Ni hjälper naturen och kämpar för ett renare hav

Transkript

1 Skolinformation 2011 Ni hjälper naturen och kämpar för ett renare hav Bilder från januari 2011 då en fjärdeklass från Montessoriskolan Polstjärnan besökte oss. Foto: Ulrika Naezer Gryaab rapport 2011:7 Ulrika Wahlström Gryaab AB, Box 8984, Göteborg, Tel växel ,

2 Gryaab jobbar för ett renare hav! Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Gryaab driver ett av Nordens största reningsverk Ryaverket, som ligger på Hisingssidan av Älvsborgsbron i Göteborg. Sedan bolagets tillkomst har det gjorts miljösatsningar på miljarder kronor i tunnlar och reningsverk. Det har resulterat i att regionens vattendrag befriats från utsläpp av avloppsvatten och ett renare hav. Intern- och externrapporter 2006:1 Gryaab, Miljörapport :2 Utredning av Nitrifikationskapaciteten på biobäddarna 2006:3 Kalkat slam som markbyggnadsmaterial lakning och strukturförändring under 16 år. En lysimeterstudie 2006:4 Riskanalys - Mikrobiologiska arbetsmiljöfaktorer. Ryaverket, :1 Gryaab, Miljörapport :2 Elenergirapport :3 Energisammanställning :1 Miljörapport enligt Miljöbalken 2007, Ryaverket 2008:2 Miljörapport enligt Miljöbalken 2007, Syrhåla 2008:3 Skolinformation Det säger ju sig självt rent vatten = bra 2008:4 Dimensionering - Efterdenitrifikationsanläggning med nitrifikationszon 2008:5 Konsekvenser av belastningsökningar på Ryaverket 2008:6 Provtagningar i referensområden 2006/2007 Hushållsspillvatten Del :7 Jämförelse av provtagning i referensområden 1988 och 2006/2007 Hushållsspillvatten Del :1 Miljörapport enligt Miljöbalken 2008, Ryaverket 2009:2 Miljörapport enligt Miljöbalken 2008, Syrhåla 2009:3 Slamhydrolys på Ryaverket fullskaleförsök och slutrapport 2009:4 Energivärde, svavel- och kloridinnehåll i Ryaverkets slam 2009:5 Separerade slamuttag från eftersedimenteringsbassänger - pilotförsök 2009:6 Skolinformation 2009 Jag tycker att det är bra att klasser får besöka Gryaab för då tänker man till när man är vuxen! 2010:1 Prioriterade spårämnen Kategori 2, Gryaab REVAQ 2010:2 Miljörapport enligt miljöbalken 2009, Ryaverket 2010:3 Miljörapport enligt miljöbalken 2009, Syrhåla 2010:4 Kartläggning av oönskade ämnen REVAQ 2009/ :5 Vattenverksslammets bidrag till föroreningshalterna i Ryaverkets slam 2010:6 Omrörarhastighet på ED 2010:7 Tillskottsvatten påverkar Ryaverket höga flöden och föroreningar 2010:8 Provtagning mottagning organiskt material, Ryaverket :9 PRIO-ämnen i övriga verksamheter, :1 Miljörapport enligt miljöbalken 2010, Ryaverket 2011:2 Miljörapport enligt miljöbalken 2010, Syrhåla 2011:3 Testlass av matavfallsslurry till Gryaab innehåll och hanterbarhet 2011:4 Morya a modeling project 2011:5 Hushållsspillvatten, tillförsel av läkemedelsrester 2011:6 Avgasning av aktivt slam 2011:7 Skolinformation 2011 "Ni hjälper naturen och kämpar för ett renare hav" Gryaab AB, Box 8984, Göteborg, Tel växel , info@gryaab.se,

3 Barn mellan år är gamla nog att förstå större sammanhang. Samtidigt är de unga nog att föra det de lärt sig vidare till sina föräldrar. Det är en av anledningarna till att vi prioriterar just årskurs 4-6 i vår studiebesöksverksamhet. Det vi vill att eleverna ska ha med sig när de åker från Gryaab är framför allt varför man bör leva avloppsvänligt, hur man gör det och att det är lätt att göra det. De budskapen vill vi också att de ska föra vidare. Dessutom vill vi att de ska förstå anledningen till att vi behandlar vattnet och att de har en överblick över hur vi gör det. För att kunna jämföra har vi i stort sett använt samma frågeställningar som förra gången. Vad vi framför allt vill veta är hur barnen och lärarna uppfattar besöket. Lär sig barnen något och i sådana fall vad? Lyckas vi påverka deras beteende i önskvärd riktning? Tycker lärarna att studiebesöken är upplagda på ett vettigt sätt? Används vår hemsida av dessa målgrupper? Studiebesökets upplägg Varje höst skickar vi ut inbjudningar till NO-ansvariga på samtliga skolor med årskurs 4-6 i våra ägarkommuner. Lärarna ringer för att boka ett besök. Årskurs 4-6 är en grupp som prioriteras och vi försöker alltid hitta en passande tid. Vi skickar därefter en bekräftelse, en vägbeskrivning och information om hur lärarna kan förbereda eleverna innan de besöker oss. Studiebesöket är upplagt på följande sätt. Klassen hälsas välkommen i foajén utanför filmsalen för att sedan visas in i filmsalen. Där pratar guiden en stund, framförallt om våra tre tumregler: spola bara ner kiss, bajs och toapapper; lämna kemikalier till en miljöstation och använd lite rengöringsmedel eftersom Göteborgsregionen har mjukt vatten. Sedan får barnen se filmen som både visar hur behandlingen av avloppsvattnet ser ut här på Ryaverket och tydliggör våra miljöbudskap. Efter filmen kommer själva rundvandringen. På grund av att verket har växt hinner vi inte visa barnen samtliga steg i vatten- och slambehandlingen, men vi går ändå igenom alla steg med dem. Efteråt samlas vi i foajén igen, där de får ställa ytterligare frågor och vi passar på att upprepa våra tre tumregler. Vi avslutar med att dela ut presenter. Barnen får en nyckelring med vår logotyp och vår hemsidas adress till sig själva och ett doseringsmått för tvättmedel samt en broschyr om de tre tumreglerna att ge till sina föräldrar. Om klassen vill kan de sedan stanna och äta sin matsäck innan de åker tillbaka till skolan. Det finns en del skillnader sedan förra utvärderingen gjordes. Den främsta är att utbyggnaden nu är klar. Det innebär att barnen får se allt vi tänkt att de ska se och att besöket inte störs av att verket samtidigt är en byggarbetsplats. Det innebär även att barnen nu får se våra nya anläggningsdelar, skivfilteranläggningen och efterdenitrifikationsbassängerna. Det innebär också att verket har växt. Och det är därför vi inte hinner visa hela vatten- och slambehandlingen. Det som förändrats sedan förra utvärderingen är att vi inte längre går ner i kulverten med målningen, inte till svallschaktet där man kan se slutet av tunneln eller ner till grovgallren. Den här terminen har heller ingen av de två ordinarie informatörerna varit på plats (på grund av föräldra- och tjänstledighet) så det är två vikarierande informatörer som haft hand om skolinformationen. Vårterminen 2011 Under vårterminen 2011 hade vi besök från 52 skolklasser från årskurserna 4-6. Enkäter med frågor delades ut till alla klasser som var här under våren. Svarsfrekvensen är högre än förra gången. Då fick

4 vi tillbaka 27 klassers utvärdering av 44 (61 procent). I år har vi fått tillbaka 44 av 52 (85 procent). Men vi har i år inte fått svar av lärarna från varje klass. 46 lärare har i och för sig svarat, men de representerar 36 klasser (från flera klasser har två lärare svarat). Lärarna får frågan om vilken kommun de kommer från. Av de 36 klasserna kom 27 från Göteborg och nio från övriga ägarkommuner. Det är en ojämnare fördelning än förra året då 12 av klasserna kom från grannkommunerna och 15 från Göteborg. Klasserna från övriga ägarkommuner kom från Partille, Kungälv och Ale. Det betyder att Mölndal, Lerum och Härryda inte finns representerade (trots att en klass från Mölndal varit här). Någon av de klasser där läraren inte svarat kan ha kommit från Mölndal, men det vet vi inte eftersom att eleverna inte får den frågan av anonymitetsskäl. Frågeställningar 1. Är det praktiska upplägget av skolinformationen bra? Inbjudan till lärarna, vägbeskrivning, film, rundvandring, den avslutande frågestunden och presentutdelning. 2. Görs förberedelser innan och uppföljning efter studiebesöket? Använder lärarna vår hemsida i sina förberedelser och vad tycker de om den? Vad tycker eleverna om vår hemsida? Görs andra förberedelser och uppföljningar som kan stärka vårt budskap? 3. Vad lär sig barnen under studiebesöket? Vet de vad som är okej att slänga/hälla i avloppet och vad man ska göra med övrigt avfall? Vet de hur man bör dosera rengöringsmedel? Kände de till Gryaab och Ryaverket innan de kom hit? 4. Lever barnen som vi lär? Slänger de skräp i en papperskorg? Vad gör de med kemikalier efter användning? Doserar de rätt? 5. Hur värderar barnen Gryaabs verksamhet? Tycker de att det vi gör här är bra eller dåligt? Varför är det bra eller dåligt? 6. Vad tycker lärare och elever om filmen Gryaab för ett renare hav? Förstärker filmen de budskap vi vill förmedla? Tycker elever och lärare att filmen är bra? Svar 1. Är det praktiska upplägget av skolinformationen bra? lärare och elever från 52 klasser besökte oss under våren. Det är ovanligt många. 46 lärare från 36 klasser har besvarat enkäten. 778 barn från 41 klasser har svarat (plus ytterligare fem vars svar inte är giltiga eftersom att det framkom att de inte varit på Ryaverket). Det är en högre svarsfrekvens än vid förra utvärderingen. Inbjudan: Hela 27 lärare anger att de fått redan på möjligheten att göra studiebesök på Ryaverket via en kollega. Åtta har fått reda på det via vår inbjudan och fyra genom vår hemsida. Sex lärare anger att de varit här tidigare, med klasser eller under sin utbildning. En säger att hon/han har ringt hit. Färdsätt: Alla klasser tog sig hit med kommunala transportmedel. 43 lärare svarar också att de tycker att resan fungerat bra eller mycket bra. Tre av dem tyckte trots det att resan hade tagit lång tid eller inneburit många byten. Tre lärare tyckte att transporten funkade sådär eller okej. Vägbeskrivning: På frågan om det var svårt att hitta till oss har 41 lärare svarat nej. Två har lagt till att de dock tycker att det är lite krångligt från hållplatsen ner till grinden. En har hamnat på fel sida om spåren. Fem lärare tycker att det är lite svårt att hitta. Det är några fler än vid förra utvärderingstillfället då ingen tyckte att det var svårt att hitta till oss.

5 Säkerheten: Säkerheten vid besöket uppfattas som god eller mycket god av alla lärare. De två mest kritiska kommentarerna är helt okej och inga anmärkningar. Såhär kommenterar några lärare säkerhetsfrågan: Jag kände mig helt trygg. Bra information, västar, uppdelning av klassen i mindre grupper +++ Bra, men en del elever tyckte att det var otäckt att se vattnet genom gångarnas golv. Rundvandringen: Rundvandringen har i årets utvärdering fått sammanlagt 16 kommentarer från lärarna. Sju av kommentarerna handlar kort och gott om att film och rundvandring var bra, någon preciserar med att det är just kombinationen som är bra, upplägget i sig. Sex kommentarer handlar om att man hade velat se gångarna under jord också, ett par av dem nämner målningen, ett par andra grovgallren och ytterligare två hittegodsavdelningen eller utställningen. De menar med all sannolikhet det skåp vi har som visar en del underliga saker vi hittat i grovgallren. En lärare tyckte att rundvandringen var lagom lång och en att den var lite för lång. Några av kommentarerna låter såhär: Filmen var en bra start som gjorde rundturen väldigt bra. Bra upplägg med film+frågor+rundvandring. Skulle gärna gå lite under mark genom den målade gången och se grovgallret. Förra gången jag var här var vi nere i gångarna, hade varit intressant även vid detta besöket. Vi ställer inga direkta frågor till barnen om just rundvandringen, men fler än tidigare tar upp den ändå på olika sätt. En majoritet kommenterar lukten. 46 kommentarer kan sägas beröra rundvandringen utan att bara ta upp lukten. Av dem är 13 positiva, 17 både och eller neutrala och 16 mer negativa. De som tycker att rundvandringen var positiv talar om att det är kul att se hur det går till, att det är coola maskiner, snygg anläggning och att det var lärorikt. De som är mer neutrala säger att det var kul eller lärorikt, men att det var kallt, att man blev trött eller att det luktade illa. Flera klagar också på flugorna. De negativa eleverna nämner att det inte är kul att titta på bajs, att man bara gick ute och frös, eller att de hade velat gå nere i tunnlarna eller inomhus. Här är några kommentarer. Det var kul. Det var coola maskinger tycker jag. Jag tycker att det var bra så man får se att allt möjligt, och när man får se det kanske man slutar att slänga skräp i toan. Det var ganska kul men det skulle vara roligare om det var innumhus Inte jättekul p.g.a det är inte så kul att kolla på brunt avloppsvatten Två av barnen tyckte att vi ska gå ner i tunnlarna och ett av barnen kommenterade att vi inte längre går ner i källaren. Kul, fast jag hade velat se grovgallret

6 Skivfilteranläggningen fick ett par egna kommentar: Det var kanska kul me den där bygnaden var cool Huset där ni hade skivfiltrena var väldigt snyggt Vädret kan vi inte påverka. Fyra av de barn som är negativa och fyra av de som är både och nämner bara kylan eller regnet som det dåliga. När det gäller rundvandringen är det, som nämnts, annars lukten som får flest kommentarer. Det är så det brukar vara i utvärderingarna. 180 elever tycker att det luktade illa. Några få är överseende och många har som vanligt förslag på lösningar. Flera beskrev att de blev illamående. Det stank som fan!! ÄCKLIGT! Blev spyfärdig och ville bara därifrån. Det luktade ganska illa, men det gjorde inget. Man borde få ha gasmasker på sig när man är där. Guiderna: Vi har ingen specifik fråga om guiderna till vare sig barnen eller lärarna, men både lärare och elever nämner dem när de får uttala sig fritt. Guiderna är mestadels populära, framför allt hos lärarna. Här är några kommentarer. Louise och Ulrika var mycket pedagogiska och förklarade så att barnen förstog trots att några egentligen var för unga (3:or). Trevlig och tillmötesgående personal! Bra med barnen. Proffsig guide. Men för första gången sedan år 2000 är det några som tycker att guiden var svår att höra. Två lärare och tre barn tycker det. Så här skrev en elev: Det var intressant, men när guiden berättade hörde man inte så mycket trots att hon hade högtalare. Guiderna är fortfarande övervägande populära hos barnen. Så här skriver några: Bra och roligt, inget kunde vara tråkigt, Ulrika var vår guide! Vi hade en väldigt bra och trevlig guide, Louise Alfredsson. Guiden får ett MVG Att det var riktigt roligt och våran guide var BÄST! Men ett par barn tycker att det var svårt att förstå, så här säger en:

7 Man pratar bara om samma saker. Och svåra ord! Barnen har skrivit sammanlagt 32 kommentarer om guiderna. 25 av dem handlar om att guiden är bra, jättebra, snäll eller trevlig. Förutom att några tyckte att guiden var svår att höra eller att förstå var det också en som tyckte att hon var sträng eller att det inte var kul när hon berättade. Presenterna: Precis som när det gäller rundvandringen är presenterna inget vi ställer någon direkt fråga om. I årets utvärdering är det en lärare och en elev som nämner presenterna. De tackade helt enkelt för presenterna. Helhetsintrycket: Lärarna ger ett väldigt högt betyg. Samtliga tycker att de fått ut vad de förväntade av besöket. Ja, ett mycket bra upplägg, först film sedan rundvandring Över mina förväntningar Absolut! Välplanerat, pedagogiskt och intressant. De tre kommentarerna stämmer med vad många lärare tycker. Flera nämner också att det är positivt att man kan äta matsäck här och att vi delar ut bidrag till busskort. Men en lärare tycker att det borde vara mer kemi och flera efterlyser som tidigare nämnts att få gå i kulverten och vid grovgallren. Någon tycker att det var kallt, ett par att det var mycket information på kort tid. En tycker att vi borde ta emot elever i åk 7 också. Tre har synpunkter på tekniken: Det strulade med tekniken, men det kan man ju inte hjälpa Vi har också ställt en fråga till lärarna om de anser att studiebesök är det bästa sättet för oss att lära elever hur avloppsvatten renas och få dem att förstå våra budskap. Alla lärare svarar ja på den frågan. Nästan alla motiverar det med att det gör det mer verkligt och konkret för eleverna när de får se hur det fungerar i verkligheten. Så här uttryckte en av lärarna det: Praktik och verklighet ger mer än enbart teori. Barnen fick en öppen fråga där de fick skriva vad de tyckte om besöket. Nästan alla barn skrev någon kommentar och nästan alla svar kan delas in i olika kategorier. Flera barn skrev ett svar som stämmer in på fler kategorier och då har var och en av dessa kategorier fått ett poäng. Fördelningen ser ut såhär: Bra/kul/intressant/lärorikt/spännande/coolt: 635 Övriga positiva kommentarer: 7 Sådär/okej/tråkigt och kul/dåligt och bra: 124 Luktar illa/äckligt/bajsigt: 205 Tråkigt/dåligt: 140 Övrigt negativt: 8 Vet ej/obegripligt svar: 8 Summa: kommentarer.

8 Positivt 57 (72) %, sådär 11 (9) %, lukt 18 (14) %, dåligt 13 (5) % (förra utvärderingens siffror inom parantes) Fortfarande är det en klar majoritet som har en positiv eller mycket positiv erfarenhet av besöket. Det var både kul och intressant eftersom jag har alltid undrat vart allt smutsigt vatten tar vägen. Det var det bästa studiebesöket någonsin och nu vet jag att man inte ska slänga saker i toaletten. Bra, kul. För att man läde sig väldigt mycket och jag tycker att ni inte bähöver ändra på nått. Det var jätte bra. Jag gillade turen och filmen. Kul! :D Men även om en majoritet är positiva så är en större andel än vi förra utvärderingen mindre nöjda. Jättetråkigt och dåligt. Det stank som fan!! Tråkigt dåligt sämst En skribent var mer konkret i sin kritik och hade ett förslag: Jag tyckte det blev lite enformigt, jag tycker att det skulle vara kul om man fick prova eller göra något själv. I slutet av enkäten får eleverna uttrycka sig fritt och även här överväger det positiva. Jag tycker att ni jobbar suveränt bra och att ni fortsätter med det! Det var kul att kolla hur de gör rent vattnet. Tack för besöket jag lärde mig jättemycket mera om miljön. Det är bra att slam blir bio-gas!! Tack för ett renare hav! Jag tycker att det ni gör är bra för jag älskar att bada i havet. Jag vill berömma detta reningsverk, det är både miljövänligt och snyggt. En del vill berätta att de inte har samma åsikt som många andra när det gäller lukten: Gasmasker behövs INTE

9 En del är även här negativa och det är givetvis lukten som får mest kritik. Men barnen tar också upp att tekniken med filmen strulade, att de inte gillade de gula västar de ska ha på rundturen för att synas och de läskiga spiraltrapporna: Att man kan titta på film istället för att gå runt för att några är väldigt känsliga för dofter, t.ex. bajslukt. Eller testa att få bort lukten för arbetarnas skull. Vill inte åka tillbaks!!! Västarna var väldigt stora. Bätra eran film visning vi fick vänta 10 min tills den började Även ett par av barnen efterlyser att få gå ner i kulverten och svallschaktet. Jag hade hoppats på ett bättre väder! Och mer information. Ville gå ner dit allt vatten kommer in i gryaab! För ett renare hav! 2. Görs förberedelser innan och uppföljning efter studiebesöket? Alla lärare har på något sätt förberett eleverna inför besöket, förutom en som inte visste eftersom att den läraren bara var vikarie just den aktuella dagen. Två hade bara pratat lite inför besöket. Många har arbetat med olika slags teman kring vatten, kretslopp och miljö. Åtta lärare har fortfarande använt vårt gamla studiematerial Vattenhjältarna. 23 lärare säger att de använt hemsidan, det är ungefär lika hög andel som vid förra utvärderingen. Ett par har byggt reningsverk med sina elever. Uppföljning av besöket görs av alla lärare utom en (och två som inte visste för att de inte ansvarar för klassen). De flesta ska repetera och samtala i klassrummet. Nio lärare ska fortsätta med temat vatten eller miljö/kretslopp. Tre lärare ska använda hemsidan och de som gjorde experiment innan de kom till Ryaverket ska nu jämföra med sina egna reningsverk. När den kvalitativa utvärderingen genomfördes 2002 hade 14 elever varit inne på hemsidan vilket då var en ökning från utvärderingen som gjordes två år tidigare. I 2004 års utvärdering hade hela 155 elever tittat på hemsidan, en slående ökning hade siffran tyvärr gått ner till 120 barn som skrev att de varit inne på hemsidan ökade det igen, 233 elever hade varit inne på hemsidan, drygt 50 procent av eleverna. I år har 353 elever besökt vår hemsida, fler elever men en något mindre andel (cirka 45 procent). Barnens upplevelse av hemsidan är övervägande positiv. 288 kommentarer är positiva. Det handlar framförallt om att hemsidan är bra, rolig, cool, snygg eller spännande. 53 av kommentarerna handlar om att spelet Plums är roligt. Flera tycker också att filmerna eller reningsprocessen är roliga. Filmerna kan handla om trailern till vår film, men kan nog också handla om bildspelet på reningsprocessen. 33 elever säger att hemsidan är intressant, lärorik eller något liknande. Vissa elever specificerar sig mer och skriver att det var lätt att hitta, att skolsidorna var bra eller till och med att grafiken är bra. Alla är inte nöjda. 47 kommentarer är negativa och 52 säger sådär eller dylikt. Av de negativa tycker 25 elever att sidan är tråkig eller dålig, sju att spelet är tråkigt eller barnsligt, tre tycker generellt att

10 hemsidan är barnslig och tre tycker att hemsidan är svår att förstå. Men fortfarande är alltså en klar majoritet positiva. Att den var bra, kul och lärorik. Det var en intressant hemsida. Man fick se hur det gick till. Det var kul och läsa och spela spelet M.M. Ganska onödig för man kan väl åka dit [till Gryaab] Sidan är lite väl anpassad för barn på skol-grejen där var det bara två lärare som använt hemsidan i undervisningen var det 15 lärare (56 procent) som använt den antingen till förberedelse eller till uppföljning. I år var det 26 lärare (57 procent). Fyra lärare har fått veta att vi tar emot studiebesök genom vår hemsida, en vid förra utvärderingen. Lärarna använder alltså hemsidan i ungefär lika hög grad som vid förra utvärderingen. Att fyra fått reda på att vi har studiebesök den vägen visar kanske på att vi numera tar allt mer för givet att det är på Internet man hittar information. Vi hade nog hoppats på att ännu fler skulle använda gryaab.se vid det här laget. Att det verkar som att en större andel lärare än elever använt hemsidan kan bero på att alla elever inte anser att de varit inne på hemsidan om de bara besökt den gemensamt med klassen. Så här skriver två elever: Nej, bara med klassen. Jag har inte det, det var Catrin som visa De flesta lärare är nöjda med hemsidan, av 38 kommentarer är 33 positiva. 27 handlar om att sidan är bra, mycket bra eller rolig, sex tycker att den är informativ. Två tycker att den är okej och en att den har ett tråkigt utseende. En klagade på att bilden i reningsprocessen är för liten och en tyckte att vi skulle utveckla mer interaktiva saker för barnen. Bra, informativ. Lättillgänglig och trevlig. Den är lätt att hitta på. Bra men lite tråkigt utseende för barn. Hellre riktiga bilder än målat. En intressant sak är att tre lärare påpekade att samma film vi visar i samband med studiebesöket också finns på hemsidan och att det nog inte är så lyckat. Det är bara det att vår film inte ligger på hemsidan. Däremot har vi en trailer där för att locka lärarna och eleverna att besöka oss. Så de kan inte ha kollat det ordentligt. Såg att samma film ligger på hemsidan. Om vi hade sett den innan besöket hade det inte blivit lika uppskattat av eleverna att se den igen.

11 3. Vad lär sig barnen under studiebesöket? Precis som vid tidigare års utvärderingar så kan vi vara säkra på att barnen vet vad som får spolas ner i toaletten när de lämnar oss. Det är 778 elever som svarat på frågan om vad man får spola ner. Helt korrekt svar är bara toalettpapper, kiss och bajs eller sånt som kommer ur kroppen. 729 elever har svarat precis så. 36 elever har svarat något eller några av dessa alternativ. Resten har svarat fel på något sätt. Någon har lagt till tops, någon matrester eller hår. Några skrev avfall, det är ju möjligt att de inte förstår skillnaden på orden avfall och avföring. Det mest felaktiga svaret var en som efter kiss, bajs och toapapper skrivit dit aceton (men då använt en annan penna så kanske hade någon annan lagt till det?). När det gäller frågan om vad man ska göra med aceton, målarfärgrester och andra kemikalier som blivit över, är det helt rätta svaret miljöstation eller återvinningscentral. Andra svar som kan betraktas som rätt är bensinmack (där miljöstationer finns), Renova, tippen eller farligt avfall. Man kan också räkna med de elever som inte kommit ihåg exakt rätt namn utan säger miljöverket eller något liknande. Då har 587 elever svarat rätt (75 procent). Det är ungefär lika bra som vid förra utvärderingen. Flera av de andra har också svarat nästan rätt. 26 har skrivit att man ska lämna in det någonstans, 33 att man ska återvinna det men inte specificerat hur. Fem skriver att de inte vet, men att det i alla fall inte ska ner i avloppet. Nio elever tror att man ska lägga det i en påse eller flaska och sedan slänga det i papperskorgen. Eftersom att jag inte deltagit i årets studiebesök är det svårt för mig att gissa var den missuppfattningen kommer ifrån. Några skriver att man först ska torka av det med papper och sen slänga i soporna. Kanske har guiden berättat att man ska torka av penslar med papper och inte tvätta av dem i handfatet. 12 elever skriver att kemikalier ska i avloppet på något sätt, i toan, handfatet, eller i en gatubrunn till exempel. Cirka sju procent svarar att de inte vet eller har inte svarat alls, förra gången vi utvärderade låg det på tre procent. Felmarginalen är lite större i år än vid förra utvärderingen. Eleverna har bra koll på det här med rengöringsmedel och dosering. 774 elever har svarat på frågan och av dem är det 754 elever som har svarat att vi ska använda lite. En har svarat lagom och 19 har svarat mycket. Precis som vid förra utvärderingen är det 97 procent av barnen som svarat rätt på frågan, ett oerhört positivt resultat! Av de barn som skriver att vi ska använda mycket tvättmedel är den vanligaste anledningen de anger att det ska bli rent eller för att det ska lukta gott. Sju elever skriver så. Någon skriver att han/hon inte gillar miljön och någon för att han/hon vill. Av de elever som helt rätt angett att vi ska använda lite tvättmedel är det också många som anger rätt anledning, nämligen att vi har mjukt vatten. 429 elever skriver det. 28 elever skriver att vi har lite kalk i vattnet vilket också är helt rätt. Andra har angett andra alternativ som i alla fall inte är fel, som att det inte behövs mer, att vårt vatten gör det rent ändå, för att det är bättre för havet eller miljön, att det blir lättare för oss att rena eller så har de förstått att det är något speciellt med vårt vatten de minns bara inte vad. Det skriver till exempel att vattnet är lätt, svagt eller tunt. Bland de som angett fel svar skriver 17 elever att vi har mycket kalk i vattnet. Fyra elever tror att tvättmedel orsakar övergödning, någon föreslår att vi ska fråga hans/hennes föräldrar. Vi kan konstatera att budskapet kring varför vi ska använda lite rengöringsmedel inte är helt enkelt för barnen att förstå. 33 elever skriver att de inte vet varför vi ska använda lite. Det som är glädjande är att siffran hela tiden går ner. Vid förra utvärderingstillfället var det 35 elever som inte visste och vid utvärderingen 2004 var det hela 138 elever som inte kunde svara på frågan.

12 I år är det 332 elever som skriver att de kände till Gryaab innan de besökte oss och 329 som kände till Ryaverket. Vid förra utvärderingen var det första gången fler elever kände till Gryaab än Ryaverket, nu är det ungefär jämt fördelat. Det är ändå cirka 42 procent som känner till något av det eller både och. Förra utvärderingen var det bara cirka 34 procent, så det är roligt att vi blir allt mer kända. 4. Lever barnen som vi lär? På frågan om var man bör slänga bomullspinnar, plåster och dylikt svarar hela 750 elever papperskorgen eller soporna. 96 procent. När vi frågar om var de brukar slänga det är det 670 elever som svarar samma sak, 86 procent. Det är en viss minskning från förra utvärderingen. Sju elever skriver att de inte använder något sådant, vilket nog också kan betraktas som rätt. 31 elever säger att de slänger skräp i toaletten. 43 elever skriver att de slänger en del skräp i papperskorgen och en del i toaletten. Barnen är även i år måna om att berätta för oss om att de förändrat sitt beteende efter de besökte oss. Såhär skriver några elever Förut i toan men nu i papperskorgen Beror på, men efter besöket till Gryaab ska jag aldrig mer slänga saker i toan. 5. Hur värderar barnen Gryaabs verksamhet? Även om barnen tycker att det luktar illa på Gryaab eller om de tyckt att besöket varit tråkigt så tycker nästan alla elever att det vi gör är bra. 773 elever har svarat på frågan och 766 skriver att de tycker att det Gryaab gör är bra. Även om eleverna haft tankar om lukten, filmen eller rundvandringen så har vi lyckats förmedla till barnen att det vi gör är viktigt. När barnen får uttrycka sig fritt om varför de tycker det vi gör är bra tar de allra flesta, precis som vid förra utvärderingen, upp havet, fiskarna och miljön. 572 elever svarar något sådant. Några av eleverna kommenterar vår verksamhet såhär: Rent hav är bra hav Utan Gryaab skulle vår miljö vara en stor katastrof! De gör så att fiskarna kan leva och det blir inte syrebrist i havet Ni rensar och rengör vattnet så att det blir miljövänligt att släppa ut det i havet. För ni räddar det viktigaste ämnet på jorden Ni hjälper naturen och kämpar för ett renare hav. 28 barn tänker framför allt på att de inte skulle vilja bada i havet om vi inte renade avloppsvattnet. Ett antal elever tar upp flera av aspekterna och skriver också om att det är bra att vi tar hand om bajs, kiss och skräp och använder det på ett bra sätt. Här är några kommentarer: Det är bra att vi renar vattnet och tar reda och använder resterna. Ni tar vara på allt och säter på rätt ställe

13 Ni renar och återanvänder Så att vi får rent vatten, Biogas och gösel. Fler elever än vanligt skriver om övergödning. 27 elever har beskrivit att Gryaab renar vattnet för att det inte ska bli övergödning eller syrebrist. Så inte havet växer för mycket För algerna tar allt syre så fiskarna får inget syre.. 41 elever tycker kort och gott att det vi gör är bra eller liknande. Tyvärr tror 15 barn att vi renar vattnet för att det ska gå att dricka. I övrigt varierar kommentarerna med bara ett fåtal liknande åsikter. Av de fem som inte tycker att det Gryaab gör är bra angav två ingen orsak. De andra skrev att det är för att vi släpper ut avloppsvatten i havet, att det är slöseri med tid (talar kanske om själva studiebesöket?) och att vi tar bort hans/hennes arbete med att förstöra vatten. 6. Vad tycker lärare och elever om filmen Gryaab för ett renare hav? Vi frågar både lärare och elever om vad de tyckte om vår nya film. Alla lärare tyckte att filmen var bra eller mycket bra förutom en som tyckte att den var okej. Såhär låter några av kommentarerna: Mkt bra. Pedagogisk. Rolig. Omväxlande. UNDERBAR!!! Mycket rolig & trevlig, uppskattade att de talade göteborgska. lättsam, rolig, informativ, åldersadekvat Trevlig film som barnen gillade. Sången nynnade de på hela vägen hem. De flesta kommentarerna ser ut såhär. Lärarna tycker att den är pedagogisk, rolig, charmig och intressant. En lärare tycker att barnen i sexan kan uppleva den som lite barnslig. Eleverna fick sätta betyg på filmen på en skala som gick från dålig till mycket bra. 78 procent av barnen har svarat att de tycker filmen är bra eller mycket bra. Bara fem procent av barnen har skrivit att filmen är ganska dålig eller dålig. Resten tycker att den är varken bra eller dålig. Det är något färre än vid utvärderingen förra gången som tycker att filmen är bra och något fler som tycker att den är varken eller, men fortfarande får den alltså ett mycket gott betyg av den viktigaste målgruppen. När barnen i slutet av enkäten får uttrycka sig fritt är det en del som nämner filmen. Såhär låter några av de positiva kommentarerna: Filmen var väldigt rolig. Filmen var jätterolig. Det var roligt att de pratade göteborgska.

14 Filmen var jättebra! den [filmen] var gjord så man förstod. Den där sillen och bakterien var jätteroliga. Ta inte bort dem. Ha kvar dem som maskotar. Den sistnämnda kommentaren innehåller ett intressant förslag som är värt att fundera på, de animerade karaktärerna Grya och Örjan som maskotar. Det är inte så många negativa kommentarer om filmen men de kommentarer som ändå ges handlar enbart om att eleverna tycker att filmen är töntig och barnslig. Det här är den mest kritiska kommentaren: Den var ju way to barnslig. Superhjältar? VI GÅR I 6:AN! Har ni glömt det? Filmen är kul om man är 6-10 år. Men där går gränsen. Som tur var verkar de flesta åringar inte hålla med honom/henne. Resultat 1. Är det praktiska upplägget av skolinformationen bra? Inbjudan: I år har de flesta lärarna fått reda på vår verksamhet genom en kollega. Det är populärt att besöka Gryaab och nu sprider sig alltså vår studiebesöksverksamhet framför allt genom mun mot munmetoden. Fortfarande är det åtta lärare som fått kännedom om möjligheten att göra studiebesök genom vår inbjudan. Inbjudan behövs också för att vi ska ha möjlighet att nå ut till skolor som ännu inte besökt oss. Att fyra lärare hittat oss via hemsidan jämfört med en vid den förra utvärderingen, visar kanske på att Internets betydelse hela tiden ökar. Färdsätt: Alla klasser har tagit sig hit med kommunala transportmedel och det fungerade bra för nästan alla. Att det varit problem med många byten och långa resor för några är svårt för oss att påverka. Vägbeskrivning: Fortfarande tycker de flesta lärare att det är lätt att hitta, det tyder på att vägbeskrivningen fungerar bra. Sex lärare tycker ändå att det varit vissa problem från hållplatsen. Det kan möjligen bero på att de inte tar med vägbeskrivningen och tittar på den när de ska gå till verket från hållplatsen. Eller så var vi möjligen ännu tydligare i telefon vid förra utvärderingen eftersom att vi då var extra måna om besökarnas säkerhet i samband med ombyggnaden. Säkerheten: Lärarna är nöjda. Alla utom två svarar att säkerheten är god eller mycket god, två tycker att den är okej. Rundvandringen: Nästan alla lärare som nämner rundvandringen är nöjda. De kommenterar inte så mycket varför den är bra, bara att den är det. Det enda några saknar är att vi inte går under mark och ser målningen och/eller grovgallren och/eller där vattnet kommer in. Någon nämner också det så kallade sopskåpet som finns nere vid grovgallren där vi tidigare visat lite mer ovanliga saker som fastnat i gallren.

15 När det gäller att gå under mark, så kommer vi inte att börja göra det igen. Verket är utbyggt med nya spännande reningssteg. Det finns inte en möjlighet att vi skulle hinna, eller att barnen skulle orka, se ännu mer. Sopskåpet däremot hoppas vi hitta en ny plats för där det syns. Barnen nämner rundvandringen mer än vid tidigare utvärderingar och även om många är positiva så finns det ett större missnöje nu. De positiva tycker att det är kul att se hur det går till, att det är coola maskiner, snygg anläggning och lärorikt. De negativa tycker bland annat att det var tråkigt att titta på avloppsvatten, de hade velat se tunnlarna, gillade inte alla flugor och/eller så frös de för att det var regnigt eller kallt. Visst kan det sistnämnda (även någon lärare skrev att det var kallt) bero på att fler klasser hade otur med vädret. Men det kan också ha att göra med att klädmodet på vissa mellanstadieskolor är att man inte ska ha jacka, eller inte knäppa jackan och liknande saker. Då blir det kallt. Vid förra utvärderingen klagade en del lärare på att man inte kunde se allt på grund av ombyggnaden. Det är ju därför extra roligt att flera av barnen i år särskilt kommenterar att de tycker att skivfilteranläggningen är cool eller snygg! Guiderna: Den här terminen var det två nya, vikarierande informatörer som guidade. Guiderna är fortfarande till övervägande del populära hos lärare och elever. Lärarna tycker att de är pedagogiska, bra och trevliga. Ett par lärare och några barn tycker att guiden var svår att höra trots att hon använde högtalarväst. Det är första gången sedan år 2000 som vi får den synpunkten. Barnen tycker att guiderna är bra, trevliga, roliga och bäst. Ett fåtal är mindre nöjda. En tycker att guiden var sträng, en annan att det inte var kul när hon berättade och ett par att det var svåra ord eller svårt att förstå. Den sistnämnda synpunkten brukade synas i utvärderingarna när annan personal än informatörerna också tog emot skolklasser, men inte sedan informatörer helt tog över skolinformationsverksamheten. Att en av guiderna inte hördes så bra kan ha med ovana att prata inför stora grupper att göra. Att förklara något komplicerat så att det blir lätt att förstå kan också ha med vana att göra. Det är så pass få som nämner den sistnämnda synpunkten att det också kan vara tillfälligheter. Presenterna: Vi ställer inga direkta frågor om presenterna. I år är det en lärare och en elev som nämnt dem och de säger helt enkelt tack. Helhetsintrycket: Lärarna är väldigt nöjda med det mesta och alla tycker att de fått ut vad de förväntade sig av besöket. De tycker att upplägget med samtal, film, rundvandring och frågestund är pedagogiskt och bra varierat och de är nöjda med guiderna. Någon tycker att det borde vara mer kemi, några att vi borde gå i kulvert och vid grovgaller. Fortfarande är en majoritet av barnen positiva till besöket. De tycker att det är kul, lärorikt, att anläggningen är snygg, att guiden är bra och de gillar filmen. Men det är en större andel än tidigare som är lite mindre nöjda. Bland dem är tråkigt ett vanligt ord. En elev föreslog att vi skulle ge barnen möjlighet att prova något själva. Vi har vid olika tillfällen diskuterat om vi skulle göra något mer interaktivt, som till exempel experiment. Men förutom att det skulle vara krävande på andra sätt, så skulle det också göra att vi fick dra in på större delen av rundvandringen. Och det vill vi inte. För det vi kan erbjuda, vilket skolan inte kan, är att se hur det fungerar i verkligheten. Alla lärare svarar att de anser att studiebesök är det bästa sättet för oss att nå ut med våra miljöbudskap och att lära eleverna hur vi renar avloppsvatten. Orsaken till att de tycker det är just att det blir konkret för barnen att se hur det går till i verkligheten. Däremot kan det framöver bli

16 aktuellt, när vi nästa gång förnyar hemsidan, att lägga ut lärarhandledning och förslag på experiment till lärarna, så kan de ha det som en del av sin förberedelse inför eller uppföljning av besöket. Både lärare och elever nämner att det varit strul med tekniken när filmen skulle visas. När det blir problem med att visa filmen räcker det oftast att trycka på en speciell knapp, så brukar det lösa sig. Det hade inte de vikarierande informatörerna uppfattat från början, men efter att de fick det klart för sig upphörde teknikstrulet i stort sett helt vad jag kunnat få reda på. 2. Görs förberedelser innan och uppföljning efter studiebesöket? Alla ansvariga lärare har på något sätt förberett eleverna inför besöket hos oss och alla utom en har också haft uppföljning. De flesta arbetar i skolan med något slags vatten- eller miljötema, ungefär hälften har använt sig av vår hemsida, någon har gjort experiment. Det vanligaste sättet att följa upp besöket är att på något sätt samtala om det i klassrummet. Andelen besökare på hemsidan minskar något, men är fortfarande ganska hög (cirka 45 procent av eleverna). Men andelen kan vara högre. En del barn kryssar i nej, de har inte varit inne på hemsidan, och skriver sedan i en kommentar att de bara varit inne med klassen eller att deras lärare visat dem. Och det räknar vi ju också. Det är lika stor andel av lärarna som vid förra utvärderingen som skriver att de använder hemsidan i undervisningen. Vi hade kanske hoppats på att ännu fler skulle ha besökt vår hemsida eftersom att det är den vi numera hänvisar till för förberedelser. Barnen tycker att hemsidan är bra, rolig, lärorik, har roligt spel är cool och snygg. Men det finns de som är negativa. De tycker framför allt att sidan är tråkig eller barnslig. En övervägande majoritet av lärarna tycker att hemsidan är bra, rolig och/eller informativ. Men i år var det några som hade lite andra synpunkter. En tyckte att utseendet var tråkigt och en annan att vi borde utveckla mer interaktiva saker för barnen. Vi håller med, i alla fall om det sistnämnda. Vi vill förenkla, förbättra och utveckla hemsidan, men just nu är det oklart när tid till det frigörs. 3. Vad lär sig barnen under studiebesöket? 63 procent av barnen har funderat på vad som händer med det som hamnar i avloppet redan innan de besökte oss. Vi vet inte vad de visste om hur man gör när man lever avloppsvänligt innan de besökte oss, men att de har bra koll när de lämnat oss vet vi. Budskapet om att skräp hör hemma i soppåsen och inte i toaletten är solklart. Skräp är något barnen kan relatera till, något som finns i deras vardag. De flesta barnen vet att kemikalier varken ska hamna i avloppet eller slängas i papperskorgen utan att de ska lämnas någonstans. Ungefär lika många som förra året (cirka 75 procent) har svarat helt eller nästan rätt. Det är en något större andel som svarar att de inte vet eller att det ska i avloppet på något sätt. Att vi når ut ganska bra till barnen med något så komplext som kemikalier beror antagligen på att det på ett enkelt sätt repeteras av guiden, i filmen och i den broschyr barnen får med sig hem till sina föräldrar. När filmen kom märkte vi att det blev lättare för barnen att ta till sig den här kunskapen. Vi hoppas att den broschyr med våra miljöbudskap som eleverna får ta hem till sina föräldrar gör det enklare även för föräldrarna att leva avloppsvänligt och hantera farliga ämnen på rätt sätt. Ska vi nå ut till ännu fler av barnen får vi kanske försöka bli ännu bättre på att förklara enkelt och samtala med barnen om konkreta exempel från deras egen verklighet. Kanske kan en förnyad hemsida också bidra med något som förenklar förståelsen för hur man ska hantera kemikalier. Barnen är väldigt duktiga när det gäller frågan om rengöringsmedel och att vi bör använda lite i Göteborgsregionen. Hela 97 procent vet det, ett fantastiskt bra resultat. Att det ibland blir lite fel när de ska förklara varför är inte konstigt. Att förstå mjukt vatten är inte det enklaste. Det är ändå många

17 som svarar just mjukt vatten, eller att vi har lite kalk i vattnet, på frågan om varför vi ska använda lite rengöringsmedel. De flesta andra fokuserar på naturen, miljön och havet och några har missförstått och säger att vi har mycket kalk i vattnet. Doseringsmåttet barnen får ta med sig till föräldrarna gör att vi får en tydligare kommunikation eftersom det med största sannolikhet är föräldrarna som tvättar. I år är det ungefär lika många som känner till Gryaab som Ryaverket innan de kommer hit. Det beror antagligen i hög grad på hur läraren uttrycker det. Det är i alla fall fler i år som känner till något av det än vid förra utvärderingen, så det är kul att vi blir mer kända. 4. Lever barnen som vi lär? 96 procent av barnen vet efter besöket hos oss att de ska slänga sitt skräp i papperskorgen. 86 procent skriver också att de gör det. Det är en övervägande majoritet, även om andelen har minskat något sedan förra utvärderingen. Precis som i tidigare års utvärderingar är det flera barn som skriver att de tidigare slängt skräp i toaletten men att de slutat göra det efter besöket hos oss eller att de kommer att sluta nu. Vi ställer inga direkta frågor till barnen om hur de hanterar kemikalier eller doserar rengöringsmedel eftersom det troligen inte är de, utan föräldrarna, som använder dessa typer av produkter. Barnen är i alla fall fortfarande dukiga på att veta hur man ska göra. Vi hoppas att kommunikationen till föräldrarna stärks med hjälp av broschyren och doseringsmåttet barnen får med sig hem till sina föräldrar. 5. Hur värderar barnen Gryaabs verksamhet? Gryaabs verksamhet värderas högt av barnen. Alla, utom fem elever, svarade att de tycker att det vi gör är bra och viktigt. I sina kommentarer till varför det är bra skriver de ofta om havet, fiskarna och miljön. Alla elever tycker inte att studiebesöket är roligt men vi har i alla fall lyckats förmedla till alla barn att det vi gör är viktigt. 6. Vad tycker lärare och elever om filmen Gryaab för ett renare hav? Alla lärare utom en tycker att filmen är bra eller mycket bra. En tycker att den är okej. Lärarna tycker att den är pedagogisk, rolig och anpassad till barnen. Eleverna fick sätta betyg på filmen och 78 procent tycker att filmen är bra eller mycket bra. Endast 5 procent av barnen tyckte att den var dålig. I den öppna frågan är det en del elever som tar upp filmen. De skriver oftast att de tycker att den är rolig eller bra. Några få elever har skrivit negativa kommentarer och då handlar de oftast om att de tycker att filmen är barnslig. Slutligen Är vi lika bra där vi tidigare fick beröm? Vårt upplägg av skolinformationen fungerar bra. Lärare och elever får information om att de kan besöka oss. De är väl förberedda när de kommer hit. De lär sig fortfarande var de ska slänga skräp, att de ska använda lite rengöringsmedel och att de ska lämna kemikalier till en miljöstation. En majoritet tycker att besöket är roligt, även om något fler än vid förra utvärderingen tycker att det är tråkigt. Även om många barn fortfarande tycker att själva rundvandringen är rolig och intressant är fler missnöjda. Men nästan alla barn tycker att det Gryaab gör är bra. Guiderna är populära, men några lärare och ett par barn tycker att guiden var svår att höra och ett par barn tycker att det var svårt att förstå. Det är första gången vi får den kritiken sedan skolinformationen helt och hållet sköts av informatörer.

18 Hur har vi förbättrats efter förra utvärderingen? Vid förra utvärderingen var en del lärare missnöjda med att de inte fick se hela verket på grund av bygget. Nu är bygget klart och lärarna är mer nöjda. Men en del vill fortfarande se mer, de vill gå ner i kulverten och/eller se grovgallren. Några av barnen nämner också det. Men några av barnen säger också att vår nya glasbyggnad (skivfilteranläggning) är cool eller snygg. Det är kul. Vilka ytterligare förbättringar kan göras/är planerade? Även om informationen på hemsidan fungerar bra och de flesta är nöjda med den börjar det ändå bli tid att modernisera hemsidan. En del barn tycker att den är lite tråkig och en del lärare efterlyser mer interaktivitet. Det håller vi med om. När vi förnyar hemsidan kan vi även lägga in lärarhandledning, förslag på experiment och förslag på andra sätt att förbereda inför besöket hos oss. När det blir möjligt att lägga in en ny hemsida i tidplanen är svårt att säga. Vi kommer inte att börja gå ner i kulverten och vid grovgallren igen trots önskemål. Verket har växt, om vi skulle visa ännu mer skulle barnen inte orka. Ett barn tyckte vi skulle göra maskotar av Örjan och Grya (den animerade fisken och bakterien i filmen). Det kan vara värt att fundera på. Övrigt: Sedan år 2000 har vi satsat på att vartannat år göra en kvalitativ utvärdering av skolinformationen. Under de åren har mycket förändrats och idéerna till förbättringar har i mycket kommit från resultatet av utvärderingen. De senaste utvärderingarna har visat att lärare och elever är väldigt nöjda med besöket och att vi når ut med våra miljöbudskap. Kanske behöver vi inte längre utvärdera just vartannat år, utan först när vi har förändrat något eller när vi av någon orsak börjar märka att det kan vara dags för en förändring.