Tillgänglig Bio: Regeringsuppdrag för ökad tillgänglighet till film. Tillgänglig Bio. Regeringsuppdrag för ökad tillgänglighet till film

Transkript

1 Tillgänglig Bio: Regeringsuppdrag för ökad tillgänglighet till film Tillgänglig Bio Regeringsuppdrag för ökad tillgänglighet till film

2

3 Innehåll 1. Begrepp och definitioner Inledning Bakgrund, syfte och mål Syfte Effektmål Uppdragets mål Målgrupper Avgränsningar Uppdragets organisation Projektorganisation Filmbranschens värdekedja Uppdragets intressenter Tekniska lösningar i andra länder Storbritannien USA Uppdragets bedömning Genomförande Tillgänglig Bio del Utlysningens fyra etapper och resultat Förslag, provdrift och tester Resultat och tre tekniska lösningar Komp & Assist Dogood Videvox Fortsatta processer efter Tillgänglig Bio del

4 6.2 Tillgänglig Bio del De tekniska lösningarna och uppdragets fortsättning Videvox Komp & Assist Sennheiser Dogood Movie Reading Parlamo Ljudjämförelse och vattenmärkning Kostnader Utvärdering Slutsatser Grand Budapest Hotel Seminarium med användargrupperna Kursändring i uppdraget Avropsförfrågan Framtagning av ny lösning för ljudigenkänning Filmägarnas kontrollbyrå och Bioguiden Testfilmer Framtagning av ljudspår för syntolkning och uppläst text Informationsspridning Reklam- och instruktionsfilmer Realisering Aktörernas roller och ansvar Filmdistributören Bioguiden Postproducent Ljudspårsproducent Applikationsutvecklare Biobesökare Drift och support Ekonomi Slutord... 33

5 Tillgänglig bio Regeringsuppdrag för ökad tillgänglighet till film 1. Begrepp och definitioner 2K/4K. Beskriver antalet bildpunkter på bildens bredd i tusental. AD. Audio description motsvaras av det svenska begreppet syntolkning. Android. Ett öppet mobilt operativsystem för främst smartphones och surfplattor. Användaren. En person som använder sig av den tekniska ljudigenkännings- och synkroniseringslösningen för att få tillgång till syntolkning och/eller uppläst text för en film. API/API-anrop/API-nyckel. Applikationsprogrammeringsgränssnitt, en specifikation av hur applikationer/applikationsprogram kan användas och kommunicera med en specifik mjukvarukomponent. Applikation. App är en applikation som kan laddas ned från App Store eller Google Play. Blu-ray. Ett format för digital lagring av stora mängder data, inklusive film och spel. Det är en utvidgning av en dvd men med samma fysiska storlek. DAISY. Digitalt Anpassat InformationsSYstem (Digital Accessible Information SYstem) är en internationell standard för digitala talböcker. DCI System Specification. En kravsamling som syftar till att få en enhetlighet i branschen för att hantera, distribuera och spela upp material i digitala biografer. dcimovies.com/specification DCP. Digital Cinema Package, det filmpaket som innehåller de digitala filer som utgör en hel film. Desktopapplikation. Ett program som kan köras självständigt i en stationär eller bärbar dator. Till skillnad från ett webbaserat program som kräver att köras via en webbläsare. Diskrimineringslagstiftningen. regeringen.se/sb/d/11043/a/ Fingerprint (även kallad acoustic fingerprint ). En digital omvandling (genom en specifik fingerprintalgoritm) av en ljudsignal och används bland annat till att identifiera ett ljudprov eller jämföra två ljudsignaler med varandra. FPS. Frames Per Second, rutor per sekund eller bilder per sekund, är ett mått på hur snabbt en film går genom en uppspelningsapparat, till exempel en filmprojektor. För film på biograf är det vanligast med 24 rutor per sekund medan det för film på tv eller dvd är 25 rutor per sekund. GUI. Graphical User Interface, ett vedertaget begrepp för användargränssnitt. ios. Ett operativsystem från Apple för användning i Apples mobila enheter iphone, ipad och ipod touch men även till Apple TV. Kbit/s. Kilobit per sekund. Ljudigenkänningsteknik. Filmens ljud omvandlas till ett fingerprint, med hjälp av en algoritm, kopplad till positionen/tidskoden i filmen. Detta fingerprint blir en slags ljudjämförelsefil. Vid filmvisningen fångar ljudigenkänningslösningen upp en bit av filmens ljud och omvandlar detta till ett jämförande ljudmönster för att hitta bästa matchning. När bästa matchning hittats levereras den position i filmen där ljudmönstret hittats. Ljudjämförelsefil. Filmljudets fingerprint kopplad till filmens tidskod kallas här filmens ljudjämförelsefil. Ljudjämförelsepaket. Ljudfilerna för syntolkning och/eller uppläst svensk text tillsammans med filmljudets ljudjämförelsefil är det som kallas filmens ljudjämförelsepaket. Ljudspårsproducent. Företag som tar fram ljudspår för syntolkning och uppläst text. 5

6 Läs- och skrivsvårigheter. En övergripande term som omfattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Svårigheten kan bero på syneller hörselproblem, kulturell och språklig understimulering, språkstörning, bristfällig undervisning, emotionella problem, bristande kunskaper i svenska språket (när ett annat språk är modersmålet) och dyslexi. En vanlig bedömning är att 5 8 procent av befolkningen har betydande svårigheter att läsa och skriva. Källa: Dyslexiförbundet FMLS Mediablock (IMB). En mediaspelare som spelar upp material i 2K- eller 4K-upplösning som är packat enligt DCIs DCP-standard. Mobil enhet. Den enhet som användaren behöver för att få tillgång till applikationen och som kan koppla in en avlyssningsenhet. Kan till exempel vara en smartphone, surfplattor och mediaspelare med wifi (Android och ios). MP3. Standard för komprimering av digitalt ljud. Postproduktion. Arbete som sker efter att råmaterialet till en film är inspelat, till exempel klippning, visuella effekter och ljudeffekter. PTS. Post- och telestyrelsen. Tittkopia ( screener ). En version av filmen som möjliggör visning till exempel i datorn inför arbetet med syntolkning och uppläst text som sker i en ljudstudio. Uppläst text. Svensk text på utländsk film som är inläst och kan avlyssnas. URL. Uniform Resource Locator, på svenska kallad webbadress. Vattenmärkning (watermark). Ett vattenmärke kan bildas genom att ändra på minsta signifikanta bit i ljudströmmen och användas för ljudigenkänning. Visningsfönster. Film kan visas i olika visningsfönster, till exempel på biograf, på tv/dvd/vod via datorn, på tv eller surfplatta. Vod. Video On Demand, innebär att filmen distribueras via ett nätverk i det ögonblick tittaren vill se filmen. Wav-format. Wav-filer kan vara okomprimerade vilket betyder att de tar upp större minnesplats och är av hög kvalitet, högre än till exempel en MP3-fil. Wifi. Teknik för trådlösa nätverk. Synnedsättning. Har den som har svårt att läsa eller som har svårt att orientera sig med hjälp av synen. Cirka personer finns inskrivna vid någon av landets syncentraler och har rätt att låna talböcker. Källa: Synskadades Riksförbund Syntolkning. Händelser och miljöer i filmen beskrivs och läses upp vid sidan av filmens dialog och övriga ljud. Talsyntes. Artificiellt tal som ska efterlikna människans röst, skapat med dator. Tillgänglighet. Ett begrepp som används för att beskriva hur pass väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med olika typer av funktionsnedsättningar. 6

7 Tillgänglig bio Regeringsuppdrag för ökad tillgänglighet till film 2. Inledning I juni 2011 gav regeringen Svenska Filminstitutet och Post- och telestyrelsen i uppdrag att ta fram en teknisk helhetslösning som gör det möjligt för personer med synnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter att ta del av film på biograf. Uppdraget redovisades i rapporten Tillgänglig Bio och på seminariet den 28 maj 2013 på Filminstitutet. Rapporten beskrev flera tekniska lösningar som skulle kunna installeras i biografernas maskinrum under 2014 om de vidareutvecklades. Den 14 november 2013 fattade därför regeringen (Kulturdepartementet och Näringsdepartementet) formellt beslutet att uppdra Filminstitutet och Post- och telestyrelsen att fortsätta projektet Tillgänglig Bio (2) med syfte att skapa förutsättningar för reguljära filmvisningar med syntolkning och uppläst svensk text på biografer. Denna rapport beskriver uppdraget i sin helhet från juni 2011 till och med mars 2015, det vill säga Tillgänglig Bio 1 och 2. Den syntolkade filmen Jag ser dig visades på Visir Bio under Leksands Filmdagar och under filmens Sverigeturné Foto: Björn Larsson 7

8 Tillgänglig bio Regeringsuppdrag för ökad tillgänglighet till film 3. Bakgrund, syfte, mål Antalet biobesökare har hållit sig på en relativt konstant nivå de senaste 15 åren med cirka miljoner biobesök per år var siffran 16,3 miljoner. (Källa: Filminstitutet.) Det finns dock grupper i samhället som har små möjligheter att ta del av film på bio med god behållning. Några av de grupperna är de cirka personer i Sverige som har olika grad av synnedsättningar samt personer med läs- och skrivsvårigheter, uppdraget har räknat med totalt cirka personer. Film på bio ska, liksom annan kultur, vara tillgänglig för alla. Sedan januari 2015 har också diskrimineringslagstiftningen skärpts vilket till exempel har inneburit att SF Bio har valt att visa samtliga föreställningar av svensk film med svensk text. Tidigare kunde personer med hörselnedsättningar räkna med att endast ett fåtal av alla visningar var textade. För personer med synnedsättningar innebär syntolkning, det vill säga att händelser och miljöer i filmen beskrivs och läses upp vid sidan av filmens dialog och övriga ljud, att filmen blir tillgänglig. På motsvarande vis blir utländska filmer tillgängliga för personer med läs- och skrivsvårigheter om den svenska texten läses upp. På regeringens uppdrag har Filminstitutet sedan 2000 fördelat stöd till film och video för syntolking och textning på svenskt språk. Numera är det dock krav att den svenska film som fått produktionsstöd också förses med svensk text. Syntolkade filmvisningar på bio har hittills inneburit att en syntolksutbildad person sitter i salongen och berättar för personer med synnedsättningar vad som händer visuellt i filmen via en sändar- och mottagarutrustning. Metoden kräver framförhållning och planering av både arrangörer och de som ska besöka visningarna. Under 2014 genomfördes cirka 150 sådana syntolkade filmvisningar med totalt cirka biobesökare med synnedsättningar. (Källa: Filminstitutet.) Stödet har bidragit till en ökad tillgänglighet, men utbudet och möjligheterna är fortfarande för små för att man ska kunna anse att film på bio verkligen är tillgänglig för personer med synnedsättningar. Detsamma gäller för personer med läs- och skrivsvårigheter som har begränsade möjligheter att hinna med att läsa den svenska textade översättningen på utländska filmer. Filminstitutets stöd har fram till 2014 inte omfattat uppläst svensk text. Utgångspunkten för det här uppdraget har varit att utveckla den teknik som behövs för reguljära visningar av film med syntolkning och uppläst text. 3.1 Syfte Att utveckla en teknisk helhetslösning för ljudspår med syntolkning och uppläst svensk text för film i första hand visad på biograf. 3.2 Effektmål Effektmålet har varit ett ökat antal tillgängliga filmföreställningar för personer med synnedsättningar och för personer med läs- och skrivsvårigheter, från dagens cirka 150 syntolkade visningar per år till samtliga föreställningar av de filmer som har försetts med ljudspår för syntolkning och uppläst text. Att det kommer att röra sig om en markant ökad tillgänglighet ger biografstatistiken en fingervisning om. De tio mest sedda svenska filmerna 2014 visades vid tillfällen och de tio mest sedda utländska filmerna 2014 vid tillfällen. (Källa: Filminstitutet.) Det innebär 8

9 att om alla de filmerna hade försetts med nämnda ljudspår skulle samtliga visningar ha varit vara tillgängliga. 3.4 Målgrupper 3.3 Uppdragets mål Uppdragets målgrupper är personer med synnedsättningar, och personer med läs- och skrivsvårigheter, totalt har uppdraget räknat med cirka personer. Uppdragets mål för Tillgänglig Bio 1 var att, vid slutdatum den 28 maj 2013, ha förslag på tekniska helhetslösningar. De skulle då ha körts i provdrift, testats av målgrupperna och biografernas personal, samt utvärderats och accepterats av filmskapare, producenter, distributörer, biografägare och besökare med särskilda behov. För Tillgänglig Bio 2 utökades målen och till den 31 mars 2015 skulle det finnas en öppen teknisk lösning och tillhörande applikationer samt en branschstandard med instruktioner för filmbranschens aktörer. Vidare skulle det finnas minst fem syntolkade filmer och tio filmtitlar med uppläst text tillgängliga i applikationerna. För att personer med särskilda behov och andra biobesökare lätt ska kunna få en överblick av det aktuella utbudet skulle en plattform för information om var och när visningar med syntolkning och uppläst svensk text äger rum ha utvecklats. Ytterligare ett mål var att en samverkansgrupp bestående av representanter för biografägare, distributörer och målgruppernas organisationer hade bildats. 3.5 Avgränsningar Projektet har inte beaktat andra tillgänglighetsaspekter på biografer än ljudspåren. Slutrapporten i sin helhet med bilagor finns att ladda ner från sfi.se/tillgangligbio. Akademin Valand Foto: Dan Sandkvist 9

10 Tillgänglig bio Regeringsuppdrag för ökad tillgänglighet till film 4. Uppdragets organisation Uppdragets mål har varit att ta fram förslag för de tekniska helhetslösningar som ska vara testade, utvärderade och accepterade av såväl personer med särskilda behov som av filmskapare, producenter, distributörer och biografägare. Därför var det från början nödvändigt att skapa arbetsgrupper med representanter från alla ovanstående grupper. För sakkunskapen om den digitala utvecklingen på svenska biografer, stödgivning, biografteknik, omvärldsanalys, frekvenser och tillstånd samt projekthantering har representanter från Filminstitutet och PTS utgjort uppdragets projektgrupp. Ett stort antal personer med erfarenheter och kunskaper inom filmbranschen och på tillgänglighetsområdet har också kontaktats och intervjuats för att ge nödvändiga referenser till uppdraget. 4.1 Projektorganisation Projektägare Elisabeth Wengström, juni 2011, Filminstitutet och från och med januari 2014 Hjalmar Palmgren, Filminstitutet. Styrgrupp Elisabeth Wengström, juni 2011, Filminstitutet och från och med januari 2014 Hjalmar Palmgren, Filminstitutet och Tomas Johansson, Filminstitutet samt Malin Wahlquist, juni 2011, PTS. Projektledning Projektledare Lisa Wacklin, Filminstitutet. Teknisk administration Anders Westin, Filminstitutet, Teknisk administration Ulf Slotte, Filminstitutet, Teknisk dokumentation Lena Andersson, PTS, Projektgrupp Ramon Reissmuller, Tomas Johansson och Pia Strandberg, Filminstitutet. Expertgrupp PTS Charlotta Glantzberg, Jörgen Ahlström och Malin Wahlquist. Företrädare för besökare med synnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter Eva Nilsson, Karin Hjalmarsson och Joachim Kåhlman, Synskadades Riksförbund (SRF), Jakob Larsson och Josefin Bergstrand, Unga Synskadade (US), Jesper Klein, Myndigheten för tillgängliga medier och Inger Rålenius, Dyslexiförbundet (FMLS). Företrädare från filmbranschens olika led Håkan Bjerking, ordförande Sveriges Filmregissörer (SFR), Johanna Bergenstråhle, generalsekreterare Film & TV-Producenterna, Peter Bengtsson, VD Balken postproduktion, Tony Ahlgren, Filmuthyrarföreningen, Per Wermelin, teknisk chef SF Bio och Åke Hedlund, vice VD Svenska Bio. Tillgänglig Bio 2 skapade två arbetsgrupper som var och en representerade aktörerna biografägare och distributörer. 10

11 Akademin Valand Foto: Dan Sandkvist Arbetsgrupp 1 med representanter för biografteknik Per Wermelin, SF Bio, Rickard Letterborn, Svenska Bio, Niklas Nornemark, Folkets Hus & Parker samt Richard Liljedahl, Eurostar. Arbetsgrupp 2 med representanter för distribution och produktion Björn Gregfelt, Filmuthyrarföreningen, Eva Sundqvist Olmos, SF Film, Linda Westin, Nordisk Film, Hansi Mandoki, 20th Century Fox, Kristina Pesznecker, Scanbox samt Henrik Johnson, Filmtech. Projektets arbetsgrupper med sina sammansättningar av representanter från filmbranschen och representanter ur användargrupperna, har utgjort en viktig del för att kunna utforma kravspecifikationer och bedöma utvecklingen av de tekniska lösningarna. Sedan uppdragets början har filmbranschens aktörer regelbundet samlats och diskuterat de problem och möjligheter som ökad tillgänglighet av film kan innebära, tillsammans med besökargrupperna. Det har varit en målsättning att få alla parter att se värdet av ökad tillgänglighet till film på biografer. Det har också varit viktigt att skapa en ömsesidig förståelse och respekt för förutsättningarna som var och en av parterna i värdekedjan befinner sig i. 4.2 Filmbranschens värdekedja Nedanstående bild visar vilka aktörer som berörs när en svensk film utvecklas från idé till visning för biobesökare. 4.3 Uppdragets intressenter Utanför projektet finns en rad organisationer, föreningar och myndigheter som löpande har fått information om projektet och från vilka uppdraget har hämtat värdefulla synpunkter och önskemål. Under uppdraget har också fler och fler spontant visat intresse för tekniken och dess användning. Exempel på ovanstående är Lättläst.se, regionala filmresurscentrum, Våra Gårdar, Folkets Hus och Parker, Sveriges Television, Sveriges Biografägareförbund, Riksföreningen Biograferna, Sveriges Filmuthyrareförening u. p. a., Föreningen Sveriges Regissörer, Film & TV- Producenterna, de nordiska filminstituten, IDCF, Samsung/Cheil med flera. Producenter Regissörer Postproduktionsbolag Filmdistributörer Biografägare Biobesökare Produktionsbolag 11

12 Tillgänglig bio Regeringsuppdrag för ökad tillgänglighet till film 5. Tekniska lösningar i andra länder När uppdraget startade hösten 2011 var det av stor vikt att få en bild av vilken teknik som fanns utvecklad för syntolkade visningar på andra marknader. Det var framför allt i Storbritannien och i USA som kunskaperna och erfarenheterna på området syntolkade filmer på biografer fanns. Det visade sig också att många av de stora filmtitlarna mer eller mindre rutinmässigt förses med syntolksspår, ett faktum som flera av de svenska distributörerna inte kände till innan uppdraget informerade dem. 5.1 Storbritannien I Storbritannien finns tre typer av verktyg för att öka tillgängligheten till film på biografer. Ett är Audio description AD, som motsvaras av det svenska begreppet syntolkning. Det andra är Hearing impaired HI som innebär ett särskilt volymförstärkt ljudspår (för hörselnedsatta) och det tredje är textning (för döva). Ljudspåren är i Storbritannien placerade på filmens DCP-kopia och avlyssnas med utrustning som finns på biografen. Enligt British Film Institute (BFI) är mer än 300 biografer idag utrustade med de särskilda trådlösa hörlurar som krävs för syntolkade och ljudförstärkta visningar i biografernas befintliga IR-system. För att visningen ska vara tillgänglig hänger det alltså dels på om biografen har rätt utrustning och dels på om biografen visar en DCP-kopia av filmen som är försedd med de särskilda ljudspåren och/eller text. Besökaren som har särskilda behov måste således själv ta reda på vilken film, vilken biograf och vilken föreställning som kan vara aktuell. Förra året var mer än hundra engelskspråkiga titlar försedda med syntolkning, ljudförstärkning och/eller text. Den engelska tekniken har dock inte bedömts som ett attraktivt alternativ i uppdraget Tillgänglig Bio. Främst beror det på att biograferna måste tillhandahålla och underhålla utrustningen vilket har betraktats som ett avsevärt merarbete. Kostnaderna för utrustningen är också höga. Organisationen Your Local Cinema, som den engelska film- och biografindustrin står bakom genom BFI, Cinema Exhibitors Association and the UK Cinema Industry (CEA), Film Distributors Association and UK Film Distributors (FDA), Deluxe Media med flera, ansvarar för marknadsföring av och information kring syntolkade och ljudförstärkta visningar. Uppdraget har tagit del av Your Local Cinemas filmguider tillsammans med delar av användargruppen och funnit att informationen är svåråtkomlig och otillräckligt utformad för personer med synnedsättningar. De stora filmbolagen bär själva kostnaderna för syntolkningsspår, medan mindre bolag har möjlighet att söka statligt stöd. Utrustning finansierades delvis av regeringen och delvis av biograferna själva. (Källa: Sonali Rai, Media and Culture Development Officer, Royal National Institute of Blind People, RNIB.) 5.2 USA I september 2012 aviserade en av världens största biografkedjor Cinemark Holdings att de ska erbjuda syntolkade visningar på sina största biografer. I takt med att deras biografer digitaliserades utrustades de även med teknik för syntolkning. Alla salonger i Kalifornien hade i september 2012 syntolksutrustning och planen har varit att de största biograferna över hela USA ska fortsätta att förses med utrustningar. Ansvaret för att syntolkningen görs och läggs på DCPn ligger 12

13 hos distributörerna. Cinemark har valt att installera syntolkningsutrustningen Fidelio som har utvecklats och tillverkas av Doremi Cinemas. Det systemet bygger på att besökaren har med sig egna hörlurar och använder en mottagare som biografen tillhandahåller. Syntolkningen i amerikanska salonger genomförs vanligtvis digitalt, numera via ljudspår på DCP, eller på en CD som är synkroniserad med filmen och vanligtvis utsänd via IR alternativt via FM-system som är installerat i salongen. På biografteknikmässan i Los Angeles i april 2013 hade den Fidelioutrustning som lanserades året innan då fått sällskap av ytterligare två tillverkare av syntolksutrustningar; Sony och Sennheiser. Det var då dock fortfarande inte någon tillverkare som hade satsat på att använda en smartphone som mottagarenhet. 5.3 Uppdragets bedömning De amerikanska och engelska distributörerna kan låta svenska distributörer ta del av deras syntolkningar vilket kan förenkla arbetet med att ta fram ett svenskt syntolkningsspår. Besökarna skulle även kunna välja att lyssna på den engelska syntolkningen vilket har uppfattats som intressant av flera personer i uppdragets testgrupper. Tillgänglig Bio har haft tillgång till en Fidelio utrustning för att utvärdera om den skulle kunna vara en intressant lösning för de svenska biograferna. Som tidigare nämnts i 5.1 var varken biografägare eller användargrupperna attraherade av mottagarenheter som biograferna ansvarar för utan förespråkar smartphones. Odeon, Leicester Square, London Foto: Lisa Wacklin 13

14 Tillgänglig bio Regeringsuppdrag för ökad tillgänglighet till film 6. Genomförande 6.1 Tillgänglig Bio del 1 Den första delen av Tillgänglig Bio genomfördes i fyra etapper under perioden september 2011 juni Under första etappen genomfördes utlysningen av uppdraget och då efterfrågades ett projektförslag presenterat som en idé med en enkel teknisk funktionsbeskrivning. Före utlysningen enades uppdragets aktörer om kriterierna för den kravspecifikation som har legat till grund för utvecklingen av den tekniska helhetslösningen. I början av uppdraget identifierades tänkbara teknikutvecklare och under diskussioner i arbets- och projektgrupperna vidgades gruppen och kom att omfatta även företag från andra branscher. De för biografbranschen kända leverantörerna av biografutrustning kompletterades med andra typer av teknikutvecklare, till exempel företag som tidigare varit i kontakt med PTS, industridesigners, uppfinnare och IT-företag. Cirka företag har tagit del av utlysningen. Ett av de hot som identifierades tidigt i uppdraget var regissörers, producenters, distributörers och biografägares rädsla för tidsbrist och ökade kostnader som en följd av införandet av ljudspår för syntolkning och uppläst text. Uppdraget har därför låtit alla aktörer i värdekedjan få stort utrymme för att tydliggöra krav, behov och önskningar och för att på så vis öka förståelsen för vars och ens förutsättningar och vardag. Det är i det klimatet som underlag har arbetats fram och beslut om stöd till teknikföretag har fattats. I nästa etapp arbetades förstudien, med en beskrivning av den tekniska lösningens alla delar från biografens maskinrum till biobesökarens mottagarenhet, fram. Sökanden presenterade även en plan för hur alla delarna skulle produceras och/eller köpas in för att kunna utgöra en helhetslösning för biograferna. I tredje etappen togs den tekniska helhetslösningen fram, redo för provdrift i Filmhusets biografer och för testvisningar med målgrupperna på annan digital biograf. För att produkterna skulle kunna användas av biografernas maskinister efterfrågades en utförlig instruktion för hantering. I den här etappen lämnades även uppgifter om hur produktion och/eller inköp skulle ske tillsammans med en beskrivning av garantier, service, skötsel, underhåll och support för utrustningen. Sökanden presenterade även ett beräknat pris för alla delar, från maskinrum till biograf. I fjärde och sista etappen lämnade sökanden en slutrapport med ekonomisk redovisning, en beskrivning av utvecklingsarbetet fram till och med den färdiga lösningen tillsammans med testresultat samt en redovisning av affärsmodellen för produktion/inköp och försäljning. 14

15 6.1.1 Utlysningens fyra etapper och resultat Utlysning 31/5 Etapp 1 startar Etapp 1 klar Inlämning av projektförslag Utvärdering Besked vilka som går vidare att göra förstudie, Etapp 2 Avtal Etapp 2 startar Etapp 3 klar Avtal Etapp 3 startar Beslut om fortsättning att uteckla fysiska produkter för provdrift. Test i användargrupperna, Etapp 3 Etapp 2 klar Inlämning av förstudie Inlämning av teknisk lösning som fysiska produkter Provdrift & tester Etapp 4 startar Etapp 4 klar Affärsplan lämnas Tre tekniska lösningar Tillgänglig Bio Förslag, provdrift och tester Under uppdragets första del inkom projektförslag till elva tekniska helhetslösningar och sex olika applikationer, vilka alla har studerats och utvärderats av uppdragets användar- och arbetsgrupper. Vid bedömningarna såg biografägarna problem med de förslag där mottagardelen var en enhet som biograferna skulle ansvara för. Enheter som ska hållas rena, vara laddade vid filmens början och samlas in vid filmens slut innebär nya och fler arbetsmoment för kassapersonalen. Användarna, i sin tur, ville undvika stigmatiserande särlösningar i möjligaste mån. Dessa synpunkter ledde därför fram till beslutet att använda en smartphone som mottagardel i den tekniska helhetslösningen under våren Utifrån ovanstående resonemang skapades underlag till styrgruppen och beslut kunde fattas om att låta tre teknikföretag gå vidare och få stöd till förstudie. Provdrifterna har skett i Filmhusets biografer för att säkerställa att den tekniska helhetslösningen fungerar enligt de krav som ställts upp i kravspecifikationen. Användartester med cirka 35 personer per tillfälle, har ägt rum vid två tidpunkter på biografen Victoria i Stockholm. Vid både tillfällena bedömdes lösningarnas funktionalitet ur såväl biografmaskinisternas som målgruppernas perspektiv. 15

16 Digital biograf. Ljudspåren för syntolkning och uppläst text utgör två av de 16 ljudspår som finns på DCP. Illustration: Mattias Jonsson Resultat och tre tekniska lösningar I uppdragets första del var målet att utveckla och utvärdera minst en teknisk helhetslösning för paketering, utsändning, överföring, mottagning och avlyssning av ljudspår med syntolkning och uppläst text samt att beräkna tillhörande kostnader. Nedan följer korta beskrivningar av de tre tekniska lösningarna som anses ha motsvarat uppsatta krav. Bilden ovan ger en generell bild av hur visning av film på digitala biografer går till. Alla tre lösningarna är anpassade till och utvecklade för att fungera i samklang med den utrustning som finns i de digitala biografernas maskinrum Komp & Assist Komp & Assists lösning bygger på att ljudspår med textuppläsning och/eller syntolkning finns med i DCPn antingen från början på DCP OV (Original version) eller via kompletterande DCP VF (Version file). Lösningen medger även en möjlighet att lägga in andra ljudfiler, till exempel översättning till annat språk. Ljudet hämtas ut från biografanläggningen med en server som har ett särskilt ljudkort, en Cinemis-server. Den enheten processar och strömmar ljudspåren för uppläst text och syntolkning via wifi, till besökarnas mottagarenheter. Lösningen använder ett protokoll som minimerar fördröjningen. Mottagarenheten (exempelvis smartphone med ios eller Android) ska kunna installera förslagets mobila applikation, ha wifi samt kunna hantera trådlös strömning av ljud från lösningens server. Användaren lyssnar på ljudspåren med egna hörlurar. 16

17 6.1.5 Dogood Dogood använder en extern dator som server för syntolkning och uppläst text vilken måste synkroniseras med den tidkod som finns på filmer. Alla filmer levereras på en DCP till biograferna där filmen tankas ner i respektive biografsalongs server. På servern finns därmed filmens tidkod som kan göras tillgänglig från en utgång på servern. Signalen från utgången ansluts via kabel till en audioingång på datorn där en mjukvara översätter ljudsignalen till tidkod. I datorn lagras de ljudfiler som ska sändas ut till användarna. Både iosoch Androidtelefoner kan användas som mottagarenheter. Telefonen kopplas först upp till det lokala trådlösa nätet. Användaren startar appen och väljer den salong i vilken filmen ska visas. Det går sedan att välja syntolkning eller text alternativt båda. Därefter sker allt automatiskt. Kommunikationen mellan server och mottagarenheter baseras på wifi. På biografen placeras ett antal accesspunkter ut så att det finns täckning i foajé och salonger. För att förenkla hanteringen används samma nätindentitet för alla biografer i hela Sverige. Det innebär att endast en inställning behövs och att telefonen automatiskt kopplar upp sig på alla biografer som har ljudspår för syntolkning och uppläst textremsa Videvox För uppspelning och sändning hämtas ljudet ut från den digitala bioservern antingen via digital ljudutgång eller som ljudfil. Ljudet bearbetas och omvandlas till flera ljudströmmar som strömmas via wifi. En ljudserver installeras i maskinrummet som tar in ljudet antingen via den digitala bioserverns ljudutgång eller direkt spelar upp ljudfilen. En trådlös router är kopplad till ljudservern som strömmar ljudet via ett antal olika kanaler. I salongen kopplar användarna upp sig till det trådlösa nätverket (som är öppet) och får sedan upp en webbapp med ljudvalsmöjligheter. Mottagningen sker på egen ipod/ipad/iphone eller liknande genom att användaren ansluter till det salongsspecifika trådlösa nätverket. En webbapplikation öppnar sig antingen direkt eller när användaren öppnar webbläsaren. I denna applikation kan användaren välja vilken/vilka strömmar som ska användas. Mjukvaran är en så kallad webbapplikation som är ett gränssnitt via http vilket gör att användaren inte behöver installera en applikation Fortsatta processer efter Tillgänglig Bio 1 Vid avslutningen av Tillgänglig Bio 1 den 31 maj 2013 återstod en rad uppgifter innan idén om den tillgängliga filmen skulle kunna anses vara realiserad. Den viktigaste uppgiften var förstås att vidareutveckla framtagen teknik så att utrustningar skulle kunna testas och så småningom installeras på landets biografer. Utöver det arbetet identifierades och presenterades även ett antal processer som gällde för de olika aktörerna i filmbranschen. Alla aktörer behövde ökad kunskap och förståelse för hela frågan om tillgänglighet i ett inkluderande samhälle. I slutrapporten listades ett antal åtgärder specifika för respektive aktör. Det krävdes till exempel en utförlig instruktion av de rutiner som ingår i processen från att en film är färdigställd tills den kan ses med ljudspår för syntolkning och uppläst text. Idéer om hur information om vilka filmer som är tillgängliga i en repertoar behövde också utvecklas. Filminstitutet behövde se över befintliga stöd och formulera nya riktlinjer med avseende på den tekniska utrustningen och produktionen av ljudspår med syntolkning och uppläst text till svenska och utländska filmtitlar. 17

18 Maj 2013 Tre tekniska lösningar Fortsatt utveckling av lösningarna Tester på biografer med företrädare för biograftekniker och biobesökare Oktober 2014 Implementerade utrustningar på 15 biografer 6.2 Tillgänglig Bio del 2 I rapporten för Tillgänglig Bio 1 beskrevs flera tekniska lösningar som skulle kunna installeras i biografernas maskinrum under Den 14 november 2013 fattade därför regeringen formellt beslutet att uppdra Filminstitutet och Post- och telestyrelsen att fortsätta projektet Tillgänglig Bio (2). Tillgänglig Bio 2 fortsatte med sikte på att implementera den bästa tekniska lösningen, av de tre framtagna alternativen, på landets biografer. Uppdraget skulle vara avslutat den 31 oktober De tekniska lösningarna och uppdragets fortsättning De tre företag som hade intressanta förslag till tekniska lösningar fortsatte att utveckla sina produkter och bjöds in för att göra ytterligare tester. Eftersom fokus nu var inställt på installationer av tekniken i biografmiljö bildades en arbetsgrupp med representanter från biografbranschen. Arbetsgruppen, kallad Arbetsgrupp 1, har bestått av representanter från de största svenska biografkedjorna; Per Wermelin, SF Bio, Niklas Nornemark, FHP, Rikard Letterborn, Svenska bio och Richard Liljedahl, Eurostar. De tekniska lösningarna har utvärderats av Tillgänglig Bios projektgrupp på Filminstitutet tillsammans med Arbetsgrupp 1. Målet var att välja en av de tre lösningarna och installera minst 15 tekniska utrustningar innan uppdragets slut i oktober Därefter skulle biografägare kunna söka stöd från Filminstitutet för upp till 50 procent av kostnaden för inköp av tekniken. En fortsatt omfattande omvärldsbevakning inleddes också för att se hur andra länder fortsatt att arbeta med att etablera syntolkning på bio och för att utvärdera om det fanns nya lösningar på andra marknader som skulle kunna vara aktuella. Bland annat genomfördes en studieresa till London för att få en klar bild av hur man löst de krav på tillgänglighet som formulerats i The Equality Act och hur det har påverkat branschens aktörer. En stor del av de filmer som produceras i Storbritannien förses med ljudspår för syntolkning och med ett ljudspår för höjd ljudnivå av dialogen. Det är dock upp till biograferna att välja att visa filmen med de ljudspåren eller ej. Under besöket i London testades en teknisk lösning lik de guideutrustningar som är vanliga på svenska museer. Intrycket blev att den var för svårtillgänglig för att kunna anses svara mot de krav som uppdraget hade formulerat i sin kravspecifikation. Vid ett besök hos postproducenten Deluxe diskuterades möjligheten att, utöver svenska undertexter även lägga till ljudspår för syntolkning och uppläst text på svenska DCP-kopior. Den uppgiften har kommit att utvecklas under uppdraget. Postproducentens nya roll i den aktuella lösningen beskrivs i kapitel 8:1:3. Det tyska företaget Sennheiser hade, i slutet av 2013, presenterat en prototyp av en produkt som kallades Sennheiser Mobile Streaming Server. Den var snarlik de tekniska lösningar som hade utvecklats inom ramen för Tillgänglig Bio 1. När uppdraget fick kännedom om produkten bjöds därför Sennheiser in för att presentera sin produkt för Arbetsgrupp 1 på plats i Stockholm under våren Det svenska företaget Austmann fick också en inbjudan för att presentera Doremi Fidelio den produkt de är svenska generalagenter för. Produkten är en hörlur som kan ta emot IR-signaler, anpassad för alternativt ljudinnehåll på biograf. Austmann avböjde att hålla en presentation på Filminstitutet. Under vintern genomfördes tekniktester med de totalt fyra teknikutvecklarna Videvox, Komp & Assist, Dogood och Sennheiser i Filmhusets biografer, på Sollentuna Bio och biograf Victoria i Stockholm. Utöver uppdragets projektgrupp och Arbetsgrupp 1 deltog även personal från PTS. 18

19 Sennheiser förbereder test, Biografen Victoria, Stockholm. Foto: Ulf Slotte Postproducenter behöver inte bearbeta i DCP-kopian med den framtagna tekniska lösningen, Deluxes kontor London. Foto: Ulf Slotte Videvox Företaget var inte tillfreds med den tekniska lösning de hade arbetat fram inom ramen för Tillgänglig Bio 1 utan började istället om från början och presenterade en teknik som byggde på en uppkopplad server i maskinrummet som via tidskod synkroniserades mot uppspelningen av film i biografens mediaserver. Ljudfilerna för uppspelning laddades i förväg ner från internet till servern och streamades sedan via wifi till användarens smartphone. Användaren behövde ingen särskild applikation utan använde istället telefonens webbläsare. Det i förväg nedladdade ljudspåret delades upp i paket och buffrades vilket gjorde att det kunde spelas upp utan fördröjning vilket i sin tur minimerade risken för eftersläpning i uppspelningen. Att tekniken inte krävde en särskild applikation i telefonen gjorde den också plattformsoberoende. Initialt visade det sig att utrustningen hade stora problem att fungera för flera av testanvändarna men vid ett andra test fungerade tekniken bra. Systemet bygger på att det finns en infrastruktur där servern kan ta emot syntolkning och uppläst text per beställning från till exempel distributör. En sådan infrastruktur var dock inte under utveckling Komp & Assist Företaget hade vidareutvecklat sin tekniska lösning i samverkan med företaget Syntexa. Den tekniska lösningen bygger på att ljudspåren med syntolkning och/eller uppläst text lagras på förutbestämda spår på DCP-kopian. Dessa spår spelas inte upp i biografens högtalare utan plockas ut separat, konverteras och sänds via wifi till mottagarens smartphone. Syntexa hade också utvecklat en idé om hur trådlösa routers skulle kunna placeras ut i biografsalongen med en router per tjugonde stol för att garantera bästa möjliga uppkoppling Sennheiser Mobile Streaming Server bygger på att ljud streamas över wifi från källan till användarens mobiltelefon. En applikation tar emot ljudet och spelar upp det i användarens hörlurar. Systemet var inte primärt byggt för biograf men Sennheiser hade anpassat tekniken för att kunna plocka ut ljud från filmens DCPkopia. Därefter justerades ljudet manuellt via ett mixerbord och streamades sedan trådlöst till användaren. Uppspelningen skedde med en liten fördröjning men var knappt märkbar för användaren. Varje accesspunkt som var kopplad till systemet klarade teoretiskt av 20 samtidiga användare. Vid ett andra test hade Sennheiser integrerat all teknik i ett teknikrack speciellt anpassat för biografmaskinrum. Detta lånades ut till Filmhusets biografer i Stockholm för tester. Sennheiser hade vid sitt andra test optimerat streamingen ytterligare för att minimera fördröjning i överföringen Dogood Företaget har tidigare utvecklat tekniska lösningar för syntolkning både för teater och biograf. Olika applikationer används för de olika tillämpningarna och Dogood demonstrerade båda två. Applikationen TillBio är avsedd för biograf och bygger på att en accesspunkt skickar den analoga tidskoden från maskinrummets mediablock till användarens smartphone. Användaren kan ladda ner syntolkningen och/eller den upplästa texten för aktuell film från internet till en smartphone. Uppspelningen sker synkroniserat med filmen tack vare tidskoden. Lösningen möjliggör direkt uppspelning utan fördröjning men bygger på en extern infrastruktur där ljudfilerna för syntolkning och/eller uppläst text finns tillgängliga på internet. En sådan infrastruktur var dock inte under utveckling vid testtillfället. 19

20 6.2.6 Movie Reading Dogood demonstrerade även en existerande italiensk teknisk lösning; Movie Reading. Lösningen är en italiensk produkt och ursprungligen utvecklad för att låta biografbesökaren lyssna på italiensk dubbning av utländsk film på biograf. Tekniken bygger på ljudjämförelse vilket innebär att en ljudjämförelsefil som består av en tidskod genereras av biograffilmens ljud utifrån en förutbestämd algoritm. Applikationen kan sedan med hjälp av smartphonens mikrofon lyssna på filmens ljud och synkronisera uppspelning av ljudspår i användarens hörlurar. Tekniken innebär att ingen utrustning behöver installeras i biografens maskinrum. Istället måste en ljudjämförelse mellan filens ljud och ljudspåren för syntolkning och uppläst text produceras och distribueras till användarens smartphone. Det tog mellan ett par minuter till upp till tio minuter att synkronisera Movie Reading mot den uppspelade filmen Parlamo Medan uppdraget genomförde tekniktesterna uppmärksammades ytterligare en teknisk lösning på marknaden av Per Hållander som också arbetade tillsammans med tidigare nämnda Komp & Assist. Den engelska lösningen bygger på att en films ljudspår vattenmärks med en tidskod som kan uppfattas av användarens smartphone. Vattenmärkningen finns i ljudspåret men är inte hörbar. Uppdraget bedömde att lösningen var intressant. För att kunna genomföra en demonstration tog uppdraget fram syntolkning till den svenska filmen timmar och en vattenmärkt DCP producerades. Synkroniseringen skedde på under en minut Ljudjämförelse och vattenmärkning Utfallet av tekniktesterna visade att det nu fanns ytterligare två tekniker för syntolkning och uppläst text på biograf värda att beakta. Parlamo med vattenmärkningsteknik och Movie Reading med ljudjämförelseteknik. För användaren är teknikerna snarlika. Lösningarna förutsätter att besökaren laddar ner en applikation och i den väljer aktuell film och laddar ner syntolkning och/eller uppläst text. På plats i biografsalongen, med egna hörlurar och smartphone, klickar besökaren på start och därefter spelas valt ljudspår upp synkroniserat med filmens ljud Kostnader De uppskattade kostnaderna för inköp och installation för de olika teknikerna varierade. Parlamo och Movie Reading innebar inga fasta kostnader men i istället odefinierade kostnader för att vattenmärka eller generera ljudjämförelser och inga tydliga besked om det skulle kosta att ladda ner applikation och ljudspår för användaren. De övriga tekniska lösningarna hade varierande finansieringsmodeller och kostnaderna ökade ju fler samtidiga användare som skulle kunna ha tillgång till tekniken i biografsalongen. Detta beroende på att en accesspunkt fungerar för maximalt cirka 20 personer. För att vara säker på att besökare oavsett placering i salongen ska kunna ha säker överföring skulle alltså antalet accesspunkter behöva stiga i takt med salongens storlek. 20

21 Akademin Valand Foto: Dan Sandkvist Foto: Mantaray Film Utvärdering När samtliga tekniktester var genomförda i början av 2014 utvärderades vilka tekniska produkter som var tillräckligt klara för inköp och installation på biograf. Det var först Arbetsgrupp 1s uppfattning att Komp & Assists produkt var mest klar och redo för installation. När kostnadsbilden började bli klar framgick det dock att kostnaden för att installera tekniken skulle bli betydligt högre än tidigare beräknat. Även de andra teknikföretagen som presenterade en prisbild angav höga kostnader som i de flesta fall även skulle kräva nyinvesteringar var femte till tionde år. Representanterna från biografbranschen i Arbetsgrupp 1 menade att en fördelning av tekniken till ett antal större orter eller endast en eller ett par salonger på de största biograferna skulle bli problematisk. Det skulle missgynna mindre biografaktörer, försvåra filmsättningen av syntolkad film och missgynna de tilltänkta målgrupperna genom att dessa skulle behöva planera resor för att hitta salonger med rätt teknik och tillgängliggjord film. Arbetsgrupp 1 bjöds därför in till ett seminarium på Filmhuset i Stockholm den 24 mars 2014 för att fördjupa diskussionen. Arbetsgruppen menade entydigt att filmer som har försetts med ljudspår för syntolkning och/eller uppläst text också ska visas med dessa vid samtliga föreställningar. Arbetsgruppen förordade med emfas tekniklösningarna Movie Reading och Parlamo som skulle kunna möjliggöra detta. En annan fördel som arbetsgruppen lyfte fram med de teknikerna var att de inte kräver fysiska installationer vilket spar både kostnader och besvär i maskinrum och foajéer. Under seminariet pekade arbetsgruppen vidare på fördelarna med tekniken för ljudjämförelse framför med tekniken för vattenmärkning. Den senare synkroniserade visserligen ljuduppspelning mot filmen snabbare men förutsätter att varje DCP-kopia förses med en vattenmärkning under postproduktionen. Det innebär extra arbete under en tidsmässigt kritisk fas i filmproduktionen vilket arbetsgruppen menade skulle vara svårt att förankra i branschen. Arbetsgruppen menade också att den här typen av vattenmärkning av filmen skulle kunna konkurrera med den typ av vattenmärkning som redan idag används för att förhindra piratkopiering. Ljudjämförelsetekniken har istället fördelen att en film förses med syntolkning och/eller uppläst text när filmen är helt färdig. Eftersom ljudspåren inte läggs på DCPn krävs inte att tid tas till detta under arbetet i postproduktionen. Deltagarna i Arbetsgrupp 1 var överens om att filmbranschen och användarna skulle föredra teknik av de typer som Movie Reading och Parlamo använder. Arbetsgruppen uppmärksammade dock faran med att olika icke-kompatibla tekniker som konkurrerar kan komma att florera på marknaden med tiden. Det skulle kunna innebära att filmer från en distributör skulle ses i applikation x, medan en annan distributör visar sina filmer med hjälp av applikation y. Användaren skulle behöva ladda ner alla de applikationslösningar som finns på marknaden och sedan reda ut i vilken applikation syntolkning och uppläst text till en aktuell film finns. Det föreföll inte som ett användarvänligt scenario för Arbetsgrupp Slutsatser Workshopens deltagare menade därför entydigt att uppdraget borde stimulera en gemensam teknisk lösning baserad på ljudjämförelseteknik för synkronisering av uppspelning av syntolkning och uppläst text. Tekniken skulle kunna bestå av två delar där en del skapar ett ljudjämförelsepaket och den andra delen är till för integration i smartphoneapplikationer. SF Bios Per Wermelin myntade begreppet integrationsmotor för denna teknik. 21

22 Ralph Fiennes som Monsieur Gustave H i Grand Budapest Hotel. Distributör: 20th Century Fox Foto: Wes Anderson Tekniken skulle i så fall integreras i samtliga kommande applikationer som också skulle kommunicera mot samma lagringsyta. Som t änkbar lagringsyta föreslog Arbetsgrupp 1 att Bioguiden som drivs av Filmägarnas Kontrollbyrå skulle kunna utvecklas. Bioguiden är en naturlig mötesplats redan idag eftersom den används av hela biografbranschen för bland annat repertoarplanering och redovisning av biljettintäkter. En sammanfattning av de fördelar med integrationsmotorn som Arbetsgrupp 1 formulerade var följande: inga installationskostnader inga servicekostnader Movie Reading kunde filmen upplevas med syntolkning och uppläst text på alla de 107 biografer som hade filmen på sin r epertoar och vid samtliga föreställ ningar. Grand Budapest Hotel öppnade också ögonen för Arbetsgrupp 2 som upptäckte att syntolkning och uppläst text inte skulle behöva innebära förseningar i postproduktion och distribution. Många biografägare och föreståndare insåg att den nya tekniken kommer att kunna dra fler besökare till biograferna och började fundera på vad som krävs för att ta emot de nya publikgrupperna. Användargrupperna kunde testa den nya t ekniken på riktigt och uppdraget fick på så vis återkopplingar som rörde upplevelsen och erfarenheten av hela biobesöket från bokning till att sitta i salongen och se film. inga nyinstallationskostnader ingen installerad teknik på biograf Seminarium med användargrupperna inget behov av att vara en del av filmens postproduktion För att få nya synpunkter på de, av Arbetsgrupp 1, utvärderade teknikerna genomförde uppdraget ett seminarium med representanter ur användargrupperna från Synskadades riksförbund, Unga Synskadade och Dyslexiförbundet i april 2014 på Filmhuset. På seminariet diskuterades även användargränssnitt och informationsspridning. Uppdraget presenterade den tekniska utvecklingen och resultatet av tekniktesterna. Flera deltagare i seminariet hade provat Movie Reading live när de sett Grand Budapest Hotel. De uttryckte starkt att Movie Readings tekniska lösning var att föredra. Möjligheten att kunna uppleva filmen på vilken föreställning och biograf som helst framfördes som ett avgörande argument. Många var dock bekymrade över att synkroniseringen tog lång tid och att användaren därför kunde missa flera minuter av filmens b örjan. Flera pekade också på att Movie Readings gränssnitt var krångligt och inte anpassat för personer med särskilda behov. Seminariet uttryckte också att en situation med flera olika tekniker som innebär att samtliga filmer som har försetts med syntolkning och uppläst text blir tillgängliga på alla före- ställningar på alla biografer alla tillgängliggjorda filmer finns tillgängliga i alla applikationer en mångfald av applikationer med olika användargränssnitt kan finnas på marknaden Grand Budapest Hotel Under uppdraget har en rad filmer försetts med syntolkning och uppläst text för tester i mindre skala i arbets-, projekt- och användargrupper. När u ppdraget tog fram syntolkning och uppläst text till filmen Grand Budapest Hotel som hade premiär den 21 mars 2014 innebar det en smärre revolution för tillgängliggörandet av en film på biograf i Sverige. Genom 22