KARO-Nytt nr 7, 2000
|
|
- Hanna Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KARO-Nytt - Årgång 7, Nr 7, KARO-Nytt nr 7, 2000 Nyhetsblad för Institutionen för Kirurgi, Anestesi, Radiologi & Ortopedi (KARO) samt enheterna för Transplantationskirurgi och Urologi, Huddinge Universitetssjukhus. Ansvarig utgivare: Olle Svensson. Redaktion: H Jansson /B Sundberg/L Tsai/M Kiljander/P Westblad. Manusstopp 25 oktober. Utgivning 31 oktober, Ur prefektens horisont Words, words, words D en kliniska forskningen sitter idag trångt. När man inte hinner med det ordinarie arbetet hur ska man då få tid till att fylla i forskningsprotokoll? Faktum är att antalet blanketter och andra papper som ska fyllas i ständigt ökar för att inte tala om alla dessa dataprogram som inte kan kommunicera med varandra. Vid en undersökning på ortopeden Akademiska sjukhuset i Uppsala fann man att det totalt fanns 286 (sic!) blanketter och formulär, och att inte mindre än 83 stycken av dessa behövdes för att en höftfrakturpatient skulle bli vederbörligen opererad. Tyvärr är förhållandena inte bättre hos oss. Uppskattningsvis nästan hälften av dessa blanketter är rimligen onödiga och innebär enbart dubbelarbete, arbete som så väl skulle behövas att vårda patienter, undervisa och forska. Många undersökningar visar att både läkare och sjuksköterskor använder mer tid till registrering och dokumentation än till direkt patientarbete. Varför finns det då så mycket papper i omlopp? En av förklaringarna är naturligtvis att de uppgifter som registreras faktiskt behövs, för säkerhet, dokumentation och för att följa de lagar och förordningar som reglerar vår verk-samhet. Andra blanketter har tillkommit på förekommen anledning: misstag eller olyckor i vården har gjort att man uppmärksammat speciella problem eller säkerhets-risker, och stramat upp rutinerna med olika checklistor. Men en viktig mekanism är säkerligen att det är svårt att ta bort gamla rutiner, fortfarande finns det kvar handskrivna liggare på akuten och på avdelningarna. Det finns även 1800-talsmässiga kortlådor för adresser och telefonnummer! Varför? Jo för att de behövs: det finns inte några bra rutiner för att ta fram dessa uppgifter digitalt. Dessutom skriver de olika professionerna helt separata journaler där större delen av uppgifterna är identiska ett slöseri som blir desto mer upprörande när vi ju har brist på folk. För säkerhets skull så för också anestesin, operation och operatörer in identiska uppgifter både på blanketter och i separata datasystem. Den största delen av den information som samlas kommer inte till någon vettig användning i exempelvis forskning, kvalitetssäkring, eller som nyckeltal. Det går inte att extrahera eller aggregera data ur våra patientjournaler. Data kan med andra ord inte omvandlas till nyttig information, utan förblir som prins Hamlet utropade: ord, ord, ord. En förändring är nödvändig. Men att ta fram nya rutiner som tillgodoser sjukvårdens krav på säkerhet och de olika professionernas önskemål blir ett formidabelt arbete. Det kräver en förutsättningslös genomgång där alla personalkategorier måste delta redan från början. Det kräver också att sjukvården får tillgång till modern IT, rikligt med resurser. Med tanke på de effektivitetsvinster som man kan nå, borde det gå att få ledningen att lätta på pungen. Innehållsförteckning Sid Ur prefektens horistont 1-2 Volare nesse est 2-3 Karo-inst resestipendium 3 Kongresser 4 Ansökningstider 4-5 Internettips 5 Modern njurstensbehandling 5-8
2 Om vi lyckas med att få bort allt onödigt dubbelarbete, får vi mer tid över för våra egentliga uppgifter: sjukvård, undervisning och forskning. För att stimulera intresset för att minska pappersanvändningen det borde för övrigt ligga i linje med HS miljöpolicy? utlyses härmed en pristävling. Frågan lyder: om man tejpar ihop alla blanketter, formulär och journalhandlingar (end-toend) som krävs för att operera och vårda en höftfrakturpatient vid HS, vilken längd får då detta megadokument? Svaret anges i meter med tre decimalers noggrannhet och mailas till Ann- Charlott.Nordstrom@karo.ki.se senast (Skriv "Pristävlan" på ditt mail.) Första pris blir en fullständig, signerad och numrerad uppsättning blanketter. Ett unikt specimen som tvivelsutan kommer att få ett stort samlarvärde i framtiden när rutinerna väl sanerats. Volare Nesse Est av Li Tsai Flygindustrin som förebild. Simulatorträning och säkerhetstänkande inom hälso- och sjukvården behövs. - Ett naturligt steg mot bättre patientsäkerhet Bakgrund: Amerikanska studier har visat att nästan patienter i USA årligen dör pga medicinska misstag. Detta överstiger antalet döda pga trafikolyckor, bröstcancer och AIDS tre dödsorsaker som renderar stort medialt engagemang. Rent konkret innebär det en kraschad jumbojet per dag. Medicinska misstag beräknas vara den femte ledande orsaken till dödsfall i USA. Fler människor dör pga medicinska misstag än pga arbetsplatsolyckor. Om man till de personliga tragedierna som detta innebär lägger till samhällskostnaderna så framstår problemet tydligt. Trots god utbildning och goda föresatser sker misstag i sjukvården. Att fela är trots allt mänskligt och betydelsen av den mänskliga faktorn kan inte förbi-ses. Följaktligen är det hög tid att föra upp denna fråga högt på dagordningen vad gäller utbildning av morgondagens personal inom sjukvården. Flygindustrin har av nödvändighet högt ställda säkerhetskrav och kan tjäna som en god förebild för sjukvården. Högt ställda säkerhetsåtgärder förutsätts av betalande passagerare och kostnaden för detta ligger inbakad i biljettpriset. Den sist nämnda förutsättningen gäller dock inte inom sjukvården som står inför ett paradigmskifte vad gäller modernt säkerhetstänkande. Flygbolaget SAS grundades 1946 och fram till 1990 bedrevs simulatorverksamheten inom ramen för SAS. Från 1990 är SAS Flight Academy ett dotterbolag till SAS. Redan 1985 påbörjades ett fokuserat arbete på att göra SAS Flight Academy till ett ledande flygträningscentrum i Europa och världen. Idag har SAS 1000 avgångar per dygn vilket ger en tredje till fjärdeplats i Europa. SAS har totalt 1200 piloter varav 41 är kvinnor. Målgrupper: Till SAS Flight Academy kommer färdigutbildade piloter från hela världen för träning och tester i nya flygplansmodeller samt även fortbildning och tester. Kabinpersonal tränar även akutsituationer och t ex omhändertagande av besvärliga dvs unruly passagerare i kabinsimulatorer samt första hjälpen och hjärt-lungräddning. Vad gäller kabinsimulering så sker inga tester utan man tränar kabinpersonalen i gemensamma upp-gifter såsom utrymning av flygplan och vidare åtgärder på marken eller i vatten. Personal och tillgänglighet: Bolaget har 180 fast anställda samt 180 deltidsanställda instruktörer. All träning är tillgänglig 24 per dygn 365 dagar om året. Julhelgen brukar t ex piloter från icke-kristna länder träna såldes tjänster till 150 flygbolag utöver SAS. Totalt antal studentdagar år 1999 var , en ökning med 32% jämfört med föregående år. Ekonomi: En rörlig flygsimulator (Full flight simulator FFS) kostar ca 100 miljoner SEK. Som jämförelse kan nämnas att ett nytt flygplan kostar mellan miljoner SEK. Simulatorerna är således mycket realistiska med motorljud och vibrationer som är helt autentiska. Årsomsättningen var 1999 drygt 600 miljoner kronor; 400 miljoner omsattes för träning av SAS egen personal och 200 miljoner för träning av utomstående piloter. En timme i rörlig flygsimulator; Full flight simulator (FFS) kostar från SEK beroende på flygplanstyp och efterfrågan. Dyrast är träning i helikoptersimulator. En sexveckorskurs för att lära sig flyga en ny flygplansmodell kostar mellan SEK. Detta brukar inkludera 48 h i rörlig flygsimulator (FFS). Utbildning: Bolaget har totalt 15 rörliga flyg simulatorer (FFS) för 12 olika flygplanstyper: A320, B /300, B , B767, Dash 8-300/100, DC-8, DC-9, F28, F50, MD-80, S340 och även helikoptern Bell/AB 412/212. Det finns även datorsalar för s k computer based training (CBT) och Cockpit System Simulators (CSS) för DC-9, MD-80, B767, B /500, and B
3 Slutligen finns kabinträningsmöjligheter och akutträning. Bolaget erbjuder träning till examinerade piloter i nya flygplansmodeller samt även fortbildning. En grundutbildingskurs för att flyga en ny flygplansmodell är ca 6 veckor lång. Denna inkluderar 2 veckors katedral undervisning alternativt självstudier vid dator avseende tekniska data följt av Cockpit simulator system (CSS). Utbildningen avslutas med träning i rörlig simulator s k Full flight simulator (FFS) följt av s k skolflygning vilket innebär att ett tomt flygplan av den aktuella typen körs. Vanligtvis sker 12 st 4 timmarspass i rörlig flygsimulator. Detta innebär alltså 48 h i skarp simulator. Produktionsbortfallet beräknas till SEK per dag för piloter och SEK för kabinpersonal. En fortbildningskurs omfattar 6 timmar i simulator. Tillkommer gör dock briefing och debriefing. Två gånger per år måste alla piloter genomgå test i form av uppflygning inför examinator godkänd av Statens Tillsynskontor. Detta är ett krav för att bibehålla sitt flygcertifikat för den aktuella flygplansmodellen. Testerna innebär simulering av komplicerade tillbud under en resa. Piloterna känner inte till vilka tillbud som kommer att simuleras men som exempel kan nämnas brand i höger motor Varje tillbud innebär att piloterna skall följa sina checklistor och genomföra korrekta procedurer. Styrman och kapten tränar utifrån sin egen roll. Alla piloter måste flyga minst 1 gång på 50 dagar; annars måste ny uppflygning ske. Denna rigorösa kontroll medför att piloterna har certifikat för max 1-2 flygplansmodeller samtidigt. Förutom ren flygträning övar man även Crew resourse management (CRM). Detta innebär bl a kommunikationsträning i form av closed loop vilket garanterar att en order som givits upprepas av den som ordern berör. Målsättningen är att säkra att det uttalade budskapet verkligen uppfattats och utförs. Om kaptenen t ex beordrar styrmannen att gå ned till 2000 fot så räcker det inte med att styrmannen mumlar mmm eller aaa. Styrman måste svara jag går ned till 2000 fot. Statens Tillsynskontor övervakar kontinuerligt att SAS tränar och testar sina piloter efter Joint Aviation Regulations (JAR). Vid ett haveri är det första som sker en kontroll av att samtliga piloter tränat och examinerats på rätt sätt. Följaktligen har man en mycket noggrann dokumentation. Kabinpersonalen tränar simulering 1-2 ggr per år beroende på flygplanstyp. I Europa finns även stora simulatorcentra i Paris och London samt Köpenhamn. Generellt kan sägas att Joint Aviation Authority (JAA) övervakar att en gemensam standard för examination sker i hela västvärlden. Detta innebär att var i världen man än flyger med en västerländsk flygplanstyp så har piloterna examinerats enligt samma kriterier. Afrikanska, sydamerikanska och asiatiska bolag skickar sina piloter för att träna flygning av västerländska flygplansmodeller i väst. Denna gemensamma kravspecifikation på flygskicklighet gäller alltså inte för t ex ryska inhemska flygplansmodeller av typen Tupolev. Det som ändå gör att flygsäkerheten varierar i världen är naturligtvis kvalitén på flygledare och liknande. Vill man veta huruvida man är lämpad att bli pilot kan man på Bromma Flygplats för en summa av 2000 SEK genomgå en psykometrisk test. Även om man inte kommer in på pilotutbildning bekostad av SAS så kan det löna sig att lägga ut ca SEK och utbilda sig i Florida som har många soltimmar. Det är nämligen vanligt att pilotentusiaster går den långa vägen via privat utbildning i USA och mindre prestigefyllda bolag av typen West Air (flyger inrikes postflyg i Sverige), Brittania och Premiair till SAS som anses som Rolls Royce klass. Varför? Jo, hög prestige pga höga löner. Tidigare var pilotyrket för många ett kall och genomsyrades av altruism; posten måste fram oavsett vad det innebar för pilotens privatliv. Numera har denna attityd eroderats i likhet med trenden inom sjukvården. Flygets motsvarighet till Florence Nightingale Antoine Saint- Exupéry, är sällsynt. Karo-institutionens resestipendium A nsökan om KAROinstitutionens resestipendier (Diarienummer 03968/2000) för vårterminen 2001 skall vara inlämnad till Hans-Göran Tiselius, Enheten för Urologi, K56 senast den 15 december, Ansökan sker på särskild blankett som hämtas från institutionens hemsida ( och som skickas in enligt ovan. Blanketten skall vara ifylld med maskinskrift. Resestipendiet, som är på 4000 kronor, kan erhållas för resor som innebär ett tydligt utbildningsvärde, såsom besök vid annan institution eller deltagande i en för verksamheten betydelsefull kurs. Bidrag kan också utgå för kongressresa där sökanden aktivt deltar. Behöriga att söka resestipendium är doktorander, licentiatanmälda och TA-personal vid KARO-institutionen. Besked om tilldelat resestipendium kommer att lämnas under januari månad
4 Vad händer på KARO? POSTERPUB Tisdagen den 10 oktober 2000, kl I Novums "bakre" hall, pl 4 OBS! Pris för bästa poster!!! Kongresser VÄLKOMNA! - kirurgi ESTRO Evidence-based radiation oncology: Principles and methods. Okt 8-12, Lleida, Spanien. ESTRO Basic clinical radiobiology. Okt 8-12, Bratislava, Slovakien. 7 th Postgraduate Symp in Linköping. Emergency Colorectal Surgery. Nov 9-10, 2000, Linköping, Sverige. UEGW 8 th United European Gastroenterology Week. Nov 25-30, Brussel, Belgien. ESS European Society of Surgery 4 th Annual Meeting. Dec 3-6, Krakow, Polen. 15 th International workshop on Therapeutic Endoscopy. Dec 5-7, Hong Kong, Kina. ESTRO Meeting on radiation morbidity. Dec 10-12, Bryssel, Belgien Eddie Wang, international surgical symposium. Dec 15-17, Hong Kong, Kina. 6 th Congress of Asian society of hepato-biliary-pancreatic surgery. Febr 6-9, Hong Kong, Kina. 23 rd ESPEN congress. Sept 8-12, München, Tyskland. 12 th Annual colorectal disease symposium. Cleveland Clinic. Febr 15-17, Fort Lauderdale, Florida, USA. Abstract anmälan cme@ccf.org The 24 th Annual Congress of the ESPEN Aug 31-Sept 4 th, Glasgow, Skottland. 8 th Biennial Congress of European Council of Coloproctology. Apr 29-May 2, 2001, Prag, Czech rep Info: el. ctb@colon2001prague.cz Molecular Mechanisms of GI Cancer Development. Sept 10-14, 2001, Seoul, Korea. Info: 3 rd Int Congress on Pelvic Floor Disorders, March 14-17, 2001, Cairo, Egypt. Info: cscasf@pacc.com.eg 19 th Congress of Int Soc of University Colon and Rectal Surgeons. April 14-18, 2002, Osaka, Japan. Info: shindo@sakai.med.kindai.ac.jp - anestesi- och intensivvård 54 th Postgraduate Assembly in Anaesthesiology. Dec 9-13, New York, USA. 8 th World Congress on Intensive and Critical Care Medicine. Oct 28-Nov 1, Sydney, Australien - radiologi Kongresstips finns att hämta på SFMRs hemsida: htm - ortopedi 5 th Scandinavian Congress on Medicine and Science in Sports. Nov 2-5, Lillehammer, Norge. First announcement. Eurospine Sept 4-8, Göteborg, Sverige. - transplantation 8 th Meeting of the European Society of Gene Therapy. Okt 7-10, Stockholm, Sverige. - urologi Munich endourological symp with nursing staff seminar. Okt 5-6, Munchen, Tyskland. 15 th Eur Soc for urological research congress. Okt 5-7, Istanbul, Turkiet 25 th SIU Congress Singapore. Okt 29 - Nov Millennium Int Urology Congress. Nov 3-6, New Delhi, Indien. 9 th Eur Symp on urolithiasis. Sept 13-15, Rotterdam, Nederländerna. Postgraduatekurs prostatacancer. Okt 9-11, Grythyttan, Sverige An update on renal, bladder, prostate and testicular cancer. Okt 12-14, Rotterdam, Holland. 4 th Int Symp on uro-oncology: Advances in diagnosis and treatment of prostate cancer. Okt 19-21, Marburg, Tyskland. Joint meeting on the European School of Urology. Okt 19-21, Bryssel, Belgien. Ultrasoundguided transperineal brachytherapy for early stage prostate cancer. Okt 23-24, Seattle, USA. 25 th SIU congress. Okt 29- Nov 2, Singapore. Millennium Int Urology Congress. Nov 3-6, New Delhi, Indien. Ultrasoundguided transperineal brachytherapy for early stage prostate cancer. Nov 6-7, Seattle, USA. 9 th Course Controversies in uro-oncology. Nov 26-30, Erice, Sicilien, Italien. 4
5 9 th World Meeting on Impotence Research. Nov 26-30, Perth, Australien. UCSF Laparoscopic Urological Surgical Training Course. Nov 30-Dec 1, San Francisco, USA Ansökningstider KI Forskningsetikkommitté Syd. Sammanträde Inlämn 2/10 8/9 30/10 13/10 4/12 17/11 8/ / Ett original och 15 kopior till Ann Hellström, K56. Ansökningsblankett finns på under blankettservice. Minervafonden avsedd till stöd för forskning kring neuroonkologi och gastrointestinala tumörsjukdomar. Tillgängliga medel Ansökan insändes i 6 ex. Senast 8/10. Ansökan sändes till Minervafonden c/0 Sterner, Cancerföreningen, KS. Finns särskild blankett tel: Fonden för bidrag till kostnader i samband med deltagande i kongresser/ konferenser (T/A-personal). Bidrag ges till halva totalkostnaden dock högst 5000 kronor 15/ Ansökningsblanketter rekvireras från Christina.hallgren@admin. ki.se ICT utlyser projektmedel. Utbildningsstyrelsens stora satsning på ICT inom pedagogik har kommit ingång. Styrgruppen utlyser för år 2000 proj medel för enskilda projekt. Ansökan sker vid två tillfällen senast 1/9 resp 1/ Mer information Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse. Stödjer medicinsk forskning inom psyskiatri och metabolism. Prioriterar ansökningar från forskare disputerade inom de senaste fem åren. Ansökningsblankett erhålls från stiftelsen tel: Ansökan skall vara inne 15/10. Adress Fredrik och Ingrid Thurings stiftelse, SEB, Stiftelseförvaltningen, Stockholm. Stiftelsen Prof Nanna Svartz fond. Företrädes ges disp forskare som arbetar med projekt inom reumatologi, gastroenterologi, bakteriologi och immunbiologi. Ansökan skall ske på fastställd blankett som hämtas på SEB hemsida anketter Ansökan 1 original + 4 kopior skall vara SEB tillhanda senast den 16/10. Adress: SEB Enskilda banken, Stiftelser & Företag, Att: Monica Bergman, STS3, Stockholm. Kuvertet märks "Stiftelsen Prof Nanna Svartz fond". Wenner-Gren Stiftelserna utlyser följande stipendier och anslag för resestipendium - stipendium för forskning i utlandet - gästforskarstipendium - gästforskaranslag - anslag till anordnandet av internationellt vetenskapligt symposium - stipendium till gästprofessor Sista ansökningsdag 2/10. Mer info tel / eller Stora Fondboken 2000 (CDrom) finns att låna hos Gunhild Kullenberg/KI Näringslivs-kontakt och Forsknings-finansiering tel: Observera ny adress till Stockholms norra djurförsöksetiska nämnd. Stockholms norra djurförsöksetiska nämnd. Stockholms tingsrätt. Att: Cecilia Falk, Box 8307, Stockholm. Tel: , e- post: cecilia.falk@tsm.dom.se Internettips och andra tips International Desk - Information för utländska forskare och studenter när det gäller försäkringar, myndigheter, world calender uppehålls- och arbetstillstånd etc. Kontaktperson på International Desk Officer är Maissa Al-Adhami, tel rnational/desk.se.html Konferensanläggningar i Sverige: Telefon- fax-nummer och e- mailadresser över hela världen: Beställa färdiga buketter eller egna blomsterarrangemang: Information om statistisk konsultation Adress till KI:s internwebb Svenska Akademiens ordlista. b4.html Svenska + engelska OHbilder om KI och KI:s historia finns nu på KI:s interna webb (intra.ki.se). Pärm med 47 bilder finns att låna hos Ann- Kristin Israelsson, KI, tel: Modern njurstensbehandling aktuella problemställningar av Hans-Göran Tiselius 5
6 D et har nu gått nästan exakt 20 år sedan professor Christian Chaussy med framgång genomförde den första kliniska stötvågsbehandlingen av ett njurkonkrement. Därefter har den extrakorporala stötvågslithotripsin (ESVL) gjort ett segertåg över världen och är idag etablerad som standarmetod för aktivt avlägsnande av sten från urinvägarna. Denna teknikutveckling innebar en enorm kursändring av behandlingsuppläggningen för patienter med stensjukdom och krävde ett nytänkande som alla ännu inte har anpassat sig till. Vid Urologiska kliniken vid Huddinge Universitetssjukhus har ESVLbehandlingar mycket framgångsrikt utförts sedan 1988, med en lithotriptor med typbeteckningen MFL 5000 (Figur 1). Figur 1a. Lithotripter-skiss. Möjlighet till stötvågsbehandling finns idag på ett stort antal ställen i landet, men indikationerna och behandlingsresultaten varierar en hel del mellan olika kliniker. Detta beror dels på vilken stötvågsutrustning man förfogar över och dels på vilken hantverksmässig lockelse som andra stenavlägs-nande tekniker har för den behandlande urologen. Figur 1b. Lithotripter, foto. Man talar idag mycket om vilken stor betydelse den videoendoskopiska tekniken har inneburit för utvecklingen av kirurgin och en helt ny subspecialitet har utvecklats: den minimalinvasiva kirurgin. Detta är otvivelaktigt en utveckling som har givit enorma vinster för patienterna. Det skall i det sammanhanget framhållas att ESVL-tekniken till övervägande del är en icke-invasiv behandlingsform, och i den mån det inte är helt möjligt att vara icke-invasiv är graden av invasivitet nästan alltid så låg, att hela behandlingen kan genomföras med slemhinneanestesi samt smärtdämpande och avslappnande medel. Åtgärder som för bara 15 år sedan krävde öppen kirurgi, många vårddagar och kanske 6-8 veckors sjukskrivning, kan idag i stor utsträckning genom-föras som endagsbehandlingar i öppen vård. Vilka är problemen? En välfungerande lithotriptor ger vid adekvat genomförd behandling, i mer än 97 procent av fallen, en sönderdelning av stenarna till fragment med en största diameter av 4 mm. Det som är ett problem är att samlingssystemets anatomi är sådan att en del av stenfragmenten stannar kvar i njuren hos upp till procent av de behandlade patienterna (Figur 2). Dessa residualfragment innebär sannolikt en potentiell risk för ny stenutveckling, men den definitiva utvecklingen av dessa stenrester är dåligt dokumenterad. Mycket talar emellertid för att huvuddelen av dessa fragment förblir oförändrade under många år och är patienten symptomfri behöver sannolikt ingenting ytterligare göras. Det är dock av vikt att kunna identifiera de patienter som löper risk för stenprogress, för att hos dessa kunna vidtaga adekvata preventiva åtgärder. Ett betydelsefullt mål är därför att, hos en stor patientgrupp, följa utvecklingen av restfragment och ställa den fortsatta utvecklingen i relation till anatomiska, biokemiska och anamnestiska variabler. Vi har gjort relativt framgångsrika försök att med hjälp av olika former av score identifiera och klassificera risk-patienter, men hittills har dessa metoder inte varit tillräckligt känsliga för att säkert kunna tillämpas i det kliniska arbetet. Fortsatta ansträngningar i denna riktning är en viktig del av vårt utvecklingsarbete och här Figur 2. Residualfragment i njuren. kommer en specialutvecklad databaserad registrering av sjukdomens kliniska förlopp väl till pass. Trots dessa lovande observationer finns det starka skäl att med metod- och teknikförbättringar minska andelen patienter med kvarvarande fragment. I en nyligen inledd nordisk multicenterstudie studeras i vilken utsträckning tillförsel av kaliumcitrat kan påskynda utpasserandet av grus och åstadkomma en högre grad av stenfrihet. Preliminära rapporter 6
7 har nämligen visat att tillförsel av citrat gynnsamt kan minska aggregationen mellan stenfragmenten och deras adherens till urotelet (slemhinnan) i njuren. På de flesta njurstenskliniker i världen överbehandlas patienter, med ett stort antal stötvågor vid varje behandlingstillfälle, i akt och mening att på så sätt försöka minska antalet ombehandlingar. Detta är dock en tveksam behandlingsstrategi. Olika stenar kräver olika stötvågsenergi och sönderfaller på ett sätt som bland annat beror på deras storlek och hårdhet. Det finns en rad variabler som är av betydelse i detta sammanhang. För en optimering av tekniken och behandlingsuppläggningen är det viktigt att fastställa den lägsta energimängd som krävs för en adekvat fragmentering av en definierad sten. Det gäller här att välja stötvågskraft, stötvågsantal och ombehandlingar på ett sådant sätt att metoden blir maximalt skonsam för njure, urinledare och kringliggande vävnader. Detta är ett mödosamt arbete som kommer att ta lång tid i anspråk men som är nödvändigt insats att kunna utarbeta fungerande behandlingsprogram för olika litotriptorer och stensituationer. De allra största stenarna som vi träffar på i den skandinaviska be-folkningen är korallstenar orsakade av infektioner med ureasproducerande bakterier. Dessa stenar, som är uppbyggda av magnesium-ammoniumfosfat och karbonatapatit och som inte sällan utfyller njurens hela samlingssystem, kan idag på ett ytterst skonsamt sätt avlägsnas genom att man kombinerar stötvågsbehandlingen med perkutan kemolys. Det innebär att två (ibland flera) tunna nefrostomi-katetrar inlägges i njuren varefter stenen krossas med ett upprepat antal ESVL-seanser, mellan vilka njuren genomspolas med Rena-cidin, en lösning med lågt ph som löser upp infektionsstenmaterialet. Behandlingen är visserligen tidskrävande men är maximalt skonsam mot njurens anatomi och slemhinnorna i urinvägarna. Eftersom man fullständigt eliminerar allt Renacidin-lösligt stenmaterial och därmed skapar goda förutsättningar för en långsiktig recidivprofylax är denna metod, trots de relativt långa spolningstiderna, en attraktiv behandlingsform. Figur 3. Korallsten före och efter ESVL. Komplikationsrisken är nämligen mycket liten. Försöksverksamhet har inletts med att genomföra den kemolytiska behandlingen i dagvårdsregi, något som ytterligare skulle minska kostnaderna för denna svåra patientgrupp. Dessutom försöker vi effektivisera spolningen för att på så sätt korta den totala behandlingstiden. Metoden exemplifieras med röntgenbilderna i Figur 3 som visar en korallsten före behandlingen och de minimala grusrester som finns i njuren två år och efter avslutad behandling. Teknikutveckling Eftersom det gått 20 år sedan den första ESVL-behandlingen, har man väl anledning att förvänta sig en avsevärd teknikutveckling? Onekligen har det hänt en hel del på litotiptorsidan, men tyvärr har utvecklingsincitamenten varit oklara, och istället för att skapa funktionellt optimala utrustningar har ekonomin och behovet av s k anestesifri ESVL varit vägledande. Utan att här trötta läsaren med detaljer kan man helt kort konstatera att de senaste generationerna av stötvågslitotriptorer inte alls är så effektiva som de skulle kunna vara och definitivt sämre än den ursprungliga maskin-typen. Här har vi anledning att förvänta oss ett nytänkande i framtiden, något som troligen innebär att den tekniskt acceptabla livslängden för en modern lithotriptor kommer att vara betydligt kortare än vad som hittills varit fallet. Detta är av största betydelse vid planering av en klinisk ESVL-verksamhet där målet är att hålla jämna steg med teknikutvecklingen. Sammantaget kan man konstatera att principerna för stenavlägsnande från urinvägarna genomgått en enorm utveckling under de gångna 20 åren. Härvid har den öppna kirurgin som var standardmetod för 7
8 stenavlägsnande både från njurar och uretärer kunnat ersättas med ett behand-lingskoncept som är icke-invasivt. Med enkla hjälpåtgärder som uretärkatetrar, uretärsplintar (stentar) och tunna nefrostomikaterar, kan även problematiska stenar framgångsrikt hanteras med en teknik som inte kräver ryggbedövning eller narkos, som kan utföras polikliniskt, och som kan användas för att skonsamt avlägsna stenar i såväl njurar som urinledare. Ett medicinskt problem mera än ett kirurgiskt. Grovt räknat kommer omkring hälften av alla stenpatienter att bilda ytterligare stenar och hos vissa är stenbildningsfrekvensen mycket hög. Upprepad stenbehandling bör, när så är möjligt, undvikas och vid behov skall adekvat recidivprofylax insättas. Här måste också påpekas att det endast är omkring procent av alla patienter med stensjukdom som behöver en aktivt stenavlägsnande åtgärd. Övriga patienter spontanpasserar sina stenar, men även denna grupp konsumerar sjukvårdsresurser och har en motsvarande recidivbenägenhet. Problemets omfattning kan kanske enklast förstås om man betänker att minst 10 procent av befolkningen löper risk att någon gång under livet drabbas av njursten! Som en grund för hur en recidivförebyggande behandling skall utformas gör vi regelmässigt analys av stensammansättningen, tar vissa basala blodprover och urinprover, samt utför, hos särskilt utvalda riskpatienter, en analys av urinsammansättningen avseende faktorer som är av betydelse för kalciumstenbildning. Här har vi idag möjlighet att insätta behandling som syftar till att minska övermättnaden med de salter som ingår i stenen samt på andra sätt minska risken för en patologisk kristallbildning. Eftersom inte alla patienter fortsätter sin stenbildning är det emellertid önskvärt att med någon enkel mätmetod kunna fastställa vilka personer som löper en ökad risk och vilka som inte gör det. Det långsiktiga forskningsprogrammet för patienter med njurstenssjukdom har därför en sådan målsättning. Tyvärr är våra kunskaper om njurstensbildningen inte fullständiga. Förståelsen av meka-nismerna bakom njurstensbildningen, och de överväganden av utrednings- och forskningsmässig art som här är nödvändiga, är ett stort och viktigt forskningsområde. Hypotes för bildandet av kalcium-stenar. Eftersom omkring 80 procent av alla patienter har stenar innehållande kalciumoxalat står denna kristallisationsprodukt givetvis i fokus för vårt intresse. Typiskt för stenbildare är att de i sin urin har större och mer aggregerade massor av klaciumoxalatkristaller (Figur 4). Figur 4. Kalciumoxalatkristaller. Vi specialstuderar för närvarande vad som kan tänkas ske i det distala tubulusavsnittet i nefronet. Den teoretiska modell, som ligger till grund för dessa studier, är huruvida en utfällning av kalciumfosfat på denna nivå kan leda till en patologisk kalciumoxalatkristallbildning längre ned i nefronet. Eftersom varje kristallisationssteg sannolikt modifieras och kontrolleras av makromolekyler, är det av synnerligen stor vikt att isolera och identifiera olika proteiner, glykoproteiner och glykosaminoglykaner från njurstensbildare och normalpersoner för att därigenom klarlägga dessa urinkomponenters eventuella roll i de olika kristallbildningssteg, som bedöms vara av betydelse för stenbildningen. Ett sådant arbete pågår, men är mödosamt, dyrt och tidskrävande pga att de aktuella makromolekylerna förekommer i urinen i mycket låga koncentrationer och att tillräckligt stora mängder måste isoleras för att möjliggöra effektmätningar i olika kristallisationssystem. Studier har också inletts för att se hur en påverkan av koncentrationsbetingelserna i distala tubuli inverkar på kristallbildningsrisken och vi räknar med att inom kort kunna påbörja kliniska försök för att belysa denna ytterst viktiga problematik. Forskningsmål. Det är angeläget så skonsamt, snabbt och effektivt som möjligt befria patienter med stensjukdom från stenar och stenfragment. Metodutvecklingen på lithotripsisidan har en sådan inriktning. Det är också angeläget att skapa metoder för att på ett säkert sätt kunna prediktera sjukdomsutvecklingen hos alla patienter med stensjukdom, att öka kunskaperna om mekanismen bakom stenbildningen och därigenom skapa en stabil grund för utformande av effektiva behandlingsprogram. En framgångsrik utveckling i dessa avseenden kommer på sikt att innebära en avsevärd minskning av sjukvårdskostnaderna för denna relativt stora patientgrupp. Eftersom man kan räkna med att en dryg tiondel av befolkningen kommer att drabbas av njursten är det förvånande att det 8
9 ekonomiska forskningsstödet för detta område är så pass svalt både nationellt och internationellt. Hur bör framtidens njurstensbehandling se ut? Det är viktigt att snabbt komma till behandling av stenar i uretären. Tidig diagnostik och behandling i direkt anslutning till diagnosen är önskvärd för de stenar som inte uppenbart kommer att spontanpassera. Härvid besparar man patienten mycket lidande och undviker avlastande åtgärder med splintar och nefrostomikatetrar. Eftersom stenarna i detta skede vanligen inte hunnit kila in sig i uretärslemhinnans ödem är de i allmänhet ganska lätta att fragmentera. Det är också en förhoppning att patienter med särskilt stor stenbildningsrisk skall kunna erbjudas en rationell utredning av riskfaktorer för stenbildning och ges adekvata råd och anvisningar som leder till minskad eller helt upphörd stenbildning. Det är författarens uppfattning att det helhetsgrepp, över den totala problematiken hos njurstenspatienterna, som här beskrivits är en viktig förutsättning för en framgångsrik utveckling ett effektivt behandlingskoncept. Redaktionssekreterare Hélène Jansson, enheten för kirurgi, tel: , fax: , mail: 9
KARO-Nytt nr 4, 2000
KARO-Nytt - Årgång 7, Nr 4, 2000-04-28 1 KARO-Nytt nr 4, 2000 Nyhetsblad för Institutionen för Kirurgi, Anestesi, Radiologi & Ortopedi (KARO) samt enheterna för Transplantationskirurgi och Urologi, Huddinge
Läs merKARO-Nytt nr 5, 2000
KARO-Nytt - Årgång 7, Nr 5, 2000-05-31 1 KARO-Nytt nr 5, 2000 Nyhetsblad för Institutionen för Kirurgi, Anestesi, Radiologi & Ortopedi (KARO) samt enheterna för Transplantationskirurgi och Urologi, Huddinge
Läs merStiftelsen Professor Nanna Svartz fond
Stiftelsen Professor Nanna Svartz fond bildades den 14 januari 1950 genom gåva av Fru Helga Johansson f. Wessén och Fru Hilda Österman f. Wessén. Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forskning
Läs merYttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter
Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens
Läs merKARO-Nytt nr 2, 2000
KARO-Nytt - Årgång 7, Nr 2, 2000-02-24 1 KARO-Nytt nr 2, 2000 Nyhetsblad för Institutionen för Kirurgi, Anestesi, Radiologi & Ortopedi (KARO) samt enheterna för Transplantationskirurgi och Urologi, Huddinge
Läs merUtbildningsprogram 2009/2010
Utbildningsprogram 2009/2010 Biomet Utbildningsprogram Det kan vara svårt för ortopeder och annan kvalificerad personal att hålla sig à jour med den allt snabbare utvecklingen inom ortopedisk kirurgi.
Läs merHäfte 5 Volym
Häfte 5 Volym 9 2003 STIPENDIEFOND 2003 FÖR LÄKARE INOM ONKOLOGISK ELLER HEMATOLOGISK VERKSAMHET För att stödja och stimulera den onkologiska verksamheten i Sverige har Roche AB tillställt Svensk Onkologisk
Läs merALF-info maj Anders Bjartell vice-dekan med ALF-ansvar
ALF-info maj 2016 Anders Bjartell vice-dekan med ALF-ansvar ALF = Samverkan Avtal mellan staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso och sjukvården
Läs merFORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR
FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR De fyra norrlandstingen ställer årligen ett forskningsanslag till förfogande för klinisk forskning inom hälso- och sjukvården i norra sjukvårdsregionen,
Läs merKosttillskott fo r att minska riskfaktorer
KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen
Läs merKompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,
Läs merSökande. Ansökan avser. Lokalisering. Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 enligt lag om valfrihetssystem Sökande Företagsnamn Organisationsnummer Postadress Postnummer och ort Telefonnummer till företaget Faxnummer e-postadress till företaget Kontaktperson för ansökan
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merLärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet. Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL
Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL 1 Patientsäkerhet ur andra perspektiv Att lära av det som går
Läs merSammanställning av enkät och framtida resande från Linköping City Airport
Sammanställning av enkät och framtida resande från Linköping City Airport Syftet med den tidigare utskickade enkäten är att skapa ett fördelaktigt samarbete med Linköping City Airport för alla medlemsföretag
Läs merSammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merÅtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Läs merSnabbspår för asylsökande med läkarutbildning
Snabbspår för asylsökande med läkarutbildning John Wahren Professor em. Karolinska institutet Universitets- och högskolerådet 28 oktober 2016 Tid till legitimation för utländska läkare För asylsökande
Läs merDelårsrapport för tiden 2015-01-01 till 2015-09-30
Delårsrapport för tiden 2015-01-01 till 2015-09-30 Perioden i sammandrag: Nettoomsättning uppgick till 174 tsek. Resultatet efter finansiella poster uppgick till -1 404 tkr. Resultaten per aktie uppgick
Läs merCancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är
Läs merProflight Nordic Utbildningar
Utbildningar Proflight Nordic Utbildningar... 2 PPL CPL... 2 Fjällflyg... 2 PPL-H (Private Pilot Licence)... 3 CPL-H (Comercial Pilot License)... 5 IR (Instrument rating, private)... 6 IR (Instrument rating,
Läs merVad handlade studien om? Varför behövdes studien? Vilka läkemedel studerades? BI
Detta är en sammanfattning av en klinisk studie på patienter med idiopatisk lungfibros, en sällsynt lungsjukdom. Den är skriven för den vanliga läsaren och använder ett språk som är lätt att förstå. Den
Läs merRese- och forskningsbidrag inom CTR
LEDIGKUNGÖRELSE 2014-09-03 1 (3) Dnr V 2014/1481 Ekonomi Stiftelseförvaltning Rese- och forskningsbidrag inom CTR Ansökan Ansökningsformulär finns i Lunds universitets ansökningssystem för stipendier som
Läs merRiktlinjer för ansökning om forskningsanslag 2019
Riktlinjer för ansökning om forskningsanslag 2019 Deadline: 28 februari 2019 1. Bakgrund Insamlingsstiftelsen Lions Cancerforskningsfond i västra Sverige, med kortnamnet Lions Cancerfond Väst, har enligt
Läs merEtt medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet
Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.
Läs merVem kan söka? Du som är anställd hos någon av följande arbetsgivare är välkommen att söka bidrag:
2018-01-31 HSU FoU Kronoberg Birgitta Grahn Dags att söka anslag För att utveckla socialtjänst och hälso- och sjukvård i Kronoberg! Forskning, utveckling och förbättringsarbete är grunden för förnyelse
Läs merUtlysning ALF-projektmedel
Utlysning ALF-projektmedel Stödfunktion för klinisk forskning. Underlättar kontakter mellan industri, akademi, hälsooch sjukvård. Projektstöd Utbildningar Kvalitetsstöd Avtalsstöd Kommunikationsstöd Medicinsk
Läs merKick-off för utbytesstudier! 2015-2016 JOHANNA PERSSON KOORDINATOR UTRESANDE UTBYTESSTUDENTER FILOSOFISKA FAKULTETENS KANSLI
Kick-off för utbytesstudier! 2015-2016 JOHANNA PERSSON KOORDINATOR UTRESANDE UTBYTESSTUDENTER FILOSOFISKA FAKULTETENS KANSLI Vad händer nu? Ansökan Språkintyg Finansiering Försäkring Begrepp och ord Att
Läs mer5 Skrivelse av Gunilla Roxby Cromvall (V) med anledning av Anders Miltons rapport LS
5 Skrivelse av Gunilla Roxby Cromvall (V) med anledning av Anders Miltons rapport LS 2018-0778 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-10-24 LS 2018-0778 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse av
Läs merStroke många drabbas men allt fler överlever
Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är
Läs merKurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER
Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER Uppsala 2016 Infektioner i skelett och leder är vanligen förekommande och de förorsakar stort lidande och höga kostnader. Det finns idag på många håll ett välfungerande
Läs merMedicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666
Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige
Läs merCRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Läs merUtbytesstudier under 2012/2013. Information för läkarprogrammets studenter December 2011
Utbytesstudier under 2012/2013 Information för läkarprogrammets studenter December 2011 Innehåll Möjligheter till utbyte Regler Ansökan Urval och nominering Vem gör vad? Mer information LINK Information
Läs merIsolerad hyperterm perfusion
2015-10-30 SVN 2015-19 Gunilla Gunnarsson, ordf. RCC i Samverkan Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm Sydöstra sjukvårdsregionens remissvar avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder
Läs merVarför satsa på klinisk forskning?
Varför satsa på klinisk forskning? Forskningens dag Falun 2017-10-18 Gunilla Enblad Ur Olle Stendahls utredning 2009: Vad är klinisk forskning? Den definition som utredningen utgår från är att klinisk
Läs merSundsvalls Fallskärmsklubb
Sundsvalls Fallskärmsklubb Målsmans intyg gällande fallskärmshoppare mellan 15 och 18 år Härmed intygas att min son/dotter har mitt samtycke att genomgå kurs i fallskärmshoppning, samt att utföra fallskärmshopp
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merOm PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.
Läs merANSÖKAN OM CERTIFIKAT FÖR FLYGLÄKARE/AME. o Ansökan om behörighet klass 2
Swedish Transport Agency ANSÖKAN OM CERTIFIKAT FÖR FLYGLÄKARE/AME o Ansökan om behörighet klass 2 Genom att sända in min ansökan intygar jag att: Jag har svensk läkarlegitimation och svensk specialistbehörighet.
Läs merJag kommer hem som en ny starkare människa eftersom jag vet att jag kan åka till ett land helt ensam och kan klara mig.
Jag är jätteglad och nöjd över att jag gjorde utbytesstudier. Under både min praktik och mina kurser lärde jag mig väldigt mycket om mig själv, om kommunikation och jag fick kunskaper om den holländska
Läs merUtbytesstudier 2014-2015
Utbytesstudier 2014-2015 Centrala och fakultetsanknutna avtal (utanför Europa) Marie Holmberg & Kristin Hägglund International Office Du förlägger en termin eller ett läsår av din utbildning utomlands
Läs merOsteoporos - det du behöver veta och lite till!
KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom Svenska Osteoporossällskapet i samarbete med
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merBarnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården
Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp
Läs merOsteoporos - det du behöver veta och lite till!
KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 8-9 oktober 2014
Läs merDaisy i flygsimulatorn
Daisy i flygsimulatorn Bild 1Daisy över Bromma i FS2002 Microsoft Flygsimulator 2002 har tidigare beskrivits i en artikel här i bladet. Det är ett omfattande program som ger den flygintresserade möjlighet
Läs merGör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,
Läs merSvensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande
BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala
Läs merResiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag
Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. 1 Resiliens Ett system agerar resilient om det bibehåller sin funktion (gör det det ska) i både väntade och oväntade förhållanden
Läs merStudenternas Stipendiestiftelse vid Mittuniversitetet
Studenternas Stipendiestiftelse vid Mittuniversitetet Bakgrund Mittuniversitetet har en egen stiftelse vid namn Studenternas Stipendiestiftelse. Stiftare till denna är Studentkårerna vid Mittuniversitetet:
Läs merDin värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist
Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär 44 år 2månader efter op Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort...
Läs merA1F, Avancerad nivå, har kurs/er på
Medicinska fakulteten SBUP42, Medicinsk, kirurgisk och akut sjukvård för barn och ungdomar II, 7,5 högskolepoäng Pediatric Nursing, Medical, Surgical and Emergency Care II, 7.5 credits Avancerad nivå /
Läs merVerksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS
2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades
Läs merOn a mile of higway, you can drive a mile. On a mile of railway, you can travel a mile. With a mile of runway, you have the whole world.
On a mile of higway, you can drive a mile On a mile of railway, you can travel a mile With a mile of runway, you have the whole world. Ed Bolen Ljungbyhed-ESTL Lite historia Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen+
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merGe kniven vidare vad visade enkäten?
Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi
Läs merU:566 Okt. 1953. 6. Reste Ni ensam eller hade Ni sällskap och i så fall hur många var Ni
SVENSKA GALLUP INSTITUTET AB Blasieholmstorg 14-, Stockholm C. KONFIDENTIELLT U:566 Okt. 1953 Goddag, mitt namn är... fran Svenska Gallup Institutet. Vi hade för någon vecka sedan nöjet att tala med herr/fru...
Läs merPM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer
PM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer Bakgrund: Klinisk forskning omfattar sådan forskning som använder hälso- och sjukvårdens
Läs merRutiner vid ansökningar till Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse (MMW) och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond (MAW)
Rutiner vid ansökningar till Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse (MMW) och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond (MAW) Båda stiftelser stödjer projekt av hög vetenskaplig potential
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merANSLAG OCH STIPENDIER 2013-09
ANSLAG OCH STIPENDIER 2013-09 HJÄRT- LUNGFONDEN http://www3.hjart- lungfonden.se/ RESEBIDRAG Resebidrag kan sökas för studiebesök, till exempel för att inhämta ny forskningsmetodik, eller för deltagande
Läs merRESA INOM NORDEN OCH EUROPA
RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare
Läs merKlinikKurt Klinisk handledning
1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2012 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande
Läs merHäfte 2 Volym
Häfte 2 Volym 9 2003 GlaxoSmithKline Box 263 431 23 MÖLNDAL Tel. 031-67 09 00 Fax. 031-27 47 45 www.gsk.com/sverige STIPENDIUM för läkare inom onkologisk verksamhet För 2003 utlyser GlaxoSmithKline
Läs merUtveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.
Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar
Läs mer5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Läs merDärför behövs en specialsatsning för att öka kunskapen och på sikt förbygga och förhindra att hjärtpatienter utvecklar cancer och vice versa.
Projektanslag barncancer och sjuka hjärtan 2017 Studier tyder på att barn med cancer löper ökad risk att få hjärtproblem och barn med hjärtproblem löper ökad risk att få cancer. Samband har påvisats för
Läs merInformation till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013
Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merUtlysning av utbytesplatser utanför Europa (bilaterala) hösttermin 2020 och vårtermin 2021
2019-09-15 Dnr. STUD 2019/1590 1 (av 5) Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle,, Johanna Boussard, International Relations Officer Meddelande Utlysning av utbytesplatser utanför Europa
Läs merUtbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18
Läs merRegional Forskarutbildning vid Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet
Regional Forskarutbildning vid Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet Sammanfattning En regional forskarutbildning erbjuds vid Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet. Planen för utbildningen har utarbetats
Läs merMedarbetarskap och säkerhet
Medarbetarskap och säkerhet Undersökningsperiod 2016-09-12 -- 2016-10-02 Resultatåterföring - Region Jönköpings län 2016-10-19 (Rosensalen) Resultatåterföring -verksamhetsområden fr o m vecka 43 Workshops
Läs mer-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt
1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merRiktlinjer för behandling av kronisk njursvikt
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.
Läs merRSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp
RSJD22 Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp Kursansvarig: Jenny Gårdling Examinator: Erna Törnqvist 1 Innehåll Introduktion...
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård
Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Läs merKurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER
Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER Uppsala 2016 Infektioner i skelett och leder är vanligen förekommande och de förorsakar stort lidande och höga kostnader. Det finns idag på många håll ett välfungerande
Läs merTräning ger färdighet
Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Uppdraget Precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård Ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den
Läs merAtt konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger
Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASOP Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är
Läs merMall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den
Läs merIntroduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning
ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merDirektiv för hantering av basenheternas ALF-medel för klinisk forskning
Beslut ALF-kommittén 2015-10-06 Direktiv för hantering av basenheternas ALF-medel för klinisk forskning 1. Bakgrund Den 1 maj 2015 trädde ett nytt regionalt avtal mellan Umeå universitet och Västerbottens
Läs merÅrsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merKick-off för utbytesstudier! 2015-2016 JOHANNA PERSSON KOORDINATOR UTRESANDE UTBYTESSTUDENTER FILOSOFISKA FAKULTETENS KANSLI
Kick-off för utbytesstudier! 2015-2016 JOHANNA PERSSON KOORDINATOR UTRESANDE UTBYTESSTUDENTER FILOSOFISKA FAKULTETENS KANSLI Vad händer nu? Ansökan Språkintyg Finansiering Försäkring Begrepp och ord Att
Läs merHur få jämlik tillgång till högspecialiserad vård?
Hur få jämlik tillgång till högspecialiserad vård? Måns Rosén Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Hur har utredningen arbetat? Öppen dialog Dialog/workshop med samtliga sjukvårdsregioner
Läs merBedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)
Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Enheterna för logopedi vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet
Läs merInstruktion inför bedömning av ansökningar i RFR
1 Instruktion inför bedömning av ansökningar i RFR Behörig att söka är den som: har en anställning i något av U/Ö landstingen, eller anställd på enhet med avtal med landsting en studie som rör patientnära
Läs merbland alla studenter i Stockholm så är andelen internationella studenter 10 %.
2 Bland de inresande studenterna var 3 036 personer utbytesstudenter och 6 243 personer freemoverstudenter. Det innebär ungefär samma siffror som föregående år och även samma fördelning. Cirka 2/3 av alla
Läs merSammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merINPULSIS -ON: Den långsiktiga säkerheten för nintedanib hos patienter med idiopatisk lungfibros (IPF)
INPULSIS -ON: Den långsiktiga säkerheten för nintedanib hos patienter med idiopatisk lungfibros (IPF) Detta är en sammanfattning av en klinisk studie på patienter med IPF. Den är författad för allmänheten.
Läs mer