Vadstena kommuns ÅRSREDOVISNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vadstena kommuns ÅRSREDOVISNING"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING Vadstena kommuns 212

2 HÄNT UNDER Mötesplats för ungdomar Projektet Ung i Vadstena slutfördes under 212 vilket resulterade i Fritidscentrum, en verksamhet där man erbjuder olika aktiviteter och en träffpunkt för ungdomar. Medborgarservice I november 212 invigdes kommunens Medborgarservice för att kunna ge en bättre och bredare service till kommunens invånare, besökare och potentiella inflyttare. 3 Automatisk bokutlåning Under året har ett nytt in- och utlåningssystem införts på biblioteket där låntagaren själv kan låna och lämna tillbaka böcker. Detta har medfört att personalen kan arbeta med andra kvalitetshöjande arbeten på biblioteket. Styrsystem för kommunen Syftet med styrsystemet är att tydliggöra de av politikerna fastställda mål och strategier, genom hela organisationen från kommunfullmäktige till varje enhet och medarbetare. Planeringsverktyg inom hemtjänsten Planeringsverktyget TES driftsattes under 212 inom hemtjänsten och syftar till en optimal och kostnadseffektiv personalplanering i relation till verkställighet av insatser inom hemtjänsten. 3 Förbifart Vadstena Den 21 maj togs det första spadtaget till den nya förbifarten som kommer att byggas runt Vadstena stad. Vägen beräknas vara klar för trafikpåsläpp hösten 213. Syftet är att minska olycksriskerna samt att förbättra framkomligheten och miljön.

3 INNEHÅLL OM VADSTENA KOMMUN... 4 DEL1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 5 Kommunstyrelsens ordförande... 6 Kommunövergripande mål... 7 Omvärldsanalys... 8 Finansiell analys... 9 Personalredovisning DEL 2 NÄMNDERNAS REDOVISNING Kommunfullmäktige... 2 Överförmyndaren Valnämnden Kommunstyrelsen Fritids- och tekniska nämnden Bygg- och miljönämnden Kulturnämnden... 3 Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Vatten- och avfallsnämnden DEL 3 FINANSIELL REDOVISNING KOMMUNEN Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Notförteckning Driftredovisning Investeringsredovisning Investeringsprojekt... 5 DEL 4 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Notförteckning REDOVISNINGSPRINCIPER... 6

4 4 OM VADSTENA OM VADSTENA KOMMUN Organisation Revision KOMMUNFULLMÄKTIGE Överförmyndare Valnämnd Kommunstyrelsen Fritids- och teknisk nämnd Kommunala bolag Vadstena Fastighets AB (1 %) Stiftelsen Vadstena slotts möblering (1 %) VÖKBY Bredband AB (2 %) Bygg- och miljönämnd Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Vatten- och avfallsnämnd Gemensam nämnd med Motala kommun VADSTENA I SIFFROR 212 MANDATFÖRDELNING Antal invånare (31/12 212) Antal invånare per km 2 4 Skatt kommunen 2,83 Årets resultat (mnkr) Kommunen 18,5 Kommunkoncernen 19,4 Soliditet (%) Kommunen 62 Kommunkoncernen 38 Låneskuld (mnkr) Kommunen Kommunkoncernen 18,5 Socialdemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna

5 5 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Del 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

6 6 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... Inledning För Vadstena har 212 varit ett positivt år på många sätt. Kanske är det allra mest positiva att Vadstenas befolkning ökade med 21 personer. Detta är inte mycket, men är ändå en ökning. Den ska jämföras med minskande befolkning under i stort sett varje år under hela 2-talet. Det är viktigt också för att fler invånare långsiktigt ger ökade skatteintäkter till kommunen och medverkar därmed till kommunens långsiktiga möjligheter att utvecklas i en positiv riktning. Ett fantastiskt resultat När jag säger ett fantastiskt resultat så syftar jag inte i första hand på det ekonomiska utfallet för kommunen, som var ett överskott på 18,5 mnkr. Det som är fantastiskt är att för första gången på många år så har nämndernas samlade verksamhet redovisat ett resultat inom budget! Kanske låter det självklart, men budgetöverdrag har varit alltför vanligt. Förhoppningsvis är också detta ett trendbrott. Detta är viktigt på flera sätt. En aspekt är att medarbetarna i kommunens verksamheter visat att det är möjligt och att målmedvetet arbete lönar sig. Men kanske ännu viktigare är att vi i och med detta kan börja gå över från att diskutera hur vi ska gneta och spara, till att jobba målinriktat med utveckling av våra verksamheter. Allt för att vi ska kunna berätta att I Vadstena är det lite bättre! Naturligtvis ska vi också glädjas åt det totala resultatet, även om det delvis beror på engångsåterbetalningar av premier för avtalsförsäkringspremier och minskade kostnader för pensioner. Det goda resultatet gör att vi kan, och kommer, att avsätta medel till den resultatutjämningsreserv som möjliggjorts genom riksdagsbeslut, men också att vi även fortsättningsvis har likvida medel på en tillfredsställande nivå. Sån t som blir bättre! Det är mycket glädjande att vi nu vet att Vadstena från och med i vår ligger lite närmare. I samband med att pendeltågstrafiken mellan Motala och Mjölby startar så kommer vi att få fler resmöjligheter till och från Vadstena med kollektivtrafik än vi någonsin haft tidigare. Apropå trafik, alla har säkert sett att arbetet med förbifarten gått över förväntan bra och vi kommer utan tvekan att få se en invigning av denna viktiga del av vår infrastruktur i höst. Ett viktigt beslut som tagits under 212 är inriktat på att utveckla våra skollokaler för att skapa de pedagogiska förutsättningarna som vi behöver framöver. Från hösten 216 samlar vi skolverksamheten i Vadstena stad i Katarinaskolan och Petrus Magni skola. Arbetet är nu i full gång med de första delarna, som är att bygga en ny förskola i stället för gamla Vitsippan. Det fortsatta arbetet innehåller förutom de pedagogiska lokalerna också en satsning på närlagad mat. Detta kommer inte bara våra skolbarn tillgodo. När allt är klart kommer även förskolan och äldreomsorgen att få maten lagad på plats på respektive enhet. Som jag nämnde tidigare så är det viktigt att vi på sikt blir några fler som upptäcker vilken fantastisk plats Vadstena är att bo och verka i. För att detta skall vara möjligt så krävs också att det finns bostäder. För tillfället så finns ett flertal intressenter som avser att bygga nya och spännande bostäder. Arbete pågår nu med planarbetet och förhoppningsvis kan de första byggnadsarbetena påbörjas i början av nästa år. En blick framåt Enligt de prognoser som nu gäller kommer kommunsektorn att ha några riktigt tuffa år framför sig. Utmaningar saknas således inte. Därför är det mycket tillfredsställande att vi nu har så god ekonomi. För det gör att vi kan klara detta på ett bra sätt. Likväl kommer det att krävas att vi även framöver arbetar hårt och målmedvetet med utveckling av våra verksamheter, och att alla bidrar till detta. För det är verkligen så att alla kan och måste bidra om vi ska lyckas med att skapa den kommun som vi faktiskt alla vill ha. En kommun som vi även fortsatt kan vara mycket stolta över. Då skapar vi också den attraktivitet som vi behöver för att vi på sikt ska bli fler vadstenabor. Tack! Slutligen. Ett stort tack till alla Er som bidragit och bidrar till att Vadstena är fantastiskt! Både nu och i framtiden! Jan Sundström (M) Kommunstyrelsens ordförande

7 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7 Kommunövergripande mål Vadstena kommuns vision livsmiljön för dig spänner över många områden och kan ses som ett uttryck för en helhetssyn på människors livssituation. Ambitionen är att Vadstena kommun ska erbjuda en god livsmiljö. Det skall vara möjligt att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Mål 1: VÄXANDE VADSTENA Mål 2: EKOLOGISKT HÅLLBART Samhällsplaneringen skapar förutsättningar för en attraktiv livsmiljö för arbete, boende och fritid. En förutsättning för positiv befolkningsutveckling är en god arbetsmarknad, bra näringslivsklimat, välplanerad infrastruktur och välfungerande kommunikationer, ett offensivt bostadsbyggande, god tillgång till byggnadsklara tomter samt möjlighet till aktiv fritid. Vadstena når god livskvalitet genom att utvecklas till ett ekologiskt hållbart samhälle enligt kretsloppsprincipen. Vi som lever nu får inte rycka undan förutsättningarna för kommande generationer. Våra livsmiljöer ska vara vackra och trivsamma, vi ska må bra samt ha tid och plats för naturupplevelser. Människan ska inte utsättas för hälsoskadliga utsläpp eller gifter. Mål 3: DEMOKRATI & INFLYTANDE Mål 4: GOD HUSHÅLLNING MED RESURSER Vadstena kännetecknas av att samtliga kommuninvånare och kommunanställda ges möjlighet till inflytande över kommunens verksamheter. Genom samverkan i olika former av enkäter, samverkansavtal eller samrådsgrupper skapas delaktighet. Med Medborgarservice, särskild informatörtjänst, aktuell och tydlig hemsida ges förutsättningar för att lätt hitta, hämta och lämna information. Kommunens resurser används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Detta bygger på lagen om god ekonomisk hushållning och innebär att nästa generation inte ska betala för den verksamhet som bedrivs idag. Med lagens begrepp, god ekonomisk hushållning, avses att resurserna kommer kommuninvånarna till del på bästa tänkbara sätt.

8 8 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Världen Ljusningen i konjunkturen inom eurozonen dröjer och förväntningarna om framtiden har under hösten förskjutits i negativ riktning. Detta trots att risken för en akut finanskris minskat tack vare åtaganden från den europeiska centralbanken och EU, vilket märks i lägre räntor för de mest skuldtyngda länderna. Det som främst tynger konjunkturen är skuldsaneringen i Sydeuropa. Flera sydeuropeiska länder har haft betydande fall i BNP under 212 och avmattningen har spridit sig norrut till ekonomiskt starka länder som Tyskland. Även på andra viktiga svenska exportmarknader som Storbritannien, Danmark och Finland har tillväxten varit ytterligt svag i år. Ett lysande undantag är Norge. Tillväxten är fortsatt stark och utvecklingen i Norge bidrar till att tillväxten för Norden som helhet hålls uppe. Den mycket svaga tillväxten i Europa innebär att också tillväxtländernas ekonomi växte något långsammare 212. Ljusningen i konjunkturen inom eurozonen dröjer men risken för en akut finanskris har minskat. Sverige Efter den djupa nedgången år 29 gick den svenska ekonomin in i en mycket stark återhämtningsfas, som varade till och med tredje kvartalet 211. Därefter visar BNP mer blygsamma ökningstal, runt 1 procent i årstakt. 212 ökade BNP med,8 procent jämfört med 211. Hushållens konumtionsutgifter ökade mest medan lagerinvesteringarna sänkte BNP-utvecklingen. Internationellt står sig Sveriges tillväxtsiffror bra. Svenska kronan är stark. Det håller tillbaka inflationen, men försvagar samtidigt svenska företags konkurrenskraft mot företag i andra länder. Normalt brukar efterfrågan i omvärlden och exporten vara det som lyfter svensk ekonomi ur en lågkonjunktur, men denna gång saknas dessa förutsättningar. Kommunernas ekonomi Återbetalningen av avtalsförsäkringspremier avseende 27 och 28 medför att kommunerna får ett starkt resultat 212. Riksdagen beslutade under hösten om den s.k. resultatutjämningsreserven som innebär att kommunerna under vissa förutsättningar får samla överskotten under goda år för att sedan kunna använda dessa under sämre tider. Ett starkt resultat och inrättande av resultatutjämningsreserv skapar en möjlighet för många kommuner att spara delar av årets överskott till kommande år. 211 presenterade en enig Utjämningskommitté sitt förslag till förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Regeringen har sedan avvaktat men i december 212 höll finansmarknadsminister Peter Norman presskonferens och berättade om regeringens planer. Regeringen föreslår att utredningens förslag i huvudsak genomförs, exempelvis förändringarna i kostnadsutjämningen, men att inkomstutjämningsavgiften också sänks. Förändringarna förslås träda i kraft den 1 januari 214. Befolkning Vid årsskiftet 212/213 hade kommunen invånare. Det är 21 kommuninvånare fler än året innan. 212 föddes 67 barn vilket är 23 fler än under 211. Antalet döda var 84 vilket är 28 färre än 211 och det medförde att födelsenettot blev -17 jämfört med -68 år 211. Flyttningsnettot, d.v.s. inflyttade minus utflyttade blev 38 invånare. Flyttningen inom länet och till och från utlandet gav ett positivt flyttningsnetto medan flyttning till och från övriga riket gav ett negativt flyttningsnetto. Arbetsmarknad Vid 212 års utgång var arbetslösheten i Vadstena 3 procent, vilket är oförändrat jämfört med samma period 211. Arbetslösheten 212 var lägre mot såväl riksgenomsnittet (3,7 procent) som länet (3,9 procent). De öppet arbetslösa har därmed i jämförelse med 211 ökat med,1 procentenheter i hela riket och med,2 procentenheter i länet. Arbetslösheten bland unga mellan år är 5,1 procent i Vadstena vilket är högre såväl jämfört med riket (4,2 procent) som med länet (4,4 procent). Företagsamheten i Östergötland backade något under 212. Den starkaste tillväxttakten återfanns dock i Vadstena som ökade med 2 procent jämfört med 211 enligt Svenskt Näringslivs årliga rapport. Kommunen ligger också i topp bland unga företagare där ökningstakten var 17,5 procent. Källa: Makronytt 3/212, Makronytt/213, Sveriges Kommuner och Landsting, Statistiska centralbyrån

9 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9 Finansiell analys Den modell som Vadstena kommun väljer för den finansiella analysen kallas RK-modellen. Denna modell syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av kommunen och därmed bedöma huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som ska belysa ställningen och utvecklingen, i de flesta fall under den senaste treårsperioden. Modellen bygger på de fyra områdena: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Resultat Resultatet kartläggs och utreds. Utvecklingen av olika intäkter och kostnader bedöms. Investeringarna belyses även under detta avsnitt. Kapacitet Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Det handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju svagare kapacitet, desto mindre förmåga har kommunen att klara framtida finansiella problem. Risk Området beskriver hur kommunen är exponerat finansiellt. Här analyseras borgensåtagande och pensionsskuld. En god ekonomisk hushållning visar även kommunens förmåga att på kort och lång sikt möta finansiella problem. Kontroll En god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk hushållning. I detta perspektiv analyseras hur ekonomiska planer följs. RESULTAT Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? KAPACITET Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? RISK Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? KONTROLL Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen?

10 1 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat & kapacitet Förändring av kostnader och intäkter FÖRÄNDRING I % Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning -1,9 Tabellen visar hur nettokostnader och skatteintäkter och bidrag förändrats under perioden Kostnader inklusive avskrivningar har ökat med,3 procent och verksamhetens intäkter har ökat med 7,2 procent. Intäkterna ökade framförallt beroende på en återbetalning av avtalsförsäkringspremier från 27 och 28 på 7,5 mnkr. Exklusive återbetalningen har intäkterna ökat med,3 procent, d.v.s. i samma takt som kostnaderna. Posten tjänster har ökat med 4,3 mnkr, vilket främst beror på en ökning inom barn- och utbildningsnämnden avseende köpt verksamhet. Bidrag från staten ökade med 5,3 mnkr vilket beror på bidrag från Migrationsverket för ensamkommande barn. Däremot minskade försäljning till andra kommuner med 3,2 mnkr till följd av både färre elever och lägre intäkt per elev på Vadstena gymnasiet. Årets reavinster uppgick till 1 mnkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag samt utjämning ökade sammanlagt med 1,6 procent 212. Ökningen 21 berodde främst på konjunkturstödet som var 7,2 mnkr för Vadstena som var ett ettårigt tillskott. 1,6 2,6 2,9 21 5,9 4, utjämning som var 1,6 procent. Det är en positiv utveckling. Exkluderas återbetalningen av försäkringspremier ökade verksamhetens nettokostnader med,3 procent, men även det är en lägre ökningstakt än den för skatteintäkter och utjämning. Det är viktigt att fortsätta bevaka nettokostnadernas utveckling i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning PROCENT Verksamhetens andel Avskrivningarnas andel Finansnettots andel Nettokostnadsandel inklusive finansnetto Nyckeltalen i tabellen ovan talar om hur stor andel som den löpande verksamheten tar i anspråk av skatter och bidrag. Det utrymme som därefter blir kvar kan användas till amortering av låneskuld, finansiering av investeringar samt sparande. Bilden visar att verksamheten exklusive avskrivningar tog i anspråk 91,3 procent av skatter och bidrag under 212 vilket är en minskning från 211. Avskrivningarnas andel har däremot ökat något. Finansiella intäkter har ökat något medan finansiella kostnader har minskat under år 212. Det ger ett finansnetto på 1,5 mnkr vilket ger en ökad andel. Nettokostnadsandelen inklusive avskrivningar och finansnetto minskar och tar mindre andel av skatter och bidrag vilket ger större utrymme för investeringar. En sund ekonomisk utveckling speglas av att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. För att ha en god kontroll av kommunens ekonomi är det därför viktigt att följa nettokostnadernas utveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Nettokostnadernas Investeringsvolym ökningstakt har minskat med -1,9 procent jämfört 211 vilket är lägre än ökningstakten för skatteintäkter och ,3 3,8,4 94,7 94,9 3,6, 98,5 95,3 3,6,2 98,6 Nettokostnader Skatteintäkter Procent Nettokostnads och skatteutveckling Investeringsvolym, netto, mnkr Nettoinvesteringar/ avskrivningar, procent 12,7 15, ,6 132 Kommunens nettoinvesteringar uppgick till 12,7 mnkr under 212 vilket är något lägre än tidigare år. Budgeten var 47 mnkr. Några projekt är försenade men kommer att sättas igång senare. Exempel på sådana är reningsverket i simhallen och konstgräs på tillsammans 1,5 mnkr. Förbifart Vadstena var med som ett investeringsprojekt i budgeten, men då det är att betrakta som ett bidrag till statlig infrastruktur blir det inte en investering. 95

11 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 Om nettoinvesteringar genom avskrivningar är under 1 innebär det att kommunen inte reinvesteringar sina materiella anläggningstillgångar i samma takt som de skrivs av. Så var fallet för kommunen 212. Finansiering av investeringar Kvar av skatteintäkter efter drift, mnkr Självfinansieringsgrad i procent Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringar är självfinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Mer än 1 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärkts. Självfinansieringsgraden är hög i Vadstena och har ökat kraftigt under 212 till följd av det stora överskottet. Det innebär att kommunen har kunnat finansiera investeringarna med skattepengar utan att ta upp nya lån. Finansnetto Finansnettot, d.v.s. kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna har gått från underskott till överskott under en femårs period. De finansiella intäkterna 212 uppgår till 2,4 mnkr jämfört med 2,2 mnkr år 211 och består främst av ränteintäkter på likvida medel och intäkter från VA-anläggningarna som sköts av Motala kommun. Intäkterna har ökat till följd av högre räntor på likvida medel samt ersättning från Vadstena Fastighets AB avseende räntekompensation för att de lånar med kommunal borgen. Tkr Ränteintäkter Räntekostnader Kommunens finansnetto , , ,3 14 De finansiella kostnaderna 212 uppgår till 875 tkr jämfört med 2,1 mnkr år 211 och består av räntekostnader på upptagna lån samt ränta på pensionsskulden. Den sänkta diskonteringsräntan på pensionsavsättningen gav en finansiell kostnad på 1,5 mnkr 211 och låg bakom ökningen det året. Räntor på upptagna lån har sjunkit med 38 tkr mellan 211 och 212 till följd av amortering av lån. Årets resultat Årets resultat i tkr Årets resultat/skatter och bidrag, procent Årets resultat/eget kapital, procent , Årets resultat uppgår till 18,5 mnkr, vilket är 13,8 mnkr bättre än budgeterat resultat som var 4,7 mnkr. Det är Vadstenas största överskott sedan kommunen nybildades. Återbetalda försäkringspremier på 7,5 mnkr är en starkt bidragande orsak, men också lägre kostnader än budgeterat för pensioner, 2,7 mnkr bidrog till överskottet. Totalt gick nämnderna med ett överskott på 59 tkr. Resultatet i förhållande till skatter och bidrag är 5,3 procent. Tkr Kommunen Balanskravsavstämning Vadstena kommun har klarat det lagstadgade balanskravet sedan det infördes år 2, med undantag för år 24 då ett underskott uppstod. Enligt kommunallagen ska kommunen återställa det egna kapitalet senast tre år efter det år det uppstod (tidigare två år). Överskott 25 och 26 återställde 24 års underskott. Årets resultat på 18,5 mnkr ska reduceras med realisationsvinster på 1 mnkr för att komma fram till balanskravsresultatet för året som då blir 17,5 mnkr. 5,3 Koncernen 1,5 3,5 1,4 3, Resultat kommunen och koncernen

12 12 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Soliditet PROCENT Soliditet 61,6 59,7 51,9 Soliditet inkl ansvarsförbindelse Tillgångsförändring 9,2-9,9 6,7 Förändring eget kapital 12,6 3,6 3,3 Soliditet är ett mått på kommunens långfristiga finansiella förmåga. Måttet visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgår 212 till 61,6 procent. Det är en förbättring jämfört med tidigare år och det beror på att eget kapital har ökat. Enligt kommunal redovisningslag ska pensioner intjänade före 1998 inte redovisas i balansräkningen utan finns som en ansvarsförbindelse. Inkluderas ansvarsförbindelsen för pensioner vid beräkningen av soliditeten försämras den radikalt och hamnar på -12 procent. Ansvarsförbindelsen ökade med marginella,2 procent (348 tkr) mellan 211 och 212. Skuldsättningsgrad PROCENT Total skuldsättningsgrad 38,4 4,3 48,1 - varav avsättningar 1,3 7,2 5,4 - varav kortfristig skuldsättningsgrad 27,5 32,1 37,8 - varav långfristig skuldsättningsgrad,6 1, 4,9 Den del av tillgångarna som inte har finansierats med egna medel benämns skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad har minskat och uppgår nu till 38,4 procent. Avsättningarna har ökat avseende kommunens bidrag till förbifart Vadstena som är beräknat till 11 mnkr. Pengarna ska enligt avtalet betalas ut till Trafikverket 213. Såväl den kortfristiga skuldsättningsgraden som den långfristiga skuldsättningsgraden har fortsatt minska. Under 212 amorterades kommunens sista lån på 1 mnkr. Det medför att den långfristiga skuldsättningsgraden är mycket låg. Kvar är endast den långfristiga leasingskulden på 1,7 mnkr som upphör 214.

13 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 Kommunalskatt En viktig del av bedömningen av kommunens finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En hög kommunalskatt ger t.ex. ett mer begränsat handlingsutrymme att generera en intäktsökning denna väg. Den totala kommunalskatten inklusive landstinget men exklusive kyrkoavgiften uppgick 212 till 31,1 kr för Vadstena kommun, vilket är oförändrat mot tidigare år. Men p.g.a. skatteväxlingen avseende kollektivtrafiken minskade kommunens skattesats med 42 öre och landstingets skattesats ökade med motsvarande summa. I länet var genomsnittlig skatt (ovägt) 31,43 och i riket 31,6. Den totala kommunalskatten i Vadstena ligger därmed lägre jämfört med såväl länet som riket. Sammantaget kan nivån på skattesatsen innebära ett visst finansiellt handlingsutrymme. Detta utrymme används 213 då kommunens skattesats ökar med 5 öre till 21,33. SKATTESATS % Kommunal skattesats, Vadstena Kommunal skattesats, länet Kommunal skattesats, riket Risk & kontroll Likviditet Likvida medel, tkr Tillgängliga medel, tkr Kassalikviditet, procent Kassalikviditet inkl. checkkredit, procent Kassalikviditet exkl. semesterlöneskuld, procent Rörelsekapital, tkr 2,83 21,16 21, ,7 12, 127, ,25 21,45 21, ,2 88,2 87, ,25 21,44 21, ,2 93,7 94, För att mäta den kortfristiga betalningsberedskapen används måttet kassalikviditet. Är måttet 1 procent innebär det att likvida medlen är lika stora som kortfristiga skulder. Kassalikviditeten uppgår till 99,7 procent och är en kraftig förbättring jämfört med såväl 211 som 21. Återbetalningen av avtalsförsäkringspremier på 7,5 mnkr under hösten har bidragit till detta. Kommunen delar tillsammans med koncernbolaget Vadstena Fastighets AB på en checkkredit på 15 mnkr. Läggs hela den till likvida medel blir kassalikviditeten 12, procent vilket betraktas som mycket tillfredsställande. I de kortfristiga skulderna ingår semesterlöneskulden med 16,1 mnkr. Hela skulden kommer inte att omsättas under ett år och därför redovisas även kassalikviditeten exklusive semesterlöneskulden för att få ett mer rättvisande nyckeltal. Kassalikviditeten blir då 127,5 procent. Läggs även checkkrediten på 15 mnkr till detta så blir kassalikviditeten hela 154 procent. Det innebär att kommunens likviditet är mycket god. Finansiella nettotillgångar Finansiella nettotillgångar uttrycker betalningsberedskap på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna har förstärkts sedan några år tillbaka, framförallt beroende på amortering av lån. De finansiella nettotillgångarna är nu positiv och bidrar till att kommunens medelfristiga betalningsberedskap har blivit bättre. Tkr Omsättningstillgångar + finansiella anl.tillgångar Kort- och långfristiga skulder Fin. nettotillgångar Räntor och valutor Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte och valutarisker. Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för eventuella kursförluster vid utlandslån. Någon valutarisk föreligger inte för Vadstena då kommunen inte har några utlandslån. Under 212 amorterades 1 mnkr och kommunen är nu lånefri. Att kommunen kunnat amortera av lån är en viktig komponent för att minska den risk som lån utgör och där har kommunen haft en mycket positiv utveckling. Samtidigt finns ett behov av att investera och enligt den plan som finns för de kommande åren kommer dessa att öka. Det kommer att bidra till att kommunen behöver ta upp nya lån för att finansiera dessa investeringar. I gengäld kommer tillgångarna att öka.

14 14 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Borgensåtagande och koncernens resultat Tkr Borgensåtaganden - varav kommunägda företag - varav övriga företag - varav egna hem och småhus Koncernens resultat Stora borgensförbindelser kan betyda en väsentlig finansiell risk då kommunen kan komma att infria ett borgensåtagande i form av lösen av lån eller ägartillskott. Vadstena kommun har ett borgensåtagande på mnkr eller kr/invånare. Det skedde en kraftig ökning med totalt 61 mnkr mellan 28 och procent av kommunens hela borgensåtagande (164,5 mnkr) avser borgen till koncernens bostadsbolag Vadstena Fastighetsbolag AB och hela ökningen under 29 avsåg fastighetsbolaget. Risken för att behöva infria borgensåtagandet för Vadstena Fastighets AB bedöms som mycket låg. 211 fanns en borgen på 3 mnkr för Idé-köp AB som köpt byggnaderna på Vätterviksbadet. Men då kommunen gjorde fel vid fastighetsregleringen fick kommunen tillfälligt gå i borgen för företaget. Borgen upphörde under våren mnkr avser borgen för VÖKBY Bredband AB. Viss risk för borgensinfriande finns men är inte trolig i dagsläget då företaget visat överskott på senare år. Sedan 211 finns inte längre någon borgen för egna hem och småhus och kommunen har inte längre några borgensförpliktelser gentemot föreningar Kommuninvest Vadstena kommun är medlem i Kommuninvest ekonomiska förening var 274 ( ) kommuner och landsting medlemmar. Samarbetet kring finansiella tjänster har varit framgångsrikt då så stor del av Sveriges kommuner och landsting samverkar. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av solidarisk borgen, såsom för egen skuld. Denna kombineras med ett avtal borgensmännen emellan och innehåller bestämmelser om i vilken ordning en borgensman kan fördela eventuella krav från långivaren. Grundtanken i avtalet är att varje borgensman har ett slutligt ansvar för ett belopp som motsvarar vad borgensmannen har lånat via Kommuninvest. Risk för borgensinfriande bedöms som mycket låg. Pensionsåtaganden Pensionerna är en växande kostnad för kommunerna. Kommunens totala pensionsskuld inklusive löneskatt uppgår 212 till 213 mnkr, varav den största delen (92 procent) redovisas inom linjen bland ansvarsförbindelser. Pensionsåtaganden inkl. löneskatt, tkr Ansvarsförbindelsen Avsättningar pensionsskuld Tot pensionsåtagande ökade både avsättningen och ansvarsförbindelsen med sammanlagt 21 mnkr, p.g.a. att diskonteringsräntan som används vid beräkningen av skulden sänktes. 212 var ökningen totalt 575 tkr. Tkr Prognos förändring av pensionsskuld Framtida pensionsutbetalningar utgör en risk när dessa på sikt ökar. I tabellen nedan visas hur prognosen för utbetalningarna ökar med 1,8 mnkr, 26 procent, mellan Pensionskostnaderna är en del av kommunens verksamhetskostnader. Tkr Prognos utbetalningar pensioner

15 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15 Budgetföljsamhet och prognossäkerhet En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamhet med tilldelat budgetanslag, det vill säga att det finns en budgetföljsamhet i kommunen. Om budgetdisciplinen är svag finns risk att kommunen inte klarar balanskravet. Måttet visar hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls. Tkr Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Valnämnd Överförmyndare Revisorer Fritids- och tekn. nämnd Bygg- och miljönämnd Kulturnämnd Barn- och utb.nämnd Socialnämnd Netto Uppföljning april Delårs bokslut (aug) Bokslut Budgetföljsamheten har varit betydligt bättre än tidigare år även om det varierar mellan nämnderna. Finansiella mål Vadstena kommun har beslutat om ett antal finansiella mål kopplat till god ekonomisk hushållning. ( Mål för god ekonomisk hushållning Måluppfyllelse Skattesatsen bibehålles oförändrad under perioden, procent Årets resultat bör uppgå till minst 7 miljoner kronor Utrymme ska skapas för avsättning till kommande pensionsutbetalningar motsvarande minst 3 mnkr årligen Verksamhetens nettokostnader ska inte öka i snabbare takt än vad intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning gör, procent 2,33 (42 öre skatteväxlades med landstinget) 18,5 mnkr Utrymme fanns men möjligheten att avsätta överskottet till en resultatutjämningsreserv ansågs bättre Nettokostn -1,9 Skatteintäkt 1,6 En god prognossäkerhet innebär att kommunen har lättare att korrigera eventuella svackor i ekonomin på kort sikt. I tabellen ovan redovisas hur nämndernas resultat är jämfört med inlämnade prognoser under året. Soliditeten bör öka eller hållas oförändrad, procent Målet är uppfyllt 211: 59,7 212: 61,6 Ökning Målet är ej uppfyllt Nämndernas budgetavvikelse under 212 är ett överskott på 59 tkr. Prognoserna vid delårsbokslutet tydde på ett underskott på ca 3,8 mnkr men till följd av åtgärder och positiv utveckling blev det ett överskott. Barn- och utbildningsnämnden visar dock ett underskott gentemot budget på 2,8 mnkr följt av kulturnämnden på -142 tkr och överförmyndaren -98 samt valnämnden -3 tkr. Övriga nämnder visade överskott. Finansförvaltningen redovisar en positiv budgetavvikelse på 13,8 mnkr och avser till största delen de återbetalda avtalsförsäkringspremierna på 7,5 mnkr, högre skatteintäkter och minskade kostnader för pensioner. Fyra av fem mål för god ekonomisk hushållning är uppfyllda 212. Skattesatsen har minskat till följd av en skatteväxling med landstingen avseende kollektivtrafiken. Ett stort överskott uppfyller resultatmålet med mer än det dubbla. Möjligheten att avsätta delar av årets överskott i en s.k. resultatutjämningsreserv ansågs bättre än att avsätta medel till kommande pensioner. Nettokostnaderna har ökat i lägre takt än skatter och utjämning vilket är en förutsättning för att inte riskera ett negativt resultat. Soliditeten har ökat till följd av ökat eget kapital. Kommunstyrelsen fick under året 25 tkr i tilläggsanslag till feriepraktikplatser och socialnämnden fick 1 mnkr till konvertering av trygghetsboende till vård- och omsorgsboende.

16 16 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomichefens avslutande kommentarer + Ett starkt resultat för året God likviditet Hög betalningsberedskap Avvikelse mellan prognos och utfall Betalningsförmågan på kort sikt är mycket god då tillgängliga medel täcker kortfristiga skulder i erforderlig grad. Betalningsförmågan på medellång sikt har förbättrats i och med att de finansiella nettotillgångarna har förstärkts. Kommunens långfristiga finansiella förmåga har också förbättrats då soliditeten ökat. Investeringar har under året helt finansierats med egna medel vilket innebär att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärkts. Nettokostnaderna fortsätter att öka i lägre takt än intäkterna från skatter och utjämning vilket är positivt. Det gäller även om återbetalningen av avtalsförsäkringspremierna från 27 och 28 exkluderas. Sammanfattningsvis Det stora överskottet skapar en bra grund för kommande år. Nämnderna har till övervägande delen lyckats utföra sin verksamhet inom tilldelade ramar. Nya arbetssätt och anpassningar har gett effekt. Slutsats Att ständigt arbete med att effektivisera och utveckla verksamheten är viktigt för att möta förändringar som kommunen hela tiden ställs inför. Ibland blir inte effekterna synliga förrän längre fram och därför är det viktigt att komma igång med det arbetet tidigt. Marie Hillman ekonomichef RESULTAT RISK KAPACITET KONTROLL = HÖG = LÅG = HÖG = MEDEL

17 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 Personalredovisning Antal anställda Vid årsskiftet hade kommunen 554 tillsvidareanställda. Antalet årsarbetare var 498. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 9 procent för 212. Av det totala antalet anställda medarbetare är andelen deltidsanställda 37 procent. Av de deltidsanställda utgör kvinnorna 34 procent och männen 3 procent. ÅLDER ÅR Antal anställda Antal årsarb , , , Förändring Anställda Förändring Årsarbetare Antal % Antal % Yrkesområden Tre områden dominerar personalmässigt kommunens verksamhet. Störst är äldreomsorgen där 46 procent av kommunens anställda är sysselsatta. Hit räknas all vård och handikappomsorg. Näst störst är skola och undervisning med 25 procent. Här ingår även Vadstenagymnasiet. Den tredje stora enskilda verksamheten är barnomsorgen med 9 procent av de anställda. Övriga, kök samt administration motsvarar tillsammans ca 2 procent. Könsfördelning 85 procent av den tillsvidareanställda personalen är kvinnor. Stora verksamhetsområden som vård, skola och barnomsorg är starkt kvinnodominerade. Fördelningen mellan könen har varit nästan oförändrad de senaste åren. Det finns flera skäl till detta stabila förhållande, t.ex. att personalrörligheten är liten samt att det är svårt att rekrytera medarbetare av det underrepresenterade könet till de lediga befattningarna då urvalet av sökande är litet. Åldersstruktur Tabellen i spalten till höger beskriver åldersstrukturen på de anställda. Medelåldern för samtliga tillsvidareanställda är 47, , ,4-1, Förändring av antal anställda och antal årsarbetare , -3,5-2,4-4,3-2,5 Summa Antal anställda fördelat på ålder Personalomsättning Under 212 slutade 48 tillsvidareanställda medarbetare, vilket ger en avgångsprocent om 8,5 procent. Av dessa avgick 16 personer i pension. Under 212 nyrekryterades 1 tillsvidareanställda medarbetare, vilket ger en nyanställningsprocent om 1,8 procent. 2 personer gick över till kommunens fastighetsbolag 1 januari 212 i samband med att gatuverksamheten flyttades till bolaget. Lön Medellönen för tillsvidareanställda i kommunen 212 var kr per månad. Medellönen för kvinnor var kr och för män kr per månad. Kvinnornas medellön utgör 88 procent av männens medellön. För 211 var motsvarande siffra 92 procent. Jämförelsen tar inte hänsyn till yrkestillhörighet. För de större yrkesgrupperna var löneskillnaden mellan män och kvinnor inte lika stora. För yrkesgruppen lärare var kvinnornas medellön 97 procent av männens. För undersköterskor/ skötare var kvinnornas medellön 99 procent av männens. I handläggargruppen var männen medellön 92 procent av kvinnornas. Övertid- och mertidsarbete Övertid- och mertidsarbete var totalt timmar. Det motsvarar ca 13 årsarbetskrafter. Sjukfrånvaro Tabellen nedan visar sjukfrånvaron för alla tillsvidare- och månadsanställda utifrån den lagstadgade redovisningen. Den totala sjukfrånvaron har ökat något 212 jämfört med perioden Även sjukfrånvaron bland kvinnor och män har ökat jämfört med tidigare år, förutom 28 där sjukfrånvarosiffran för kvinnor är oför-

18 18 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ändrad. I åldergruppen 3-49 år har sjukfrånvarosiffran minskat jämfört perioden Även långtidsfrånvaron, d. v. s. total sjukfrånvaro som varat i 6 dagar eller mer har minskat 212 jämfört med perioden Bytet av personalsystem under 211 innebär att det inte går att ta fram sjukfrånvarostatistik för helåret 211. mnkr. Minskningen bokfördes som en kostnadsminskning i resultaträkningen. Mnkr SJUKFRÅNVARO % Totalt 212 6, , 29 5,7 28 6, ,2 16,3 16,5 16,2 16,1 Kvinnor 6,6-5,2 6, 6,6 15 Män 4,7-4,2 4,1 3, år och yngre 3-49 år 6,2 3, ,4 3,9 5,2 4,6 3,4 5, Semester- och övertidsskuld år och äldre Totalt som varat i 6 dagar eller mer 7,4 34,8 Kostnader för sjukfrånvaro Kommunen har betalat ut 2,3 mnkr i sjuklön (exklusive lönebikostnader) till anställda med månadslön och 136 tkr till timvikarier. Motsvarande siffror för 211 var 2,3 mnkr respektive 166 tkr ,3 46,9 6,6 55,7 7,4 59,5 Antalet semesterdagar och övertidstimmar följer inte alltid kostnadsutvecklingen då kostnaderna påverkas av lönen som de med sparade semesterdagar har. Antalet dagar respektive timmar ger därför en mer informativ bild av hur skulden utvecklas. Enligt tabellen nedan går att utläsa att antalet semesterdagar har minskat med 484 dagar (-5 procent) sedan 211 och antalet timmar har ökat med 33 (5 procent). Frisknärvaro Med nyckeltalet frisknärvaro mäts den andel av kommunens tillsvidareanställda som inte varit sjukfrånvarande under året. Kommunens frisknärvaro var 34,9 procent 212. Lägst frisknärvaro har social sektor med 29,3 procent och högst har sektor bildning, kultur och fritid med 42,3 procent Semester- och övertidsskuld Kommunens semester- och övertidsskuld minskade med 55 tkr 212 jämfört med 211. Skulden är nu 16,1 sem.dagar övertidstimmar Semester- och övertidsskuld i antal dagar resp. timmar

19 19 DEL 2 NÄMNDERNAS REDOVISNING Del 2 NÄMNDERNAS REDOVISNING

20 2 DEL 2 NÄMNDERNAS REDOVISNING Kommunfullmäktige RESULTATRÄKNING (tkr) Ekonomi Kommunfullmäktiges resultat år 212 ger ett överskott på 59 tkr gentemot budget. Anledningen till överskottet är framförallt lägre kostnader för fullmäktigemiddagen och gratifikationer. Kostnaden för fullmäktiges sammanträden har också blivit lägre då de varit kortare och färre än tidigare år. Verksamhet Kommunfullmäktige är den högst beslutande församlingen i kommunen. De har även en roll att arbeta för att stärka och utveckla det demokratiska arbetet i kommunen. Under 212 har fullmäktige haft nio sammankomster. Under året har det inkommit en motion där man vill att fullmäktige ska arbeta med att öka antalet företrädare från underrepresenterade grupper, bl.a. yngre personer och kvinnor. Motionen vill se om det är möjligt för fullmäktige att stödja dessa företrädare i sina politiska utövningar. Kommunfullmäktige har beslutat att det ska ske uppföljning och utbildning av samtliga nämnders presidium. Arbetet kring detta har påbörjats och kommer att fortsätta under 213. Ett stort antal förtroendevalda har under året valt att av olika skäl avsäga sig sitt uppdrag som fullmäktigeledamot. Detta har fått till följd att medelåldern ökat ytterligare och antalet kvinnor har minskat. Intäkter Kostnader varav kapitalkostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Nettoinvesteringar Vadstena kommun deltar i ett nordiskt vänortsbyte. Detta år var Nordfyns kommun i Bogense, Danmark värd för utbytet och en delegation från Vadstena besökte den danska vänorten ett par dagar i augusti. Framtiden Under slutet av 212 uppkom en diskussion om kvinnligt och manligt uttryckssätt och samtalston mellan ledamöter. För att få ökad kunskap kring detta kommer det under 213 att bjudas in en föreläsare som håller en föreläsning och diskussion kring detta. Av såväl praktiska, ekonomiska och arbetsmiljömässiga skäl har presidiet beslutat att kommunfullmäktiges sammanträden ska hållas i Medborgarsalen under kommande år om inget annat framkommer som ger anledning till en omprövning

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Vadstena kommuns ÅRSREDOVISNING

Vadstena kommuns ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Vadstena kommuns 213 HÄNT UNDER 213... Nytt centralt föräldrarråd Ett centralt föräldrarråd skapades under våren 213 med syfte att skapa en större transparens i den kommunala verksamheten

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2016 Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Oxelösunds kommun September 2012 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Elin Petersson Revisionskonsult 1 november 2016 Granskning av delårsrapport 2016 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer