Riktlinjer och mall för kursplaner vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet

Transkript

1 1 Dnr SU FV Riktlinjer och mall för kursplaner vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet Ersätter: Riktlinjer och mall för kursplaner inom Humanistiska fakulteten beslutad av Humanistiska fakultetsnämnden senast reviderad Gäller från och med Stockholms universitet

2 2 Innehåll Del 1 Handläggningsordning Allmänt Övergripande regler Beredning Inrättande av helt ny kurs Inrättande av ny kurs som ersätter befintlig Revidering av befintlig kursplan Fastställande av inrättad eller reviderad kursplan Särskilda bestämmelser Kurser som ingår i någon av lärarutbildningarna Kurser inom huvudområdet svenska som andraspråk Uppdragsutbildning Tidsplanering Avveckling av kurs och upphävande av kursplan... 7 Del 2 Mall för kursplaner Riktlinjer för utformning av och innehåll i kursplaner Läsanvisning för mall Anvisningar för att fylla i SISU-mall för kursplan och riktlinjer för innehållet... 9

3 3 Del 1 Handläggningsordning 1. Allmänt En kursplan utgör ett viktigt styr- och informationsdokument. Formuleringar i en kursplan ska betraktas som regler som är generellt tillämpbara och bindande för såväl universitetet som studenten. Dessa regler utgör grunden för examinators myndighetsutövning när examinator fattar beslut om betyg. Reglerna ska också informera studenten om vad som gäller för en särskild kurs. En kursplan måste därför kunna fungera som det juridiska styrdokument den är avsedd att vara. Kursplanen är också det dokument mot vilken en kurs ska kvalitetsgranskas och utvärderas. I utformningen av riktlinjerna har hänsyn tagits till det grundläggande regelverket som återfinns i Högskolelagen (HL) (SFS 1992:1434) och Högskoleförordningen (HF) (SFS 1993:100). Andra lagar och förordningar som återfinns i detta dokument är Myndighetsförordningen (SFS 2007:515), Förvaltningslagen (SFS 1986:223) och Språklagen (SFS 2009:600). Andra dokument som använts är SUHF:s rekommendationer om kursplaner, utbildningsplaner och betygssystem (REK 2011:1), resultat av Universitetskanslersämbetes (UKÄ) tillsynsbesök samt lokala styrdokument och beslut fattade av Humanistiska fakultetsnämnden samt av Stockholms universitets rektor, i synnerhet Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet (Dnr SU FV , ). De föreliggande riktlinjerna ska säkerställa att berednings- och beslutsprocessen för kurs sker på ett rättssäkert sätt och att kursplanerna är väl granskade och är av god kvalitet. 2. Övergripande regler Allt arbete med kursplaner ska ske i verktyget SISU (Studieinformation vid Stockholms universitet) och alla utkast till kursplaner hanteras i form av PDF-filer skapade i SISU. Institutionsstyrelsen ska försäkra sig om att innehållet i kursplanerna följer gällande Regler för kursplaner vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet. För vissa kursplaner ska särskilda bestämmelser gälla (se punkt 3.5.). Beslut om anhållan om inrättande av kurs och fastställande av kursplan ska fattas enligt gällande besluts- och delegationsordning vid berörd institution. Beslut om inrättande av kurs fattas av dekanus på delegation från Humanistiska fakultetsnämnden, med undantag för kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (se punkt 3.5.1). Beslut om fastställande av kursplan fattas av Institutionsstyrelsen på delegation från Humanistiska fakultetsnämnden, med undantag för kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (se punkt 3.5.1). Humanistiska fakultetskansliet ska regelbundet följa upp institutionernas fastställda kursplaner. 3. Beredning Beredning av beslutsunderlag för inrättande av kurs samt fastställande av dess kursplan ska ske vid kursgivande institution enligt följande regler:

4 Inrättande av helt ny kurs Inrättande av helt ny kurs ska i regel föregås av en behovs- och konsekvensanalys på institutionsnivå. 1 Anhållan ska göras på blanketten Anhållan om inrättande av kurs. 2 Inför inrättande av kurs ska följande basinformation fyllas i i SISU: kursens benämning på svenska och på engelska, kurskod, poängantal, utbildningsnivå, betygsskala, huvudområde/scbämne, kursens fördjupningsnivå, värdinstitution, planerad termin från vilken kursplanen börjar gälla samt förkunskapskrav. Basinformationen är nödvändig för att kunna inrätta en kurs och kan inte ändras när beslut om inrättande är fattat och verkställt i SISU. Önskas en ändring av basinformationen krävs ett inrättande av ny kurs med ny kurskod. Blanketten Anhållan om inrättande av kurs samt ett kursplaneutkast som PDF-fil från SISU, med samtliga basuppgifter ifyllda, skickas för handläggning till Humanistiska fakultetskansliet (kursplaner@hum.su.se). I e-postmeddelandet ska följande information finnas med: Kurskod [mellanslag] kursens benämning [komma] utbildningsnivå [komma] högskolepoäng Kurskod och kursbenämning ska framgå av meddelandets ämnesrad (endast kurskoderna om det är flera i samma anhållan) Inrättande av ny kurs som ersätter befintlig Vid inrättande av kurs till följd av revidering av basinformation av befintlig kurs, ska institutionen utöver ovan nämnda uppgifter och beredningsgång (punkt 3.1.) även besluta om vad som ska ske med befintlig kurs: Om den gamla kursplanen ska upphävas (se punkt 5.) ska komplett information om den gamla kursen finnas med i beslutsunderlaget (kod, namn, nivå, poäng). Om den gamla kursen ska finnas kvar ska det motiveras i anhållan Revidering av befintlig kursplan En kursplan kan revideras en gång per termin, och då kan all information, utom basinformationen ändras. Ändringarna gäller tidigast från och med nästkommande termin efter beslut. Ändringar av basinformationen kräver en ny kursplan med ny kurskod. 1 Initiativ till inrättande eller revidering kan dock också komma från andra instanser (t ex fakulteten, området, rektor Skolverket eller regeringen). 2

5 Fastställande av inrättad eller reviderad kursplan Fastställande av kursplan sker efter inrättande av kurs. Först när en kursplan är fastställd får kursen ges. Innan beslut om fastställande av kursplan fattas ska basinformationen kompletteras enligt föreliggande riktlinjer för kursplaner. Inrättade kurser vars kursplan inte fastställts inom två år från inrättandet bör avvecklas Särskilda bestämmelser Kurser som ingår i någon av lärarutbildningarna Vid anhållan om inrättande av kurser som ingår i lärarutbildningarna ska det finnas dokumentation av att samråd 3 mellan samordningsinstitution och berörda parter har ägt rum. Berörda parter kan vara andra samordningsinstitutioner, inriktningsinstitutioner och ämnesinstitutioner. Avvikande eller kompletterande åsikter ska dokumenteras och bifogas anhållan. I förekommande fall ska det också finnas motivering till varför kursplaner som motsvarar varandra, och som ingår i samma lärarutbildningsprogram, skiljer sig åt. Detta gäller i synnerhet kursplaner för kurser som ingår i ämneslärarutbildningarna. I övrigt bereds och beslutas kurser som inte innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) eller ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) enligt punkt Kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Kurser som tillhör den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är fakultetsövergripande, och bereds och beslutas enligt särskilda riktlinjer och särskild handläggningsordning. 4 Kurser inom lärarlyftet samt kurser inom VAL- och ULV-projekten Kurser inom lärarlyftet samt kurser inom VAL- och ULV-projekten är uppdragsutbildningar, och bereds och beslutas om enligt punkt (Se även punkt ) Kurser inom huvudområdet svenska som andraspråk Huvudområdet svenska som andraspråk ges vid Institutionen för svenska och flerspråkighet samt Institutionen för språkdidaktik. Övergripande ansvar och praktisk samordning för kurs och programutbud organiseras av en arbetsgrupp respektive styrgrupp. Arbetsgruppen ansvarar för praktisk utbildningsfrågehantering av studierektorskaraktär (bl a utarbetande av kursplaner och 3 Efter samråd innebär att kursgivande institution har gett samordningsinstitutionen möjlighet att inkomma med synpunkter. Dessa synpunkter ska ingå i beredningsunderlaget. 4 Riktlinjer för kursplaner avseende kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning vid Humanvetenskapliga området (Dnr SU FV , ) och Handläggningsordning för kursplaner avseende kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning vid Humanvetenskapliga området (Dnr SU FV , )

6 6 planering av bemanning), och styrgruppen ansvarar för övergripande frågor om utbud, kompetensinventering, och strategiskt arbete. Styrgruppen anhåller om inrättande av kurs. 5 För kurser i svenska som andraspråk ska huvudområdet/scb-ämnet svenska som andraspråk alltid väljas vid skapande av kursplan Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning är inte reguljär högskoleutbildning och högskolelagen och högskoleförordningen är inte direkt tillämpbara på utbildningen om det inte är särskilt föreskrivet. För uppdragsutbildning gäller Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Stockholms universitet, vilka är utformade i enlighet med de regler om uppdragsutbildning som återfinns i förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (SFS 2002:760) och i Högskoleverkets föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (HSVFS 2008:2). 6 Kursplan ska alltid finnas när det är fråga om poänggivande kurser som motsvarar minst heltidsstudier under en vecka. Kursplan ska fastställas enligt de föreskrifter som gäller för grundläggande högskoleutbildning. I kursplanen ska det tydligt framgå att det är fråga om uppdragsutbildning. 7 Uppdragsutbildning grundar sig på avtal mellan uppdragsgivaren och universitetet. Avtalet ska innehålla de punkter som behövs för utbildningens genomförande i enlighet med gällande föreskrifter och Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Stockholms universitet. 8 Vissa delar av kursplanen regleras således i första hand i avtalstexten. Därefter ska formuleringarna föras in i kursplanen. Det gäller till exempel förkunskapskrav, antal examinationstillfällen, kompletteringsuppgifter och övergångsbestämmelser. De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning. 9 Samma krav ska därav ställas på förväntade studieresultat, undervisning och examination som för övrig högskoleutbildning. Krav och former för detta formuleras i kursplanen i enlighet med föreliggande riktlinjer. Vid oklarheter kontakta Humanistiska fakultetskansliet. 4. Tidsplanering En kursplan ska vara fastställd senast en månad före sista anmälningsdag, vilket i normalfallet innebär senast 15 mars respektive 15 september. Om särskilda skäl föreligger kan 5 Beslutsordning för utbildnings- och kursplaneärenden avseende huvudområdet/ämnet svenska som andraspråk (Beslut dekanus ). 6 Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Stockholms universitet, (Dnr SU , ) 7 Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Stockholms universitet, (Dnr SU , ) 8 Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Stockholms universitet, (Dnr SU , ) 9 Förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (SFS 2002:760), 6

7 7 områdesnämnden besluta om undantag från dessa datum. 10 Observera att dispens endast ges för enskilda kurser. Vid dispens ska kursplanen vara fastställd senast två månader före kursstart. Observera att även kursplaner för kurser som saknar anmälningstid (endast registrering) ska vara fastställda senast två månader före kursstart. 11 För att en kurs ska öppnas för ansökan krävs att kursgivande institution skapar kurstillfälle i SISU. Kurstillfällen behöver skapas i god tid innan ansökningen öppnar, eftersom de granskas, godkänns, prissätts och överförs till NyA av Studentavdelningen. Det är därför angeläget att institutionerna har god framförhållning i sin planering av arbetet med kursplaner. För att institutionsstyrelsen ska hinna fastställa kursplanen före 15 mars respektive 15 september bör anhållan om inrättande vara fakultetskansliet tillhanda senast 3 veckor innan dessa datum, eller närmast föregående helgfri vardag Avveckling av kurs och upphävande av kursplan Enligt gällande Besluts- och delegationsordning för Humanistiska fakultetsnämndens verksamhetsområde kan en institution själv besluta om att upphäva en kursplan och att därmed lägga ned en kurs. Beslutet fattas i enlighet med gällande besluts- och delegationsordning vid berörd institution. Beslut om upphävande av en kursplan fattas när en utbildning helt ska utgå ur utbildningsutbudet. Ett beslut om upphävande medför att en avvecklingsprocess tar vid som följer Handläggningsordning för upphävande av fastställda kurs- och utbildningsplaner. 13 I andra fall då en kurs ska ersättas med en ny och snarlik och därför behöver en ny plan, ska beslut om upphävande fattas i samband med anhållan om inrättande av en ny och snarlik kurs som ska ersätta en gammal. Vid upphävande av kursplan för kurs som ersätts av en ny och snarlik kurs gäller Förenklade rutiner för upphävande av kurs- och utbildningsplan för utbildningar med registrerade studenter Områdesnämnden kan ha vidaredelegerat beslutsrätt i denna fråga till berörd fakultetsnämnd. Se gällande beslutsoch delegationsordning. 11 Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet (Dnr SU FV , ) 12 Observera att Studentavdelningen kan ha andra deadlines, till exempel sista dag för att skapa kurstillfällen i SISU. 13 Handläggningsordning för upphävande av fastställda kurs- och utbildningsplaner, (SU FV , ) 14 Förenklade rutiner för upphävande av kurs- och utbildningsplan för utbildningar med registrerade studenter (SU FV , )

8 8 Del 2 Mall för kursplaner 6. Riktlinjer för utformning av och innehåll i kursplaner Kursplan ska utformas i enlighet med den mall som finns i utbildningsdatabasen SISU. 15 I tabellen nedan följer anvisningar för vad de olika fälten i SISU-mallen ska innehålla. Det följer av språklagen (10 ) att kursplaner alltid ska vara skrivna på svenska. Kursplaner bör i möjligaste mån översättas till engelska Läsanvisning för mall Anvisningarna i mallen är uppdelade i två textspalter: Den vänstra textspalten innehåller samtliga rubriker som ska finnas i en kursplan. En kort text förtydligar vad respektive rubrik är avsedd för och innehåller korta förklarande kommentarer. Den högra textspalten innehåller instruktioner för ifyllandet av text. I den högra textspalten finns även text som är fetmarkerad. Den fetmarkerade texten utgör standardformuleringar som alltid ska användas i enlighet med instruktionerna i hakparentes [ ]. Eventuella ändringar av standardformuleringarna sker i samråd med Humanistiska fakultetskansliet. I anvisningarna förekommer två sorters hänvisningar till ytterligare information: Fotnoter (med arabisk numrering) är källhänvisningar till beslutsdokument. Slutkommentarer (med romersk numrering) innehåller kompletterande information, allmänna råd och ytterligare förklaringar. Syftet med denna uppdelning är att dels renodla informationen som finns i anvisningarna, dels att ge möjlighet att fördjupa sig i olika frågeställningar om så önskas. Inloggning till utbildningsdatabasen SISU sker här. 17 Användarmanual för SISU finns här. 18 Teknisk support ges av Studentavdelningen: ladok@su.se 15 Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet (Dnr SU FV , ) 16 Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet (Dnr SU FV , ) 17 Inloggning till utbildningsdatabasen SISU: 18 Användarmanual för SISU:

9 Anvisningar för att fylla i SISU-mall för kursplan och riktlinjer för innehållet Basinformation i kursplanen (kan inte revideras) 1. Benämning Kursens namn på svenska: 19 Kursens innehåll ska kunna förstås av benämningen. Fakulteten rekommenderar att kursnamn hålls korta och koncisa. För vissa kurser ska typ av kurs framgå av kursbenämningen enligt följande princip: Begreppen nybörjar- respektive förberedande kurs bör inte användas ombytligt. Enligt fakultetens definition kan en kurs som benämns nybörjarkurs ingå i progressionen och en kurs som benämns förberedande kurs inte ingå i progressionen i ett huvudområde. Kursens benämning [med progressionsmarkör angiven med romersk siffra] [Kursbenämning] uppdragsutbildning [Kursbenämning] ULV [Kursbenämning] VAL [Kursbenämning] Ingår i Lärarlyftet II [Kursbenämning] Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) [Kursbenämning] Kombinationsprogrammet [Kursbenämning] fältkurs [Kursbenämning] praktik [Kursbenämning] nybörjarkurs [Kursbenämning] förberedande kurs Kurser som innehåller examensarbete eller självständigt arbete: Engelsk benämning Kursens namn på engelska: Kod Kursens unika kod i Ladok-systemet. 4. Högskolepoäng [Huvudområde/inriktning] kandidatkurs [Huvudområde/inriktning] magisterkurs [Huvudområde/inriktning] masterkurs [Lärarutbildningskurs] självständigt arbete För översättningar på ovan nämnda kurstyper, se slutkommentar. i 6 tecken = prefix + 4 tecken Ange kursens omfattning i högskolepoäng. 19 Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet (Dnr SU FV , ) 20 Del av kurs som utgörs av uppsats, skriftlig inlämningsuppgift eller dyl till en omfattning av mindre än 15 hp, och som inte är behörighetsgivande, bör inte benämnas självständigt arbete.

10 10 5. Utbildningsnivå Samma kurs får inte ges på flera nivåer, välj antingen grundnivå eller avancerad nivå Betygsskala 19 För betygssättning ska generellt en målrelaterad sjugradig betygsskala (A-F) användas. Dispens från den sjugradiga betygsskalan kan medges av rektor (se även punkt 15 b). Välj ett av alternativen i rullgardinsmenyn. Välj ett av alternativen i rullgardinsmenyn. 7. Huvudområde ii Studentavdelningen tillhandahåller aktuell förteckning över huvudområden och inriktningar för kandidat-, magister- och masterexamen som är inrättade vid Stockholms universitet. 21 Kryssa i Huvudområde, och välj därefter huvudområde i rullgardinsmenyn. Om kursen inte ska kunna ingå i en generell examen inom huvudområdet iii Kryssa i Kursen saknar huvudområde. Välj därefter i rullgardinsmenyn SCB/Ämne. OBS! Om kursen kan ingå i flera huvudområden ska detta anges under Övrigt. 8. Fördjupning Anger den plats kursen har i huvudområdets successiva fördjupning (progression) för generella examina och karaktär av examensarbete. 22 Välj ett av alternativen i rullgardinsmenyn För VAL- och ULV-kurser som inte har kurser på grundnivå i förkunskapskraven ska fördjupningskoden GXX väljas. 9. Ges vid 10. Giltig fr o m Ange den termin då kursplanen ska börja gälla. 19 Vid revidering av befintlig kursplan är kursplanen giltig tidigast från och med nästkommande termin efter beslut. Ange kursens värdinstitution. Välj ett av alternativen i rullgardinsmenyn 21 Huvudområden och inriktningar för generella examina, 22 Rekommendationer för att underlätta studenters möjlighet till rörlighet mellan olika lärosäten i Sverige (SUHF dnr 08/025)

11 Behörighet (Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen) De krav som ställs för tillträde till utbildning ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. 23 När behörighetskrav väljs ur rullgardinsmenyn För kurser på grundnivå som endast kräver grundläggande behörighet väljs detta 24 iv alternativ. Särskild behörighet för kurser som vänder sig till nybörjare anges i områdesbehörigheter. 25 v Välj alternativet Inget Grundläggande behörighet i rullgardinsmenyn. Välj den områdesbehörighet som krävs i rullgardinsmenyn. 26 När behörighetskrav anges i fritextrutan Behörighetskrav bör hållas koncisa och inte lämna utrymme för tolkning. Andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Om flera kurser bygger på varandra i en kedja där progressionen regleras av behörighetskrav mellan kurserna bör endast den sista kursen i kedjan anges som behörighetskrav för nästa kurs. För kurser som har undervisning på engelska bör Engelska 6 anges eftersom motsvarande förkunskapskrav inte ingick i den grundläggande behörigheten före I fråga om uppdragsutbildning är det uppdragsgivaren som anger behörighetskrav. Ingår fullgjorda kursfordringar i dessa villkor anges kursens eller kursernas namn enligt följande standard: Kursnamn, xx hp. Engelska 6 Kursen ges som uppdragsutbildning. Behörighet bestäms av [uppdragsgivarens namn]. Kurser på avancerad nivå För kurser på avancerad nivå som har kurslitteratur och/eller undervisning på engelska krävs att man anger kunskaper i engelska motsvarande grundläggande behörighet. Engelska 6 23 Högskoleförordningen (HF) 7 kap., 8 24 Fullständig information om grundläggande behörighet finns på Universitets- och högskolerådets webb, 25 Högskoleförordningen (HF) 7 kap., 8 26 Komplett lista över områdesbehörighet finns på Universitets- och högskolerådets webb

12 12 För kurser på avancerad nivå med svenska som undervisningsspråk krävs att man anger kunskaper i svenska motsvarande grundläggande behörighet, så att endast studenter som har tillräckliga svenskkunskaper kan bli antagna. För att vara behörig till kurser på avancerad nivå krävs att studenten har genomgått utbildning på grundnivå (dock krävs ej examen). 27 Svenska 3 Kurser anges enligt standard: Kursnamn, xx hp. För samtliga examensgivande kurser på avancerad nivå ska följande förkunskapskrav anges för att säkra studiegången för den avancerade nivån. 28 Master: Examensarbetet omfattar 30 hp Master: Examensarbete omfattar 15 hp Master: Examensarbete omfattar 45 hp Magister: Examensarbete omfattar 15 hp Om kursen ingår i fler än ett utbildningsprogram Antagen till Masterprogram i [benämning] samt 75 hp inom programmet varav minst 15 hp inom huvudområdet [benämning]. Antagen till Masterprogram i [benämning] samt 75 hp inom programmet varav minst 30 hp inom huvudområdet [benämning]. Antagen till Masterprogram i [benämning] samt 75 hp inom programmet. Antagen till Masterprogram i [benämning] samt 30 hp inom programmet varav minst 15 hp inom huvudområdet [namn]. Antagen till Masterprogram i [benämning] eller Masterprogram i [benämning] samt [specificeringar enligt ovan]. Plan (kan revideras utan att ny kurskod behövs) 12. Kursens innehåll Här ges en beskrivning av kursens centrala innehåll och om möjligt dess användbarhet för yrke eller anställning. Kursen behandlar [fyll i relevant text]. Kursen ger fördjupade kunskaper i [fyll i relevant text]. 27 Högskoleförordningen 7 kap, Beslut om organisation och struktur för den avancerade nivån vid Humanistiska fakulteten fr. o. m läsåret (punkt 6 a, bilaga 3, HumFN, )

13 13 Om kursplanen avser uppdragsutbildning ska det framgå tydligt här. I kursplanen ska det anges om en kurs är uppdelad i delar. Med del av kurs avses en poängsatt och examinerad del av en kurs. Den ska ha egna förväntade studieresultat och bör ha en innehållsbeskrivning. 19 I de fall studenten kan välja del av kurs från ett givet utbud vi Kursen ges som uppdragsutbildning. Kursen består av följande delar: [Benämning X], [antal högskolepoäng] [innehållsbeskrivning] [Benämning Y], [antal högskolepoäng] [innehållsbeskrivning] osv. För information om vilka fördjupningar eller temakurser [anpassas till delens benämning] som är valbara under aktuell termin hänvisas till Informationen finns tillgänglig senast en månad före kursstart. 13. Förväntade studieresultat vii De förväntade studieresultaten (inte kurskrav) ligger till grund för undervisning, examination, betygskriterier och betygsbedömning. 29 Ange kursens mål som förväntade studieresultat. viii Här ska inte eventuella obligatoriska inslag i en kurs som inte kvalitetsbedöms (kurskrav) anges. Kurskrav/obligatoriska inslag anges under punkt 14. Undervisning. Består kursen av delar ska de förväntade studieresultaten anges för respektive del i punktform. 19 De förväntade studieresultaten ska formuleras med hjälp av aktiva verb med studenten som subjekt. 30 De förväntade studieresultaten ska beskriva vad studenten ska kunna, dvs resultatet av kursen, inte aktiviteten som leder dit. Konkretisera vaga och undvik ickeobserverbara studieresultat. För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: - xxx - xxx - xxx För godkänt resultat på kursens del [benämning], xx hp ska studenten kunna: - xxx - xxx - xxx Exempel på aktiva verb [ta bort eller lägg till det som är relevant för den aktuella kursen]: visa insikt i, använda kunskap, påvisa, kommunicera, reflektera, göra bedömningar, återge, tolka, klargöra, omformulera, framställa, redogöra för, beskriva med egna ord, kategorisera, dra slutsatser, analysera, problematisera, kritiskt granska. 29 Målrelaterade betyg: Att arbeta med betygskriterier och bedömning i sju grader, Stefan Ekecrantz UPC-rapport 2007:1 30 Se även Stöd för att skriva förväntade studieresultat på kursnivå på

14 Undervisning (och kurskrav) Beskrivning Ämnesspecifika formuleringar om undervisningsformer. Eventuella kurskrav (obligatorier) Samtliga obligatoriska inslag ska nämnas, så som exempelvis bortre gräns för sista inlämning av examinationsuppgifter. ix Om närvarokrav finns ska detta anges. I de fall fullgörandet av obligatorier är ett absolut krav för att studenten ska få delta i efterföljande examination. Övrig information om undervisning som ska anges i kursplanen. Om t ex undervisning sker på annat språk än svenska, eller om undervisningen är nätbaserad ska det framgå här. I de fall samma kurs kan ges på olika språk eller både på campus och på distans hänvisas till vad som är angivet för respektive tillfälle för kursen. Hänvisa till kursbeskrivning eller motsvarande. 19 Undervisningen består av [ta bort eller lägg till det som är relevant för den aktuella kursen] föreläsningar, seminarier, (grupp)övningar, laborationer, handledning [enskild eller i grupp], studiebesök, fältarbete. Kurskrav: [ta bort eller lägg till det som är relevant för den aktuella kursen:] studiebesök, tidsgräns för inlämning av skriftliga uppgifter, muntlig redovisning på seminarium är obligatoriska inslag i kursen. Närvaro på [precisera vilken av undervisningsformerna alternativt ange all undervisning ] är obligatorisk. Fullgörandet av obligatorierna utgör krav för att studenten ska få delta i efterföljande examination. Se vidare Kunskapskontroll och examination d). Undervisningen sker på [ange språk]. Undervisningen [är nätbaserad, sker på distans ]. Undervisningen sker på det språk som är angivet för respektive tillfälle för kursen. Undervisningen sker på distans eller på campus enligt angivelse för respektive tillfälle för kursen. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen [kursanvisning]. x Kursbeskrivningen [kursanvisningen] finns tillgänglig senast en månad före kursstart.

15 Kunskapskontroll och examination xi a) Examinationsformer Här ska sådan examination finnas så att alla förväntade studieresultat under punkt 13 examineras. xii Skrivningar som innehåller och/eller - formuleringar är inte tillåtna. 31 Består kursen av delar ska examinationsformerna anges för respektive del. Ta endast med moment som utgör underlag för betygssättning. Ev. kurskrav anges inte här. Kurskrav (obligatoriska inslag som krävs för att slutbetyg ska kunna sättas) behandlas under punkt 14 och 15 d). För kurser som innehåller examensarbete eller självständigt arbete. xiii Sker examinationen löpande ska studenterna informeras om vilka seminarietillfällen och uppgifter som är betygsgrundande och hur stor del av betyget de utgör. 19 För kurser eller delar av kurs som innehåller flera examinationsuppgifter. a) Kursen examineras genom [lägg till relevanta examinationsformer]. Kursdelen xxxx examineras genom [lägg till relevanta examinationsformer]. Kursdelen yyyy examineras genom [lägg till relevanta examinationsformer]. t ex salstentamen, skriftlig inlämningsuppgift i form av [precisera, t ex uppsats, PM, hemtentamen, praktikrapport, loggbok, rapport från ] muntlig redovisning i form av [precisera, t ex ventilering av egen uppsats, opposition på andras uppsats m fl.], peer-review, praktiskt prov i form av [precisera], gestaltande uppgift [precisera, t ex rollspel ] multimodal visuell laboration. Kursen [Kursens del xxxx] examineras genom [ta bort icke examinerande moment som istället utgör kurskrav] skriftligt examensarbete [självständigt arbete], ventilering av det skriftliga examensarbetet [självständiga arbetet] samt opposition på annan students examensarbete [självständiga arbete]. Löpande examination sker genom [precisera examinationsform, vilka seminarietillfällen, moment och uppgifter som är betygsgrundande mm]. Principerna för sammanvägning av de enskilda examinationsuppgifterna framgår av betygskriterierna Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010, HSV: Rapport 2011:21R

16 16 Om undervisning sker på annat språk än svenska och examination endast tillåts på det språket ska detta anges i kursplanen. I de fall samma kurs kan ges på olika språk. Hänvisa till kursbeskrivning. x 15. Kunskapskontroll och examination b) Betygsskala Vid Stockholms universitet används den sjugradiga målrelaterade betygsskalan. Betygen Fx och F är underkända. 19 För kurs och del av kurs som omfattar 4.5 hp eller mer ska den sjugradiga betygsskalan användas. Undantagsvis kan man använda sig av tvåeller tregradig betygsskala, men då får antalet poäng för del av kurs som bedöms inte 19 xiv överstiga hälften av kursens poängtal. Undantag gäller för kurs eller del av kurs som är av laborativ karaktär, samt för kurs eller del av kurs som till övervägande del består av praktik. 19 Examinationen sker på xx [ange språk]. Vid kurstillfällen som ges på [ange språk] sker examination på [ange språk] För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen [kursanvisningen]. Kursbeskrivningen [kursanvisningen] finns tillgänglig senast en månad före kursstart. b) Betygssättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Kursens del [benämning] bedöms enligt en målrelaterad tvågradig skala: U = Underkänd G = Godkänd Kursens del [benämning] bedöms enligt en målrelaterad tregradig betygsskala: U = Underkänd G = Godkänd V = Väl godkänd I övrigt krävs dispens för att frångå den sjugradiga betygsskalan. Betygssättning sker enligt en målrelaterad tregradig betygsskala: U = Underkänd G = Godkänd V = Väl godkänd 19 xiv 15. Kunskapskontroll och examination c) Betygskriterier Betygskriterierna beskriver hur väl studenten uppnått kursens mål och ska användas för att precisera de förväntade studieresultaten. xv c) De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart. Meddelade målrelaterade betygskriterier är bindande.

17 17 Del av kurs ska ha egna förväntade 19 xvi studieresultat och egna betygskriterier. 15. Kunskapskontroll och examination d) Slutbetyg Det ska i kursplanen framgå vad som menas med genomgången kurs, dvs. vilka villkor som måste vara uppfyllda för att en examinator ska kunna sätta ett slutbetyg och ett betygsbeslut ska finnas. 19 OBS! Alla kurs- och närvarokrav under punkt 14 (Undervisning) för den givna kursen ska regleras här. Välj någon av formuleringarna nedan [stryk det som inte är tillämpligt för den aktuella kursen]: Alternativ 1 (endast en kurs) För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E [respektive G eller VG] på samtliga examinationsuppgifter, fullgjorda obligatoriska uppgifter samt fullgjord närvaro [om xx %]. Reglering av ej fullgjorda kurskrav (obligatoriska inslag) Alternativ 2 (kurs uppdelad i delar) För att få godkänt slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på kursdelen xx, G på kursdelen xx, fullgjorda obligatoriska uppgifter samt fullgjord närvaro [om xx %]. Ej fullgjorda kurskrav (obligatoriska inslag) i kursen, dvs det som krävs för att studenten ska kunna godkännas på kursen, ska normalt inte hindra studenten att genomgå efterföljande examination på kursen. 19 I de fall kurskrav är ett absolut krav för att få godkänt slutbetyg måste det anges. xvii Alternativ 1 Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med ansvarig lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning eller fullgörande av obligatoriska uppgifter [ta bort det som inte gäller]. Studenten kan då åläggas en kompensationsuppgift. Alternativ 2 Fullgörandet av obligatoriet/-erna är en förutsättning för att få delta i nästföljande examination. Alternativ 3 Vid högre frånvaro än xx % får studenten gå om kursdelen [kursen]. I fråga om uppdragsutbildning regleras ej fullgjorda kurskrav enligt avtal med uppdragsgivaren,

18 18 Om en institution vill specificera vad som gäller om en examinationsuppgift (t.ex. hemtentamen) inte lämnas in i tid. 19 Viktning av betyg på del av kurs För kurser som innehåller flera delar ska principerna för viktningen slutbetyg framgå av kursplanen: Tillgodoräknade del av kurs är inte betygssatt och kan inte ingå i sammanvägning av slutbetyg Kunskapskontroll och examination e) Underkännande xviii Ange hur många examinationstillfällen som erbjuds per kurs eller del av kurs, även det läsår som kurstillfälle saknas. I fråga om uppdragsutbildning regleras antal examinationstillfällen enligt avtal med uppdragsgivaren, Specificera vad som gäller för en student som underkänts på prov två gånger i rad av samma examinator. 19 Student som fått godkänt betyg. 15. Kunskapskontroll och examination f) Kompletteringsuppgifter Normalförfarandet när en student inte uppnår kvalitetskraven för godkänt är att studenten Examensuppgifter som inte lämnas in i tid [precisera: bedöms ej eller bedöms med högst betygsgrad x]. Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal högskolepoäng som respektive del av kurs utgör av hela kursens poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av kursdelarna. Gängse avrundningsregler tillämpas. [Specificera om andra regler gäller.] Del av kurs som tillgodoräknats utesluts ur sammanvägningen för slutbetyg. e) För varje kurstillfälle erbjuds minst två examinationstillfällen. Det läsår som kurstillfälle saknas erbjuds minst ett examinationstillfälle. 19 För varje kurstillfälle erbjuds minst x examinationstillfällen. Studerande som fått betyget Fx eller F [U på prov där två- eller tregradig betygsskala tillämpas] på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. xix Studerande som fått lägst betyget E [eller G när två- eller tregradig betygsskala tillämpas] får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. 19 f) Möjlighet till komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg ges inte på denna kurs. 32 Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet, HSV: Rapport 2011:21R

19 19 underkänns och därefter ges möjlighet till omprov vid ett senare tillfälle. 19 Institutionen kan dock även välja ett kompletteringsförfarande av betyget Fx: Se även slutnot. xx Såväl tidsgränserna och formerna för kompletteringsförfarandet ska regleras i kursplanen. 19 Komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg på xx [precisera examinationsuppgift som avses] kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka [eller tidsram som institutionen bestämmer] efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Kompletteringsförfarande är aktuellt vid två typer av tillkortakommanden: 33 Enklare brister av formaliakaraktär, då det kan det finnas skäl att låta pröva kompletteringen mot hela betygsskalan. Tillkortakommande av förståelsekaraktär, då det kan finnas skäl att låta pröva kompletteringen enbart mot betyget E eller mot ett bestämt antal av de lägre betygsgraderna. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E [eller det alternativ institutionen väljer]. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang används betyget E [eller det alternativ institutionen väljer]. Punkterna g-i gäller endast kurser som innehåller ett examensarbete eller självständigt arbete. 15. Kunskapskontroll och examination g) Handledartid Ange hur mycket handledartid studenten minst har rätt till. 19 Om institutionen bestämt hur uppdelningen mellan individuell och kollektiv handledartid är, ska detta specificeras i kursplanen. xxi g) Student som påbörjar arbetet med examensarbetet [det självständiga arbetet] har rätt till sammanlagt minst xx timmar [individuell] handledartid. Handledartiden är [precisera individuell eller i mindre grupp, eller en kombination av båda]. 33 Allmänna råd för examination vid Stockholms universitet, sid 38f

20 Kunskapskontroll och examination h) Bedömningsgrunder Ange bedömningsgrunder för betygsättning av examensarbetet. xxii Examinator och handledare får inte vara samma person Kunskapskontroll och examination i) Byte av handledare och examinator Byte av handledare. Byte av examinator Kunskapskontroll och examination j) Konsekvenser Ange vilka konsekvenserna blir för en student som inte blir färdig i tid med examensarbetet eller det självständiga arbetet under kurstiden. Observera att konsekvenser kan avse handledartid och bedömning. Om inga konsekvenser anges i kursplanen, gäller att ingen inskränkning av vare sig handledartid eller av de olika stegen på betygsskalan (t ex de högsta) får ske. xxiii Ta bort eller lägg till det som är relevant för den aktuella kursen. h) Vid betygssättning av examensarbetet används följande bedömningsgrunder: förståelse av den förelagda uppgiften, genomförande av undersökningen eller den teoretiska uppgiften, kunskap om den teoretiska bakgrunden, tolkning och analys av resultaten, självständighet, förmåga att hålla den fastställda tidsplanen för arbetet, samt examinationerna angivna ovan vid a). i) Byte av handledare kan ske vid särskilda omständigheter. Begäran om ett sådant byte, med motivering, ska alltid göras hos institutionsstyrelsen [eller det alternativ institutionen väljer]. Byte av examinator kan endast ske när student är underkänd på ett prov. Se ovan under e) där reglerna för underkännande anges. j) Välj någon av standardformuleringarna. Stryk det som inte är tillämpligt för den aktuella kursen. Alternativ 1 Student som under det aktuella kurstillfället inte blir klar i tid med ett påbörjat examensarbete, kan ansöka om förlängd handledartid hos institutionsstyrelsen. Alternativ 2 Student som under det aktuella kurstillfället inte blir klar i tid med ett påbörjat examensarbete har inte rätt till mer handledartid. Dock har studenten alltid rätt att få sitt examensarbete bedömt vid efterföljande examinationstillfälle.

21 21 Om förmågan att hålla fastställd tidsplan ingår som förväntat studieresultat samt utgör en av bedömningsgrunderna för betygssättning ska det framgå av kursplanen att student som inte blir klar i tid går miste om högre betygsgrad än xx Kurslitteratur och övriga läromedel Uppgift om kurslitteratur ska anges i kursplanen. 19 Student som under det aktuella kurstillfället inte blir klar i tid med ett påbörjat examensarbete, går miste om möjligheten att få det färdiga arbetet bedömt för annan betygsgrad än högst x [det som gäller för den aktuella kursen]. Kursen har egen webbplats: För aktuell kurslitteratur [och övriga läromedel] hänvisas till kursens webbplats på www [fyll i URL till sidan där aktuell kurslitteratur finns publicerad]. Kursen har inte egen webbplats: För aktuell kurslitteratur [och övriga läromedel] hänvisas till institutionens webbplats på www [fyll i URL till sidan där aktuell kurslitteratur finns publicerad]. Kurslitteraturen ska (i normalfallet) fastställas senast två månader före kursstart. 19 Kursplaner som innehåller examensarbete (självständigt arbete). 17. Övergångsbestämmelser I kursplanen ska övergångsbestämmelser anges. 19 I fråga om uppdragsutbildning regleras övergångsbestämmelser enligt avtal med uppdragsgivaren, 18. Begränsningar Här anges ev. begränsningar i rätten att ta med kursen i examen och ev. överlappningar med andra kurser. Observera särskilt svårigheter som kan uppstå med snarlika kurser och examina på olika nivåer. Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast två månader före kursstart. Litteratur för examensarbete [det självständiga arbetet] väljs i samråd med handledare. När kursplanen är upphävd har studenten rätt att examineras en gång per termin enligt föreliggande kursplan under en avvecklingsperiod på tre terminer. Kursen ges som uppdragsutbildning och studenten har rätt att examineras under kursens nominella löptid [eller på det sätt som avtalats om]. Välj en av formuleringarna. Alternativ 1 Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehall helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

22 22 Alternativ 2 Kursen kan inte ingå i examen tillsammans med kurserna xx, yy och zz. Alternativ 3 Kursen kan inte ingå i examen på avancerad nivå tillsammans med kurserna xx och yy. Alternativ 4 Kursen överlappar innehållsmässigt med kursen xx till en omfattning av y hp och kan därför inte tas med i samma examen där xx finns med. Alternativ 5 Kursen överlappar till betydande del innehållsmässigt med kursen yy på grundnivå och kan därför, om den redan ingår i examen på grundnivå, inte tas med i examen på avancerad nivå. 19. Övrigt Välj vid behov en eller flera av formuleringarna som är relevanta för den aktuella kursen. Alternativ 1 Kursen kan även räknas inom huvudområdet xxx. Alternativ 2 Kursen kan tillgodoräknas inom kursen xxx. Alternativ 3 Kursen ingår i [program]. Alternativ 4 Kursen ges i samarbete med xxx. Alternativ 5 Kursen hade tidigare koden xxxx. Alternativ 6 Kursen kan innehålla moment som kan innebära en kostnad för studenten utöver kostnad för litteratur och annat undervisningsmaterial. 20. Beslutsdatum Det datum institutionsstyrelsen fattat beslut om att fastställa kursplanen. 21. Beslutsformulering Beslutsformulering för ny kurs. Vid revideringar görs tillägg (efter datumet). Denna kursplan är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden [åååå-mm-dd] och fastställd av institutionsstyrelsen vid [xx åååå-mm-dd]. Lägg till:, och senast reviderad åååå-mm-dd.

23 Provuppsättningar Provkod: alfanumerisk (0-9 och A-Ö) kod bestående av 4 tecken som anges med versaler. Här anges de delar av kurs som ska dokumenteras i Ladok-systemet med benämning på svenska och engelska (högst 60 tecken vardera), högskolepoäng och provkod (4 valfria tecken). Enda prov. Om kursen endast omfattar ett prov (när betyg sätts på hel kurs) ska detta anges som enda provet. Projektarbete. Skapa prov (=del av kurs) till aktuell kurs. Adekvat benämning på del av kurs ska anges. Det är inte examinationsuppgifterna som ska anges. Kryssas i när kursen inte är uppdelad i delar. OBS! Annars kan kurser inte slutrapporteras. Kryssas i om man vid betygsrapportering i Ladok önskar ett fält för inläggning av titel på examensarbetet (självständiga arbetet).

24 Fördjupad läsning i regler för utformning och innehåll av kursplaner (Anvisningarnas slutnoter) i Översättningar på kursbenämningar som ska användas; Kandidatuppsats = Bachelor s thesis Magisteruppsats = Master s (60 credits) thesis Masteruppsats = Master s (120 credits) thesis Examens- /Självständigt arbete = Degree project Uppdragsutbildning = Lärarlyftet = ULV = VAL = Fältkurs = Praktik = Nybörjarkurs = Förberedande kurs = Commissioned Education Course within the Teacher In-Service Training Initiative Course within the ULV project Course within the VAL project Field course Vocational internship/supervised practical training Introductory Course Preparatory Course Punkt 7: Huvudområde ii Begreppet huvudområde betecknar det kunskapsområde (det huvudsakliga området för utbildningen) som studenten ska fördjupa sig i, och som tillsammans med ytterligare kurser (inom eller utanför huvudområdet) utgör det totala innehållet i en specifik examen (kandidat- magister- eller masterexamen), se Riktlinjer för inrättande av huvudområde samt inrättande av inriktning inom huvudområde vid humanvetenskapliga området (Dnr SU FV , ). iii Kurs som inte kan ingå i progressionen i ett huvudområde ska läggas inom SCB-ämne. Förberedande kurser är exempel på kurser som bör läggas inom SCB-ämne och inte inom huvudområde. Kurser inom uppdragsutbildningar kan men måste inte ingå i ett huvudområde. Punkt 11: Behörighet iv Grundläggande behörighet till grundnivå. För all högskoleutbildning som vänder sig till nybörjare krävs grundläggande behörighet och kraven är desamma oavsett till vilken utbildning man söker. v Särskild behörighet till grundnivå. Särskild behörighet för nybörjarkurs på grundnivå uttrycks i någon av de områdesbehörigheter som Universitets- och högskolerådet fastställt. För yrkeslärarutbildningen utgörs de särskilda behörighetskraven inte av kurser i gymnasieskolan utan av kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper. För kurser på nybörjarnivå inom humanistiska fakulteten gäller ofta områdesbehörighet A1, som består av kurserna på gymnasienivå Historia 1b alternativt 1a1 och 1a2 och Samhällskunskap 1b alternativt 1a1 och 1a2. områdesbehörighet A2, som består av kurserna på gymnasienivå Aktuellt språk Steg 3. Om så behövs, kan man välja bort t ex Samhällskunskap 1b alternativt 1a1 och 1a2. I detta exempel gäller i så fall Områdesbehörighet A1 med undantag för Samhällskunskap 1b alternativt 1a1 och 1a2. För frågor kring behörighet kontakta antagning@su.se.

25 25 vi Om vissa delar i en kurs är valbara måste man tänka på konsekvenserna det kan innebära. En student har alltid rätt att examineras på vald del av kurs enligt den kursplan studenten antagits till så länge den gäller. Kursplaner Punkt 13: Förväntade studieresultat vii Vid formulering av kursens mål (förväntade studieresultat) i en kursplan ska de i examensordningen givna målen för olika examina beaktas (Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2). Det gäller alltså att för varje kurs identifiera det/de examensmål som kan vara relevanta och att explicitgöra detta/dessa som förväntade studieresultat. Använd formuleringar som relaterar till följande kunskapsformer: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt. Observera att de förväntade studieresultaten ska täcka och tydliggöra kursens centrala kunskaper och färdigheter, både generella och ämnesspecifika (och därmed utgöra förutsättningen för progression i utbildningen). ska tydliggöra progressionen inom huvudområdet och måste därför formuleras olika beroende på om kursen är på grundnivå eller på avancerad nivå, samt på om kursen befinner sig nära examen eller längre ifrån. ska vara observerbara, dvs möjliga att bedöma och examinera. bör vara begripliga och så pass informativa att de kan utgöra en vägledning för studenten. Observera även att det inte finns något krav på att samtliga examensmål täcks av de förväntade studieresultaten i en del av kurs eller kurs. Däremot ska samtliga examensgrundande kurser inom ett huvudområde som kan ingå i en examen i sin helhet uppfylla de examensmålen som formuleras i Högskoleförordningen. För att kunna göra en sådan övergripande bedömning och kartläggning rekommenderas att använda bedömningsmatriserna som finns vid Humanistiska fakultetens webbplats ( Kursplaner Punkt 14: Undervisning ix Vissa inslag i en kurs kan på pedagogiska grunder anses vara obligatoriska (och därmed utgöra kurskrav), utan att för den skull utgöra undervisningsformer och/eller examineras. Ett obligatorium (=kurskrav) kan utgöras av ett undervisningsinslag, t ex ett studiebesök som bedöms vara nödvändigt eller en fastställd tidsgräns som ska respekteras. Men ett kurskrav kan också utgöras av obligatoriska inlämningsuppgifter eller obligatorisk närvaro vid undervisningen. x Observera att det i kursbeskrivningen inte går att föreskriva något som inte finns med i kursplanen. Kursbeskrivningen är underordnad kursplanen. En kursbeskrivning kan inte innehålla kompletterande (nya) bestämmelser, t ex om obligatoriska inslag eller om ev. betygsavdrag vid försenad inlämning, som inte är nämnda i kursplanen. Däremot kan kursbeskrivning bättre beskriva idén och syftet med kursen och den kan noggrannare förklara t ex hur examinationen på kursen sker (Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet, Dnr SU FV , ). Kursplaner Punkt 15a: Kunskapskontroll och examination xi Examinationen är både myndighetsutövning och ett led i studentens lärandeprocess (För allmänna resonemang om examination, se Högskoleverkets rapport Rättssäker examination (Rapport 2008:36 R). För användbara resonemang om planering av examination, se Allmänna råd för examination vid Stockholms universitet ( ). För regler som gäller inom universitetet, se Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet (Dnr SU FV , ).