- PDF Gratis nedladdning

Transkript

1 Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN ISO Fastställd Utgåva 1 Maskinsäkerhet Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper Del 2: Tekniska principer (ISO :2003) Safety of machinery Basic concepts, general principles for design Part 2: Technical principles (ISO :2003) ICS ; Språk: svenska Publicerad: oktober 2004 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

2 Europastandarden gäller som svensk standard. Europastandarden fastställdes som SS-EN ISO och har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger i svensk språkversion. De båda språkversionerna gäller parallellt. Standarden ersätter SS-EN 292-2, utgåva 1. The European Standard has the status of a Swedish Standard. The European Standard was approved and published as SS-EN ISO in English. This document contains a Swedish language version of. The two versions are valid in parallel. This standard supersedes the Swedish Standard SS-EN 292-2, edition 1. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: sis.sales@sis.se. Internet:

3 EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN ISO November 2003 ICS ; Ersätter EN 292-2:1991 Svensk version Maskinsäkerhet Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper Del 2: Tekniska principer (ISO :2003) Sécurité des machines Notions fondamentales, principes généraux de conception Partie 2: Principes techniques (ISO :2003) Safety of machinery Basic concepts, general principles for design Part 2: Technical principles (ISO :2003) Sicherheit von Maschinen Grundbegriffe, allgemeine Gestaltungsleitsätze Teil 2: Technische Leitsätze (ISO :2003) Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna Europastandard antogs av CEN den 9 juni CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna Europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna Europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CENmedlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Central Secretariat: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 2003 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. Sv

4 Sida 2 Innehåll Förord... 3 Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Inbyggd säkerhet Allmänt Att beakta geometriska faktorer och fysiska aspekter Att ta hänsyn till allmän teknisk kunskap vid maskinkonstruktion Att välja lämplig teknologi Att tillämpa principen om delars positiva mekaniska påverkan på varandra Krav på stabilitet Krav på underhållsmöjligheter Att beakta ergonomiska principer Att förebygga elektrisk risk Att förebygga risker från hydraulisk och pneumatisk utrustning Att tillämpa inbyggd säkerhet på styrsystem Att minimera sannolikheten för fel i skyddsfunktioner Att begränsa riskexponeringen genom tillförlitlig utrustning Att begränsa riskexponering genom mekanisering eller automatisering vid arbete med iläggning (matning)/urtagning (utmatning) Att begränsa riskexponering genom att placera inställnings- och underhållsplatser utanför riskområdet Tekniska skyddsåtgärder och kompletterande skyddsåtgärder Allmänt Val och användning av skydd och skyddsanordningar Krav vid konstruktion av skydd och skyddsanordningar Tekniska skyddsåtgärder för minskade utsläpp Kompletterande skyddsåtgärder Information för användning Allmänna krav Placering och typ av information för användning Signaler och varningsanordningar Märkningar, skyltar (piktogram), skrivna varningar Medföljande dokumentation (speciellt instruktionsbok) Bilaga ZA (informativ) Normativa hänvisningar till internationella publikationer med motsvarande Europapublikationer Bilaga ZB (informativ) Samband mellan denna Europastandard och EG-direktiv Litteraturförteckning Nationell bilaga NA (informativ) Motsvarighet mellan ISO-standarder och Europa-standarder Sida

5 Sida 3 Förord Detta dokument () har utarbetats av ISO/TC 199, Safety of machinery, i samarbete med CEN/TC 114, Safety of Machinery. Båda sekretariaten hålls av DIN. Denna Europastandard skall ges status av nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast maj 2004, och motstridande nationella standarder ska upphävas senast maj Detta dokument ersätter EN 292-2:1991. Detta dokument har utarbetats under mandat som CEN fått av Europeiska kommissionen och EFTA. Det stöder grundläggande krav i EG-direktiv. Sambandet med EG-direktiv beskrivs i bilaga ZB, som ingår som en informativ del i denna standard. Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser ska följande länder fastställa denna Europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Slovakien, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Ungern, Tyskland och Österrike. Ikraftsättning Texten i ISO :2003 har godkänts av CEN som utan några ändringar. ANM. Normativa hänvisningar till internationella publikationer finns i bilaga ZA (normativ).

6 Sida 4 Orientering Den primära målsättningen med EN ISO är att förse konstruktörer med allmänna riktlinjer och vägledning för att de ska kunna konstruera säkra maskiner vid avsedd användning. Den innehåller dessutom en strategi för utarbetande av standarder. Begreppet maskinsäkerhet omfattar en maskins förmåga att utföra avsedd(a) funktion(er) under dess livscykel, varvid riskerna på ett tillfredställande sätt har reducerats. Denna standard är grundläggande för en serie standarder med följande struktur: A-standarder (grundläggande säkerhetsstandarder) som ger grundläggande begrepp, konstruktionsprinciper och allmänna aspekter som kan tillämpas på alla maskiner; B-standarder (gruppstandarder för säkerhet) som behandlar en säkerhetsaspekt eller en typ av säkerhetsrelaterad anordning som kan användas för en mängd maskiner: B1-standarder för särskilda säkerhetsaspekter (t ex skyddsavstånd, yttemperatur, buller); B2-standarder för skyddsanordningar (t.ex. tvåhandsmanöveranordningar, förreglingsanordningar, tryckkännande anordningar, skydd); C-standarder (säkerhetsstandarder för maskintyper) som ger detaljerade säkerhetskrav för en särskild maskin eller grupp av maskiner. Denna standard är en A-standard. Innehållet i flera av de avsnitt som ingår i denna standard behandlas mer ingående i andra A- och B- standarder. När en C-standard skiljer sig från ett eller flera krav som behandlas i del 2 av denna standard eller i en B- standard, har C-standarden företräde. Det rekommenderas att denna standard ingår i utbildningar och handböcker för att förmedla den grundläggande terminologin och allmänna konstruktionsprinciper till konstruktörer.

7 Sida 5 Maskinsäkerhet Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper Del 2: Tekniska principer 1 Omfattning Denna standard behandlar tekniska principer som hjälp för konstruktörer att uppnå säkerhet vid konstruktion av maskiner. ISO är avsedd att användas tillsammans med ISO för att finna en lösning på ett specifikt problem. De två delarna av ISO kan användas oberoende av andra dokument eller som grund för utarbetande av andra A-standarder eller B- eller C-standarder. Denna standard behandlar inte skador på husdjur, egendom eller miljö. 2 Normativa hänvisningar Detta dokument hänvisar till följande dokument som är absolut nödvändiga när detta dokument ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). IEC :1997 Safety of machinery Electrical equipment of machines Part 1: General requirements ISO :2003 Safety of machinery Basic concepts and general principles for design Part 1: Basic terminology, methodology 3 Termer och definitioner Vid tillämpning av denna standard gäller de termer och definitioner som ges i ISO : Inbyggd säkerhet 4.1 Allmänt Inbyggd säkerhet är det första och viktigaste steget vid riskreducering, eftersom skyddsåtgärder som är inbyggda i maskinen troligtvis förblir effektiva. Däremot visar erfarenheten att även välutformade tekniska skydd kan sluta fungera eller utsättas för skadegörelse samt att information för användning inte alltid följs. Inbyggd säkerhet erhålls genom att riskkällor undviks eller risker reduceras genom lämpligt val av konstruktion av själva maskinen och/eller samverkan mellan exponerad person och maskin. ANM. Avsnitt 5 beskriver tekniska skyddsåtgärder och kompletterande åtgärder för att uppnå målen för riskreducering när inbyggd säkerhet inte är tillräcklig (se trestegsmetoden i ISO :2003, avsnitt 5).

8 Sida Att beakta geometriska faktorer och fysiska aspekter Geometriska faktorer Sådana faktorer kan t.ex. vara: att ge maskinen en sådan form att arbetsområden och riskområden blir maximalt synliga direkt från manöverplatsen, t.ex. reducera ställen som är svåra att se, välja och placera anordningar för indirekt seende där så är nödvändigt (t.ex. speglar) så att hänsyn tas till människans synegenskaper, speciellt när säker drift kräver oavbruten, direkt styrning av operatören, t.ex.: transport- och arbetsområden för mobila maskiner; manöverområdet för upplyft last eller för lastbärare vid personlyft; kontaktområdet mellan verktyget på en handhållen eller handstyrd maskin och materialet som bearbetas. Maskinens konstruktion ska vara sådan att operatören, från huvudmanöverplatsen, ska kunna förvissa sig om att inga exponerade personer befinner sig i riskområdena. formen och den inbördes placeringen av de mekaniska samverkande delarna; t.ex. undviks krossningsoch avklippningsrisker genom att öka det minsta utrymmet mellan rörliga delar så att aktuell kroppsdel utan fara kan föras in i utrymmet, eller genom att utrymmet minskas så att ingen kroppsdel kan komma in (se ISO 13852, ISO 13853, ISO 13854); att undvika vassa kanter och hörn, utskjutande delar. I den mån det är möjligt med hänsyn till avsedd användning ska maskinens åtkomliga delar inte ha vassa kanter, spetsiga vinklar, grova ytor, utskjutande delar som kan orsaka skada och inga öppningar där kroppsdelar eller kläder kan fastna. I synnerhet ska plåtkanter vara avgradade, falsade eller putsade, öppna rörändar som man kan fastna i ska vara försedda med proppar; att ge maskinen en sådan form att man får en god arbetsställning och tillgänglighet till manuella manöveranordningar (manöverdon) Fysikaliska aspekter Sådana aspekter kan t.ex. vara: att begränsa drivkraften hos rörliga delar till ett tillräckligt lågt värde, så att de inte framkallar en mekanisk risk; att begränsa massan och/eller hastigheten hos rörliga delar och därmed deras rörelseenergi; att begränsa utsläpp genom att påverka egenskaper hos källan: åtgärder för bullerbegränsning vid källan (se ISO/TR ); åtgärder för att begränsa vibrationer vid källan inbegriper t.ex. omfördelning eller tillägg av massa samt ändrade processparametrar, t.ex. rörelsers frekvens och/eller amplitud (för handhållna och handstyrda maskiner, se CR ); åtgärder för att begränsa utsläpp av farliga ämnen inbegriper t.ex. att använda mindre farliga ämnen eller mindre dammalstrande metoder; åtgärder för att begränsa strålning inbegriper t.ex. att undvika användning av farliga strålningskällor, begränsa strålningseffekten till den lägsta nivå där maskinen fungerar tillfredställande, konstruera källan så att strålen koncentreras på målet, öka avståndet mellan källan och operatören eller förbereda maskinen för fjärrstyrning. åtgärder för reducering av utsläpp av icke-joniserande strålning beskrivs i (se även EN och -3).

9 Sida Att ta hänsyn till allmän teknisk kunskap vid maskinkonstruktion Allmän teknisk kunskap kan fås genom tekniska specifikationer för konstruktion (t.ex. standarder, konstruktionshandböcker, beräkningsregler). Dessa kan användas för att täcka: a) mekaniska påkänningar, t.ex.: att begränsa påkänning genom att tillämpa korrekta beräknings-, konstruktions- och hopfogningsmetoder för t.ex. skruvförband, svetsförband; att begränsa påkänning genom att hindra överbelastning (t.ex. smältsäkringar, tryckbegränsningsventiler, brytpinnar, anordningar för momentbegränsning); att undvika utmattning i delar som är utsatta för varierande påkänningar (i synnerhet cykliska påkänningar); statisk och dynamisk balansering av roterande delar; b) material och materialegenskaper, t.ex.: korrosionsmotstånd, åldrande, nötning och förslitning; hårdhet, seghet, sprödhet; homogenitet; giftighet; antändlighet; c) emissionsvärden för: buller; vibrationer; farliga ämnen; strålning. Om tillförlitligheten hos vissa komponenter eller sammanfogningen är kritisk för säkerheten (t.ex. linor, kedjor, lyftredskap för att lyfta last eller personer), ska gränsvärdena för påkänning multipliceras med lämpliga nyttjandekoefficienter. 4.4 Att välja lämplig teknologi En eller flera riskkällor kan undvikas eller minskas genom val av teknologi för vissa tillämpningar, t.ex.: a) på maskiner som är avsedda att användas i explosiv atmosfär: helt pneumatiska eller hydrauliska styrsystem och drivanordningar; "egensäker" elektrisk utrustning (se EN 50020); b) för speciella produkter som ska tillverkas, som t.ex. lösningsmedel: utrustning som säkerställer att temperaturen ligger långt under flampunkten;

10 Sida 8 c) alternativ utrustning för att undvika hög bullernivå, t.ex.: elektrisk istället för pneumatisk utrustning; under vissa förhållanden, utrustning för att skära med vatten istället för mekanisk utrustning. 4.5 Att tillämpa principen om delars positiva mekaniska påverkan på varandra Om en rörlig mekanisk komponent tvångsvis förflyttar en annan komponent, antingen genom direkt kontakt eller via stela delar, är dessa komponenter positivt kopplade. Ett exempel på detta är tvångsmässigt öppnande av elkopplare i en elektrisk krets (se IEC och ISO 14119:1998, 5.7). ANM. När en mekanisk komponent rör sig och därigenom tillåter en annan komponent att röra sig fritt (t.ex. genom inverkan av tyngdkraft eller fjäderkraft), föreligger ingen positiv mekanisk koppling av den första komponenten på den andra. 4.6 Krav på stabilitet Maskiner ska konstrueras så att stabiliteten är tillräcklig för att de ska kunna användas säkert under de förhållanden de är avsedda för. Faktorer att beakta omfattar: basens geometri; viktfördelning, inklusive lastning; dynamiska krafter som, beroende på rörelser hos maskindelar, själva maskinen eller delar som hålls av maskinen, kan resultera i ett tippmoment; vibrationer; tyngdpunktssvängning; egenskaper hos stödytan vid förflyttning eller uppbyggnad på olika platser (t.ex. markförhållanden, lutning); yttre krafter (t.ex. vindstyrka, manuella krafter). Stabilitet ska beaktas under en maskins alla livsfaser, inklusive hantering, förflyttning, installation, användning, urdrifttagning och nedmontering. Andra skyddsåtgärder för att få stabilitet genom tekniska skyddsåtgärder behandlas i Krav på underhållsmöjligheter Vid konstruktion av en maskin ska följande faktorer för underhållsmöjligheter beaktas: tillgänglighet, med hänsyn tagen till omgivande miljö och människans kroppsmått, inklusive storlek på kläder och verktyg som används; enkel hantering, med hänsyn tagen till mänsklig förmåga; begränsning av antalet specialverktyg och utrustning.

11 Sida Att beakta ergonomiska principer Ergonomiska principer ska beaktas vid konstruktion av maskiner för att minska mentala eller fysiska påfrestningar hos operatören. Dessa principer ska beaktas vid grundkonstruktionen när funktioner tilldelas operatör och maskin (automatiseringsgrad). ANM. Även prestanda och tillförlitlighet under drift förbättras och därmed minskas sannolikheten för fel under maskinen alla faser. Hänsyn ska tas till kroppsstorlekar hos de förväntade användarna, liksom till styrka och arbetsställning, rörelseamplituder, frekvens av upprepade rörelser (se ISO och ISO ). Alla delar i gränssnittet "operatör maskin" såsom manöverdon, anordningar för signaler och presentation av data, ska utformas så att de är lätta att förstå och möjliggör klar och entydig samverkan mellan operatören och maskinen. (Se EN 614-1, ISO 6385, EN och IEC ). Konstruktören uppmärksammas speciellt på följande ergonomiaspekter vid maskinkonstruktion: Påfrestande kroppsställningar och rörelser när maskinen används ska undvikas (t.ex. genom att göra det möjligt att ställa in maskinen för att passa olika operatörer) Maskiner, och då speciellt handhållna och mobila maskiner, ska konstrueras så att de är enkla att använda. Därvid ska hänsyn tas till människans styrka, påverkan på manöverdon samt händers, armars och bens anatomi Buller, vibrationer, termiska effekter (t.ex. extrema temperaturer) ska undvikas i möjligaste mån Undvik att koppla operatörens arbetsrytm till en automatisk följd av cykler Platsbelysning ska finnas på eller i maskinen för belysning av arbetsområdet och områden för justering, inställning och frekvent underhåll, om maskinkonstruktionen och/eller dess skydd gör att allmänbelysningen med normal styrka är otillräcklig. Flimmer, bländning, skuggor och stroboskopiska effekter ska undvikas om de kan utgöra en risk. Om belysningsarmaturen måste vara inställbar, ska dess placering vara sådan att den inte orsakar någon risk för den som gör inställningen Manuella manöverdon ska väljas, placeras och märkas så att: de är klart synliga och igenkänningsbara samt är lämpligt märkta där det är nödvändigt (se 6.4); de kan användas säkert utan tveksamhet eller tidsförlust och utan tvetydighet (t.ex. minskar standardiserad placering av manöverdon möjligheten för misstag när en operatör byter från en maskin till en annan av liknande typ med samma arbetsmönster); deras placering (för tryckknappar) och deras rörelse (för spakar och vred) motsvarar deras funktion (se IEC ); deras användning inte kan orsaka tillkommande risk. Se även EN Om ett manöverdon är konstruerat och tillverkat för att utföra flera olika funktioner, dvs. dess funktion är inte entydig (t.ex. tangentbord), ska den funktion som utförs vara tydligt angiven och, om behov finns, kräva bekräftelse. Manöverdon ska vara så placerade att deras utformning, rörelse och manövermotstånd är förenliga med den funktion som ska utföras och med hänsyn tagen till ergonomiska principer. Begränsningar på grund av nödvändig eller förutsebar användning av personlig skyddsutrustning (såsom fotbeklädnad, handskar) ska beaktas.