HANDBOK FÖR ATT UTFÖRA GENOMFÖRBARHETSSTUDIER AV ALTERNATIVA ENERGISYSTEM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDBOK FÖR ATT UTFÖRA GENOMFÖRBARHETSSTUDIER AV ALTERNATIVA ENERGISYSTEM"

Transkript

1 HANDBOK FÖR ATT UTFÖRA GENOMFÖRBARHETSSTUDIER AV ALTERNATIVA ENERGISYSTEM SENTRO Sustainable Energy systems in New buildings market introduction of feasibility studies under the Directive on the Energy Performance of Buildings Hållbara energisystem i nya byggnader marknadsintroduktion av genomförbarhetsstudier enligt direktivet om byggnaders energiprestanda. Rapport nr.: EG-kontrakt: SENTRO/D4/2008/WP4 EIE/06/102/SI

2 HANDBOK FÖR ATT UTFÖRA GENOMFÖRBARHETSSTUDIER AV ALTERNATIVA ENERGISYSTEM Februari 2009 SENTRO Sustainable Energy systems in New buildings market introduction of feasibility studies under the Directive on the Energy Performance of Buildings S Hållbara energisystem i nya byggnader marknadsintroduktion av genomförbarhetsstudier enligt direktivet om byggnaders energiprestanda. Rapport nr.: SENTRO/D4/2008/WP4 EG-kontrakt: EIE/06/102/SI SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE I

3 Huvudförfattare: Åsa Wahlström, SP, Sverige, Medförfattare: Suzanne Joosen och Fieke Geurts, Ecofys, Utrecht, Nederländerna; Onno Kleefkens, SenterNovem, Nederländerna; Marjana Sijanec Zavrl, BCEI ZRMK, Ljubljana, Slovenien; Klaus Hansen, SBi, Danmark; Egidijus Norvaisa, LEI, Litauen; Natalia Makowska, Ecofys, Polen; Hubert Despretz, Ademe, Frankrike, Svein Ruud, SP, Sverige; Datum: April 2008 Rapport nr.: SENTRO/D4/2008/WP4 EG-kontrakt: EIE/06/102/SI Projektkoordinator Ecofys Netherlands BV Utrecht, Nederländerna Suzanne Joosen Stöds av: Juridisk friskrivningsklausul Hela ansvaret för innehållet i detta dokument ligger på författarna. Detta dokument representerar inte samhällets syn. Europeiska kommissionen tar inte ansvar för användningen av informationen däri. II SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE

4 Projektbeskrivning Byggsektorn står för 40 % av EU:s energibehov. Det har uppskattats att en femtedel av den aktuella energiförbrukningen skulle kunna sparas in till För att omsätta detta till minskad energiförbrukning är direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) 2002/91/EC avsett att främja förbättringen av byggnaders energiprestanda. En viktig aspekt (art. 5) av EPBD är att alla medlemsstater är tvungna att garantera att möjligheten till alternativa energisystem tas med i beräkningen i de nationella byggreglerna för nya byggnader över m 2. För närvarande hindrar sådant som högre kostnader, brist på kunskap, erfarenhet av och tillit till de alternativa energisystemen. Om artikel 5 ska få en avgörande betydelse måste genomförbarhetsstudier om alternativ energi bli vardagsmat. SENTRO-projektet siktar på att utveckla och främja ett optimalt tillvägagångssätt för att effektivt kunna införliva genomförbarhetsstudierna av alternativa energisystem (art. 5 EPBD) i vanlig byggpraxis. Projektet inleddes med att upprätta en förteckning över hur olika europeiska medlemsstater följer kraven på att utföra genomförbarhetsstudier för alternativa energisystem för nya byggnader. Förteckningen innefattar också vilken policy de aktivt strävar efter för att introducera detta krav. Som en följd av detta har en förteckning över byggpraxis, som skulle kunna utgöra möjliga hinder för implementeringen av alternativa energisystem, gjorts i de sju SENTRO-länderna (Danmark, Frankrike, Litauen, Polen, Slovenien, Sverige och Nederländerna). Efter att dessa förteckningar gjorts, har verktyg utvecklats för att garantera att utvärderingen av alternativa energisystem ska bli en integrerad del i den normala planeringsprocessen för nya byggnader. Dessa verktyg, som allmänna checklistor för krav, handböcker och flödesscheman, omfattar tekniska, ekonomiska och organisatoriska aspekter. Kärnan i projektet är testet av dessa verktyg i en fältstudie i de deltagande länderna. Mot slutet av projektet kommer erfarenheten att spridas genom kurser och konferenser till beslutsfattare och huvudaktörer i byggprocessen. De resultat som förväntas av SENTRO-projektet är: Information om status för genomförbarhetsstudiedelen av EPBD i alla EU-25- medlemsstater som är up-to-date Förståelse för de hinder som finns för användningen av alternativa system och förståelse för möjliga lösningar för att få bort dessa hinder Stödmetoder och checklistor för att inkludera genomförbarhetsstudier i vanlig byggpraxis Erfarenheter från fältstudien av dessa verktyg och utvecklingen av denna del av EPBD SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE III

5 Projektpartners Ecofys Nederländerna SenterNovem Nederländerna Bygg- och civilingenjörsinstitutet ZRMK, Slovenien Danska byggforskningsinstitutet (SBi) Danmark Litauiska energiinstitutet, Litauen Ecofys Polska SP. Z.o.o., Polen Franska miljö- och energimyndigheten (Ademe), Frankrike SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sverige IV SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE

6 Sammanfattning och kommentarer ALLMÄNT Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) kräver ett obligatoriskt beaktande av den tekniska, miljömässiga och ekonomiska genomförbarheten för alternativa energisystem (AES) för stora nya byggnader. De flesta länderna har införlivat detta krav i sin nationella lagstiftning. Dock är vanligtvis inte operativ lagstiftning, tekniska riktlinjer och stödverktyg på plats än. Målet med EIE SENTRO-projektet (http://www.sentro.eu/) är att utveckla ett tillvägagångssätt för att effektivt införliva introduktionen till genomförbarhetsstudier av AES i den vanliga byggprocessen. En del i detta är denna handbok som är avsedd att vara en guide till hur man utför en genomförbarhetsstudie och att hjälpa aktörerna att införliva kraven på genomförbarhetsstudier i de vanliga planerings- och byggprocesserna. Först presenteras en checklista som har utvecklats för att underlätta diskussionen mellan beslutsfattarna (investerarna) och andra huvudaktörer i byggprojektet. Checklistan ett verktyg byggt på ett excel-kalkylblad bör användas på ett tidigt stadium för att identifiera de mest lovande AES:en. Genomförbarheten för de mest lovande AES:er (två eller fler) måste undersökas mer i detalj. Handboken omfattar tekniska, ekonomiska, miljömässiga och organisatoriska aspekterna för att garantera att alla hinder och möjligheter tas upp. Som ett stöd för att öka medvetenheten ger handboken också några exempel på genomförbarhetsstudier som utförts fram tills idag. Dessutom listar den möjliga svar på invändningar mot alternativa energisystem som vanligtvis framförs. Slutligen ges i en bilaga en lista med verktyg och metoder som kan användas när man utför genomförbarhetsstudier. SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE V

7 Innehåll Projektbeskrivning iii Projektpartners iv Sammanfattning och kommentarer v 1 Inledning Artikel 5, EPBD Mål med SENTRO-projektet Handbok inkluderande en checklista Utvecklade stödverktyg inom SENTRO-projektet 14 2 Genomförbarhetsstudier av alternativa energisystem Barriärer och startpunkter för det utvecklade tillvägagångssättet Byggprocessen och när man ska bestämma genomförbarheten för AES Aktörer som är involverade i genomförbarhetsstudien 21 3 Checklista Mål Beskrivning av metoden Hur checklistan används 25 4 Beaktande av de tekniska aspekterna Tekniska parametrar Simulering av total energianvändning för olika system Ändringar avseende kraven på utrymme och konstruktion 29 VI SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE

8 5 Beaktande av ekonomiska förhållanden Ekonomiska beräkningsmetoder Alternativ för finansiering 34 6 Beaktande av organisatoriska aspekter Tajming och ambition Tillgänglig och nödvändig personal Långsiktiga projektorganisationer i byggprocessen Marknads- och policymässiga fördelar hos AES 38 7 Hur uppskatta miljömässiga aspekter Miljömässig påverkan från energikällor Årlig energianvändning för energikällor Miljömässig påverkan av utsläpp från de studerade systemen Lokala begränsningar av utsläpp Beräkning av primär energianvändning 43 8 Referenser 44 Appendix A: Exempel på summering och presentation av genomförbarhetsstudien för slutlig värdering 45 A.1 Beskrivning av byggprojektet 45 A.2 Första val av AES med hjälp av checklista 45 A.3 Undersökning av tekniska aspekter 46 A.4 Undersökning av organisatoriska aspekter 47 A.5 Undersökning av ekonomiska aspekter 48 A.6 Undersökning av miljömässiga aspekter 50 A.7 Mall med indikatorer för en genomförbarhetsstudie 52 Appendix B: Fältstudier 54 SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE VII

9 Appendix C: Beskrivning av alternativa energisystem 69 C.1 Decentraliserade energiförsörjningssystem som baseras på förnybar energi 69 C.2 Centraliserade energiförsörjningssystem som baseras på förnybar energi 75 Appendix D: Vanliga frågor (FAQ) och förslag på svar 77 Appendix E: Exempel på hjälpverktyg och metoder som kan vara till hjälp i genomförbarhetsstudien 80 VIII SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE

10 1 Inledning ALLMÄNT Från den 4 januari 2006 kräver EPBD att alla EU-länder inkluderar minimikrav för energiprestanda, energicertifiering, beräkningsprocedurer, krav på genomförbarhetsstudier och krav på inspektion av pannor och luftkonditioneringssystem, inom den rättsliga och administrativa ramen för sina byggregler. Hittills har fokus legat på beräknings- och certifieringsmetoderna för energianvändningen i nya och befintliga byggnader. Man har ägnat mindre uppmärksamhet åt behoven av att beakta genomförandet av alternativa energisystem (AES) för nya stora byggnader (del av artikel 5 i EPBD). Denna inledning förklarar därför kraven på genomförbarhetsstudierna i EPBD med tanke på denna handbok. 1.1 Artikel 5, EPBD Kraven i genomförbarhetsstudien är en av artikel 5 i EPBD. Genomförbarhetsstudier i artikel 5 i EPBD (2002/91/EG) [ ] För nya byggnader med en total användbar golvyta på mer än m 2 ska medlemsstaterna garantera den tekniska, miljömässiga och ekonomiska genomförbarheten för alternativa energisystem som: - decentraliserade energiförsörjningssystem baserade på förnybar energi, - kraftvärme (CHP), - fjärrvärme eller fjärrkyla, om det finns tillgängligt, - värmepumpar, under vissa förhållanden, och tas med i beräkningen innan bygget startar. Bakgrund europeisk lagstiftning Kraven på genomförbarhetsstudier i artikel 5 i EPBD har inkluderats för att särskilt kunna föra fram energibesparingar, som kan uppnås genom energieffektiva försörjningssystem och system för förnybar energi, som möjligheter eftersom dessa system vanligtvis inte utnyttjas fullt ut. Åtgärder som reducerar energibehovet (t.ex. isolering) av byggnaden omfattas i stort av andra artiklar i EPBD. Observera att i en pågående revision av EPBD föreslås att begränsningen till byggnader större än 1000 m 2 slopas, d v s att all nya byggnader kommer att omfattas av artikel 5. Medlemsstaterna är fria att bestämma hur de införlivar det obligatoriska beaktandet av genomförbarheten i sin nationella lagstiftning. Detta kan utföras en gång av medlemsstaten genom en studie som resulterar i en lista med åtgärder för att hushålla med energin för de genomsnittliga lokala marknadsförhållandena, och som uppfyller kraven SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE 9

11 ALLMÄNT på kostnadseffektivitet. Specifika studier kan begäras innan bygget påbörjas om åtgärden, eller åtgärderna, bedöms vara genomförbara. Några länder har redan utfört en nationell studie för genomsnittliga lokala marknadsförhållanden. I Portugal och Spanien, till exempel, har detta lett till obligatoriska system för termisk solenergi. I Nederländerna har en sådan studie utgjort grunden till standarden för energiprestanda. Dock är det redan känt att, baserat på erfarenheter i ledande länder (t.ex. Nederländerna, Danmark, Sverige (Beerepoot, 2007)), för att uppnå ett optimalt energikoncept är det nödvändigt att ta med lokala förhållanden och byggkarakteristika i beräkningen. Detta innebär att det behövs ett individuellt beaktande av möjligheterna för AES på varje byggnad eller nytt byggområde. 1.2 Mål med SENTRO-projektet Denna handbok är en av delarna i ett europeiskt projekt inom programmet Intelligent Energy Europe (IEE). Projektet kallas Hållbara energisystem i nya byggnader marknadsintroduktion av genomförbarhetsstudier enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (SENTRO). Huvudmålet för projektet är att utveckla och främja ett optimalt tillvägagångssätt för att effektivt kunna införliva genomförbarhetsstudierna av alternativa energisystem för nya stora byggnader i den vanliga byggprocessen. Denna handbok är en av delarna i SENTRO-projektet. 1.3 Handbok inkluderande en checklista Handboken syftar till att vara en guide till hur man utför en genomförbarhetsstudie och till att hjälpa aktörerna att införliva genomförbarhetsstudien i de vanliga planerings- och byggprocesserna. Denna integration är nödvändig för att garantera att en optimal effekt av EPBD nämligen en betydande ökning av användningen av hållbara energisystem - ska uppnås. De avgörande delarna för en framgångsrik implementering är korrekt kommunikation om tekniska, ekonomiska, organisatoriska och miljömässiga krav och möjligheter. Det övergripande målet är att identifiera hindren och potentialerna för implementeringen av alternativa energisystem, så att man kommer förbi hindren och använder potentialerna för en framgångsrik implementering. Denna handbok har först gjorts i en engelsk version avsedd att fungera som en allmän handbok för alla länder som implementerar EPBD-direktivet. Utifrån denna allmänna handbok har landsspecifika översättningar och anpassningar gjorts för att på ett mer fokuserat sätt stödja marknadsintroduktionen av genomförbarhetsstudierna i varje land. Detta är den svenska versionen av den allmänna handboken. 10 SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE

12 För Vem? Handboken är strukturerad på samma sätt som en genomförbarhetsstudie skulle kunna genomföras i praktiken. Den är huvudsakligen inriktad på två olika målgrupper; beslutsfattare och konsulter. Det övergripande tillvägagångssättet att införliva kraven på genomförbarhetsstudier i byggprocesserna är inriktad på målgruppen beslutsfattare (lokala myndigheter, byggherrar, designer, installatörer), och de rekommenderas särskilt att läsa kapitel 2 och 3, och appendix B och D. Kapitel 4-7 kommer att ge mer detaljer om hur man utför en genomförbarhetsstudie, och är huvudsakligen avsedd för konsulter som vill göra genomförbarhetsstudier för stora byggnader. Appendix A, C och E är också mer avsedda att stödja konsulter i deras arbete med artikel 5 i EPBD direktivet. ALLMÄNT Vad innehåller handboken? Ett tillvägagångssätt har utvecklats i SENTRO-projektet som bedöms vara effektiv för att införliva genomförbarhetsstudier av alternativa energisystem i vanliga byggprocesser. Tillvägagångssättet beaktar hur man utför en genomförbarhetsstudie och ger inga svar på vad som går att genomföra. Det kommer att betraktas olika av varje huvudaktör (kommun, byggherre, installatör), vilkas åsikter kommer att påverkas av miljöambitioner och ekonomiska förutsättningar. Det föreslagna tillvägagångssättet för en möjlig implementering av genomförbarhetsstudier av AES består av en checklista för en kort första genomförbarhetsstudie och av en metod för en mer detaljerad genomförbarhetsstudie av de AES:er som betraktas som intressanta. Först av allt måste orealistiska AES-alternativ filtreras bort, något man kan använda checklistan (beskrivs i detalj i nästa kapitel) till. Målet är att identifiera minst två intressanta AES-alternativ vid början av förslagssteget. En mer detaljerad genomförbarhetsstudie kommer därefter att utföras för de AES som är av intresse. Resultaten måste vara tillgängliga när de slutliga besluten fattas (ofta på projektstadiet) om byggnadens energisystem. Artikel 5 i direktivet om byggnaders energiprestanda (2002/91/EC) kräver att man beaktar teknisk, miljömässig och ekonomisk genomförbarhet av AES. De organisatoriska aspekterna är nära relaterade med de tekniska och ekonomiska förutsättningarna, och måste också beaktas. Som en konsekvens är en detaljerad genomförbarhetsstudie indelad i fyra delar: en teknisk, en ekonomisk, en organisatorisk och en miljömässig. - Först utförs en teknisk utvärdering för att se om det är relevant att använda alternativa energisystem som har mindre miljöpåverkan än konventionella system. Detta innefattar att avgöra de alternativa energisystemens nödvändiga kapacitet, och därmed nödvändiga yta, konstruktion och installationskrav. Energisystemens prestandaparametrar används för att beräkna förväntad årlig SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE 11

13 ALLMÄNT energianvändning i byggnadens driftfas (kapitel 4). Resultaten av den tekniska utvärderingen används för att göra en ekonomisk och miljömässig utvärdering. - Den ekonomiska utvärderingen beaktar olika scenarier för utvecklingen av både investeringskostnaderna (teknik, installation) och driftskostnader (underhåll, energipriser och utvecklingen av räntor). Dessutom måste en första inblick avseende möjliga investeringsplaner tas fram (kapitel 5). - En genomförbarhetsstudie består av en organisatorisk utvärdering av de involverades kunskaper, både under utförandet av genomförbarhetsstudien och under driften av de alternativa energisystemen (kapitel 6). - Den miljömässiga utvärderingen görs för olika mixer av elektricitet och olika energikällor, och för olika scenarier av framtida förändringar för miljöpåverkan för olika energikällor: till exempel fjärrvärmesystem (kapitel 7). Alla samlade och beräknade resultat måste medverka till ett optimalt beaktande av AES när man bestämmer det slutliga energisystemet. (se översikten i Figur 1.1 och appendix A). Figur 1.1 Översikt i form av flödesschema över olika utvärderingar i en genomförbarhetsstudie. Tillvägagångssättet som förklaras i denna handbok är allmänt och går att använda i de flesta europeiska länder. Dock kan nationella bestämmelser ha skrivits så att det inte går att använda direkt som den beskrivs i denna handbok. Denna version har anpassats för svenska förhållanden och kan därför i vissa avseenden avvika från den allmänna handboken och andra landsspecifika versioner av handboken. 12 SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE

14 Definitioner av termer Beskrivning av flera uttryck som de används i denna handbok: - Tillvägagångssätt används för att beskriva den övergripande metoden att införliva genomförbarhetsstudierna av AES i de vanliga byggprocesserna. Tillvägagångssättet använder checklistan och handboken som stödverktyg (Tabell 2.1 och 2.2) ALLMÄNT - Checklistan används för att göra till en första övergripande genomförbarhetsstudie. - Genomförbarhetsstudien används för att hitta mer detaljerade beslut om genomförbarheten av AES. Den är avsedd att visa om AES är tekniskt, ekonomisk och organisatoriskt genomförbart. Den ger också information om den miljömässiga påverkan av AES. - Alternativa energisystem (AES), som definieras i artikel 5 i EPBD, åsyftar system baserade på förnybara källor likväl som energieffektiva system. SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE 13

15 ALLMÄNT 1.4 Utvecklade stödverktyg inom SENTRO-projektet Inom SENTRO-projektet har flera stödverktyg utvecklats. En överblick av dessa verktyg inklusive deras målgrupp presenteras i Tabell 1.1. Tabell 1.1 Överblick över stödverktyg utvecklade inom SENTRO-projektet SENTRO verktyg för vem? när? Dokumentation för att öka medvetenheten Opinionsbildare, Planering/ kunder programskede - Goda exempel - FAQs Checklista Alla nyckelaktörer Program- / Sortera bort orealistiska involverade i bygg- förslagsskede alternativ projektgruppen 1. Planering 1. Beslutstagare begäran om (lokala myndigheter, investerare studie genomförbarhets- Handbok Begäran om och utförande av etc.) 2. Förslags- och genomförbarhetsstudie 2. Rådgivare, konsulter projekteringsskede utförande genom- förbarhetsstudien Beräkningsmetoder Överblick av stödverktyg för att utföra Rådgivare, kon- Förslags- och projekteringsskede genomförbarhetsstudiesulter var hittas detta i handboken? Appendix B och Appendix D Kapitel 3 och kalkylprogram på 1. Kapitel 2 och 3 2. Kapitel 4-7 Appendix E och kalkylprogram på 14 SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE

16 2 Genomförbarhetsstudier av alternativa energisystem 2.1 Barriärer och startpunkter för det utvecklade tillvägagångssättet SENTRO-projektet startade med att förteckningar upprättades över (1) hur de europeiska medlemsstaterna följer kraven på att utföra en genomförbarhetsstudie av AES, länderna. Resultaten av dessa förteckningar visar tydligt hur undersökningen av genomförbarheten av AES företrädesvis bör integreras i byggprocessen. Tillvägagångssättet illustreras av tabell 2.1 och figur 2.1. Tre huvudsituationer kan urskiljas när det gäller att förverkliga AES i byggnader: 1) nya enskilda stora affärsbyggnader eller flerbostadshus 2) nya bostadsområden, och 3) renovering av befintliga byggnader. BESLUTSFATTARE Det är också möjligt med en kombination av dessa tre grundläggande situationer. Eftersom artikel 5 i EPBD fokuserar på nya byggnader, är tillvägagångssättet koncentrerat till de två första situationerna. Det tredje fallet ligger utanför denna handbok, såvida inte byggnaden strippas helt, och i så fall kan de betraktas som en ny byggnad. Tillvägagångssättet är mer eller mindre densamma för de två första fallen. Denna handbok förklarar tillvägagångssättet och verktygen för en ny enskild byggnad. Utvecklingen av ett nytt bostadsområde skiljer sig från en ny enskild byggnad när det gäller möjligheterna till ett kollektivt energisystem och ger större frihet när man väljer infrastruktur för energin. Som en konsekvens av det är undersökningen av genomförbarheten av AES mer komplex i detta fall, och den måste utföras direkt i början av byggprocessen. Vanligtvis fattas t.ex. besluten om infrastruktur för energin vid planeringsstadiet. Bakgrund europeisk lagstiftning Kraven på genomförbarhetsstudier i artikel 5 i EPBD har inkluderats för att särskilt kunna föra fram energibesparingar, som kan uppnås genom energieffektiva försörjningssystem och system för förnybar energi, som möjligheter eftersom dessa system vanligtvis inte utnyttjas fullt ut. Åtgärder som reducerar energibehovet (t.ex. isolering) av byggnaden omfattas i stort av andra artiklar i EPBD. SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE 15

17 Det är orsaken till att det tillvägagångssätt som utvecklades inom SENTRO-projektet också fokuserar på AES, även om man också bör komma ihåg att byggrelaterade åtgärder, som isolering, ventilation och användningen av dagsljus, alltid måste integreras i det totala energikonceptet. Checklistans moduluppbyggda/flexibla struktur gör att det går att ta med dessa åtgärder i beräkningen i en avancerad version av checklistan. BESLUTSFATTARE Vikten av ett bra helhetskoncept Kraven på genomförbarhetsstudier i artikel 5 i EPBD har inkluderats särskilt för att kunna främja energibesparingar som kan uppnås genom energieffektiva försörjningssystem och system för förnybar energi. Dock bör byggrelaterade åtgärder som isolering, ventilation, användning av dagsljus etc., alltid integreras maximalt innan man överväger AES. 2.2 Byggprocessen och när man ska bestämma genomförbarheten för AES Generellt består byggprocessen av sex steg: Planeringsstadiet Programskede Förslagsskede Projektering Byggstadiet Idrifttagning Stegen presenteras schematiskt i tabell 2.1. Figuren inkluderar också slutsatserna av undersökningen, som utfördes som en del av SENTRO-projektet, av de åtgärder som behöver vidtas i byggprocessen för att implementera genomförbarhetsstudierna enligt bestämmelserna om alternativa energisystem i byggnader (Hansen, 2007). Det innefattar också beskrivningar om när man ska använda delarna i denna handbok. Observera att byggprocesserna naturligtvis skiljer sig åt i de olika EU-länderna. Dock är det i allmänhet möjligt att urskilja sex olika steg, som definierades i tabellen. Resultaten av de undersökningar som utfördes som en del av SENTRO-projektet (Hansen, 2007) visar att de viktigaste stegen med avseende på valet av energisystemen är planering, förslag och projektering. Men programskedet är också viktigt eftersom det omfattar ett alternativ för introduktionen av alternativa energisystem i designkonceptet för både klimatskalet och de tekniska installationerna. Det poängterades också att man bör börja överväga genomförbarheten av AES tidigt i byggprocessen. Det är att föredra att det görs på planeringsstadiet i byggprocessen eftersom några varianter av alternativa system kan inkluderas eller exkluderas på grund av stadsplaneringen. I enlighet med detta bör genomförbarhetsstudierna utföras under flera steg och bli mer och mer detaljerade och fokuserade under processen. 16 SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE

18 Utrymme för att uppnå hög kvalitet och kostnadseffektiva byggnader Utrymmet för att hitta lämpliga lösningar för att förverkliga ett optimalt energikoncept i byggnaden är trattformad (grönmarkerad). Detta illustrerar att när, till exempel, AES bara övervägs vid projekteringen finns det färre möjligheter att förverkliga ett bra AES-koncept jämfört med när AES beaktas redan på planeringsstadiet. Möjligheten att förverkliga en högkvalitativ byggnad, inklusive dess energikoncept, är nära relaterad till när insatsen görs och den avsatta kostnaden för detta. Ett litet ekonomiskt utrymme för att hitta lämpliga lösningar i tidigt skede antyder en högre kostnad i slutskedet och vice versa. (Prins, 2006; WBCSD, 2007) Man måste skapa medvetenhet om AES i ett tidigt skede, vid planerings- och programskedet. Detta kan man göra genom att sätta upp ämnet på agendan för projektmötena. Som en hjälp att öka medvetenheten kan beskrivningarna av grunderna i AES såväl som bra nationella tillvägagångssätt, som finns i appendix B och C i denna handbok, användas. Appendix D ger också svar på vanliga invändningar mot AES. BESLUTSFATTARE Det finns flera vägar att gå för att öka medvetenheten, beroende på hur kraven på genomförbarhet i artikel 5 i EPBD tillämpas. 1) När det finns ett direkt krav måste aktörerna uppfylla lagkraven. 2) Om tillämpningen är underförstådd, måste huvudaktörerna känna till att AES är värdefullt i beräkningarna av energiprestanda. 3) Nästa steg är att uppnå ett engagemang för att undersöka genomförbarheten av AES, där det inte finns något krav (än). I alla händelser rekommenderas det att huvudaktörerna efterfrågar en genomförbarhetsstudie i ett tidigt skede av processen. Planeringsstadiet Under det första steget, dvs. planeringen, fattas beslut angående energiinfrastrukturen på byggområdet. Den kommunala planeringen för ett område kan ha en stor inverkan på de faktiska möjligheterna för att införliva alternativa energisystem. Om t.ex. kommunen bestämmer sig för att utöka fjärrvärmesystemet till nya byggområden kan det förbättra situationen för att utöka användningen av alternativa energikällor till att inkludera sådant som spillvärme, biomassa (inkl. avfallsförbränning), värmepumpar eller geotermisk energi. Kommunerna spelar därför en betydande roll i att påverka möjligheterna att använda alternativa energikällor. Vid detta steg är stadsplaneringen bestämd av kommunen, något som kan ange krav på klimatskalet som exkluderar några val av alternativa energisystem. Planeringen bör därför inkludera genomförbarhetsstudier av potentialen för att inkludera alternativa energisystem på områdesnivå eller byggnads- SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE 17

19 nivå, så att beaktandet av användningen av alternativa energisystem på byggnadsnivå är väl genomtänkt. BESLUTSFATTARE Programskede I programskedet definierar kunden, eller byggherren, ägarens och framtida innehavares behov och krav. Det skulle vara lämpligt att vid det här tillfället påbörja arbetet med genomförbarhetsstudien med att samla information om tillgängliga alternativa energisystem som kan vara ett alternativ för vidareutveckling under de kommande förslagsoch projekteringsstegen. I programskedet kan de projektpartners som är involverade använda checklistan för att hitta de mest lovande alternativen som bör undersökas mer i detalj under förslagsskedet. Checklistan bör leda till ett val av minst två alternativa energisystem. Förslagsskede I det följande förslagsskedet bestämmer kunden de estetiska, funktionella, tekniska och ekonomiska dragen i byggprojektet, tillsammans med principerna för drift och underhållet, såväl som finansieringen. Det är här energibehov och energiförsörjning bör optimeras. Alternativa koncept för byggnaden, inklusive energisystem, bör beaktas och utvärderas med hjälp av handboken och andra tillgängliga verktyg på marknaden. Byggnadens årliga energianvändning bör beräknas för att kunna nå en optimerad design för klimatskalet. De två till tre energikoncepten (inklusive de alternativa energisystemen som befanns vara mest lämpliga) bör utvärderas när det gäller de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och miljömässiga aspekterna. Projektering Det är vid projekteringsstadiet i byggprocessen som energisystemen bör jämföras och besluten fattas angående vilka system som man bör överväga att använda i byggnaden. Den slutliga versionen av genomförbarhetsstudien bör utföras i detta steg, tillsammans med annan projektdokumentation för ansökan om bygglov. 18 SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE

20 Tabell 2.1 Schematiskt flödesschema av stegen i byggprocessen, huvudaktörer och beskrivning av dessa 1. Byggprocess Aktörer Beskrivning Planering - Kommun - Energileverantörer - Utvecklare Stadsplanering inkl. energiinfrastrukturen, uppvärmningsritningarna och begränsningar i fråga om antal, storlek och användning av byggnaderna i området. Programskede Förslagsskede Projektering - Kund eller byggherre - Konsulter - Kund eller byggherre - Arkitekt - Konsulter - Kund eller byggherre - Arkitekt - Ingenjörer - Konsulter Definierar innehavarens behov och krav i byggprogrammet. Definiera grunden på vilken kunden fattar sina beslut om specifik prestanda för projektet i fråga. Förslagssteget kan inkludera ett övervägande av ett antal alternativa koncept för byggnaden. Beskriver projektet i unika ordalag för att bilda en grund för slutgodkännande av myndigheterna och för budgivning, entreprenad och byggverksamhet. BESLUTSFATTARE Byggstadiet - Entreprenörer - Installatörer Byggnaden uppförs inkl. energisystemen så att tillstånd kan beviljas Idrifttagning - Ägare - Innehavare - Installatörer Byggnaden tas i bruk 1 Observera att processen och terminologin kan skilja sig från land till land, så beskrivningen i Tabell 2.1 passar inte nödvändigtvis praxis i alla de deltagande länderna. SENTRO WP4 HANDBOK FÖR GENOMFÖRANDESTUDIE 19

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus Martin Persson SP Projektinformation Projektstart: april 2012 Projektavslut: juni 2014 Finansierat av: Energimyndigheten, Effsys+ Trä och möbelföretagen

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem ENVA Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem Författare: Therese Näsman och Rickard Waern, Hållbar utveckling Väst Maj 2013 Livscykelkostnadsanalys, LCC Att endast

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp Allmän information Innehåll Lagstiftning Energi och kostnadsbesparingar Användning av miljö- och energimärkningar Grön upphandling Produktgrupper Bakgrund Den

Läs mer

Är det dyrare att bygga energieffektivt?

Är det dyrare att bygga energieffektivt? Är det dyrare att bygga energieffektivt? Hus har oftast mycket lång brukstid i många fall mer än 100 år. Vid uppförandet av nya byggnader gäller det därför att tänka långsiktigt. En välbyggd klimatskärm

Läs mer

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Finansiering av EPC-projekt Project Transparense OVERVIEW OF TRAINING MODULES I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Rock Energy Solutions

Rock Energy Solutions Rock Energy Solutions TM Ett samspel med Naturen Ledarna inom nyckelfärdiga Geoenergisystem Mot en hållbar, lönsam och trygg energiframtid för fastighetsägare Rock Rock Energy - ett samspel med Naturen

Läs mer

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme A.Criteria for Architectural Integration Riktlinjer för tillverkare av solceller och solfångare Riktlinjer för stadsplanering

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering

Läs mer

THE ELENA FACILITY. Ralf Goldmann European Investment Bank (EIB) Lisa Lundmark, Energimyndigheten SABO 2011-02-10

THE ELENA FACILITY. Ralf Goldmann European Investment Bank (EIB) Lisa Lundmark, Energimyndigheten SABO 2011-02-10 THE ELENA FACILITY Ralf Goldmann European Investment Bank (EIB) Lisa Lundmark, Energimyndigheten SABO 2011-02-10 1 ELENA European Local Energy Assistance Tekniskt stöd (Technical Assistance, TA) Finansierar

Läs mer

Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar

Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar Forskarutförare och projektledare (SP Energiteknik) Tekn. Lic. Svein H. Ruud Projektledare,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Erfarenheter från Sverige Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Traditionell passiv värmelagring Energibesparingarna mellan 0-12 % (köpt energi) för

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) 2015-08-28 1.1.2-2015/2151 Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) Forskargruppen vid MDH föreslår: Rapportens förslag om att använda begreppet

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Tilläggsutbildning. Energi- och Klimatrådgivare 2012

Tilläggsutbildning. Energi- och Klimatrådgivare 2012 Tilläggsutbildning Energi- och Klimatrådgivare 2012 Upplägg 1,5 h genomgång av vad som är nytt i EUdirektiven om förnybar energi och byggnaders energiprestanda och på vad sätt det förändrar uppdraget för

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

Uppförandekod för Avtal om energiprestanda. Svensk översättning, utkast v.1

Uppförandekod för Avtal om energiprestanda. Svensk översättning, utkast v.1 Svensk översättning, utkast v.1 Transparense-projektet Detta dokument har tagits fram inom projektet Transparense Increasing Transparency of Energy Service Markets, finansierat av EU-programmet Intelligent

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 REGEOCITIES EU-projekt med 11 deltagande länder Länder med mogen marknad Länder med tillväxtmarknad Länder med ung

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner.

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner. Inom RIEEB har energikonsulter analyserat hur nationella regler (BBR mm) påverkar energieffektivitet inom ett 30-tal byggnader (bostäder, kontor, skolor mm). Hänsyn har tagits till de särskilda förhållanden

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus

Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus Christina Claeson-Jonsson, NCC 2012-06-12 NCC Construction Sverige AB 1 Ett annat fokus Då: - Fokus på energieffektivisering

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel, 19.05.2009 K(2009)4093

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel, 19.05.2009 K(2009)4093 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, 19.05.2009 K(2009)4093 Ärende: Statligt stöd N 66/2009 Sverige Ordning för statligt stöd till solceller Herr Minister, 1. FÖRFARANDE 1) De svenska myndigheterna anmälde

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Koldioxidneutrala eller energineutrala?

Koldioxidneutrala eller energineutrala? Framtida lösning för byggnader Koldioxidneutrala eller energineutrala? Andreas Molin Linköpings Universitet, Energisystem 1 Översikt presentation Energianvändning i byggnader Avvägning: centraliserad energikonvertering

Läs mer

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås

Läs mer

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner RINCIP För klimatsmarta kommuner och regioner Broschyren ger en överblick över utvalda resultat och slutsatser i Principprojektet. Första delen fokuserar på vårt arbete med visioner och scenarier för

Läs mer

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Magnus Kristiansson Sveriges Kommuner och Landsting 1 Disposition Vad är EPC? EPC - en balansakt EPC - ger gott resultat Energideklarationer 2 Energy performance contracting

Läs mer

BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet?

BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? Planera för solvärme! Hur kan Framtidens Solstad se ut? BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? 3. Delar ur en verktygslåda.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management EMPOWERING YOUR BUSINESS TOYOTA I_SITE Mer än fleet management www.toyota-forklifts.se TOYOTA I_SITE Mer än fleet management Toyota I_Site är ett kontinuerligt partnerskap för effektiv materialhantering.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Europeisk uppförandekod för avtal om energiprestanda

Europeisk uppförandekod för avtal om energiprestanda Slutversion per 11 juli 2014 Transparense-projektet Detta dokument har tagits fram inom ramen för projektet "Transparense Increasing Transparency of Energy Service Markets", vilket medfinansieras av EU-programmet

Läs mer

Solkraft & Plusenergi

Solkraft & Plusenergi -Varför är det en ekonomiskt bra lösning redan idag? 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Finnängen- plusenergirenovering 3 Solcellsexempel & Ekonomi 4 Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Byggkomponenter

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Byggkomponenter Buy Smart+ Grön upphandling i Europa Byggkomponenter Innehåll Offentlig upphandling Grön offentlig upphandling Grön offentlig upphandling i praktiken Livscykelkostnad Projektet Buy Smart+ Bakgrund Byggsektorn

Läs mer

Solpotential Osnabrück

Solpotential Osnabrück Solkartan i Lund Solpotential Osnabrück Department of Environmental Protection Rooves with excellent or good suitability for solar panels: 26,000 (out of 70,000) Result Profit Requirement Solar Power Generation

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KOSTA 36:72 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-06-24 Byggnadens adress: NORRA RINGVÄGEN 6 36052 KOSTA Utetemperatur: 15 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Riskhantering. med exempel från Siemens

Riskhantering. med exempel från Siemens Riskhantering med exempel från Siemens Gunnel Sundberg Riskhantering Riskidentifiering Riskvärdering Riskåtgärdsplanering Riskbemötande 1 Siemens Industrial Turbomachinery AB R&D, sales, design, manufacturing,

Läs mer

EU Directive on Energy Performance on Buildings (EBDE) Nearly zero energy buildings 2020. 30% av fastighetselen ska försörjas av solceller

EU Directive on Energy Performance on Buildings (EBDE) Nearly zero energy buildings 2020. 30% av fastighetselen ska försörjas av solceller EU Directive on Energy Performance on Buildings (EBDE) Nearly zero energy buildings 2020 30% av fastighetselen ska försörjas av solceller SOLENERGIARKITEKTUR Elforsk2010-11-10 2020 ska invånarna i Norra

Läs mer

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Martin Waldemarsson Doktorand, Produktionsekonomi Linköpings Universitet Linköping Tomas Hirsch Chef för strategisk energiförsörjning SSAB EMEA

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp. Värmepumpar i bebyggelse SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.se Värmepumpar vad är hemligheten? Aerothermal Hydrothermal Geothermal

Läs mer

Anvisningar till sökande

Anvisningar till sökande 1 (5) Datum 2014-01-23 Dnr: 2014-000190 Anvisningar till sökande Detta dokument är avsett som en hjälp till dig som ämnar lämna in en ansökan till Utlysning inom biogasprogrammet. Sista ansökningsdatum

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Strategiska energilösningar för företag, industri och fastigheter. Vilka är de och hur gör man?

Strategiska energilösningar för företag, industri och fastigheter. Vilka är de och hur gör man? Strategiska energilösningar för företag, industri och fastigheter. Vilka är de och hur gör man? Therese Hindman Persson, Affärsområdeschef: Energy Solutions, Schneider Electric Schneider Electric 1 Vilka

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

Spara energi och minska miljöpåverkan

Spara energi och minska miljöpåverkan Spara energi och minska miljöpåverkan Optimering av Byggnadsprestanda med hjälp av Advantage Services Building Technologies Era behov är viktigast Advantage Services tillhandahåller en övergripande tjänsteportfölj

Läs mer

Vad är värmedrivna vitvaror?

Vad är värmedrivna vitvaror? Fjärrvärmedrivna vitvaror Tomas Persson Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se www.serc.se Vad är värmedrivna vitvaror? Disk, tvätt och tork-maskiner

Läs mer

Solel och frågor kring kvalité, säkerhet och underhåll. Peter Kovács, SP Energiteknik

Solel och frågor kring kvalité, säkerhet och underhåll. Peter Kovács, SP Energiteknik Solel och frågor kring kvalité, säkerhet och underhåll Peter Kovács, SP Energiteknik VI SKAPAR VÄRDE I SAMVERKAN Forskning: Kvalité livslängd Teknisk utvärdering Solenergi på SP Myndighetssupport Utbildning

Läs mer

Kurspaketet Värmesystem

Kurspaketet Värmesystem Värmesystem Kurspaketet Värmesystem Hur förser vi våra byggnader med värme och hur effektivt används den? Hur kan vi minska energianvändningen i byggnader? Hur produceras, uppgraderas och utnyttjas biobränslen

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer