Remissyttrande över Detaljplan för Vindkraftspark vid Arendal/Risholmen, dnr 0412/06, planhandling april 2009.

Transkript

1 1 Till Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret Box Göteborg Remissyttrande över Detaljplan för Vindkraftspark vid Arendal/Risholmen, dnr 0412/06, planhandling april Ärendet Göteborgs Ornitologiska Förening och Föreningen Torslandavikens naturreservat har fått detaljplanen för vindkraftsparken vid Arendal/Risholmen på remiss. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en utökning av befintlig vindkraftspark inom sju delområden för vardera uppförande av ett nytt vindkraftverk. Den befintliga parken på 12 vindkraftverk avses att utökas till sammanlagt 17 verk i enlighet med gällande översiktsplan. Då detaljplanen skall miljöbedömas enligt miljöbalken har en miljökonsekvensbeskrivning upprättats och ställts ut samtidigt. Remissvaren skall vara Stadsbyggnadskontoret tillhanda senast den 26 maj Föreningarna har begärt en förlängning och muntligt fått en begränsad utsträckt remisstid t.o.m Med anledning av att det inträffat nya omständigheter i ett sent skede har föreningarna för avsikt att inkomma med vissa kompletteringar i ärendet. Bl.a. har Miljödomstolens beslut och yttrande i tillståndsfrågan (Mål nr M ) beträffande vindkraftsparken precis kommit föreningarna tillhanda. Yrkanden a. Föreningen Torslandavikens naturreservat och Göteborgs Ornitologiska förening yrkar på avslag till detaljplanen för vindkraftsparken vid Arendal/Risholmen. b. att Göteborg Energi AB skall åläggas att komplettera ärendet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som till omfattning och innehåll utgår ifrån att betydande miljöpåverkan föreligger jämte 6 kap. 7 miljöbalken (MB). Se även Miljödomstolens beslut och yttrande i ärendet c. att Göteborg Energi AB skall åläggas att komplettera ärendet med en MKB som till omfattning och innehåll utgår ifrån att betydande påverkan på naturmiljön i ett förtecknat område uppkommer jämte 7 kap. 28a och 29 MB. Se även Miljödomstolens beslut och yttrande i ärendet

2 2 Bakgrund till ärendet Föreningarna har tidigare framfört synpunkter till Miljödomstolen i ärendet. Dessa synpunkter gäller även som remissvar för den gällande detaljplanen och redovisas nedan. Med anledning av Miljödomstolens beslut och yttrande i ett mycket sent skede, har vi för avsikt att senast inkomma med kompletterande synpunkter. En del utredningar och undersökningsresultat har tillkommit i tillståndsfrågan och har betydelse för planärendet, vilket framgår av Miljödomstolens beslut. Vid domstolsförhandlingarna rådde koncensus om att ett skyddsavstånd på minst 500 m till de aktuella verken bör gälla i ärendet. Bristande samordning och överensstämmelse med prövningen i Miljödomstolen Föreningarna anser att det från olika utgångspunkter saknas en samordning med prövningen av tillståndsfrågan i Miljödomstolen. Från rättssäkerhetssynpunkt borde Stadsbyggnadskontoret ha avvaktat med remissen i detaljplanefrågan tills tillståndsfrågan och miljöprövningen blivit klar. Beträffande planens antagande gäller enligt länsstyrelsen (diarienummer ) följande: Tillståndsfrågan gällande Natura 2000 måste enligt 4 kap 8 MB vara klargjord innan detaljplanen kan antas. Detaljplanen är inte baserad på det senaste kunskapsunderlaget i ärendet, bl.a. saknas vissa avgörande undersökningsresultat för ärendet, vilket framgår av miljöprövningen i Miljödomstolen och av domstolens beslut och yttrande (se även förteckning över bilagor nedan). Remissynpunkter Omfattning och innehåll av MKB Föreningen Torslandavikens Naturreservat och Göteborgs Ornitologiska Förening (nedan kallat föreningarna) har i ärendet rörande Göteborg Energi AB:s ansökan om tillstånd för verksamhet enligt MB, samt tillstånd enligt plan- och byggnadslagen (PBL) angående ändrad detaljplan för ifrågavarande verksamhet på ett tidigt stadium understrukit att Torslandaviken utgör ett såväl internationellt s k Important Bird Area (IBA) område, och ett Special Protection Area (SPA) område, som ett Natura 2000-område. Detta medför långtgående krav på innehåll och omfattning av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som skall ingå i en ansökan om tillstånd enligt 9 kap. och 11 kap. samt 7 kap. 28a MB. Föreningarna har påpekat den otillfredsställande omfattningen av MKB vid samrådsmöten inför ansökan om tillstånd enligt MB, samt PBL för aktuellt ärende. Föreningarna har tillika redogjort för lagrum och bedömningskriterier beträffande innehåll i en för ärendet relevant MKB i flera remissyttranden information som Göteborg Energi AB tyvärr valt att inte omsätta i praktiken. (För kännedom bifogas ovan omnämnda skrivelser se bilaga 1 och 2). De synpunkter som föreningarna har framfört gäller i huvudsak följande: 6 kap 7 MB innebär att om en verksamhet förväntas ge upphov till betydande miljöpåverkan skall ett utökat samråd ske och en fullständig MKB skall utarbetas.

3 3 Om den ansökta verksamheten enskilt eller i kombination med andra verksamheter eller planer och projekt riskerar att ge upphov till betydande påverkan på naturmiljön i ett förtecknat område skall ytterligare uppgifter ingå i en MKB enligt 7 kap. 28a och 29. Det råder enligt föreningarna inga tvivel om att den ansökta verksamheten kommer att medföra både betydande miljöpåverkan, samt påverkan på naturmiljön i ett förtecknat område och en fullständig MKB återstår att utarbeta då de formella kraven inte uppfylls i ingiven MKB. Ingiven MKB i ärendet har så stora brister att den på formella grunder inte heller kan utgöra underlag för en prövning enligt 7 kap 28a- och 29 MB. Den MKB som Göteborg Energi AB bifogat den aktuella ansökan har bl a omfattande brister som gäller redovisning av miljöpåverkan av pågående verksamhet, lovgiven icke påbörjad verksamhet samt planer och projekt, s.k. kumulativa effekter. Av de befintliga verksamheter som påverkar Natura 2000-området kan nämnas: - Hamn för utlastning av stenmaterial - Depå för container - Oljehamn - Raffinaderi - Logistik och verkstadsindustri - Deponi för sannolikt kontaminerade muddermassor - Dagvattenutsläpp - Bergrum för förvaring av olja Föreningarna anser vidare att den planerade verksamheten obestridligt kommer att leda till påverkan av väsentlig betydelse enligt definitionen i Europeiska kommissionens tolkningsdokument Skötsel och förvaltning av Natura 2000 områden Artikel 6 i artoch habitatdirektivet 92/43/EEG, artikel 6.3, se bilaga 3. Således har Göteborg Energi AB genom beskrivningar i föreliggande MKB uppvisat bristande saklighet gällande både påverkan av sökt verksamhet och det materiella innehåll som en MKB skall omfatta. Detsamma gäller relevanta lagrum för en MKB samt de lagrum som omfattar Natura 2000-områden. Betydande påverkan uppkommer på utpekat område enligt 7 kap. 28a 1 st. MB Beträffande tillåtligheten (punkt i ansökan) anför Göteborg Energi AB att en prövning jämte 7 kap. 28a 1 st. miljöbalken inte är tillämplig. Skälen anges vara att endast två sjöfåglar skulle förolyckas efter vidtagna skyddsåtgärder samt att endast ett av de tillkommande vindkraftverken skulle störa de inom Natura 2000-området rastande fåglarna. Bedömningen skulle då utgå ifrån en påverkansradie om 500 meter från vindkraftverk som det finns goda grunder att bortse från. Med detta resonemang kommer Göteborg Energi AB fram till att den ansökta verksamheten inte på ett betydande sätt kommer att påverka miljön inom Natura 2000-området. Föreningarna delar inte denna bedömning då vetenskapligt underbyggda studier visar att en radie om minst 500 meter från vindkraftverk skall tillämpas.

4 4 Med en gräns om 500 meters radie för påverkan från vindkraftverken kommer en andel på 61 % av Natura 2000-områdets vattenareal att störas. Även om en lägre (icke vetenskapligt validerad) gräns om 300 meter tillämpas föreligger en påverkansandel om 91 % av Arendalsviken och 19 % av Torsvikensbassängens vattenareal. Dessa förluster av habitat leder obestridligt till betydande påverkan på naturmiljön som den definieras i den Europeiska kommissions tolkningsdokument Skötsel och förvaltning av Natura 2000 områden Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG, artikel 6.2, (se bilaga 3). Lokalisering och platsbundenhet Göteborg Energi AB gör gällande att det skulle finnas en platsbundenhet och lämplighet i att expandera befintlig vindkraftspark med sju stycken vindkraftverk, om en effekt på ca. 3 MW vardera med just den föreslagna lokaliseringen. En orsak till detta skulle vara att den producerade elenergin skall användas av en kund med verksamhet inom Göteborgs kommun, varpå en framhållen fördel skulle vara minimerade överföringsförluster för den producerade elen. Resonemanget torde dock betraktas som långsökt då el är en handelsvara i ett integrerat nätsystem och distribueras med hänsyn till tillgång och efterfrågan. Anledningen till att det idag finns ett väl utbyggt elnät är att producent och konsument i allt väsentligt är geografiskt åtskilda även på nationell nivå. Det bör påpekas att vindkraftverk i allmänhet producerar el under mindre än hälften av årets timmar och el måste då trots allt uppbringas från annat håll. Överföringsförlusterna i det nationella stamnätet torde högst sannolikt vara av underordnad betydelse för lokaliseringen. Ett annat argument för platsbundenhet skulle vara att kunden till den aktuella elproduktionen tillmäts ett symboliskt värde genom vindkraftsparkens lokalisering, som planeras i porten in till Göteborg. Föreningarna ställer sig dock frågande till vilket symbolvärde av denna karaktär som kan mäta sig med ett Natura 2000-område ett skyddsobjekt som utpekas genom Europeiska unionens Fågeldirektiv. Enligt Göteborg Energi AB kan synergier uppnås med den nuvarande vindkraftsparken. Den befintliga vindkraftsparken har dock f n ett elnät som är dimensionerat för den befintliga verksamheten, och vart och ett av tillkommande vindkraftsverk skulle ha en effekt som är procent högre än de tidigare vilket medför att en helt ny infrastruktur gällande elnätet skulle behöva etableras. Ett avslutande argument för platsbundenhet är att vindtillgången är god just här, men det bör påpekas att de två redovisade alternativa lokaliseringarna inom Göteborgs kommun har bättre vindförhållanden. Mot bakgrund av ovanstående saknas vägande skäl för platsbundenhet i lokalisering av ansökta verksamhet. Området har heller inte utpekats av Länsstyrelsen som ett riksintresse-område för placering av vindkraft. Bevarandestatus, betydande störning eller försämring av SPA-område

5 5 Av artikel 6.2 i dir 92/43/EEG framgår att; - Medlemsstaterna skall i de särskilda bevarandeområdena vidta lämpliga åtgärder för att förhindra försämring av livsmiljöerna och habitaten för arterna, samt störningar av de arter för vilka områdena har utsetts. Enligt artikel 6.2 i direktiv 92/43/EEG kan en arts bevarandestatus anses gynnsam när: - uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö - artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid - det finns, och sannolikt kommer att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt. Allt som bidrar till att storleken på artens livsmiljö i området minskar kan betraktas som betydande störning. Definitionen av betydande störning av arter är åtgärder som leder till: - långsiktig negativ populationsutveckling i SPA-området - minskning eller risk för minskning av arts naturliga utbredning i SPA-området - minskning av storleken på arts livsmiljö i SPA-området Det framhålls även att verksamheter utanför SPA-områden som kan komma att påverka arter och livsmiljöer i SPA-områden kan omfattas av begränsningsåtgärder. Detta gäller vid försämringar, eller störningar om störningen är betydande. (En försämring behöver inte vara betydande för att fungera som incitament för åtgärder). Störningar och försämringar skall bedömas gentemot att man syftar till att bibehålla en gynnsam bevarandestatus för arter eller livsmiljöer i deras naturliga utbredningsområde. Utgångspunkten utgörs av rådandeförhållanden för SPA-områdets utpekande, förutsatt att denna bevarandestatus var gynnsam (alternativt senare förhållanden utifall gynnsam bevarandestatus avsetts uppnås efter områdets förtecknande). Bevarandestatus för utpekade fågelarter vid Torsvikens Natura 2000-område Torsviken hyser tre utpekade fågelarter som är upptagna på Europeiska unionens lista över skyddsklassade arter i direktivets bilaga 1 (dir. 79/409/EEG) nämligen sångsvan (Cygnus cygnus), salskrake (Mergus albellus) och brushane (Philomachus pugnax). Det inrättade Natura 2000-området skall primärt säkerställa att god bevarandestatus upprätthålls för dessa arter genom att lämpliga habitat skyddas och utvecklas. Prövningen av vindkraftsparken skall ske mot bakgrund av att inga åtgärder som på ett betydande sätt påverkar dessa arters fortlevnad och nödvändiga habitats kvaliteer kan tillåtas. Efter inrättandet av Natura 2000-området under år 2000 fastställdes en bevarandeplan av Länsstyrelsen (SE Torsviken) där arternas populationer och bevarandestatus redovisades. Av bevarandeplanen framgår att bevarandemålen är:

6 6 att värna om ett område som förutom de utpekade arterna även är av stor betydelse i ett regionalt perspektiv som en viktig rastplats för ytterligare en lång rad av fågeldirektivsarter, rödlistade arter och fåglar klassade av Birdlife som IBA arter. Vidare framgår i bevarandeplanen att numerären av sångsvan för gynnsam bevarandestatus i medeltal har varit ca 200 individer under senare år (till 2004). För salskrake anges antalet kring 125 individer vara i enlighet med god bevarandestatus medan aktuell förekomst av i medeltal ca 10 individer av brushane under senare år fortfarande utgör dålig bevarandestatus (till 2004). Under de senaste två till tre åren har en kraftig försämring av bestånden av både sångsvan och salskrake ägt rum. Även brushane har utstått en negativ utveckling detta i relation till en redan låg individnivå och dålig bevarandestatus. Det kan påpekas att både sångsvan, brushane och salskrake är dokumenterat känsliga för vindkraftverk. Den bevarandestatus som förelåg vid avsättandet av SPA-området har med andra ord inte upprätthållits, eftersom det otvetydigt skett en omfattande tillbakagång av antalet fåglar i skyddsområdet de senaste åren. Jan Pettersson (sökandens sakkunnige ornitolog) har genom en separat inventering beskrivit bestånden av rastande fåglar under februari 2008 i Antalet rastande sjöfåglar i Torsviken februari 2008, (se ansökans bilaga 4). Av rapporten framgår att de utpekade arterna sångsvan och salskrake endast uppgick till sex respektive elva procent av det antal som beskrivits för vintrarna fram till Det kan finnas naturliga orsaker till delar av denna tillbakagång, som exempelvis extremt milda vintrar och mellanårsvariationer, men oaktat dessa förklaringar kan konstateras att bestånden av utpekade arter har nått oacceptabla nivåer. Härav följer att kraftfulla åtgärder måste till för att återskapa stabila och livskraftiga bestånd i skyddsområdet, och mot denna bakgrund kan inga förändringar som leder till försämring av livsvillkoren för dessa arter komma ifråga. Länsstyrelsen i Västra Götaland har tillfört medel till en första undersökning av de biologiska förhållandena i Torsviken. Fler studier är planerade i syfte att få en vetenskapligt underbyggd förklaring till nedgången i populationernas numerär, något som även gäller många andra fågelarter i området. Utfallet av dessa undersökningar skall bilda underlag för utvecklande av det nu mycket angelägna åtgärdsprogrammet för att återskapa en gynnsam livsmiljö för utpekade och andra fågelarter i skyddsområdet och återställa den avklingade bevarandestatusen. I bilaga 4 lämnas en utförlig redovisning av populationsutvecklingen under senare tid samt den påverkan som befintlig och ansökt verksamhet har/kommer att ha på flera fågelarter i Natura 2000-området. Områdets lämplighet för befintlig vindkraftspark Inget av de existerande vindkraftverken har underkastats prövning enligt det juridiska regelverk som gäller för påverkan på Natura 2000-områden. Att härvid påstå att befintlig

7 7 vindkraftverksamhet sker utan att skada uppstår på miljön är direkt felaktigt. Inte heller i Göteborg Energi AB:s tillståndsansökan finns sakligt stöd för ett sådant påstående. Göteborg Energi AB anför i ärendets tillståndsansökan (punkt ) att: Göteborg Energi noterar att delar av den ansökta verksamheten bedrivs sedan ett stort antal år tillbaka varvid det kunnat konstateras att detta sker utan att skada uppstår på miljö eller människa. Därefter anförs att platsvalet (punkt ) är lämpligt, grundat på att: Lokaliseringen har tidigare, senast 1995, bedömts lämplig för vindkraftsverksamhet. Den omständigheten att Torsviken upphöjts till Natura 2000-område sedan samtliga vindkraftverk tagits i drift, visar att bedömningen gjorts att vindkraftsintresset och naturvårdsintresset kan leva sida vid sida. Vidare anförs att: Den studie Jan Petterson gjort får anses bekräfta att så är fallet. Det saknas alltså skäl att göra annorlunda bedömningar av Risholmen-Arendal som verksamhetsområde än vad som gjordes Det framgår med all önskvärd tydlighet att flera av de befintliga vindkraftverken begränsar viktiga biotoper för både utpekade och andra fågelarter. Av underlaget framgår att en gräns om 500 meter från vindkraftverk enligt omfattande internationella studier bör tillämpas för att begränsa påverkan på fågellivet och även 800 meter för vissa arter, (se bilaga 4 för detaljer). Vid samrådsmöte den 13 november 2007 (se bilaga 15 D i ansökan, sid. 2) ställde Peder Kinberg från Göteborgs Ornitologiska Förening frågan till Jan Pettersson om han anser att den befintliga vindkraftsparken påverkar området negativt och vidare om han skulle rekommendera att den befintliga vindkraftsparken uppfördes om den inte skulle finnas där idag. Jan Pettersson svarade att han skulle rekommendera att vindkraftverk uppfördes om han skulle kunde komma fram till att de rastande fåglarna inte stördes av verken. För att kunna konstatera detta skulle gränsvärden om 500 meter runt vindkraftsverken användas och det skulle först konstateras att flygvägarna inte störs. Det är svårt att säga hur flygvägarna skulle se ut utan de befintliga verken. Petterssons budskap vid samrådsmötet kan således inte sägas vara konsistent med Göteborg Energi AB:s påstående att den befintliga vindkraftsparken inte påverkar miljön. Tillstånd och skyddsavstånd för vindkraftsparken Tio av de befintliga vindkraftsverken har tillkommit efter prövning enligt miljöskyddslagen av länsstyrelsen i Västra Götaland per beslut Verk med beteckning VG 12, som tillhör Göteborg Energi AB, fick tillfälligt bygglov den Därefter har det tillfälliga bygglovet förlängts per beslut den , och därefter per beslut t o m Det underlag som bifogades ansökan inför beslut var endast en bullerutredning, och de efterföljande förlängda byggloven har inte kompletteras med ytterligare utredningar, trots att Torsviken utpekats som både IBA, SPA och Natura 2000-område under år VG 12 är beläget endast 50 meter från Torsvikens östra strand 40 meter från Natura 2000-området och med ett påverkansområde på 500 meters radie kommer Torsvikenbassängen att förlora viktiga habitat om hela 50 %. Om påverkansradien 300 meter tillämpas leder detta till 19 %

8 8 förlust av habitat i bassängen. Ingen prövning har ännu skett av detta verk i förhållande till relevant lagstiftning. En omfattande restaurering är planerad av strandområdet norr och söder om verk VG 12 för att tillskapa bättre biotoper för bl a vadare. Denna restaurering kommer att spolieras för det fall verk VG 12 bibehålls, (se bilaga 5). Jan Pettersson har formulerat en påverkansradie om 300 meter. Anledningen härtill är att Torsvikenområdet utgör en mosaik av öar, dammar och vikar. Denna påverkansradie är på intet sätt vetenskapligt validerad. Baserat på senare tids ornitologiska observationer i Torsviken kan konstateras att den internationellt mer vedertagna påverkansradien om 500 meter är mer relevant. Till saken hör även att flera av de tillkommande verken är betydligt större är de befintliga. En gräns om 800 meter får dock anses tillämplig för vissa fågelarter och är den generella gräns som Sveriges Ornitologiska Förening rekommenderar. Beträffande verk VG 05 är det lokaliserat ca 120 meter från Arendalsvikens sydöstra strand. Detta vattenområde har en värdefull biologisk produktion och utgör det viktigaste födosöksområdet i Arendalsviken. Tillämpas en påverkansradie om 500 meter kommer 100 % av Arendalsvikens vattenarea att påverkas tillsammans med verk VG 12. Även för det fall att 300 meters påverkansradie skulle tillämpas kommer större delen av det marinbiologiskt värdefulla habitatet att påverkas, eller 14 % av Arendalsvikens vattenarea. För det fall livskraftiga bestånd av Natura 2000-områdens utpekade fågelarter inte kan upprätthållas kan redan befintliga verksamheter inskränkas eller avvecklas om detta krävs för att upprätthålla livskraftiga populationer och/eller habitat. Denna princip skall tillämpas för två av de befintliga vindkraftverken i anslutning till Natura 2000-området i Torsviken. Med anledning av den omfattande förlust av habitat som verken orsakar är det föreningarnas uppfattning att verk VG 12 och verk VG 05 snarast bör avvecklas. Påverkan på Sveriges miljömål Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag fastslagit är det i första hand Ett rikt växt och djurliv som vindkraftsparken kommer i konflikt med. Detta miljömål kommer svårligen att uppnås till år 2020 enligt miljömålsrådets senaste uppföljning Inte heller de beslutade etappmålen för 2010 kommer att uppnås men föreslås ligga fast. Miljömålsrådet konstaterar i uppföljningen att ett stort antal fågelarter har noterat en kraftig tillbakagång. Flera av dessa arter förekommer i Torsvikens Natura 2000-område. Miljömålsrådet föreslår ett nytt etappmål till 2015 där tätortsnära natur skall skyddas. Målet formuleras enligt följande: Tärtortsnära natur Senast 2015 har befolkningen tillgång till natur med höga frilufts-, kulturmiljö- och naturvärden i och nära städer och tätorter. Då Göteborgs kommun har en förhållandevis låg andel skyddad natur är det av

9 9 stor vikt att åtminstone Natura 2000-områdena kan bidra till att uppfylla denna målsättning. Övriga kommentarer avseende ingiven MKB Föreningarna vill ge några allmänna kommentarer på ingiven MKB (se bilaga 6). Tillåtlighet - sammanfattning Göteborg Energi AB har i ansökan och i bifogad MKB samt i kompletterande handlingar inte kunnat påvisa några omständigheter som leder till att den ansökta verksamheten skulle tillåtas. Tvärtom är ansökan och MKB behäftade med omfattande brister i analys av såväl lagstiftning som relevanta påverkansfaktorer för Natura 2000-områdets arter. Platsvalet för vindkraftsparken är osedvanligt undermåligt ur flera aspekter där i första hand påverkan på Natura 2000-området kan nämnas. Inga relevanta skäl till vindkraftsparkens lokalisering finns presenterade. Inga alternativa lokaliseringar utanför Göteborgs kommun finns redovisade. Vindkraftsparken utgör inte riksintresse trots att länsstyrelsen nyligen har uppdaterat riksintressanta områden för vindkraft i länet. Miljömålet Ett rikt växt- och djurliv påverkas negativt. Mot ovanstående bakgrund skall ansökan avslås i den del som omfattar tillkommande vindkraftverk. Av de befintliga vindkraftverken skall två verk avvecklas utan dröjsmål för att förbättra bevarandestatus för både utpekade arter, IBA arter samt rödlistade arter. Göteborg den 25 maj 2009 Stina Thelander Ordförande Göteborgs Ornitologiska Förening Rune Blomgren Ordförande Föreningen Torslandavikens Naturreservat Bilagor: 1. Program för vindkraft vid Arendal/Risholmen, remissvar från Föreningen Torslandavikens Naturreservat över samrådshandling, oktober Program för vindkraft vid Arendal/Risholmen, remissvar från Föreningen Torslandavikens Naturreservat över samrådshandling, maj Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG 4. Torslandavikens fågelliv och förhållande till vindkraftverk, Ström dec Programhandling Östra stranden - Restaurering av Torsvikenbassängens östra strand, Ström sept Kommentarer till miljökonsekvensbeskrivningen.

10 10 Referenser: 1. Miljöbalken (1998:808) 2. Prop. 2000/01 3. Natura 2000 i Sverige handbok med allmänna råd, Naturvårdsverket, Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG, Europeiska kommissionen, Promemoria - När och hur ska artikel 6 i Habitatdirektivet tillämpas, Naturvårdsverket 6. Vägledning om artikel 6.4 i habitatdirektivet 92/43/EEG, Naturvårdsverket, Naturvårdverkets allmänna råd till MKB, Naturvårdsverket 8. Direktiv 79/409/EEG Fågeldirektivet. 10. Direktiv 92/43/EEG Habitatdirektivet, direktiv 97/62/EG. 11. Motiverat yttrande om genomförande av direktiv 79/409/EEG mot Sverige Europeiska kommissionen, Assessment of plans and projects significantly affecting Nature 2000 sites, Europeiska kommssionen, Torslandaviken industriell bakgård eller fågelparadis, Göteborgs Ornitologiska Förening Bevarandeplan för Natura 2000-området Torsviken, länsstyrelsen i Västa Götaland, Översyn av områden av riksintresse för vindbruk (kartbilaga), länsstyrelsen i Västa Götaland, Miljömålen Nu är det bråttom!, Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008, 2008