Vadstena kommuns ÅRSREDOVISNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vadstena kommuns ÅRSREDOVISNING"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING Vadstena kommuns 213

2 HÄNT UNDER Nytt centralt föräldrarråd Ett centralt föräldrarråd skapades under våren 213 med syfte att skapa en större transparens i den kommunala verksamheten och skapa ett forum för vårdnadshavare att ställa frågor om fattade beslut, framtida planer och enskilda verksamheter. Här träffas kommunens förskolechef, grundskolechef, chefen för bildning, kultur och fritid och föräldrarrepresentanter från alla kommunens skolor och förskolor. 3 3 MerÖppet på biblioteket I september 213 införde bilioteket MerÖppet vilket innnebär att det är möjligt att besöka biblioteket mellan kl 7-22 alla dagar. Den nya satsningen gjorde att besöksantalet under årets sista månader ökade med nästan 4% jämfört med samma tid 212. Ny badhörna i simhallen Under våren och sommaren fick simhallen ett nytt reningsverk. I samband med renoveringen byggdes även en ny badhörna för de yngre barnen. 3 Ny skatepark och konstgräsplan Under hösten 213 invigdes en hett efterlängtad konstgräsplan och en helt ny skatepark på Kungsvalla IP. Fler tjänster inom miljö- och hälsoskydd Under året beslutades att inte bygga vidare på den samverkan med Motala kommun som inletts gällande miljö- och hälsoskydd. Istället skapades ytterligare en tjänst så att miljö- och hälsoskyddsenheten sedan hösten 213 består av fyra medarbetare. Hemsjukvårdsreform Hösten 213 arbetade social sektor med förberedelserna för övertagandet av hemsjukvården. Ny personal rekryterades och en ny hemsjukvårdsenhet med kontor i Företagshuset skapades. Ansvarsskiftet skedde 2 januari Förbifarten är invigd Måndagen den 9 september hölls den officiella invigningen av Vadstenas nya förbifart. Den nya vägen, en nästan fem km lång förbifart runt Vadstena, började att byggas i maj 212. Förbifarten är indelad i tre delsträckor, som är avgränsade med fyra cirkulationsplatser. Vägen gör det möjligt för trafiken att köra runt istället för genom Vadstenas tätort.

3 INNEHÅLL OM VADSTENA KOMMUN... 4 DEL1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 5 Kommunstyrelsens ordförande... 6 Kommunövergripande mål... 7 Analys av omvärld och kommun... 8 Finansiell analys... 9 Personalredovisning DEL 2 NÄMNDERNAS REDOVISNING Kommunfullmäktige Överförmyndaren Valnämnden Kommunstyrelsen Fritids- och tekniska nämnden Bygg- och miljönämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Vatten- och avfallsnämnden DEL 3 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING DEL 4 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Notförteckning REDOVISNINGSPRINCIPER... 62

4 4 OM VADSTENA OM VADSTENA KOMMUN Organisation Revision KOMMUNFULLMÄKTIGE Överförmyndare Valnämnd Kommunstyrelsen Fritids- och teknisk nämnd Kommunala bolag Vadstena Fastighets AB (1 %) Stiftelsen Vadstena slotts möblering (1 %) VÖKBY Bredband AB (2 %) Bygg- och miljönämnd Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Vatten- och avfallsnämnd Gemensam nämnd med Motala kommun VADSTENA I SIFFROR 213 MANDATFÖRDELNING Antal invånare (31/12 213) Antal invånare per km 2 4 Skatt kommunen 21,33 Årets resultat (mnkr) Kommunen 14,7 Kommunkoncernen 15,8 Soliditet (%) Kommunen 64 Kommunkoncernen 4 Låneskuld (mnkr) Kommunen Kommunkoncernen 18,5 Socialdemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna

5 5 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Del 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

6 6 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Framtidstro! Vi har nu lagt ännu ett år bakom oss och Vadstena vår fantastiska kommun känns inte äldre utan strålar som aldrig förr. När vårsolens strålar nu skiner på slott och kyrka samtidigt som man känner den framtidstro som nu börjar bli högst påtaglig i oss vadstenabor så är det lätt att må gott. Vi vadstenabor blir förresten allt fler. Under 213 ökade antalet med 45 till sammanlagt personer. Det är nu det andra året i rad vi ökar. Att befolkningen ökat två år i rad har inte hänt sedan början på 199-talet! Detta är glädjande på flera sätt. Fler invånare innebär ökade skatteintäkter för kommunen men också fler som kan handla i våra butiker, delta i föreningslivet och på andra sätt göra vår stad rikare. Fler invånare betyder också fler som kan arbeta hos de arbetsgivare som finns i kommunen. För att långsiktigt kunna bli ännu fler så måste det också startas produktion av bostäder i Vadstena. I dag råder brist på bostäder vilket är ett allvarligt problem. Den grupp som ökar mest under 213 är de som flyttar till Vadstena från andra delar av Sverige. Om det inte finns bostäder som passar så kan ju detta inte fortsätta. Ett starkt 213 Vi kunde för 212 presentera det starkaste resultatet på många år i Vadstena. Resultatet i år är också starkt, 14,8 mnkr. Precis som 212 kommer sig dock detta till stor del av inbetalningar av engångskaraktär. Den samlade nämndverksamheten visar visserligen på ett mindre underskott för 213 men den samlade känslan är att vi nu börjar hitta formerna för hur vi både kan budgetera och leda, styra och följa upp våra verksamheter med hjälp av resursfördelningssystem och styrmodell. Det hela hade dock inte varit möjligt utan ett hårt och hängivet arbete hos alla fantastiska medarbetare i kommunen. Det saknas dock inte utmaningar. Precis som tidigare så går konjunkturen upp och ned och Vadstena har bara att åka med på den resan. Vissa år kan bli bättre medan andra blir svagare än önskat. Vi har dock ett bra utgångsläge och med en skopa framtidstro, fler vadstenabor och kloka satsningar så känns framtiden ändå på intet sätt skrämmande. Hänt och på gång Det gångna året har bjudit på både stort och smått. Jag vill dock ändå peka på några saker som jag tror bidrar till framtidstron och utvecklingen i Vadstena. Vi har en ny och aktuell översiktsplan. Den gamla var sedan 199. Översiktsplanen är ett viktigt verktyg för att kunna arbeta vidare med utvecklingen av kommunen. Nu arbetar vi med att planera mer i detalj för var det är möjligt att bygga och att knyta kontakter med de företag som vill satsa i vår kommun. För att detta ska bli så bra som möjligt så arbetar vi nu bland annat med riktlinjer för bostadsförsörjning och planering för trafik och parkeringar i kommunen. I arbetet med att utveckla våra skollokaler så närmar vi oss nu skarpt läge för de första delarna. Det handlar om en ny förskola där nuvarande förskolan Vitsippan ligger och ombyggnad av köket på förskolan Gullvivan. Dessa båda delar beräknas vara klara till sommaren 215 och då kan alla förskolebarn i Vadstena erbjudas både närlagad mat och fräscha och ändamålsenliga lokaler. Konstgräsplanen på Kungsvalla har kommit på plats och simhallen kunde under hösten åter öppna efter installation av nytt reningsverk och uppbyggnaden av en helt ny lekmiljö för de minsta barnen. Stora torget har också gjorts mer inbjudande och jag längtar redan efter att få se träden där i full grönska. Redan under 214 kommer också en satsning göras på den marina servicen och vi hoppas kunna ha både fler båtplatser och en sjömack på plats till sommaren. Vi kan dock inte slå oss till ro. Vi måste fortsätta med vårt enträgna arbete att utveckla Vadstena. Vi måste visa att Vadstena är en viktig del av vår region, där vi bidrar med unika kvaliteter. Vi måste våga föra Vadstena in i framtiden! Tack! Utan alla fantastiska medarbetare, invånare, näringsidkare och andra så vore dock inte Vadstena någonting. Därför vill jag rikta ett varmt tack till er alla. Tillsammans bygger vi framtidens Vadstena! Jan Sundström (M) Kommunstyrelsens ordförande

7 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7 Kommunövergripande mål Vadstena kommuns vision livsmiljön för dig spänner över många områden och kan ses som ett uttryck för en helhetssyn på människors livssituation. Ambitionen är att Vadstena kommun ska erbjuda en god livsmiljö. Det skall vara möjligt att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Mål 1: VÄXANDE VADSTENA Mål 2: EKOLOGISKT HÅLLBART Samhällsplaneringen skapar förutsättningar för en attraktiv livsmiljö för arbete, boende och fritid. En förutsättning för positiv befolkningsutveckling är en god arbetsmarknad, bra näringslivsklimat, välplanerad infrastruktur och välfungerande kommunikationer, ett offensivt bostadsbyggande, god tillgång till byggnadsklara tomter samt möjlighet till aktiv fritid. Vadstena når god livskvalitet genom att utvecklas till ett ekologiskt hållbart samhälle enligt kretsloppsprincipen. Vi som lever nu får inte rycka undan förutsättningarna för kommande generationer. Våra livsmiljöer ska vara vackra och trivsamma, vi ska må bra samt ha tid och plats för naturupplevelser. Människan ska inte utsättas för hälsoskadliga utsläpp eller gifter. Mål 3: DEMOKRATI & INFLYTANDE Mål 4: GOD HUSHÅLLNING MED RESURSER Vadstena kännetecknas av att samtliga kommuninvånare och kommunanställda ges möjlighet till inflytande över kommunens verksamheter. Genom samverkan i olika former av enkäter, samverkansavtal eller samrådsgrupper skapas delaktighet. Med Medborgarservice, särskild informatörtjänst, aktuell och tydlig webbplats ges förutsättningar för att lätt hitta, hämta och lämna information. Kommunens resurser används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Detta bygger på lagen om god ekonomisk hushållning och innebär att nästa generation inte ska betala för den verksamhet som bedrivs idag. Med lagens begrepp, god ekonomisk hushållning, avses att resurserna kommer kommuninvånarna till del på bästa tänkbara sätt.

8 8 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Analys av omvärld & kommun Världen Utsikterna i omvärlden ljusnar och rader av konjunkturindikatorer pekar uppåt och läget på de finansiella marknaderna har stabiliserats. I Euroområdet har utvecklingen vänt upp och BNP har under de tre senaste kvartalen vuxit i storlek. Överlag har stämningsläget i Euroområdet förbättrats påtagligt. Skillnaderna i förutsättningar mellan olika Euroländer kommer dock vara fortsatt stora. Med en arbetslöshet på 5 procent i Tyskland och 25 procent i Spanien och Grekland är skillnaderna i konkurrenskraft uppenbart stora. Stora utmaningar kvarstår och det kommer att ta tid innan situationen i Euroområdet fullt ut har stabiliserats. I USA har konjunkturförbättringen kommit väsentligt längre. Tillväxten i BNP har under andra halvan av 213 legat mellan 3 och 4 procent i årstakt. Arbetslösheten har gradvis sjunkit och nivån på 6,5 procent som tidigare angavs som gräns för de penningpolitiska stimulanserna har redan i stort sett nåtts. Storbritannien har också överraskat under senare tid och tillväxten har tagit rejäl fart. Liksom Storbritannien är de nordiska grannländerna av stor betydelse som mottagare av svensk export, men där har inte utvecklingen varit lika positiv som i Storbritannien. I Norge har tillväxten bromsat in och i Finland har BNP backat två år i rad. I Danmark har BNP samtidigt varit i stort sett oförändrad. Sverige Den svenska ekonomin utvecklades fortsatt svagt under 213. Tillväxten i BNP stannade vid,9 procent jämfört med 1,3 procent 212. Den svaga utvecklingen är i huvudsak en följd av vikande export och investeringar. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har däremot fortsatt växa i bra takt. Men sammantaget har produktionen stått i stort sett still under stora delar av 213. Tillväxten i svensk ekonomi fick dock bättre fart under slutet av året och exporten och importen av varor var förhållandevis stark i december. Kommunernas ekonomi Under 213 förstärktes kommunernas intäkter med 7,6 miljarder kronor av tillfälliga återbetalningar av avtalsförsäkringspremier från AFA Försäkring. Sammanfattningsvis är kommunernas preliminära resultat 15,7 miljarder kronor 213, vilket motsvarar 2,2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. mer utrymme i driftbudgeterna. Under de senaste åren har behoven från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär en halv procent i kommunerna. För att klara ökade behov krävs att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna inom de verksamheter där behoven minskar. Befolkning 31 december 213 hade kommunen invånare. Det är 45 kommuninvånare fler än året innan. 213 föddes 55 barn vilket är 12 färre än under 212 och antalet döda var 81 vilket är 3 färre än 212. Födelsenettot blev -26 jämfört med -17 år 212. Flyttningsnettot, d.v.s. inflyttade minus utflyttade blev 71 vilket är 33 högre jämfört med 212. Flyttningen inom länet, inom Sverige och från/till utlandet gav tillsammans ett positivt flyttningsnetto. Medelåldern i Vadstena är 47,7 vilket är något högre än 212 då den var 47,5. Arbetsmarknad Vid 213 års utgång var den öppna arbetslösheten i Vadstena 2,3 procent, vilket är lägre jämfört med samma period 212 då den var 3 procent. Arbetslösheten 213 har varit lägre mot såväl riksgenomsnittet (3,6 procent) som länet (3,7 procent). De öppet arbetslösa har därmed i jämförelse med 212 minskat med,1 procentenheter i hela riket och med,2 procentenheter i länet. Arbetslösheten bland unga mellan år är 3,2 procent i Vadstena vilket är lägre jämfört med såväl riket (3,8 procent) som med länet (4, procent). Svenskt Näringslivs årliga rapport visar att vid årsskiftet 213/14 var andelen aktivt företagsamma människor i Östergötland 1 procent av befolkningen (16-74 år). Det är en marginell uppgång med,1 procentenheter jämfört med förra mätningen men företagsamheten i Östergötland är fortsatt låg i jämförelse med övriga Sverige. Ydre kommun är länets mest företagsamma kommun i förhållande till befolkningen, medan Finspång är den minst företagsamma. Vadstena hamnar på tredje plats med 15,4 procent andel företagssamma jämfört Ydre som har 18,5 procent. Vadstena visar en ökning med,2 procent jämfört med förra året. 212 låg Vadstena i topp vad gällde ökningstakten bland unga företagare med 17,5 procent men 213 blev det en minskning med 9,7 procent. Kvinnors nyföretagsamhet är mest frekvent i Vadstena kommun av länets kommuner. Av 1 kvinnor i arbetsför ålder i kommunen blev 12,4 individer företagsamma under det gångna året. Omfattande investeringar i kommunerna leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver Källa: Makronytt 1/214, Sveriges Kommuner och Landsting, Statistiska centralbyrån

9 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9 Finansiell analys Den modell som Vadstena kommun väljer för den finansiella analysen kallas RK-modellen. Denna modell syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av kommunen och därmed bedöma huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som ska belysa ställningen och utvecklingen, i de flesta fall under den senaste treårsperioden. Modellen bygger på de fyra områdena: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Resultat Resultatet kartläggs och utreds. Utvecklingen av olika intäkter och kostnader bedöms. Investeringarna belyses även under detta avsnitt. Kapacitet Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Det handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju svagare kapacitet, desto mindre förmåga har kommunen att klara framtida finansiella problem. Risk Området beskriver hur kommunen är exponerat finansiellt. Här analyseras borgensåtagande och pensionsskuld. En god ekonomisk hushållning visar även kommunens förmåga att på kort och lång sikt möta finansiella problem. Kontroll En god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk hushållning. I detta perspektiv analyseras hur ekonomiska planer följs. RESULTAT Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? KAPACITET Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? RISK Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? KONTROLL Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen?

10 1 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat & kapacitet Förändring av kostnader och intäkter FÖRÄNDRING I % Verksamhetens nettokostnader 4,7-1, ,6 än den för skatteintäkter och utjämning. 214 bedöms inga nya återbetalningar av försäkringspremier ske vilket kan leda till ännu högre ökning av verksamhetens nettokostnader om inte takten på kostnadsutvecklingen sänks. Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning 3,6 1,6 2,9 Det är viktigt att fortsätta bevaka nettokostnadernas utveckling i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. En sund ekonomisk utveckling speglas av att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. Tabellen visar hur nettokostnader och skatteintäkter och bidrag förändrats under perioden Kostnaderna inklusive avskrivningar har ökat med 2,7 procent medan verksamhetens intäkter har minskat med 3 procent. 212 ökade intäkter framförallt beroende på en återbetalning av avtalsförsäkringspremier på 7,5 mnkr. 213 kom ytterligare en återbetalning på 7,2 mnkr. Exklusive återbetalningarna ökade intäkterna med,3 procent 212 och minskade med 2,7 procent 213. Köpta tjänster har ökat med 3,3 mnkr, vilket främst beror på en ökning avseende köpt verksamhet inom barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Intäkterna för försäljningen till andra kommuner minskade med 2,6 mnkr till följd av både färre elever och lägre intäkt per elev på Vadstena gymnasiet. Kostnaderna för lokaler ökade med 2 mnkr till följd av utökade medel för fastighetsunderhåll. Årets realisationsvinster uppgick till 845 tkr. Procent Nettokostnader Skatteintäkter Nettokostnads och skatteutveckling För att ha en god kontroll av kommunens ekonomi är det viktigt att följa nettokostnadernas utveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Nettokostnaderna har ökat med 4,7 procent jämfört med 212 vilket är högre än ökningstakten för skatteintäkter och utjämning som var 3,6 procent. Det är en negativ utveckling. Exkluderas återbetalningen av försäkringspremier från såväl 212 som 213 ökade verksamhetens nettokostnader med 4,6 procent, som även det är en högre ökningstakt Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning PROCENT Verksamhetens andel Avskrivningarnas andel Finansnettots andel Nettokostnadsandel inklusive finansnetto Nyckeltalen i tabellen ovan talar om hur stor andel den löpande verksamheten tar i anspråk av skatter och bidrag. Det utrymme som blir kvar kan användas till amortering av låneskuld, finansiering av investeringar samt sparande. Verksamheten exklusive avskrivningar tog i anspråk 92,3 procent av skatter och statsbidrag under 213 vilket är en ökning från 212. Avskrivningarnas andel har också ökat något. De finansiella intäkterna har ökat i lägre takt än de finansiella kostnaderna under 213. Det ger ett finansnetto på,7 mnkr vilket medför en minskad andel. Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto ökar något och tar större andel av skatter och bidrag vilket minskar utrymmet för investeringar. Investeringsvolym Investeringsvolym, netto, mnkr Nettoinvesteringar/ avskrivningar, procent 92, , , ,2 124 Kommunens nettoinvesteringar uppgick till 29,9 mnkr under 213 vilket är betydligt högre än tidigare år. Budgeten var 69,6 mnkr. Några projekt är försenade men kommer att sättas igång senare, däribland om- och tillbyggnad av skollokaler och kök. Om nettoinvesteringar genom avskrivningar är under 1 innebär det att kommunen inte reinvesterar sina materiella anläggningstillgångar i samma takt som de skrivs av. Det var tidigare 3,9,2 95,9 91,3 3,8,4 94, ,9 3,6, 98,5

11 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 fallet i Vadstena men i och med 213 är den trenden bruten. Finansiering av investeringar Kvar av skatteintäkter efter drift, mnkr Självfinansieringsgrad i procent ,6 Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringar är självfinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Mer än 1 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärkts. Självfinansieringsgraden är hög i Vadstena till följd av de senaste årens stora överskott, men har under 213 blivit lägre än tidigare. Självfinansieringsgraden är dock ändå så hög att kommunen har kunnat finansiera investeringarna med egna medel utan att ta upp nya lån under , ,4 114 De finansiella kostnaderna 213 uppgår till 1,9 mnkr jämfört med 875 tkr år 212 och består av framförallt av ränta på pensionsskulden. Den sänkta diskonteringsräntan på pensionsavsättningen gav en finansiell kostnad på 1,8 mnkr och låg bakom ökningen av de finansiella kostnaderna 213. Kommunen hade inga kostnader för räntor på upptagna lån då kommunen under 213 inte haft några sådana. Årets resultat Årets resultat i tkr Årets resultat/skatter och bidrag, procent Årets resultat/eget kapital, procent , Årets resultat uppgår till 14,7 mnkr, vilket är 11,4 mnkr bättre än budgeterat resultat som var 3,3 mnkr. Det är ett av Vadstenas större överskott sedan kommunen nybildades. Återbetalda försäkringspremier på 7,2 mnkr är en starkt bidragande orsak, men också högre skatteintäkter än budgeterat bidrog till överskottet. Totalt gick nämnderna med ett underskott på 536 tkr. Resultatet i förhållande till skatter och bidrag är 8,1 procent. 4,1 8,1 5,3 1,5 3,5 Finansnetto Finansnettot, d.v.s. kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna har gått från underskott till överskott. De finansiella intäkterna 213 uppgår till 2,6 mnkr jämfört med 2,4 mnkr år 212. Intäkterna har ökat till följd av högre räntor på likvida medel samt ersättning från Vadstena Fastighets AB avseende räntekompensation för att de lånar med kommunal borgen. tkr Kommunen Koncernen 4 Ränteintäkter Räntekostnader Kommunens finansnetto , tkr Resultat kommunen och koncernen Balanskravsavstämning Vadstena kommun har klarat det lagstadgade balanskravet sedan det infördes år 2, med undantag för år 24 då ett underskott uppstod. Enligt kommunallagen ska kommunen återställa det egna kapitalet senast tre år efter det år det uppstod (tidigare två år). Överskott 25 och 26 återställde 24 års underskott. Årets resultat på 14,7 mnkr ska reduceras med realisationsvinster på 845 tkr för att komma fram till balanskravsresultatet för året som då blir 13,9 mnkr. Sedan tidigare finns 1,5 mnkr avsatta i en resultatutjämningsreserv. Av årets resultat kan därmed ytterligare 6,7 mnkr läggas till reserven om erforderligt beslut fattas.

12 12 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BALANSKRAVSUTREDNING Årets resultat - avgår realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjustering Medel till resultatutjämningsreserv -1 5 Medel från resultatutjämningsreserv Årets resultat efter balanskravsjustering Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långfristiga finansiella förmåga. Måttet visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgår 213 till 64,3 procent. Det är en förbättring jämfört med tidigare år och det beror på att eget kapital har ökat mer än tillgångarna. PROCENT Soliditet 64,3 61,6 59,7 Soliditet inkl ansvarsförbindelse Tillgångsförändring 4,2 9,2-9,9 Förändring eget kapital 8,9 12,6 3,6 Enligt kommunal redovisningslag ska pensioner intjänade före 1998 inte redovisas i balansräkningen utan finnas som en ansvarsförbindelse. Inkluderas ansvarsförbindelsen för pensioner vid beräkningen av soliditeten försämras den radikalt och hamnar på -11 procent. Ansvarsförbindelsen ökade med 13 mnkr (6,6 procent) mellan 212 och 213. Den sänkta diskonteringsräntan påverkade skulden med 15,8 mnkr medan utbetalningar gjorde att skulden minskade med 8,7. Skuldsättningsgrad PROCENT Total skuldsättningsgrad 35,7 38,4 4,3 - varav avsättningar 7,2 6,2 7,2 - varav kortfristig skuldsättningsgrad 27,5 31,6 32,1 - varav långfristig skuldsättningsgrad,9,6 1,

13 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 Den del av tillgångarna som inte har finansierats med egna medel benämns skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad har minskat och uppgår nu till 35,7 procent. Den kortfristiga skuldsättningsgraden har minskat medan den långfristiga har ökat något. Under 212 amorterades kommunens sista lån på 1 mnkr och nya lån har inte behövt tas upp under 213. Det medför att den långfristiga skuldsättningsgraden är mycket låg. De kortfristiga fordringarna påverkas av vilka fakturor som finns bokförda som förutbetalda vid årsskiftet. Kommunalskatt En viktig del av bedömningen av kommunens finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En hög kommunalskatt ger t.ex. ett mer begränsat handlingsutrymme att generera en intäktsökning denna väg. Den totala kommunalskatten inklusive landstingsskatt men exklusive kyrkoavgiften uppgick 213 till 32,25 kr för Vadstena kommun, vilket är en ökning med 1 kr och 15 öre mot tidigare år. Kommunen ökade skattesatsen med 5 öre och landstinget med 65 öre. 212 skedde en skatteväxlingen avseende kollektivtrafiken som minskade kommunens skattesats med 42 öre och ökade landstingets skattesats med motsvarande summa. I länet var genomsnittlig skatt under 213 (ovägt) 32,11 och i riket 32,47. Den totala kommunalskatten i Vadstena ligger därmed högre jämfört med länet men lägre än riket. Det finansiella handlingsutrymmet minskade då kommunen höjde skatten 213. SKATTESATS % Kommunal skattesats, Vadstena Kommunal skattesats, länet Kommunal skattesats, riket Risk & kontroll 21,33 21,19 21,55 2,83 21,16 21,45 21,25 21,45 21,56 Likviditet För att mäta den kortfristiga betalningsberedskapen används måttet kassalikviditet. Är måttet 1 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten uppgår till 89 procent och är i något bättre än 212. Återbetalningen av avtalsförsäkringspremier på 7,2 mnkr under hösten har bidragit till detta. Kommunen delar tillsammans med koncernbolaget Vadstena Fastighets AB på en checkkredit på 15 mnkr. Läggs hela checkkrediten till likvida medel blir kassalikviditeten 18,5 procent vilket bedöms som mycket tillfredsställande. Likvida medel, tkr Tillgängliga medel, tkr Kassalikviditet, procent Kassalikviditet inkl. checkkredit, procent Kassalikviditet exkl. semesterlöneskuld, procent Rörelsekapital, tkr I de kortfristiga skulderna ingår semesterlöneskulden med 15,8 mnkr. Hela skulden kommer inte att omsättas under ett år och därför redovisas även kassalikviditeten exklusive semesterlöneskulden för att få ett mer rättvisande nyckeltal. Kassalikviditeten blir då 112, procent. Läggs även checkkrediten på 15 mnkr till detta så blir kassalikviditeten hela 136 procent. Det innebär att kommunens likviditet är god. Finansiella nettotillgångar , 18,5 112, ,7 14,4 17, ,2 88,2 87, Tkr Omsättningstillgångar + finansiella anl.tillgångar Kort- och långfristiga skulder Fin. nettotillgångar Finansiella nettotillgångar uttrycker betalningsberedskap på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna har förstärkts sedan några år tillbaka, framförallt beroende på amortering av lån. De finansiella nettotillgångarna är positiva och bidrar till att kommunens medelfristiga betalningsberedskap har blivit bättre. Räntor och valutor Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för eventuella kursförluster vid utlandslån. Varken någon valutarisk eller ränterisk föreligger för Vadstena då kommunen inte har några lån. Under 212

14 14 14 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE amorterades 1 mnkr och kommunen är sedan dess lånefri. Att kommunen kunnat amortera av lån är en viktig komponent för att minska den risk som lån utgör och där har kommunen haft en mycket positiv utveckling. Samtidigt finns ett behov av att investera och enligt den plan som finns för de kommande åren kommer investeringarna att öka. Det bidrar till att kommunen behöver ta upp nya lån för att finansiera dessa investeringar. I gengäld kommer tillgångarna att öka. Borgensåtagande och koncernens resultat Tkr Borgensåtaganden - varav kommunägda företag - varav övriga företag Koncernens resultat Stora borgensåtagande kan betyda en väsentlig finansiell risk då kommunen kan komma att infria ett borgensåtagande i form av lösen av lån eller ägartillskott. Vadstena kommun har ett borgensåtagande på mnkr eller kr/invånare. 99 procent av kommunens hela borgensåtagande (164,5 mnkr) avser borgen till kommunens helägda bostadsbolag Vadstena Fastighetsbolag AB. Risken för att behöva infria borgensåtagandet för Vadstena Fastighets AB bedöms som mycket låg. 1 mnkr avser borgen för det delägda bolaget VÖKBY Bredband AB. Risken för att infria borgen till VÖKBY Bredband AB bedöms även den som låg. 211 fanns en borgen på 3 mnkr för Idé-köp AB som köpt byggnaderna på Vätterviksbadet. Men då kommunen gjorde fel vid fastighetsregleringen fick kommunen tillfälligt gå i borgen för företaget. Borgen upphörde under våren 212. Från 211 finns inte längre någon borgen för egna hem och småhus. Kommunen har inte längre några borgensförpliktelser gentemot föreningar. Kommuninvest Vadstena kommun är medlem i Kommuninvest ekonomiska förening. 31 december 213 var 278 (274 medlemmar 31 december 212) kommuner och landsting medlemmar. Samarbetet kring finansiella tjänster har varit framgångsrikt då så stor del av Sveriges kommuner och landsting samverkar. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av solidarisk borgen, såsom för egen skuld. Denna kombineras med ett avtal borgensmännen emellan och innehåller bestämmelser om i vilken ordning en borgensman kan fördela eventuella krav från långivaren. Grundtanken i avtalet är att varje borgensman har ett slutligt ansvar för ett belopp som motsvarar vad borgensmannen har lånat via Kommuninvest. Risk för borgensinfriande bedöms som liten. Pensionsåtaganden Pensionerna är en växande kostnad för kommunerna. Kommunens totala pensionsskuld inklusive löneskatt uppgår 213 till 229 mnkr, varav den största delen (92 procent) redovisas inom linjen bland ansvarsförbindelser. 211 ökade både avsättningen och ansvarsförbindelsen med sammanlagt 21 mnkr, p.g.a. att diskonteringsräntan som används vid beräkningen av skulden sänktes. 212 var ökningen totalt 575 tkr. 213 blev det en ny sänkning av diskonteringsräntan och pensionsåtagandena ökade med totalt 17,6 mnkr. Pensionsåtaganden inkl. löneskatt, tkr Ansvarsförbindelsen Avsättningar pensionsskuld Tot pensionsåtagande tkr Prognos förändring av pensionsskuld Framtida pensionsutbetalningar utgör en risk när dessa på sikt ökar. I tabellen på nästa sida visas hur prognosen för utbetalningarna ökar med 1,6 mnkr, 22 procent, mellan Pensionskostnaderna är en del av kommunens verksamhetskostnader.

15 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15 tkr Prognos utbetalningar pensioner Budgetföljsamhet och prognossäkerhet En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamhet med tilldelat budgetanslag, det vill säga att det finns en budgetföljsamhet i kommunen. Om budgetföljsamheten är svag finns risk att kommunen inte klarar balanskravet. Måttet visar hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls. 14 1,1 mnkr. Övriga nämnder visar mindre avvikelser mot budget. Budgetföljsamheten har varit betydligt bättre de två senaste åren jämfört med tidigare år även om det varierar mellan nämnderna. Finansförvaltningen redovisar en positiv budgetavvikelse på 11,9 mnkr och avser till största delen de återbetalda avtalsförsäkringspremierna på 7,2 mnkr, högre skatteintäkter och överskott på anslaget till löneöversyn. Socialnämnden fick under året ett tilläggsanslag på 375 tkr till projektet att införa hemsjukvård i kommunen 214 och 695 tkr till utbildning- och inventeringskostnader. Kommunstyrelsen fick under året 3 tkr i tilläggsanslag för arbetet med ett bostadsförsörjningsprogram och barn- och utbildningsnämnden fick 1 mnkr till verksamhetsutveckling. Totalt beslutade kommunfullmäktige om 2 37 tkr i tilläggsanslag under 213. Tkr Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Uppföljning april 525 Delårs bokslut (aug) 8 Bokslut Finansiella mål Vadstena kommun har beslutat om ett antal finansiella mål kopplat till god ekonomisk hushållning. Valnämnd ( Mål för god ekonomisk hushållning Måluppfyllelse Överförmyndare Revisorer Årets resultat bör uppgå till minst 7 miljoner kronor 14,7 mnkr Fritids- och tekn. nämnd Bygg- och miljönämnd Kulturnämnd Barn- och utb.nämnd Socialnämnd Verksamhetens nettokostnader ska inte öka i snabbare takt än vad intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning gör, procent Nettokostn 4,7 Skatteintäkt 3,6 Netto Finansförvaltning Soliditeten bör öka eller hållas oförändrad, procent 212: 61,6 213: 64,3 Ökning Summa En god prognossäkerhet innebär att kommunen har lättare att korrigera eventuella svackor i ekonomin på kort sikt. I tabellen ovan redovisas hur nämndernas resultat är jämfört med inlämnade prognoser under året. Nämndernas budgetavvikelse under 213 visar ett underskott på 536 tkr. Prognoserna under året tydde på ett underskott på som mest 3,3 mnkr men till följd av åtgärder och positiv utveckling blev det sammantaget nästintill en budget i balans. Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott gentemot budget på 1,9 mnkr medan fritids- och tekniska nämnden visar ett överskott på Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Två av tre mål för god ekonomisk hushållning är uppfyllda 213. Ett stort överskott uppfyller resultatmålet med det dubbla. Nettokostnaderna har dessvärre ökat i högre takt än skatter och utjämning vilket är en försämring som på sikt kan leda till ett negativt resultat. Soliditeten har ökat till följd av att eget kapital har ökat i högre grad än tillgångarna.

16 16 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomichefens avslutande kommentarer + Ett starkt resultat för året God betalningsförmåga Bra budgetföljsamhet Nettokostnaderna ökar i snabbare takt än vad intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämning gör Sammanfattningsvis Nämnderna har till övervägande delen lyckats utföra sin verksamhet inom tilldelade ramar. Åtgärder och anpassningar har gett effekt. Betalningsförmågan på kort sikt är i likhet med förra året mycket god då tillgängliga medel täcker kortfristiga skulder i erforderlig grad. Betalningsförmågan på medellång sikt är god och i nivå med 212. Kommunens långfristiga finansiella förmåga har också förbättrats då soliditeten ökat. Investeringar har under året finansierats med egna medel vilket innebär att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärkts även om budgeten för kommande år innebär att investeringar till viss del behöver finansieras via lån då investeringsbehovet är större än kommunens eget finansiella handlingsutrymme. Nettokostnaderna har återigen börjat öka i högre takt än intäkterna från skatter och utjämning. Det kan på sikt leda till ett negativt resultat då det budgeterade resultat kommande år inte har tagit höjd för negativa avvikelser. Slutsats Att utveckla och anpassa verksamheten till tilldelad ram är en framgångsfaktor för en långsiktig stabil och god ekonomi i kommunen. Marie Hillman ekonomichef RESULTAT RISK KAPACITET KONTROLL = HÖG = LÅG = HÖG = MEDEL

17 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 Personalredovisning Inom personalområdet 213 har fokus lagts på utveckling av kommunens arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöorganisation. ÅR 27 Antal anställda Antal årsarb ,3 Förändring Anställda Förändring Årsarbetare Antal % Antal % -13-2, Bland annat har en gemensam arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud genomförts. Arbetsmiljögrupper har inrättats inom kommunens olika verksamhetsområden. Svårigheter att rekrytera skyddsombud på arbetsplatserna har dock försenat arbetet i grupperna. En kommungemensam medarbetarenkät har utarbetats i syfte att få en bättre bild av hur medarbetarna upplever kommunen som attraktiv arbetsgivare och resultatet redovisas i mars 214. Under året har sjukfrånvaron minskat något, men är fortfarande hög. Beslut har fattats om nya riktlinjer och stöd för rehabilitering och målsättningen är att intensifiera arbetet med aktiva rehabiliteringsinsatser. En satsning på friskvård skedde bl.a. genom en friskvårdsvecka under hösten i samverkan med kommunens personalförening samt att beslut har fattats om införande av friskvårdsbidrag från och med 214. Lönenivån i kommunen ligger väl till i förhållande till övriga kommuner. Fortfarande är lönespridningen något låg inom befattningsgrupperna och behöver öka för att ytterligare möjliggöra lönekarriär i det egna yrket. 213 genomfördes individuell lönesättning och lönesamtal för samtliga tillsvidareanställda. Arbete pågår för att möjliggöra att medarbetare får den sysselsättningsgrad de önskar. För att i viss mån möta önskemålen hos medarbetarna ges möjlighet för medarbetare att arbeta fyllnadstid utöver sin sysselsättningsgrad via korttidsbemanningen. 213 utfördes ca 13 timmar mertid och det motsvarar ungefär sju årsarbetare. Personalstatistik Vid årsskiftet 213/14 hade kommunen 529 tillsvidareanställda. Antalet årsarbetare var 48. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda var 91 procent. Social sektor hade en genomsnittlig sysselsättningsgrad på 88 procent och den genomsnittliga sysselsättningsgraden för sektorn för bildning, kultur och fritid var 94 procent. Omsorgen är den verksamhet där flest anställda är sysselsatta, 48 procent. Hit räknas all vård och , , ,4-4,3-3,6 omsorg om funktionsnedsatta. 35 procent av de anställda är sysselsatta inom barnomsorg och skola. Den tillgängliga arbetstiden 213 var timmar vilket inkluderar de tidsbegränsat anställdas arbetstid. I denna tid är frånvaro på grund av längre obetalda tjänstledigheter borträknad timmar övertid och timmar mertid genomfördes. Antalet sjukfrånvarotimmar var och frånvaro på grund av semester utgjordes av timmar. Övrig frånvaro utgjorde timmar , -5,4-1,8-4, Förändring av antal anställda och antal årsarbetare ÅLDER Summa Antal anställda fördelat på ålder ,5-2, Totalt Antal anställda som fyller 65 år under perioden

18 18 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medelåldern för de tillsvidaranställda är 48 år där männens medelålder är 51 år och kvinnornas är 48 år. Under perioden beräknas 126 personer att fylla 65 år. Av dessa arbetar 51 personer inom barnomsorg och skola. 54 personer är anställda i social sektor, större andelen som undersköterskor i äldreomsorg. Under 213 var den externa avgångsprocenten bland de tillsvidareanställda 1,8 procent, vilket motsvarar 57 medarbetare. Av dessa sades åtta medarbetare upp på grund av arbetsbrist, 19 medarbetare avgick med pension och 3 medarbetare lämnade kommunen på egen begäran och gick vidare till annan arbetsgivare. Den interna rörligheten, tillsvidareanställda som gick vidare till annan befattning eller annan verksamhet, var 4,9 procent. Under 213 rekryterades 5 medarbetare och av dessa var 13 externrekryterade och 37 internrekryterade. Internrekryteringarna består främst av tidsbegränsat anställda som fått en tillsvidareanställning. De ledig tjänster som varit mest svårrekryterade har varit sjuksköterskor, förskollärare och lärare inom språk, matematik och naturvetenskap. 34 tjänster annonserades externt. Kostnader i samband med rekrytering var 157 tkr under 213. Genomsnittslön i kommunen var kr efter 213 år lönerevision. För majoriteten av befattningarna ligger medellönen över genomsnittet för befattningen enligt Sveriges Kommuner och Landstings kommunstatistik. Lönespridningen inom flera befattningskategorier är dock låg och behöver öka för att öka möjligheterna att göra lönekarriär i yrket. Hälsa och arbetsmiljö Sjukfrånvaro Tabellen nedan visar kommunens sjukfrånvaro utifrån den lagstadgade redovisningen. SJUKFRÅNVARO % Totalt Kvinnor Män 29 år och yngre 3-49 år 5 år och äldre Totalt som varat i 6 dagar eller mer 213 6,2 6,4 4,9 4,2 4,8 8,3 41, ,3 6,6 4,7 6,2 3,2 7,4 34, , 5,2 4,2 3,4 3,9 6,3 46,9 29 5,7 6, 4,1 5,2 4,6 6,6 55,7 Den totala sjukfrånvaron har minskat något från föregående år. Sjukfrånvaron är dock fortfarande hög i jämförelse med 21. Den högsta sjukfrånvaron finns inom gruppen 5 år eller äldre. Det totala antalet sjukfrånvarodagar var 16 9 dagar. Av dessa bestod 3 4 dagar av korttidsfrånvaro 14 dagar eller mindre samt 9 88 dagar av sjukfrånvaro 9 dagar eller mer. 4 personer i kommunen hade varit sjukskrivna mer än 9 dagar och 6 personer hade varit frånvarande från arbetet mer än sex tillfällen under ett år. Kommunens rehabiliteringsarbete inriktas främst på dessa båda grupper med aktiva insatser i samverkan med Försäkringskassan och företagshälsovården. Kostnader för sjukfrånvaro Kommunen har betalat ut 2,4 mnkr i sjuklön (exklusive lönebikostnader) till anställda med månadslön och 176 tkr till timvikarier. Motsvarande siffror för 212 var 2,3 mnkr respektive 136 tkr. Frisknärvaro Med nyckeltalet frisknärvaro mäts den andel av kommunens tillsvidareanställda som inte varit sjukfrånvarande under året. Kommunens frisknärvaro var 31,88 procent 213 vilket är en minskning från föregående år. Kvinnor har en frisknärvaro om 29,44 procent och män 44,66 procent. Då sjukfrånvaron som helhet samtidigt minskade kan en förklaring vara den influensaepidemi som drabbade Vadstena och övriga landet under våren 213 vilket gjorde att fler medarbetare var hemma från jobbet på grund av sjukdom, dock endast under ett fåtal dagar. Arbetsskador och tillbud Andelen arbetsskadeanmälningar 213 var 44 stycken. Anmälningarna kom främst från vård och omsorgsverksamheten och den främsta orsaken till arbetsskadeanmälningar var olycksfall. Sju av fallen har lett till sjukskrivning, fem av dessa till sjukskrivning mer än sju dagar. Antalet anmälda tillbud var 68 stycken 213. Hälften av tillbuden rör händelser som skulle kunna lett till olycksfall, hälften rör händelser kopplat till psykosociala faktorer och hot och våld i arbetet. Jämställdhet 85 procent av den tillsvidareanställda personalen är kvinnor. Stora verksamhetsområden som vård, skola och barnomsorg är starkt kvinnodominerade. Fördelningen mellan könen har varit nästan oförändrad de senaste åren. Det finns flera skäl till detta stabila förhållande, t.ex. att personalrörligheten är liten samt att det är svårt att rekrytera medarbetare av det underrepresenterade könet till de lediga befattningarna då urvalet av sökande är litet. Bland de tidsbegränsat anställda är könsfördelningen densamma som för tillsvidareanställd personal.

19 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

20 2 DEL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kvinnor arbetar i högre grad deltid än män. Av det totala antalet anställda medarbetare är andelen deltidsanställda 37 procent. Av de deltidsanställda utgör kvinnorna 34 procent och männen 3 procent. Kvinnornas medellön utgör 88 procent av männens medellön, där mäns medellön är kr och kvinnors är kr. Jämförelsen tar inte hänsyn till yrkestillhörighet. För de större yrkesgrupperna var löneskillnaden mellan män och kvinnor inte lika stora. Undersköterska, lärare och förskollärare är löneskillnaderna mellan män och kvinnor mindre än 2 procent. Kvinnors ohälsa är högre än mäns. 213 var sjukfrånvarotalet för kvinnor var 6,4 procent och för män 4,9 procent. Könsfördelningen bland chefer är 7 procent kvinnor och 3 procent män. Könsfördelningen är ojämn så till vida att fördelningen inte motsvarar könsfördelningen i det totala antalet anställda Semester- och övertidsskuld Kommunens sem.dagar semester- övertidstimmar och övertidsskuld minskade med 351 tkr 213 jämfört med 212. Skulden är nu 15,8 mnkr och minskningen bokfördes som en kostnadsminskning i resultaträkningen. Störst minskning var det inom barn- och utbildningsnämnden med 596 tkr. Antalet semesterdagar och övertidstimmar följer inte alltid kostnadsutvecklingen då kostnaderna påverkas av lönen som de med sparade semesterdagar och timmar har. Antalet dagar respektive timmar ger därför en mer informativ bild av hur skulden utvecklas. Enligt tabellen nedan går att utläsa att antalet semesterdagar har minskat med 443 dagar (-4,9 procent) sedan 213 och antalet timmar har minskat med 949 (-14,2 procent). 315 respektive 84 av dessa dagar och timmar avser barn- och utbildningsnämnden sem.dagar övertidstimmar Semester- och övertidsskuld i antal dagar resp. timmar mnkr ,3 16,5 16,2 16,1 15, Semester- och övertidsskuld

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Vadstena kommuns ÅRSREDOVISNING

Vadstena kommuns ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Vadstena kommuns 212 HÄNT UNDER 212... 3 3 Mötesplats för ungdomar Projektet Ung i Vadstena slutfördes under 212 vilket resulterade i Fritidscentrum, en verksamhet där man erbjuder olika

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013 Marks kommun

Granskning av årsredovisning 2013 Marks kommun www.pwc.se Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Daniel Johansson godkänd revisor Mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Marks kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer