Riktlinjer och mall för kursplaner vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet

Transkript

1 1 Dnr SU FV Riktlinjer och mall för kursplaner vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet Ersätter: Riktlinjer och mall för kursplaner inom Humanistiska fakulteten beslutad av Humanistiska fakultetsnämnden senast reviderad Gäller från och med Stockholms universitet

2 2 Innehåll Del 1 Handläggningsordning Allmänt Övergripande regler Beredning Inrättande av helt ny kurs Inrättande av ny kurs som ersätter befintlig Revidering av befintlig kursplan Fastställande av inrättad eller reviderad kursplan Särskilda bestämmelser Tidsplanering Avveckling av kurs och upphävande av kursplan... 6 Del 2 Mall för kursplaner Riktlinjer för utformning av och innehåll i kursplaner... 8

3 3 Del 1 Handläggningsordning 1. Allmänt En kursplan utgör ett viktigt styr- och informationsdokument. Formuleringar i en kursplan ska betraktas som regler som är generellt tillämpbara och bindande för såväl universitetet som studenten. Dessa regler utgör grunden för examinators myndighetsutövning när examinator fattar beslut om betyg. Reglerna ska också informera studenten om vad som gäller för en särskild kurs. En kursplan måste därför kunna fungera som det juridiska styrdokument den är avsedd att vara. Kursplanen är också det dokument mot vilken en kurs ska kvalitetsgranskas och utvärderas. I utformningen av riktlinjerna har hänsyn tagits till det grundläggande regelverket som återfinns i Högskolelagen (HL) (SFS 1992:1434) och Högskoleförordningen (HF) (SFS 1993:100). Andra lagar och förordningar som återfinns i detta dokument är Myndighetsförordningen (SFS 2007:515), Förvaltningslagen (SFS 1986:223) och Språklagen (SFS 2009:600). Andra dokument som använts är SUHF:s rekommendationer om kursplaner, utbildningsplaner och betygssystem (REK 2011:1), resultat av Universitetskanslersämbetes (UKÄ) tillsynsbesök samt lokala styrdokument och beslut fattade av Humanistiska fakultetsnämnden samt av Stockholms universitets rektor, i synnerhet Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet (Dnr SU FV , ). De föreliggande riktlinjerna ska säkerställa att berednings- och beslutsprocessen för kurs sker på ett rättssäkert sätt och att kursplanerna är väl granskade och är av god kvalitet. 2. Övergripande regler Allt arbete med kursplaner ska ske i verktyget SISU (Studieinformation vid Stockholms universitet) och alla utkast till kursplaner hanteras i form av PDF-filer skapade i SISU. Institutionsstyrelsen ska försäkra sig om att innehållet i kursplanerna följer gällande Regler för kursplaner vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet. För vissa kursplaner ska gälla särskilda bestämmelser (se punkt 3.5.). Beslut om anhållan om inrättande av kurs och fastställande av kursplan ska fattas enligt gällande besluts- och delegationsordning vid berörd institution. Beslut om inrättande av kurs fattas av dekanus på delegation från Humanistiska fakultetsnämnden. Beslut om fastställande av kursplan fattas av Institutionsstyrelsen på delegation från Humanistiska fakultetsnämnden, med undantag för kursplaner inom lärarutbildningen (UVK och VFU). Humanistiska fakultetskansliet ska regelbundet följa upp institutionernas fastställda kursplaner. 3. Beredning Beredning av beslutsunderlag för inrättande av kurs samt fastställande av dess kursplan ska ske vid kursgivande institution enligt följande regler:

4 Inrättande av helt ny kurs Inrättande av helt ny kurs ska i regel föregås av en behovs- och konsekvensanalys på institutionsnivå. 1 Vid anhållan om inrättande av en helt ny kurs ska beslutsunderlaget innehålla en kortfattad motivering till varför kursen ska ges. Motiveringen ska innehålla (se blankett för anhållan om inrättande av kurs): Kortfattad beskrivning av kursens innehåll Varför kursen ska ges (och att den inte konkurrerar med redan befintlig kurs vid Stockholms universitet) Kursens plats inom huvudområdets progressionsstudier Information om huruvida kursen kan ingå i (generell) examen Om kursen är tänkt att ges som färdighetskurs Information om huruvida kursen ingår i eller samläses med lärarutbildningskurser och vilken lärarutbildning det rör sig om Utkast till kursplan ska innehålla följande basinformation: kursens benämning på svenska och på engelska, kurskod, poängantal, utbildningsnivå, värdinstitution, planerad termin från vilken kursplanen börjar gälla, förkunskapskrav, huvudområde, kursens fördjupningsnivå samt betygsskala. Basinformationen är nödvändig för att kunna inrätta en kurs och kan inte ändras när beslut om inrättande är fattat och verkställt i SISU. Önskas en ändring av basinformationen krävs ett inrättande av ny kurs med ny kurskod. Anhållan om inrättande av ny kurs (inklusive bilagor) skickas för handläggning till Humanistiska fakultetskansliet (kursplaner@hum.su.se). Till anhållan bifogas blanketten Anhållan om inrättande av kurs (bilaga 1) samt ett kursplaneutkast som PDF-fil från SISU med samtliga basuppgifter ifyllda Inrättande av ny kurs som ersätter befintlig Vid inrättande av kurs till följd av revidering av basinformation av befintlig kurs, ska institutionen utöver ovan nämnda uppgifter och beredningsgång (punkt 3.1.) även besluta om vad som ska ske med befintlig kurs: Om den gamla kursplanen ska upphävas ska komplett information om den gamla kursen finnas med i beslutsunderlaget (kod, namn, nivå, poäng). Om den gamla kursen ska finnas kvar ska det motiveras Revidering av befintlig kursplan En kursplan kan revideras en gång per termin, och då kan all information, utom basinformationen ändras. Ändringarna gäller tidigast från och med nästkommande termin efter beslut. Ändringar av basinformationen kräver en ny kursplan med ny kurskod. 1 Initiativ till inrättande eller revidering kan dock också komma från andra instanser (t ex fakulteten, området, rektor Skolverket eller regeringen).

5 Fastställande av inrättad eller reviderad kursplan Fastställande av kursplan sker efter inrättande av kurs. Först när en kursplan är fastställd får kursen ges. Innan beslut om fastställande av kursplan fattas ska basinformationen kompletteras enligt föreliggande riktlinjer för kursplaner. Inrättade kurser vars kursplan inte fastställts inom två år från inrättandet ska avvecklas Särskilda bestämmelser Vid anhållan om inrättande av kurser som ingår i lärarutbildningarna ska det finnas dokumentation av att samråd mellan samordningsinstitution och berörda parter har ägt rum. Berörda parter kan vara andra samordningsinstitutioner, inriktningsinstitutioner och ämnesinstitutioner. Avvikande eller kompletterande åsikter ska dokumenteras och bifogas anhållan. I förekommande fall ska det också finnas motivering till varför kursplaner som ingår i samma lärarutbildningsprogram skiljer sig från varandra. Detta gäller i synnerhet kursplaner för kurser som ingår i ämneslärarutbildningarna. Kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) Kurser som tillhör den utbildningsvetenskapliga kärnan är fakultetsövergripande. Kursgivande institution ska formulera utkast till kursplan i samråd med berörd samordningsinstitution. 2 Humanistiska fakultetskansliet bereder beslutsunderlaget. 3 Av beredningsunderlagen ska det framgå vilka revideringar som är gjorda. I övrigt bereds dessa kursplaner enligt punkt Kurser inom UVK beslutas av prorektor på delegation av Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet. 4 Kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning är också fakultetsövergripande. Kursgivande institution ska formulera utkast till kursplan i samråd med berörd samordningsinstitution. För kurser som innehåller VFU ska kursplan även följa Samordningsgruppens fastställda formuleringar. 5 I övrigt bereds dessa kursplaner enligt punkt Kurser inom VFU beslutas av Humanistiska fakultetsnämnden på delegation av Samordningsgruppen. 6 2 I samråd innebär att en konsensus har uppnåtts. Skulle detta inte vara möjligt lämnas ett beredningsunderlag till Humanistiska fakultetskansliet i vilket de olika uppfattningarna beskrivs och kommenteras. 3 Enligt Stockholm universitets Arbetsordning med regler för delegering ( ). 4 Planeringsavdelningen fullgör kanslifunktionerna för Samordningsgruppen och bereder löpande ärenden (Arbetsordning för Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet samt dess tillhöriga utskott, ). Se 5 Uppföljning av VFU-kursplaneutredningen, Slutrapport, Dnr SU FV Se Samordningsgruppens beslut

6 6 Övriga kurser som ingår i någon av lärarutbildningarna Övriga ämnesspecifika kurser som ingår i lärarutbildningarna (ingår som inriktningkurser i något av lärarutbildningsprogrammen) bereds och beslutas om enligt punkt med tillägget att kursgivande institution formulerar utkast till kursplan efter samråd med berörd samordningsinstitution. 7 Kurser inom lärarlyftet samt kurser inom VAL- och ULV-projekten Kurser inom lärarlyftet samt kurser inom VAL- och ULV projekten bereds och beslutas om enligt punkt Kurser inom huvudområdet svenska som andraspråk Huvudområdet svenska som andraspråk ges vid Institutionen för svenska och flerspråkighet samt Institutionen för språkdidaktik. Övergripande ansvar och praktisk samordning för kurs och programutbud organiseras av en arbetsgrupp respektive styrgrupp. Arbetsgruppen ansvarar för praktisk utbildningsfrågehantering av studierektorskaraktär (bl a utarbetande av kursplaner och planering av bemanning), och styrgruppen ansvarar för övergripande frågor om utbud, kompetensinventering, och strategiskt arbete. Styrgruppen anhåller om inrättande av kurs. 8 För kurser i svenska som andraspråk ska huvudområdet svenska som andraspråk alltid väljas i rullgardinsmenyn vid skapande av kursplan. 4. Tidsplanering En kursplan ska vara fastställd senast en månad före sista anmälningsdag, vilket i normalfallet innebär senast 15 mars respektive 15 september. Om särskilda skäl föreligger kan områdesnämnden besluta om undantag från dessa datum. 9 Observera att dispens endast ges för enskilda kurser. Vid dispens ska kursplanen vara fastställd senast två månader före kursstart. Observera att även kursplaner för kurser som saknar anmälningstid (endast registrering) ska vara fastställda senast två månader före kursstart. 10 För att en kurs ska öppnas för ansökan krävs att kursgivande institution skapar kurstillfälle i SISU. För att kurstillfällen ska kunna skapas krävs att kursen är inrättad. Kurstillfällen behöver skapas i god tid innan ansökningen öppnar, eftersom de granskas, godkänns, prissätts och överförs till NyA av Studentavdelningen. Det är därför angeläget att institutionerna har god framförhållning i sin planering av arbetet med kursplaner. 5. Avveckling av kurs och upphävande av kursplan Enligt gällande Besluts- och delegationsordning för Humanistiska fakultetsnämndens verksamhetsområde kan en institution själv besluta om att upphäva en kursplan och att därmed 7 Efter samråd innebär att kursgivande institution har gett samordningsinstitutionen möjlighet att inkomma med synpunkter. Dessa synpunkter ska ingå i beredningsunderlaget. 8 Beslutsordning för utbildnings- och kursplaneärenden avseende huvudområdet/ämnet svenska som andraspråk (Beslut dekanus ). 9 Områdesnämnden kan ha vidaredelegerat beslutsrätt i denna fråga till berörd fakultetsnämnd. Se gällande beslutsoch delegationsordning. 10 Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet (Dnr SU FV , )

7 7 lägga ned en kurs. Beslutet fattas i enlighet med gällande besluts- och delegationsordning vid berörd institution. Beslut om upphävande av en kursplan fattas när en utbildning helt ska utgå ur utbildningsutbudet. Ett beslut om upphävande medför att en avvecklingsprocess tar vid som följer Handläggningsordning för upphävande av fastställda kurs- och utbildningsplaner. 11 I andra fall då en kurs ska ersättas med en ny och snarlik och därför behöver en ny plan, ska beslut om upphävande fattas i samband med anhållan om inrättande av en ny och snarlik kurs som ska ersätta en gammal. Vid upphävande av kursplan för kurs som ersätts av en ny och snarlik kurs gäller Förenklade rutiner för upphävande av kurs- och utbildningsplan för utbildningar med registrerade studenter Handläggningsordning för upphävande av fastställda kurs- och utbildningsplaner, Dnr SU FV , Förenklade rutiner för upphävande av kurs- och utbildningsplan för utbildningar med registrerade studenter (SU FV , Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap ).

8 8 Del 2 Mall för kursplaner 6. Riktlinjer för utformning av och innehåll i kursplaner Kursplan ska utformas i enlighet med den mall som finns i utbildningsdatabasen SISU. 10 I tabellen nedan följer anvisningar för vad de olika fälten i SISU-mallen ska innehålla. Det följer av språklagen (10 ) att kursplaner alltid ska vara skrivna på svenska. Kursplaner bör i möjligaste mån översättas till engelska Läsanvisning för mall Anvisningarna i mallen är uppdelade i två textspalter: Den vänstra textspalten innehåller samtliga rubriker som ska finnas i en kursplan. En kort text förtydligar vad respektive rubrik är avsedd för och innehåller korta förklarande kommentarer. Den högra textspalten innehåller instruktioner för ifyllandet av text. I den högra textspalten finns även text som är fetmarkerad. Den fetmarkerade texten utgör standardformuleringar som alltid ska användas i enlighet med instruktionerna i hakparentes [ ]. Eventuella ändringar av standardformuleringarna sker i samråd med Humanistiska fakultetskansliet. I anvisningarna förkommer två sorters hänvisningar till ytterligare information: Fotnoter (med arabisk numrering) är källhänvisningar till beslutsdokument. Slutkommentarer (med romersk numrering) innehåller kompletterande information, allmänna råd och ytterligare förklaringar. Syftet med denna uppdelning är att dels renodla informationen som finns i anvisningarna, dels att ge möjlighet att fördjupa sig i olika frågeställningar om så önskas. Inloggning till utbildningsdatabasen SISU sker här. 13 Användarmanual för SISU finns här. 14 Teknisk support ges av Studentavdelningen: ladok@su.se 13 Inloggning till utbildningsdatabasen SISU: 14 Användarmanual för SISU:

9 Anvisningar för att fylla i SISU-mall för kursplan och riktlinjer för innehållet Basinformation i kursplanen (kan inte revideras) 1. Benämning Kursens namn på svenska: 15 Kursens benämning [med progressionsmarkör angiven med romersk siffra] För vissa kurser ska typ av kurs framgå av kursbenämningen enligt följande princip: Begreppen nybörjar- respektive förberedande kurs bör inte användas ombytligt. Förslag till definition är att nybörjarkurs kan ingå i progressionen och att förberedande kurs inte kan ingå i progressionen i ett huvudområde eller examen. Kurser som innehåller examensarbete (självständigt arbete): 2. Engelsk benämning Kursens namn på engelska: Kod Kursens unika kod i Ladok-systemet. 4. Högskolepoäng 5. Utbildningsnivå Samma kurs får inte ges på flera nivåer, välj antingen grundnivå eller avancerad nivå. 15 [Kursbenämning] uppdragsutbildning [Kursbenämning] VFU [Kursbenämning] ULV [Kursbenämning] VAL [Kursbenämning] Ingår i Lärarlyftet II [Kursbenämning] Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) [Kursbenämning] Kombinationsprogrammet [Kursbenämning] fältkurs [Kursbenämning] praktik [Kursbenämning] nybörjarkurs [Kursbenämning] förberedande kurs [Huvudområde/inriktning] kandidatkurs [Huvudområde/inriktning] magisterkurs [Huvudområde/inriktning] masterkurs [Lärarutbildningskurs] självständigt arbete För översättningar på ovan nämnda kurstyper, se slutkommentar. i 6 tecken = prefix + 4 tecken Ange kursens omfattning i högskolepoäng. Välj ett av alternativen i rullgardinsmenyn. 6. Betygsskala 15 Välj ett av alternativen i rullgardinsmenyn. 15 Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet (Dnr SU FV , )

10 10 7. Huvudområde Studentavdelningen tillhandahåller aktuell förteckning över huvudområden och inriktningar för kandidat-, magister- och masterexamen som är inrättade vid Stockholms universitet. 16 Kryssa i Huvudområde, och välj därefter huvudområde i rullgardinsmenyn. Om kursen inte kan ingå i en generell examen inom huvudområdet Kryssa i Kursen saknar huvudområde. Välj därefter i rullgardinsmenyn SCB/Ämne. OBS! Om kursen kan ingå i flera huvudområden ska detta anges under Övrigt. 8. Fördjupning Anger den plats kursen har i huvudområdets successiva fördjupning (progression) för generella examina och karaktär av examensarbete Ges vid Välj ett av alternativen i rullgardinsmenyn Ange kursens värdinstitution. 10. Giltig fr o m (ska uppdateras vid revidering) Ange den termin då kursplanen ska börja Välj ett av alternativen i rullgardinsmenyn gälla. 15 OBS! tidigast terminen efter beslut. 11. Behörighet (Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen) När behörighetskrav väljs ur rullgardinsmenyn För kurser på grundnivå som endast kräver grundläggande behörighet väljs detta 18 ii alternativ. De krav på särskild behörighet som ställs för tillträde till utbildning ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna 19 iii tillgodogöra sig utbildningen. Välj alternativet Inget Grundläggande behörighet i rullgardinsmenyn. Välj den områdesbehörighet som krävs i rullgardinsmenyn Huvudområden och inriktningar för generella examina, 17 Rekommendationer för att underlätta studenters möjlighet till rörlighet mellan olika lärosäten i Sverige (SUHF dnr 08/025) 18 Fullständig information om grundläggande behörighet finns på Universitets- och högskolerådets webb, 19 Högskoleförordningen (HF) 7:8 20 Komplett lista över områdesbehörighet finns på Universitets- och högskolerådets webb

11 11 När behörighetskrav anges i fritextrutan Andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Ingår fullgjorda kursfordringar i dessa villkor anges kursens eller kursernas namn enligt följande standard: Kursnamn, xx hp. Kurs som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ska ha denna tillägg: Då kursen innehåller verksamhetsförlagd utbildning krävs att förkunskapskraven är uppfyllda senast fyra veckor före kursstart. Kurser på avancerad nivå För kurser på avancerad nivå som har kurslitteratur och/eller undervisning på engelska krävs att man anger kunskaper i engelska motsvarande grundläggande behörighet. För kurser på avancerad nivå med svenska som undervisningsspråk krävs att man anger kunskaper i svenska motsvarande grundläggande behörighet. För att vara behörig till kurser på avancerad nivå krävs att studenten har genomgått en utbildning på grundnivå (dock krävs ej examen). 21 För samtliga examensgivande kurser på avancerad nivå ska följande förkunskapskrav anges för att säkra studiegången för den avancerade nivån. 22 Master: Examensarbetet omfattar 30 hp Master: Examensarbete omfattar 15 hp Master: Examensarbete omfattar 45 hp Engelska B/Engelska 6 Svenska B/Svenska 3 Kurser anges enligt standard: Kursnamn, xx hp. Antagen till Masterprogram i [benämning] samt 75 hp inom programmet varav minst 15 hp inom huvudområdet [benämning]. Antagen till Masterprogram i [benämning] samt 75 hp inom programmet varav minst 30 hp inom huvudområdet [benämning]. Antagen till Masterprogram i [benämning] samt 75 hp inom programmet. 21 Högskoleförordningen 7 kap, Beslut om organisation och struktur för den avancerade nivån vid Humanistiska fakulteten fr. o. m läsåret (punkt 6 a, bilaga 3, HumFN )

12 12 Magister: Examensarbete omfattar 15 hp Om kursen ingår i fler än ett utbildningsprogram Antagen till Masterprogram i [benämning] samt 30 hp inom programmet varav minst 15 hp inom huvudområdet [namn]. Antagen till Masterprogram i [benämning] eller Masterprogram i [benämning] samt [specificeringar enligt ovan]. Plan (kan revideras utan att ny kurskod behövs) 12. Kursens innehåll Här ges en beskrivning av kursens centrala Kursen behandlar [fyll i relevant text]. innehåll och om möjligt dess användbarhet för yrke eller anställning. Kursen ger fördjupade kunskaper i [fyll i I kursplanen ska det anges om en kurs är uppdelad i delar. Med del av kurs avses en poängsatt och examinerad del av en kurs. Den ska ha egna förväntade studieresultat och bör ha en innehållsbeskrivning. 15 relevant text]. Kursen består av följande delar: [Benämning X], [antal högskolepoäng] [innehållsbeskrivning] [Benämning Y], [antal högskolepoäng] [innehållsbeskrivning] osv. I de fall studenten kan välja del av kurs från ett givet utbud iv För information om vilka fördjupningar eller temakurser [anpassas till delens benämning] som är valbara under aktuell termin hänvisas till Informationen finns tillgänglig senast en månad före kursstart. 13. Förväntade studieresultat v De förväntade studieresultaten (inte kurskrav) ligger till grund för undervisning, examination, betygskriterier och betygsbedömning. 23 Ange kursens mål som förväntade studieresultat. vi Ange här inte eventuella obligatoriska inslag i en kurs som inte kvalitetsbedöms = kurskrav. Obligatoriska inslag anges under punkt 14 Undervisning. För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: - xxx - xxx - xxx 23 Målrelaterade betyg: Att arbeta med betygskriterier och bedömning i sju grader, Stefan Ekecrantz UPC-rapport 2007:1

13 13 Består kursen av delar ska de förväntade studieresultaten anges för respektive del i punktform. 15 De förväntade studieresultaten ska formuleras med hjälp av aktiva verb med studenten som subjekt. 24 De förväntade studieresultaten ska beskriva vad studenten ska kunna, dvs resultatet av kursen, inte aktiviteten som leder dit. Konkretisera vaga och undvik ickeobserverbara studieresultat. 14. Undervisning (och kurskrav) Beskrivning Ämnesspecifika formuleringar om undervisningsformer. Eventuella kurskrav (obligatorier) Samtliga obligatoriska inslag ska nämnas, så som exempelvis bortre gräns för sista inlämning av examinationsuppgifter. vii Om närvarokrav finns ska detta anges. I de fall fullgörandet av obligatorier är ett absolut krav för att studenten ska få delta i efterföljande examination. Övrig information om undervisning som ska anges i kursplanen, t ex undervisningsspråk eller om undervisningen är nätbaserad, sker på distans. Hänvisa till kursbeskrivning eller motsvarande. 15 För godkänt resultat på kursens del [benämning], xx hp ska studenten kunna: - xxx - xxx - xxx Exempel på aktiva verb [ta bort eller lägg till det som är relevant för den aktuella kursen]: visa insikt i, använda kunskap, påvisa, kommunicera, reflektera, göra bedömningar, återge, tolka, klargöra, omformulera, framställa, redogöra för, beskriva med egna ord, kategorisera, dra slutsatser..., analysera, problematisera, kritiskt granska. Undervisningen består av [ta bort eller lägg till det som är relevant för den aktuella kursen] föreläsningar, seminarier, (grupp)övningar, laborationer, handledning [enskild eller i grupp], studiebesök, fältarbete. Kurskrav: [ta bort eller lägg till det som är relevant för den aktuella kursen:] studiebesök, tidsgräns för inlämning av skriftliga uppgifter, muntlig redovisning på seminarium är obligatoriska inslag i kursen. Närvaro på [precisera vilken av undervisningsformerna alternativt ange all undervisning ] är obligatorisk. Fullgörandet av obligatorierna utgör krav för att studenten ska få delta i efterföljande examination. Se vidare Kunskapskontroll och examination d). Undervisningen sker på xx [ange språk]. Undervisningen [är nätbaserad, sker på distans ]. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen [kursanvisning]. viii Kursbeskrivningen [kursanvisningen] finns tillgänglig senast en månad före kursstart. 24 Se även Stöd för att skriva förväntade studieresultat på kursnivå på

14 Kunskapskontroll och examination ix a) Examinationsformer Här ska sådan examination finnas så att alla förväntade studieresultat under punkt 13 examineras. x Skrivningar som innehåller och/eller - formuleringar är inte tillåtna. 25 Består kursen av delar ska examinationsformerna anges för respektive del. Ta endast med moment som utgör underlag för betygssättning. Ev. kurskrav anges inte här. Kurskrav (obligatoriska inslag som krävs för att slutbetyg ska kunna sättas) behandlas under punkt 14 och 15 d). För kurser som innehåller examensarbete eller självständigt arbete. xi Sker examinationen löpande ska studenterna informeras om vilka seminarietillfällen och uppgifter som är betygsgrundande och hur stor del av betyget de utgör. 15 För kurser eller delar av kurs som innehåller flera examinationsuppgifter. a) Kursen examineras genom [lägg till relevanta examinationsformer]. Kursdelen xxxx examineras genom [lägg till relevanta examinationsformer]. Kursdelen yyyy examineras genom [lägg till relevanta examinationsformer]. t ex salstentamen, skriftlig inlämningsuppgift i form av [precisera, t ex uppsats, PM, hemtentamen, praktikrapport, loggbok, rapport från ] muntlig redovisning i form av [precisera, t ex ventilering av egen uppsats, opposition på andras uppsats m fl.], peer-review, praktiskt prov i form av [precisera], gestaltande uppgift [precisera, t ex rollspel ] multimodal visuell laboration. Kursen [Kursens del xxxx] examineras genom [ta bort icke examinerande moment som istället utgör kurskrav] skriftligt examensarbete [självständigt arbete], ventilering av det skriftliga examensarbetet [självständiga arbetet] samt opposition på annan students examensarbete [självständiga arbete]. Löpande examination sker genom [precisera examinationsform, vilka seminarietillfällen, moment och uppgifter som är betygsgrundande mm]. Principerna för sammanvägning av de enskilda examinationsuppgifterna framgår av betygskriterierna Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010, HSV: Rapport 2011:21R

15 15 Om undervisning sker på annat språk än svenska och examination endast tillåts på det språket ska detta anges i kursplanen. Hänvisa till kursbeskrivning. viii 15. Kunskapskontroll och examination b) Betygsskala Vid Stockholms universitet används den sjugradiga målrelaterade betygsskalan. Betygen Fx och F är underkända. 15 Det är bara kursen (eller del av kurs) i sin helhet som behöver bedömas med den sjugradiga betygsskalan, och inte varje enskild examinationsuppgift eller olika delar av en tentamen. 15 Undantagsvis kan man använda sig av tvåeller tregradig betygsskala, men då får antalet poäng för del av kurs som bedöms inte 15 xii överstiga hälften av kursens poängtal. Examinationen sker på xx [ange språk]. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen [kursanvisningen]. Kursbeskrivningen [kursanvisningen] finns tillgänglig senast en månad före kursstart. b) Betygssättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Kursens del [benämning] bedöms enligt en tvågradig skala: U = Underkänd G = Godkänd Kursens del [benämning] bedöms enligt en målrelaterad tregradig betygsskala: U = Underkänd G = Godkänd V = Väl godkänd Kurser med verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande mer än 3 hp ska ha tregradig betygsskala. 15 Betygssättning sker enligt en målrelaterad tregradig betygsskala: U = Underkänd G = Godkänd V = Väl godkänd I övrigt krävs dispens för att frångå den sjugradiga betygsskalan. 15 xii 15. Kunskapskontroll och examination c) Betygskriterier Betygskriterierna beskriver hur väl studenten uppnått kursens mål och ska användas för att precisera de förväntade studieresultaten. xiii Del av kurs ska ha egna förväntade 15 xiv studieresultat och egna betygskriterier. c) De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart. Meddelade målrelaterade betygskriterier är bindande.

16 Kunskapskontroll och examination d) Slutbetyg Det ska i kursplanen framgå vad som menas med genomgången kurs, dvs. vilka villkor som måste vara uppfyllda för att en examinator ska kunna sätta ett slutbetyg och ett betygsbeslut ska finnas. 15 OBS! Alla kurs- och närvarokrav under punkt 14 (Undervisning) för den givna kursen ska regleras här. Reglering av ej fullgjorda kurskrav (obligatoriska inslag) Välj någon av formuleringarna nedan [stryk det som inte är tillämpligt för den aktuella kursen]: Alternativ 1 (endast en kurs) För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E [respektive G eller VG] på samtliga examinationsuppgifter, fullgjorda obligatoriska uppgifter samt fullgjord närvaro [om xx %]. Alternativ 2 (kurs uppdelad i delar) För att få godkänt slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på kursdelen xx, G på kursdelen xx, fullgjorda obligatoriska uppgifter samt fullgjord närvaro [om xx %]. Ej fullgjorda kurskrav (obligatoriska inslag) i kursen, dvs det som krävs för att studenten ska kunna godkännas på kursen, ska normalt inte hindra studenten att genomgå efterföljande examination på kursen. 15 I de fall kurskrav är ett absolut krav för att få godkänt slutbetyg måste det anges. xv Alternativ 1 Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med ansvarig lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning eller fullgörande av obligatoriska uppgifter [ta bort det som inte gäller]. Studenten kan då åläggas en kompensationsuppgift. Alternativ 2 Fullgörandet av obligatoriet/-erna är en förutsättning för att få delta i nästföljande examination. Alternativ 3 Vid högre frånvaro än xx % får studenten gå om kursdelen [kursen]. Om en institution vill specificera vad som gäller om en examinationsuppgift (t.ex. hemtentamen) inte lämnas in i tid. 15 Examensuppgifter som inte lämnas in i tid [precisera: bedöms ej eller bedöms med högst betygsgrad x].

17 17 Viktning av betyg på del av kurs För kurser som innehåller flera delar ska principerna för viktningen slutbetyg framgå av kursplanen: Tillgodoräknade del av kurs är inte betygssatt och kan inte ingå i sammanvägning av slutbetyg. 15 Obligatorisk text för kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU). 15. Kunskapskontroll och examination e) Underkännande xvi Ange hur många examinationstillfällen som erbjuds per kurs eller del av kurs, även det läsår som kurstillfälle saknas. Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal högskolepoäng som respektive del av kurs utgör av hela kursens poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av kursdelarna. Gängse avrundningsregler tillämpas. [Specificera om andra regler gäller.] Del av kurs som tillgodoräknats utesluts ur sammanvägningen för slutbetyg. En student kan i undantagsfall i förtid tvingas avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen om I. det finns påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet eller synnerligen olämpligt uppträdande kan komma att skada annan person eller egendom. II. studenten väsentligen bryter mot ingångna avtal eller gällande regelverk som berör den verksamhetsförlagda utbildningen. I undantagsfall kan även student i samråd med institutionen i förtid avbryta verksamhetsförlagd utbildning, om institutionen anser att förutsättningarna under I eller II är uppfyllda. Studenten ska vid dessa fall underkännas på kursen och informeras om underkännandet i ett samtal. Orsaken till att den verksamhetsförlagda utbildningen avbrutits ska protokollföras. Studenten ska även informeras om möjligheten att kontakta Stockholms universitet studentkår för att få stöd av kårens studentombud. Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet återfinns i Regelboken. e) För varje kurstillfälle erbjuds minst två examinationstillfällen. Det läsår som kurstillfälle saknas erbjuds minst ett examinationstillfälle Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet, HSV: Rapport 2011:21R

18 18 Specificera vad som gäller för en student som underkänts på prov två gånger i rad av samma examinator. 15 Student som fått godkänt betyg. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Kunskapskontroll och examination f) Kompletteringsuppgifter Normalförfarandet när en student inte uppnår kvalitetskraven för godkänt är att studenten underkänns och därefter ges möjlighet till omprov vid ett senare tillfälle. 15 Institutionen kan dock även välja ett kompletteringsförfarande av betyget Fx: Se även slutnot. xviii Såväl tidsgränserna och formerna för kompletteringsförfarandet ska regleras i kursplanen. 15 Studerande som fått betyget Fx eller F [U på prov där två- eller tregradig betygsskala tillämpas] på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. xvii Studerande som fått lägst betyget E [eller G när två- eller tregradig betygsskala tillämpas] får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. 15 En student som underkänts på VFU-delen har rätt att genomgå ytterligare en VFU. 15 Om synnerliga skäl föreligger kan studenten ansöka hos Humanistiska fakultetsnämnden om att få genomföra VFU-perioden ytterligare en gång. Studenten kan i samband med detta också ansöka om att annan examinator utses för kommande VFU-period. f) Möjlighet till komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg ges inte på denna kurs. Komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg på xx [precisera examinationsuppgift som avses] kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka [eller tidsram som institutionen bestämmer] efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. 27 Högskoleförordningen 6 kap, 21.

19 19 Kompletteringsförfarande är aktuellt vid två typer av tillkortakommanden: 28 Enklare brister av formaliakaraktär, då det kan det finnas skäl att låta pröva kompletteringen mot hela betygsskalan. Tillkortakommande av förståelsekaraktär, då det kan finnas skäl att låta pröva kompletteringen enbart mot betyget E eller mot ett bestämt antal av de lägre betygsgraderna. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E [eller det alternativ institutionen väljer]. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang används betyget E [eller det alternativ institutionen väljer]. Punkterna g-i gäller endast kurser som innehåller ett examensarbete eller självständigt arbete. 15. Kunskapskontroll och examination g) Handledartid Ange hur mycket handledartid studenten minst har rätt till. 15 Om institutionen bestämt hur uppdelningen mellan individuell och kollektiv handledartid är, ska detta specificeras i kursplanen. xix g) Student som påbörjar arbetet med examensarbetet [det självständiga arbetet] har rätt till sammanlagt minst xx timmar [individuell] handledartid. Handledartiden är [precisera individuell eller i mindre grupp, eller en kombination av båda]. 15. Kunskapskontroll och examination h) Bedömningsgrunder Ange bedömningsgrunder för betygsättning av examensarbetet. xx Examinator och handledare får inte vara samma person Kunskapskontroll och examination i) Byte av handledare och examinator Byte av handledare. Ta bort eller lägg till det som är relevant för den aktuella kursen. h) Vid betygssättning av examensarbetet används följande bedömningsgrunder: förståelse av den förelagda uppgiften, genomförande av undersökningen eller den teoretiska uppgiften, kunskap om den teoretiska bakgrunden, tolkning och analys av resultaten, självständighet, förmåga att hålla den fastställda tidsplanen för arbetet, samt examinationerna angivna ovan vid a). i) Byte av handledare kan ske vid särskilda omständigheter. Begäran om ett sådant byte, med motivering, ska alltid göras hos institutionsstyrelsen [eller det alternativ institutionen väljer]. 28 Allmänna råd för examination vid Stockholms universitet, sid 38f

20 20 Byte av examinator Kunskapskontroll och examination j) Konsekvenser Ange vilka konsekvenserna blir för en student som inte blir färdig i tid med examensarbetet eller det självständiga arbetet under kurstiden. Observera att konsekvenser kan avse handledartid och bedömning. Om inga konsekvenser anges i kursplanen, gäller att ingen inskränkning av vare sig handledartid eller av de olika stegen på betygsskalan (t ex de högsta) får ske. xxi Om förmågan att hålla fastställd tidsplan ingår som förväntat studieresultat samt utgör en av bedömningsgrunderna för betygssättning ska det framgå av kursplanen att student som inte blir klar i tid går miste om högre betygsgrad än xx Kurslitteratur och övriga läromedel Uppgift om kurslitteratur ska anges i kursplanen. 15 Byte av examinator kan endast ske när student är underkänd på ett prov. Se ovan under e) där reglerna för underkännande anges. j) Välj någon av standardformuleringarna. Stryk det som inte är tillämpligt för den aktuella kursen. Alternativ 1 Student som under det aktuella kurstillfället inte blir klar i tid med ett påbörjat examensarbete, kan ansöka om förlängd handledartid hos institutionsstyrelsen. Alternativ 2 Student som under det aktuella kurstillfället inte blir klar i tid med ett påbörjat examensarbete har inte rätt till mer handledartid. Dock har studenten alltid rätt att få sitt examensarbete bedömt vid efterföljande examinationstillfälle. Student som under det aktuella kurstillfället inte blir klar i tid med ett påbörjat examensarbete, går miste om möjligheten att få det färdiga arbetet bedömt för annan betygsgrad än högst x [det som gäller för den aktuella kursen]. Kursen har egen webbplats: För aktuell kurslitteratur [och övriga läromedel] hänvisas till kursens webbplats på www [fyll i URL till sidan där aktuell kurslitteratur finns publicerad]. Kursen har inte egen webbplats: För aktuell kurslitteratur [och övriga läromedel] hänvisas till institutionens webbplats på www [fyll i URL till sidan där aktuell kurslitteratur finns publicerad]. Kurslitteraturen ska (i normalfallet) fastställas senast två månader före kursstart. 15 Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast två månader före kursstart.

21 21 Kursplaner som innehåller examensarbete (självständigt arbete). 17. Övergångsbestämmelser I kursplanen ska övergångsbestämmelser anges Begränsningar Här anges ev. begränsningar i rätten att ta med kursen i examen och ev. överlappningar med andra kurser. Observera särskilt svårigheter som kan uppstå med snarlika kurser och examina på olika nivåer. 19. Övrigt Välj vid behov en eller flera av formuleringarna som är relevanta för den aktuella kursen. Litteratur för examensarbete [det självständiga arbetet] väljs i samråd med handledare. När kursplanen är upphävd har studenten rätt att examineras en gång per termin enligt föreliggande kursplan under en avvecklingsperiod på tre terminer. Välj en av formuleringarna. Alternativ 1 Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehall helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Alternativ 2 Kursen kan inte ingå i examen tillsammans med kurserna xx, yy och zz. Alternativ 3 Kursen kan inte ingå i examen på avancerad nivå tillsammans med kurserna xx och yy. Alternativ 4 Kursen överlappar innehållsmässigt med kursen xx till en omfattning av y hp och kan därför inte tas med i samma examen där xx finns med. Alternativ 5 Kursen överlappar till betydande del innehållsmässigt med kursen yy på grundnivå och kan därför, om den redan ingår i examen på grundnivå, inte tas med i examen på avancerad nivå. Alternativ 6 Kursen kan inte ingå i generell examen. Alternativ 1 Kursen kan även räknas inom huvudområdet xxx. Alternativ 2 Kursen kan tillgodoräknas inom kursen xxx. Alternativ 3 Kursen ingår i [program]. Alternativ 4 Kursen ges i samarbete med xxx. Alternativ 5

22 22 Kursen hade tidigare koden xxxx. Alternativ 6 Kursen kan innehålla moment som kan innebära en kostnad för studenten utöver kostnad för litteratur och annat undervisningsmaterial. 20. Beslutsdatum Det datum institutionsstyrelsen fattat beslut om att fastställa kursplanen. 21. Beslutsformulering Beslutsformulering för ny kurs. Vid revideringar görs tillägg (efter datumet). Kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. 22. Provuppsättningar Provkod: alfanumerisk (0-9 och A-Ö) kod bestående av 4 tecken som anges med versaler. Här anges de delar av kurs som ska dokumenteras i Ladok-systemet med benämning på svenska och engelska (högst 60 tecken vardera), högskolepoäng och provkod (4 valfria tecken). Enda prov. Om kursen endast omfattar ett prov (när betyg sätts på hel kurs) ska detta anges som enda provet. Projektarbete. Denna kursplan är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden [åååå-mm-dd] och fastställd av institutionsstyrelsen vid [xx åååå-mm-dd]. Lägg till:, och senast reviderad åååå-mm-dd. Denna kursplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildningar vid Stockholms universitet åååå-mm-dd. Skapa prov (=del av kurs) till aktuell kurs. Adekvat benämning på del av kurs ska anges. Det är inte examinationsuppgifterna som ska anges. Kryssas i när kursen inte är uppdelad i delar. OBS! Annars kan kurser inte slutrapporteras. Kryssas i om man vid betygsrapportering i Ladok önskar ett fält för inläggning av titel på examensarbetet (självständiga arbetet).

23 Fördjupad läsning i regler för utformning och innehåll av kursplaner (Anvisningarnas slutnoter) i Översättningar på kursbenämningar som ska användas; Kandidatuppsats = Bachelor s thesis Magisteruppsats = Master s (60 credits) thesis Masteruppsats = Master s (120 credits) thesis Examens- /Självständigt arbete = Degree project Uppdragsutbildning = VFU = Lärarlyftet = ULV = VAL = Fältkurs = Praktik = Nybörjarkurs = Förberedande kurs = Commissioned Education Placement Studies Course within the Teacher In-Service Training Initiative Course within the ULV project Course within the VAL project Field course Vocational internship/supervised practical training Introductory Course Preparatory Course Punkt 11: Behörighet ii Grundläggande behörighet till grundnivå. För all högskoleutbildning som vänder sig till nybörjare krävs grundläggande behörighet och kraven är desamma oavsett till vilken utbildning man söker. iii Särskild behörighet till grundnivå. Särskild behörighet för nybörjarkurs på grundnivå uttrycks i någon av de områdesbehörigheter som Universitets- och högskolerådet fastställt. För yrkeslärarutbildningen utgörs de särskilda behörighetskraven inte av kurser i gymnasieskolan utan av kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper. För kurser på nybörjarnivå inom humanistiska fakulteten gäller ofta områdesbehörighet 1, som består av kurserna på gymnasienivå Historia A och Samhällskunskap A eller områdesbehörighet 2, som består av kurserna på gymnasienivå Aktuellt språk Steg 3 och Engelska B. Om så behövs, kan man välja bort t ex Samhällskunskap A. I detta exempel gäller i så fall Områdesbehörighet 1 med undantag för Samhällskunskap A. För frågor kring behörighet kontakta antagning@su.se iv Om vissa delar i en kurs är valbara måste man tänka på konsekvenserna det kan innebära. En student har alltid rätt att examineras på vald del av kurs enligt den kursplan studenten antagits till så länge den gäller. Kursplaner Punkt 13: Förväntade studieresultat v Vid formulering av kursens mål (förväntade studieresultat) i en kursplan ska de i examensordningen givna målen för olika examina beaktas (Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2). Det gäller alltså att för varje kurs identifiera det/de examensmål som kan vara relevanta och att explicitgöra detta/dessa som förväntade studieresultat. Använd formuleringar som relaterar till följande kunskapsformer: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt.

24 24 Observera att de förväntade studieresultaten ska täcka och tydliggöra kursens centrala kunskaper och färdigheter, både generella och ämnesspecifika (och därmed utgöra förutsättningen för progression i utbildningen). ska tydliggöra progressionen inom huvudområdet och måste därför formuleras olika beroende på om kursen är på grundnivå eller på avancerad nivå, samt på om kursen befinner sig nära examen eller längre ifrån. ska vara observerbara, dvs möjliga att bedöma och examinera. bör vara begripliga och så pass informativa att de kan utgöra en vägledning för studenten. Observera även att det inte finns något krav på att samtliga examensmål täcks av de förväntade studieresultaten i en del av kurs eller kurs. Däremot ska samtliga examensgrundande kurser inom ett huvudområde som kan ingå i en examen i sin helhet uppfylla de examensmålen som formuleras i Högskoleförordningen. För att kunna göra en sådan övergripande bedömning och kartläggning rekommenderas att använda bedömningsmatriserna som finns vid Humanistiska fakultetens webbplats ( Kursplaner Punkt 14: Undervisning vii Vissa inslag i en kurs kan på pedagogiska grunder anses vara obligatoriska (och därmed utgöra kurskrav), utan att för den skull utgöra undervisningsformer och/eller examineras. Ett obligatorium (=kurskrav) kan utgöras av ett undervisningsinslag, t ex ett studiebesök som bedöms vara nödvändigt eller en fastställd tidsgräns som ska respekteras. Men ett kurskrav kan också utgöras av obligatoriska inlämningsuppgifter eller obligatorisk närvaro vid undervisningen. viii Observera att det i kursbeskrivningen inte går att föreskriva något som inte finns med i kursplanen. Kursbeskrivningen är underordnad kursplanen. En kursbeskrivning kan inte innehålla kompletterande (nya) bestämmelser, t ex om obligatoriska inslag eller om ev. betygsavdrag vid försenad inlämning, som inte är nämnda i kursplanen. Däremot kan kursbeskrivning bättre beskriva idén och syftet med kursen och den kan noggrannare förklara t ex hur examinationen på kursen sker (Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet, Dnr SU FV , ). Kursplaner Punkt 15a: Kunskapskontroll och examination ix Examinationen är både myndighetsutövning och ett led i studentens lärandeprocess (För allmänna resonemang om examination, se Högskoleverkets rapport Rättssäker examination (Rapport 2008:36 R). För användbara resonemang om planering av examination, se Allmänna råd för examination vid Stockholms universitet ( ). För regler som gäller inom universitetet, se Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet (Dnr SU FV , ). x Det måste göras en tydlig skillnad mellan å ena sidan vad som examineras och å andra sidan övriga obligatoriska inslag i en kurs som måste vara genomförda för att studenten ska kunna få ett slutbetyg på kursen. Studenten måste få tillräcklig information om hur kursen examineras. Därför måste samtliga examinationsformer framgå av kursplanen. Examinationen ska planeras så att alla förväntade studieresultat (punkt 13) examineras. Med andra ord ska det gå att bedöma om samtliga förväntade studieresultat har uppnåtts med hjälp av den examination som har valts.

25 25 Det som examineras är hur väl studenten har uppnått de förväntade studieresultaten. Betygskriterierna klargör grunden för hur betygsbedömningen kommer att ske. Övriga obligatoriska inslag, vilka inte examineras, utgör dock kurskrav, dvs villkor som ska vara uppfyllda innan ett slutbetyg på kursen kan ges (hur de obligatoriska inslagen hanteras regleras under punkt 15d). xi Om man väljer att inte examinera ventilering och/eller opposition av examensarbeten, utan endast låta dessa moment vara kurskrav, måste man säkra uppfyllandet av de muntliga examensmålen i utbildningen på annat sätt. Då ska dessa kurskrav framgå under avsnittet Undervisning, samt regleras under Kunskapskontroll och examination d). xii I ett utbildningsprogram eller en kurs får antalet poäng som bedöms enligt en tvågradig skala inte överstiga hälften av programmets eller kursens poängtal. En strävan bör vara att endast en mindre del av utbildningsprogrammet eller kursen bedöms enligt en tvågradig skala. Generella undantag från den sjugradiga betygsskalan gäller för del av kurs av laborativ karaktär, för kurser som i sin helhet består av praktik (VFU) samt för kurser som omfattar mindre än 4,5 hp. För sådana kurser och delar av kurser kan antingen en tvågradig betygsskala (godkänd/underkänd) eller en tregradig betygsskala (väl godkänd, godkänd/underkänd) användas. (VFU-kurser omfattande mer än tre högskolepoäng har alltid tregradig betygsskala) (Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet, Dnr SU FV , ). Om särskilda skäl föreligger kan berörd områdesnämnd ansöka om dispens från den sjugradiga betygsskalan hos rektor. Kursplaner Punkt 15c: Betygskriterier xiii Betygskriterierna ska utformas som kvalitativa beskrivningar av hur väl en student behöver uppnå de förväntade studieresultaten för att få en viss betygsgrad. De ska vara explicit kopplade till och utformade med utgångspunkt i de specifika förväntade studieresultaten för en viss kurs eller del av kurs. Gränsen mellan Fx och E är central och bör vara så entydig som möjligt i betygskriterierna. Betyget Fx är i normalfallet en beskrivning av en kvalitetsnivå över F men under E. Med tanke på att gränsen mellan E och Fx är avgörande, kan det vara en god idé att börja med att detaljerat beskriva lägsta kraven för godkänt (kriterierna för betyget E). xiv Observera att även om man använder betygskriterier för att i viss mån precisera de förväntade studieresultaten, måste de förväntade studieresultaten vara så tydliga att de inte kan missförstås. Det är de förväntade studieresultaten som är det övergripande styrmedlet (= återfinns i kursplanen och är därmed styrande). Det är Institutionsstyrelsen som ska fastställa de målrelaterade betygskriterierna. Dessa ska vara skriftliga och meddelas studenterna senast vid kursstart. De betygskriterier som meddelats studenterna är bindande. Studenterna ska vidare informeras om sambanden mellan förväntade studieresultat, betygskriterier, undervisning och examinationsform. Institutioner ska se till att information ges, gärna muntligt och skriftligt, samt att informationen finns tillgänglig på kurshemsidan (Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet, Dnr SU FV , ). Kursplaner Punkt 15d: Slutbetyg xv Observera att man inte får kräva av en student som missat något obligatorium, att studenten ska gå om en hel kurs, om inte detta står i kursplanen.