste fördjupas. Både internt inom Kalmar kommun och externt. Alla nämnder får i uppdrag att genomföra aktiviteter för att ytterligare förbättra service- och bemötandefrågor. Södermöre kommundelsnämnd får i uppdrag att sprida de kunskaper och erfarenheter som de har gjort inom ramen av sitt demokratiutvecklingsarbete till andra nämnder. 22

27 Ekonomiskt utgångsläge och omvärldsanalys Samhällsekonomin Den globala inflationen är låg. En orsak är den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som hållit tillbaka pris- och löneökningar. Den finansiella krisen har medfört att räntorna varit låga i Sverige. Riksbankens styrränta har i oktober 2014 sänkts till 0 procent. Räntorna 2015 förväntas vara fortsatt låga och ökar först i mitten av I takt med återhämtningen förväntas successivt ökad tillväxt i ekonomin med minskad arbetslöshet och högre räntor som följd. De närmaste åren förutspås ökad export, ökande investeringar inom näringslivet, ökad konsumtion för hushållen och en något höjd sysselsättning. Detta ger en positiv påverkan på skatteunderlaget. SKL gör bedömningen i oktober 2014 att Sveriges ekonomi kommer att öka med 2,1 procent 2014 (kalenderkorrigerat) och med 3,3 procent bedöms tillväxten vara 3,4 procent och ,7 procent. För mer information kring samhällsekonomiska faktorer som påverkar den kommunala ekonomin se Ekonomirapporten utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i april Den kommunala ekonomin, verksamheten och skatteunderlaget Att sysselsättningsökningen främst uppstår i den offentliga sektorn är inte lika gynnsamt för ekonomin i kommuner och landsting som om sysselsättningsuppgången kommit i privata näringslivet. För att skatteunderlaget ska öka realt krävs fler arbetade timmar i den privata sektorn. Löneinkomsterna svarar för ungefär75 procent av det kommunala skatteunderlaget. Det största bidraget till skatteunderlagets årliga ökning kommer därför från timlönehöjningar. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i ekonomin ger endast utrymme för marginella ökningar av verksamheten i kommunerna. Det beror på att löner också är den dominerande kostnaden i den kommunala verksamheten Skatteunderlaget har nominellt ökat i snitt med cirka 4 procent per år. Den reala utvecklingen (avdrag för prisökningar som kommunen använt skatten till) har i snitt ökat med 1,6 procent per år under perioden För perioden förväntas ökningen av det reala skatteunderlaget vara något över 2 procent. I tabellen nedan visas utvecklingen av skatteunderlaget från SKL:s senaste prognos från oktober 2014 (cirkulär 14:38). Det reala skatteunderlaget väntas öka med mer än 2 procent årligen för Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Detta till stor del drivet av inhemsk efterfrågan på både konsumtion och investeringar. Skatteunderlagsutveckling, underliggande Genomsnitt 10 år bakåt 3,8% 3,8% 3,9% 4,0% 4,0% 4,1% Årlig förändring 4,0% 3,7% 3,9% 4,7% 4,9% 4,8% Differens 0,2% -0,1% 0,0% 0,7% 0,9% 0,7% Kommunsektorns samlade resultat för 2013 uppgick till 15,7 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 3,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Återbetalningen av tidigare inbetalda premier från AFA försäkring uppgick till cirka 8 miljarder kronor. Den senaste tioårsperioden har kommunerna haft ett genomsnittligt resultat som motsvarat 2,7 procent av skatter och generella statsbidrag. De demografiskt drivna behoven ökar kraftigt i kommunerna. Från att den senaste tioårsperioden varit i storleksordningen 0,5 procent per år ökar behoven med drygt en procent per år under perioden De största förändringarna är ökat antal barn i förskole- och grundskoleålder samt fler äldre. För gymnasieskolan fortsätter minskningen i åldersgruppen åringar. Först år 2016 är botten nådd och antalet börjar öka igen. Detta ställer fortsatta krav på anpassningar i gymnasieskolans verksamhet. I 23

28 grundskolans och förskolans verksamhet ökar istället barnkullarna och detta ger behov av anpassningar i form av ökade resurser. Inom äldreomsorgen har kostnaderna ökat med 10 procent utöver prisförändringar mellan åren Hade kostnadsutvecklingen motsvarat den demografiska förändringen hade ökningen varit 16 procent. Antalet hemtjänsttimmar har ökat med nära 40 procent sedan 2001, medan antalet personer i särskilt boende minskat med 25 procent för samma period. Antalet omsorgstagare i äldreomsorgen som ökat med drygt 1 procent årligen kommer under de närmaste åren öka successivt till uppemot 3 procent årligen runt år Detta kommer att ställa stora krav på äldreomsorgen att anpassa sig och hitta lösningar inom den kommunala verksamheten såväl som i gränslandet mellan kommuner och landsting. Kommunsektorns samlade investeringar har, i löpande priser, nära nog fördubblats under tioårsperioden från 24 till 45 miljarder kronor årligen. Investeringsutgifterna förväntas öka ytterligare under de närmaste åren. Kraven på investeringar gäller såväl egna verksamhetslokaler som idrottsanläggningar och infrastruktur såsom VA-ledningar, gator, vägar och parker. Kommunernas kostnader för avskrivningar ökar därmed successivt och kan då medföra ett minskat ekonomiskt utrymme för annan verksamhet i driften. SKL gör bedömningen i april 2014 att kommunernas resultat hamnar på cirka en procent av skatter och bidrag fram till Det förutsätter då uppräknade statsbidrag i nivån 2 procent real ökning årligen även från 2015 samt god tillväxt i skatteunderlaget. Dessutom räknar man med en genomsnittlig skattehöjning i kommunsektorn på 6 öre fram till Tumregeln om ett resultat på två procent av skatter och bidrag för att uppnå god ekonomisk hushållning bedöms därmed inte kunna uppnås för kommunsektorn under perioden. Samtidigt gör regeringen bedömningen i höstpropositionen oktober 2014 att kommunsektorn kommer att göra resultat i nivå med god ekonomisk hushållning under perioden SKL beräknar kommunernas ökade verksamhetskostnader i löpande och fasta priser. Man tar fram ett prisidex för kommunal verksamhet (PKV) som harmonierar med övriga beräkningar som SKL gör, exempelvis skatteunderlagsprognoser. Indexet återspeglar förändringen av kostnadsläget vid en oförändrad verksamhetsvolym och kan ligga till grund för en kompensationsmodell inom budgetarbetet. Prisindex för kommunal verksamhet, PKV (SKL 14:38) Arbetskraftkostnader 1,026 1,030 1,032 1,035 Övrig förbrukning 1,014 1,022 1,025 1,027 Prisförändring 1,022 1,028 1,030 1,032 I samband med krisen i världsekonomin så höjde den dåvarande regeringen statsbidragen till kommunsektorn med 12 miljarder Budgetåret 2011 togs 9 miljarder tillbaka, motsvarar cirka 59 miljoner kronor för Kalmar kommun. Under 2012 och 2013 fick kommunsektorn en återbetalning från AFA med 15,5 miljarder, vilket innebär 105,6 miljoner för Kalmar kommun. Dessa återbetalningar förstärkte resultatnivåerna i sektorn som helhet. För 2014 följde Kalmar och många andra kommunerna signalerna från SKL om ytterligare återbetalning. Något sådant beslut har inte tagits detta år. Beslut väntas inte tas förrän februari I den budget som nu presenteras finns inga AFA-pengar med. Bedömningen utifrån SKL:s tidiga analys av budgetpropositionens konsekvenser är att regeringens i budget föreslås satsningar på 10,7 mdkr för kommunsektorn. De största satsningarna sker inom skolans område och inom äldreomsorgen. Majoritetens inriktning är att statsbidrag för avsett ändamål i huvudsak ska gå till att förstärka verksamheten. Detta givet att en verksamhet tidigare budgetår inte fått förstärkning för att genomföra sådant som man nu kan få nationellt stöd för. För äldreomsorgens del handlar det om 13,2 miljoner kronor. Medel som är avsedda för bemanning och hantering av traineetjänster inom äldreomsorgen. 24

29 Inom skolans område finns satsningar på mindre barngrupper, specialpedagogiskt stöd, förstärkning av elevhälsan, läxhjälp, höjda lärarlöner, utbildning av nyanlända, kompetensutveckling för lärare, mindre klasser i lågstadiet mm. Skulle samtliga dessa statsbidrag fördelas efter vår befolkning så handlar det om satsningar på cirka 50 miljoner kronor för år Det finns också stöd för järnvägsinfrastruktur, kollektivtrafiksatsningar i tätort och energieffektivisering på ytterligare 1,9 mdkr, omräknat till vår andel av befolkningen blir det 12,9 miljoner kronor. I nuläget är det oklart hur dessa förslag kommer att praktiskt hanteras, givet att budgeten med detta innehåll kommer att beslutas i riksdagen. SKL har begärt överläggningar med regeringen i frågan. Kalmar kommuns egna budgetförutsättningar För en mer utförlig redogörelse av budgetförutsättningarna hänvisas till dokumentet Budgetunderlag utgiven av kommunledningskontorets ekonomienhet. Dokumentet finns på Befolkning Beräkningen av kommunens skatteintäkter och kommunal utjämning, se not 2 i resultaträkningen, baseras på den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 14:38). I beräkningen har antagits att kommunens befolkning kommer att öka med 421 invånare 2015, med 448 invånare 2016 och med 363 invånare 2017 i enlighet med kommunens senaste befolkningsprognos från våren Personal Kalmar kommuns tillsvidareanställda ökar kontinuerligt och under 2013 ökade antalet med 59 personer (1,2 procent). De tillsvidareanställda uppgår till personer varav merparten är kvinnor (79 procent). För en utförlig information om, och analys av, personalområdet inom Kalmar kommun hänvisas till Personalöversikt 2013 utgiven av kommunledningskontorets personalenhet. Dokumentet finns på Skattesats Utdebiteringen i Kalmar kommun uppgår 2014 till 33,18 kronor, varav kommunalskatten uppgår till 21,81 och landstingsskatten 11,37. Enligt Statistiska centralbyrån är total kommunal medelskattesats 31,86 procent Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen i riket uppgår 2014 till 20,65 procent. I Kalmar län uppgår den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen 2014 till 21,59 procent. Budget 2015 och ekonomisk planering baseras på en oförändrad kommunalskatt, det vill säga en utdebitering på 21,81 procent. Skatteintäkter Skatteintäkterna för grundas på skatteunderlaget enligt 2013 års taxering. Skatteunderlaget räknas upp till det aktuella budgetåret med uppräkningsfaktorer som innehåller prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Verksamhetens nettokostnader Som underlag till budget 2015 ligger 2014 års budget. Nämndernas anslag respektive år är angivna i 2013 års lönenivå. Under finansförvaltningen har kostnadsökningar beräknats för års lönerevisioner. I samband med att respektive års lönerevision är avslutad kommer de skattefinansierade nämnderna/förvaltningarna att kompenseras för den genomsnittliga utvecklingen av lönesumman. I majoritetens förslag till budget för 2015 och ekonomisk planering för har inte någon justering av nämndernas budgetramar gjorts med hänsyn till inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina internbudgetar. De senare åren har det skett och kommer det att ske omfördelningar av resurser mellan nämnderna. Till största delen beror omfördelningen på volymförändringar som orsakas av demografiska förändringar. De 25

30 största förändringarna har skett för socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden och Kalmarsunds gymnasieförbund. Stabil ekonomi Eftersom man konstaterar en strukturell obalans mellan resurserna och kostnaderna igångsätts ett arbete med bäring mot att på sikt nå det finansiella målet. Projektnamnet är Stabil ekonomi. I utgångsläget läggs det in en generell ramjustering för nämnderna på en procent årligen under perioden I kronor motsvarar det cirka 30,0 miljoner kronor 2015 och med en indexjustering enligt PKV för år Det ger en resultatnivå 2017 som uppfyller en nettokostnadsandel om högst 99 procent för det enskilda året. Det tillsätts ett projekt vars uppdrag är att se över kostnader, hitta effektiviseringar och säkerställa samordning mellan förvaltningarna. Resultaten av det som framkommer kan ge riktade besparingar vilket då skulle minska andelen som utgör en generell ramjustering. Standardkostnader Standardkostnaden är den teoretiskt beräknade kostnaden för en kommun och används i kostnadsutjämningen. Kostnadsutjämningen är till för att utjämna strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Den utjämnar däremot inte för skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. Standardkostnaden kan också sägas vara den kostnad som kommunen ska ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions-, och effektivitetsnivå och där hänsyn tagits till de strukturella faktorerna. Strukturella faktorer är exempelvis åldersstruktur, medborgarnas sociala bakgrund, geografisk struktur m.m. Skillnaden mellan Kalmars redovisade kostnad och standardkostnad i miljoner kronor 2013 samt i procent är följande. Avvikelse mot standardkostnad Miljoner kronor Procent Förskola och skolbarnomsorg 49,7 12,0% Grundskola inklusive förskoleklass -11,6-2,1% Gymnasieskola -0,4-0,2% Äldreomsorg 79,8 13,2% Individ och familjeomsorg 27,1 13,6% Summa totalt 144,6 7,3% Kostnaden för samtliga verksamheter förutom grundskola och gymnasieskola är högre än standardkostnaden. Totalt är kostnaden 144,6 miljoner kronor högre än den teoretiska kostnaden, givet en för riket genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå. Investeringar I bilaga 3 och 4 redovisas investeringsplan för åren Totalbeloppet för respektive investering är fördelat under den period den beräknas kunna genomföras. Sammantaget för åren uppgår investeringarna till 1 415,8 miljoner kronor. Av dessa investeringar avser 363,6 miljoner kronor exploateringsverksamhet eller andra räntabla investeringar. Pensionerna i dag och i framtiden Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas efter den så kallade blandmodellen. Detta innebär att pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Av den totala skulden/förpliktelsen utgör ansvarsförbindelsen 89 procent. Av det skälet redovisas soliditetsmåttet både med och utan den skuld som redovisas i ansvarsförbindelsen. För planperioden är pensionskostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning oförändrad med 5,6 procent. Kommunalekonomiskt regelverk God ekonomisk hushållning (Balanskravet) Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både kort och lång sikt. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska 26

31 bära kostnaderna av den service som de själva beslutar om och som de själva konsumerar, samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. En ekonomi i balans samt en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet än nödvändiga förutsättningar för att kommunen ska kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. För att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning räcker det inte att balanskravet är uppfyllt, utan resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt. Den av SKL bedömda resultatnivån för att uppnå god ekonomisk hushållning är 2 procent av skatter och utjämning. Reglerna om återställande av uppkomna underskott och så kallade synnerliga skäl benämns ofta som balanskrav. Balanskravet är det resultatmässiga golv som inte får underskridas om man ska efterleva lagstiftningen. Kravet på återställande har stärkts genom att fullmäktige ska anta en åtgärdsplan som ska täcka hela underskottet. Beslut om en reglering av underskottet ska tas senast i budget det tredje året efter det år då underskottet uppkom. Om negativt resultat konstateras ska en åtgärdsplan tas fram. Enligt regelverket ska en kommun återställa ett negativt balanskravsresultat inom tre år. Ett underskott 2014 ska vara återställt senast vid utgången av Det lokala ansvaret för att tolka och efterleva lagstiftningen är tydligt. Laglighetsprövning av en kommuns budgetbeslut eller ett beslut att inte återställa ett negativt resultat kan inte ske. Dessa beslut ska prövas i det politiska systemet. Om det finns synnerliga skäl kan dock den budgeterade resultaträkningen undantagsvis underbalanseras. Det innebär att synnerliga skäl omfattar både budget och utfall. Från och med 2013 anger kommunallagen att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommunen i en balanskravsutredning reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR ska användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av en sådan reserv. Det främsta syftet med lagändringen är att kommuner och landsting i balanskravsutredningen ska få möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunktur variationer. Kommunfullmäktige beslutade i december 2013 om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). Utformning och innehåll i de finansiella målen, övriga mål och riktlinjer Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. Av planen ska också framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Kommuner ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska alltid vara periodens första år. Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det kräver också en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. I planen ska anges en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov med nuvarande service. Resultatkravet bör ligga på en nivå som konsoliderar ekonomin. Andra exempel på mål är skuldsättningen på kort och lång sikt, soliditet samt hur investeringar och pensioner ska finansieras. Nivån på betalningsberedskapen nämns också som exempel på mål. Risker och osäkerhetsfaktorer bör vägas in i målen, till exempel för borgensåtaganden för egna bolag. Risken för att behöva gå in och täcka förluster i företagen bör kalkyleras och ingå i den finansiella målsättningen. 27

32 Kommunalekonomisk utjämning och LSS-utjämning I systemet för kommunalekonomisk utjämning ingår en modell för inkomstutjämning, en för kostnadsutjämning samt strukturbidrag, införandebidrag och en regleringspost. Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Kommuner garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 115 procent av den uppräknade medelskattekraften. Kommuner som har en skattekraft över den nivån betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald ambitionsnivå, avgiftsuttag och effektivitet. Kostnadsutjämningen för kommuner består av nio delmodeller, nämligen förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, äldreomsorg, befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur samt lönestruktur. Därtill kommer delmodellen kollektivtrafik som är gemensam för kommuner och landsting. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun. Kommuner som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad får ett kostnadsutjämningsbidrag. Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med statens anslag för kommuner för aktuellt utjämningsår. Om bidragsinkomsterna för kommunerna överstiger anslaget för delsektorn ska en regleringsavgift erläggas. Om bidragsinkomsterna för kommunerna uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget till delsektorn utgår ett regleringsbidrag. Bidraget eller avgiften beräknas för kommuner på totalnivå och var för sig som ett enhetligt belopp i kronor per invånare. För 2014 (enligt SKL 14:40) är intäkten från kommunalekonomisk utjämning 363,4 miljoner kronor. Prognosen för motsvarande belopp 2017 är 333,8 miljoner kronor, en minskning med 29,5 miljoner kronor. Kommunen har en befolkningsökning vilken bidragit till en mer gynnsam kostnadsstruktur jämfört med riket i övrigt. Minskningen ska ställas mot de ökade egna skatteintäkterna som ett större invånarantal ger. Den totala ökningen av intäkterna från skatt och utjämning ökar med 12 procent mellan 2014 och Ökningen av de egna skatteintäkterna är 15 procent, medan utjämningen ger en minskad nettointäkt på 10 procent. För den kommunala ekonomin är effekten av en befolkningsförändring marginell vilket är den bärande tanken med den kommunalekonomiska utjämningen. I ett samhällsperspektiv finns det positiva effekter av en befolkningsökning. Det går dock inte att säga att en befolkningsökning per automatik är lönsam för den rent kommunala ekonomin. Avgörande är hur stora marginalkostnaderna för fler brukare i de kommunala verksamheterna är och den demografiska fördelningen av befolkningsökningen. I kostnadsutjämningen är spännvidden från -33 tkr för en person år till +255 tkr för en ogift person 90- år 2014 (SKL promemoria ). Intäkter från skatt och utjämning (kr/inv) Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Regleringsbidrag/avgift och strukturbidrag Summa utjämning Total intäkt, kronor per invånare

33 LSS, Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, tillkom 1993 i samband med den handikappreform som då genomfördes. Syftet med reformen var i första hand att ge personer med omfattande funktionshinder en starkare ställning i samhället med hjälp av insatser anpassade till den funktionshindrades individuella behov. Från och med 2004 infördes ett nationellt kostnadsutjämningssystem avseende kommunernas LSS-kostnader. Utjämningssystemet för LSSkostnader innebär att den enskilda kommunens standardkostnad relateras till den genomsnittliga standardkostnaden i landet. Beroende på avvikelse lämnas ett bidrag eller betalas en avgift. LSS-utjämningsbidraget för Kalmar kommun 2014 uppgår 141,7 miljoner kronor är prognosen är bidraget uppgår till 152,7 miljoner kronor. En ökning med 10,9 miljoner kronor. Samtidigt bedöms volymökningen inom LSS-verksamheten för samma period behöva tillföras 38,9 miljoner kronor enligt resursfördelningen. År 2008 infördes en kommunal fastighetsavgift. För 2008 var denna intäkt neutral då motsvarande belopp minskades i den kommunala utjämningen. Avgiften som fastighetsägarna får betala räknas upp med inkomstbasbeloppets förändring och dessutom kommer troligen avgiften öka genom att taxeringsvärdena på fastigheterna ökar. Detta innebär för kommunernas del en uppräkning av intäkterna med en eftersläpning på två år. Fastighetsavgiften för Kalmar kommun 2014 uppgår till 102,2 miljoner kronor. Kalmar kommuns principer för ekonomistyrning Budgetprocess Kommunens budgetprocess innebär normalt att tyngdpunkten i det centrala budgetarbetet ligger på våren. Kommunfullmäktige i juni tar inte enbart beslut om ramar för den kommande treårsperioden, utan fastställer budgeten som helhet, inklusive skattesatsen. Höstens interna budgetarbete koncentreras till verksamhetsplanering och avstämning av eventuella förändrade förutsättningar. Eftersom 2014 är ett valår har budgetprocessen huvudsakligen förlagts till hösten och budgetbeslutet tas av nyvalda kommunfullmäktige i december. Anslag i budgeten anvisas direkt till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller: Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför väsentliga ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om ombudgeteringar inom sitt verksamhetsområde. Nämnd får uppdra åt sin ordförande och vice ordförande eller åt förvaltningschefen att fatta beslut om rutinmässiga ombudgeteringar. Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan nämnder som inte medför ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Övriga förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Justering av ramar mellan nämnder av administrativ karaktär som inte får någon nettopåverkan på resultatet eller nämndernas verksamhet får beslutas av kommundirektören. Exempel på sådan åtgärd är samordning av portohantering, och att skifta internfakturering mot ramjustering för interna tjänster i syfte att minska intern administration. Nämnderna formulerar under hösten mål och riktlinjer samt gör prioriteringar för den egna verksamheten. Respektive facknämnd beslutar normalt om internbudget och verksamhetsplan senast den 30 november. I november/december lämnas en budgetrapport till kommunstyrelsen. Denna omfattar beräknade skatteintäkter, statsbidrag, utfall av löneavtal och liknande poster jämfört med den i juni fastställda budgeten. Vid betydande avvikelser ska finansieringsförslag diskuteras och eventuella förslag till budgetjusteringar beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. 29

34 Justering av budgetramar I Kalmar kommun tillämpas en resursfördelningsmodell där hänsyn tas till befolkningsförändringar i olika åldersgrupper. Detta innebär att budgetramarna för grundskola, gymnasieskola och barnomsorg räknas fram utifrån antal elever/barn som beräknas finnas i verksamheterna för det aktuella budgetåret. Det finns även en modell för att ta hänsyn till befolkningsförändringar inom äldreomsorgen. Följande regler gäller 2015 för justering av budgetramar till följd av förändringar i olika åldersgrupper. I samband med budgetavstämningen i november/december ska budgetramarna för grundskola, barnomsorg och äldreomsorg justeras. Den senaste befolkningsprognosen ligger till grund för en sådan justering. För särskilt boende inom äldreomsorgen sker justering för fler eller färre antal platser på boendena. I årets budgetprocess utgår budgetavstämningen då dessa underlag redan ligger till grund för denna budget. Under året justeras budgetramarna förgrundskola, barnomsorg och äldreomsorg för den demografiska förändringen. Resultatöverföring i samband med bokslut Överskott eller underskott mot driftbudget regleras mot resultatutjämningsfonden. Kommunfullmäktige kan senast i samband med fastställande av årsredovisning justera det belopp som ska regleras mot resultatutjämningsfonden. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt. Resultatutjämningsfonden kan också användas till investeringar. Ett sådant förslag ska lämnas senast den 30 november och som behandlas av kommunfullmäktige i samband med avstämning av budget för kommande år. När ett underskott regleras mot resultatutjämningsfonden ska det täckas med motsvarande överskott de närmast två följande åren. Nämnden ska löpande i årsrapport, delårsbokslut och budgetuppföljningar redovisa vilka åtgärder som kommer att vidtas för att återställa resultatutjämningsfonden. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning En fungerande ekonomistyrning förutsätter att det finns en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att signalera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt ska kunna göra förändringar i verksamheten. Respektive nämnd ansvarar för uppföljning av verksamhet och ekonomi inom sitt verksamhetsområde. Uppföljning ska ske på nivåer som tilldelats ett verksamhets- och ekonomiskt ansvar. Varje förvaltning ansvarar för att kontinuerlig avrapportering sker till nämnden vid fastställda tidpunkter. Rapporteringen till nämnden utgör i sammanfattad form även underlag för avrapportering till central nivå. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi utvecklas för hela kommunkoncernen. Uppföljning ska ske i form av: Delårsrapport per den siste augusti och årsredovisning per den siste december till kommunfullmäktige. Budgetuppföljning per den siste april till kommunstyrelsen. Ekonomirapport per den siste februari, juni och oktober till kommunstyrelsen. Ekonomirapporten tas fram av ekonomienheten för att få en snabb rapportering av det ekonomiska läget. Målen och uppdragen följs upp i budgetuppföljning per den siste april, i delårsrapporten och i årsredovisningen. Kvalitetsmätningar, jämförelser m.m. redovisas i den uppföljning som kommer närmast efter publicering av resultaten. Nämnds åtgärder vid konstaterad/befarad budgetavvikelse Med budgetavvikelse avses både verksamhets- och beloppsavvikelse från fastställd årsbudget eller särskilt budgetbeslut (tilläggsbudget). Så snart avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnd skyldig att vidta 30

35 åtgärder så att anslaget kan hållas. I de fall nämnden planerar eller har vidtagit åtgärder för att hålla budgeten ska dessa också redovisas i den löpande uppföljningen. Åtgärder som innebär väsentliga avsteg från de av kommunfullmäktige antagna målen får inte vidtas utan kommunfullmäktiges beslut. Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. Ekonomin utgör alltså gräns för verksamhetens omfattning. Investeringsverksamheten Kommunstyrelsen har det övergripande politiska ansvaret för den av kommunfullmäktige beslutade investeringsbudgeten. Investeringsbudgetramen utgör ett tak för respektive år. Oförbrukade medel mellan faktisk förbrukning och taknivån överförs inte till nästkommande år. Senarelagda investeringar får då inrymmas inom nästkommande års ram. Följande huvudaktörer har specifika uppgifter i de olika faserna. Serviceförvaltningen har det operativa ansvaret för fastighets- och infrastrukturinvesteringar och verksamheten hanteras därför redovisningsmässigt med serviceförvaltningens ansvarskoder. Planering Kommunledningskontorets ekonomienhet ansvarar för att sammanställa behov och förslag till investeringar. Enheten ansvarar även för den övergripande tidsplanen och kopplingen till budgetprocessen i övrigt. Serviceförvaltningen ansvarar för att ta fram underlag för investeringar avseende verksamheternas lokalbehov och investeringar avseende infrastruktur i samverkan med berörda förvaltningar. Samhällsbyggnadskontoret biträder serviceförvaltningen med underlag för investeringar inom serviceförvaltningens ansvarsområde. Respektive förvaltning ansvarar för att ta fram underlag för verksamhetens löpande investeringsbehov av inventarier etc. Kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenhet ansvarar för att ta fram underlag för exploateringsverksamheten. Genomförande I kommunfullmäktiges beslut tilldelas budget för investeringar till nämnderna inom respektive ansvarsområde. Servicenämnden har ansvar för lokaler samt drift av anläggningar inom infrastrukturområdet, varför redovisningen av dessa investeringar sker inom servicenämndens budget. Kommunstyrelsen har rätt att, utifrån ändrade förutsättningar, besluta om ändringar inom kommunfullmäktiges beslutade investeringsbudget. För beslut om ändringar gäller följande: Omdisponering får endast göras mellan åren i den aktuella planperioden. Den totala investeringsbudgetramen för respektive år inom planperioden får inte överskridas. Omdisponering får endast göras mellan objekt som ingår i underlaget för kommunfullmäktiges beslutade budget för planperioden. Helt nya objekt kan enbart växlas mot att ett tidigare beslutat objekt helt eller delvis tas bort ur planeringsperioden. Uppföljning Beslutad investeringsbudget följs upp och redovisas till kommunfullmäktige i samband med ordinarie budgetuppföljningar. Kommunledningskontorets ekonomienhet ansvarar för att förvaltningarnas underlag sammanställs och lämnar prognos för den totala investeringsverksamheten. Finansiell analys och nyckeltal Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen över tiden ser ut. Genom analys av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifieras finansiella problem och visar om kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. 31

36 Nettokostnadsandelen kommer enligt planeringen att vara 98,9 procent 2017 varvid målet om högst 99 procent då skulle vara uppnått. Med anledning av att investeringarna under perioden inte självfinansierats fullt ut kommer andelen avskrivningar och finansnetto att ta en större del av de samlade skatteintäkterna och kommunala utjämningen i anspråk. Det genomsnittliga budgeterade resultatet för perioden planeras uppgå till 20,6 miljoner kronor. Resultatnivån för att uppnå det finansiella målet (99 procent nettokostnadsandel) beräknas till 36,0 miljoner kronor i 2017 års nivå. Denna nivå uppnås enligt planeringen 2017, men inte för åren Resultatet för perioden måste bedömas utifrån att ekonomin fortfarande inte har återhämtat sig helt efter den finansiella krisen. Årets resultat Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det löpande resultatet. Balans mellan löpande intäkter och kostnader är en grundförutsättning för god ekonomi i kommunen. God ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar. Årets resultat Bokslut Budget Budget Årets resultat (miljoner kronor) 57,3 18,4 2,1 19,3 40,5 För budgetperioden beräknas ett resultat på 2,1 miljoner kronor för 2015, för 2016 beräknas ett resultat på 19,3 miljoner kronor och för 2017 ett resultat på 40,5 miljoner kronor. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Intäkterna måste överstiga kostnaderna så att utrymme skapas, dels för att skap en rimlig nivå för egenfinansierade investeringar och dels för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar. Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor andel nettokostnaden tar i anspråk av skatteintäkter och kommunal utjämning. Enligt principerna för God ekonomisk hushållning bör inte nettokostnaden över tid överstiga mer än 98 procent av summan av skatteintäkter och mellankommunal utjämning. Kommunens nettokostnadsandel för 2013 var 98,2 procent och även för den rullande femårsperioden 98,2 procent. Enligt planeringen kommer nettokostnadsandelen att vara 100,0 procent 2015, 99,5 procent 2016 och 98,9 procent Över en rullande femårsperiod med 2017 som utgångspunkt beräknas nettokostnadsandelen till 99,2 procent. Med utgångspunkt 2015 beräknas nettokostnadsandelen till 99,2 procent och med utgångspunkt 2016 till 98,6 procent. Nettokostnadsandel Bokslut Budget Budget (%) Årsvis 98,2% 99,4% 99,9% 99,4% 98,9% Rullande femårsperiod 98,2% 98,9% 99,2% 98,6% 99,2% Självfinansieringsgrad När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och kommunal utjämning så att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. 32

37 Summan av årets resultat, avskrivningar och förändringen av avsättningar utgör det finansiella utrymmet för investeringar som kommunen kan göra utan att ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. Detta nyckeltal benämns självfinansieringsgrad. Självfinansieringsgrad Bokslut Budget Budget av investeringar (%) Årsvis 59,2% 63,8% 32,6% 43,1% 65,4% Rullande femårsperiod 84,8% 69,7% 66,4% 68,2% 52,8% Kommunens självfinansieringsgrad för 2013 var 59,2 procent och över en rullande femårsperiod 84,8 procent. Enligt planeringen kommer självfinansieringsgraden att vara 32,6 procent 2015, 43,1 procent 2016 och 65,4 procent Över en rullande femårsperiod, med 2017 som utgångspunkt, beräknas självfinansieringsgraden till 52,8 procent. Med utgångspunkt 2015 beräknas självfinansieringsgraden till 66,4 procent och med utgångspunkt 2016 till 68,2 procent. Soliditet Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras. Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Soliditet Bokslut Budget Budget % Exkl. pensionsskuld intjänad före ,7% 49,1% 43,5% 39,0% 37,3% Inkl. pensionsskuld intjänad före ,8% 3,1% 5,0% 5,1% 5,7% Kommunens långfristiga skulder beräknas uppgå till miljoner kronor Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår i bokslutet 2013 till 1 614,9 miljoner kronor, varav 170,9 miljoner kronor redovisas som avsättning i balansräkningen och 1 444,0 miljoner kronor som ansvarsförbindelse. Detta betyder att cirka 89 procent av pensionsskulden ligger utanför balansräkningen. Kommunsektorns årliga investeringar har i löpande priser närmast fördubblats mellan 2004 och Detta påverkar såväl de långfristiga skulderna som soliditeten. En hög nivå på investeringsutgifterna gör det svårt att självfinansiera, och då kan ökade långfristiga skulder vara ett sätt att finansiera detta. En ökande befolkning ställer krav på exploatering, VA-utbyggnad, skolor, förskolor, äldreboenden etc. Kalmar kommunkoncerns långfristiga skulder mätt i kronor per invånare har minskat från kr 2009 till kronor 2013, vilket är en minskning med 2 procent. Det kan jämföras med gruppen av liknande kommuner (kommunövergripande, SKL:s definition). Dessa var 2013; Karlstad, Östersund, Skövde, Luleå, Karlskrona och Varberg. Genomsnittet för denna grupp har ökat från kronor per invånare 2009 till kronor per invånare 2013, vilket är en ökning med 35 procent. Långfristiga skulder kommunkoncernen, kronor per invånare Förändring Kalmar ,0% Liknande kommuner ,2% Mätning av soliditeten på koncernnivå eliminerar faktorer som kan försvåra en jämförelse, såsom val av driftform. Vissa kommuner har stora verksamheter i bolagsform, andra i förvaltningsform. Soliditeten i Kalmar kommunkoncern har ökat från 22,2 procent 2009 till 27,9 procent En förändring på 5,7 procentenheter. Genomsnittet för gruppen liknande kommuner har under samma tidsperiod varit i stort sett oförändrad runt 40 procent. 33

38 Soliditet kommunkoncernen (%) Kalmar 22,2% 23,8% 22,4% 25,6% 27,9% 5,7% Liknande kommuner 39,8% 40,4% 39,6% 38,9% 40,1% 0,3% Kassalikviditet Kassalikviditet (likvida medel plus kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder) är ett mått på hur god kommunens betalningsförmåga är och 100 procent anges som ett riktvärde. Då täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Det ska även tas i beaktande om man väljer att sänka sin likviditet istället för att ta upp långfristiga lån för att finansiera sina investeringar. Kassalikviditet Bokslut Budget Budget Kalmar kommun 75,5% 41,2% 40,8% 41,3% 42,9% En stor del av den kortfristiga skulden (135,9 miljoner kr) utgörs av semesterlöneskuld som knappast torde omsättas under det närmaste året. För åren framåt beräknas kassalikviditeten att ligga på en stabil nivå på drygt 40 procent. Budgetföljsamhet En viktig del i att uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Genom att nämnderna håller sina budgetar bidrar de till att de övergripande ekonomiska målen uppnås. Budgetföljsamhet, miljoner kronor Avvikelse, årets resultat 35,4 59,9-145,2 121,1 47,2 Avvikelse, nämnderna 6,0 22,6-48,6-45,6-16,9 Budgetavvikelsen för årets resultat har varit positiv för och medan den för 2011 var negativ. Nämnderna redovisade negativ avvikelse för medan de redovisade positiv avvikelse för 2009 och Att nämnderna fortsättningsvis kan hålla sina budgetramar är av stor betydelse för kommunens strävan mot en starkare finansiell ställning. Borgensåtaganden Kommunens borgensförbindelser i bokslutet 2013 uppgick till 2 932,2 miljoner kronor, kr per invånare. Lagstiftningen fastslår att borgensavgift måste vara marknadsmässig för att inte snedvrida konkurrensen. Borgensavgiften är numera 0,30 procent. För kommunens helägda företag har kommunfullmäktige beslutat om borgen för respektive bolag enligt nedan. Bolag Förändring Borgensbelopp, miljoner kronor Kalmar kommunbolag AB 230,0 Industriparken AB 97,0 Kalmarhem AB 1 588,2 KIFAB i Kalmar AB 768,2 HB Telemarken 192,0 Kalmar Vatten AB 350,0 Kalmar Airport AB 30,0 Summa 3 255,4 34

39 Resultaträkning Bokslut Prognos Budget Planering Miljoner kronor Verksamhetens nettokostnader Not , , , , ,2 Kommunalskatteintäkter Not , , , , ,4 Kommunal utjämning Not 2 585,5 607,3 591,8 592,0 591,5 Finansiella intäkter Not 3 23,6 22,1 16,7 14,7 14,7 Finansiella kostnader Not 3-20,7-15,4-18,8-31,8-44,9 Resultat före extraordinära poster 57,3 2,6 2,1 19,3 40,5 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 57,3 2,6 2,1 19,3 40,5 Nettokostnadsandel 98,2% 99,9% 99,9% 99,4% 98,9% Balansräkning IB Prognos Budget Planering Miljoner kronor Anläggningstillgångar 2 607, , , , ,8 materiella anläggningstillgångar 2 397, , , , ,5 finansiell leasing 17,8 24,7 27,9 31,1 34,3 finansiella anläggningstillgångar 138,8 149,6 149,6 149,6 149,6 långfristiga fordringar 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 förskottering infrastruktur 42,2 82,9 86,3 77,6 42,9 Omsättningstillgångar 490,9 340,6 342,4 344,5 346,7 förråd, lager, exploatering och tomträtter 109,0 108,1 108,1 108,1 108,1 kortfristiga fordringar 185,1 170,1 170,1 170,1 170,1 placerade pensionsmedel KLP 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 kassa, bank 146,8 12,4 14,2 16,3 18,5 Summa tillgångar 3 098, , , , ,5 Eget kapital 1 540, , , , ,9 varav årets resultat 57,3 2,6 2,1 19,3 40,5 Avsättningar 291,9 255,1 264,7 259,3 274,1 varav pensioner 170,9 172,6 182,2 193,8 208,6 varav deponier 121,0 82,5 82,5 65,5 65,5 Skulder 1 266, , , , ,5 varav långfristiga skulder 720,2 705, , , ,2 varav finansiell leasing 20,5 23,8 23,8 23,8 23,8 varav övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav kortfristiga skulder 483,5 529,6 538,6 547,6 556,6 varav koncernkontokredit 42,2 82,9 86,3 77,6 42,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 098, , , , ,5 35

40 Finansieringsanalys Bokslut Prognos Budget Planering Miljoner kronor Den löpande verksamheten Årets resultat 57,3 2,6 2,1 19,3 40,5 Justering för av- och nedskrivningar 134,4 147,0 171,0 192,0 208,0 Justering för gjorda avsättningar 14,5 1,7 9,6 11,7 14,8 Justering för ianspråktagna avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för ianspråktagna avsättningar, Moskogen 0,0-38,5 0,0-17,0 0,0 Justering för ianspråktagna avsättningar, pensioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för övriga ej likvidpåverkande -11,7-1,0-10,0-7,5-5,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 194,5 111,8 172,7 198,5 258,3 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 64,3 15,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+)förråd och lager 10,9 0,9 0,0 0,0 0,0 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -67,0 89,4 12,4 0,3-25,7 varav semesterlöneskuld 0,0 3,0 4,0 4,0 4,0 varav koncernkontokredit 0,0 40,7 3,4-8,7-34,7 varav övrigt 0,0 45,7 5,0 5,0 5,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 202,7 217,1 185,1 198,8 232,6 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anl.tillgångar -354,3-280,4-546,7-467,3-401,9 Försäljning av materiella anl.tillgångar 21,7 2,0 20,0 10,0 10,0 Investering i finansiella anl.tillgångar -10,8-10,8 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering i finansiell leasing 0,0-3,2-3,2-3,2-3,2 Pågående projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -343,4-292,4-529,9-460,5-395,1 Finansieringsverksamheten Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder 33,0-15,0 350,0 255,0 130,0 Ökning (+)/minskning (-) övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar -25,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) förskottering, infrastruktur 0,0-40,7-3,4 8,7 34,7 Övriga finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 7,8-55,7 346,6 263,7 164,7 Årets kassaflöde -132,9-131,0 1,8 2,0 2,3 36

41 Investeringar Belopp i tkr Not Kommunstyrelsen Exploateringsverksamhet Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Summa investeringar varav räntabla investeringar och exploatering Summa icke räntabla investeringar Noter Skatteintäkter och kommunal utjämning Bokslut Budget Budget Planering Belopp i tkr Kommunalskatteintäkter allmän kommunalskatt skatteavräkning S:a kommunalskatteintäkter Kommunal utjämning inkomstutjämning kostnadsutjämning regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag kommunal fastighetsavgift mellankommunal utjämning mellankommunal utjämning LSS-utjämning Kommunal utjämning SUMMA Finansnetto Bokslut Prognos Budget Planering Belopp i tkr FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter, kortfristiga fordringar Kravverksamhet etc Ränteintäkter långfristiga fordringar Utdelning aktier o andelar Borgensavgifter SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader, lång- och kortfristiga skulder Övriga finansiella kostnader SUMMA FINANSNETTO

42 Belopp i tkr Aktieutdelning Kalmar Kommunbolag AB Borgensåtaganden helägda bolag (mdkr) 3,0 2,8 2,8 2,8 Borgensavgift, tkr (0,30%) Räntekostnaderna beräknade på låneskuld, halvårseffekt Använd räntesats i procent, långfristiga skulder 2,7% 2,0% 2,5% 3,0% Finansförvaltning Bokslut Prognos Budget Planering Belopp i tkr PENSIONSKOSTNADER Förändring pensionsavsättning Löneskatt på pensionsavsättning Förvaltningsavgifter pensioner Pensionsutbetalningar Individuell del Löneskatt PO-pålägg SUMMA Specialregler arbetsgivaravgift Återbetalning AFA 0 Återföring stiftelsekapital Utdelning Kalmarsunds gymnasieförbund OFÖRDELADE KOSTNADSÖKNINGAR ("POTTER") Kostnadsökningar vid om- och nybyggnation Ökning semesterlöneskuld Personalkostnader SUMMA KAPITALKOSTNADER Internränta SUMMA JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Jämförelsestörande intäkter Realisationsvinster Jämförelsestörande kostnader Realisationsförluster SUMMA SUMMA FINANSFÖRVALTNING

43 Pensioner Pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Denna innebär att pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och inte som skuld i balansräkningen. De löpande pensionsutbetalningarna belastar resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas fullständigt via resultat- och balansräkning. På pensionsavsättningarna och pensionsutbetalningarna har även budgeterats en särskild löneskatt på 24,26 procent. För att finansiera pensionskostnaderna ingår för hel- och deltidsanställda enligt kommunala avtal en andel av PO-pålägget på 5,5 procent. För finansiering av särskild löneskatt ingår ytterligare ett pålägg på 1,33 procent. För att täcka arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt betalar förvaltningarna internt till finansförvaltningen ett personalomkostnadspålägg på alla löneutbetalningar. För 2014 är det preliminära PO-pålägget följande: 38,46 procent för hel-, deltids-, och timanställda enligt kommunala avtal. 31,42 procent för förtroendevalda och uppdragstagare. 24,26 är den särskilda löneskatten som betalas på pensionsavsättningar och pensionsutbetalningar. Övriga poster inom finansförvaltning I flera omgångar har AFA-försäkring beslutat om återbetalning av tidigare års inbetalda premier. I nuläget återstår en korrigering av 2004 års inbetalda premier, vilket för Kalmars del motsvarar cirka 23 miljoner kronor. Något beslut om återbetalning tas ej av AFA:s styrelse under Det är inte känt om beslut kommer att fattas under 2015, varför ingen budgetpost för detta upptas under planeringsperioden. Kalmarsunds gymnasieförbund kommer att göra en utdelning från det egna kapitalet till medlemskommunerna under För Kalmars del handlar det om 6 miljoner kronor. Dessa pengar kommer att återföras in i förbundets verksamhet för att finansiera projektet Digital kompetens under Budgetramen för gymnasieförbundet utökas inte varaktigt utan är kopplat till de utdelningar som förbundet gör, vilket innebär att det är kostnadsneutralt för kommunen. För ökade kapitalkostnader eller hyror i samband med om- och nybyggnad av lokaler och anläggningar m.m. upptas 40,1 miljoner kronor för 2015, 72,5 miljoner kronor för 2016 och 98,8 miljoner kronor för Budgetramen för de nämnder som använder respektive anläggning justeras efter hand som anläggningen tas i bruk. För årlig löneuppräkning har för 2015 upptagits 70,6 miljoner kronor, för ,7 miljoner kronor och för ,7 miljoner kronor (jämfört med lönenivå 2014). För realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar har under planeringsperioden upptagits intäkter till 10 miljoner kronor 2015, 7,5 miljoner kronor 2016 och 5,0 miljoner kronor Finansnetto Kommunfullmäktige beslutade i december 1995 att kommunen ska vara delägare av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Kommunen avsatte 50 miljoner kronor för förvaltning av KLP år Marknadsvärdet den 31 augusti 2014 uppgick till 92,6 miljoner kronor. För planeringsperioden beräknas kommunens borgensåtaganden för helägda företag till 2,8 mdkr. Borgensavgiften uppgår till 0,3 procent under planeringsperioden, vilket motsvarar 8,5 miljoner kronor i intäkt respektive år. För aktieutdelningar från kommunägda bolag har beräknats 975 tkr för respektive år , vilket avser Kalmar Kommunbolag AB. Denna utdelning är dock beroende av om det finns utdelningsbara medel i kommunbolaget. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om nyupplåning till högst 800,0 miljoner kronor. För närvarande uppgår låneskulden till 705,2 miljoner kronor. Räntekostnader för långfristig upplåning har 39

44 upptagits med 18,6 miljoner kronor 2015, med 31,7 miljoner kronor 2016 och med 44,8 miljoner kronor Kapitalkostnader För de skattefinansierade nämnderna har budgeten för kapitalkostnader beräknats utifrån följande princip och antaganden: Kapitalkostnaden beräknas med halvårseffekt första året utifrån antagandet att inköpen fördelar sig jämnt över året. Internränta på 2,9 procent för planeringsperioden. I linje med SKL:s tidigare rekommendation. Ekonomisk livslängd (avskrivningstid) utifrån typ av anläggning. Rak nominell avskrivning tillämpas, d.v.s. lika stort avskrivningsbelopp per år. Detta innebär vidare att avskrivning sker av investeringens anskaffningsvärde och ränta beräknas på restvärdet. Metoden ger nominellt minskande kapitalkostnader, eftersom räntan räknas på ett successivt mindre restvärde. Ökningar av kapitalkostnaderna jämfört med den beräknade budgetramen kompenseras inte utan ska täckas inom given budgetram. Eventuellt utrymme som uppstår vid minskning av kapitalkostnaderna får behållas av nämnden. 40

45 Bilagor Bilaga 1 Driftbudgetramar totalt Driftbudgetförändringar Budgetram Jämförelse med föregående år (tkr) Jämförelse med 2014 No t Kommunledningskontoret Exploateringsverksamhet Gymnasieförbundet Kommunens revisorer Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Total Bilaga 2 Förändringar i nämndernas driftbudgetramar Not 1) Kommunstyrelsen Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Kapitalkostnader Kalmar Slott Finansposter överförs mellan kommunstyrelsen och finansförvaltningen Överföring av två tjänster till samhällsbyggnadskontoret Friskvårdsanslag samordnas till kommunledningskontoret 380 1,7 kommunikatörstjänster omfördelas till kommunikationsenheten 969 Gode män, kompensation för ökad arbetsbörda enligt budgetprop. 65 Destination Kalmar, kompensation för intäktsbortfall Kalmar Slott Insatser inom HBTQ-området -50 Val till riksdag, landsting och kommun Val till Europaparlamentet VA-utbyggnad Kåremo Stabil ekonomi Summa Not 2) Exploateringsverksamhet Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Summa Not 4) Gymnasieförbundet Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Justering antal åringar Minskade statsbidrag - Effektivisering av gymnasieskolan (GY 11) Digital kompetens (motsvaras av utdelning från gymnasieförbundet 2015) Aktivitetskrav Komvux återtas, enligt budgetproposition -65 Den nya gymnasiesärskolan Ungdomsmottagningen Summa

46 Not 5) Kommunens revisorer Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Stabil ekonomi Summa Not 6) Samhällsbyggnadsnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Friskvårdsanslag samordnas till kommunledningskontoret -40 Överföring av två tjänster från kommunledningskontoret Stabil ekonomi Summa Not 7) Servicenämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Friskvårdsanslag samordnas till kommunledningskontoret -340 Stabil ekonomi Underhålls- och reinvesteringsbehov Kostenheten, förändring barn och elever Samlastningscentral -300 Summa Not 8) Kultur- och fritidsnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning (PKV för ,2 %) Utökat föreningsbidrag till Kalmar FF (arenan) (KPI för ,3 %) Stabil ekonomi % av kommunikatörstjänst till kommunikationsenheten -114 Ökade driftkostnader Idrottspaket II Driftkostnader sporthallen i Ljungbyholm till SKDN -300 Ridklubbar Summa Not 9) Barn- och ungdomsnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Grundskola, justering elevantal Barnomsorg, justering barnantal % av kommunikatörstjänst till kommunikationsenheten -285 Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Stabil ekonomi Nationella minoritetsspråk 65 Utökad undervisningstid i matematik Summa

47 Not 10) Omsorgsnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Volymutveckling äldreomsorg baserad på demografisk förändring Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) % av kommunikatörstjänst till kommunikationsenheten -285 Höjt takbelopp i högkostnadsskydd äldreomsorg enligt budgetprop Stabil ekonomi Anpassning till standardkostnaden Summa Not 11) Socialnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Soc Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) LSS Jobbstimulans ekonomiskt bistånd Höjd barndel i riksnormen för försörjningsstödet enligt budgetprop % av kommunikatörstjänst till kommunikationsenheten -285 Volymökning LSS Effektivisering Stabil ekonomi Summa Not 12) Södermöre kommundelsnämnd Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Grundskola, justering elevantal Barnomsorg, justering barnantal Volymutveckling äldreomsorg baserad på demografisk förändring Stabil ekonomi Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Driftkostnader sporthallen i Ljungbyholm, från KFN 300 Utökad undervisningstid i matematik Höjt takbelopp i högkostnadsskydd äldreomsorg enligt budgetprop Ökade statsbidrag avseende fler nationella prov, lärarlegitimation m.m. Anpassning till standardkostnaden inom äldreomsorg Summa Bilaga 3 Investeringsbudgetramar per nämnd Not 1) Kommunstyrelsen Belopp i tkr Inventarier kommunledningskontoret Brandkåren Investeringar för Kalmar Hamn AB Serviceförvaltningen: Övriga räntabla investeringar Serviceförvaltningen: Ramanslag fastigheter och infrastruktur Total Not 2) Kommunstyrelsen exploateringsverksamhet Belopp i tkr Produktion av arbetsområden och bostadsområden Övrig markförsörjning Total

48 Not 3) Samhällsbyggnadsnämnden Belopp i tkr Inventarier Total Not 4) Servicenämnden Belopp i tkr Övriga investeringar serviceförvaltningen Total Not 5) Kultur- och fritidsnämnden Belopp i tkr Inventarier Total Not 6) Barn- och ungdomsnämnden Belopp i tkr Inventarier Total Not 7) Omsorgsnämnden Belopp i tkr Inventarier HSL-hjälpmedel Inventarier till nya äldreboenden Total Not 8) Socialnämnden Belopp i tkr Inventarier Total Not 9) Södermöre kommundelsnämnd Belopp i tkr Inventarier Total

49 Bilaga 4 Investeringar per kategori inom serviceförvaltningens verksamhetsområde, med bruttolista per objekt för perioden Kategori miljoner kronor Förskolelokaler 157,9 Skollokaler 269,2 Fritidslokaler 190,8 Förvaltningslokaler 121,6 Fastighet övrigt 21,1 Gatuverksamhet 242,7 Gång- och cykelvägar 51,6 Parkering 40,0 Trafiksäkerhetsåtgärder 3,9 Friluftsverksamhet 3,4 Miljöåtgärder 20,7 Parkverksamhet 59,8 Infra övrigt 92,9 Prod övrigt 22,6 SF Övrigt 2,5 SUMMA exkl räntabla 1 300,7 Räntabla investeringar 191,0 SUMMA inkl räntabla 1 491,7 Förskolelokaler Förskola Lindö (Gäddan 1) Förskola Hagby Förskola centr Lindsdal Rinkabyholm ny förskola (Parallellt med FÖP) med tillagningskök Djurängsområdet, ny förskola Förskola 4-6 avd Norrliden Skollokaler Ny särskola vid Falkenbergsskolan (Älgen 1) Lindsdalsskolan etapp 2 Lindsdalsskolan sju klassrum, etapp 1 (Pulpeten 1) Skolor Lindsdal tillagningskök Lindöskolan, entré/skolgård (Gäddan 1) Halltorpsskolan, om- och tillbyggnad av skollokaler Barkestorpsskolan, omb kök (Gärdet 3) Hagby klassrum, grupprum etc Djurängsskolans kök Djurängsskolan om- och tillbyggnad Kalmarsundsskolan, ombyggnad av lokaler Funkaboskolan, omb kök (Borgen 3) Fritidslokaler Kulturcentrum Sporthall Ljungbyholm Klubbhus Södra utmarken 45

50 Spelefanten, klättervägg etc (avser brand och vent) Utredning Äventyrsbadet Iffehallen (Nötskrikan 3) Förvaltningslokaler Ny brandstation Serverhall IT nya Brandstationen Brandstationen Rockneby, omklädning jämst Omb kontorslokaler fd sjöbefäl, kosten (Storken 3) Fastighet övrigt Oförutsedda fastighetsinvesteringar Krusenstiernska, nya toaletter Gatuverksamhet Svaneberg rondell Linnéuniversitetet efter 2016 DP Valnötsträdet Tallhagsvägen - projektering Pendelstation Trekanten Lindöskolan Koltrastvägen (Ögonstenen) Investeringsåtgärder vid VA-sanering Infrastruktur vid sporthall Ljungbyholm V Vallgatan Teater t. strykjärnet Tallhagsvägen Funkabovägen Jägarevägen Pendelstation Smedby Provisorisk stängning korsning Korsning E Dahlbergs väg - Galggatan HKP-anpassning Belysningsåtgärder landsbygd Hastighetsplan fysiska åtgärder Infrastruktur ny brandstation Bullervall Djurängens bostadsområde Ombyggnad cirkulationsplats Södra vägen/bragegatan Fortsatt upprustning Kvarnholmen KLT - Linjeomläggning Timglashållplats Rinkabyholmsvägen Slottsentren kungsgatan Slottsallén Hastighetsplan omskyltning/info Renovering broar Förprojektering ombyggnad E22 Rinkabyholm Kv Bilen - gestaltning Broar Boholmarna Magistratsgatan Upprustning dagvattenbrunnar Uppsnyggning Södra vägen Trafikskydd Trafikstudier Utredning stationområdet Valfisken Lassaretsvägen, övertagande Byte av reglerutrustning trafikljus Svängbommar GC-väg 46

51 Förvaltningssytem vägar Dagvattenåtgärder tätorter Revsuddevägen, åtgärdsvalsstudie (ÅTG) Kalmarvägen Storgatan-beläggningsåtg Infrastruktur Rockneby förskola Västra sjögatan, Stömgata - Stortorget (likt Larmgatan och Fiskaregatan) Bergagården Gesällen omb Fiskaregat Tunnbindarevägen Ljungbyholm Erik Dahlbergs väg Belysning GC-väg fr Ståthållareg Norra Långgatan Södra Långgatan Skeppsbrogatan Trafikplats Ölandsleden Korsning Södra kanalgatan-västra sjögatan Jägarevägen, delen Hjortvägen - Tallhagsvägen Esplanaden, Sveaplan - Norra vägen (södra sidan) Röda Ugglan, Gc-väg Ängöleden, Södra kanalgatan-varavsgatan Djurängens bostadsomr gatuomb Lasarettsvägen, Standardhöjning pga exploatering Fjölebro vägar m m Södra långgatan, Västra vallgatan - Larmgatan Reinvestering allmänna gator Bussvändplats Nils Holgerssons väg Pollare Storgatan Gång- och cykelvägar GC Felande länkar Reinvestering GC-vägar Cykel - strategi/h-plan GC och upprustning Kalmarsundsparken Svensknabben cykelväg GC-väg Smedbyvägen Övergångställe Ståthållaregatan GC Djurängen - Hansa GC Ångloksleden-Mörevägen, felande länk nr 55 GC koppling Smedby - Rinkabyholm, felande länk nr 64 Övergångställe Norrlidsvägen Cykelparkering vid busshållplatser Vägmarkeringar GC GC Esplanaden Korsningar med genomgående cykelbana Nybrovägen - Belysning gc Södra Vimpeltorpet GC-väg Ljusstaden Norrlidsvägen Norr om Träningsplanerna - ny GC-väg Stensövägen - dubbelsidig GC-väg Parkering Parkeringsdäck Lustgården Del av parkeringsgarage i samband m Linnéuniv. fullföljande av planerna i Ölandshamnen Övriga parkeringsåtgärder 47

52 Trafiksäkerhetsåtgärder Säkra skolvägar Div trafiksäkerhetsåtgärder Friluftsverksamhet Vågbrytare Dockehamnen Fortsatt upprustning motionsspår Ökad service småbåtshamn Isbanor inkl elanläggningar Bad, bryggor/landfärten Övriga behov friluft / fritid Miljöplaner småbåtshamnar Båtbryggor Miljöåtgärder Fond miljösanering Årliga medel för efterbehandling förorenade områden Vattengenomströmning Malmfjärden ("bada i Malmfjärden") Avveckling/sanering mudderupplag Hagbynär Samordnad muddring Parkverksamhet Lekplatser och lekredskap Bro Laboratorieholmen Lekplatser Lindsdal Lillviken lekpl, park, dagv Utvecklingsdialoger Berga strandpark Entre och parkering Skälby Utsmyckning cirkulationsplatser Gångstråk Tjärhovsbågen Parkeringsåtgärd Gamla stan/slottet Berga vattentornspark, Bergak Trädplanering Upprustning av Stadsparken Upprustning julbelysning Belysning Skälby Frimurarvallen - Teatervallen Norrliden parken Nytt tak växthus Fredriksskansbroarna- Gestaltningsåtgärder på ön mellan broarna Trädplan Infra övrigt Kalmar City Lekplats Kvarnholmen Kvarnholmen FÖP Norrliden FÖP Södra staden (Rinkabyholm) Gatubelysning Offentliga toaletter Smedby centrum. Skapa tydlig och attraktiv centrumplats i stadsdelen Smedby. Nedgrävning belysningskablar Åtgärder i samband med fiberutbyggnad 48

53 KLT åtgärder Upprustning elanläggning offentlig miljö Kompletterande belysning Murverk och kajer runt Systraströmmen Förstudier kajer och skoning Belysningsprogram, inventering, konsult Projekt stadsmotorväg Sevärdhetsskyltning Prod övrigt Samlingsanslag Produktion Ny hjullastare (Produktion) Motorbyte båt (Produktion) Växthuset återv varm/gödning Grundgående båt (Produktion) Vasskördare Serviceförvaltningen övrigt Kost skola och omsorg Inventarier Kassaregister Övriga räntabla investeringar Energieffektiviseringsprojekt Maskinhall Tingby 4:1, Ingelstorp Kläckeberga 10:1, ny ladugård Investeringar externa intressenter Fordon Dator som tjänst Servrar och lagring Städmaskiner 49

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66 Kalmar kommun Moderaternas Förbättringsförslag Budget 2015

67 Hela Kalmar ska leva Kalmar är en fantastisk kommun där stad, landsbygd och kustlandskap möts med sina unika egenskaper av kultur, natur och upplevelser. Kalmar kommun erbjuder en livskvalitet utöver det vanliga för sina invånare som vi vill värna och utveckla, men vi vill också ge utrymme för fler att bo, leva och verka i. Kalmars tillväxt behöver ta fart och staden fortsatt utvecklas för att bli den tydliga motor som så väl behövs i länet och i sydöstra delen av Sverige. Ifall vi inte ökar tillväxten i vår stad, riskerar vi dessutom att hamna i skuggan i nationella beslut. Därför behöver vi bryta decennier av vänsterstyre och ge plats för mer dynamisk moderat politik i ett allianssamarbete som ser till sina invånare, anställda och företag. Med moderaternas politik ger vi människor och företag utrymme att utvecklas. Förutsättningarna för kommunala kostnadsökningar är ännu mer begränsade i år än i tidigare budgetar. Kalmars budget för 2015 balanserar på nollstrecket. Det behövs inte mycket för att vi ska få miljonunderskott. Basen för hela den kommunala verksamheten är en väl utvecklad och bibehållen sysselsättning med arbetstillfällen som ger skatteunderlag. Bara en varaktig hög sysselsättning kan trygga en stabil finansiering av välfärden. Men det handlar inte enbart om att få skatteintäkter, det gäller också att hushålla med det man har som kommun. Kalmar har i åratal fått kritik av revisorerna för sina höga kostnader och i längden fungerar det inte att ha dålig ekonomi för en stad som ska vara välbehövlig tillväxtmotor i länet. För att sysselsättningen ska öka behöver vi företagen och att företagen upplever Kalmar som en bra stad att verka och utvecklas i. Dessvärre hamnar Kalmar alldeles för lågt på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet, men med strategiskt arbete inom den moderata politiken och i samverkan kan vi sikta mot ett gott företagsklimat. Vi behöver företag som trivs, utvecklas och väljer Kalmar som etableringsort med ett bra företagsklimat inte minst i samverkan med Linnéuniversitetet. Nästkommande fyra år präglas av åtstramningar och då måste kärnverksamheten inom kommunen prioriteras. Kalmarborna ska känna sig trygga med sin skola, vård och omsorg som alltid ska präglas av hög kvalité och tillgänglighet. Ekonomin för Kalmar kommun måste förbättras. Det är inte acceptabelt att kommunen år efter år får hård kritik av revisorerna för att kostnaderna ökar i förhållande till intäkterna, nu till nivåer av konstadsnetto som närmar sig 100 procent. En stabil ekonomi är grunden för ökad effektivitet, tillväxt och minskad byråkrati. Vi anser att hela den kommunala verksamheten behöver genomlysas för att kunna utvecklas. Kalmar har en merkostnad om över 50 miljoner per år för standardkostnader i jämförelse med andra kommuner. Det är nödvändigt att ha grundlig kunskap om sin basverksamhet för att förutsättningarna för god ekonomi ska kunna utvecklas. Inte minst är det nödvändigt med genomlysning av verksamheten för att också få insikt i varför Kalmar har högre kostnader än sina jämförelsekommuner.

68 En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. På sikt ska, som tumregel, cirka 2 procent av de löpande intäkterna finnas kvar för att finansiera årets nettoinvesteringar, för att ha en buffert för oförutsedda händelser, exempelvis, negativa skatteavräkningar och konjunktursvängningar samt för att finansiera de pensionsåtaganden som anställda tjänat in före Verksamhetens nettokostnader och finansnetto bör med andra ord inte överstiga 98 procent av skatteintäkter, generella stadsbidrag och skatteutjämningar. Det är positivt med ett så lågt tal som möjligt. Kalmar behöver bygga sin buffert mot oväntade förändringar i sin omvärld. Som ett led i besparingar anser Nya moderaterna att den politiska organisationen bör ses över och på sikt förändras inför nästa mandatperiod Kommunalrådens antal bör minskas ner från sex till tre - två kommunalråd för majoriteten och ett oppositionsråd för oppositionen inför nästa mandatperiod. Likaså bör antalet kommunalt heltidsanställda politiska sekreterare följa antalet råd i kommunen och därmed minskas till tre, men för oss är det viktigt med fungerande demokrati och justa spelregler. Därför bör övriga partier få en grundersättning om 50 procent i bidrag för sina gruppledare, baserat på 33 procent av kommunalrådets ersättningsnivå, utöver grund- och mandatstöd. Sammantaget skulle det innebära lägre kostnaderna för den politiska organisationen och dessutom bli en mer rimlig organisation för en kommun av Kalmars storlek. Därutöver bör andre vice ordförande-poster på sikt utgå ur den politiska organisationen. Vänstermajoriteten har visat sig oförmögen att utöva det politiska ledarskapet för kommunens organisation med över 5000 anställda och det är absolut nödvändigt att bryta utförs trenden och länka in utvecklingen i positiva banor med nytt politiskt ledarskap. Socialdemokrater, vänstern och centern orkar inte ta ansvar för nödvändiga förändringar, utan överlåter åt chefer, mellanchefer och tjänstemän att lösa problem utan att kunna förnya de ramar och arbetsvillkor som organisationen sätter. Det är en attityd som är djupt orättvis mot kommunens anställda, samtidigt som den långsiktigt sätter Kalmars allmänna samhällsutveckling i fara. Chefer, arbetslag och anställda på fältet måste få väsentligt ökade möjligheter att själva styra arbetsmetoder och rutiner, och jämföra sig med andra liknande enheter. Demografin medför att omsorgsförvaltningen står inför stora utmaningar plus att de har höga sparkrav under kommande mandatperiod. Därför ser vi att det är nödvändigt led i effektivisering är att decentralisera verksamheter med ökat självstyre med fokus på bibehållen kvalitet för våra invånare och ökad trivsel bland de anställda. Ett första steg är att förändra den sk Resurspoolen inom äldreomsorgen, från att vara en personalresurs för sammantaget sex team (av totalt sju team) menar vi att för ökad flexibilitet och säkerhet ska tillhandahålla en resurspool per team istället för en som nu gemensam. Tilläggas kan att team sju har sedan länge haft en egen resurspool och är också det team som visat på lägre sjukfrånvaro och framförallt positivt resultat. Ökat självstyre bidrar till att chefer och medarbetare ges förutsättningar att kunna påverka sin arbetsplats. Dagens ökade sjukfrånvaro inom äldreomsorgen, anser vi ska förebyggas genom friskvård där träning och/alternativt massage under arbetstid ska möjliggöras och hanteras för personalen inom respektive team. Kalmar växer varje år och det är av högsta vikt att ge förutsättningar för byggande och nya bostäder. Moderaterna kommer genom sin politik att verka för att det ska finnas flexibla detaljplaner i beredskap för att möjliggöra byggnation av bostäder. För att åstadkomma fler hyresrätter är det viktigt att ha framförhållning och planläggning som ser tillhelheten av Kalmars utbyggnad. Kalmar ska vara en framåtsyftande stad med många spännande framtidsprojekt.

69 Moderaterna anser att det är nödvändigt med framåtsträvande planer, men det är samtidigt viktigt att staden tar ansvar för de befintliga stadsdelarna och byggnationer som behöver rustas upp. Därför är det nödvändigt att se över samtliga bostadsområden och offentliga byggnader som skolor och förskolor för att veta var åtgärder för upprustning behövs. En åtgärdsplan bör infogas i budget. Vi anser att det är av högsta prioritet att en ny simhall byggs och att det nya kulturcentret, som än så länge endast finns på planeringsstadiet, får vänta. Kalmar är en kust- och idrottsstad; vi anser att det är av högsta vikt att vi har en väl fungerande sim- och idrottshall. Vi ser det som nödvändigt att starta bygget snarast, för att successivt kunna utveckla och bygga en kombinerad multihall där vi tillgodoser fler idrotter och sporter. Med tanke på att den ekonomiska ställningen för vart år försvagats och att budgetunderlaget redovisades den 18 november, endast en vecka innan oppositionens underlag ska presenteras i kommunstyrelsen, tänker vi inte ge oss in i detaljkritik grundad på ofullständigt faktaunderlag. Däremot kan vi konstatera följande. Ska medborgarnas välfärd och valfrihet tryggas, måste Kalmar kommuns organisation få en stabil ekonomi, kostnadsökningar stoppas och skattetryck sänkas till en hållbar lägre nivå. För det behövs politiskt ledarskap som sätter förnyande av kommunala arbetssätt, organisationslösningar och regler i fokus. Christina Fosnes Per Dahl Jonas Lövgren

70 Ändringsförslag Budget 2015 Nya Moderaterna Tilläggsyrkanden Bakgrund Med tanke på att den ekonomiska ställningen för Kalmar kommun vart år försvagats och att budgetunderlaget redovisades den 18 november, endast en vecka innan oppositionens underlag ska presenteras i kommunstyrelsen, tänker vi inte ge oss in i detaljkritik grundad på ofullständigt faktaunderlag. Däremot kan vi konstatera följande. Ska medborgarnas välfärd och valfrihet tryggas, måste Kalmar kommuns organisation få en stabil ekonomi, kostnadsökningar stoppas och skattetryck på sikt sänkas till en hållbar lägre nivå. För det behövs politiskt ledarskap som sätter förnyande av kommunala arbetssätt, organisationslösningar och regler i fokus med organisationsförändringar enligt punkt 1-3. När ekonomin i Kalmar kommun inte ger utrymme för nya förslag som medför ökade kostnader blir det viktigt att prioritera efter vad invånare i Kalmar anser vara nödvändig nybyggnation för allmänheten enligt punkt Som ett led i besparingar anser Nya Moderaterna att den politiska organisationen bör ses över och på sikt förändras inför nästa mandatperiod a) Antalet kommunalråd bör minskas från sex till tre två för majoriteten och ett för oppositionen. b) Heltidsanställda politiska sekreterare bör följa antalet råd och därmed inför nästa mandatperiod minskas till tre. c) Gruppledararvode enligt fastställd grundnivå av 50 procent basarvode bör utgå till parti, baserat på 33 procent av kommunalrådsarvode - utöver mandat och grundstöd. d) Andre vice ordförande-poster bör på sikt tas bort. 2. Vi menar att ökat självstyre inom den kommunala verksamheten banar väg för bättre arbetsmiljö vilket gynnar både personal och invånare. Chefer, arbetslag och anställda på fältet måste få väsentligt ökade möjligheter att själva styra arbetsmetoder och rutiner. Ett första steg till ökat självstyre är att förändra den s k Resurspoolen inom omsorgen, från att vara en gemensam stor pool med hundratalet anstallda för sex av teamen (av totalt sju) till att bli sammanlagt sju resurspoolen en för varje team. Det ökar, menar vi, flexibiliteten och samhörigheten mellan team och resurspool till fördel både för personal samt invånare/brukare. 3. Demografin ställer omsorgsförvaltningen inför stora utmaningar inklusive höga sparkrav. Nya moderaterna vill ge förutsättningar till ökat självstyre hos respektive team inom äldreomsorgen. Omsorgen visar på hög sjukfrånvaro som dessutom årligen har ökat. Vi anser att förebyggande friskvård och träning under arbetstid ska möjliggöras och hanteras inom respektive team. 4. Nya Moderaterna anser att en ny simhall är viktigare än ett nytt kulturcentrum, och prioriterar därför simhallen. Kalmar är en kust- och idrottsstad, men andelen barn som inte kan simma ökar. Det är inte acceptabelt. Nya Moderaterna anser att det är nödvändigt att tillgodose de krav som invånare har på en ny simhall för simskola, träning och tävling.

71 Sverigedemokraternas vision och budgetreservation Kalmar kommun 2015.

72 Sverigedemokraternas vision för Kalmar kommun 2015 Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling. Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och landets medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

73 Våra prioriterade områden för den kommunala utvecklingen i Kalmar. Utbildning och barnomsorg - barn och ungdomar är vår framtid En värdig ålderdom med livskvalité Migration - Samhälle i förändring. Kultur, fritid och idrott Kommunal ekonomi - Kommunalskatten Det övergripande målet med vår sverigedemokratiska politik är att utveckla Kalmar till de goda möjligheternas stad att leva i. Det innebär att alla medborgare i livets alla skeden ska känna tilltro, att vi satsar på våra unga och ger dem den bästa tänkbara skolgången och att vi värnar om de äldre. Särskilt viktigt är det att ta krafttag mot ungdomsarbetslösheten och sänka antalet bidragsberoende och arbetslösa. Därför måste Kalmar präglas av ett betydligt bättre företagsklimat än vad fallet är idag och agera mer offensivt i sin marknadsföring som en attraktiv stad att bo och verka i. Demokrati och välfärd För oss är demokrati, trygghet, välfärd och tradition ledorden i vår politik. Vi vill leva i ett öppet och fritt demokratiskt samhälle där alla medborgare är lika inför lagen, när det gäller såväl rättigheter som skyldigheter. Vi ser gärna att våra medborgare ges fler möjligheter att engagera sig i kommunens framåtskridande och vara delaktiga. Fortlöpande dialog i olika forum med våra medborgare är därför av stor vikt. Vi anser att kommunala folkomröstningar bör användas i större frågor som rör kommunens utveckling för att öka demokratin och delaktigheten. Webbsända fullmäktigemöten är också något som skulle öka både insynen och delaktigheten för kommunens medborgare. Att lyssna på medborgarna i viktiga frågor med långsiktiga konsekvenser för kommunens utveckling stärker förtroendet för demokratin. Centralt för oss är att agera ekonomiskt ansvarsfullt med kommunens finanser. Kommunen skall ägna sig åt kärnverksamheten, vilket även innebär att kommunen aktivt skall bedriva en företagsvänlig politik för att främja sysselsättningen och skapa nya arbetstillfällen. Attityden gentemot företagare måste förbättras! Det gäller både den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen. Näringsliv Kalmar har utvecklats mer och mer i riktning mot turism och handel. Dessa framgångar är givetvis bra men även sårbara på grund av sin konjunkturkänslighet. För att inte fortsätta lägga alla ägg i

74 samma korg måste Kalmar ta ett krafttag för att utveckla kommunen gentemot ett mer differentierat näringsliv. Vi Sverigedemokrater vill höja ribban rejält och kommer ha som målsättning att kommunen skall ligga i toppskiktet av attraktiva kommuner för näringslivet. Ett fortlöpande samarbete med Linnéuniversitetet ger oss utmärkta möjligheter i detta arbete. Fortsatta satsningar på infrastruktur och kommunikationer samtidigt som vi lyfter fram fördelen med att ligga vid kusten är andra åtgärder för att locka nyetableringar. Dessutom har vi en centralt belägen flygplats. En nedläggning av Bromma flygplats skulle få väldigt negativa konsekvenser för Kalmar kommun och näringslivet i vår region. Företag vill oavsett inriktning ha tillgång till välutbildad arbetskraft inom regionen. I vår vision är därför skolan av absolut största vikt med bra skolor, som ger elever både motivation och kunskap, får vi en konkurrensfördel. I takt med att sysselsättningen ökar och bostadspolitiken förbättras kommer vi få lättare att behålla nyutexaminerade från Linnéuniversitetet. Kalmar ska upplevas som en kommun med framtid och livskvalité! Salvestaden Foto Thoralf Alfsson Kalmar kommun skall inte ägna sig åt ekonomiskt riskfyllda projekt som dessutom inte tillhör kärnverksamheten. Det finns flera projekt under 2000-talet som inte kan betraktas som kärnverksamhet där Kalmar kommun förlorat 10-tals miljoner kronor av skattebetalarnas pengar. Salvestaden och Biogasanläggningen är projekt som borde ge anledning till en viss försiktighet då dessa är minst sagt avskräckande förlustprojekt.

75 Kalmar kommuns vindkraftverk. Foto Thoralf Alfsson Kalmar kommuns upphandling av ett vindkraftverk är också något som inte ingår i kommunens kärnverksamhet. Att vara elenergiproducent, där enda syftet är att producera elenergi ingår inte i kärnverksamheten och det kan inte anses vara befogat med en investering på ca 30 miljoner kronor för Kalmar kommun. Hela den ekonomiska kalkylen och lönsamheten bygger på att flera statliga subventioner består, som elcertifikat, energiskattebefrielse och reducerad fastighetsskatt. Subventioner som med stor sannolikhet kommer att reduceras inom en inte alltför avlägsen framtid. Energiskattebefrielsen är sannolikt den subvention som kommer att reduceras eller avskaffas först. Men enligt vår bedömning ingår även en för lång avskrivningstid i kalkylen för att göra investeringen lönsam. Med dagens låga energipriser och de förväntade energipriserna framstår upphandlingen av ett vindkraftverk som en mycket riskfylld investering och vi förordar därför en försäljning av vindkraftverket. Kommunen ska heller inte ingå borgensavtal med privata aktörer såsom borgensåtagandet om 100 miljoner för Kalmar FF. Sponsring av enskilda personers elitsatsningar till exempel Silver-Sara bör heller inte förekomma. Däremot kan sponsring liknande Iron-Man och EM i damfotboll vara väl använda satsningar för att marknadsföra Kalmar kommun, både nationellt och internationellt. Trygghet är viktigt för alla, barn, sjuka, funktionshindrade och äldre. Skolan och dess miljö ska vara lugn och harmonisk för att underlätta kreativitet och lärande. Vi vill utveckla möjligheterna för de yngre till ett sundare fritidsliv och satsa på sport och idrott. De äldre och sjuka skall känna att de blir väl omhändertagna och känna trygghet både i hemmet och i det offentliga rummet som gator och torg. Vi vill införa en äldreombudsman dit våra äldre och deras nära anhöriga kan vändas sig till för att få hjälp och råd. Äldre som behöver eller önskar trygghetslarm skall självklart erhålla ett sådant kostnadsfritt allt för att våra äldre ska kunna känna sig så trygga som möjligt i vardagen.

76 Vidare anser vi att äldre människor som har levt ett helt liv tillsammans självklart skall garanteras att få bo tillsammans. Vi motsätter oss gällande avtal med Migrationsverket och verkar för ett omförhandlande till ett betydligt lägre antal när det gäller kommunens flyktingmottagande. Vi tror inte på tesen att Kalmar bara kan överleva och utvecklas genom ökad invandring. Vi ser hur försörjningsstödet och etableringsersättningarna ökar, att problematiken med bostäder växer och risken med utanförskap och segregation därmed ökar med den nu förda politiken. Enligt Kriminalpolisens utredning Kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället har tyvärr Kalmar ett område (Berga- Norrliden) som uppfyller de kriterier som kriminalpolisen satt upp. Politik handlar ytterst om prioriteringar. Vi prioriterar de som bor i Kalmar idag, och tar även ansvar för framtidens generationer av Kalmarbor. Det är hög tid att vi assimilerar och tar hand om de nyanlända invandrare som har flyttat hit. Kvarnholmen Foto Thoralf Alfsson Kalmar är en unik stad med anor långt tillbaka i tiden. Vårt rika historiska kulturarv är en väsentlig del av stadens själ. Varje ingrepp som förminskar detta är med eftertryck något som missgynnar Kalmar som stad, både att leva i och besöka. Därför är det självklart för oss att kommunen bör vara mycket restriktiv med nyetableringar inom de områden som betecknas som riksintressen. Den förtätning som majoriteten ägnat sig åt under de senaste mandatperioderna riskerar att rasera den unika stadsmiljö som gör Kalmar och framförallt Kvarnholmen så attraktivt för våra medborgare, besökare och turister. Gota Media tog till slut sitt förnuft tillfånga och stoppade sina byggplaner vid Systraströmmen och renoverar istället sina befintliga lokaler på Kvarnholmen. Ett klokt och ansvarsfullt beslut.

77 I närtid finns nu planer på 300 bostäder vid Fredriksskansområdet och ett parkeringshus på Kvarnholmen. Sverigedemokraterna är kritiska till att grönområden och ytor för idrott och fritidsaktiviter i de centrala delarna av Kalmar raseras genom bebyggelse. Fredriksskans träningsplaner. Foto Thoralf Alfsson Antalet människor som bosätter sig i centrala delarna av Kalmar ökar ständigt. Inte minst tack vare den stora expansionen på Varvsholmen och andra planerade byggprojekt på Kvarnholmen. Flytten av Linneuniveristetet till Ölandshamnen gör också att antalet människor som vistas i de centrala delarna av staden kommer att öka.att då förstöra fina grönområden och ytor för idrott och fritidsaktiviteter anser vi vara mycket olämpligt. När det gäller parkeringar anser vi att nya parkeringar på Kvarnholmen i huvudsak skall placeras under jord och vara ett åtagande för de byggherrar som önskar exploatera de centrala delarna av staden. Utbildning och barnomsorg - barn och ungdomar är vår framtid Ett av de mest grundläggande behov som barn och ungdomar har är känslan av trygghet. Tryggheten och att få känna sig delaktig är grunden för utveckling och lärande. Det i sin tur leder till glädje, engagemang, vilja och mening. Därför är det så oerhört viktigt att skolan såväl som barnomsorgen och fritidsverksamheterna inom kommunens ramar utformas för att tillgodose detta. Sverigedemokraterna vill prioritera områden som vi anser viktiga för att våra barn och ungdomar skall få den vägledning och stöttning som är så viktig för att stå rustade inför framtiden.

78 Kommunen ska verka för att resurser finns avsatta för att sätta in lämpliga hjälpinsatser och i ett tidigare stadium fånga upp och stötta elever med svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen, exempelvis sommarskola/jourskola. Resurser till stöd för studiehjälp/läxhjälp. En del skolor erbjuder redan lärarledd läxhjälp och detta bör utökas så att alla skolor inom Kalmar kommun kan erbjuda detta. Även läxhjälp inom fritidshemmets verksamhet bör finnas. Skolan ska präglas av hög vuxennärvaro framför allt genom samverkan med sjuksköterskor, kuratorer, skolpsykologer och studievägledare. Lärarna ska inte tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling. Det är oerhört viktigt att vi tar krafttag för att skapa ordning och studiero i skolan, samtidigt som man verkar för nolltolerans vad det gäller våld, kränkningar och mobbning. Kommunen ska arbeta för att erbjuda regelbundet stöd, handledning och utbildning för personal för att förebygga samt bekämpa detta bland elever. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran, varför den är av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i detta viktiga arbete. Ytterligare ett sätt att öka vuxennärvaron i skolan kan vara att införa ett klassmorfar/mormorsystem. Våra äldre kan bli en värdefull resurs i skolan, dels genom att förena och skapa förståelse mellan olika generationer samt även att vara ett stöd för både elever och lärare genom att t ex lyssna på barnen när de läser, förhöra läxor, vara med på rasterna, särskilt stötta elever som har svårigheter i något ämne eller i andra avseenden. Sverigedemokraterna menar att tryggheten och gemenskapen bäst garanteras på mindre skolor, varför vi menar att kommunens småskolor och bygdeskolor ska bevaras så långt det är möjligt. Barngrupperna inom barnomsorgen får inte tillåtas bli så stora att säkerheten och kvalitén påverkas negativt. Kommunen ska tillhandahålla barnomsorg efter behov alla tider på dygnet. Idag erbjuds barnomsorg på obekväm arbetstid på vissa ställen i kommunen. Det bör utredas om ytterligare behov finns. Inom skolan och barnomsorgen skall näringsriktig och närproducerad mat prioriteras. Barn och ungdomar måste få kosta pengar. Vi måste tänka långsiktigt och se skolan och våra barn och ungdomar som en viktig investering för framtiden.

79 En värdig ålderdom med livskvalité Alla människor ska kunna åldras med värdighet och livskvalité. De äldre kommuninvånarna som varit med om att bygga upp vår välfärd och som i hela sina liv arbetat förtjänar att få åldras med värdighet och trygghet. Alltför många äldre som idag vill in på annat boende är inte tillräckligt fysiskt sjuka för att erhålla plats på särskilt boende, därför bör en utbyggnad av trygghet och seniorboende ske. Det finns andra insatser som är viktiga resurser som måste tillvaratas och det är frivilligorganisationer och andra volontärer t.ex. som i skolan, systemet med klassmorfar kan man även implementera i äldrevården med äldrestödspersoner. De utför inga uppgifter som tillhör vårdpersonalen men är en social tillgång genom att finnas till hands för andra små sysslor som t.ex. följa med på promenader, ha tid att lyssna, sitta ner och prata samt läsa dagstidningar. Många äldre lever idag i ensamhet och isolering. Den enda sociala kontakt de har är med hemtjänstpersonalen. Därför måste kommunen ha en väl utbyggd hemtjänst där de äldres valfrihet och inflytande över sin omsorg tas tillvara. De äldre ska kunna känna en trygghet och vara säkra med den personalen som kommer hem till dem. Hemtjänsten har inte tillräckligt med tid för att öka de äldres livskvalité därför ska de själva kunna vara med och påverka sin tid och vad hemtjänsten ska utföra. För att öka tryggheten för de äldre ska hemtjänstpersonal ha särskild legitimation. Vid nyanställningar av personal ska kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag ur belastningsregistret i syfte att skapa en trygg omsorg inom dessa verksamheter. Kommunen ska ha en äldre- och handikappombudsman som har till uppgift att bevaka intressena för dessa grupper som ofta själva kan ha svårt att göra sina röster hörda samt vara en opartisk instans för information, stöd och rådgivning till de äldre och funktionshindrade samt deras anhöriga. Åtgärder mot äldres psykiska ohälsa. Utökad seniorhjälp för att minska t.ex. fallskador. Gratis trygghetslarm för äldre. Hemtjänst ska tilldelas i form av tid och inte i uppgifter. Antalet personal som besöker varje äldre ska hållas till ett minimum. Vid nyanställning skall kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag från belastningsregistret.

80 Migration - Samhälle i förändring. Sveriges kommuner har tvingats ta ett orimligt tungt ansvar för statens misslyckade invandrings- och integrationspolitik. På senare år har trycket ökat ytterligare i takt med att antalet asylsökande ökat dramatiskt. Sverigedemokraterna motsätter sig inte invandring, men menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och vara av en sådan karaktär att den inte riskerar att skapa ett försämrat samhällsklimat med ökad rotlöshet, segregation, motsättningar och försämringar i välfärd och våra trygghetsystem som följd. Flyktingpolitiken skall primärt vara inriktad på att hjälpa flyktingar på plats, i krisområdenas närhet. Detta ger oss förutsättningar att nå de allra mest nödlidande och medför dessutom att vi kan hjälpa betydligt fler flyktingar för samma kostnad jämfört med en modell där stora grupper av flyktingar hjälps i Sverige. Vi delar inte synen på att Sverige behöver en stor invandring för att klara välfärden i det längre perspektivet. Arbetsförmedlingen har idag ca personer inskrivna inom enbart Kalmar kommun och vi anser att denna situation är mycket allvarlig och i längden mycket kostsam för kommunen. Vi finner det inte logiskt att i denna situation ta ansvar för ytterligare flera hundra människor varje år, som i många fall med stor sannolikhet hamnar långt från arbetsmarknaden och kanske i utanförskap. Om inte stora och mycket kostsamma resurser sätts in för att skapa förutsättningar att de kan assimileras i det svenska samhället. Utvecklingen när det gäller försörjningsstöd har varit kostsam för kommunen även om Försäkringskassan från 2011 tog över ansvaret för de två första åren när det gäller nyanlända till kommunen i den så kallade etableringsreformen. En allt större del av det ekonomiska utrymmet när det gäller försörjningsstöd går till personer med utrikes bakgrund/födda. I nedanstående diagram ingår även kostnaden för etableringsreformen från år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utveckling andel ekonomiskt bistånd %, Kalmar kommun Utrikes födda/bakgrund Inrikes födda Källa, Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen och Försäkringskassan.

81 Till bilden skall också läggas den höga arbetslösheten för utrikes födda. I oktober 2014 var den totala arbetslösheten 7,7 procent i Kalmar kommun. Siffran innefattar öppet arbetslösa och arbetslösa som ingår i något program med aktivitetsstöd. För utrikes födda var andelen hela 24,3 procent. Då skall man också komma ihåg att vissa typer av bidragsjobb som instegsjobb, nystartsjobb och lönebidrag inte räknas in i ovanstående siffror. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd riskerar att öka dramatiskt när allt fler personer årligen kommer att börja lämna etableringsreformen under de kommande åren och ansvaret för personernas försörjning hamnar hos kommunen och socialförvaltningen om etableringen på arbetsmarknaden misslyckats Kostnad etableringsersättning inom Kalmar kommun, kronor Källa, Försäkringskassan I ovanstående diagram redovisas endast Försäkringskassans kostnader. Arbetsförmedlingens kostnader skall alltså adderas till dessa. Kalmar kommun redovisar idag inte de kostnader som uppstår i samband med den stora invandringen till kommunen. Kalmar kommun redovisar inte heller de ersättningar och bidrag som kommunen erhåller från Migrationsverket, vilket är mycket anmärkningsvärt. Ersättningarna borde uppgå till närmare 100 miljoner kronor/år för Det försvårar eller gör det helt omöjligt att beräkna besparingseffekter vid minskad invandring till Kalmar kommun då det helt saknas uppgifter i Kalmar kommuns ekonomiska redovisningar som delårsbokslut, årsbokslut och budget om invandringens kostnader. Under 2012 uppmärksammade kommunens revisorer rena missförhållanden och bristande rutiner på Invandrarservice, vilket gett upphov till kostnadsökningar i mångmiljonbelopp under flera år.

82 Dessutom var uppenbarligen Socialnämndens kontroll av verksamheten mycket bristfällig. Vi anser att Kalmar kommun årligen bör upprätta ett mångkulturellt bokslut för att öka insynen i verksamheten och därmed också öka möjligheten för delaktighet för kommunens medborgare. Sverigedemokraterna skall under budgetåret fokusera på följande områden vilka vi anser vara av betydande intresse för kommunen. Kommunen ska, tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik inrättats på nationell nivå, motsätta sig avtal om invandrarmottagning. Kommunen skall ej verka för att främmande religiöst betingade byggnader uppförs. Kommunen ska årligen upprätta ett mångkulturellt bokslut. Verka för att en kommunal folkomröstning angående fortsatt mottagning av asyl/flyktingmottagning till kommunen genomförs under mandatperioden. Kommunens integrationsarbete ska ersättas av assimileringsfrämjande verksamhet. Kommunen skall avskaffa mångfaldsplanen, men så länge lagen kräver att kommunen har en sådan är det viktigt att den utformas så att alla former av diskriminering även omvänd sådan motverkas. Kommunen ska ha en återvandringshandläggare. Sverigedemokraterna vill värna om den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet, och det som visat sig hållbart och meningsfullt över många generationer. Vi motsätter oss storskaliga samhällsprojekt och politiska skrivbordsmodeller där resultatet är högst tveksamt ur ett framtida medborgarperspektiv och där det Svenska kulturarvet är en av grundstenarna vilket vi anser är av betydelse för hela samhällsnavet.

83 Kultur, fritid och idrott Kulturvalet spelar roll - På riktigt! Kulturen är det kitt som håller ihop och stödjer vårt samhälle. Att bevara och vårda vårt kulturarv är ett viktigt fundament vilket demokratin och yttrandefriheten starkt vilar på. Vår kultur bör därför byggas på gemensamma och historiska erfarenheter för att skapa framtidstro, solidaritet, identitet, sammanhållning och inte minst trygghet för alla grupper. Ett brett och tillgängligt kulturliv är en livskraftig nerv i samhället och bör förankras till en naturligt folklig och kreativ process i vardagen. Väl medvetna om att Kultur inte är statisk utan att den förändras långsamt över tid finns det mycket att vinna på ett konservativt förhållningssätt till valet av kulturstöd. Vi kan historiskt se att kultur/ fritid / idrott / föreningsliv är ett viktigt redskap för att få tillgång till ett rikt och gott liv. Förr var folket "arbetare". Det nya " folket " är spretigare, men inte mindre utanför. Idag har vi många utsatta grupper såsom ensamstående mödrar, invandrare, pensionärer, handikappade och arbetslösa, de som arbetar sig till fattigdom på hamburgerrestauranger, callcenters och i vikariesvängen samt de som ratas eller förbrukas på arbetets karga marknad. Dessa grupper behöver nu mer än någonsin tillgång till redskap för ett rikt och värdigt liv. Sverigedemokraterna skall under budgetåret fokusera på följande områden vilka vi anser vara av betydande intresse för kommunen. Stöd till de organisationer, föreningar och verksamheter som ägnar sig åt att bevara, levandegöra och tillgängliggöra vårt kulturarv och därigenom stärka regional utveckling, samhällsbyggnad och stadsplanering. Stärkt stöd till idrottsrörelser utanför elitnivå och där jämställdhetsmålen eftersträvas. Satsning på folkbildning inom musik, konst, litteratur, teater, hantverk mm där alla grupper har möjlighet att tillgodogöra sig kulturens kraft. Kalmar konstmuseums utställningar skall eftersträva utställningar med brett folkligt intresse. Mer stöd till Skapande skola där gratis entréer till kontinuerliga kulturupplevelser ska ingå. Kultur på remiss som ett alternativ till friskvård bör Kalmar kommun erbjuda alla sina anställda. Kultur har en positiv inverkan på det mentala välbefinnandet och därmed också ett ekonomiskt redskap för att minska den ökade psykiska ohälsan tillika den kostsamma sjukfrånvaron som eskalerar i samhället.

84 Kommunal ekonomi Kommunalskatten Kalmar kommun har under det rödgröna styret under 2000-talet utvecklats till en högskattekommun i förhållande till våra jämförelsekommuner men även i förhållande till övriga kommuner inom vår region i Kalmar län. Kommunalskatten har höjts vid ett flertal tillfällen under 2000-talet. Att Kalmar kommun som den i särklass största kommunen i länet har en kommunalskatt som är väsentligt högre än flera av de mindre kommunerna i länet är högst anmärkningsvärt. Inte minst i beaktande av befolkningsutvecklingen och rådande infrastruktur. En hög kommunalskatt i förhållande till våra jämförelsekommuner innebär sannolikt en negativ faktor för inflyttning till Kalmar kommun av såväl företag som arbetstagare. På längre sikt är inte denna situation hållbar om vi vill ha en positiv utveckling när det gäller företagsetableringar och därmed en god befolkningsutveckling. Följande skattenivåer gäller för Kalmar kommun och våra jämförelsekommuner. Kommun Primär kommunalskatt Landstingsskatt Total kommunalskatt Kalmar 21,81 11,37 33,18 Kristianstad 21,46 10,69 32,15 Halmstad 20,43 10,42 30,85 Karlskrona 21,51 11,19 32,70 Växjö 20,66 11,21 31,87 Källa: Skatteverket Skillnaderna i den kommunalskattesatsen är stora i förhållande med våra jämförelsekommuner och skillnaderna i de kommunala kostnaderna avspeglas också i de standardvärden som tas fram när det gäller de olika verksamheterna. Vid en jämförelse mellan kommunerna inom Kalmar län är skillnaderna inte så stora men ändå utmärker sig Kalmar kommun med hög primär kommunalskatt.

85 Kommun Primär kommunalskatt Landstingsskatt Total kommunalskatt Borgholm 21,58 11,37 32,95 Emmaboda 21,21 11,37 32,58 Hultsfred 21,91 11,37 33,28 Högsby 21,71 11,37 33,08 Kalmar 21,81 11,37 33,18 Mönsterås 21,41 11,37 32,78 Mörbylånga 21,41 11,37 32,78 Nybro 21,83 11,37 33,20 Oskarshamn 21,51 11,37 32,88 Torsås 21,43 11,37 32,80 Vimmerby 21,86 11,37 33,23 Västervik 21,16 11,37 32,53 Kalmar län 21,59 11,37 32,96 Riket 20,65 11,20 31,86 Källa Statistiska Centralbyrån. Kalmar kommuns skattenivå ligger således 22 öre över medelvärdet för de tolv kommunerna inom Kalmar län men också 1,16 kronor över riksgenomsnittet. Kalmar kommun borde dock ha goda förutsättningar att ligga under genomsnittet för Kalmar län när det gäller den primära kommunalskatten om kommunens verksamheter drevs med större effektivitet och ekonomiska krav. I vår budget föreslår vi förändringar som medför besparingar i den kommunala verksamheten på framförallt området invandring och integration. Dessa besparingar har dock en eftersläpningseffekt som innebär att besparingarna kommer successivt under de kommande verksamhetsåren. Vilket i sin tur begränsar möjligheterna till större skattesänkningar redan under Därför föreslog vi en skattesänkning med 10 öre för 2015 vid kommunfullmäktigemötet i oktober, vilket innebär en primär kommunalskattenivå på 21,71 kronor för 2015.

86 Linneuniversitetet Sverigedemokraterna ser mycket positivt på Linnéuniversitetet och ser stora utvecklingsmöjligheter för kommunen. Vi får tillgång till kompetens som de flesta andra kommuner saknar. Våra ungdomar har möjlighet att stanna kvar i Kalmar för högre studier inom många områden och vi får möjlighet att behålla hitflyttade studenter efter det de har tagit examen. Det stärker vår position i att locka näringslivet till Kalmar. Däremot är det vår bestämda uppfattning att lokaliseringen i Ölandshamnen är olycklig. Den för Kalmar så betydelsefulla hamnen och dess möjlighet till expanderande verksamhet i framtiden blir starkt begränsad. Ölandshamnen kan säkerligen komma på fråga i betydligt mindre projekt framöver men då anknyter det direkt till det marina läget vilket inte är fallet med ett universitetskomplex. Vi sverigedemokrater är övertygade om att blivande studenter väljer utbildningsort av helt andra skäl än var själva utbildningsbyggnaden är placerad. Kvalitén på utbildningen och dess attraktionskraft på arbetsmarknaden är förmodligen det som står högst i kurs. Andra faktorer är hur bostadsfrågan ser ut, tillgång och kostnadsläge, hur studentlivet ser ut på orten och hur långt det är från föräldrahemmet. Vi menar därför att den stadsintegrerande filosofin som råder idag fungerar alldeles utmärkt med olika lärobyggnader framförallt på Malmen och Kalmar Nyckel. Utnyttja dessa lokaler även i framtiden och om universitetet behöver expandera i framtiden finns möjligheter vid Kalmar Nyckel. Vi är också starkt kritiska till den investering på ca 33 miljoner kronor som Kalmar kommun kommer bidra med till det parkeringsgarage som byggs vid Linneuniversitetet. Vi ser det som en subvention till Linneuniversitetet. Ett rent slöseri med Kalmar kommuns skattemedel. Näringsliv Vi delar inte majoritetens uppfattning att Kalmars näringsliv är tillräckligt diffrentierat. Runt 4000 är inskrivna på arbetsförmedlingen, och vi läser att varseln ökar i regionen. Kalmar måste föra en mer aktiv näringspolitik. Det bör arbetas aktivt för att arbetsmarknaden för akademiker blir bättre, samt för de som är längst ifrån arbetsmarknaden. Kalmar har lyckats bra med callcenter, handel och turism. Men vi behöver ett mer differentierat näringsliv om vi vill att Linnéstudenterna skall stanna kvar i Kalmar. Därför bör vi arbeta på bred front för att få hit fler statliga jobb, samt ett statligt casino. Ett framgångsrikt näringsliv ger mer resurser till skola, vård etc. Slutligen behövs en rejäl satsning också på att få hit fler privata företag. Kalmar skall ligga i toppskiktet när Svenskt näringsliv gör undersökningar om företagsklimatet i kommunerna runt om i landet.

87 Vi skall ligga bland de allra bästa i Svensk näringslivsundersökning. Kalmar behöver ett mer differentierat näringsliv än idag. Företagare skall få ett bra bemötande av politiker och tjänstemän. Konkurrenskraftiga priser på mark, lokaler och industribyggnader. Bra kommunikationer är en förutsättning för ett blomstrande näringsliv. Det skall alltid finnas färdiga industritomter till försäljning. Kalmar Hamn skall hela tiden utvecklas. Ha ett bra samarbete med ALMI. Kalmar skall mycket aktivt arbeta för att få hit ett statligt casino

88 Ändringsyrkanden budget 2015 Ändringsyrkande 1. I stycket med rubriken Ekologisk och närproducerad mat, sid 9 Skall följande tillägg göras efter den tredje meningen: Kalmar kommun skall heller inte servera religiöst slaktat kött i den kommunala verksamheten. Ändringsyrkande 2. I stycket Uppdrag till verksamheten, sid 9 Strycks följande: Servicenämnden får i uppdrag att öka vår användning av solenergi. Ändringsyrkande 3. I stycket Uppdrag till verksamheten, sid 10 Följande ändring av texten: Servicenämnden får i uppdrag att verka för anläggandet av en större musselodling i Kalmarsund men ej genom kommunal finansiering. Ändringsyrkande 4. I stycket uttalande, sid 10 Stryks följande: Kalmar kommun uttalar att vi är positiva till att KSRR är minoritetsdelägare i eventuella nya biogasanläggningar. Ändringsyrkande 5. I stycket uttalande, sid 10 Stryks följande: Kalmar kommun uttalar att vi är positiva till att KSRR tar ledningen och ansvar för att etablera ett Miljöteknikforum.

89 Ändringsyrkande 6. I stycket Attraktiv stadskärna, sid 15 Efter första meningen tillkommer följande: Stortorget görs mer visuellt attraktivt, grönare och mer funktionellt under alla årstider. Ändringsyrkande 7. I första styket under Jämställdhet på sid 21 Första meningen ändras enligt följande: Mäns våld mot kvinnor likväl som kvinnors våld mot män ska upphöra. Ändringsyrkande 8. I stycket Mål 2015, sid 22 Dessa mål är minst sagt motsägelsefulla! Ett mål säger att Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad Men i målet som finns alldeles före detta mål står följande. Kalmar kommun ska till utrikes födda årligen erbjuda cirka 150 praktikplatser. Sverigedemokraterna anser att det även kan finnas andra grupper som också kan ha stort behov av att få göra något meningsfullt och som kan vara i behov av en praktikplats. Målen bör därför förändras. Vi yrkar på följande ändring. Kalmar kommun skall årligen erbjuda cirka 150 praktikplatser.

90 Tilläggsyrkanden budget 2015 Yrkande 1. Uppsägning/omförhandling av avtal med Migrationsverket syftande till att minska mottagandet av asylsökande till kommunen. Yrkande 2. Uppsägning/omförhandling av avtal med Migrationsverket angående asylsökande ensamkommande barn till kommunen. Yrkande 3. Att Kalmar kommun årligen upprättar ett mångkulturellt bokslut för att öka transparensen när det gäller invandringen till kommunen. Yrkande 4. Sänkt kommunalskatt med 10 öre. Yrkande 5. Att Kalmar kommun bjuder ut sitt vindkraftverk till försäljning. Yrkande 6. Att Kalmar kommun i framtiden använder sig av kommunala folkomröstningar vid övergripande beslut med stor betydelse för kommunens medborgare. Yrkande 7. Införandet av en parboendegaranti. Äldre människor skall, om så önskas, garanteras att få leva tillsammans i livets slutskede. Yrkande 8. Införandet av en äldreombudsman anställd av Kalmar kommun. Denne skall vara politiskt och religiöst obunden och ta till vara den enskildes äldre rättigheter och intressen. Yrkande 9. Införandet av ett kostnadsfritt trygghetslarm för äldre som så önskar. Trygghet får inte vara en plånboksfråga. Yrkande 10. Avskaffa 2a vice ordförandeposterna i de nämnder där de förekommer. Yrkande 11. Återinför den gamla praxisen att samtliga invalda partier i fullmäktige även representeras i arvodeskommittén.

91 Yrkande 12. Inför garanterad sommarpraktik för samtliga skolungdomar, 16 och 17 åringar, för de som så önskar. Yrkande 13. Utveckla och förnya samarbetet med polisen, skolan och socialen syftande till att minska all form av ungdomsbrottslighet i Kalmar. Yrkande 14. Inför klassmorfar i våra skolor. En äldre lämplig person som frivilligt kan vara behjälplig i skolverksamheten inte minst på raster. Yrkande 15. Inför studieverkstäder efter ordinarie skoltid på de kommunala skolorna för att ge läxträning och möjlighet till extra undervisning. Yrkande 16. Påbörja en översyn av modersmålsundervisning med syfte att minska kostnaden och uppmana föräldrar till dessa barn att utöka svenskundervisningen. Yrkande 17. Att kommunen startar en utbildning angående hedersrelaterat våld för berörd personal inom skola och fritidsverksamhet. Yrkande 18. Att ett förbud för tiggeri införs i den kommunala ordningsstadgan. Yrkande 19. Påbörja en inventering av beståndet av allt konstmaterial i kommunens ägo och skapa en attraktiv portal på kommunens hemsida som ett digitalt museum. Thoralf Alfsson Lars Rosén Kjerstin Berggren Krister Tornberg Carina Falkestad Petra Gustavsson

92

93 BUDGET 2015 Miljöpartiet de Gröna INLEDNING Miljöpartiet konstaterar att majoriteten i sitt budgetförslag frångått tidigare upplägg att utgå ifrån de tre hållbarhetsprinciperna; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. I årets budget har majoriteten istället valt att använda sig av andra huvudrubriker som mer fokuserar på attraktivitet och ekonomi. Vi beklagar den förändrade inriktningen. En hållbar utveckling där det ekonomiska, det sociala och det ekologiska perspektivet hänger ihop måste vara det överordnade perspektivet i all ansvarsfull samhällsplanering. Men för att underlätta jämförelsen mellan vårt budgetförslag och majoritetens har vi ändå valt att inordna våra förslag och äskanden under samma rubriksättning. Vi lägger ett antal ändrings- och tilläggsyrkanden gällande mål och uppdrag för verksamheten och ett antal ändringsyrkanden i fråga om de ekonomiska prioriteringarna både i driftsbudgeten och i investeringsbudgeten. Vår budgetram avviker inte från det förslag som majoriteten lägger. 1

Verksamhetsplan. med budget. och ekonomisk planering för 2016 2017. Utkast 22 oktober

Verksamhetsplan. med budget. och ekonomisk planering för 2016 2017. Utkast 22 oktober Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016 2017 Utkast 22 oktober 1 Så fungerar vår verksamhetsplanering Den här verksamhetsplaneringen innehåller de mål som vi vill nå, en del av

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 19 maj 2015 kl. 8:30-9:10 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 37-38 Beslutande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Bertil Dahl (V) Inger Hilmansson

Läs mer

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens. Skriftliga reservationer och protokollsanteckningar från kommunstyrelsen redovisas i bilaga.

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens. Skriftliga reservationer och protokollsanteckningar från kommunstyrelsen redovisas i bilaga. KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(11) Rev 2014-12-11 Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 15 december 2014 kl. 09:00 OBS tiden! Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 22 maj 2012 kl. 8:30-9:20 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 64-66 Beslutande Johan Persson (S) Malin Petersson (M) Anette Lingmerth (S) Anna Thore (MP)

Läs mer

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens 1(7) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 15 juni 2015 kl. 10:00 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Budget 2014 och ekonomisk planering 2015-2016

Budget 2014 och ekonomisk planering 2015-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-10-23 KS 2013/0462 Rev 2013-11-06 Kommunfullmäktige Budget 2014 och ekonomisk planering 2015-2016 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

1. Information om energitjänsteprojektet Föredragande: Gunilla Svensson och Magnus Laneborg, serviceförvaltningen samt representanter från Caverion

1. Information om energitjänsteprojektet Föredragande: Gunilla Svensson och Magnus Laneborg, serviceförvaltningen samt representanter från Caverion 1(10) Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 12 november 2013 kl. 8:00 Plats Sammanträdesrum Magistern Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Information om energitjänsteprojektet

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Budget 2014. och ekonomisk planering 2015 2016 med verksamhetsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29

Budget 2014. och ekonomisk planering 2015 2016 med verksamhetsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 Budget 2014 och ekonomisk planering 2015 2016 med verksamhetsplan Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 Innehållsförteckning Budget 2014 politikens förord 3 Budgetdokumentets funktion 5 Kalmar 2020

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 I möjligheternas Arboga ska det finnas inspiration till nya idéer och ett klimat som får vårt näringsliv att trivas och växa. Vi socialdemokrater ska

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 16 juni 2015 kl. 8:30-9:35 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 49-53 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S)

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där medborgaren

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 Kommunstyrelsens arbetsutskott Östersjöinitiativet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet.

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. m '""-"< z - -..., KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-11-01.,~ TRANAs KOMMUN 200 Dnr 418/10 Budget 2012, ksau 173, ks 158 Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. För finansiering av

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 8 september 2015 kl. 8:30-9:15 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 63-66 ande Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S) Bertil Dahl (V)

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Världens bästa Karlskrona Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Alla är vi olika och har olika behov. En del av oss behöver förskoleplats på obekväm arbetstid, andra behöver ett rum på äldreboendet.

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Ägardirektiv för Witalabostäder AB

Ägardirektiv för Witalabostäder AB 1 (5) Ägardirektiv för Witalabostäder AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Witalabostäder AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig: VD, Vetlanda

Läs mer

Ärende 8. Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB

Ärende 8. Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB Ärende 8 Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB Tjänsteskrivelse 2013-05-16 KS 2013.0157 Handläggare: Patrik Haasma Breddning av ägandet i Karlskoga Biogas AB Sammanfattning Karlskoga Energi och Miljö

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen?

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? VALINFORMATION FRÅN ALLIANSEN I MJÖLBY KOMMUN Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? Inom Alliansen tror vi på varje människas drivkraft att vilja fatta egna beslut och ta ansvar för sina val

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Handlingsprogram Centerpartiet i Hylte

Handlingsprogram Centerpartiet i Hylte Handlingsprogram Centerpartiet i Hylte Att ha en ekonomi i balans skapar valfrihet, vilket också ger möjlighet att tydligare diskutera sambandet mellan service och kvalitet. En god ekonomisk hushållning

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Effekter av regeringens budgetproposition Budgetförslaget ansluter till de, av kommunledningskontoret, framräknade förändringar som beror på yttre faktorer,

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Fastställd av nämnden: 2014-01-22 4 2 Innehållsförteckning Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden Verksamhetsplanens funktion Mål och uppdrag Nämndens uppdrag

Läs mer