Program inför tematisk tillägg om vindkraft till ÖP

Transkript

1 VINDKRAFT I ÖRKELLJUNGA Program inför tematisk tillägg om vindkraft till ÖP

2 Projektledare: Gertrud Richter Författare: Anne-Lie Mårtensson & Ingvar Svensson, SWECO AB 2

3 BAKGRUND Kommunfullmäktige har antagit en ny översiktsplan, ÖP07, för Örkelljunga kommun. Under tiden som denna arbetats fram har synen på potentialen av vindkraft förändrats. En ny vindkartering har gjorts för hela landet, vilken visar på en större potential för vindkraft i skogsbygderna än man tidigare trott. Detta tillsammans med att regeringen tagit en tydlig ställning för vindkraftsutbyggnad har gjort att intresset för att bygga vindkraftverk i Örkelljunga kommun ökat kraftigt det senaste året. Frågan om hur och var dessa kan och bör lokaliseras i kommunen har därför uppkommit. Örkelljunga kommun vill skapa bra förutsättningar för en utbyggnad, som kan ske i samklang med andra intressen i kommunen. Syftet med följande program är att ge en första överblick över potentiella vindkraftsområden samt att klarlägga strategiska frågor att ta ställning till inför det fortsatta planeringsarbetet. Programmet utgör en start för en dialog med invånare, exploatörer, grannkommuner m.fl. vad gäller vindkraftsutbyggnad i Örkelljunga kommun. Figur 1. Vindkartering, Uppsala universitet 3

4 POTENTIAL FÖR VINDKRAFT I ÖRKELLJUNGA Intresset för vindkraftsetablering Intresset för att etablera vindkraft i kommunen är relativt nytt, och det fi nns ännu inga uppförda vindkraftverk. Däremot fi nns ett antal förhandsbesked och ansökningar om bygglov för att få uppföra vindkraftverk. I dagsläget motsvarar dessa förfrågningar totalt sett 24 vindkraft. Två tredjedelar av dessa fi nns i den norra och östra delen av kommunen. Vindenergiförhållandena i kommunen Uppsala Universitet har på uppdrag av Energimyndigheten gjort en vindkartering. Beräkningen har genomförts för medelvindar på 72 meters höjd. Bäst potential för vindkraft i kommunen fi nns mot gränsen till Halland i norr samt mot gränsen till Hässleholm i nordost. Vindhastigheten i dessa områden är bland de högsta i Skåne, vilket kan ses på kartan på föregående sida. Vindenergin är alltså i princip lika hög i Örkelljungas skogsområden som på skånska slättbygden enligt Uppsala Universitet. Ju högre vindhastighet desto mer energi kan utvinnas genom vindkraft. Var gränsen går för vindkraftsproduktionens lönsamhet beror bl.a. på investeringskostnader och driftskostnader samt det elpris som producenten får. I samband med att Energimyndigheten skulle bedöma vilka områden som är av riksintresse, utgick myndigheten ifrån att områden med en genomsnittlig vindenergi på minst 6,5 m/s på 72 meters höjd kunde anses vara intressanta för etablering av vindkraft. Med detta som utgångspunkt kan hela Örkelljunga kommun anses ha tillräcklig vindstyrka för att vara intressant för vindkraftsetablering. Men även t.ex. möjlighet till uppkoppling till elnät och anslutning till vägnätet krävs. Riksintresse för vindkraft och utredningsområden för vindkraft I samband med Energimyndighetens arbete med att peka ut områden för riksintresse vindkraft fi ck kommunen områdesförslagen på remiss. Kommunen gjorde då en första grov urskiljning av områden som skulle kunna anses vara av riksintresse. Dessa områden har i översiktsplanen, ÖP07, redovisats som utredningsområden för vindkraft, dvs. områden där förutsättningarna behöver utredas vidare. Samtliga utredningsområden ligger utmed E4:an. Energimyndigheten har den 21 maj 2008 redovisat sina riksintresseanspråk vad gäller vindkraft. Inget riksintresseområde för vindkraft anges för Örkelljunga kommun. 4

5 Figur 2. Vindpotentialen i Örkelljunga kommun. Mörkblå fält visar vindstyrkor på 7,5 m/s på 72 meters höjd över marken, medan de ljusare blå visar 7,0 m/s. Vitt område har lägst vindenergi, 6,5 m/s. Röda prickar visar var det kommit in vindkraftsärenden i kommunen. Utrednings-områden för vindkraft enligt kommunens översiktsplan ÖP07, är markerade med röd ram. Såväl kommunens första bedömning av intressanta vindkraftsområden, som vindkraftsexplotörernas huvudsakliga intresse ligger i den norra delen, där vindarna även verkar bäst enligt Uppsala universitets vindkartering. 5

6 ANDRA INTRESSEN I KOMMUNEN Det är viktigt att utbyggnaden av vindkraft i kommunen sker på ett hållbart sätt. Det handlar dels om att på bästa sätt ta hand om potentialen för energiproduktion, dels om att utbyggnaden i första hand bör ske på platser där intrång inte görs i andra samhällsintressen. Möjligheten till tätortsutveckling, kollektivtrafi kförsörjning och en rik boendemiljö vad gäller natur- och kulturmiljöer är av största vikt för kommunen. I översiktsplanen ÖP07 redovisas de allmänna intressena. Den bärande tanken i översiktsplanen är att samhällsutvecklingen ska baseras på ryggraden och upplevelsestråken. Ryggraden står för huvuddelen av bebyggelsen, infrastrukturförsörjningen och servicen. Upplevelsestråken utgörs av levande utveckling på landsbygden i form av landsbygdsmiljöer med bebyggelse och värdefulla natur- och kulturmiljöer som genom att knytas samman av vandringsleder, vägar etc. kan erbjuda goda rekreationsmöjligheter och förutsättningar för en besöksnäring. Boende och bebyggelse Ca 75% av de boende bor i det som i översiktsplanen kallas kommunens ryggrad. Samtidigt fi nns det många enskilda bostadshus på landsbygden i Örkelljunga. Det kommer även framöver fi nnas ett stort intresse för att bygga enskilda bostadshus på landet. Den spridda bostadsbebyggelsen innebär en begränsning för vindkraftsutbyggnaden. För att klara en rimlig ljudnivå och skuggstörning och inte heller visuellt dominera utsikten från bostaden behöver vindkraftverk ett respektavstånd till bostäder. Normalt sett krävs ett avstånd på cirka 500 meter för att klara de ljudnivåer som Naturvårdsverket rekommenderar. På kartan nedan redovisas områden som har mer än 500 meter till enskilda bostadshus. Områdena indikerar var det kan fi nnas möjlighet till vindkraftsetablering. Dock måste påverkan på boendemiljön bedömas i varje enskilt fall utifrån lokala förhållanden. Möjligheten till ny bebyggelse i anslutning till befi ntliga tätorter och byar bör prioriteras framför vindkraftsutbyggnaden i kommunen. Huruvida vindkraftsutbyggnaden bör ha företräde framför det enskilda intresset att bygga ett enskilt bostadshus inom ett område lämpligt för vindkraft beror på vilken strategi kommunen väljer för utpekande av vindkraftsområden. Identifi eras små väl avgränsade områden bör vindkraften ges företräde framför bostadsbebyggelse. Väljer kommunen däremot att avgränsa större områden för vindkraft, kan enstaka bebyggelse tillåtas, då det inte per automatik begränsar möjligheten till vindkraftsutbyggnad i lika hög grad. Figur 3. Kommunens visionsbild, ÖP07. 6

7 Figur 4. Bebyggelsefria områden. Gråmarkerade områden omfattar tätorterna och planerad utvidgning av dessa samt enskilda bostadshus med ett respektavstånd på 500 m. De vita områdena visar var det kan vara möjligt att etablera vindkraft. Vid en reell lokalisering av vindkraft behöver dock fördjupade studier av konsekvenser för närboende göras även inom vitmarkerade områden. 7

8 Verksamheter och infrastruktur Figur 5. Planerade och befi ntliga verksamhetsområden (gråmarkerade områden) samt storskalig infrastruktur i kommunen. Kommunen ser gärna en samlokalisering av vindkraft till dessa exploateringar. Rödmarkerad sträckning visar Europabanan med tillhörande buffert på 150 m. Röda prickar visar var miljöfarlig verksamhet fi nns enligt Länsstyrelsens material, vilket beroende på typ av anläggning möjligen kan motivera en samlokalisering av vindkraft, för att t.ex. samla bullrande verksamheter. Örkelljunga kommun har ett gott företagsklimat med fl era olika typer av verksamheter representerade. Tyngdpunkten ligger inom verkstadsindustrin, kommunikation och handel. De fl esta verksamheterna ligger idag i Örkelljunga och Skånes Fagerhults tätorter. Nya stora verksamhetsområden fi nns vid Skåneporten och vid trafi kplats 73. Kommunen förordar att enstaka verksamheter som inte kräver skyddsavstånd till bostäder integreras i befi ntliga tätorter. Miljöfarliga verksamheter och ytkrävande verksamheter som lager och handel med sällanköpsvaror placeras lämpligast längs med väg E4:an, enligt översiktsplanen, ÖP07. Vindkraft kan i många fall kombineras med verksamhetsområden. Fördelen med detta är att samla storskaliga och kanske bullrande verksamheter och istället bevara mer oexploaterade och tysta delar av kommunen från nya tekniska inslag. Samtidigt kan det krävas skyddsavstånd kring vindkraftverk till platser där människor ofta uppehåller sig. Det krävs därför mer detaljerade studier av verksamhetsområden för att kunna avgöra huruvida vindkraften och verksamheten kan samordnas. Vindkraftverk kan samlokaliseras med infrastruktur som vägar och järnvägar, där det redan fi nns höga bullernivåer. Vägverket och Banverket kräver ur trafi ksäkerhetssynpunkt ett skyddsavstånd på vindkraftverkens totalhöjd mellan vindkraftverk och väg/ järnväg. Kommunens ambition är att försöka värna om de tysta miljöerna med stort rekreationsvärde och är därför särskilt intresserade av att studera vindkraftsmöjligheterna i anslutning till E4:an. Samtidigt fi nns utmed E4:an ett reservat för en framtida Europabana snabbtågförbindelsen från Hamburg till Stockholm via Helsingborg. Det redovisade spårreservatet har inte detaljstuderats och det är också osäkert var järnvägen kommer att förläggas. Ett möjligt förhållningssätt för kommunen kan utifrån alla dessa osäkerheter vara att inte ta hänsyn till Europabanan då lämpliga vindkraftsområden pekas ut, men att tydliggöra för en eventuell exploatör att det i framtiden kan komma att uppstå en intressekonfl ikt. Ett annat förhållningssätt är att anta att den i översiktsplanen redovisade spårsträckningen kommer prioriteras. Närzonen kring denna bör då fredas från exploatering som kan hindra den kommande Europabanan. Därför redovisas i kartan ovan en vindkraftsfri zon på 150 meter på ömse sidor om Europabanan. 8

9 Värdefulla miljöer Örkelljunga har många värdefulla natur- och kulturmiljöer. Hallandsåsen östligaste del når in i kommunen och erbjuder goda rekreationsmöjligheter. Skåneleden knyter samman Hallandsåsen med området kring Lärkesholmssjön till Natura 2000-området Värsjön och leder sedan vidare österut mot den skånska ostkusten. Kommunen vill värna om sina oexploaterade naturmiljöer som har ett stort regionalt värde. Det råder i Skåne brist på miljöer där man kan njuta av tystnaden. De områden som i översiktsplanen ansetts ha höga naturvärden föreslås därför inte pekas ut som lämpliga för vindkraftetablering i första hand. Kanske kan vindkraft uppföras i ett naturskönt område utan att negativt påverka de värden som fi nns i området. Vill kommunen hellre hålla större landskaps-partier fria från vindkraftsetableringar och istället stödja större mer industriella vindkraftsetableringar i andra områden+ I så fall kanske intrång kan accepteras i något naturskönt område. Detta kräver dock tydlig redovisning vilka allmänna intressen kommunen avser beakta och vilka konsekvenser en vindkraftsetablering skulle medföra i de områden som avses bibehållas oexploaterade. Kartan nedan bör i den fortsatta arbetet med tillägget till ÖP 07 kompletteras med en analys av oexploaterade och bullerfria områden. För att få ett tillräckligt bra underlag för bedömning av vilka värdefulla områden som är olämpliga för vindkraft behövs en fördjupad studie av vari värdena ligger och hur vindkraften upplevs störa dessa. I kartan nedan redovisas följande områden: Regionalt värdefulla kulturmiljöer Våtmarker och ytvatten Natura 2000 (SCI) Riksintresse för naturvården och friluftslivet Tätortsnära natur som länsstyrelsen anser bör skyddas Upplevelsestråk och grönytor enligt översiktsplanen Områden enligt kommunens naturvårdsplan Figur 6. Värdefulla miljöer. Skrafferade områden visar de riksintressen för naturvård och friluftsliv som fi nns i kommunen. 9

10 Landskapsperspektiv Örkelljunga kommun ligger i skogsbygden. I princip all obebyggd mark är skogsbevuxen. Öppen mark fi nns främst utmed vägarna och i anslutning till byarna. Enligt den regionala landskapsanalys som genomförts inom ramen för landsbygdsprogrammet ligger Örkelljunga på gränszonen mellan två olika landskapskaraktärer: den nordskånska furuskogsbygden samt den nordskånska skogsbygden. För vindkraftsetablering innebär skogslandskapet helt andra förutsättningar än den öppna slättbygden i södra Skåne. Då man i slättlandskap talar om behovet av stora avstånd mellan grupperna för att kunna hålla isär dem blir denna fråga troligen inte lika avgörande i en skogsbygd för hur vindkraftsutbyggnaden kommer att upplevas. Då man rör sig i skogsbygd får man inte heller samma överblick över landskapet och effekten kan bli att man istället stundvis får en skymt av delar av anläggningen. I kuperad skogsterräng är det troligen inte lika avgörande att vindkraftverken inom en grupp har samma tornhöjd, som på en öppen slättbygd. Vid analysen av landskapspåverkan blir troligen det viktigaste att identifi era viktiga punkter där överblickar ges, t.ex. vissa vägpartier som ligger högt i landskapet, eventuella utblickar från Hallandsåsen osv. Visualiseringar och visibilitetsstudier blir viktiga vid utformningen av vindkraftsanläggningarna. Landskapet är dynamiskt och förändras ständigt, så också skogsbygden. Skog avverkas och ny planteras. När landskapspåverkan från en tänkt vindkraftsetablering beskrivs bör därför resoneras kring vad skogsbrukets skötsel kan innebära. Är skogen avverkningsklar eller kommer den med största sannolikhet att stå kvar i femtio år till. Vad innebär en skogsavverkningen för landskapsbilden och vad innebär den för vindkraftsanläggningens landskapsbildspåverkan? På kartan kan utläsas att antalet öppna landskapsrum i kommunen är få. Vindkraftsetablering i dessa kan komma att upplevas som stora och dominerande i de oftast små öppna landskapsrummen som ger välkomna avbrott i skogsbygden. Några av de förfrågningar om vindkraftsetablering som kommit in till kommunen ligger i sådana öppna landskapsrum. Likaså ligger ett av kommunens föreslagna utredningsområden för vindkraft i ett öppet landskapsrum. Bör kommunen värna om dessa öppna landskapsrum och istället koncentrera vindkraftsutbyggnaden till skogsområden? Figur 7. Örkelljunga består till stor del av skogsmark, se gröna ytor på kartan. Sträckad linje visar var skiljelinjen mellan de två landskapskaraktärerna enligt Skånes landsbygdsprogram går. Röda prickar visar vindkraftsärenden och rödmarkerade områden kommunens förslag på utredningsområden för vindkraft i ÖP07 10

11 POTENTIELLA OMRÅDEN FÖR VINDKRAFT En första bedömning av vilka områden som kan vara intressanta för vindkraft redovisas på kartan nedan som vita områden. I dessa områden fi nns inga bostäder och inte heller några starka allmänna intressen. På kartan har markerats de områden som har bäst vindförhållanden. Samtidigt kan förändrade marknadsförutsättningar etc snabbt ändra nivån för vad som anses vara en lönsam vindkraftsinvestering. Därför kan vindenerginivån ses framförallt som en indikation var det är extra intressant att etablera vindkraft. Hur kommunen väljer att gå vidare med vad som anses lämpliga områden för vindkraftsetablering beror på vilken strategi man vill utgå ifrån, se sid 12. Oavsett denna bör en fördjupad analys avseende boende, angränsande miljöer, landskapsbildsförhållanden etc göras för de områden som kommunen anser lämpliga. Figur 8. Vita områden kan potentiellt vara intressanta för vindkraftsetablering. Här fi nns inga dokumenterade starka motstående intressen. Hänsyn har tagits till allmänna intressen som redovisats tidigare i detta program: bebyggelse, värdefulla miljöer samt begränsningar i anslutning till infrastrukturanläggningar. Även sjöar är exkluderade från de potentiella vindkraftsområdena.svarta linjer visar vindhastigheten. Blå områden visar befi ntliga och planerade verksamhetsområden. Röda punkter visar vindkraftsärenden och röda områden visar utredningsområden för vindkraft enligt översiktsplanen. 11

12 STRATEGISKA FRÅGOR ATT TA STÄLLNING TILL Styrning av vindkraftutbyggnaden Utvecklingen inom vindkraftssektorn går mot allt större verk. Idag kan ett verk med en effekt av 2-3 MW och en tornhöjd av uppemot 100 meter anses som standard. Detta är storlekar som inte riktigt har förutsetts tidigare. Nytt är också att utbyggnaden i framtiden främst förväntas att ske i skogsbygd, där vindförhållandena efter den senaste vindkarteringen visar sig vara bättre än man tidigare känt till. Bebyggelsestrukturen är dessutom oftast glesare i skogsbygden. Vindkraften är en känslig fråga. Många närboende är kritiska till verk som etablerats i deras närhet och klagomål framkommer. Det fi nns därför anledning att noga pröva och överväga hur den kommande storskaliga utbyggnaden av vindkraften ska hanteras. Gällande översiktsplan i Örkelljunga styr inte i tillräcklig omfattning etableringen av vindkraftverk. Riktlinjer behövs därför för att utveckla etableringarna så att en harmonisk landskapsbild kan uppnås och störningar på omkringliggande bebyggelse kan undvikas. Utbyggnad av vindkraften bör ses som en industriell verksamhet med de åtföljande hänsynstaganden som en sådan verksamhet innebär. Storskalig eller småskalig utbyggnad En viktig fråga som kommunen bör ta ställning till är vilken typ av utbyggnadsstrategi man vill arbeta efter och hur den skall styras. Ska tillägget till ÖP peka ut områden lämpliga för vindkraft? Eftersträvas stora samlade vindkraftparker eller utspridda mindre verk? Hur många vindkraftverk eller hur mycket vindkraftsproducerad el vill kommunen bidra med? Fördelen med att peka ut områden lämpliga för vindkraft är att kommunen styr lokaliseringen av verken och att andra intressen och exploateringar kan planeras utifrån detta. En policy som är för generell, eller etableringar som bara styrs genom t.ex bygglov kan lätt leda till en okontrollerad och oplanerad utveckling. För att hitta en lämplig lokaliseringsstrategi är det viktigt att såväl kommuninvånare som vindkraftsintressenterna är med i planeringen. Detta är erfarenheter som erfarits i Laholms kommun* och man har därför valt att styra upp kommande vindkraftetableringar genom en fördjupad översiktsplan som pekar ut ett antal områden i kommunens inland. I dessa områden med goda vindförhållanden har överväganden gjorts mot andra allmänna och enskilda intressen. Planläggning eller enbart bygglov (PBL)? Hur den kommunala prövningen av vindkraftanläggningar skall gå till diskuteras för närvarande i många kommuner. De lagar som styr vindkraftsutbyggnaden har utretts av Miljöprocessutredningen, som i delbetänkandet Prövning av vindkraft (SOU 2008:86) lämnat förslag till förändringar av såväl Miljöbalken som Plan- och bygglagen. Förslaget, som varit ute på remiss, föreslås i betänkandet träda i kraft 1 juli Det fi nns för- och nackdelar med detaljplaneläggning av vindkraftanläggningar respektive bygglovsförfarande. Fördelen med detaljplan är att man får en mer allsidig och detaljerad prövning av alla aspekter av vindkraftutbygganden och en mer kontrollerad utbyggnad. Dessutom ger detaljplanen en större säkerhet för verksamhetsutövaren. Nackdelen är att stora markområden tas i anspråk och det fi nns vissa regler som kan begränsa markens utnyttjande för t.ex jakt. Det fi nns dock även en möjlighet att kombinera mindre frimärksplaner med områdesbestämmelser (se nedan). Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och vissa anläggningar, däribland vindkraftverk, sker normalt genom detaljplan. För enstaka verk eller mindre grupper kan denna prövning eventuellt ske med stöd av undantagsbestämmelse i 5 kap 2 plan- och bygglagen, i bygglov. För större grupper torde det med stöd av bl.a. förarbetena i proposition 1992/93:60, ändring i miljöskyddslagen mm, inte råda någon tvekan om att en åtgärd som har betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplan. Uppförande av vindkraftverk är bygglovpliktigt men bygglovplikten kan undantas i detaljplanen. Med hänvisning till detta bör nya etableringar av grupper av vindkraftverk föregås av detaljplaneläggning. Detta leder till en mer systematisk genomgång av konsekvenser liksom att infl ytandet från berörda ökar. Det skapar även en större enhetlighet i bedömningsgrunderna och möjligheter fi nns att upprätta avtal för genomförandet mellan kommun och exploatör. I samband därmed skall också avtal mellan exploatör och kommunen upprättas, som bl.a. reglerar avvecklingen av uttjänta vindkraftverk. Strävan bör vara att detaljplanen utformas så att bygglovplikten vid genomförandet kan tas bort genom en planbestämmelse. * Laholms kommun har lång erfarenhet av vindkraftetableringar. Kommunen har tagit fram en väl genomarbetad fördjupad översiktsplan för vindkraft med utpekade områden som nu tillämpas för etablering av ett 100-tal stora vindkraftverk, främst i kommunens inland kring Knäred. 12

13 Det fi nns nackdelar med att via detaljplan styra upp markanvändningen för stora områden bara för att vindkraftverk skall kunna uppföras inom avgränsade delar, t.ex när det gäller jakt. Ordningslagens bestämmelser enligt 3 kap 6 gäller inom detaljplanelagt område, vilket innebär att tillstånd måste sökas hos Polismyndigheten för skjutning med eldvapen. I princip finns följande alternativ att tillgå vid prövningen inom kommunen: Enbart prövning med bygglov Frimärksplaner kring varje verk kombinerat med områdesbestämmelser Detaljplan för hela området för vindkraftparken Detaljplan för hela vindkraftparken kombinerat med områdesbestämmelser för det omkringliggande område som omfattas av störningar av t.ex ljud och skuggor, dvs ett område upp till från närmaste vindkraftverk Innan detaljplanen upprättas skall en miljöbedömning göras för att avgöra om planen kan anses innebära betydande miljöpåverkan eller ej. Anmälan eller tillstånd (miljöbalken) Förutom detaljplan och eventuellt bygglov enligt i plan- och bygglagen, krävs anmälan eller tillstånd enligt Miljöbalken. För anläggningar över 25 MW krävs tillstånd hos länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Många exploatörer söker dock frivilligt tillstånd för att säkra sin verksamhet på sikt. För mindre verk skall anmälan göras till kommunens miljönämnd. Parallell planering och prövning Tillstånds/anmälningsprocessen bör integreras i arbetet med detaljplaneläggningen för att ge en samlad och effektiv hantering av etableringen. Vid en sådan samlad process kan miljökonsekvensbeskrivningen samordnas och andra prövningar avseende strandskyddsbestämmelser, kulturminnesfrågor, nätkoncession, servitut mm. hanteras. Hur detaljplane/tillståndsprocessen skall ske och hur resultatet av denna bör se ut är en fråga som kan behöva studeras närmare. Samordning med närliggande vindkraftparker En annan fråga som dykt upp under senare tid är samordningen av intilliggande ansökningar om att få bygga vindkraftverk. Det bör ställas krav på att vindkraftgrupperna antingen ligger tydligt åtskilda, dvs minst 3 km mellan grupperna eller att de samordnas till en samlad väl avgränsad grupp. Vindkraftverken skall trots allt stå på platsen mellan år. Det är viktigt att grannkommuner diskuterar såväl sina kommunala planeringsstrategier och konkreta vindkraftsförfrågningar för att möjliggöra en lämplig vindkraftsutbyggnad. Andra problem som kan uppstå i samband med närliggande grupper är att de är i olika fas med varandra och att en exploatör kan tvingas vänta in en annan exploatör eftersom Länsstyrelse/kommun ofta vill se en samlad bild av hela etableringen. Ljudstörningar och skuggeffekter Eja Pedersen, Högskolan i Halmstad har i en doktorsavhandling redovisat undersökningar av hur ljud från vindkraftverk påverkar närboende. Studier har bl.a. gjorts i Laholms kommun. Syftet med avhandlingen har också varit att undersöka hur andra faktorer påverkar upplevelsen av ljudstörningen. Resultaten från undersökningarna pekar på en samverkan mellan ljudnivån och den visuella påverkan, en förändrad landskapsbild. Bl.a. talar man i dessa undersökningar, liksom andra internationellt, om den s.k. synvinkelns betydelse. Ju större del av synvinkeln som upptas av vindkraftverket desto större störning kan förväntas. Detta innebär att ett högt vindkraftverk kräver ett större avstånd till omgivande bebyggelse oavsett ljudnivå och skuggbilder. Till detta läggs att vindkraftverket är i ständig rörelse. Risken att störas av vindkraftljud är större om man ser vindkraftverket från sin bostad. Risken är också större i landsbygdsmiljöer jämfört i villaområden då det i dessa områden fi nns andra ljud som maskerar. Vid studien i Laholm konstaterades att 20 % av de närboende var mycket störda av ljudet från vindkraftverk vid vistelse utomhus vid ekvivalenta ljudnivåer (dygnsmedelvärde) på över eller lika med 37,5 db(a). Undersökta områden i Laholms kommun är bebyggda med vindkraftverk huvudsakligen mellan kw och är belägna på slättlandet i jordbruksbygd med relativt låga bakgrundsnivåer. Enligt Pedersen är denna situation att betrakta som worst case, dvs. etablering av vindkraftverk inom andra områden t.ex. skogsbygden, till havs eller i närheten av tätorter ger en maskering av ljudet vilket minskar störningen. Upplevelserna av ljudet från vindkraftverk i skogsbygder blir sannolikt något annorlunda än i slättlandskapet. Bakgrundsnivåerna är ofta låga, vilket ger ljudet från vindkraftverk möjlighet att lättare nå fram. Å andra sidan maskerar vegetationen i skogen ljudet. Enligt vissa undersökningar maskerar barrskog vindkraftsljud bättre än lövskog. Skuggbilder i omgivningen uppträder då vindkraftverkets rotorblad bryter solens strålar. De påverkar en viss plats då rotorbladen står i 90 o vinkel mot solen och då solen står i visst läge på himlen. De antal skuggtimmar som då kan beräknas är s.k. teoretisk skuggtid. Förekomsten av skuggbilder är starkt väderberoende. Problemet med skuggbilder kan förväntas öka då verken blir högre. För skuggbilder fi nns inga nationella riktvärden för antal skuggtimmar. I Boverkets Handbok anges att den faktiska skuggtiden då periodiska skuggeffekter uppträder på en störningskänslig plats bör begränsas till 8 timmar per år. Vindkraften utgör en ny typ av industriarkitektur som möter landskapet. Till skillnad från annan mer gradvis förändring av landskapet kan en etablering av vindkraftverk förändra landskapet över en dag. 13

14 Vindkraftsanläggningar är genom sin storlek och rotorbladens rörelser oftast synliga på stora avstånd och utgör dominerande inslag i landskapet. I skogsmiljö skärmar dock ofta topografi och skog av enskilda vindkraftverk på nära håll och det stora avståndet mellan verken, ofta m mellan de nyare stora verken, gör att gruppintrycket först framträder på några kilometers avstånd. Det är därför viktigt att planering av vindkraftsanläggningar utgår ifrån ett helhetsperspektiv på landskapet, och tar utgångspunkt i såväl landskapets naturförutsättningar, som kulturhistoriska och visuella värden. Respektavstånd till bebyggelse Olika kommuner har angivit olika skyddsavstånd mellan bostäder och vindkraftverk. Skyddsavstånd kan dock inte anges generellt sett utan ska ses som en övergripande rekommendation som behöver detaljstuderas vid en konkret vindkraftsetablering. Laholms kommun har antagit en grundregeln för placering av vindkraftverk, där enstaka bostadshus inte bör förekomma inom 500 meter från ett vindkraftverk samt att avståndet till samlad bebyggelse bör vara minst 1000 meter. Detta i praktiken utökade avstånd jämfört med avstånd enbart utifrån ljudnivåer, betingas av att de modernare och högre verken påverkar skuggbilder och utblickar i landskapet på ett annorlunda sätt än de tidigare vindkraftverken. När det gäller ljudet är denna normalt endast ett par decibel högre för de större moderna vindkraftverken. Forskningsrapporter visar att det ofta är upplevelsen av hur stor del av blickfånget som vindkraftverket upptar, som påverkar känslan av störning. Det är därför motiverat att avståndet till bostad ökas till 750 meter i de fall vindkraftverk placeras söder eller väster om bostad, med hänsyn till utblickar från uteplats. 14

15 BEHOV AV FÖRDJUPADE STUDIER I samband med en fördjupning av vindkraftfrågorna behöver fördjupade studier göras utöver det material som tidigare fi nns framtaget i samband med översiktsplanen. Under år 2009 är det möjligt att söka ekonomiskt stöd för framtagande av planeringsunderlag för vindkraft från Boverket. Mellankommunalt samarbete och en utökad dialog med medborgarna premieras särskilt. En övergripande landskapsanalys - För att kunna bedöma inomområden där vindkraftsetablering kan tänkas samordnas med natur- och kulturmiljövärdena eller där de bör undvikas krävs en fördjupad analys av kommunens kulturlandskap. Särskild fokus bör tas på kulturmiljövärdena i kommunen. I analysen bör även ingå att identifi era opåverkade områden och tysta områden. Intressanta kulturmiljödrag bör identifi eras och förslag till hur vindkraften kan förhålla sig till dessa ges. Genom att ha ett tydligt underlag vad gäller landskaps-, natur- och kulturmiljövärden kan kommunen lättare ta ställning för eller emot vindkraftsetablering i olika delar av kommunen och ange tydliga skäl för detta i tillägget till ÖP07. Att enbart hänvisa till att ett område är av riksintresse räcker ej vid en eventuell överprövning av en vindkraftstetablering. Särskilda skäl, eller argument, till varför vindkraftsetablering kan skada värdena behöver anges i tillägget till ÖP07. Inventeringar av känsligt fågelliv bör göras inom områden som föreslås som lämpliga för vindkraftsetablering. Fiktiva fotomontage kan tas tas fram som redovisar hur vindkraftparkerna inom tänkta områden kan se ut från strategiska punkter och välfrekventerade stråk i kommunen. Detta underlättar bedömningen av vilka konsekvenser planeringsunderlaget kan leda till. För att få ett bra planeringsunderlag krävs även en bra dialog med kommuninvånare, vindkraftsexploatörer, grannkommuner och andra myndigheter. I samband med prövningen av vindkraftanläggningar fi nns utöver ovanstående en rad frågor att ta ställning till. Det gäller t.ex Försvarets och Luftfartens intressen, möjligheter till elanslutning samt behov av utbyggnad av ställverk och transformatorstationer. Vid prövningen av anläggningarna bör även den lokala påverkan under byggtiden bedömas. 15

16 16 Sökväg hos SWECO P:\3830\ \