- regeringsuppdraget för ökad tillgänglighet till film på digitala biografer

Transkript

1 Ku2011/977/MFI Till: Kulturdepartementet Stockholm Delrapport Tillgänglig bio - regeringsuppdraget för ökad tillgänglighet till film på digitala biografer

2 Delrapportering Innehållsförteckning 1 Bakgrund Uppdragets mål Effektmål Målgrupper Avgränsningar 4 2 Genomförande Fas 1 nulägesanalys Fas 2 Utlysning och utveckling Fas 3 Slutrapportering 8 Bilaga A Nulägesanalys 9 Bilaga B Information och regler 28 Bilaga C Kravspecifikation 38 II

3 1 Bakgrund Förevarande promemoria är en delrapportering av det regeringsuppdrag ((Ku2011/977/MFI) som Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) har tillsammans med Post & telestyrelsen (PTS), och som syftar till att utveckla en teknisk helhetslösning som ökar tillgängligheten av film på bio. I takt med att biograferna nu byter från analog till digital visningsteknik förbättras möjligheterna för personer med synnedsättningar och personer med läs- och skrivsvårigheter att ta del av film på bio eftersom den planerade sändnings- och mottagningsutrustningen, som är nödvändig för syntolkning och uppläst textremsa, därmed lättare kan kopplas till den utrustning som biograferna nu installerar i sina maskinrum. Den digitala visningstekniken ger helt andra möjligheter att tillgängliggöra svensk och utländsk film eftersom digitala filmkopior kan innehålla både en otextad version, en svensktextad version, ett syntolkat ljudspår 1 och en uppläst textremsa 2. Detta gör att filmen är potentiellt tillgänglig för personer med synnedsättningar och personer med läs- och skrivsvårigheter från premiär och framåt, oavsett var och när den visas. I denna promemoria beskrivs hur arbetet hitintills har genomförts samt kommande aktiviteter. 1.1 Uppdragets mål Syftet med uppdraget är att utveckla och utvärdera minst en teknisk helhetslösning för paketering, utsändning, överföring, mottagning och avlyssning av ljudspår med syntolkning och uppläst textremsa samt beräkning av tillhörande kostnader. 1.2 Effektmål Effektmålet är ett ökat antal tillgängliga filmföreställningar på digitala biografer för personer med synnedsättningar och personer med läs- och skrivsvårigheter. 1 En syntolkare går igenom filmen och bestämmer vilka händelser som behöver beskrivas och skriver ett manus. Filmens pauser, alltså när det inte förekommer dialog, används. När manuset är klart ska det läsas in och bilda ett nytt ljudspår. I första hand är det svenska filmer som syntolkas. Främsta anledningen är att det kan vara svårt för publiken att följa en utländsk dialog och samtidigt lyssna på en svensk berättarröst. Källa: Syntolkning.nu 2 Inläst textremsa avser utländsk, svensktextad film. Texten läses in neutralt utan dramatisering och underlättar för personer med läs- och skrivsvårigheter som har svårt att hinna med att läsa texten.

4 1.3 Målgrupper Uppdragets målgrupper är personer med synnedsättningar ca personer och personer med läs- och skrivsvårigheter ca personer. 1.4 Avgränsningar Följande avgränsningar har gjorts: Uppdraget syftar inte till att implementera en lösning i fullskalig drift på landets biografer. Vid uppdragets slut kommer det att finnas tekniska helhetslösningar som då är färdiga för produktion i serie. Uppdraget kommer inte att beakta film på DVD eller andra format än biograf. Projektet tar inte hänsyn till andra tillgänglighetsaspekter på biografer. 2 Genomförande Uppdraget består av tre faser; förstudie med nulägesanalys, utlysning och utveckling av tekniska helhetslösningar samt slutredovisning Fas 1, förstudie med nulägesanalys har pågått under oktober 2011 maj Fas 2, utlysningen av stöd sker den 31 maj 2012 och utveckling, provdrift och tester av tekniska lösningar och upprättande av affärsplan pågår 1 juni februari Fas 3, Uppdragets slutredovisning tas fram och presenteras 1 mars 31 maj Vid tidpunkten för denna delrapport är fas 1 avslutad och fas 2 har påbörjats. 2.1 Fas 1 nulägesanalys I inledningen av uppdraget ansåg projektet att det var mycket viktigt att identifiera de olika aktörerna i den bransch där den tekniska helhetslösningen hör hemma; i film - och biografbranschen. De hot projektet såg var att regissörer, producenter, distributörer och biografägare inte skulle vilja delta i den utveckling som kan få till stånd att ljudspår för syntolkning och uppläst textremsa finns på de flesta av de filmer som visas på svenska biografer. Anledningar till detta skulle kunna vara att aktörerna i filmens utvecklingsfaser från manuskript till färdig film för visning brottas med tidsbrist och rädsla för ökade kostnader. Projektet har därför samlat aktörerna i branschen vid olika tillfällen och diskuterat vilka möjligheter det innebär för dem att öka tillgängligheten för film på bio för personer med synnedsättningar och personer med läs- och skrivsvårigheter. Det är med stor tillfredsställelse projektet idag ser att representanter från alla aktörer finns samlade i vår projektgrupp och därmed ställer sig bakom arbetet med att ta fram förslag till 4

5 tekniska helhetslösningar för syntolkspår och uppläst textremsa. Alla parter har insett värdet av att agera i enlighet med det senaste Filmavtalet som framhåller tillgänglighet som en viktig aspekt och vikten av att visa sig positivt inställd till det som gagnar människor med särskilda behov. Det faktum att målgruppen består av nästan två miljoner personer gör det naturligtvis även ekonomiskt intressant eftersom antalet sålda biljetter kan öka om de nya ljudspåren finns med på många av biografernas filmer. En del i teknikleverantörernas uppdrag är att göra en affärsplan där detta kommer att beräknas och beskrivas ytterligare. En teknisk helhetslösning som ska tillåtas i biografernas maskinrum får inte på något vis inverka negativt på den utrustning som redan finns där. För att möta det kravet har projektet i kravspecifikationen (se Bilaga C, Kravspecifikation Tillgänglig Bio) tydliggjort detta för teknikleverantörerna. Tillverkningen av syntolkspår och inläst textremsa får inte väsentligt fördyra filmens produktion och distribution. Redan nu har flera undrat om det nuvarande stödet till syntolkade filmvisningar och textning kan omformuleras och komma att gälla produktion och paketering av de digitala ljudspåren. Projektet vill lyfta fram att referensgruppen redan nu framfört sina synpunkter om att man ser svårigheter att ta fram lösningar ur ett affärsmässigt perspektiv eftersom det enligt regeringsuppdraget inte får utgå något ytterligare statligt stöd. Under denna fas togs en nulägesanalys fram (se Bilaga A, Nulägesanalys Tillgänglig bio) där slutsatsen blev att teknikproducenter bör bjudas in brett för att uppmuntra innovativa helhetslösningar och att utlysningen bör ske i olika etapper för att säkerställa hög kvalitet på lösningar och få kännedom om leverantörernas förmåga att garantera säker drift, underhåll och service. Utlysning sker den 31 maj Projektet är nu precis i starten av fas 2, utlysningen och utveckling av tekniska helhetslösningarna. 2.2 Fas 2 Utlysning och utveckling av tekniska helhetslösningar I början av uppdraget diskuterade projektet farorna med att inte hitta relevanta teknikbolag eller snarast att de bara fanns några få tänkbara företag inom en snäv krets av biografteknikleverantörer. Under diskussioner i arbets- och projektgrupperna har arenan vidgats och omfattar nu även teknikutvecklare från andra branscher. En utgångspunkt har också varit att se företag som håller på med en del av de ingående produkterna i den tekniska helhetslösningen t ex företag som arbetar med mottagarnas utrustning för avlyssning. Ett sådant företag kan intressera sig för att delta och då söka ett samarbete med ett 5

6 företag som är inriktat på sändarutrustning och på så vis kan företagen tillsammans lämna in en projektansökan. Informationsspridning av utlysningen sker den 31/5 genom utskick av pressrelease med text och bild och genomförs av Filminstitutets och PTS informationsavdelningar. Informationen kommer också att finnas på Filminstitutets, PTS, Svensk Industridesigns SVIDs, Svensk Forms, Sveriges Designers, (kanske Vinnovas, Tillväxtverkets, ALMIs, Design för Allas m fl. hemsidor). Om det kommer in för få och/eller irrelevanta förslag kommer projektet att vidga urvalet intensifiera antalet utskick. Om de tekniska förslagen inte är optimala ur ett hanterbarhetsperspektiv för aktörer i värdekedjan och/eller ur ett användarperspektiv kommer det att finnas möjlighet för teknikleverantörerna att utveckla lösningen mellan Etapp 2 och Etapp 3. Även under Etapp 3 kommer det att ges möjlighet att göra smärre förbättringar. Utlysningen av stöd omfattar fyra etapper, projektförslag, förstudie, teknisk helhetslösning med fysiska produkter och slutrapport. Sökande kan ladda ner handlingar för de olika etapperna på Filminstitutets hemsida, Etapp 1. I denna etapp ska projektförslaget beskrivas som idé med enkel teknisk funktionsbeskrivning. Etapp 2. I denna etapp ska förstudien arbetas fram. Denna ska innehålla en beskrivning av den tekniska lösningens alla delar från biografens maskinrum till den enhet med vilken biobesökaren kan lyssna på ljudspåret/en. Sökanden ska även presentera en plan för hur alla delarna ska produceras och/eller köpas in för att kunna utgöra den tekniska helhetslösning som efterfrågas i denna utlysning. Etapp 3. Sökanden ska lämna in den tekniska helhetslösningen som fysiska produkter redo för provdrift i SFIs biograf och för testvisningar med målgrupperna på några av SFI utvalda digitala biografer. Provdriften sker i Filminstitutets biograf tillsammans med husets maskinist för att säkerställa att den tekniska helhetslösningen fungerar enligt de krav som ställts upp i kravspecifikationens tabell. Efter provdriften får sökanden ett protokoll upprättat av Filminstitutets maskinist med provdriftens resultat som även kan innehålla påpekanden om korrigeringar. Testvisningar sker med ca 20 personer som har synnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter, på två biografer; den ena i Nyköping (Svenska Bio) och den andra i Stockholm (SF). Biograferna är bokade för en halv dags visningar där var och en av de inlämnade tekniska lösningarna testas. 6

7 För att produkterna ska kunna användas av SFIs och biografernas maskinister ska en utförlig instruktion för hantering finnas med. I denna etapp ska även uppgifter om hur produktion och/eller inköp ska ske lämnas tillsammans med en beskrivning av garantier, service, skötsel, underhåll och support. Sökanden ska även presentera beräknat pris för ingående moduler i den tekniska kedjan, från maskinrum till besökare. Etapp 4. Sökanden ska lämna en slutrapport som beskriver utvecklingen till den färdiga lösningen tillsammans med testresultat samt en redovisning av affärsmodellen för produktion/inköp och försäljningsorganisation. Det kan exempelvis vara så att någon eller flera av enheterna importeras från annat land och då ska hela kedjan från importförfarandet, eventuella agentavtal, lagerhållning, försäljningskanaler till slutkund beskrivas. Tillverkas produkterna i Sverige ska affärsmodellen från tillverkning till slutkund redovisas. Till slutrapporten ska även en ekonomisk redovisning över kostnaderna för utvecklingen av den tekniska helhetslösningen och upprättandet av affärsmodellen lämnas. Den ekonomiska redovisningen ska vara undertecknad av ansvarig från det sökande företaget. Efter godkänd slutrapportering och ekonomisk redovisning avslutas utlysningen och den resterande summa som motsvarar de redovisade kostnaderna utbetalas Viktiga tidpunkter 31 maj Utlysning av stöd. Etapp 1 startar. 13 juli Etapp 1 klar. Inlämning av projektförslag. 14 september Beslut om vilka projektförslag som går vidare och får göra förstudie, etapp 2. Avtal mellan SFI och sökanden skrivs. Etapp 2 startar. 26 oktober Etapp 2 klar. Inlämning av förstudie. 5 november Beslut om fortsättning att utveckla fysiska produkter. Avtal mellan SFI och sökanden skrivs. Etapp 3 startar. 11 januari Etapp 3 klar. Inlämning av teknisk lösning i form av fysiska produkter. 15 februari Analysresultat klara. Etapp 4 startar. 28 februari Etapp 4 klar. Slutrapport lämnas. 7

8 Utlysning 31/5 Etapp 1 startar Etapp 1 klar Inlämning av projektförslag 13/7 Utvärdering 13/7-14/9 Besked vilka som går vidare att göra förstudie, etapp 2 lämnas 14/9 14/9 Avtal Etapp 2 startar Etapp 2 klar Inlämning av förstudie 26/10 Beslut om fortsättning att utveckla fysiska produkter för provdrift och test i användargrupperna, etapp 3 lämnas 5/11 5/11 Avtal Etapp 3 startar Etapp 3 klar Inlämning av teknisk lösning som fysiska produkter 11/1 Provdrift och tester Analysresutat klara 15/2 Etapp 4 startar Etapp 4 klar Slutrapport lämnas 28/2 2.2 Fas 3- slutrapportering Projektets uppstart har tagit mer tid än beräknat och projektet gör även bedömningen att provdrift och testfasens iterationer behöver längre tid än vad man antog initialt. Filminstitutet och PTS kommer därför inom kort att begära att tiden för genomförande av uppdraget förlängs med 5 månader, vilket innebär att slutrapporteringen flyttas till den 31 maj

9 Bilaga A, Nulägesanalys Tillgänglig bio 1 Inledning Denna nulägesanalys har genomförts av Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) i samarbete med Post & telestyrelsen (PTS) inom ramen för regeringsuppdraget Tillgänglig Bio som syftar till att göra film på bio mer tillgänglig för synskadade och för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det finns idag inte någon fungerande teknisk helhetslösning för syntolkning och uppläst textremsa på digitala biografer i Sverige. Filminstitutet söker därför aktörer som kan ansvara för utvecklingen och sammanställningen av de enheter som kan komma att utgöra en teknisk helhetslösning på landets digitala biografer. Teknikproducenter bör bjudas in brett för att uppmuntra innovativa helhetslösningar. För att kartlägga alla förutsättningar och för att nå en bred acceptans bland filmbranschens aktörer och hos tänkta användare, rekommenderas en projektgrupp med representanter från regissörer, produktionsbolag, distributörer, biografägare samt personer med synnedsättningar och personer med läs och skrivsvårigheter. De krav som ställs i gruppen ställer utgör basen i utlysningens kravspecifikation. Det är lämpligt att utlysningen sker i olika etapper för att säkerställa hög kvalitet på lösningar och få kännedom om leverantörernas förmåga att garantera säker drift, underhåll och service. Utlysning bör ske senast den 31 maj Bakgrund Trots många olika sätt att konsumera film, är film på bio fortfarande en viktig arena för publik att ta del av filmskaparens utryck och berättelse. Statistiken visar att antalet biobesökare hållit sig på en relativt konstant nivå de senaste 15 åren med ca 15 miljoner biobesök/år. Det finns dock grupper som har små möjligheter att ta del av film på bio med god behållning. Några är de ca personer i Sverige som har olika grad av synnedsättning samt personer med läs- och skrivsvårigheter, ca personer. De senaste åren har omkring 70 syntolkade filmvisningar per år genomförts över hela landet med totalt ca 1000 synskadade biobesökare som utnyttjat syntolkarnas tjänster och 4 8 svenska dvdutgåvor per år har försetts med ett syntolkat ljudspår. Filmvisningar på bio som är syntolkade innebär att en person som genomgått en syntolkutbildning, sitter i salongen och berättar med en mikrofon och enkel sändar-/mottagarutrustning till de synskadade vad som händer visuellt i filmen. Eftersom dessa visningar sker på analoga biografer med en person som måste vara på plats och tolka live, så blir visningarna relativt kostsamma. Visningarna kräver även ett stort mått 9

10 av framförhållning och planering av både arrangörer och de som ska besöka visningarna, vilket är en begränsande faktor. Utbudet av filmer och möjligheterna till visningar är idag alltså för små för att man ska kunna anse att film på bio är tillgänglig för personer med synnedsättningar. Att film på bio inte är tillgänglig gäller även för personer med läs- och skrivsvårigheter, som i dag har betydande svårigheter att ta del av utländska filmer med svensk text p.g.a. svårigheter att hinna läsa översättningen. (I de fall kunskaperna i aktuellt språk inte är tillräckliga för att ta del av dialogen.) I takt med att biograferna nu byter från analog till digital visningsteknik förbättras möjligheterna för personer med synnedsättningar och personer med läs- och skrivsvårigheter att ta del av film på bio eftersom den planerade sändnings- och mottagningsutrustning som är nödvändig därmed lättare kan kopplas till den utrustning som biograferna installerar i sina maskinrum. Den digitala visningstekniken ger helt andra möjligheter att tillgängliggöra svensk och utländsk film eftersom digitala filmkopior kan innehålla både en otextad version, en svensktextad version, ett syntolkat ljudspår och en uppläst textremsa. Detta gör att filmen är potentiellt tillgänglig för döva, hörselskadade, synskadade och långsamläsande från premiär och framåt, oavsett var och när den visas. För att kunna utnyttja möjligheterna med den digitala visningstekniken efterlyses nu en teknisk helhetslösning för paketering, utsändning, överföring och mottagning av syntolkade ljudspår och uppläst textremsa. I juni 2011 gav regeringen Filminstitutet och Post och Telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genomföra ett projekt som syftar till att utveckla ett system för syntolkning av film på digitala biografer för att öka tillgängligheten till film för synskadade. Möjligheten att använda tekniken för andra grupper med särskilda behov, t ex dyslektiker ska också beaktas. Filminstitutet och PTS har utrett på vilket sätt denna utveckling ska ske och kommit fram till att göra en utlysning av stöd enligt de minimis. 2 Omvärldsanalys 2.1 Beskrivning av filmproduktionsprocessen Produktionen av en film kan delas in i fem huvud stadier: 1. Utveckling 2. Förproduktion/förberedelser 3. Inspelning 4. Efterbearbetning/Postproduktion 5. Distribution I Sverige tar hela cykeln ungefär två år. En fullskalig Hollywoodproduktion tar cirka tre år. Den första tredjedelen av tiden går åt att utveckla idén. Den andra tredjedelen åt förberedelser och inspelning. 10

11 Den sista tredjedelen åt efterbearbetning (inklusive musikläggning) och distribution. Utveckling Här utvecklas en idé till ett filmmanus i flera steg: från de första nerskrivna tankarna till en s.k. step outline, till ett manus, och slutligen ett antal bearbetningar. Under arbetet har manusförfattaren mycket kontakt med tänkbara produktionsbolag för att se om det finns någon marknad för manuset. Sedan presenteras manuset för producenter och regissörer för att säkerställa filmens finansiering. Förproduktion Under förproduktionen får filmen sitt utseende och arbetet planeras, med budget och inspelningsschema. De poster som behövs under inspelningen tillsätts. Inspelning Varje tagning numreras i en klappa för att hjälpa redigeraren hålla reda på tagningarna vid klippningen. Klappan anger scenens nummer, tagningens nummer, regissör, producent, datum och filmens namn. Klappan används också för att synkronisera ljud och bild, eftersom ljudet spelas in separat. Vanligen skickas dagens tagningar i traditionell film (analog) till framkallning över natten (de kallas dagstagningar, på engelska dailies ) och granskas av regissören och vissa ur teamet så snabbt som möjligt. För digitalfilm visas filmen på liknande sätt. Efterproduktion/Postproduktion Här ställs filmen samman till en helhet. Filmen sätts ihop ( klipps ), och de visuella effekterna görs och fogas in i filmen. För- och eftertexter, samt alla skyltar i filmen, läggs in. Det ljud som tas upp under inspelningen är ofta endast dialogen, allt annat ljud undviks till så stor utsträckning som möjligt. Allt annat ljud läggs istället på i efterhand, vilket är två procedurer, fotsteg och ljudeffektläggning. I många länders filmer brukar dock mycket av dialogen spelas in i studio efteråt; en procedur kallad eftersynkning, där man till rörliga bilder, till exempel film, spelar in nytt talspår till en bild som redan har tal, där talet ska stämmas överens med bilden, bland annat synkroniseringen av munrörelser. Eftersynkmetoden är dyr eftersom skådespelarna måste få lön under en längre tid, men ger ofta ett ljudkvalitetsmässigt högre resultat både i talet och i ljudsammanställningen. Ibland görs samma film också i olika språkversioner direkt som dubbning i vissa länder. Viss dialog spelas in på nytt, ljudet synkroniseras, och ljudeffekter (inklusive tramp och eftersynkning) läggs på. Musiken komponeras och läggs på. Den slutliga ljudmixen sker i en biografliknande miljö. Därefter är filmen låst, och filmen sägs ha nått final cut. En klipplista produceras och masternegativet skapas. Den kopieras till ett positiv, varpå den resulterade kopian blir master för de filmer som ska 11

12 distribueras. (Anledningen till att man inte kopierar direkt från masternegativet är att man inte vill riskera att stå utan masternegativ.) Filmbolaget gör (ibland i Sverige, alltid i USA) en testvisning inför publik. Den feedback som kommer in avgör bland annat om vissa scener ska tas om. Distribution Det här är det sista stadiet, där filmen går upp på biografer eller säljs till Tv-kanaler och/eller dvd. Vanligtvis sker detta genom en distributör, ibland med egna biografer. Filmen kopieras i tillräckligt många exemplar utifrån beräkningar om en kommande publik. Pressmaterial, affischer, och annat reklammaterial publiceras. Filmens trailer börjar visas. Filmens reklamkampanj startar ofta med presskonferenser, intervjuer, pressvisningar och visningar på filmfestivaler. Det är också vanligt att skapa en egen hemsida och att finnas i sociala medier som t ex Facebook. Filmen går upp på ett visst antal biografer, och ges oftast först senare ut på dvd Företag i värdekedjan aktörerna i en filmproduktion Producent Regissör Produktions Postproduktion Distributörer Biografer - bolag Regissören Är ansvarig för filmens konstnärliga uttryck. Regissören bestämmer vilka skådespelare som besätter rollerna, i samråd med producenten. I Europa har regissören mer makt över en filmproduktion och den slutgiltiga filmen än en regissör i Hollywood. I Hollywood, där film är mer en industri än en konstform, så spelar pengar och reklamsponsring en sådan viktig roll och därför är producentens roll viktigare i USA än i Europa. Producenter En filmproducent är en person som ansvarar för en filmproduktion. Filmproducenten har det högsta ansvaret för att filmen genomförs, både ekonomiskt och kreativt. Exekutiv producent även kallad verkställande producent, är en sorts överordnad producent inom nöjes-, media- och kulturindustrin. Den exekutive producenten ägnar sig mer åt det övergripande ansvaret, till exempel finansiella frågor, medan en vanlig producent, särskilt inom musikinspelningar, arbetar närmare inspelningsprocessen, till exempel med att ge instruktioner i studion. En filmproducent ger inte instruktioner till 12

13 skådespelarna. En producent har ansvar för pengar, sponsorer, dagsscheman osv. Man ordnar auditions (provfilmning) och castings. Verkar inom ett Produktionsbolag. Postproduktionsbolag efterbearbetning, efterarbete; engelska Post Production, innefattar det arbete som sker efter det att råmaterialet till en film är inspelat, till exempel klippning och ljudeffekter. Inom film finns det olika typer av ljudeffekter: Ljudeffekter som dörrstängningar, gevärskott eller trafikljud läggs på i efterhand av en ljudeffektläggare. Atmosfärsljud eller bakgrundsljud behöver inte synka (men kan också göra det) med det som händer i filmen och ger en atmosfär i miljön. Atmosfärsljud ger ofta mycket känsla och trovärdighet till filmen. Tramp eller foley kallas den typ av ljudeffekter som är vardagliga ljud, vanligen fotsteg, rörelseljud och andra ljud som kommer från vardagliga saker. Dessa är unikt inspelade för filmen i en ljudstudio avsett för detta ändamål. Distributörer En förmedlande part i film/biografbranschen. Antingen går filmen upp på bio (vilket är ett krav om filmen fått produktionsstöd från Filminstitutet) eller säljs till TV-kanaler alternativt direkt till dvd-marknaden. Filmen kopieras i tillräckligt många exemplar utifrån ett beräknat antal besökare. Pressmaterial, affischer, och annat reklammaterial publiceras. Filmens trailer börjar visas. Filmens reklamkampanj startar ofta med ett presskonferenser, intervjuer, pressvisningar och visningar på filmfestivaler. Numera är det också vanligt att skapa en egen hemsida för filmen. Filmen går upp på ett visst antal biografer, och ges oftast först senare ut på dvd. Biljettintäkterna från filmens biografvisningar delas mellan biografägare, distributör och produktionsbolag. Biografägare Det sista ledet i biograffönstret. Biografen hyr filmen av distributörerna och betalar filmhyra som baseras på biljettintäkterna, ca %. I Sverige är ägarstrukturen relativt varierad, från helt ideella till vinstdrivande, internationella bolag. Vid årsskiftet 2011/2012 fanns 830 st salonger i 478 stycken aktiva biografer. I landets 290 kommuner finns biografer i 262 kommuner. (Se bilaga) År har det totalt premiärsatts 1251 långfilmer på biografer varav 187 stycken som räknas som svenska produktioner. Publiksnittet de senaste fem åren är stycken besökare/år. Källa: Filminstitutet 2.2 Besökare med särskilda behov personer med synnedsättningar Synskadad är den som har svårt att läsa eller som har svårt att orientera sig med hjälp av synen. De flesta kan svagt skönja färger och föremål eller ser med starkt begränsat synfält. Andra har svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. Lässvårigheter kan vara mer eller 13

14 mindre grava. En majoritet - uppskattningsvis 85 procent - är äldre och har användbara synrester. De kan läsa tryckta texter om texten är tillräckligt stor. God kontrast och logisk layout ökar läsbarheten. Resterande 15 procent har så pass nedsatt syn att de behöver använda omvägar av något slag. Läsa punktskrift, lyssna på band eller syntetiskt tal på dator, låta någon läsa upp texten åt sig. Många sådana omvägar har organiserats i samhället. De fungerar mer eller mindre bra. Gränsen mellan grava och lindriga synskador är flytande. Många kan läsa korta tryckta meddelanden men använder andra medier för långa texter. Exakt hur många som är synskadade är oklart men man beräknar antalet till över Tiotusen prenumererar på daglig taltidning personer har cd-spelare som bidragsberättigat hjälpmedel. Omkring finns inskrivna vid någon av landets syncentraler och har rätt att låna talböcker. Det finns ungefär barn med synskador. Över hälften har förutom synskadan ytterligare funktionsnedsättningar. Källa SRF 2.3 Besökare med särskilda behov - personer med läs- och skrivsvårigheter Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Möjliga orsaker kan vara syn- eller hörselnedsättning, språkstörning, bristfälliga språkkunskaper, understimulans, bristfällig undervisning eller begåvningshandikapp. Termen specifika läs- och skrivsvårigheter används ibland med likartad innebörd som dyslexi. Tidigare var det vanligt att använda ordblindhet med samma betydelse. Många med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till exempel adhd/add och Aspergers syndrom har också läs- och skrivsvårigheter. Målgruppen består totalt av ca personer (Centrum för lättläst). 2.4 Inventering av nuvarande stöd Stöd till syntolkning och textning av film Filminstitutet På regeringens uppdrag fördelar Filminstitutet sedan 2000 stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk. Stödet till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk är viktigt för att hörselskadade och synskadade ska få möjlighet att ta del av svensk film på bio och dvd. Stöd fördelas för textning på svenskt språk av svensk film för biografkopior och dvd, syntolkning på svenskt språk av svensk film för dvd, biografvisning av svensk film, textad eller syntolkad på svenskt språk och utvecklings- och försöksprojekt som främjar stödets syfte. Ett normalt år används ca 50 % av stödmedlen (totalt kr) till textning av svenska filmer och resterande del till syntolkade DVD-filmer och regionala syntolkningsprojekt med syntolkning live i salongen. I 14

15 dagsläget finns inget uppdrag till Filminstitutet att främja tillgänglighet till film för långsamläsare. Handläggare: Tomas Johansson, , E-post: Biografstöd - Filminstitutet För närvarande hanterar Filminstitutet två olika stöd för att främja biografernas digitala utveckling. Det ena stödet ligger inom ramen för Filmavtalet och kallas för Teknisk upprustning. Syftet är att ge biografer en teknisk standard som bidrar till att biografstrukturen på främst mindre och medelstora orter bevaras och förstärks samt till en likvärdig teknisk biografstandard över hela landet. Stöd fördelas till inköp och installation eller upprustning av projektor med kringutrustning, ljudutrustning och filmduk, samt till eventuella kring-kostnader. Stödområdets totala pott varierar år från år men de sista åren har ca kr fördelats. Lokal medfinansiering krävs med minst hälften av projektets totala kostnad. Inom ramen för detta stöd finns även möjlighet att söka en del till anskaffning av digital projektionsutrustning. Varje biograf kan söka max kr/salong. Det andra stödet är ett särskilt, av regeringen anslaget stöd, som är avsett enbart för digitalisering av landets biografer kallat Stöd till digitalisering av biograf de minimis. Detta stöd är tänkt att under fördela 15 milj., kr/år. Varje biograf kan söka max kr/salong. Lokal medfinansiering krävs med hälften av kostnaden för grundutrustningen. Syftet är att genom stöd till biografer för inköp av digital biografutrustning öka tillgången till ett brett utbud av film i hela landet. Stöd kan sökas av biografägare som är registrerade hos Filmägarnas Kontrollbyrå (FKB). Stöd kan sökas för salong som ingår i biograf med högst tre salonger och med i genomsnitt mindre än två miljoner kronor i bruttobiljettintäkter per salong och år. Stöd ges för investering i digital biografutrustning avsedd för filmföreställning för allmänheten. Handläggare: Ramon Reissmüller, , upprustning@sfi.se 2.5 Inventering av angränsande projekt Uppläsning av textremsor med talsyntes DART utvecklar ett verktyg där datorn kan läsa upp textremsor från filmer och tv-serier. Verktyget hämtar information från undertextfiler som laddas hem från Internet eller hämtas från en dvd, och läser texten högt via en talsyntes. Målgruppen är personer som har svårigheter att läsa textremsor, till exempel på grund av synnedsättning eller dyslexi. Kontaktperson: Maria Olsson, maria.in.olsson@vgregion.se Utredning avseende TV-tillgänglighet - Myndigheten för radio och tv 15

16 Myndigheten för radio och tv har fått i uppgift att besluta om i vilken omfattning leverantörer av medietjänster ska vara skyldiga att utforma sina tjänster så att de också blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Skyldigheten omfattar endast tekniska hjälpmedel som textning, tolkning, uppläst text eller liknande och inte innehållsrelaterade tjänster. Regeringen har i uppgift att fatta motsvarande beslut för public service-företagen. Utredningens syfte är att kartlägga de behov personer med funktionsnedsättning har av tillgänglighetstjänster, vilka tekniska hjälpmedel som finns idag för att tillgängliggöra leverantörernas linjära TV-tjänster, vilka tekniker som utnyttjas i praktiken samt undersöka utvecklingen av tekniska hjälpmedel. Vidare ligger det i uppdraget att redovisa en uppskattning av kostnader för att producera de olika tjänsterna och vilken kapacitet som krävs för att sända ut dem. En internationell utblick ska också inkluderas. Leds av A-focus, , office@a-focus.se, Talande textremsa i mobilen Dyslexiförbundet FMLS utvecklar en applikation till smart-telefoner som plockar upp ett ljudspår som sänds ut via ett wifi-nät. Ljudspåret innehåller en synkkod som behövs för att tal och bild ska fungera ihop synkroniserat. Applikationen och synkkoden kommunicerar med varandra via wifi-nätet och applikationen läser sedan upp textremsan för slutanvändaren. Målgrupperna är personer med dyslexi, koncentrationssvårigheter eller personer med utvecklingsstörning. Kontaktperson: Eva Hedberg, , eva.hedberg@dyslexiforbundet.se Textöversättning för scen Riksteatern utvecklar en applikation för smarttelefoner för att kunna producera textade teaterföreställningar. Målgrupperna är till exempel personer med hörselnedsättning eller personer som har svenska som andraspråk. Kontaktperson: Victoria Smedman, victoria.smedman@riksteatern.se Digitalteatern kulturportal för funktionshindrade Frekvens Produktions projekt handlar om att digitalisera svensk scenkonst, tillgängliggöra scenkonsten och distribuera den till slutanvändare. Televiseringar av scenkonst kompletteras med bland annat textning, syntolkning och teckenspråksruta. Slutanvändaren kan välja mellan att se föreställningen strömmad eller genom att ladda ned den till sin dator, mobil eller surfplatta. Kontaktperson: Göran Carlsson, goran.carlson@frekvens.se 16

17 2.6 Internationella utblickar Storbritannien Mer än 300 biografer runt om i Storbrittanien har utrustning för att kunna visa de senaste filmerna med syntolkat spår. Organisationen som håller i detta heter Your Local Cinema.com. De stora filmbolagen bär kostnaderna för syntolknings-spår själva, medan mindre bolag har möjlighet att söka statligt stöd. Syntolkningsspåret för t ex Harry Potterfilmerna bekostades av Warner Bros och spåret för James Bond-filmer av Sony Pictures. De tekniska system som behövs för att visa filmer med syntolkningsspår finansierades delvis av regeringen och delvis av biograferna. Cineworld, Vue, Odeon och andra biografer tog emot statliga stöd men betalade en del själva också. Syntolkningsspåret levereras på separata CD-skivor som synkroniserats med filmljudet via DTS-CSS eller Dolby Screentalk till analoga biografer. Skivan synkroniseras med filmen när den spelas upp. Till digitala biografer levereras syntolkningsspåret/inlästa textremsan oftast på den digitala filmkopian, inkluderad på hårddisken. Utsändningen görs via IR-system som också används för hörselslinga på brittiska biografer. De flesta brittiska biografer är utrustade med IRsystem. Mottagarutrustningen är trådlösa hörlurar som biograferna tillhandahåller för de synskadade besökarna. Ca 300 biografer har sådana hörlurar. Källa: Sonali Rai, Media and Culture Development Officer, Royal National Institute of Blind people, RNIB. De faktorer som har påverkat utvecklingen av syntolkning i Storbritannien är enligt World Blind Union Toolkit 3 : Engagemang och lobbying från synskadades intresseorganisationer Lagstiftning och reglering av media Filmbranschens engagemang och stöd Delat ansvar USA Syntolkningen i salongen genomförs vanligtvis digitalt numera via ljudspår på DCP eller på en CD som är synkroniserad med filmen och vanligtvis utsänd via IR alternativt via FM-system som är installerat i salongen. Besökarna använder hörlurar. I USA finansieras syntolkningen av biografen eller producenten. Ofta samlar också medborgare in medel så att utrustning kan installeras och för löpande 3utgiven av World Blind Union, info@wbuoffice.org 17

18 kostnader. Nedan beskrivs den kronologiska ordningen för exempel på förekommande lösningar av syntolkat ljudspår/uppläst textremsa. I. Filmen distribueras till biograf på DCP (bild och 16 kanaler) II. Filmens filer tankas in i biografens server III. Server skickar signal till Mediaspelare IV. Mediaspelaren skickar bild-signal direkt till projektor V. Ljud (16 kanaler)skickas till ljudswitch som separerar det ordinarie salongsljudet från ljudspår (stereo 5.1 /7.1) som innehåller syntolkspår och/eller uppläst textremsa. (kanal 7 och 8, alternativt 15 och 16) VI. Ljudspår med syntolkning/uppläst textremsa skickas till DAomvandlare (digital till analog) VII. Ljudsignal (antingen ett inläst innehåll i stereo eller två olika inlästa innehåll i mono) skickas till sändare i salong och distribueras via IR till besökarnas mottagningsutrustningar/avlyssningsenheter. VIII. Besökarnas mottagningsutrustning består av en mottagningsenhet i storlek av ett cigarettpaket som tar emot IRsignal och leder den vidare till användarnas hörlurar. 3 Behov och förutsättningar 3.1 Producenternas/produktionsbolagens situation En filmproducent är en person som ansvarar för en filmproduktion. Filmproducenten har det högsta ansvaret för att filmen genomförs, både ekonomiskt och kreativt. En filmproducent ger inte instruktioner till skådespelarna. En producent har ansvar för pengar, sponsorer, dagsscheman osv. Producenten är knuten till ett produktionsbolag som håller i inspelningen av filmen. I den kartläggning som gjorts inom detta uppdrag, har det inte framkommit några tecken, från representanter i produktionsledet, att de har behov av eller har andra incitament som tyder på att de kommer att driva processen fram till att filmen syntolkas och förses med uppläst textremsa. Det kan däremot inte uteslutas att det i framtida filmavtal kommer krav från staten, att stöd till filmproduktioner också omfattar att filmen får ett syntolkat ljudspår och ett spår med uppläst textremsa. Det är annars troligt att producenterna/ produktionsbolagen får önskemål från distributörerna att filmen även ska ha ett syntolkat ljudspår och en uppläst textremsa och att dessa produceras i senare delen av produktionsprocessen Producenternas/produktionsbolagens ekonomiska förutsättningar En film har en hårt reglerad budget och ofta ett tight tidsschema. Olika typer av stöd kan sökas från Filminstitutet. Utvecklingsstöd söker man i tidigt stadium i ett projekt, för att kunna utveckla en idé, ett manus eller göra research. Syftet kan också vara att göra fördjupad research. Utvecklingsstöd kan sökas av manusförfattare, 18

19 regissörer och producenter och avser bearbetning av ett manuskript, ett bildmanus eller motsvarande research för en dokumentär. Producenter kan söka för vidareutveckling av ett projekt fram till produktionsbeslut. Ansökan kan avse fördjupat manusarbete, finansierings- och kalkyleringsarbete, casting, kostnader för research, med mera. För långfilm gäller från och med att endast erfarna producenter/produktions-bolag kan söka stöd. För utvecklingsstöd kan undantag medges för etablerade manusförfattare/regissörer. Produktionsstöd kan sökas av produktionsbolag och avser delfinansiering av en filmproduktion. Stödet kan sökas fram till filmens premiär. För långfilm gäller från och med att endast erfarna producenter/produktionsbolag kan söka stöd. Med svensk producent avses "den fysiska person, det bolag eller annan juridisk person som verkställer produktionen av en film genom att projektutveckla, finansiera, inspela och färdigställa densamma och som därigenom förvärvar och ansvarar för de i filmverket ingående rättigheterna.", enligt Filmavtalet 6 4. För utvecklingsstöd kan undantag medges för etablerade manusförfattare/regissörer Producenternas tekniska och juridiska förutsättningar Producenterna beskriver sin del i processen som mycket tids- och budgetpressad. De menar att möjligheterna att lägga in ytterligare ett moment i form av ett syntolksspår eller en inläst textremsa förefaller små om inte särskilda medel kan läggas till eller sökas för detta. Producentledet har att ta hänsyn till upphovsrättsliga krav att inte filmens konstnärliga innehåll förvanskas som kan ställas av regissören och/eller manusförfattaren. 3.2 Distributörernas situation Distributören är den förmedlande parten i film/biografbranschen. Det finns i dag ca 20 registrerade distributionsbolag i Sverige, både svenska och utländska. Svensk Filmindustri, (SF-film) Walt Disney och Warner är de distributörer som har störst marknadsandel. Därefter följer Nordisk film, UIP, Scanbox Entertainment, Buena Vista m.fl. Antingen går filmen upp på bio (vilket är ett krav om filmen har fått produktionsstöd från Svenska Filminstitutet) eller så säljs den till TVkanaler alternativt direkt till dvd-marknaden. I nedanstående graf visas distributionsbolagens andel av biografbesöken i Sverige år Filminstitutet 19

20 Marknadsandel besök per distributör 100 Distributör Marknadsandel (besök) 2011 % SF Film 19,1% Walt Disney 13,6% Warner (Fox) 13,6% Sony (Walt Disney) 11,6% Nordisk Film 11,2% 20th Century Fox 10,1% UIP / Paramount 9,2% UIP / Universal 4,9% Scanbox Entertainment 2,0% Nonstop Entertainment 1,2% Övriga 3,4% Källa: Filminstitutet Distributörernas ekonomiska förutsättningar Varje filmtitel är unik och distributören behandlar varje enskild film utifrån dess förutsättningar och möjligheter. Denna bedömning styr bland annat antalet kopior/premiärbiografer, marknadsföring och PRkampanjer samt andra aktiviteter som syftar till att öka intresset för filmen i biograffönstret. Distributören ansvarar för att pressmaterial, affischer, och annat reklammaterial produceras och publiceras. Filmens trailer visas på tv och biografer flera veckor innan filmens premiär. Filmens reklamkampanj startar ofta med presskonferenser, intervjuer, pressvisningar och visningar på festivaler. Numera är det också vanligt att det skapas en webbplats och andra fönster i sociala medier för varje enskild film. Filmen går upp/har premiär på ett antal biografer, och ges oftast först senare ut på dvd. Distributörerna tar ut filmhyra av biograferna utifrån antalet besökare, se mer under Biografernas ekonomiska förutsättningar, Filmhyran inkluderar även den ersättning som producenter och andra upphovsmakare delar på. 20

21 3.2.2 Distributörernas tekniska och juridiska förutsättningar Distributörerna hanterar sällan de fysiska filmerna, utan de beställs från filmlabb/postproduktionsbolag där de dupliceras i rätt antal och skickas ut till ett filmlager och därefter till rätt biograf utifrån distributörens sändlista. Distributörerna är angelägna om att biograferna snabbt och korrekt redovisar antalet besökare på varje enskild föreställning. Motverkandet av piratkopiering och illegal nedladdning har varit och är fortsättningsvis föremål för distributörernas stora intresse. 3.3 Biografägarnas situation I Sverige är ägarstrukturen för biograferna relativt varierad, från helt ideella biografer i föreningsform till större kommersiella bolag. Vid årsskiftet 2011/2012 fanns 831 salonger i 478 aktiva biografer. Det finns biografer i 262 av landets 290 kommuner. Digitaliseringen av landets biografer innebär också möjlighet till nya användningsområden där biografer kan bredda och utöka sin verksamhet. Förutom filmvisning av nationellt premiärsatta långfilmer kan biograferna visa lokalt producerad film av amatörer men även film som barn och ungdom producerat i skolarbetet, arkivfilmer, direktsända arrangemang såsom teater, opera, musikkonserter och sport. Att utnyttja biografernas teknik och salonger till konferens och utbildning har utvecklats till ytterligare en tjänst som biograferna numera kan erbjuda. Den pågående digitaliseringen är inte positiv för alla landets biografer. Det finns en risk att investeringskostnaden för nödvändig teknik är så kännbar för biografer på mindre orter att de kan tvingas att upphöra med sin verksamhet. Biobesök 2011, fördelade på biografägarna Källa: Filminstitutet 21

22 3.3.1 Biografernas ekonomiska förutsättningar Biografen hyr filmen av distributörerna och betalar filmhyra som baseras på biljettintäkterna, ca %. År har det premiärsatts 1251 långfilmer på biografer varav 187 som räknas som svenska produktioner. Publiksnittet de senaste fem åren är besökare/år. Det är den enskilda titeln som avgör om människor går på bio eller inte. Bland de 20 mest populära svenska filmerna under 2011 varierar biobesöken från på Jägarna 2 till Gränsen Källa: Filminstitutet Biografer/salonger på mindre orter visar film 2-5 ggr/ vecka. Dessa kallas för grön biograf. Biografer/salonger som har fler visningar än 5/vecka kallas för röd biograf och betalar utöver filmhyra även en s.k. SFI-avgift baserad på biljettintäkterna. Den avgiften hanteras av Filminstitutet och är en del i det svenska Filmavtalet. Biograferna bör kunna se fördelar med att tjänsten införs. Flera besökare leder till ökade biljettintäkter och ökad annan försäljning. För att tjänsten med syntolkning och uppläst textremsa ska accepteras av biografernas personal måste hanteringen i maskinrummen vara enkel och servicen till besökarna vara lätt att ge Biografägarnas tekniska förutsättningar Biografbranschen i Sverige och övriga världen genomgår för närvarande den största tekniska omställningen sedan ljudfilmens införande. Alla filmer kommer inom kort att distribueras digitalt till biograferna på s.k. DCP. (Det är i dagsläget inte möjligt att ange ett exakt datum men många hävdar att det i Sverige kommer att finnas liten, om ens någon, tillgång till ny, analog film från mitten av 2013). Se mer i kapitel Situationen för personer med synnedsättningar Viktigt att föreslagen mottagningsutrustning är enkel och användarvänlig. Vissa synskadade använder idag androidtelefoner med talsyntes, andra inte. Som komplement kan äldre trådlösa mottagare användas under övergångsperiod för gruppaktiviteter, främst för de som saknar tillgång till androidbaserade telefoner. Introduktion av filmen innan handlingen/syntolkningen startar ses som ett stort mervärde för att etablera karaktärer, beskriva relationer, tidsperiod etc. en kommande innehållsfråga. Svensk film är det primära önskemålet. Målgruppen består av ca personer 5. 5 SRF 22

23 3.4.1 Målgruppens möjligheter att ta del av film idag Före år 2000 arrangerades nästan inga syntolkningar på bio. Främst för att det nästan helt saknades finansiering för verksamheten arrangerades ungefär 60 syntolkade filmvisningar runt om i landet hade det ökat till närmare 90 filmer. Oftast är det SRF eller US som står bakom dessa visningar. Syntolkade filmvisningar på bio arrangeras numera i ca 12 av landets 21 län. I första hand är det svenska filmer som syntolkas. Främsta anledningen är att det kan vara svårt för publiken att följa en utländsk dialog och samtidigt lyssna på en svensk berättarröst. En syntolkad filmvisning sker alltid live medan förinspelad berättarröst används på syntolkade DVD-filmer. Läs mer om stöd till detta i kapitel Situationen för personer med läs- och skrivsvårigheter Personer med läs-och skrivsvårigheter kan ha svårt att hinna med att läsa den textade remsan. För att hinna med att läsa en textremsa krävs en läshastighet motsvarande ord per minut. En person med stora svårigheter kan ha en läshastighet av 25 ord/minut. Enligt Centrum för Lättläst 6 möter 25 procent av befolkningen dagligen texter som de har svårt att ta till sig så målgruppen för uppläst textremsa beräknas till Önskemålet från målgruppen är att tjänsten införs så fort som möjligt på så många titlar och visningar som möjligt. Besökare ur målgruppen är enligt FMLS beredda att använda egen, personlig mottagningsutrustning. Utländska filmer med eller utan textad dialog är huvudsakliga behovet Målgruppens möjligheter att ta del av film idag Idag finns bara möjligheten att ta del av filmens dialog med förhoppningen att besökaren förstår det talade språket. Det pågår ett projekt som undersöker möjligheterna med talsyntes på biograffilm, dvs att en datorstyrd röst läser upp textremsan så att besökaren kan lyssna till texten i sin mottagarutrustning. Projektets resultat väntas vara tillgängligt i augusti I dagsläget finns inget specifikt uppdrag till Filminstitutet att främja tillgänglighet till film för långsamläsare. Denna grupp har kommit att omfattas av regeringsuppdraget Tillgänglig bio. 3.6 Tekniska förutsättningar 6 Centrum för Lättläst har regeringens och riksdagens uppdrag och lyder under Kulturdepartementet. Deras uppdrag är att göra texter tillgängliga för människor som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare. Målgrupper är bland annat personer med funktionsnedsättningar, personer med dyslexi, invandrare, äldre och lässvaga unga. 23

24 3.6.1 Introduktion till den digitala biografen Biografvärlden står inför det största teknikskiftet någonsin, övergången från analog till digital film. Processen startar redan vid produktionen av filmen, som redan i dag oftast sker med ett digitalt inspelningsmedia och fortsätter sedan genom hela processen till den färdiga DCP:n(digital cinema package). Visningen i biosalongen ger nu lika hög kvalitet som Master originalet. Filminstitutet 7 stödjer teknikskiftet på landets små och medelstora orter med max 50 % av kostnaden för 2Kutrustning som uppfyller DCI:s kravspecifikation, dock max SEK. Resterande summa, ska finansieras av biografägare, kommun eller annan aktör. Den digitala biografprojektorn är mycket ljusstark, med god färgåtergivning och kontrast. Filmservern är en kraftfull dator med stor kapacitet. Filmen levereras komprimerad och krypterad på en minihårddisk som laddas ner i servern. Filmen är därmed oåtkomlig för olaglig uppspelning. Det är enkelt att koppla andra digitala källor till projektorn, och visa innehåll i mycket hög kvalitet: satellit, bredband, BluRay, Twix, DVD, PC, TV, TV-spel, m m. Tillverkningskostnaden är låg för digitala kopior. Kvaliteten är bättre än traditionell 35 mm film, och alltid i premiärskick. Dessutom är den skyddad mot piratnedladdning. Den lilla hårddisken innebär miljövänlig och kraftigt förbilligad transportkostnad och enklare hantering av filmen. Eftersom de digitala filmkopiorna är billigare att framställa än analoga kopior så kan man se att distributörerna den senaste tiden gjort fler kopior på filmerna som lett till att fler biografer fått Sverigepremiär. Då ökar publiktrycket kraftigt på mindre orter. Tekniken gör att även smalare filmer som i dag tas fram i ett fåtal kopior, kan spridas till fler platser. Digital bio innebär även nya möjligheter för reklamfilm. Per den 15 mars 2012 är 302 av 831 biografer digitaliserade. Till årsskiftet beräknas siffran vara 500 biografer. 8 En affärsmodell baserad på en avgift, s.k. VPF (Virtual Print Fee), som distributörer betalar in till en fond vilken syftar till att bidra till investeringskostnaden för biografers digitalisering diskuteras just nu i filmbranschen. Denna modell bygger på att distributörerna betalar en avgift (VPF) för att säkerställa visningsrätt på biograf som utrustats med digitalutrustning från en tredje part (teknikbolag) som distributören ingått avtal med. Ju mer kommersiell titel ju högre VPF och därmed större intresse från biografägaren att visa filmen. En uppenbar risk finns därmed att den smala filmen samt annan 7 Se mer info om stöd till digitalisering 8 Filminstitutet 24

25 verksamhet på biografen som exempelvis filmstudioverksamhet trängs undan till förmån för VPF-berättigade filmer Grundförutsättningar för tekniska helhetslösningen Innovatörer och leverantörer av teknik välkomnas även från andra branscher än filmbranschen, välkomnas att utveckla den tekniska helhetslösningen. Sökanden kan vara ett redan etablerat varumärke i andra branscher men sökanden måste vara införstådd med att det kan krävas samverkan med en, för biografbranschen känd och accepterad teknikleverantör i det senare implementeringsskedet. Detta för att säkerställa att installation, service och underhåll sker i enlighet med biografens krav och fungerar i samklang med biografernas övriga utrustning. De större, hittills kontaktade biografägarna (SFBio) är försiktigt positiva till syntolksspår och uppläst textremsa, men är just nu hårt ansträngda av installering av digital utrustning på egna biografer. Deras teknikskifte förväntas vara klart hösten 2012 vilket innebär att fr o m då kommer filmer att levereras på DCP. Användarnas mottagningsutrustning får inte störa övrig publik avseende ljud och ljus (från displayer). Den tekniska lösningen ska vara utvecklad i enlighet med DCIs standard. Aspekter som garanti, service, underhåll, uppgradering och ingen påverkan på övrig utrustning på biografen är i princip absoluta krav. Att användarna har egen mottagningsutrustning med sig så biografen slipper hantering med laddning, service och utlämning/inlämning måste ses som oerhört viktigt Tekniska förutsättningar för distributionssystem i salongen Nätverk, eller i dagligt tal WIFI, är en teknik som används både i privat och offentlig miljö för olika ändamål. IR (Infrarött ljus) är den lösning som används i England och USA. Tekniken i sig förutsätter att sändardelen har visuell kontakt med mottagningsutrustningarna i salongen. I Sverige idag använder inte den avsedda målgruppen någon slags IR-mottagare i övriga vardagen, vilket medför att varje användare måste köpa eller på annat sätt införskaffa den nödvändiga tekniken. Radio, eller som det också kallas FM-bandet, är den teknik som används för dagens manuella syntolk-(guide)utrustningar från Sennheiser och Okayo. Denna teknik kräver enligt tidigare kontakter mellan SFI och PTS tillstånd för varje enskild anläggning. Tekniken kan även påverka/påverkas av andra utrustningar i samma eller närliggande lokaler p.g.a. små skillnader mellan frekvenser. 25

26 3.6.4 Tekniska förutsättningar kring mottagarutrustning hos slutanvändaren För både synskadade och dyslektiker är det önskvärt att hitta teknisk utrustning som är kompatibel med andra funktioner eller kan användas för andra tjänster i vardagen. Bland de förslag som nämnts i dialogen med företrädare för användarna har nämnts i-phones/androidtelefoner samt Daisy-spelare av olika slag. Tekniska lösningar som förutsätter att biografen tillhandahåller och hanterar mottagarutrustningen är nästintill uteslutet, p.g.a. förväntad arbetsbelastning avseende utlämning/mottagning, laddning och rengöring. Att biografen kan sälja nya mottagare till självkostnadspris är möjligt Skillnader och likheter i lösningar för syntolkning och dyslektiker Dyslektiker och andra personer med läs- och skrivsvårigheter har behov av översatt och textad dialog, uppläst från filmer med annat språk än svenska. Den upplästa, till svenskt språk, översatta dialogen, får inte störa övriga besökare. Övrigt miljöljud och ljudeffekter från filmen som kommer från biografens högtalare ska förmedlas på samma sätt som till övriga besökare. Att dialogen läses upp synkront med filmen är nödvändigt. Synskadade (helt eller delvis) som besöker biografer har ett behov av att få filmens visuella gestaltning beskriven. Händelser, rörelser, ansiktsuttryck och annat som är viktigt för att förstå filmen handling och budskap förmedlas till de synskadade i neutrala ordalag. Lämpligen sker tolkningen i pauser mellan dialogerna för att inte förstöra hörbara händelser som är viktigt för förståelsen av filmen. För synskadade är svenska filmer prioriterade. Mottagningsutrustningar som har enkla rattar/knappar för volymkontroll och andra funktioner är att föredra. Viktigt att betänka svårigheten som många synskadade kan ha att navigera på utrustningar med platta skärmar. Att mottagningsutrustningarna är diskreta d v s inte pekar ut besökarna med särskilda behov är önskvärt i alla målgrupper. Ett grundläggande synsätt ryms inom arbetssättet Design för alla, d v s att alla produkter, miljöer och tjänster utformas för att fungera för så många människor som möjligt. Utgångspunkten är att se till människors skilda behov i olika situationer i livet, och inte fokusera på särlösningar för vissa grupper, till exempel funktionshindrade. 3.7 Ekonomiska förutsättningar Enligt regeringsuppdraget får förslaget inte innebära ytterligare statlig finansiering utan det kommer förmodligen att bli en omdirigering av de nuvarande stöden (se nedan) mot att kunna få stöd för att lägga in syntolkningsspår och spår för uppläst textremsa på DCPn. 26

27 3.7.1 Beskrivning av Filminstitutets befintliga budgetramar och stödmöjligheter Syftet med Filminstitutets stöd till textning och syntolkning av svensk film är att ge döva/ hörselskadade och synskadade möjlighet att ta del av svensk film på bio och dvd i hela landet. Stödet kan sökas av distributör, biograf eller annan aktör med avsikt att distribuera eller visa film för döva, hörsel- och/eller synskadade. Stödet avser kostnader som är direkt kopplade till textningen, syntolkningen eller visningen, samt kostnader för information och marknadsföring av de textade och syntolkade filmerna/visningarna. Stöd kan också beviljas för uppstart av syntolkningsverksamhet, t ex för utbildning och utrustning. Stöd kan inte användas till löpande verksamhetskostnader, såsom löner, lokalhyra, etc. Stödets storlek fastställs i varje enskilt fall. Stöd kan beviljas för hela eller del av kostnaden för textning eller syntolkning. Vid bedömning av ansökningar prioriteras filmer producerade för biografvisning, filmer med svensk dialog samt barn- och ungdomsfilm. Filmens kommersiella potential och dess möjlighet att nå ut till synskadade och döva/hörselskadade är en annan viktig aspekt. Biografvisningar med stor potential att nå ut till synskadade och döva/hörselskadade, t.ex. på grund av ett aktivt publikarbete eller attraktiva visningstider, prioriteras. Den pågående digitaliseringen av biograferna i landet ger även utvecklingsmöjligheter för hörselskadade då det rent teoretiskt kan adderas en textfil till alla kopior på svenska filmer utan större merkostnad. Tidigare kostade varje analog kopia ca kr och man fick då göra ett val om kopian på den svenska filmen skulle ha text eller ej. Historiskt sett har svenska filmer med bedömt stor publikpotential kunnat få stöd till 1-4 textade kopior. De textade kopiornas utvecklingsmöjlighet ska eller kan inte förväxlas med detta uppdrag men det kan finnas synergieffekter och samordningsvinster i rutiner, produktionsprocess och distribution på svenska filmer som ska syntolkas Kostnader för biobesökaren Generellt kan sägas att särlösningar, d.v.s. i det här fallet en mottagarutrustning vars enda syfte är att användas på biografer för att ta emot syntolkat ljudspår eller uppläst textremsa, är dyrare än konsument-produkter i allmänhet, eftersom de tillverkas i betydligt mindre serier. En annan viktig utgångspunkt är att besökarna som använder dessa tjänster inte ska betala mer för sin biobiljett. Priset för mottagarutrustningen påverkar användarnas intresse för syntolkning och uppläst textremsa. 27

28 Bilaga B, Information och Regler 1 Inledning Denna information ska ge vägledning till sökanden som avser att delta i utlysningen av stöd inom ramen för regeringsuppdraget Tillgänglig Bio. Sökanden bereds möjlighet att lämna in projektförslag för att utveckla en teknisk helhetslösning som omfattar paketering, utsändning, överföring, mottagning och avlyssning av ljudspår som innehåller syntolkning 9 och uppläst textremsa 10 på digitala biografer samt att ta fram en affärsmodell för denna tekniska lösning. 1.1 Läsanvisningar För att få så bra inblick som möjligt i denna utlysning finns följande dokument att läsa: 1. Information och Regler fakta avseende stödet, handlingar, tidsramar och instruktioner 2. Kravspecifikation sammanställning av de krav som gäller för att kunna ta del av stödet 3. Bilaga 2. Nulägesanalysen bakgrundsbeskrivning samt beskrivning av filmbranschens och målgruppernas behov och förutsättningar Samtliga dokument finns att ladda ner från Bakgrund I juni 2011 gav regeringen Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) och Post och Telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genomföra ett projekt som syftar till att utveckla ett system för syntolkning av film på digitala biografer för att öka tillgängligheten till film för synskadade. Möjligheten att använda tekniken för andra grupper med särskilda behov, t ex dyslektiker ska också beaktas 11. Filminstitutet och PTS har utrett på vilket sätt denna utveckling ska ske och kommit fram till att göra en utlysning av stöd enligt de minimis En syntolkare går igenom filmen och bestämmer vilka händelser som behöver beskrivas och skriver ett manus. Filmens pauser, alltså när det inte förekommer dialog, används. När manuset är klart ska det läsas in och bilda ett nytt ljudspår. I första hand är det svenska filmer som syntolkas. Främsta anledningen är att det kan vara svårt för publiken att följa en utländsk dialog och samtidigt lyssna på en svensk berättarröst. Källa: Syntolkning.nu 10 Uppläst textremsa avser utländsk, svensktextad film. Texten läses in neutralt utan dramatisering och underlättar för personer med läs- och skrivsvårigheter som har svårt att hinna med att läsa texten. 11 Regeringsuppdrag K77/MFI 12 Insatser till enskilda företag som de minimis får beviljas för är mjuka investeringar, till exempel kontantstöd som beviljas med stöd av en författning (förordning (1988:764) om statligt stöd till näringslivet och kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 avseende stöd av mindre betydelse). 28

29 För en utförligare bakgrundsbeskrivning, se även Nulägesanalys, bilaga A. 2 Vad söker vi? Denna utlysning av stöd syftar till att utveckla en teknisk helhetslösning för den digitala biografen, som är accepterad av filmbranschens berörda parter och slutanvändarna; personer med synnedsättning 13 och/eller läs- och skrivsvårigheter 14. Sökanden i denna utlysning ska utveckla en teknisk helhetslösning för paketering, utsändning, överföring, mottagning och avlyssning av ljudspår med syntolkning och uppläst textremsa samt ta fram en affärsmodell för denna tekniska lösning. Läs mer i Kravspecifikation kapitel 3 och 4 och Bilaga A Nulägesanalysen, kapitel 4. Producent Regissör Produktions Postproduktion Distributörer Biografer - bolag Filmbranschens parter 2.1 Vem får söka? Alla är välkomna att lämna projektförslag, men en grundförutsättning är att sökanden har F-skattsedel. I utlysningen välkomnas innovatörer och leverantörer av tekniska lösningar även utanför filmbranschen, dvs det kan vara ett redan etablerat varumärke i andra branscher. Dock måste en medsökande vara en, för biografbranschen känd och 13 Personer med synnedsättningar har svårt att läsa eller som har svårt att orientera sig med hjälp av synen. De flesta kan svagt skönja färger och föremål eller ser med starkt begränsat synfält. Andra har svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. SRF beräknar antalet till över Omkring finns inskrivna vid någon av landets syncentraler och har rätt att låna talböcker. Källa: Synskadades Riksförbund 14 Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Personer med dyslexi utgör en undergrupp som särskilt definieras med avseende på svårigheternas orsaker och yttringar. 25 % av den vuxna svenska befolkningen, 20<, läser inte så bra som man förväntas göra när man lämnar grundskolan. Man kan exempelvis inte med god behållning tillgodogöra sig innehållet i en vanlig dagstidning eller läsa instruktionerna för receptbelagda läkemedel. Källa: Svenska Dyslexiföreningen och Centrum för lättläst 29

30 accepterad teknikleverantör för att i det senare implementeringsskedet kunna vara godtagbar av biografägarna. Innovatören måste således vara införstådd med att det krävs samverkan med en etablerad leverantör. I biografernas maskinrum är det av yttersta vikt att den tekniska lösningen är kompatibel med befintlig utrustning och att service och underhåll följer gängse rutiner. Exempel på leverantörer av digital utrustning till biografer finns på under fliken Våra stöd/ Biografstöd/ Digitalisering av biograf. Dessa är endast förslag på leverantörer som är kända och accepterade bland svenska biografägare. 2.2 Regler gällande de minimis - stöd av mindre betydelse De sökande som erhåller ekonomiskt stöd gör det genom ett så kallat de minimis - stöd av mindre betydelse. Läs mer nedan under avsnitt 4.2 Finansiering. De sökande som inom ramen för andra stöd, redan mottagit maxbeloppet avseende stöd av mindre betydelse under en treårsperiod, har inte möjlighet att få finansiering genom denna utlysning. Om något företag i samma koncern, oavsett det är en äkta eller en så kallat oäkta koncern, har erhållit maxbeloppet av sådant stöd under tidsperioden så kan ytterligare stöd till samma företag inte ges varför finansiering genom denna tävling inte kan ske. En oäkta koncern föreligger om en fysisk person har det bestämmande inflytandet över två eller flera juridiska personer utan att företagen ingår i ett formellt koncernförhållande. SFI kan vid osäkerhet begära att få se på den sökandes aktiebok. EU-kommissionen har också i ett domslut fastslagit att om det finns en risk att stödet går till en annan part som redan mottagit maxbeloppet kan inga pengar utdelas till sökanden. Dessutom så får det inte finnas en risk att de immateriella rättigheterna hamnar hos en tidigare mottagare (som mottagit maxbelopp) av stöd av mindre betydelse. Vid eventuella funderingar angående detta så kontakta Filminstitutet. Projektförslag kan lämnas även av person som inte kan göra anspråk på ekonomiskt stöd. I ansökan ska då redogöras för att maxbelopp tidigare erhållits enligt stöd av mindre betydelse. 2.3 Kreditbedömning Filminstitutet kommer att göra en kreditbedömning av sökandes ekonomiska ställning med stöd av Soliditets (AAA Soliditet AB) ratingmodell. Sökanden i tävlingen ska ha rating B eller högre. Observera att kravet på ekonomisk ställning gäller under hela avtalsperioden. Nystartade företag som ännu inte lämnat sin första årsredovisning och som har rating AN ska styrka sin ekonomiska och finansiella ställning genom att på begäran av Filminstitutet komma in med förklaring/intyg som visar att sökanden har ekonomisk stabilitet motsvarande ovan ställda krav. Sådan förklaring/intyg kan vara exempelvis balansoch/eller resultatrapport från bokföringssystemet eller intyg från revisor. 30

31 Om en sökande inte uppfyller kravet på rating enligt ovan, eller har rating AN men inte lämnat tillfredsställande förklaring/intyg, ska sökandens ekonomiska ställning garanteras av annan. Detta ska, på begäran av Filminstitutet verifieras av garanten, genom en fullgörandegaranti. Se Bilaga 1 för mer information om kreditbedömning. 3 Hur går utlysningen till? 3.1 Kort beskrivning av utlysningens olika etapper Etapp 1. I denna etapp ska projektförslaget beskrivas som idé utan krav på teknisk funktionsbeskrivning. Etapp 2. I denna etapp ska förstudien arbetas fram. Denna ska innehålla en beskrivning av den tekniska lösningens alla delar. Etapp 3. Sökanden ska lämna in den tekniska helhetslösningen som fysiska produkter redo för provdrift i Filminstitutets biograf och för testvisningar med målgrupperna på digitala biografer. Etapp 4. Sökanden ska lämna en slutrapport. Under ansökningstiden kommer Filminstitutet att svara på eventuella frågor som de sökande har. Frågor skickas till Filminstitutet med e-post, till adressen tillgangligbio@sfi.se. Filminstitutet kommer löpande under ansökningstiden att publicera förtydliganden, frågor och svar av allmän karaktär och annan relevant information på Filminstitutets webbplats; Sökanden uppmanas därför att regelbundet kontrollera webbplatsen för ny information. Sökanden får inte på egen hand söka information hos film- och biografbransch eftersom de under hela 2012 är strängt upptagna av den digitala omvandlingen. Om sökanden trots denna uppmaning inte kontaktar Filminstitutet för frågor utan tar direkta kontakter i branschen kommer detta att inverka på bedömningen av den tekniska helhetslösningen. Viktiga tidpunkter: 31 maj Utlysning av stöd. Etapp 1 startar. 13 juli Etapp 1 klar. Inlämning av projektförslag. 14 september Beslut om vilka som går vidare och får göra förstudie, etapp 2. Avtal mellan Filminstitutet och sökanden skrivs. Etapp 2 startar. 26 oktober Etapp 2 klar. Inlämning av förstudie. 5 november Beslut om fortsättning att utveckla fysiska produkter, etapp 3. Avtal mellan Filminstitutet och sökanden skrivs. Etapp 3 startar. 11 januari Etapp 3 klar. Inlämning av teknisk 31

32 lösning i form av fysiska produkter. 15 februari Analysresultat klara. Etapp 4 startar. 28 februari Etapp 4 klar. Slutrapport lämnas. 3.2 Inlämning av projektförslag, etapp 1 Ansökan ska göras i särskilt ansökningsdokument, se Filminstitutet vill ha ansökan både som papperskopia och digitalt via e- post. Papperskopian av ansökan inklusive sanningsförsäkran ska vara undertecknade av behörig firmatecknare när den inkommer till Filminstitutet. Med pappersversionen ska dessutom bifogas registreringsbevis från Bolagsverket, detta ska inte vara äldre än tre månader. Om sökanden är en enskild firma så ska F-skattsedel bifogas istället för registreringsbevis. Om sökanden dessutom bedriver ekonomisk verksamhet ska sökanden vara momsregistrerad. Den 13 juli klockan 16.00: Elektronisk kopia av ansökan Den 16 juli: Pappersversion av ansökan och Sanningsförsäkran (med underskrift) Registreringsbevis från bolagsverket/f-skattsedel OBS! Samtliga frågor i ansökningsdokumentet ska vara besvarade eller ha en motivering till varför frågan inte är relevant för projektet. Ansökan ska skickas till (elektronisk version behöver inte vara undertecknad): Svenska Filminstitutet Att: Tillgänglig bio Box Stockholm E-post: tillgangligbio@sfi.se 3.3 Kriterier för utvärdering Ansökningar kommer att bedömas ur ett helhetsperspektiv enligt följande aspekter: (se mer utförliga krav i Kravspecifikationen och kravtabellen i det dokumentet). - hur förslaget lever upp till funktionella krav - hur förslaget lever upp till tekniska krav - hur förslaget lever upp till ekonomiska krav - hur förslaget lever upp till säkerhetsmässiga krav - hur förslaget lever upp till krav på leverans och drift - projektet adresserar tydligt behovet hos personer med funktionsnedsättningar 32

33 - slutresultatet har affärsmöjligheter Sökanden ska uppvisa en tydlig plan för produktion/inköp där upphovsrättsfrågor är klarlagda och försäljningsorganisationen är beskriven. - budget för kostnader att ta fram den tekniska helhetslösningen och dess affärsmodell. - Under utvärderingsperioden kommer några av de sökande att presentera sina förslag för Filminstitutet och Filminstitutets expertråd. Det är viktigt att sökanden är väl förberedd och kan svara på de frågor som ställs samt har med sig eventuella samarbetspartner som kan svara på sina respektive insatser i projektet. Filminstitutets expertråd består av personer med kompetens på relevanta områden i film- och biografbransch samt användare och bistår Filminstitutet i bedömningen av ansökningarna. 3.4 Förstudie, etapp 2 Filminstitutet bedömer vilka projektförslag som får genomföra en förstudie, etapp 2. I denna etapp ska förstudien arbetas fram. Denna ska innehålla en beskrivning av den tekniska lösningens alla delar från DCPn till den enhet med vilken biobesökaren kan lyssna på ljudspåret/en. Sökanden ska även presentera en plan för hur alla delarna ska produceras och/eller köpas in för att kunna utgöra den tekniska helhetslösning som efterfrågas i denna utlysning. Sökanden kan redan i etapp 2 påbörja arbetet med framtagning av fysiska produkter. Vid beslut att genomföra en förstudie ingår den sökande ett avtal med Filminstitutet. Filminstitutet finansierar förstudien med kr. Dokumentet för förstudien skickas ut till de företag som har gått vidare till etapp 2. Filminstitutet vill ha förstudien både som papperskopia och digitalt via e-post. Den 26 oktober klockan 16.00: Elektronisk kopia av förstudien Den 29 oktober: Pappersversion av förstudien Förstudien ska skickas till : Svenska Filminstitutet Att: Tillgänglig bio Box Stockholm E-post: tillgangligbio@sfi.se 3.5 Teknisk helhetslösning, etapp 3 Efter att förstudierna skickats till Filminstitutet granskas förslagen på nytt. Sökandens förslag erbjuds att fullfölja utlysningen i etapp 3 om kvalitetskraven motsvaras. Etapp 3 syftar till färdig helhetslösning som ska kunna köras i provdrift och testas av personer i målgrupperna. 33

34 Sökanden ska även lämna en rapport med plan för produktion i serie samt hur och till vilket pris produkten ska säljas. Vid beslut att fullfölja utlysningen ingår den sökande ett avtal med Filminstitutet. Filminstitutet finansierar etapp 3 med 75% av kostnaderna som har redovisats i budgeten, dock max kr. Sökanden ska lämna in den tekniska helhetslösningen som fysiska produkter redo för provdrift i Filminstitutets biograf och för testvisningar med målgrupperna på digitala biografer. Provdriften sker i Filminstitutets biograf tillsammans med husets maskinist för att säkerställa att den tekniska helhetslösningen fungerar enligt de krav som ställts upp i kravspecifikationens tabell. Efter provdriften får sökanden ett protokoll upprättat av Filminstitutets maskinist med provdriftens resultat som även kan innehålla påpekanden om korrigeringar. Sökanden bör då åtgärda dessa inom en vecka för att få möjlighet att utföra ytterligare en provdrift i Filminstitutets biograf innan testvisningarna ska ske. Testvisningar sker med ca 20 personer som har synnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter, på två biografer; den ena i Nyköping (Svenska Bio) och den andra i Stockholm (SF). Biograferna är bokade för en halv dags visningar där var och en av de inlämnade tekniska lösningarna testas. Testningen innebär att den sökande presenteras sin helhetslösning för biografens maskinister och besökande. Lösningen testas med en ca 15 min lång sekvens av en film. Efter varje sådan visning intervjuas besökarna och biografens personal enligt ett frågeformulär. Resultat från visningen får sökanden en vecka efter testvisningen. Utrustning i form av särskilda applikationer och erforderlig utrustning tillhandahålls i första hand av sökanden. För att produkterna ska kunna användas av SFIs och biografernas maskinister ska en utförlig instruktion för hantering finnas med. I denna etapp ska även uppgifter om hur produktion och/eller inköp ska ske lämnas tillsammans med en beskrivning av garantier, service, skötsel, underhåll och support. Sökanden ska även presentera beräknat pris för ingående moduler i den tekniska kedjan, från maskinrum till besökare. Efter visningarna får sökande tillbaka sin helhetslösning. 3.6 Avtal Sökanden som erhåller stöd kommer att teckna avtal med SFI för genomförande av etapp 2 och etapp 3. Avtalen för förstudien, etapp 2 och avtalen för framtagande av helhetslösning, etapp 3 finns tillgängliga på I avtalet för etapp 3 framgår att rättigheterna till resultaten inte tillhör Filminstitutet. Filminstitutet förbehåller sig dock rätten att informera om resultaten när Filminstitutet finner det lämpligt. I avtalet framgår också att Filminstitutet har rätt att utföra revision. Filminstitutet har rätt att när som helst under projektets löptid samt 34

35 inom skälig tid (max 6 månader) efter avslutning av projektet, genomföra en revision av projektet. Revisionen syftar till att verifiera projektets uppnådda resultat samt den ekonomiska redovisningen. I avtalet framgår också andra viktiga förutsättningar. När avtalet för etapp 3 är påskrivet av båda parter kan första delen av finansieringen 75 % av budgeten överföras till sökanden och etapp 3 kan starta. 3.7 Slutrapport, etapp 4 Sökanden ska lämna en slutrapport som beskriver utvecklingen till den färdiga lösningen tillsammans med testresultat samt affärsmodellen för produktion/inköp och hur försäljningsorganisationen ser ut. Till slutrapporten ska även en ekonomisk redovisning hur stödet har utnyttjats lämnas. Den ekonomiska redovisningen ska vara undertecknad av projektansvarig. Efter godkänd slutrapportering och ekonomisk redovisning avslutas utlysningen och resterande 25% av budgeten utbetalas. 4 Genomförande av utlysning 4.1 Filminstitutets roll Filminstitutet ställer krav på att genomförandet och redovisning sker på överenskommet sätt. De utsedda projekten ska genomföra och rapportera resultatet av sitt projekt efter respektive etapp. Filminstitutet kräver också att sökanden redovisar hur pengarna har disponerats för varje etapp. 4.2 Finansiering Förslag inom ramen för denna utlysning kan erhålla ett ekonomiskt stöd som motsvaras av den budget sökanden lämnar in, maximalt kr. Finansieringen sker enligt förordning (1988:764) om statligt stöd till näringslivet och kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 avseende stöd av mindre betydelse. Dessa regler begränsar det totala stödet av mindre betydelse som ett företag kan få under en period av tre beskattningsår. Det statliga stödet får inte överstiga euro. Stöd som faller in under andra stödordningar som godkänts av kommissionen ska inte räknas med. Storleken på finansieringen påverkas därför av om sökanden eller något annat företag i samma koncern (oavsett det är en äkta eller en så kallad oäkta koncern) har fått statligt stöd av mindre betydelse tidigare. Har den sökande eller något annat företag i samma äkta eller s.k. oäkta koncern redan erhållit, eller beviljats, statligt stöd av mindre betydelse som motsvarar euro under de tre senaste beskattningsåren (det innevarande beskattningsåret inkluderat) kan inga medel tilldelas. I Sverige avses med beskattningsår det räkenskapsår som sökanden tillämpar. Om den sökande eller något annat företag i samma äkta eller s.k. oäkta koncern har erhållit, eller beviljats, en lägre summa sker en avräkning 35

36 upp till den övre gränsen. Det är viktigt att man i ansökan noterar eventuella samarbetspartners och/eller underleverantörer eftersom tröskeln för stöd av mindre betydelse iakttas för var och en av dessa. EU-kommissionen har kommit till slutsatsen att det inte får finnas en risk att ett stöd riktat till en stödmottagare faktiskt tillkommer en annan som redan mottagit maxtak. Det är den sökandes ansvar att lämna en fullständig redogörelse för allt annat stöd av mindre betydelse om sökanden har fått under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret. Denna information anges i ansökan. Stödet betalas i svenska kronor. Finansiering av sökandens projekt kommer att ske i efterskott baserat på den angivna etappindelningen. Filminstitutet beviljar efter godkännande av föregående etapp finansiering enligt den fastställda planen. Utbetalning av stöd sker genom rekvisition av medel från Filminstitutet. Utbetalning sker 2-4 veckor efter godkännandet av föregående etapp. Stöd av mindre betydelse är ett statligt stöd och därför inte momspliktigt. 5 Sekretess Uppge gärna om ni anser att ansökan innehåller affärsmässigt känsliga uppgifter. Detta kan göras under övriga uppgifter i ansökan. Alla handlingar som inkommer till Filminstitutet är allmänna handlingar. Filminstitutet kan sekretessbelägga inkomna uppgifter som Filminstitutet bedömer vara affärsmässigt känsliga, se 30 kap. 23 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En sådan sekretessprövning gör Filminstitutet om någon begär ut en allmän handling från myndigheten. Ett beslut att sekretessbelägga kan dock överprövas av Kammarrätten i Stockholm. I beslutet om beviljande av medel kommer Filminstitutet att beskriva vad projektet handlar om och vad det syftar till. Denna information kan inte sekretessbeläggas. I pressmeddelanden och liknande kommer Filminstitutet att informera om sökandes namn och kort beskrivning av projektets förslag. 6 Definitioner Kreditbedömning Trippel-A ratingen baseras på en ekonomisk analys av ett företags kreditvärdighet. Ratingen förutser sannolikheten för att ett företag går i konkurs inom 36 månader. En kombination av s.k. delomdömen fastställer den slutgiltiga totala ratingklassificeringen för sökanden. Eftersom den tillgängliga informationsmängden varierar kan delomdömena skilja sig åt mellan olika företagsformer. Delomdömena kan vara en vägledning för att förklara varför företaget har fått en viss ratingklassificering. De fyra delomdömena är: 36

37 Ålder/Verksamhet Ägare/Ledning Ekonomi Betalningsförmåga Ratingklasser AAA Högsta kreditvärdighet Denna rating ges endast till aktiebolag. Bolaget ska dessutom omsätta mer än 2 miljoner, ha ett eget kapital på minst kr samt funnits i minst 10 år. Nyckeltalen ska dessutom vara över branschens genomsnitt. AA God kreditvärdighet Är den högsta rating ett handels-, kommanditbolag och enskild firma kan få. För aktiebolag krävs bl. a att omsättningen är över 1 miljon kronor och att nyckeltalen ligger över branschens genomsnitt. A Kreditvärdigt Ett genomsnittsbetyg. Företaget kan ha betalningsanmärkningar, men dessa uppvägs av ekonomisk stabilitet. AN Nystartat bolag Ges till nystartade företag där ingen negativ information finns. B Kredit mot säkerhet Företagets nyckeltal ligger under branschens snitt och/eller negativ information finns. C - Kredit avrådes Utmärker företag som har stora betalningsproblem, förbrukat aktiekapital, allvarliga revisionsanmärkningar, konkursengagemang och som har nyckeltal långt under branschgenomsnittet. Ej fastställd rating I de fall tillräckligt med information saknas eller då den är bristfällig fastställs ingen rating på företaget. Exempel på fall är när företaget inte bedriver någon verksamhet eller har inlämnat ett felsummerat bokslut. 37

38 Bilaga C, Kravspecifikation Tillgänglig Bio 1 Inledning Denna kravspecifikation avser medverkan i utlysningen av stöd, inom ramen för regeringsuppdraget Tillgänglig Bio om ökad tillgänglighet till film på digitala biografer, för att utveckla en teknisk helhetslösning som omfattar sändnings- och mottagningsutrustning för syntolkning och inläst textremsa till digitala biografer. 1.1 Kontaktpersoner Projektledare, Lisa Wacklin Svenska Filminstitutet SFI, liwa@sfi.se, Projektadministratör, Anders Westin SFI, anwe@sfi.se, Beskrivning Trots många olika sätt att konsumera film, är film på bio fortfarande en viktig arena för publik att ta del av filmskaparens uttryck och berättelse. Statistiken visar att antalet biobesökare hållit sig på en relativt konstant nivå de senaste 15 åren med ca 15 miljoner biobesök/år. Det finns dock grupper i samhället som har små möjligheter att ta del av film på bio med god behållning. Några av dessa grupper är de ca personer i Sverige som har olika grad av synskada 15 samt personer med läs-och skrivsvårigheter 16, t ex dyslektiker och andra som har behov av uppläst textremsa ca personer. Idag innebär filmvisningar på bio som är syntolkade att en person som genomgått en syntolkutbildning sitter i salongen och berättar vad som händer visuellt i filmen under naturliga pauser mellan filmens dialog och ljudeffekter. Syntolkaren är utrustad med en mikrofon och enkel sändar-/mottagar-utrustning och de synskadade tar del av ljudet via hörlurar. Eftersom dessa visningar sker på analoga biografer med en 15 Synskadad är den som har svårt att läsa eller som har svårt att orientera sig med hjälp av synen. De flesta kan svagt skönja färger och föremål eller ser med starkt begränsat synfält. Andra har svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. SRF beräknar antalet till över Omkring finns inskrivna vid någon av landets syncentraler och har rätt att låna talböcker. Källa: Synskadades Riksförbund 16 Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Personer med dyslexi utgör en undergrupp som särskilt definieras med avseende på svårigheternas orsaker och yttringar. 25 % av den vuxna svenska befolkningen, 20<, läser inte så bra som man förväntas göra när man lämnar grundskolan. Man kan exempelvis inte med god behållning tillgodogöra sig innehållet i en vanlig dagstidning eller läsa instruktionerna för receptbelagda läkemedel. Källa: Svenska Dyslexiföreningen och Centrum för lättläst 38

39 person som måste vara på plats och tolka live, så blir visningarna relativt kostsamma. Visningarna kräver även ett stort mått av framförhållning och planering av både arrangörer och de som ska besöka visningarna. Utbudet av syntolkad film är för litet för att man ska kunna anse att film på bio är tillgängligt för målgruppen som har synnedsättningar. Förutom personer med synnedsättningar finns även andra grupper som skulle kunna erbjudas möjligheter att del av eller ha större utbyte av film på bio. En sådan grupp är t ex personer med läs- och skrivsvårigheter och långsamläsande, som i dag har betydande svårigheter att ta del av utländska filmer med svensk text p.g.a. svårigheten att hinna läsa den svenska textremsan. I takt med att biograferna nu byter från analog till digital visningsteknik förbättras möjligheterna för synskadade och långsamläsande att ta del av film på bio eftersom den planerade sändnings- och mottagningsutrustning som är nödvändig för syntolkning och inläst textremsa därmed lättare kan kopplas till den utrustning som biograferna installerar i sina maskinrum. Den digitala visningstekniken ger helt andra möjligheter att tillgängliggöra svensk och utländsk film eftersom digitala filmkopior kan innehålla upp till sexton olika spår, t ex en otextad version, en svensktextad version, ett syntolkat ljudspår 17 och en inläst textremsa 18. Detta skulle kunna innebära att filmen är potentiellt tillgänglig för döva, hörselskadade, synskadade och långsamläsande från premiär och framåt, oavsett var och när den visas. I juni 2011 gav regeringen Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) och Post och Telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genomföra ett projekt som syftar till att utveckla ett system för syntolkning av film på digitala biografer för att öka tillgängligheten till film för synskadade. Möjligheten att använda tekniken för andra grupper med särskilda behov, t ex dyslektiker ska också beaktas En syntolkare går igenom filmen och bestämmer vilka händelser och annat visuellt som behöver beskrivas och skriver ett manus. Filmens pauser, alltså när det inte förekommer dialog, används. När manuset är klart ska det läsas in och bilda ett nytt ljudspår. I första hand är det svenska filmer som syntolkas. Främsta anledningen är att det kan vara svårt för publiken att följa en utländsk dialog och samtidigt lyssna på en svensk berättarröst. Källa: Syntolkning.nu 18 Uppläst textremsa avser utländsk, svensktextad film. Texten läses in neutralt utan dramatisering och underlättar för personer med läs- och skrivsvårigheter som har svårt att hinna med att läsa texten. Kan vara både mänsklig röst och talsyntes. 19 Uppdrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Post- och telestyrelsen om ökad tillgänglighet till film på digitala biografer genom syntolkning. Ku2011/977/MFI 39

40 Filminstitutet och PTS har utrett på vilket sätt denna utveckling ska ske och kommit fram till att göra en utlysning av stöd enligt de minimis 20. Sökanden i denna utlysning ska sålunda utveckla en teknisk helhetslösning för paketering, utsändning, överföring, mottagning och avlyssning av ljudspår med syntolkning och uppläst textremsa samt ta fram en affärsmodell för denna tekniska lösning. 1.3 Termer och förkortningar DCI - Digital Cinema Initiatives, LLC (DCI) skapades i mars 2002, och är ett samarbete mellan Disney, Fox, Paramount, Sony Pictures Entertainment, Universal och Warner Bros Studios. DCI: s främsta syfte är att etablera och dokumentera specifikationer för digital biograffilm som garanterar en enhetlig och hög teknisk prestanda, tillförlitlighet och kvalitetskontroll. DCI Specification Standard för digitala biografer. Ladda ner hela dokumentet från: DCP - Digital Cinema Package. Hårddisk med en samling av digitala filer för att lagra och förmedla ljud, bild och effekter, filmens all information. DAISY - Digitalt Anpassat InformationsSYstem (Digital Accessible Information SYstem) är en internationell standard för digitala talböcker. Syftet med formatet är att göra tryckt text tillgänglig på ett så användarvänligt sätt som möjligt för personer med läshandikapp, exempelvis synskador och dyslexi. Lista över internationella tillverkare av DAISY-spelare finns på Wi-Fi - en teknik för trådlösa nätverk. Bluetooth-teknik - ett trådlöst kommunikationssystem tänkt att ersätta kablage som ansluter många olika typer av enheter Hörslinga eller teleslinga - består av en ledning (även kallad magnetantenn) som monteras längs väggarna i en lokal. När en specialförstärkares audioutgång (högtalarutgång) ansluts till slingan genereras elektromagnetiska svängningar som en speciell telespole i hörsnäckan kan fånga upp. Infraröd strålning (IR-strålning) elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder strax över de för synligt ljus. Flersalongsbiograf - biograf med flera salonger av varierande storlek. Talsyntes - artificiellt tal som ska efterlikna människans röst, skapat med dator. Mediaspelare har till syfte att spela upp material i 2K eller 4K upplösning som är packat enligt DCI s DCP-standard 20 Insatser till enskilda företag som de minimis får beviljas för är mjuka investeringar, till exempel kontantstöd som beviljas med stöd av ett regeringsbeslut 40

41 Repertoarbiograf biograf med regelbundna visningar av aktuell biograffilm Postproduktion - innefattar det arbete som sker efter det att råmaterialet till en film är inspelat, till exempel klippning och ljudeffekter 2K/4K - är begrepp som används för att beskriva antalet bildpunkter på bildens bredd i tusental. KDM-låsning Key Delivery Message-låsning. En DCP som är förpackad enligt DCIs standard är i huvudsak krypterad. För att möjliggöra uppspelning av denna används en unik kod-nyckel som är kopplad till den aktuella biografens mediaspelare och det filmmaterial som ska visas. VPF - Virtual Print Fee en avgift som distributörer betalar in till en fond som syftar till att bidra till investeringskostnaden för biografers digitalisering. Avgiftens storlek baseras på den besparing distributörerna gör när digitala filmkopior är billigare att framställa än analoga filmkopior. 1.4 Hänvisningar till andra dokument och länkar Regeringsuppdraget - Uppdrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Post- och Telestyrelsen om ökad tillgänglighet till film på digitala biografer Kan laddas ner från: Information och regler för Tillgänglig Bio. Kan laddas ner från DCI Kravspecifikation. Kan laddas ner från: World Blind Union Toolkit. Kan laddas ner från: chnology.aspx Dyslexiförbundet FMLS - samlar personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, personer med matematiksvårigheter/dyskalkyli US UngaSynskadade - Synskadades Riksförbund Syntolkning Nu Centrum för Lättläst Audio Description Associates, USA The Audio Description Project skapat av American Council of the Blind, Audio Description in Scotland VocalEyes, engelsk välgörenhetsorganisation Royal National Institute of Blind People 41

42 1.5 Omfattning Utlysningen av stöd omfattar fyra etapper, projektförslag, förstudie, teknisk helhetslösning med fysiska produkter och slutrapport. Sökande kan ladda ner handlingar för etapp 1 på Sökanden uppmanas att gå in på denna adress då det kommer det att finnas kompletterande information (Q&A) publicerad i takt med att frågor inkommer och besvaras. Etapp 1. I denna etapp ska projektförslaget beskrivas som idé med enkel teknisk funktionsbeskrivning. Etapp 2. I denna etapp ska förstudien arbetas fram. Denna ska innehålla en beskrivning av den tekniska lösningens alla delar från DCPn till den enhet med vilken biobesökaren kan lyssna på ljudspåret/en. Sökanden ska även presentera en plan för hur alla delarna ska produceras och/eller köpas in för att kunna utgöra den tekniska helhetslösning som efterfrågas i denna utlysning. Etapp 3. Sökanden ska lämna in den tekniska helhetslösningen som fysiska produkter redo för provdrift i SFIs biograf och för testvisningar med målgrupperna på några av SFI utvalda digitala biografer. Provdriften sker i Filminstitutets biograf tillsammans med husets maskinist för att säkerställa att den tekniska helhetslösningen fungerar enligt de krav som ställts upp i kravspecifikationens tabell. Efter provdriften får sökanden ett protokoll upprättat av Filminstitutets maskinist med provdriftens resultat som även kan innehålla påpekanden om korrigeringar. Sökanden bör då åtgärda dessa inom en vecka för att få möjlighet att utföra ytterligare en provdrift i Filminstitutets biograf innan testvisningarna ska ske. Testvisningar sker med ca 20 personer som har synnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter, på två biografer; den ena i Nyköping (Svenska Bio) och den andra i Stockholm (SF). Biograferna är bokade för en halv dags visningar där var och en av de inlämnade tekniska lösningarna testas. Testningen innebär att den sökande presenteras sin helhetslösning för biografens maskinister och besökande. Lösningen testas med en ca 15 min lång sekvens av en film. Efter varje sådan visning intervjuas besökarna och biografens personal enligt ett frågeformulär. Resultat från visningen får sökanden en vecka efter testvisningen. Utrustning i form av särskilda applikationer och erforderlig utrustning tillhandahålls i första hand av sökanden. För att produkterna ska kunna användas av SFIs och biografernas maskinister ska en utförlig instruktion för hantering finnas med. I denna etapp ska även uppgifter om hur produktion och/eller inköp ska ske lämnas tillsammans med en beskrivning av garantier, service, skötsel, underhåll och support. Sökanden ska även presentera beräknat pris för ingående moduler i den tekniska kedjan, från maskinrum till besökare. 42

43 Etapp 4. Sökanden ska lämna en slutrapport som beskriver utvecklingen till den färdiga lösningen tillsammans med testresultat samt en redovisning av affärsmodellen för produktion/inköp och försäljningsorganisation. Det kan exempelvis vara så att någon eller flera av enheterna importeras från annat land och då ska hela kedjan från importförfarandet, eventuella agentavtal, lagerhållning, försäljningskanaler till slutkund beskrivas. Tillverkas produkterna i Sverige ska affärsmodellen från tillverkning till slutkund redovisas. Till slutrapporten ska även en ekonomisk redovisning över kostnaderna för utvecklingen av den tekniska helhetslösningen och upprättandet av affärsmodellen lämnas. Den ekonomiska redovisningen ska vara undertecknad av ansvarig från det sökande företaget. Efter godkänd slutrapportering och ekonomisk redovisning avslutas utlysningen och den resterande summa som motsvarar de redovisade kostnaderna utbetalas. 1.6 Viktiga tidpunkter 31 maj Utlysning av stöd. Etapp 1 startar. 13 juli Etapp 1 klar. Inlämning av projektförslag. 14 september Beslut om vilka projektförslag som går vidare och får göra förstudie, etapp 2. Avtal mellan SFI och sökanden skrivs. Etapp 2 startar. 26 oktober Etapp 2 klar. Inlämning av förstudie. 5 november Beslut om fortsättning att utveckla fysiska produkter. Avtal mellan SFI och sökanden skrivs. Etapp 3 startar. 11 januari Etapp 3 klar. Inlämning av teknisk lösning i form av fysiska produkter. 15 februari Analysresultat klara. Etapp 4 startar. 28 februari Etapp 4 klar. Slutrapport lämnas. 43

44 Utlysning 31/5 Etapp 1 startar Etapp 1 klar Inlämning av projektförslag 13/7 Utvärdering 13/7-14/9 Besked vilka som går vidare att göra förstudie, etapp 2 lämnas 14/9 14/9 Avtal Etapp 2 startar Etapp 2 klar Inlämning av förstudie 26/10 Beslut om fortsättning att utveckla fysiska produkter för provdrift och test i användargrupperna, etapp 3 lämnas 5/11 5/11 Avtal Etapp 3 startar Etapp 3 klar Inlämning av teknisk lösning som fysiska produkter 11/1 Provdrift och tester Analysresutat klara 15/2 Etapp 4 startar Etapp 4 klar Slutrapport lämnas 28/2 2 Övergripande beskrivning 2.1 Filmproduktionens fem stadier För att ge en inblick i processen att producera film presenteras de fem stadier som kan sägas utgöra en filmproduktion här nedan: 6. Utveckling 7. Förproduktion/förberedelser 8. Inspelning 9. Efterbearbetning/Postproduktion 10. Distribution I Sverige tar hela cykeln ungefär två år. En fullskalig Hollywoodproduktion tar cirka tre år. Den första tredjedelen av tiden går åt att utveckla idén. Den andra tredjedelen åt förberedelser och inspelning. Den sista tredjedelen åt efterbearbetning (inklusive musikläggning) och distribution. Utveckling Här utvecklas en idé till ett filmmanus i flera steg: från de första nerskrivna tankarna till en s.k. step outline, till ett manus, och slutligen ett antal bearbetningar. Under arbetet har manusförfattaren mycket kontakt med tänkbara produktionsbolag för att se om det finns någon 44

45 marknad för manuset. Sedan presenteras manuset för producenter och regissörer för att säkerställa filmens finansiering. Förproduktion Under förproduktionen får filmen sitt utseende och arbetet planeras, med budget och inspelningsschema. De poster som behövs under inspelningen tillsätts. Inspelning Varje tagning numreras i en klappa för att hjälpa redigeraren hålla reda på tagningarna vid klippningen. Klappan anger scenens nummer, tagningens nummer, regissör, producent, datum och filmens namn. Klappan används också för att synkronisera ljud och bild, eftersom ljudet spelas in separat. Vanligen skickas dagens tagningar i traditionell film (analog) till framkallning över natten (de kallas dagstagningar, på engelska dailies ) och granskas av regissören och vissa ur teamet så snabbt som möjligt. För digitalfilm visas filmen på liknande sätt. Efterproduktion/Postproduktion Här ställs filmen samman till en helhet. Filmen sätts ihop ( klipps ), och de visuella effekterna görs och fogas in i filmen. För- och eftertexter, samt alla skyltar i filmen, läggs in. Det ljud som tas upp under inspelningen är ofta endast dialogen, övrigt ljud undviks till så stor utsträckning som möjligt. Allt annat ljud läggs istället på i efterhand, vilket är två procedurer, fotsteg och ljudeffektläggning. I många länders filmer brukar dock mycket av dialogen spelas in i studio efteråt; en procedur kallad eftersynkning, där man till rörliga bilder, till exempel film, spelar in nytt talspår till en bild som redan har tal, där talet ska stämmas överens med bilden, bland annat synkroniseringen av munrörelser. Eftersynkroniseringsmetoden är dyr eftersom skådespelarna måste få lön under en längre tid, men ger ofta ett ljudkvalitetsmässigt högre resultat både i talet och i ljudsammanställningen. Ibland görs samma film också i olika språkversioner direkt som dubbning i vissa länder. Viss dialog spelas in på nytt, ljudet synkroniseras, och ljudeffekter(inklusive tramp och eftersynkronisering) läggs på. Musiken komponeras och läggs på. Den slutliga ljudmixen sker i en biografliknande miljö. Därefter är filmen låst, och filmen sägs ha nått final cut. En klipplista produceras och masternegativet skapas. Den kopieras till ett positiv, varpå den resulterade kopian blir master för de filmer som ska distribueras. (Anledningen till att man inte kopierar direkt från masternegativet är att man inte vill riskera att stå utan masternegativ.) Filmbolaget gör (ibland i Sverige, alltid i USA) en testvisning inför publik. Den feedback som kommer in avgör bland annat om vissa scener ska tas om. 45

46 Distribution Det här är det sista stadiet, där filmen går upp på biografer eller säljs till tevekanaler och/eller dvd. Vanligtvis sker detta genom en distributör. Filmen kopieras i tillräckligt många exemplar utifrån beräkningar om en kommande publik. Pressmaterial, affischer, och annat reklammaterial publiceras. Filmens trailer börjar visas. Filmens reklamkampanj startar ofta med presskonferenser, intervjuer, pressvisningar och visningar på filmfestivaler. Det är också vanligt att skapa en egen hemsida och att finnas i sociala medier som t ex Facebook. Filmen går upp på ett visst antal biografer, och ges oftast först senare ut på dvd. För att extra ljudspår för syntolkning och inläst textremsa ska kunna läggas till filmerna redan vid distribution på biograf krävs att de finns klara redan innan filmen går in i postproduktionstadiet (se ovan). Detta kräver löpande kontakt mellan filmens produktionsbolag, filmens postproduktionsbolag samt filmens distributör (vilka om vart annat kan vara samma bolag). Rutiner bör upparbetas för denna lösning för att minimera arbetsinsatsen inför varje separat filmproduktion. 2.2 Den digitala biografen Biografvärlden är mitt uppe i det största teknologiskiftet efter övergången från stum- till ljudfilm; skiftet från analog till digital film. Processen startar redan vid produktionen av filmen, som redan i dag oftast sker med ett digitalt inspelningsmedia, fortsätter sedan genom hela processen till den färdiga s.k. DCP:n (digital cinema package), d v s den digitala filmkopian för biografvisning. Visningen i biosalongen ger nu lika hög kvalitet som master originalet. Den digitala biografprojektorn är mycket ljusstark, med god färgåtergivning och kontrast. Biografens server är en kraftfull dator med stor kapacitet. Filmen levereras komprimerad och krypterad med KDM-låsning på en hårddisk som laddas ner i servern. Filmen är därmed oåtkomlig för olaglig uppspelning. Tillverkningskostnaden är låg för digitala kopior. Kvaliteten är minst lika bra som traditionell 35 mm film, och alltid i premiärskick. Den lilla hårddisken innebär enklare hantering av filmen i alla led jämfört med hantering av 35 mm-film. Genom samtidig premiär i hela landet, får både publik, distributör och biograf glädje av premiärlanseringens annonser, TV- och radioreklam, intervjuer, recensioner, m m. Då ökar publiktrycket kraftigt på mindre orter. Tekniken gör att även smalare filmer som i dag tas fram i ett fåtal kopior, kan spridas till fler platser. Per den 15 mars 2012 är 302 av 831 svenska biografer digitaliserade. Till årsskiftet beräknas siffran vara 500 biografer 21. Nedan visas en illustration över den digitala biografen. 21 Källa: Svenska Filminstitutet SFI 46

47 Illustration: Mattias Jonsson 2.3 Omvandlingen Under 2011 fanns 830 salonger i 478 biografer. 100 av dessa var flersalongsbiografer med totalt 452 salonger och 378 är s.k. singelbiografer med en salong. Pågående digitalisering av landets biografer kräver stora investeringar för att kunna fortsätta vara repertoarbiograf. Trots stöd från stat, kommun och egna insatser finns risk att vissa biografer på små orter, främst föreningsdrivna, kan tvingas avsluta sin verksamhet eftersom de inte är berättigade till det statliga stödet och kan ha svårt att hitta annan finansiering. Att exakt förutspå hur många som inte kommer att genomföra nödvändigt teknikskifte är inte möjligt men uppskattningsvis kan det handla om biografer som lägger ner sin biografverksamhet. Antalet biografsalonger kan således röra sig om salonger när digitalisering av landets biografer är genomförd i sin helhet. 2.3 Samspelet mellan filmbranschens parter - Värdekedjan Det är sannolikt att initiativet till att göra syntolksspår och uppläst textremsa kommer att tas av filmens distributör eller producent. Ljudspåren produceras och integreras med filmen i postproduktionsledet. Viktigt är då att syntolkaren och/eller uppläsaren 22 Anders Westin, film- och biografkonsulent, Film i Västmanland. 47

48 får ta del av filmen för att kunna skriva och läsa in manus. Detta material bearbetas sedan av postproduktionsbolaget som lägger in filmens alla olika ljudspår på DCPn. Producent Regissör butörer Produktionsbolag Postproduktion Distri- Biografer Samspelet mellan filmbranschens parter. 2.4 Grundförutsättningar Avsikten med denna utlysning är att skapa intresse för att utveckla en teknisk helhetslösning för syntolkning och uppläst textremsa på den digitala biografen, som är accepterad av filmbranschens berörda parter och slutanvändarna; personer med synnedsättningar och långsamläsande. Lösningen ska vara utformad så att den ska kunna fungera på samtliga biografvisningar parallellt med övrig publik som inte har behov av extra tjänster. I utlysningen välkomnas även innovatörer och leverantörer av teknik från andra branscher än filmbranschen, dvs sökanden kan vara ett redan etablerat varumärke i andra branscher. Dock måste sökanden vara införstådd med att det kan krävas samverkan med en, för biografbranschen känd och accepterad teknikleverantör, i det senare implementeringsskedet. Detta för att säkerställa att installation, service och underhåll sker i enlighet med biografens krav och fungerar i samklang med biografernas övriga utrustning. Exempel på leverantörer av digital utrustning till biografer finns på under fliken Våra stöd/biografstöd/digitalisering av biograf. Dessa är endast förslag på leverantörer som är kända och etablerade bland svenska biografägare. I slutförslaget ska de varumärken som kan komma ifråga dock vara beredda att genomlysas. 3 Krav 3.1 Funktionella krav Den tekniska helhetslösningen ska dels förmedla ljudspår för personer med synnedsättningar och rör då i första hand svensk film där syntolkaren återger händelser i filmen utöver dialog och andra ljudeffekter såsom rumsligheter, kostymer, ansiktsuttryck, kroppsspråk etc som är viktiga för filmens handling och dels för personer med läs- 48

49 och skrivsvårigheter. För den senare gruppen handlar det om utländsk film med svensk textremsa som dessa personer har svårt att hinna med att läsa och därför får glädje av uppläst textremsa. Berörda publikgrupper i salong behöver en mottagarutrustning som dels kan ta emot signalen som skickas från sändarutrustning i maskinrummet och dels kan göra det möjligt för besökaren att lyssna av syntolkspåret eller den upplästa textremsan. I utlysningen söks en lösning där ljudet från syntolksspåret alternativt spåret med den upplästa textremsan är synkroniserat med filmen och spelas upp direkt från server/mediaspelare eller via synksignal till enhet med separat ljud som besökaren kan ta del av i sin hörlur, snäcka eller liknande. Mottagarutrustningen kan vara en enhet som biobesökaren använder redan idag för andra funktioner/användningsområden. Att användarna på så vis kan samutnyttja biobesökets utrustning med annan personlig utrustning bedöms positivt. I de fall mottagarutrustningen även består av en hörlur, snäcka eller liknande för avlyssning kan försäljning till biobesökaren på plats komma ifråga. Uthyrning av motsvarande utrustning bedöms däremot inte vara en framkomlig väg. Biografens personal anses inte ha möjlighet att ansvara för hantering med laddning, rengöring och service för utlämning/inlämning. Besökarnas mottagningsutrustning får inte störa övrig publik med avseende på ljud eller ljus från displayer. Mottagarnas utrustning måste fungera i biografmiljön d v s kunna släppa genom filmens övriga ljud från salongens högtalare. Den tekniska helhetslösningen ska fungera i flersalongsbiograf. Signal från en salong får inte påverka eller påverkas av signal i närliggande salong. Fler användare som sitter samtidigt i en salong får inte påverka varandras mottagningskvaliteter eller kvalitén för övriga besökare i salongen. Användarnas mottagarutrustningar kan t ex vara en Daisyspelare eller Smartphone/androidbaserade. Möjlighet till uppspelning av extra ljudkanaler för syntolkning och inläst textremsa på alla DCI-certifierade biografsalonger är ett framtida önskemål. Utrustningens kapacitet avseende ljudkvalitet etc. får inte vara avhängigt av antalet besökare som utnyttjar tjänsterna syntolkspår och uppläst textremsa, d.v.s. kvalitet och funktionalitet måste vara konstant oberoende av antalet besökare samtidigt i aktuell biografsalong. Den tekniska lösningen ska vara kompatibel med övrig utrustning i maskinrum och ska vara enkel att installera och hantera i driftläge för biografens tekniska personal. Nödvändig kunskap ska inrymmas i medföljande manual och inte kräva separat utbildning. Mottagarutrustning ska vara utformad utifrån användargruppernas särskilda behov avseende synskadade/blinda och personer med läs- och skrivsvårigheter. 49

50 3.2 Tekniska krav Den tekniska helhetslösningen ska bygga på DCIs kravspecifikation. Utrustningen ska enkelt kunna integreras i biografens maskinrum Utrusningen ska kunna uppgraderas. Underhåll och service av utrustningen måste kunna genomföras av biografens egna tekniker (jfr hörselslingor när det gäller enkelhet och säkerhet). Lösningen ska levereras med servicemanual Möjliga tekniska lösningar för uppspelning - exempel De nedan presenterade alternativen är endast exempel på lösningar: Generella förklaringar: Streckad röd linje avser synksignal från mediaspelare. Röd heldragen linje är ljudspår med syntolkning alternativt uppläst textremsa Blå heldragen linje är ordinarie filmljud Uppspelning alternativ 1 Illustration: Mattias Jonsson 50