Maskinsäkerhet Antropometriska krav vid utformning av maskinarbetsplatser (ISO 14738:2002)

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-EN ISO Fastställd Utgåva 1 Maskinsäkerhet Antropometriska krav vid utformning av maskinarbetsplatser (ISO 14738:2002) Safety of machinery Anthropometric requirements for the design of workstations at machinery (ISO 14738:2002) ICS ; Språk: svenska Publicerad: juni 2004 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

2 Europastandarden gäller som svensk standard. Europastandarden fastställdes som SS-EN ISO och har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger i svensk språkversion. De båda språkversionerna gäller parallellt. The European Standard has the status of a Swedish Standard. The European Standard was approved and published as SS-EN ISO in English. This document contains a Swedish language version of. The two versions are valid in parallel. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: sis.sales@sis.se. Internet:

3 EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN ISO September 2002 ICS ; Svensk version Maskinsäkerhet Antropometriska krav vid utformning av maskinarbetsplatser (ISO 14738:2002) Sécurité des machines Prescriptions anthropométriques relatives à la conception des postes de travail sur les machines (ISO 14738:2002) Safety of machinery Anthropometric requirements for the design of workstations at machinery (ISO 14738:2002) Sicherheit von Maschinen Anthropometrische Anforderungen an die Gestaltung von Maschinenarbeitsplätzen (ISO 14738:2002) Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna Europastandard antogs av CEN den 21 april CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna Europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CEN/CMC eller från någon av CENs medlemmar. Denna Europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CENmedlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Management Centre: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 2002 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. Sv

4 Sida 2 Innehåll Förord Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Krav på arbetsuppgifter Fastställande av huvudsaklig arbetsställning Mått för utformning av arbetsplats Sittande Arbetshöjd, arbetsytas höjd och lutning Sits Sittande mått Högt sittande Högt sittande mått Stående med stöd Stående med stöd mått Stående Stående mått Bilaga A (normativ) Antropometriska data Bilaga B (informativ) Kroppsrörelser Bilaga ZA (informativ) Samband mellan detta dokument och andra EG-direktiv Litteraturförteckning Sida

5 Sida 3 Förord Denna Europastandard har utarbetats av Tekniska Kommittén CEN/TC 122 "Ergonomics". Sekretariatet hålls av DIN i samarbete med Tekniska Kommittén ISO/TC 159 Ergonomics. Denna Europastandard skall ges status av nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast mars 2003 och motstridiga nationella standarder skall upphävas senast mars Denna standard har utarbetats under mandat som CEN fått av Europeiska kommissionen och EFTA. Den stöder grundläggande krav i EGs direktiv. Sambandet med EG-direktiv beskrivs i Bilaga ZA, som ingår som en informativ del i denna standard. Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser skall följande länder fastställa denna Europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

6 Sida 4 0 Orientering Denna internationella standard är en av flera standarder som gäller maskinsäkerhet. EN beskriver de principer som konstruktörer bör beakta när det gäller ergonomiska faktorer. Denna internationella standard beskriver hur dessa principer bör tillämpas genom användande av antropometriska krav för utformning av maskinarbetsplatser. Dessutom rekommenderas att de kroppsställningar och rörelser som följer av maskinutformningen bedöms och utvärderas enligt ISO och pren Denna internationella standard är framtagen som en harmoniserad standard i enlighet med Maskindirektivet och åtföljande EFTA-bestämmelser.

7 Sida 5 1 Omfattning Denna internationella standard fastställer principer för att erhålla dimensioner från antropometriska mått och tillämpa dem vid utformning av arbetsplatser vid icke-mobila maskiner. Det baseras på gällande kunskaper om ergonomi och antropometriska mått. Denna standard specificerar utrymmeskrav på utrustningar, vid normal användning i sittande och stående arbetsställningar. Standarden inkluderar inte specifikt utrymmeskrav för underhåll, reparation och arbete med rengöring. Denna standard ger inte specifika rekommendationer för bildskärmsarbetsplatser som hör till maskiner. För detta syfte kan ISO användas tillsammans med föreliggande standard. Situationer där det gäller att förhindra att människor når riskområden behandlas i ISO Normativa hänvisningar Denna Europastandard inkorporerar genom daterade eller odaterade hänvisningar bestämmelser från andra förtecknade publikationer. Dessa normativa hänvisningar anges på de platser i texten där bestämmelserna ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller senare publicerade tillägg, ändringar eller reviderade utgåvor vid användning av denna Europastandard endast när de har inkorporerats i denna genom tillägg, ändring eller reviderad utgåva. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan (inklusive rättelser). ISO 13852, Safety of machinery Safety distances to prevent danger zones being reached by the upper limbs ISO , Ergonomic design for the safety of machinery Part 3: Anthropometric data ISO 7250:1996, Basic human body measurements for technological design 3 Krav på arbetsuppgifter Utformning av maskinarbetsplatser skall baseras på analys av uppgiftskrav (se EN och EN 614-2) vilket inkluderar åtminstone följande faktorer: tidsaspekter t.ex. varaktighet för arbetet vid maskiner (se ISO och pren ); storlek på arbetsområde; storlek på de objekt som kommer att hanteras; kraftkrav (se pren och pren ); krav på aktivitet (t.ex. för att mata in och/eller ta bort föremål från maskiner); krav på dynamiska kroppsmått (se Bilaga B); krav på koordination; krav på stabilitet; synkrav; behov av kommunikation; frekvens och varaktighet för kropps-, huvud- och extremitetsrörelser (se ISO och pren ); behov av att röra sig mellan arbetsplatser;

8 Sida 6 möjligheten att inta olika kroppsställningar (se även ISO och pren ). Maskiner och arbetsplatser skall utformas så att de bästa kroppsställningarna och rörelsemönstren säkerställs med hänsyn till tekniska och ekonomiska begränsningar. 4 Fastställande av huvudsaklig arbetsställning Figur 1 visar en analysmetod för fastställande av huvudsaklig arbetsställning vid en maskin samt hur några av de faktorerna som beskrivs i avsnitt 3 bör användas. Utformningen av maskinen, arbetsplatsen, arbetsuppgiften och utrustning skall uppmuntra en viss grad av rörlighet och växling av kroppsställning. Utformningen bör också tillåta operatören att fritt kunna ändra mellan sittande och stående ställningar under arbetsdagen. När konstruktören/designern väljer huvudsaklig arbetsställning är sittande ställning i allmänhet att föredra. Stående arbetsställningar rekommenderas i lägre utsträckning. Knästående, krypande och att ligga ned bör undvikas som arbetsställningar. Figur 1 indikerar också hur förhållanden kan modifieras för att tillåta en sittande ställning. Typ av arbete? Arbetsplats Kraftkrav? Manuell hantering? Låga kraftkrav, hantering av lätta objekt Arbete inom armavstånd Höga kraftkrav, hantering av tunga objekt a Arbete över ett stort horisontellt och/eller vertikalt område eller arbete med skrymmande objekt a Benutrymme? Tillräckligt utrymme för benen Otillräcklig utrymme för benen a Speciella arbetsförhållanden? Speciella krav på arbetshöjd a Huvudsaklig arbetsställning Sittande (se avsnitt 6) Högt sittande (se avsnitt 7) Stående med stöd (se avsnitt 8) Stående (se avsnitt 9) a Försök att omkonstruera, välj denna arbetsställning endast om omkonstruktion inte är möjlig. Figur 1 Analysmetod för fastställande av huvudsaklig arbetsställning

9 Sida 7 5 Mått för utformning av arbetsplats För varje arbetsställning som beskrivs i denna internationella standard anges flera mått för utformning av arbetsplatser. Måtten baseras på antropometriska data. Dessa antropometriska data har sina ursprung i statiska mätningar på avklädda personer. De tar inte hänsyn till kroppsrörelser, klädsel, utrustning, förutsättningar för maskinanvändning eller yttre miljöförhållanden. I Bilaga A, tabell A.1, anges de mänskliga mått som är nödvändiga för att beräkna dimensioner för arbetsplatser med hänsyn till kända intervall för kroppsstorlek för europeisk befolkning. Tabell A.2 tillhandahålls för att kunna införliva antropometriska data från andra regioner i världen (till exempel Ostasien, Sydostasien och Nordamerika). De beteckningar som används i denna internationella standard och dess bilagor är gemensamma med ISO del 1 till 3. Fysiska dimensioner kopplade till arbetsplatsen är angivna med stora bokstäver A, B, C etc. i tabell 4 till 8. Dessa tabeller anger dimensioner som beräknats från mätningar av kroppsmått i europeiska länder. Antropometriska mått anges med små indexerade bokstäver. När det refereras till en specifik percentil för ett kroppsmått anges det med aktuell procentsats som föregås av bokstaven P inom parentes efter indexangivelsen (t.ex. a(p5) anger 5:e percentilen kroppsmått a 2, för skulderbredd). De mått som anges i tabell 1 baseras på praktisk erfarenhet och kompletterar de antropometriska mått som är specificerade i Bilaga A. Tillsammans används dessa data för att specificera dimensioner för maskinarbetsplatser. De beräknade dimensionerna utgör minimum för fritt utrymme och maximum för räckavstånd. Närhelst det är möjligt bör måtten för fritt utrymme ökas och måtten för räckavstånd minskas. Tabell 1 Spelrum och tilläggsmått Höjd, spelrum (x) 1) x 1 addera 30 mm för skor x 2 addera 130 mm för skor och fotrörelser x 3 addera 130 mm för skor och möjlighet att korsa benen eller för sits med framåtlutad reglering Bredd, spelrum (y) y addera minst 350 mm för benrörelser Djup, spelrum (z) z 1 addera minst 50 mm för rörelser i knähöjd z 2 addera minst 100 mm för fotrörelser Andra viktiga mått arbetsytans tjocklek så tunn som möjligt, helst 30 mm maximum i framkant (se avsnitt 6.1) bredd på fotstöd, helst minst 700 mm djup på fotstöd, helst 700 mm 1) För åtkomlighet till och användning av pedal, addera pedalhöjd samt tillräckligt utrymme enligt krav på kraft, se pren Bilaga B tillhandahåller kompletterande information angående kroppsrörelser och tillhörande utrymmeskrav. 6 Sittande Sittande arbetsställningar ger följande fördelar: energiåtgång och uttröttning reduceras kroppen får ett stabilt stöd

10 Sida 8 det tillåter att precisionsarbete utförs Sittande arbetsställningar ger följande nackdelar: arbetsområdet är begränsat möjligheterna att applicera krafter är begränsade möjlig risk att tvingas inta en fixerad kroppsställning under lång tid Mått på arbetsplatser skall anpassas till den antropometriska variationen i användargruppen och de olika arbetsuppgifterna t.ex. genom att vara reglerbara (se EN 614-1). Det bästa sättet att anpassa arbetsplatsen till användaren och arbetsuppgiften är att göra både arbetsyta och sits enkelt reglerbara. Bakåtlutad ställning Upprätt ställning Framåtlutad ställning Figur 2 Exempel på varierade sittställningar För att undvika obehag orsakat av långvarigt sittande i en fixerad ställning skall arbetsplatsen tillåta variation av kroppsställningar. Detta skall åstadkommas genom att lägga till tillräckligt spelrum, som beskrivs i avsnitt 5 (se även Bilaga B), till de relevanta antropometriska måtten när utrymmeskrav beräknas enligt tabell 4 och 5. Figur 2 visar variationer i sittande ställningar från lätt bakåtlutad till lätt framåtlutad. Figuren illustrerar även hur överkroppens och benens rörelser är beroende av varandra. För att kunna inta lämpliga sittställningar skall tillräckligt utrymme för rörelsefrihet ordnas, speciellt för ben och fötter. Arbetsområdet för armarna skall vara inom lämpliga avstånd i relation till avsedd frekvens och varaktighet för kroppens-, huvudets- och extremiteternas rörelser. Till exempel ska placering av in- och utmatningspunkter på en maskin väljas så att arbetet kan utföras inom rekommenderat arbetsområde. Hänsyns skall också tas till arbetsuppgiftens synkrav vilka påverkar huvudets och kroppens ställning och rörelse. Behovet av kompletterande utrymme för ytterligare kroppsrörelser bör bedömas. Tabell 2 och 3 ger information om rörelsevinklar för huvud och kropp vid sittande ställningar. Kroppsrörelsers påverkan på det effektiva synfältet visas också (se även Bilaga B). Vinklarna α, β, γ och δ som visas i tabell 2 och 3 utgör riktlinjer att använda vid utformning. Dock varierar de faktiska värdena i hög grad och vissa populationer, t.ex. yngre och äldre människor, kan var för sig, ha mycket stor eller begränsad förmåga att röra delar av kroppen. Användning av glasögon eller personlig skyddsutrustning, som begränsar synfältet, kan öka behovet av kroppsrörelser. Faktorer, som frekvens och varaktighet kan också påverka acceptansen för sådana rörelser (se även ISO , ISO och pren ).

11 Sida 9 Tabell 2 Horisontella arbetsområden med hänsyn till ögon-, huvud- och kroppsrörelse Kroppsställning Beteckning Värde Förklaring till mått α 30 α = synfält för frekvent hantering och observation utan krav på huvud- och kroppsrörelser (se ISO för ytterligare information) α β α = synfält (ögonrörelser) β = huvudrörelse, vinkel (vänster) α/2 + β = synfält (vänster) för tillfällig hantering och observation med huvudrörelse men utan att kroppsrörelse krävs. α β α = synfält (ögonrörelser) β = huvudrörelse, vinkel (vänster) γ γ = vinkel för ökad huvud- och kroppsrörelse (vänster) α/2 + β + γ = synfält (vänster) endast för tillfällig observation och lätt hantering där vridning på huvudet och kroppen är tolererbar. Dessa kroppsställningar bör inte intas någon längre tid ANM. 1: Endast rörelse åt vänster visas. Rörelse åt höger är symmetrisk. ANM. 2: I enlighet med tabell 4 är arbetsområdena utmärkta med böjda linjer