Hållbar jämställdhet. Kultur- och fritidsförvaltningen. Kommunstyrelseförvaltningen. Miljö- och räddnings tjänstförvaltningen

Transkript

1 Hållbar jämställdhet Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Miljö- och räddnings tjänstförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen Torshälla stads förvaltning Vuxenförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Eskilstuna Kommunfastigheter AB

2 Eskilstuna den stolta Fristaden - Vi är modiga och utmanar - Vi välkomnar olikheter och idéer - Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Till oss kommer du för att uppleva, inspireras och lära Juni 2011

3 Hållbar jämställdhet för en ännu bättre kommunal verksamhet Vi är mycket stolta över de insatser som gjorts avseende jämställdhetsintegrering av Eskilstuna kommunkoncern. I arbetet med jämställdhetsintegrering av verksamheten har samtliga förvaltningar och ett bolag deltagit. Eskilstuna kommun skall bli en av landets mest jämställda kommuner och därför måste vi kvalitetssäkra service, tjänster och bemötande så att vi kan svara på frågorna Vem får vad - på vilka villkor - och varför. Kommunens invånare består av hälften kvinnor och hälften män och de har rätt att kräva en likvärdig och jämställd kommunal service. Det innebär att flickor och pojkar, kvinnor och män ska få service på lika villkor och att våra medarbetare ska ha kunskap och kompetens om normer, strukturer och mönster som styr fördelning av resurser och om beteendemönster. Det kräver en hög kunskapsnivå i hela organisationen om vi ska nå visionen om ett jämställt samhälle där kvinnor och män ska ha makten att forma samhället och sina egna liv. Genom att höja kunskapsnivån och kompetensen hos de anställda ökar vi kvaliteten och effektiviteten i vårt arbete för invånarna i Eskilstuna. Vi har för den kommande mandatperioden för avsikt att fortsätta utvecklingsarbetet och att sprida information om detta till invånarna. Jimmy Jansson (S) Maria Chergui (V) Monica Wikberg (M) Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Resultat av arbetet med hållbar jämställdhet Arbetet med hållbar jämställdhetsintegrering av kommunens verksamheter har under perioden inneburit en bred kunskapshöjande insats där politiker, chefer, medarbetare och brukare fått ökade kunskaper om jämställdhet och metoder för kartläggning och analyser. Sammantaget har mer än 1000 personer utbildats så att vi nu har en stor grupp som både har kunskap och kompetens att förbättra kvaliteten i alla kommunala verksamheter. Detta leder till en ännu bättre kommunal service och effektivare resursanvändning som fördelas jämlikt och jämställt. Arbetet har haft effekter på såväl individ- som strukturell nivå vilket varit avsikten. Mer om det arbete som genomförts kan ni läsa om i denna skrift. På förvaltningar finns välutbildade processledare som fungerar som experter och chefsstöd. Vi fortsätter arbetet med att granska och kvalitetssäkra verksamheterna och sprida kunskaper om metoder och erfarenheter av arbetet. Tryggve Lundh Marianne Karlberg Anita Pettersson Utvecklingsdirektör Kommunstrateg/ Kommunstrateg Central processledare Eskilstuna kommun i samverkan med Sveriges kommuner och landsting!spana i din vardag Hjälp oss att göra den kommunala servicen bättre ur ett jämställdhetsperspektiv. Dina frågor och förslag lämnar du via kommunens hemsida: eskilstuna.se/jamstalldhet Tack för ditt engagemang!

4 Jämställt arbete hos kultur- och fritidsförvaltningen Ännu bättre kommunal service Alla invånare har rätt till en jämställd medborgarservice. Kultur- och fritidsförvaltningens utvecklingsarbete går ut på att alla, oavsett kön, ska få en rättvis del av kommunens resurser. Förvaltningen vill att flickor, pojkar, kvinnor och män ska få ett likvärdigt bemötande av personalen. Service och tjänster ska kvalitetssäkras och vara lika tillgänglig, ha lika hög kvalitet och vara lika väl anpassad för alla. Utvecklingsarbetet ska leda till konkreta och bestående förbättringar, ett arbete som gynnar invånarna i Eskilstuna. Att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet och inom alla beslutsfattande delar handlar om att synliggöra vem får vad, på vilka villkor och varför.

5 Ett jämställt kultur- och fritidsliv Kultur och fritidsförvaltningens verksamheter nås och nyttjas av i princip alla i Eskilstuna. Det gör också jämställdhetsarbetet i förvaltningen brett och mångfacetterat. Ett trettiotal chefer och anställda på strategiska befattningar har utbildats i jämställdhetsintegrering. I utbildningen ingick att kartlägga delar av verksamheten, i första hand den utåtriktade. Totalt fjorton kart läggningar har genomförts. Förvaltningen har granskat depositionskonsten på museet, undersökt besöksfrekvensen på stadsmuseet samt orkesterverksamheten på musikskolan. Det har till exempel visat sig att fler flickor än pojkar är inskrivna på musikskolan och att pojkarna väljer de dyrare aktiviteterna så som orkester och ensemble. Biblioteken har påbörjat kartläggning för att se hur och vilka som kommer på sago stunderna och använder datorerna på barn- och ungdomsavdelningen. Kart läggning har också skett av scenerna för att ta reda på vilka som står på scen och vem som skrivit verken som framförs. Den visar att det är fler män på scenen, att de flesta verk är skriva av män och att dirigenterna är till hundra procent män. Men att kvinnorna är de främsta kultur konsumenterna. Fritidsförvaltningen har granskat och analyserat stort som smått, allt från föreningsbidrag till speltider på fotbollsplanen i Årby. Ung Fritid har utbildat samtliga medarbetare; föreståndare på fritidsgårdar och mötesplatser har utbildats i processledning. Ett nytt åtagande för 2011 innebär att minst 40 procent ute i verksamheterna ska vara flickor. Nu pågår ett fokuserat arbete för att nå målet. Bland annat har en handlingsplan tagits fram för de prioriterade områdena Lagersberg, Fröslunda, Skiftinge och Nyfors som har lägst andel flickor bland besökarna. Arbetet och utformningen kring marknadsföringen av fritidsgårdar kommer att ses över, så att även detta blir jämställt. I handlingsplanen ingår dessutom kartläggning och omvärldsbevakning genom att studera goda exempel runt om i landet. En enkät har gjorts bland brukarna och ska nu analyseras ur ett genusperspektiv. Under 2011 kommer en heltidstjänst med spetskompetens på genusområdet att tillsättas. Fritidsgårdsföreståndare Lena Sjöberg Rehnholm och Lena Klintberg är lokala processledare på kultur- och fritidsförvaltningen Tjejkvällar i Lagersberg, inspelningsstudio i Nyfors, skapar-rum på flera ställen och en ny mötesplats i Balsta, utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är en del av vad kulturoch fritidsförvaltningen gjort för att skapa ett bättre utbud för såväl flickor som för pojkar, Vi har gjort ganska mycket och arbetar just nu med det ute på alla enheter, säger förvaltningens två lokala processledare, Lena och Lena. Lena Sjöberg Rehnholm är fritidsgårdsföreståndare. Arbetet med jämställdhetsintegrering har lärt henne att titta närmare på sina egna förutfattade meningar samt att undersöka de kunskaper som hon och många andra tror sig ha. Det är inte alltid de stämmer. Därför har jag bestämt mig för att i fortsättningen alltid ställa frågan: är det något du tror eller är det något du vet. Det är väldigt lätt att fastna i normer menar Lena och berättar om tillfället när hon skulle visa ett bildspel som hon satt ihop. Mitt under visningen insåg jag plötsligt vilka bilder jag valt nästan bara pojkar! Jag blev chockad över mitt eget val. Därför är det viktigt att vi har detta nya perspektiv med oss när vi gör likande saker framöver. Lena Klintberg tycker det är angeläget att göra en översyn av bidragen och att använda de som styrmedel. När domare och tränare förra året skulle utbildas utgick ingen ersättning till flickor som ville bli domare. Har man ens undersökt om intresset finns, frågar sig Lena Klintberg. Jag tror att det handlar om kommunikation, att man erbjuder och hjälper till på traven för att göra det okej. Kultur och fritidsförvaltningen har kommit långt i arbetet. Ett bevis för detta är den nya stadshistoriska utställningen som enligt beslut ska bestå av både kvinnors och mäns historia. Målet är också att det ska vara lika många kvinnor som män som besöker museet. Då har man kommit långt, menar Lena Klintberg Eva Königsson är chef för kultur- och fritidsförvaltningen och tycker att det är självklart att erbjuda brukarna en jämställd service. En förutsättning för att integrera detta i verksamheterna har varit att alla enhetscheferna och nyckelpersoner får rätt förutsättningar; kunskap och möjlighet att omsätta den i praktiken. Nu är det viktigt att gå vidare och använda det resultat våra kartläggningar gett och sätta konkreta mål för kommande år, genomföra åtgärder och hela tiden följa upp. Det är också viktigt att vi redovisar vårt jämtegreringsarbete kontinuerligt för vår nämnd. Det ska ligga till grund för de beslut nämnden har att ta.

6 Jämställt arbete hos kommunstyrelseförvaltningen Ännu bättre kommunal service Alla invånare har rätt till en jämställd medborgarservice. Kommunstyrelseförvaltningens utvecklingsarbete går ut på att alla, oavsett kön, ska få en rättvis del av kommunens resurser. Förvaltningen vill att flickor, pojkar, kvinnor och män ska få ett likvärdigt bemötande av personalen. Service och tjänster ska kvalitetssäkras och vara lika tillgänglig, ha lika hög kvalitet och vara lika väl anpassad för alla. Utvecklingsarbetet ska leda till konkreta och bestående förbättringar, ett arbete som gynnar invånarna i Eskilstuna. Att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet och inom alla beslutsfattande delar handlar om att synliggöra vem får vad, på vilka villkor och varför.

7 Jämställd företagshälsovård och synpunktshantering Precis som övriga förvaltningar och kommunala bolag utvecklar kommunstyrelseförvaltningen sitt jämställdhetsarbete för att kunna erbjuda likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Utvecklingsarbetet ingår i den ordinarie verksamhetsplaneringen på kommunstyrelseförvaltningen. Samtliga medarbetare har uppdaterats på arbetsplatsträff och förvaltningen jobbar med jämställdhet på alla avdelningar. Plan har upprättats för aktiviteter och chefen för respektive avdelning har ansvaret för att aktiviteterna genomförs. Arbetet fortsätter med att göra synpunktshanteringen mer jämställd. Den tidigare kartläggningen visade att betydligt fler kvinnor än män lämnar synpunkter till kommunen och nu finns ett uppdrag att utveckla hanteringen ytterligare. Även företagshälsovården har granskat den service man erbjuder för att se om man utifrån kön ger olika mycket tid till olika personer eller om sjukskrivningarna skiljer sig åt. Avdelningen för demokrati- och medborgar service har sett över utbudet av föreläsare och artister. Detta för att ta reda på hur resurserna fördelas, vilka som bjuds sin för att framträda och vad kommunen betalar för dem. Upphandlingsenheten har påbörjat sitt arbete med att se över verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Madelene Eriksson, utvecklare på kommunstyrelseförvaltningen Kommunens verksamheter ska komma både kvinnor och män till del. Alla ska beredas plats att framföra sin åsikt och vara delaktig i beslutsprocessen. Den kartläggning av synpunktshanteringen som gjorts visade att kvinnorna står för 75 procent av synpunkterna och männen för 25 procent. Som en följd av detta har förvaltningen tagit beslut om ett uppdrag kring synpunktshanteringen. Arbetet fortsätter nu på varje avdelning inom kommunstyrelseförvaltningen där respektive chef lagt upp en plan för hur de ska jobba, säger Madelene Eriksson. Hon tycker att jämställdhetsarbetet så här långt gett mervärde och att det har spridit sig till hela förvaltningen som nu är igång med nya kartläggningar. Alla enheter från kommunhälsan till konsumentvägledare har planer för vad de ska göra i år, och alla har fått eller kommer att få utbildning. I sådana här sammanhang händer det inte sällan att externa konsulter kopplas in. Därför är det extra roligt att avdelningarna själva gör jobbet, tycker Madelene. När man är med själv och räknar så blir man delaktig och det är lättare att se sammanhangen. Det som många tyckt varit komplicerat har blivit enkelt och konkret för medarbetare och medborgare. Förvaltningschef Ingrid Sköldmo tycker att det underlättat att hela ledningsgruppen i kommunstyrelseförvaltningen så tidigt angett riktning och varit drivande i jämställdhetsarbetet. De här frågorna ligger mig varmt om hjärtat. Vi behöver ha de glasögonen på oss och prata om det, om hur vi bemöter människor och människors lika värde. Det är en värdegrundsfråga. Hon menar också att arbetet är jätteviktigt i kommunikationen utåt eftersom det stärker Eskilstuna som attraktiv arbetsgivare och tar kommunen ett steg närmare i ambitionen att bli en av landets mest jämställda kommuner.

8 Jämställt arbete hos miljö- och räddnings tjänstförvaltningen Ännu bättre kommunal service Alla invånare har rätt till en jämställd medborgarservice. Miljö- och räddningstjänstförvaltningens utvecklingsarbete går ut på att alla, oavsett kön, ska få en rättvis del av kommunens resurser. Förvaltningen vill att flickor, pojkar, kvinnor och män ska få ett likvärdigt bemötande av personalen. Service och tjänster ska kvalitetssäkras och vara lika tillgänglig, ha lika hög kvalitet och vara lika väl anpassad för alla. Utvecklingsarbetet ska leda till konkreta och bestående förbättringar, ett arbete som gynnar invånarna i Eskilstuna. Att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet och inom alla beslutsfattande delar handlar om att synliggöra vem får vad, på vilka villkor och varför.

9 Rättvis myndighetsutövning och tillsyn med kvalitet Miljö- och räddningstjänstförvaltningen deltar i utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet i Eskilstuna kommun. Personal från både miljökontoret och räddningstjänsten har utbildats i genusfrågor och metoder för jämställdhetsintegrering. Räddningstjänsten har arbetat med att utveckla bemötandet av personer vid olyckor, bränder och andra händelser. Miljö kontoret har genomfört en kollegial granskning av miljöinspektörerna för att studera bemötande ur ett jämställdhetsperspektiv. Samtidigt gjordes en del förändringar i klagomålshanteringen, vilket ska säkra en rättvis behandling oavsett om den som klagar är kvinna eller man och oavsett om personen är van att tala för sin sak och inte. Syftet är att säkerställa en rättvis myndighets utövning och att tillsynen blir kvalitetssäkrad ur ett jämställdhetsperspektiv. En brukarundersökning har gått ut till företagare och hushåll och svaren ska analyseras utifrån kön. Analysen kan ge ett underlag till vad som kan förbättras härnäst. Anna Lindén, miljöinspektör och lokal processledare på miljö- och räddningstjänstförvaltningen. Anna Lindén har genomfört en granskning av sina kollegor genom att delta vid ett tiotal inspektioner av exempelvis livsmedelslokaler och avlopp. Jag har granskat hur vi fördelar tiden hos dem som får besök, men också vilket språk vi använder och om det finns en yrkesjargong hos miljöinspektörerna. Jag har försökt identifiera situationer där det kan finnas en risk att vi inte bemöter våra verksamhetsutövare likvärdigt, att vi inte lämnar information som alla har rätt till. Jag började också fundera på hur vi som myndighet blir bemötta och påverkade av dem vi ska bedriva tillsyn hos. Hon berättar om ett besök hos två företagare som delade lokal. Den äldre var mer erfaren och skötte snacket medan den yngre var mer tystlåten och höll sig i bakgrunden. Båda har ett ansvar för sin egen verksamhet och rätt att få samma information. Utvecklingsarbetet har fått Annas kollega, miljöinspektören Anna Norberg, att börja tänka även på fler områden och målgrupper och börjat se mångfalden. Det handlar inte bara om genus utan om bemötande i stort. Även hanteringen av medborgarnas klagomål, till exempel på hyresvärdar och där förvaltningen kan gå in som medlare, har satts under lupp. Sedan ett drygt år tillbaka begär man in klagomål skriftligt, vilket har lett till en mer effektiv handläggning. En annan effekt är att det ger alla samma förutsättningar att beskriva klagomålet med sina egna ord. På blanketten och i webbformuläret får den som klagar ange om den är kvinna eller man. På så vis kan förvaltningen föra statistik och ge en likvärdig behandling. Under 2010 inkom 52 bostads klagomål, varav åtta bedömdes som befogade. Statistiken visar att de flesta som lämnar bostadsklagomål är kvinnor. En majoritet har svenskklingande namn. Miljökontoret ska nu ta fram information om bland annat innemiljö och sprida på kommunens demokraticentrum. Det intressanta är att granska om det finns könsmönster och i så fall förebygga riskerna som dessa kan skapa, tycker Anna Lindén. Den kollegiala granskningen är en bra metod att ständigt utveckla bemötandet, så att förvaltningen blir ännu bättre. Som lokal processledare har Anna Lindén dragit ett tungt lass. Men hon menar att det är viktigt att cheferna tar ett synligt ansvar för att medarbetarna ska känna delaktighet. Då kan arbetet hålla i längden. Cheferna fick inledningsvis själva formulera fördelarna med att integrera jämställdhet i verksamheten. På så vis hade vi något att falla tillbaka på när engagemanget sviktade, eller när cheferna behövde en påminnelse, säger Anna Lindén. Owe Thörn är förvaltningschef på miljö- och räddningstjänstförvaltningen. Jag tycker det är intressant. Räddnings tjänsten var tidigare en egen, mycket mansdominerad förvaltning. Det blev lite andra insikter när vi slogs ihop med miljökontoret och när vi senare kom in i jämställdhets arbetet, berättar Owe Thörn.

10 Jämställt arbete hos stadsbyggnadsförvaltningen Ännu bättre kommunal service Alla invånare har rätt till en jämställd medborgarservice. Stadsbyggnadsförvaltningens utvecklingsarbete går ut på att alla, oavsett kön, ska få en rättvis del av kommunens resurser. Förvaltningen vill att flickor, pojkar, kvinnor och män ska få ett likvärdigt bemötande av personalen. Service och tjänster ska kvalitetssäkras och vara lika tillgänglig, ha lika hög kvalitet och vara lika väl anpassad för alla. Utvecklingsarbetet ska leda till konkreta och bestående förbättringar, ett arbete som gynnar invånarna i Eskilstuna. Att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet och inom alla beslutsfattande delar handlar om att synliggöra vem får vad, på vilka villkor och varför.

11 Ändrade attityder och jämställt samtalsklimat Stadsbyggnadsförvaltningens deltar i utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet i Eskilstuna kommun. Bland annat gör trafikavdelningen en kartläggning av Eskilstuna bornas resvanor, ur ett jämställdhetsperspektiv. Trafikavdelningen har tagit reda på vilka som använder Eskilstunas parkeringshus och vilka som inte gör det och varför. Vilka som felparkerar och de vanligaste orsakerna till det har också varit i fokus. Jämställdhetsarbetet har också handlat om att ändra attityder och arbeta för ett mer jämställt samtalsklimat, både internt och utåt mot brukare. Resultatet blir ett underlag som ska ligga till grund för åtgärder och insatser, i syfte att ge en jämställd service till både kvinnor och män, pojkar och flickor. Trafikavdelningens undersökning visar att män felparkerar oftare än kvinnor. Orsaken till felparkeringarna skiljer sig däremot inte nämnvärt mellan könen, annat än att män i större utsträckning är mer benägna att ta risker. Det viktiga är att se om förvaltningen kan förbättra informationen till invånarna. Resandet med buss är generellt sett lågt i Eskilstuna och undersökningar visar att fler kvinnor än män väljer att ta bussen. Genom att se skillnader och studera mönster är det möjligt att jobba aktivt mot den grupp som väljer bort buss som färdmedel och därigenom på sikt öka det kollektiva resandet. Anna Bergfors Fall, projektsamordnare för kollektivtrafiken, jämställdhetsombud och lokal processledare på stadsbyggnadsförvaltningen. På trafikavdelningen där Anna arbetar började man med att skapa en gemensam kunskapsplattform för att klargöra skillnaderna mellan jämlikhet och jämställdhet. Kön går genom alla delar i samhället. Du är alltid man eller kvinna, menar hon. Medvetenheten på trafikavdelningen har ökat markant och diskussionerna blir också därefter, konstaterar Anna Bergfors Fall. Kunskapsnivån på avdelningen har helt klart höjts. Jag hör det när vi diskuterar, man förstår vad det handlar om. Hittills är det Eskilstunabornas resvanor som studerats; vilka åker buss och vilka felparkerar. Och är det någon skillnad på kvinnor och män i dessa avseenden. Grunden är att vi vill komma till rätta med ett problem. Det är illa oavsett vem som felparkerar, men om vi ser ett problem och en förklaring som vi kan påverka så ska vi också göra det i den mån det går. Anna vill också att trafikavdelningen gör kollegiala granskningar bland annat när det gäller bemötande. Vi har en skyldighet att ta reda på hur vi hanterar synpunkter och om vi värderar dem olika, så jag hoppas kunna fortsätta jobba med det. Anna har som ombud rollen att göra jämställdhetsarbetet till en naturlig del och ha en medvetenhet i frågan. Att vara med och bidra till en positiv utveckling är det mest intressanta med arbetet, tycker hon. Det här är en långsiktig process. Det går att göra skillnad och förändra till det bättre, men då måste man också vara ödmjuk med tiden. Personligen har jag fått lära mig att hantera motstånd på ett mer frekvent sätt. Man lär sig argumentera för sin sak! Gunnar Persson är chef för stadsbyggnadsförvaltningen och han tycker det är viktigt att stötta medarbetarna. Till exempel är många bygglovshandläggare kvinnor medan kunderna är byggmästare och män. I en sådan kommunikation är det lätt hänt att kvinnor, medvetet eller omedvetet, blir osynliggjorda. Det är ett exempel på en situation där vi kan bidra och hjälpa dem att inte acceptera den typen av behandling. Här kan vi jobba ännu mer aktivt, säger Gunnar Persson och menar att chefernas attityd är viktig. Det är inte vad chefen säger utan vad chefen gör som blir norm.

12 Jämställt arbete hos Torshälla stadsförvaltning Ännu bättre kommunal service Alla invånare har rätt till en jämställd medborgarservice. Torshälla stads förvaltnings utvecklingsarbete går ut på att alla, oavsett kön, ska få en rättvis del av kommunens resurser. Förvaltningen vill att flickor, pojkar, kvinnor och män ska få ett likvärdigt bemötande av personalen. Service och tjänster ska kvalitetssäkras och vara lika tillgänglig, ha lika hög kvalitet och vara lika väl anpassad för alla. Utvecklingsarbetet ska leda till konkreta och bestående förbättringar, ett arbete som gynnar invånarna i Eskilstuna. Att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet och inom alla beslutsfattande delar handlar om att synliggöra vem får vad, på vilka villkor och varför.

13 En bättre och mer jämställd äldreomsorg Torshälla stads förvaltning deltar i utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet i Eskilstuna kommun. En kartläggning av äldreomsorgen för kvinnor och män i Torshälla har genomförts, med hjälp av studenter på Mälardalens högskola. Biståndsbedömningen av tolv kvinnor och tolv män har analyserats i syfte att ta reda på om handläggarna bemöter och informerar människor likvärdigt oavsett kön och om de belyst och ställt frågor på lika sätt. Alla brukare, kvinnor och män, ska kunna förvänta sig ett likvärdigt bemötande och en jämställd service. Resultatet av analysen visar att handläggarna bemöter brukarna lika oavsett kön. Könsrollerna speglas snarare i de svar som avgetts, oftast av orsaker som kommunen inte kan råda över men heller inte göra skillnad på grund av. Den största skillnaden visade sig vara att kvinnor har få insatser medan männen har många. Det kan bero på att männen vid kontakt och vårdplanering, det vill säga då man går igenom personens behov, tar den hjälp de behöver och kan få. Kvinnorna å sin sida vill inte ha hjälp eller dröjer med att ta emot hjälpen tills återbesöket, då situationen kan ha förvärrats. Arbetet fortsätter för personal och handläggare inom förvaltningen. De kommer att bearbeta resultatet så att förvaltningen kan fortsätta att utveckla arbetet. Karin Engstad, handläggare och lokal processledare på Torshälla stads förvaltning. Det går att göra ett bra jämställdhetsarbete utifrån det ansvar som förvaltningen har, tycker Karin Engstad. Även om människor har sina uppfattningar så ska vi inte göra skillnad. Vi ska ställa frågor och ta reda på saker för att stärka ett jämlikt och jämställt arbete. Karin trodde att hon var jämställd när utvecklingsarbetet startade, men hon har fått omvärdera den självbilden i takt med ny insikt i ämnet. Vi är inte särskilt jämställda, utan tvärtom låsta i könsmönster. Och då är risken att vi hindrar varandra att utveckla våra personligheter. Torshälla stads förvaltning är en liten och platt organisation, med en mångfacetterad verksamhet. Mångfalden har blivit förvaltningens signum och något som bejakas och ger styrka, berättar förvaltningschef Christina Klang. Vi har ett förhållningssätt och synsätt som vi jobbar mycket med. Jag upplever att vi är vidsynta i vårt arbete och inkluderande tänk, oavsett preferenser. Just nu pågår ett stort arbete som handlar om att utveckla Torshälla som ort. Och i detta arbete är det viktigt att föra in jämställdhetsperspektivet, anser Christina Klang. Det är en självklarhet om vi ska få ett modernt samhälle och en modern ort som är till för alla oavsett vem man är.

14 Jämställt arbete hos vuxenförvaltningen Ännu bättre kommunal service Alla invånare har rätt till en jämställd medborgarservice. Vuxenförvaltningens utvecklingsarbete går ut på att alla, oavsett kön, ska få en rättvis del av kommunens resurser. Förvaltningen vill att flickor, pojkar, kvinnor och män ska få ett likvärdigt bemötande av personalen. Service och tjänster ska kvalitetssäkras och vara lika tillgänglig, ha lika hög kvalitet och vara lika väl anpassad för alla. Utvecklingsarbetet ska leda till konkreta och bestående förbättringar, ett arbete som gynnar invånarna i Eskilstuna. Att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet och inom alla beslutsfattande delar handlar om att synliggöra vem får vad, på vilka villkor och varför.

15 Aktiviteter för öka jämställdhet av och för brukarna Vuxenförvaltningen har haft en genusutbildning för samtliga chefer och biståndshandläggare, och utifrån denna fortsätter man att utveckla det dagliga arbetet. På enheten som arbetar med daglig verksamhet har personalen haft studiecirklar om genus och funktionshinder. En särskild satsning har gjorts för att få brukarna aktiva i utvecklingsarbetet. Förvaltningen fick utvecklingsmedel till en ögon öppnarutbildning för brukare inom den öppna verksamheten, med syftet att öka kunskaperna i genusfrågor samt ge större medvetenhet om vilka krav brukarna har rätt att ställa på kommunen. Utbildningen genomfördes under en halv dag vid två tillfällen. Humanitas föreläste om diskriminering, annonser och bilder diskuterades ur ett jämställdhetsperspektiv och från Göteborg kom Grunden, en brukarförening med utvecklingsstörda. Dessutom bjöds det på körsång, sopplunch och tipspromenad med jämställdhet som röd tråd. En arbetsgrupp med brukare fick upp draget att hålla i arrangemanget; från planering och inbjudningar till genomförande. I höst planerar förvaltningen en studieresa för att besöka Göteborg och föreningen Grunden. En genusanalys av tidningen Lagunen har också genomförts. Detta för att se vem som skrivit artiklarna och om det är lika många kvinnor som män som förekommer i bild och text. Anna Fridell, enhetschef och lokal processledare på vuxenförvaltningen Brukarna i den dagliga verksamheten har i allra högsta grad varit delaktiga i det utvecklingsarbete som vuxenförvaltningen genomför. Anna Fridell anser att det är viktigt att man hela tiden involverar medarbetare och brukare i utvecklingsarbetet. Det är de som vet hur verksamheten ser ut och som har idéer till lösningar. I utvecklingsarbetet har brukare själva fått vara delaktiga i olika moment, läsa budgetar och ta reda på hur mycket pengar som går till olika verksamheter. Det är bra för det handlar om lärdomar i arbetet. Dessutom kan arbetet delas in i små steg, vilket passa brukarna bra. De tar fram informationen och har idéer om vad det kan handla om och blir på så sätt mer medvetna om genusfrågor. Drömsituationen är att brukarna själva skulle ligga på och säga ifrån när de upplever att något inte är rättvist. Målet är ändå att brukarna ska vara så självständiga som möjligt. Att de ska göra något som man har nytta av, arbetsuppgifter som finns i samhället. Tänker vi så för varje individ så har vi utvecklat verksamheten. Men det gäller att genusperspektivet byggs in i strukturer för att alla ska ges samma möjlighet. Det går inte att tänka att man genomför en förändring och sedan tro att man har gjort den. Man måste vidmakthålla den också, Anna Fridell säger att hon haft stor nytta av utvecklingsarbetet även i sitt vanliga uppdrag. Att titta på en annan människa med genusperspektiv leder till verksamhetsutveckling. Thure Morin som är chef för vuxenförvaltningens säger att det finns skillnader på kvinnors och mäns behov utifrån traditionella könsmönster. Vi måste se till att alla får den hjälp de behöver utan att för den skull befästa icke önskvärda könsskillnader. Han understryker också vikten av att han som chef ser till att arbetet hålls levande. Jag måste vara ett föredöme och vara uppmärksam på hur jag själv förhåller mig i olika situationer. Det handlar om att leda som jag lär och i mitt dagliga arbete försöka gestalta den värdegrund som verksamheten bygger på.

16 Jämställt arbete hos barn- och utbildningsförvaltningen Ännu bättre kommunal service Alla invånare har rätt till en jämställd medborgarservice. Barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsarbete går ut på att alla, oavsett kön, ska få en rättvis del av kommunens resurser. Förvaltningen vill att flickor, pojkar, kvinnor och män ska få ett likvärdigt bemötande av personalen. Service och tjänster ska kvalitetssäkras och vara lika tillgänglig, ha lika hög kvalitet och vara lika väl anpassad för alla. Utvecklingsarbetet ska leda till konkreta och bestående förbättringar, ett arbete som gynnar invånarna i Eskilstuna. Att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet och inom alla beslutsfattande delar handlar om att synliggöra vem får vad, på vilka villkor och varför.

17 En jämställd förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen deltar i utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet i Eskilstuna kommun. Cirka hundra pedagoger inom förskolan har utbildats i en metod där teateräventyr ger dem praktiska verktyg för att kunna jobba jämställt i det dagliga arbetet. Barnomsorgsenheten, dit kommuninvånarna vänder sig för att ställa sina barn i kö till förskolan, är en annan del som förvaltningen har arbetat med, för att se om det skiljer sig i bemötandet av kvinnor respektive män som tar kontakt med enheten. Könsuppdelad statistik ger en tydligare bild av betygsresultaten för flickor respektive pojkar i grundskolan. Statistiken ligger till grund för planeringen och i styrningen av resurser. Den underlättar ett mer fokuserat arbete som ska förbättra utbildningen och höja kunskapsnivån. Inom gymnasieskolan har program som av tradition lockar flickor respektive pojkar fördelats för att man ska slippa könsdominans på en skola. Det pågår också ständigt ett resonemang om hur man ska rekrytera pojkar till traditionella flickprogram och vice versa. Rinmangymnasiet har satsat extra på information, prova på och liknande aktiviteter för att värva fler flickor till Teknikcollege. På två år har antalet flickor på skolan ökat från åtta till arton procent. Stina Edqvist, biträdande kvalitetschef och processledare på barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen har jobbat med jämställdhet i många år och kommit olika långt på förvaltningens olika enheter. I grunden handlar det om att förändra sitt förhållningssätt så att invanda könsmönster bryts, berättar Stina Edqvist. Barnen måste få möjligheter att utvecklas utan att begränsas av de befintliga könsrollerna. Det är viktigt för dem som individer men också för hela samhället. Stina har varit samordnare och jobbat specifikt med att ta fram statistik och anvisningar för hur man kan jobba med analyser. Det mest intressanta i arbetet har varit teateräventyr inom förskolan, för att hitta nya sätt att arbeta med könsroller och överskrida dem. Det är inte bara teoretisk kunskap. Istället handlar det om att hitta vardagsnära verktyg som pedagoger kan ha nytta av. Eftersom barn- och utbildningsförvaltningen är fokuserade på kunskapsresultat blir könsuppdelad statistik som instrument mycket intressant. I Eskilstuna kommun har kunskapsresultaten i grundskolan försämrats. Pojkar upplever skolan som alltför teoretiserad i dag och väljer därför i allt högre grad yrkesinriktade program som av tradition riktar sig mot pojkar. På Barn- och utbildningsförvaltningen pågår ett ständigt resonemang om hur man ska få i synnerhet pojkar att bli mer intresserade och motiverade av att studera för att för bättra behörigheten och öka valmöjligheterna, berättar förvaltningschef Tommy Svensson. Här är vår utmaning att bryta mönster och försöka hitta motivationsfaktorer samt kunna visa att ett annat val än det jag först tänkt göra, kan vara en framgångsväg. Tommy Svensson tycker att jämställdhetsarbetet påverkat honom, i allt från bedömningar till beslut och bemötande, och att medvetenhetsgraden på förvaltningen är stor. Det märker jag genom att man samtalar, diskuterar och argumenterar. Ibland säger man saker man inte tänkt igenom. Då kan någon säga: men hur tänker du nu. Vi påminner varandra och det funkar rätt så bra. Processledare tom feb 2011

18 Jämställt arbete hos arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Ännu bättre kommunal service Alla invånare har rätt till en jämställd medborgarservice. Arbetsmarknads- och familjeförvaltningens utvecklingsarbete går ut på att alla, oavsett kön, ska få en rättvis del av kommunens resurser. Förvaltningen vill att flickor, pojkar, kvinnor och män ska få ett likvärdigt bemötande av personalen. Service och tjänster ska kvalitetssäkras och vara lika tillgänglig, ha lika hög kvalitet och vara lika väl anpassad för alla. Utvecklingsarbetet ska leda till konkreta och bestående förbättringar, ett arbete som gynnar invånarna i Eskilstuna. Att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet och inom alla beslutsfattande delar handlar om att synliggöra vem får vad, på vilka villkor och varför.

19 Jämställt bemötande och jämställda beslut Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen deltar i utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet i Eskilstuna kommun. Chefer och strateger inom förvaltningen har inledningsvis utbildats i jämställdhetsintegrering och genustänkande. Förvaltningen har sedan valt att titta närmare på bemötande inom familje rätten, som hjälper familjer och enskilda med familjerättsliga frågor. Med en kollegie granskning ville man bland annat ta reda på om samtalsledaren låter båda parter komma till tals, och om man talar om barnet utifrån kön eller barnets faktiska behov. Samtalsledarens roll är att få till ett samtal på lika villkor samt att utgå från barnets bästa. Könsuppdelad statistik förs på ett flertal områden inom förvaltningen, vilket gör det lätt att studera hur resurser fördelas mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Men statistiken har av tradition varit könsuppdelad när man redovisar volym, inte effekter. Genom att analysera styrdokument kring budget, verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser har man idag djupare kunskap och förståelse för vad statistiken står för, varför fördelningen ser ut som den gör och vad det ger för effekter. Lina Simola, lokal processledare på arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Med kollegiegranskningen som gjordes inom familjerätten ville man bland annat se om det fanns invanda könsrollsmönster som man behövde slipa bort. Vi fick en bekräftelse på att det vi gör är rätt. Samtidigt ökade vi medvetenheten kring jämställdhetsfrågor och började ifrågasätta vad vi gör och hur vi gör det, berättar Lina Simola. Hon tycker det är viktigt att inte nöja sig med statistiken utan gräver vidare. Det handlar om att ge en lika träffsäker service till alla oavsett kön. Familjerätten vågade sätta sin verksamhet under lupp och Lina Simola hoppas att det kan inspirera andra att granska sig själv, och ta till sig av den ökade kunskapen som det ger. Hon anser att jämställdhetsintegrering är helt klart något som höjer kvaliteten i verksamheten, men för att säkra kvaliteten krävs det att fler äger frågan och att det genomsyrar vardagen. Det får inte vara en isolerad friggebod som ligger vid sidan om huset. Alla ska känna till det. Det ska, så att säga, in i det stora huset och in i vardagsarbetet! Lina Simola tycker att hela kommunen har blivit bättre på jämställdhet. Och arbetet som lokal processledare har gjort att hon blivit mer uppmärksam. Vi ska veta vad vi gör, varför vi gör det och hur det påverkar. Det har jag lärt mig. Och genom att ta med aspekten kön i sin analys får man mycket annat på köpet. Genom att göra servicen mer tillgänglig har förvaltningen haft förhoppningen att nå fler grupper. Detta har också skett, berättar Anne Levirinne Malak som är chef för arbetsmarknad- och familjeförvaltningen. Formerna för hur vi erbjuder våra tjänster har betydelse. Det är viktigt att ha med sig när vi bygger våra tjänster, säger hon. Anne Levirinne Malak arbetade tidigare i en annan kommun, där man inte på långa vägar jobbar lika aktivt och målmedvetet med jämställdhet som i Eskilstuna. Vi har med ganska små medel fått upp ögonen för hur det ser ut och hittat områden där vi bedömt att vi kan gå vidare. Jag tror det är viktigt att ämnet blir gripbart och att man skapa mobilitet, säger hon. När man sedan ser att man kan jobba vidare så skapar det motivation. Det är härligt när vi ser att det fått genomslag.

20 Jämställt arbete hos Eskilstuna Kommunfastigheter AB Jämställt på Kommunfastighet för nöjdare kunder I likhet med kommunens förvaltningar har det kommunägda Eskilstuna Kommunfastigheter AB deltagit i utvecklingsarbetet. Ännu bättre kommunal service Alla invånare har rätt till en jämställd medborgarservice. Jämställt arbete hos Eskilstuna Kommunfastigheter AB går ut på att alla, oavsett kön, ska få en rättvis del av kommunens resurser. Företaget har granskat utformningen av aktiviteter riktade till hyresgäster och utarbetat rutiner för uppföljning. Ett exempel på detta är könsuppdelad statistik över besöken på Mötesplats Söder. Kommunfastighet har också ur ett jämställdhetsperspektiv inventerat material såsom annonser, årsredovisningar, anslag och utskick. Vidare har chefer, förvaltare har lagledare har deltagit i utbildning i jämställdhetsintegrering och cirka 270 medarbetare med kundkontakt har genomgått genusutbildning, En mall för hur företaget ska kunna följa upp felanmälan och bemötande ur ett jämställdhetsperspektiv utarbetas under våren 2011, berättar Kjell Söderholm, informations ansvarig och lokal processledare på Eskilstuna Kommunfastigheter. Med erfarenheterna från utvecklinsgarbetet har Kommunfastighets styrelse beslutat att hyresgäst aktiviteter och kundservice ska vara jämställd med hänsyn till representation och resurser. Nu handlar det om att vi i det ordinarie arbetet och i bemötandet med flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ge en jämställd service för att skapa nöjda kunder, säger Gert Dahlén, personalansvarig på Kommunfastighet som från årsskiftet har ansvaret för det fortsatta arbetet. Hans Georg Wahlberg är VD på Kommunfastighet: Genom systematiskt arbete i vårt verksamhetssystem säkerställs att jämställdhetsperspektivet alltid beaktas i våra olika processer. Det gäller såväl i kontakterna med våra kunder som internt medarbetare emellan. Arbetet ska bedrivas långsiktigt och enligt principen om ständiga förbättringar. Genom olika former av kvalitetsmätningar säkerställer vi hur våra resurser fördelas och att vi uppnår jämställdhetsintegrering. Förvaltningen vill att flickor, pojkar, kvinnor och män ska få ett likvärdigt bemötande av personalen. Service och tjänster ska kvalitetssäkras och vara lika tillgänglig, ha lika hög kvalitet och vara lika väl anpassad för alla. Utvecklingsarbetet ska leda till konkreta och bestående förbättringar, ett arbete som gynnar invånarna i Eskilstuna. Att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet och inom alla beslutsfattande delar handlar om att synliggöra vem får vad, på vilka villkor och varför. Processledare 2009/2010