Fördjupning av kulturmiljö till Gävle centrumplan

Transkript

1 Sid 1 (19) Bilaga till Gävle centrumplan KULTURMILJÖ Lena Boox Telefon lena.boox@gavle.se Fördjupning av kulturmiljö till Gävle centrumplan I Gävle centrum, med en historia som stad redan från 1446, finns många spår av svunna tider. Många av de kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader som finns i stadskärnan är fantastiska resurser som skapar identitet, variation och trivsel i staden. Det är positivt att utveckla kulturmiljöerna med en varsamhet om dess särdrag så att gävlebor och besökare kan använda byggnader och miljöer och samtidigt få mer kunskap om tidigare sätt att leva och verka i Gävle. Ur juridisk synvinkel är kulturmiljö ett allmänt intresse. Det innebär att vi alla, du och jag, har rätt att få ta del av vår historia i den byggda miljön och att vi som fastighetsägare och förvaltare har ett ansvar att inte skada den. Namnet Gävle och stadens ursprung Namnet Gävle kommer från de gavlar, strandbrinkar, som bildas vid Gavleåns ås- genombrott vid Gustafsbro. Staden fick stadsprivilegier 1446 och är därmed Norrlands äldsta stad. Gavleåns mynning vid kusten var anledningen till stadens framväxt just här och som gav förutsättningar för den betydande hamn- och handelstad som växte fram. Verksamheten gav god avkastning så att handelsmännen hade möjlighet att uppföra en påkostad bebyggelse. Stadens ålder och betydelse som hamn- och handelsplats ledde till att den blev residensstad med slott och andra statliga etableringar i form av representativa byggnader. 1 1 Beskrivningen är koncentrerad till tiden från 1900-talets mitt. Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle Gävle kommun, Gävle Besök Kyrkogatan 22 Växel Fax gavle.kommun@gavle.se

2 Sid 2 (19) Slottet berättar att Gävle är residentstad i länet. Vad innehåller staden? Stadens tre årsringar Medeltida bebyggelsestruktur Den låga trähusbebyggelsen som finns representerad i Gamla Gefle och utefter Kyrkogatans västra del och Slottsträdgårdsgatan klarade sig från stadsbranden I övrigt förskonades enstaka byggnader och som ännu finns bevarade såsom Slottet, Berggrenska gården och HeligaTref. Kyrkan. Trähusbebyggelsen har en medeltida struktur med smala slingrande gator och/eller små tomter i kontakt med ån. Trähusen har sina rötter i 1700-talet men hör till sin utformning i material och detaljer mer 1800-tal/tidigt 1900-tal. I Gamla Gefle levde och verkade hantverkare, fiskare, sjöfolk och industriarbetare. Det var i huvudsak människor med små inkomster. Ett bevarande av stadsdelen har dock inneburit ett modernt boende i en charmig och central miljö talets bebyggelsestruktur i stadskärnan Efter stadsbranden 1869 anlades en ny stadsbebyggelse norr om Gavleån. Den nya bebyggelsen med gator, kvarter och torg är formad efter den rutnätsplan som utarbetades av Ingenjör Nils Ericsson och den byggnadsstadga som antogs Två esplanadaxlar, Rådhusesplanaden och Nygatsesplanaden, korsar varandra i rutnätet. Esplanaderna var ursprungligen brandgator, men där speciellt Rådhusesplanaden gavs en påkostad parkkaraktär med

3 Sid 3 (19) representativa byggnader såsom teater och rådhus. Rutnätsplanen formar och strukturerar staden och är en influens från de stora kejsarstäderna i Europa såsom Paris, Wien, St Petersburg och Berlin under 1800-talet. Några exempel på vackra byggnader är Sjömanskyrkan, Central- och Gevaliapalatset, Centralstation, Vasaskolan, Själanderska skolan mfl. Staden har en homogen och strukturerad karaktär genom sitt rutnät, enhetlig höjd, max 5 vån efter de breda öst/västliga gatorna samt lägre efter de smalare nord/sydliga, och byggnadernas fasadmaterial i puts eller tegel. Här uppfördes byggnader i äldre stilarkitekturer som mot gatan har påkostade fasader med utsmyckningar. De har givit plats för bostäder med verksamhet i bottenvåningen medan det på innergårdarna har funnits mindre och enklare verksamhets- och ekonomibyggnader. Trots att flera hus har rivits från 1950-talet och ersatts av nya har stadens homogena karaktär bevarats. Endast kring Stortorget har kvartersindelningen påverkats med två stora affärskomplex. Fram till mitten av 1900-talet har biltrafiken varit relativt liten. Framkomlighet och parkering har inte varit ett problem inne i stadskärnan. Södersaneringens bebyggelse från 1950-talet Vid mitten av 1900-talet ansågs den låga trähusbebyggelsen på söder vara allt för omodern. Ny bostads- och affärsbebyggelse uppfördes - till placering och höjd - i en mer varierande struktur än stadskärnans. Bebyggelsens höjd varierar från höga hus till låga byggnader. De låga husen kan ofta vara länkar som binder samman de högre. De genomgående fasadmaterialen för den nya bebyggelsen var puts och tegel. Flera fasader har under 80-talet tilläggsisolerats och plåtklätts. Centralt i bebyggelsen är Södermalmstorg och affärsstråket S Kungsgatan som gjordes extra bred då den var E 4. Som en motvikt till den högexploaterade bebyggelsen anlades mindre parker. Karaktärsbeskrivningar gällande struktur, volym och höjd Gamla Gefle och trähusen vid ån Den låga trähusbebyggelsen, mellan 1 och 2 våningar, återfinns i Gamla Gefle och utmed Slottsträdgårdsgatan, Kungsbäcksvägen och Kyrkogatan vid kyrkan. Den oregelbundna strukturen har uppstått ur det medeltida gatunätet. De små innergårdarna och gaturummen utgör det privata rummet. Det smala och slutna gaturummet ger en behaglig och mänskliga skala för oskyddade trafikanter. Trähusbebyggelsen i Gamla Gefle är den äldsta bevarade bebyggelsestrukturen och typisk för hur staden var uppbyggd före stadsbranden 1869.

4 Sid 4 (19) Trähusbebyggelse från 1800-talet vid ån. Rutnätstaden- Stadskärnan Norra stadens bebyggelse har en tydlig och klar struktur där kvarter och gator följer en rutnätsplan som tillkom efter den senaste stadsbranden Ingenjör Nils Ericsson utformade planen som visar likstora kringbyggda kvarter i 3 till 5 våningar där högre hus är placerade utmed de breda huvudgatorna i öst-västlig riktning och lägre bebyggelse byggts utmed de smalare tvärgatorna i nord-sydlig riktning. Undantag från detta mönster är Esplanaden, Stora Esplanadgatan och Kaplansgatan som fungerat som större transportleder. Stadens tydliga och homogena struktur finns inte enbart på marken. Även byggnadernas höjder påverkar rumsbilden. Stadens uppbyggnad på 1870-talet följer Byggnadsstadgan från 1874 och som var den första av sitt slag i landet. Den antogs av stadsfullmäktige i Gävle samma år och av dåvarande landshövdingeämbetet Här anges att bostadshus får vara max 5 våningar inräknat bottenvåningen. Om bostadsrum finns på vinden räknas också det som en våning. (I ny stad eller stadsdel fick byggnad inte uppföras högre än bredden på gatan.) Eftersom stadskärnan byggdes upp under 1870-talet blir såväl Ericssons stadsplan samt byggnadsstadgan de dokument som har format rutnätsstaden Gävle både på marken och på höjden. Detta har efterlevts sedan dess. Södersaneringens bebyggelse Den yngre bebyggelsen på Söder har en friare struktur med många grönområden och även mycket varierade hushöjder jämfört med rutnätskvarteren på Norr. Karaktäristiskt är de kombinerade bostads- och affärshusen samt höghusen. De låga byggnaderna ligger dels mot mindre trafikerade stråk men

5 Sid 5 (19) förekommer också som sammanbindande länkar mellan de högre husen utefter Kungsgatan. Längs med Gavleån Gavleån, med vatten från Storsjön och utlopp i havet, rinner som en blå ådra genom Gävle. Den delar staden i norr och söder men här möts alla centrums bebyggelsestrukturer medeltid, rutnät, och Söders 40- och 50-talsbebyggelse. Ån har framförallt haft betydelse genom århundradena som viktig transportled, kraft- och vattenkälla mm men också som ett estetiskt och rekreativt inslag i stadsbilden. Å-rummet i sig har flera speciella karaktärer. Uppströms Kungsbron har åstränderna en äldre karaktär utan uträtade eller kajsatta stränder och kan liknas mer vid parkliknande stads- och strandrum. Nedströms Kungsbron har Å-rummet en mer monumental och stadsmässig karaktär med stensatta kajer, roddartrappor, esplanader och storstilad bebyggelse som tillkom efter Strandgatorna skapar ett öppet rum mellan ån och de intilliggande byggnaderna. Utmed Å-rummet finns ett flertal byggnader från olika epoker som byggts för institutioner och myndigheter. Man kan ana en önskan om storslagenhet och att manifestera viktigheten genom att bygga nära ån och därmed synas i vyerna vid ån. Särskilt märks de statliga etableringarna med slottet, fd fängelset, tingsrätten och länsstyrelsen men även regionalt viktiga byggnader för polis, länsmuseum, det fd landstingshuset. Självklart finns också viktiga byggnader för staden utmed ån såsom förvaltningshuset, fd rådhuset, stadsbiblioteket, Heliga Trefaldighetskyrkan, fd Sjömanskyrkan och Gamla Grand. Stadskärnans utveckling från mitten av 1900-talet Efter andra världskrigets slut sker förändringar i staden då äldre byggnader rivs för att ge plats till yngre, enligt den tidens arkitektur och behov. På Söder sker södersaneringen där den låga trähusbebyggelsen rivs för att ge plats för modernare och större bostäder. Bilen blir allt viktigare i samhället och gatunät såsom S Kungsgatan anpassas till trafiken. Bilgarage till bostäder och parkeringar byggs. På Norr sker mindre föryngringar i anslutning till Ruddammsgatan. Södra Rådmansgatan och Södra Kungsgatan. Flygfoto över söder från norr. Foto: Lennart Olofsson, Södra Skeppsbron 14 A. GD 23 september Gävle Stadsarkiv

6 Sid 6 (19) Genom södersaneringen rivs byggnader som förenar bebyggelsen norr och söder om Gavleån. Slottstorget utvidgas. Den platsbildningen som därmed uppstår nyttjas för trafikomläggning men skapar också sikt- och utblicksstråk mellan söder och norr. Platsbildningen medverkar till att framhäva rådhuset och esplanaden. Karaktäristiskt för 1950-talets bebyggelse är smala huskroppar som upptar en del av fastigheten. Ofta finns en grön innergård eller park i anslutning. Byggnadernas funktioner är tydligt avläsbara med handelsverksamhet i bottenvåningen, exponerad med stora glasrutor. På övre våningar finns bostäder med utsmyckande detaljer såsom burspråk och balkonger eller franska balkonger. Ofta finns garagemöjligheter inbyggda i husen för de boende. Det finns en stor omsorg i materialval och detaljutformning som bygger på äldre tradition. Höjderna på byggnaderna varierar efter Norr och Söders olika karaktärsdrag. Tegelarkitektur från 1950-talet. Från 1960-talet blir byggnadskropparna större och upptar ofta ett helt kvarter. Större och effektiva volymer efterfrågas. Mot huvudgatan ges byggnaden en mer representativ utformning medan tvärgator och bakgator får som tidigare en enklare och ofta lägre byggnad. Byggnadernas funktioner är fortfarande avläsbara på utsidan med handelsverksamhet, varuintag och garage i bottenvåningen. Allt vanligare blir dock att de övre våningarna används för kontorsverksamhet vilket leder till att boendemöjligheterna i staden minskar. Ännu finns en omsorg i materialval och detaljutformning men flera byggnader får platta tak. På 1970-talet sker en mer genomgripande förändring kring Stortorget då stora byggnadsvolymer upptar en eller två kvarter. Genom sina volymer och grova

7 Sid 7 (19) men renrakade arkitektur upplevs de som storskaliga. Endast ett indraget hörn i gatuplan kan lätta upp volymen. Byggnaderna introducerar en helt ny arkitektur men även byggnadsmaterial. Som ett led i effektiviseringen inom byggbranschen uppförs de med formgjutna fasadelement som i gjutningen givits en struktur. Behovet av parkering gör att P-husdäck integreras i byggnaderna. De stora byggnaderna upplevs som slutna då de övre våningarna har få eller små fönster. Även partier av gatuplanet kan vara fönsterlösa. Den integrerade p-husdelen är ofta avläsbar i fasaden. Från 1980-talet uppförs färre hus i stadskärnan. En återgång sker till mindre byggnadskroppar som ger utrymme för gröna ytor och gårdar inom kvarteren. Även omslutande kvarter byggs. Byggnaderna ges olika och mer experimentella uttryck under det sena 1980-talet för att senare bli mer traditionella och sparsmakade. I stort sett alla byggnader som uppförs innehåller åter igen bostäder. Flera bostäder innehåller omsorgsboende för äldre och funktionshindrade som visar samhällets ökade behov av anpassade bostäder i staden. Kontorsverksamheten minskar vilket också leder till en omvandling av dessa lokaler till bostäder.

8 Sid 8 (19) Formella ställningstaganden kring kulturmiljö Det finns flera ställningstaganden kring kulturmiljö i stadskärnan. Här nedan följer en översikt över de viktigaste. Vad är ett riksintresse och vad innebär det? Staten har i samråd med kommunen i översiktsplanerna pekat ut ett antal områden för olika sakområden som är så värdefulla i ett nationellt perspektiv att de är av intresse för hela Sverige. Riksintressena har det formella lagstödet genom Miljöbalkens 3 kap. Riksintressenas värden, värdebärare, ska hanteras så att de inte skadas i samband med förändringsarbete och detaljplaneläggning. Planeringsunderlag för riksintresset Gävle stad är framtaget av Länsstyrelsen Gävleborg I översiktsplanen för Gävle stad har riksintresset behandlats och riktlinjer är framtagna. Kulturmiljön är redovisad i en separat bilaga. Översiktsplanen med bilaga är antagen av KF 27 april Riksintresset Gävle stad och Översiktplan för Gävle stad Gävle stad är ett riksintresse som Norrlands viktigaste handels- och sjöfartsstad under medeltiden och fram till 1800-talet. Förutom det är Gävle också: Utförselhamn för Bergslagen. Gammal residensstad. I modern tid en industristad Detta åskådiggörs i stadens byggnadsutveckling från 1500-talet fram till idag. Stadskärnans 4 delområden Riksintresset Gävle stad är uppdelat i olika områden varav vissa berör Centrumplanens avgränsning. 1. Rutnätsplanen med esplanaderna och 1800-tals bebyggelsen. Riksintressets värdebärare består av: Kvartersbebyggelse i rutnät Esplanader med park- och trädalléer och breda gator Påkostad och ståndsmässig bebyggelse längs med esplanader, stadsträdgården, Strandgatorna Fondbyggnader såsom Teatern och Rådhuset Långa siktlinjer i det flacka stadslandskapet Husfasader generellt i liv med gatan Hushöjder generellt 2 till 5 våningar

9 Sid 9 (19) Smala bakgator med uppbruten struktur och lägre hushöjder Välbevarad arkitektur i historiserande stilar från och 1880-talen Välbevarad tals arkitektur Rådhusesplanadens parkkaraktär med skulpturer, fontäner och musikpaviljong Friliggande institutionsbyggnader som skapar variation i stadsbilden Översiktplan för Gävle stad anger CK1 Stadskärnan: Värden: Bebyggelsens struktur och enhetliga höjd som följer rutnätsplanen med fyllda eller kringbyggda kvarter som ger en homogen struktur och stadsbild. Utveckling: Rutnätsplanen bibehålls. Avrivna tomter bebyggs inom rutnätsplanen. Komplementbyggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i anslutning till befintlig. Ny bebyggelse ska följa områdets struktur samt befintliga byggnadernas skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll ska ske på ett för byggnaderna traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Rådhusesplanaden- stadens finrum i rutnätet. 2. Å-rummet med det äldsta Gävle. Riksintressets värdebärare består av: Det äldsta Gävle med det medeltida oregelbundna gatumönstret. Strukturen i gatumönstret utgör rester av ett äldre bebyggelsemönster som anpassats efter ån. Den medeltida kyrkoplatsen

10 Sid 10 (19) Troligen platsen för stadens första etableringar Åsträndernas äldre karaktär uppströms Kungsbron med ej upprättade eller kajsatta stränder som kantas av mer parkliknande stadsrum Årummets monumentala karaktär nedströms Kungsbron från efter stadsbranden 1869 med stensatta kajer, esplanader och monumental bebyggelse. Trädraderna längs ån Den monumentala och påkostade arkitekturen som vänder sig mot ån De statliga etableringarna kring ån med slottet, fängelset och länsstyrelsen. Den äldre och modernare institutionsbebyggelsens representativa placering invid ån. Strandgatorna som skapar ett öppet rum mellan ån och de omgivande byggnaderna Översiktplan för Gävle stad anger CK3 Kyrko- och trähusbebyggelse efter ån, CK4 Å-rummet med institutionsbyggnader: Värden: CK3 Småskalig bebyggelse i medeltida struktur med långsmala tomter mot ån. Bostadshus mot gatan och uthuslängor i fastighetsgräns in mot gården och ned mot ån. Byggnadernas utformning är från 1800-och talen. Gävles äldsta kyrkoplats med ett dominerande läge. CK4 Gavleåns skilda uttryck öster och väster om Kungsbron. Bebyggelsen som vittnar om Gävles historiska betydelse som residensstad Utveckling: CK3 Den medeltida strukturen med dels långsmala tomter ned mot ån och dels små tomter bibehålls. Smala ofta stenbelagda gator värnas. Tomtstrukturen med småskalig bebyggelse, bostäder och uthus bibehålls. Kyrka i parkmiljö. : CK4 Gavleåns sträckning och utformning bibehålles då den är ett viktigt strukturelement. Skillnaden mellan den upprättade och stensatta östra delen med alléträd samt den västra med slingrande åsträckning och grönska vid stranden bibehålls. Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av vikt för att området ska kunna nyttjas. Nya byggnader ska till storlek, placering och utformning gestaltas som komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll ska ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. 3.Gamla Gefle. Riksintressets värdebärare består av: Den äldre oregelbundna gatustrukturen. De kullerstensbelagda gatorna. De låga hushöjderna. Byggnaderna placering i liv med gatan.

11 Sid 11 (19) Plank och andra tomtavskiljare som tillsammans med bostadshus- och uthuskroppar i liv med gatan ger slutna innergårdar. Befintliga byggnadsvolymer avseende hushöjder, byggnadskroppar som ger den småskaliga karaktären. De dominerande traditionella materialen som trä och puts i fasad, trä i fönster samt lertegel eller falsad plåt på taken. De bevarade äldre uthusen. Översiktplan för Gävle stad anger CK3 Gamla Gefle: Värden: Områdets struktur och småskalighet. Gatornas sträckning och beläggning. Byggnadernas utseende där enskilda byggnader är väl bevarade. Trädgårdar. Utveckling: Den medeltida strukturen med dels långsmala tomter ned mot ån och dels små tomter bibehålls. Smala ofta stenbelagda gator värnas. Tomtstrukturen med småskalig bebyggelse, bostäder och uthus bibehålls. Smala ofta stenbelagda gator värnas. Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av vikt för att området ska kunna nyttjas. Nya byggnader skall till storlek, placering och utformning gestaltas som komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll ska ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Gamla Gefle-bebyggelsestruktur från medeltiden.

12 Sid 12 (19) 4. Södersaneringens bebyggelse. Riksintressets värdebärare består av: Stadsplan och bebyggelse som var den första genomgripande stadsomvandlingen i Sverige, vilken genomfördes under 1940 till 1960-talen. Skillnad i utformning av affärshus, höga punkthus samt låga hantverksbyggnader och verkstadslängor. Södra Kungsgatans karaktär av kommersiell verksamhet i kombination med boende. Nobelparken, parkstråk som bryter genom det högt exploaterade området. Goda representanter för funktionalistisk bebyggelse som uppförts före den storskaliga saneringen längs bl.a. Hamiltongatan. Den äldre trähusbebyggelsen som aldrig sanerades i kvarteret Vinet, Fåret, Krampesillen, Oxen, Skokloster och Guldsmeden. Översiktplan för Gävle stad anger CK1 Söder: Värden: Bebyggelsens struktur i rutnätsplan. Varierande hustyper och höjder. Bebyggelsens tidstypiska utseende. Grönstråken som viktig kontrast till den högexploaterade bebyggelsen Utveckling: Höga punkt- och smalhus med lägre garage- och verksamhetslängor i park- och grönområden. Komplementbyggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i anslutning till befintlig. Ny bebyggelse ska följa områdets struktur samt befintliga byggnadernas skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll ska ske på ett för byggnaderna traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Ett av söders parkstråk som finns bland höghusen.

13 Sid 13 (19) Fornlämningsområdet den medeltida staden Gävle Centrumplaneområdet berör till stor del den utbredning som den medeltida staden Gävle hade. Endast de södra delarna av planområdet ligger utanför. Inom planområdet kan kulturlager från sen medeltid, och 1600-tal och yngre bli påträffade. Fornlämningsområdet betecknas RAÄ 51:1. Inom planområdet finns förutom fornlämningsområde 51:1 flera mindra lämningar. Alla fornlämningar är skyddade enl. Kulturminneslagen. Det innebär att markarbeten i en fornlämning eller i dess närhet kräver tillstånd från Länsstyrelsen Gävleborg. Enstaka byggnader och miljöer För enstaka byggnader eller miljöer finns olika typer av formella beslut eller stöd i lagen där bestämmelserna ska stödja ett gott omhändertagande av kulturvärden. För de allra flesta byggnader som bedömts som värdefulla enl. Plan- och bygglagen 8:13, och 8:14 finns dock inga formella beslut förutom Plan- och bygglagens generella bestämmelser. Till denna kategori hör såväl äldre men framförallt yngre byggnader som är uppförda efter Dessa byggnader bör uppmärksammas och skyddas på lång sikt. Byggnadsminnen Länsstyrelsen kan genom beslut förklara ett enskilt ägt objekt som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Särskilda föreskrifter arbetas då fram som gäller för objektet. Flera byggnader i Gävle stad är byggnadsminnen. Statligt ägda byggnader kan genom regeringsbeslut bli statliga byggnadsminnen med stöd av Förordning 1989:1229. Gävle slott och gamla länsfängelset är sådana. Kyrkobyggnader Heliga Trefalighets kyrkan med kyrkotomt är skyddad genom Kulturminnslagen. Byggnad med skyddsföreskrifter Länsstyrelsen i Gävleborg kan genom tilldelade bidragsanslag besluta om ekonomiskt stöd för vissa åtgärder. I samband med detta skrivs i vissa fall ett civilrättsligt avtal med skyddsföreskrifter för aktuellt objekt.

14 Sid 14 (19) Detaljplaner enligt Byggnadslagen / Byggnadsstadgan Fram till 1987 utarbetades detaljplaner där byggnader och miljöer är beslutade som kulturreservat eller miljö med särskild hänsyn. Detaljplaner enligt Plan- och bygglagen Från 1987 och 2011 utarbetas detaljplaner med rivningsförbud, skydds- eller varsamhets bestämmelse för befintliga byggnader och miljöer och hänsynsbestämmelse för tillkommande. Även befintlig och tillkommande vegetation, murar och stenläggningar kan hanteras.

15 Sid 15 (19) Gävle kommuns nya bedömning av värdefulla byggnader Bebyggelse före 1950 Gävle kommun genomförde under 1980-talet omfattande och detaljerade byggnadsinventeringar av centrala Gävle. Med detta underlag utarbetades Kulturminnesvårdprogrammet för Gävle stadscentrum som antogs av kommunfullmäktige Programmet pekar ut värdefulla byggnader, platser och stråk. Med hjälp av detta program har en revidering skett där nyare material såsom inventeringar och kulturhistoriska bedömningar har använts. Urvalskriterier Den bedömning och urval som gjorts då byggnad har bedömts som värdefull är: Byggnadens traditionella utseende och material är bevarat Byggnaden berättar på ett påtagligt sätt om sin tids byggnadstradition och arkitektur Byggnaden har betydelse för stadens historia och historiska utveckling Byggnaden ligger i ett för kulturmiljö värdefullt och betydelsefullt stråk Värden som hör samman med byggnadsteknik, patina, samhällshistoria, socialhistoria, personhistoria, konstnärligt, identitetsskapande, kontinuitetsskapande, traditionsskapande och symbol. De äldre byggnaderna är få och av förklarliga skäl därför sällsyntare. Ett bevarande och vårdande av dessa byggnader och deras värdebärare är därför mycket viktigt. Sverige har ett ungt byggnadsbestånd Utifrån bostadsstatistiken kan det fastslås att Sverige i ett internationellt perspektiv har ett mycket ungt bostadsbestånd. Hela perioden från medeltid t.o.m utgör endast 13 procent av lägenhetsbeståndet, medan perioden efter 1960 svarar för 67 procent. Detta medför att Sverige har en avsevärt mindre andel historiska hus än t.ex. de länder som omfattades av andra världskrigets härjningar. 2 2 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007

16 Sid 16 (19) Bebyggelse efter 1950 En genomgång av yngre bebyggelse i stadskärnan har gjorts. Material med inventeringar och kulturhistoriska bedömningar har använts och nya bedömningar har gjorts av Samhällsbyggnad Gävle. Urvalskriterier Från det yngre byggnadsbeståndet har enbart goda representanter valts ut. Den bedömning och urval som gjorts då byggnad har bedömts som värdefull är: Byggnadens traditionella utseende och material är bevarat Byggnaden berättar på ett påtagligt sätt om sin tids byggnadstradition och arkitektur Byggnaden har betydelse för stadens historia och historiska utveckling Byggnaden ligger i ett för kulturmiljö värdefullt och betydelsefullt stråk Värden som hör samman med byggnadsteknik, patina, samhällshistoria, socialhistoria, personhistoria, konstnärligt, identitetsskapande, kontinuitetsskapande, traditionsskapande och symbol. Ett bevarande och vårdande av dessa byggnader och deras värdebärare är viktigt. Genom sitt flertal, och mer massproducerade byggprocess, är byggnadsdetaljer inte unika. De klarar i högre grad av ett utbyte av material och förändringar. Ett möte av arkitektur från olika sekel; 1800-tal och 1900-tal.

17 Sid 17 (19) Förhållningssätt för Gävle kommun gällande kulturmiljö i Gävle Kulturmiljön och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, stråk, tomter och parker ska ses som en resurs och användas på ett sätt som gör ett bevarande av värdebärare möjligt. Att förmedla och lyfta fram de värden som staden och byggnaderna har till fastighetsägare är ett viktigt pedagogiskt arbete i vårt myndighetsarbete. Plan- och bygglagens generella bestämmelser i kap 8 gäller alltid vid förändring av värdefulla byggnader och anläggningar. Översiktsplan Gävle stad och riksintressebeskrivningen ska vara grundläggande dokument vid förändring. Beslutade detaljplaner med bestämmelser som värnar en god förvaltning av kulturvärdena ska efterlevas vid bygglovs- och anmälanshantering. Vid förändring av bebyggelsemiljön Anspråken på stadsmiljön och dess byggnader är många och flera olika intressen ska här samsas och utvecklas. Kunskap om och vilka kulturvärden som berörs samt en långsiktighet i resultat är viktigt. Vid förändring : God kunskap i processen. Att beskriva och lyfta fram kulturvärden och de mest värdefulla byggnaderna är en utgångspunkt detaljplaneläggning och lovgivning. Konsekvensanalyser. Att arbeta för god gestaltning och hänsyn till kulturvärden vid uppfyllande av tillgänglighet, låga energi- och bullervärden, brandutrymning, vid uppsättande av skyltar, förändring av restaurang- och butiksfasader, kollektivtrafikhållplatser, samt entréer, sop- och återvinningshantering kan åstadkommas. Önskemål om balkonger och skärmtak, balkonger ska prövas utifrån byggnadens och gaturummets värden. Indragna hörn Med indragna hörn menas att byggnadens hörn i gatuplan är diagonalt indraget med ett par meter och en fristående bärande pelare markerar hörnets spets. De indragna hörnen utgör ett arkitektoniskt grepp som lättar upp det annars kompakta fasaduttrycket. Typexempel finns främst i området kring Stortorget: Flanör, Winn-huset, Konturen och Gallerian Nian. Vid önskemål om fasadförändring bedöms det indragna hörnet individuellt utifrån dess sammanhang i stadsbilden. Styrande är trafiksituationen och de arkitektoniska värdena i förhållande till inkommen ansökningshandling. I övrigt: Ger fotgängaren en följsam rörelse i gaturummet. Ger fordonstrafikanten sikt och en ökad trafiksäkerhet i centrum.

18 Sid 18 (19) Utgör integrerade väderskydd inom själva byggnadsvolymen. Ger fasaden ett lättare och mer varierat uttryck och en högre detaljnivå. Markerar entrépartier på ett karaktäristiskt sätt. Ett av stadens kännetecken- indragna hörn som ger en skyddad entré och siktstråk. Ställningstaganden om kulturmiljö i Gävle centrumplan Kulturmiljön och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, stråk, tomter och parker ska ses som en resurs och användas på ett sätt som gör ett bevarande av värdebärare möjligt. Översiktsplan Gävle stad och riksintressebeskrivningen ska vara grundläggande dokument vid förändring av stadsmiljön. Förändringar i utpekade byggnader eller miljöer ska föregås av en tydlig konsekvensanalys av kulturmiljön där dess värden beskrivs. Vid avvägning mot andra intressen ska konsekvenser beskrivas. Fortsatt prioritering och bedömning ska ske av värdefulla objekt i syfte att upprätta detaljplaner med bestämmelser som stöttar ett gott omhändertagande av kulturvärden. Rivningstomter/lucktomter bebyggs så att rutnätsstaden blir komplett. Önskemål om balkonger skall prövas utifrån byggnadens och gaturummets värden. Senare plåtinklädda fasader i stadskärnan bör tas bort.

19 Sid 19 (19) Byggnaden i mitten är ritad av Nils Einar Eriksson AGL arkitektkontor bestod av trion Stig Ancker, Bengt Gate och Sten Lindegren. Byggnaden i bakgrunden är ritad av Birger Borgström

20

21

22