Barnfondens faddertidning nummer Barnen får. Fadderresa till Ecuador. Företagssamarbeten. Möte med en familj i Indien

Transkript

1 Barnfondens faddertidning nummer Barnen får säga sitt Fadderresa till Ecuador Möte med en familj i Indien Företagssamarbeten

2 Barnen är med i vårt arbete I länder som Sverige har de flesta barn möjlighet att vara med och påverka sin egen vardag, och deras åsikter räknas både i skolan och hemma. Det står också i FN:s barnkonvention som slår fast att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som berör dem. Att barn ska bli lyssnade till och att de ska få vara med och påverka i frågor som rör dem löper som en röd tråd genom Barnfondens verksamhet. I det här numret av vår tidning kan du läsa om olika sätt att involvera barn i planeringen av fadderprojekt. Du får också möta åttaårige Mangilal som bor tillsammans med sin mamma och sina syskon i byn Rana i indiska Rajasthan. Mangilal har en fadder i Sverige och hans familj har ingått i ett fadderprojekt sedan Det stödet har bland annat inneburit en extra lärare i byns skola och att Mangilals mamma har fått möjlighet att lära sig att läsa och skriva hjälpligt. Förkortningen CSR står för Corporate Social Responsibility. Det är ett begrepp som numera förekommer i många olika sammanhang. Hos Barnfonden står CSR för företag som vill vara socialt ansvarstagande och som väljer att gå från ord till handling. Vi erbjuder samarbete på flera olika nivåer, från ett eget projekt som är skräddarsytt för det egna företaget, till julgåvor ur vår gåvokatalog. Kanske vill ditt företag göra en insats? Carolina Ehrnrooth Generalsekreterare Att barn ska bli lyssnade till och att de ska få vara med och påverka i frågor som rör dem löper som en röd tråd genom Barnfondens verksamhet. Barnfonden är en fadderorganisation som arbetar för att barn som lever under fattiga förhållanden i Afrika, Asien och Latinamerika ska få gå i skolan och få tillgång till hälso- och sjukvård. Vi ger familjer möjlighet att försörja sig själva och vi är med och skapar en långsiktig utveckling i det omgivande samhället. Carolina Ehrnrooth generalsekreterare Adress Västra Kanalgatan 8 Box Malmö Telefon: E-post: info@barnfonden.se Hemsida: Plusgiro: och Pusselbiten Ansvarig utgivare: Carolina Ehrnrooth Redaktörer: Karin Wikström och Åsa Hernborg Axelson Grafisk form: Inspiration Media Korrektur: Åsa Hernborg Axelson Tryck: Tryckfolket, Malmö Tack till alla som hjälper Barnfonden att göra tidningen till en låg kostnad! Pusselbiten är tryckt på miljövänligt papper. BARNFONDENS KANSLI Karin Bergqvist gruppledare fadderservice 425 Catherine Larsson Palomäki fadderservice (föräldraledig) Innehåll # foto jake lyell 4 Nya möjligheter för Mangilal 7 Barnen får säga sitt Kristin Rosqvist fadderservice Fredrik Salomonsson fadderservice Kerstin Reimers ekonimichef 8 Fadderbesök i Ecuador 10 Därför stödjer företag Barnfonden 12 Kunskap om kosten viktig för hälsan Sevgi Até administrativ assistent Ulrika Wedin programchef Cecilia Schön insamlingschef 14 Mikrolån håller flickor kvar i skolan Samira, 4 år, går i förskola i Fantale i Etiopien. 16 Fadderservice svarar Hanna Malou Bratt Ivarsson företagssamarbeten marknadsförare Karin Wikström informatör 2 PUSSELBITEN

3 Barnfonden på Malmöfestivalen I september var det vernissage för Barnfondens fotoutställning på Biograf Spegeln i Malmö. Vi hade många nyfikna besökare under kvällen som fick lyssna på Barnfondens generalsekreterare Carolina Ehrnrooth som berättade om fadderprojekten i Mali, samt på Katarina Höije, som är journalist och som var i Mali under statskuppen i våras. Katarina Höije och Carolina Ehrnrooth diskuterar situationen i Mali. Många kom för att titta på foton från Barnfondens fadderprojekt runt om i världen. Barnen i Mali spelar fotboll som vanligt trots oron som rått i landet det senaste halvåret. Situationen i Mali Trots den politiska krisen i Mali flyter arbetet i fadderprojekten i landets södra del på som vanligt, berättar Aminata Samaké Keita på kontoret i Bamako. Till exempel har kollegor från Burkina Faso precis varit ute i fält och gjort en utvärdering av ett stort projekt som Barnfondens samarbetsorganisation BØRNEfonden har finansierat. I början av hösten var landet i praktiken delat i två delar efter att rebeller tagit över norra Mali i det kaos som rådde efter statskuppen den 22 mars. I augusti tillsattes en ny övergångsregering som leds av den förre premiärministern Cheick Modibo Diarra. Den nya övergångsregeringen har stor press på sig att återförena landets södra och norra del. Fadderbarnen i Mali har dock inte drabbats av det senaste halvårets händelser och dessutom är risken för en matkris i de områden där fadderprojekten ligger över. Regnen har kommit och familjerna kan åter arbeta på sina åkrar och så småningom fylla på matförråden. Dags att skicka en julhälsning Nu är det dags att skicka ett julkort till ditt fadderbarn om det ska hinna fram i tid till jul. Även barn och familjer som inte själva firar jul brukar uppskatta att få en hälsning och få veta mer om de högtider som du som fadder firar. Har du tappat bort ditt fadderbarns adress? Kontakta fadderservice på så hjälper vi dig! PUSSELBITEN 3

4 INDIEN. En ny lärare i skolan och en datorutbildning är några resultat av Barnfondens projekt Alert i byn Rana i nordvästra Indien. Fredrik Salomonsson från Barnfonden reste dit och träffade pojken Mangilal och hans familj. text och foto fredrik salomonsson Nya möjligheter för Mangilal och hans familj 4 PUSSELBITEN

5 Mangilal tillsammans med sin syster Champa och mamma Lali Bai. 2. I självhjälpsgruppens gemensamma bankbok skriver Lali Bai in alla insättningar som medlemmarna gör. 3. En vacker utsmyckning på familjens hus. 4. Familjen bor i ett eget terrakottafärgat hus i byn Rana. 3 4 det är i mitten av april och den indiska sommaren är på väg, ute är det varmt, torrt och dammigt. Vi befinner oss i byn Rana, en dryg halvtimmes bilresa från staden Udaipur i delstaten Rajasthan. Rana, med cirka invånare, är en av de tolv byar som ingår i fadderprojektet Alert. Omkring faddrar från Sverige stödjer barnen och familjerna i just detta fadderprojekt. Av alla fadderbarn i området bor 150 i Rana. ett av dessa barn är Mangilal Meghwal, han är 8 år och bor tillsammans med sina föräldrar och tre syskon. Mangilal har en svensk fadder sedan Jag är på väg för att hälsa på familjen i deras hus. Vi går på slingriga vägar genom byn och kommer efter en stund fram till huset där Mangilal, hans mamma Lali Bai och syster Champa är hemma. Vi hälsar på indiskt vis, Namaste, och familjen hälsar tillbaka med blyga leenden och några tysta Namaste. Mangilal går i tredje klass. Han säger att han mår bra och det ser han också ut att göra. Det visar sig att han gillar skolan och när jag frågar honom vilket som är hans favoritämne tänker han en stund och svarar sedan tyst: Hindi. Hans mamma, Lali Bai, säger att han är en ganska blyg kille. Då visar jag honom en bild på mina egna barn och han ler lite försiktigt när jag berättar att de också är blyga när det kommer en grupp okända människor och ställer frågor. tidigare under dagen har vi sett hans syster Manju dansa. Hon är helt självlärd och otroligt duktig. Jag frågar Mangilal om han också gillar att dansa, han tänker efter och skakar på huvudet. Däremot tycker han om att leka med sina kompisar men har ingen favoritlek, han gillar att leka allt. s PUSSELBITEN 5

6 Mangilal är 8 år. Han tycker om att leka med sina kompisar och favoritämnet i skolan är hindi På den egna symaskinen syr Mangilals syster Champa kläder till både familjen och till försäljning. 3. Den färglada lilla burken har Mangilal själv gjort. Mangilals mamma arbetar hemma men under hösten och vintern är hon även sysselsatt inom jordbruket. Hon berättar att hennes man inte är hemma just nu. Han arbetar som chaufför och kommer bara hem cirka två dagar varje månad. Det är tufft att sköta både hemmet och jordbruket själv, berättar hon, men vi är ändå nöjda eftersom min mans arbete ger oss en lön varje månad. jag frågar familjen hur de får stöd av fadderprojektet och de svarar att de bland annat har fått en extra lärare i byn och att Mangilals äldre bror fått möjlighet att gå en datorutbildning. Familjen har dessutom fått olika typer av material, bland annat böcker, pennor och kritor, och mamman har gått en kurs så att hon nu kan läsa och skriva hjälpligt. Mangilals syster, Champa, har en symaskin som hon syr kläder på. När jag frågar om hon säljer något av det hon syr nickar hon och hämtar några av de plagg som hon gjort, bland annat en väldigt fin sari, ett klädesplagg för kvinnor. Familjen har en get som ger mjölk och så odlar de grönsaker som de säljer på torget, framför allt tomater, vete och vitlök. De äter två mål mat om dagen, ibland tre. Det är dock ingen större variation på maten, för det mesta äter de ris, majs, gröt, bröd och, om det är säsong, färska grönsaker. Ibland äter de snacks när de är hungriga. lali bai är ledare för en så kallad självhjälpsgrupp som arrangeras av fadderprojektet. Där sparar de 16 medlemmarna bland annat pengar varje månad. Mangilals familj sätter undan motsvarande 5 kronor i månaden. Jag ansvarar för bankböckerna och om någon familj får problem kan de låna från de samlade besparingarna, säger hon. det finns gott om ormar i området och en del av dem är farliga, till och med dödliga. Men inte alla. Projektet Alert har haft informationsträffar i barnklubben där en expert på ormar visat barnen vilka ormar som är farliga och vilka som är ofarliga. Det visar sig att Mangilal är rädd för ormar, och ibland kan rädslan vara en större risk än ormarna själva. Senaste gången Mangilal såg en orm kunde han inte sova på hela natten, berättar hans mamma. Själv är Lali Bai inte rädd för något. Jag tänker att livet här härdar människorna som bor här, osäkerheten är så stor att man till slut inte är rädd för något alls, för att inte komplicera tillvaron. Man lever här och nu. precis när jag ska gå ber Mangilals syster mig att vänta. Hon går in i ett av de andra rummen och kommer tillbaka med en vackert utsmyckad burk med lock och säger: Mangilal, Mangilal. Hon är märkbart stolt över att visa mig vad hennes bror har gjort. 6 PUSSELBITEN

7 Barnen får säga sitt I allt arbete som Barnfonden gör är barnen i fokus. Det betyder att alla insatser handlar om att förbättra barnens situation. Men också att vi lyssnar på barnen och att de får vara med och planera arbetet i fadderprojekten. Men hur går det till? text karin wikström foto ulrika wedin Idéerna är många och engagemanget stort när barnen får vara med och bestämma. ulrika wedin som är programchef på Barnfonden berättar att barnen ofta har nya sätt att se på vad som är värdefullt när man inom ett projekt ska bestämma vad som ska prioriteras. Hon har också sett att barnen ofta förstår mer än vad föräldrarna tror. Jag har sett hur barn har deltagit i planeringen av projekt i bland annat Indien och Etiopien, och det är roligt att höra hur förvånade och imponerade föräldrarna blir. De börjar se på sina barn med nya ögon när de upptäcker hur mycket klokt de har att bidra med. Det finns en rad olika metoder för att involvera barnen. Till exempel kan de rita upp kartor över byn och sedan markera sådant som de tycker är farligt eller läskigt. De kan också få berätta hur en dag i deras liv ser ut när de äter, går i skolan, hjälper till hemma och så vidare. Då kan man till exempel se att vissa barn äter för lite eller stannar hemma från skolan för att arbeta. En del barn är blyga och det är därför viktigt att det inte är för stora grupper och att de är uppdelade efter ålder. Ibland kan pojkar och flickor vara i olika grupper. De som håller i grupperna är vana vid att arbeta med barn och ofta leker man lite lekar först för att barnen ska känna sig avslappnade. Fadderprojektens planering består av en övergripande plan på flera år och sedan detaljerade planer för varje år och varje månad. Barnen är främst med när man gör den övergripande planeringen och tanken är att de ska komma fram till vilka problem som finns och vad som är de underliggande orsakerna till problemen. att alla insatser genomförs för barnens bästa innebär dock inte att de bara är riktade direkt mot barnen. Vi startar till exempel många försörjningsprojekt för mammor. Vi vet att de flesta mammor investerar de pengar som de tjänar i sådant som är viktigt för barnen. Som bättre mat, mediciner när det behövs och skolgång, säger Ulrika Wedin. PUSSELBITEN 7

8 Fricson i Ecuador vill du besöka ditt FADDerbarn? Kontakta Barnfonden senast åtta veckor före din resa så hjälper vi dig att få kontakt med personalen på plats. Innan du reser kommer du få praktisk information inför besöket. Du får också vår barnskyddspolicy som vi vill att du läser innan resan. drömmer om att bli pilot ECUADOR. I samband med att Erik Hallin och Frida Harlin volontärarbetade i norra Peru passade de på att besöka sitt fadderbarn i Ecuador, elvaårige Fricson. text åsa hernborg axelson foto erik hallin och frida harlin när erik och frida bestämde sig för att skaffa ett fadderbarn valde de ett barn från Sydamerika. Eftersom de visste att de ändå skulle resa dit skulle de då få möjlighet att besöka Fricson, som kom att bli deras fadderbarn. Och efter nästan sex månaders volontärarbete med gatubarn i norra Peru gjorde Erik och Frida ett avbrott i sitt arbete för att möta Fricson och hans familj. De hämtades i Quito, Ecuadors huvudstad, av personal från det lokala Child Fund-kontoret. Resan gick först på breda vägar genom storstaden och sedan vidare ut på landsbygden. Efter ca 2 timmars bilresa söderut mot Cotopaxi-provinsen, nådde de fram till byn Latagunga där familjen bor. Byn låg på nästan tretusen meters höjd så det var lite kyligt, berättar Erik och Frida, men det var samtidigt skönt med den klara, friska luften i kontrast till värmen vi hade upplevt i Peru. de passerade genom byn på väg till Child Funds lokala kontor där de skulle möta familjen. Marsvinsuppfödningen ger ett viktigt kosttillskott till byns hushåll. Den stora vattenreservoaren förser fälten med vatten när det är torrt. Policyn är att man inte får träffa familjen i deras hem. Men vi såg de grå, enkla stenhusen från bilen. De låg väldigt utspridda mitt i ett böljande, grönt landskap, omgivna av betesmarker, majs- och potatisfält och ett och annat träd, och med tvätt som hängde på tork utanför husen. väl framme vid kontoret fick de äntligen träffa Fricson och hans föräldrar. Fricson var väldigt nervös inför vårt möte, berättar Erik och Frida. Och det var ju inte så konstigt, han har säkert aldrig träffat utlänningar förut. Vi överlämnade lite skolsaker till honom som vi köpt i Quito. Vi visste att han var väldigt flitig i skolan och gillade att studera. Han har stora drömmar så vi hjälpte honom lite på traven. Hans dröm är att bli pilot. eftersom både erik och Frida behärskar spanska kunde de prata obehindrat med Fricson och hans föräldrar. De fick bland annat veta att Fricsons pappa arbetade timmar om dagen men att de ändå inte fick ihop särskilt 8 PUSSELBITEN

9 Erik och Frida tillsammans med sitt fadderbarn Fricson och hans föräldrar i Latagunga i Ecuador. mycket pengar till familjen, och att mamman arbetade i hemmet. Hon var gravid och väntade sitt andra barn några månader senare. Det var en stor fördel att vi kunde språket, berättar de. Det gjorde att vi kunde prata med familjen på lika villkor och komma nära dem. Det märktes att familjen tyckte det var ganska stort att vi kom. Och det var också tydligt att de var tacksamma för det arbete Barnfonden gör i Cotopaxi. från kontoret gjorde Erik och Frida sedan en utflykt tillsammans med Fricson, hans föräldrar och personalen från ChildFund, för att se vad som görs inom Barnfondens projekt i Cotapaxi, Camino a La Esperanza. Vi fick först se den stora vattenreservoaren som byggts för att kunna ta tillvara regnvatten under regnperioden. Dammen var flera meter djup och förstås viktig för skörden. Efter det fortsatte vi till en marsvinsuppfödning som sköttes av en äldre kvinna. Marsvin är vanlig föda i Ecuador, Bolivia och Peru och köttet är ett bra tillskott i familjernas matlagning. Latagunga ligger på nästan meters höjd, med husen utspridda bland fälten. Erik och Fridas besök avslutades med en trevlig lunch med Fricson och hans familj. som en trevlig avrundning på en intensiv dag med många intryck dukades det upp till lunch på Child Funds kontor. Fricson och hans föräldrar, Erik och Frida och personalen från Child Fund, njöt tillsammans av kycklingsoppa, kokt potatis, majs och bönor. Det pratades mycket runt bordet, berättar Erik och Frida. Familjen var bland annat intresserad av att höra hur det är i Sverige, vad vi äter, när det är sommar och vinter och vad vi vill jobba med i framtiden. erik och frida fick ett bra intryck av Barnfondens arbete i Cotapaxi och av personalen som de upplevde som trevliga och tillmötesgående. Eftersom kontoret i regionen täcker ett ganska stort område har de många projekt på gång som Fricson och hans familj, och alla andra som bor här, kan delta i. När vi nyligen hörde ifrån familjen berättade de att ytterligare aktiviteter hade satts igång i fadderprojektet, asvlutar Erik och Frida. PUSSELBITEN 9

10 Många företag väljer i dag att ta ansvar för hållbar utveckling genom att stödja Barnfondens verksamhet inom områdena hälsa, utbildning eller entreprenörskap. Företag väljer I år gör Barnfonden en satsning mot företag och erbjuder dem olika former av samarbete. För företag som vill satsa mer än kronor finns möjligheten att få ett eget skräddarsytt projekt ett sätt att ta ansvar och visa sitt engagemang. text åsa hernborg axelson i dag är csr, Corporate Social Responsibility, en viktig del i många företags arbete. Både stora som små företag väljer att på olika sätt ta ansvar för hållbar utveckling. Det kan handla om allt från att skapa checklistor för underleverantörer till att förbättra arbetsvillkoren för anställda i låglöne länder. På Barnfonden handlar CSR om företag som vill vara socialt ansvarstagande och kommunicera det till omvärlden. Matts Rehnström, som äger och driver företaget Clean Stream, är en av dem som samarbetar med Barnfonden. Att valet föll Matts Rehnström äger Clean Stream och samarbetar med Barnfonden. just på Barnfonden berodde på flera faktorer. Vi gick igenom olika organisationers erbjudande om företagssamarbete och fastnade för Barnfondens. Det var seriöst och erbjöd återkoppling och rapportering, samtidigt som det inte krävdes ett miljonbelopp för att kunna medverka, berättar Matts Rehnström. clean stream är ett Luleåbaserat företag som arbetar över hela landet med bland annat ledningsstöd och verksamhetsutveckling. Enligt Matts Rehnström 10 PUSSELBITEN

11 så Kan ditt företag stödja Barnfonden Det finns fler olika sätt: Samarbetspartner innebär att företaget och Barnfonden tillsammans hittar ett projekt som företaget helt finansierar och följer under hela projektets gång. Företaget får återrapporteringar, bilder på slutresultatet och kan även besöka projektet. Att stödja ett eget projekt kostar kr och uppåt. Partner innebär att företaget går in med en mindre summa och stödjer ett projekt tillsammans med andra företag och givare. Företaget kan välja att bli Hälso-, Utbildnings- och Entreprenörspartner. Stödet ligger på kr och uppåt. Donationer för företag som vill ge en engångssumma och göra skillnad. Gåvokatalog för företag som vill ge sina anställda och kunder en annorlunda julklapp. Om du vill veta mer, kontakta Malou Bratt på eller De nya latrinerna gör att tonårsflickorna kommer till skolan. Malou Bratt arbtetar med företagssamarbeten på Barnfonden. Solcellspaneler installeras på ett skoltak i Mali. Tack alla företag som stödjer och samarbetar med oss! Academic Search Adamsson Appelfeldt Advertising Capri Collection Carat Clean Stream Delicard Fotograf Isabell N Wedin Fruktbudet Governo Gullbergs Inspiration Media Jämjö Kyrkliga Samfällighet KAN Krägga Herrgård Lisberg Lyreco Länsförsäkringar Älvsborg Ratata Bearbetning SBS TV (Kanal5, Kanal9) Scandvision Softgoat Studentlitteratur Swedoffice Symbal Communication AB TR Miljöservice Tryckfolket Barnfonden är syftet med verksamheten inte enbart att tjäna pengar i ett kortsiktigt perspektiv. Valet av Barnfonden kommer i grunden också från min tanke att om vi fokuserar på att skapa bättre förutsättningar för barnen, så kommer de i sin tur att ha större möjligheter att förbättra världen när de växer upp. Dagens barn blir morgondagens vuxna samhällsmedborgare. För mig är det här ett sätt att satsa på framtiden. genom barnfonden kan man som företag välja tre olika områden att stödja hälsa, utbildning och entreprenörskap. Matts Rehnström valde att delta i ett projekt inom utbildning vilket innebär att hans företag i dag stödjer byggandet av latriner på en skola i Togo med 950 elever. Latrinerna minskar bland annat bakteriespridningen, något som i sin tur påverkar sjukfrånvaron. De ger också flickorna större möjlighet att delta i utbildningen eftersom de nu tryggt kan byta bindor när de har menstruation, annars stannar de hemma under den perioden. Företaget bidrar också till uppbyggnaden av solcellspaneler på en skola i Mali. Skolan får elektricitet vilket underlättar elevernas studier. I den här delen av världen har de skolor som har elektricitet ofta öppet på kvällstid, så att eleverna har möjlighet att göra sina läxor i skolan då. Clean Stream avsätter en viss del av sina intäkter till välgörenhet och Matts ser en koppling mellan att bidra till Barnfonden och arbetet i sitt eget företag. Jag tycker det är viktigt att ha ett samarbete och jag vill kunna använda det i vår kommunikation med kunderna. Om det innebär att de väljer att samarbeta med vårt företag betyder det i förlängning att vi har möjlighet att stödja Barnfondens arbete ytterligare, och det gynnar ju fler barn. för barnfonden är naturligtvis stödet från Clean Stream viktigt. Men ännu större betydelse har det för skolbarnen i Togo och Mali som framöver kommer att få bättre förutsättningar för en bra skolgång. PUSSELBITEN 11

12 12 PUSSELBITEN Barnen mäts runt armen. Röd, gul och grön indikerar i ordning: barnet är undernärt besök den lokala hälso kliniken, var uppmärksam och allt är okej.

13 Kunskap om kosten viktig för barnens hälsa MALI. Informationsmöten om näringslära är ett av de främsta verktygen för att förbättra barns hälsa. Där vägs och mäts barnen och mammorna lär sig att tillreda nyttig och hälsosam majsgröt. Mammorna undervisas i kost, hygien och i att förebygga sjukdomar och de lär sig dessutom att det inte är farligt att äta exempelvis ägg och mango. text jacob stærk översättning anna karlsson foto mario travaini Alla barn som kommer på informationsmötena om näringslära får en kopp gröt. en viktig del av fadderprojektens arbete för bättre hälsa är att hålla informationsmöten om näringslära. Grundläggande kunskap om kost och näring hos föräldrarna är viktig för barnens hälsa de första åren och den har i sin tur stor betydelse för barnens utveckling. på lång sikt kan undernäring betyda att barnen inte når så långt i sin utveckling som de annars skulle ha gjort. Barnen får bland annat nedsatt inlärningsförmåga vilket naturligtvis kommer att påverka dem genom livet. Dessutom har undersökningar visat att barn som lidit av undernäring när de var små tjänar mindre som vuxna än deras friskare kamrater, säger Karen Oppfeldt, som är programkoordinator med fokus på hälsa på BØRNEfonden, Barnfondens samarbetsorganisation i Danmark. Men det värsta som kan hända är förstås att barnen inte överlever. Undernäring är orsak till cirka 35 % av all barnadödlighet i världen. Inte bara för att barnen dör av svält, utan också för att de blir mer utsatta för andra sjukdomar. informationsmötena om näringslära är förebyggande och organiseras av fadderprojekten i samarbete med de lokala hälsoklinikerna och alla barn i området är välkomna. På landsbygden där fadderprojekten finns uppfostras och passas barnen ofta av både äldre syskon och av far- eller morföräldrar. Det är därför viktigt att alla lär sig att ge barnen nyttig och hälsosam kost. Öppna möten ger möjlighet för alla familjer att lära sig mer och få del av hjälpinsatserna. På informationsmötena om näringslära kan mammorna och sjukvårdspersonalen få veta om ett barn är rött, gult eller grönt. Färgerna uttrycker om barnet växer som det ska och används för att övervaka om barnen är friska. Varje barn har sitt eget hälsokort som används för att följa dess utveckling. Visar mätningarna att det är grönt är barnet friskt och piggt. Är det gult ska barnet komma oftare till näringsmötena och föräldrarna får då mer rådgivning. Och visar det rött, en färg som för de flesta betyder fara, tyder det på att barnet är undernärt. Då ska barnet besöka den lokala hälsokliniken och bli undersökt. Barnet kommer dessutom att få extra uppmärksamhet vid de efterföljande mötena. Färgerna grön, gul och röd gör att alla kan förstå barnets hälsotillstånd och att det blir konkret och hanterbart. Analfabetism är så utbrett i Västafrika att det är nödvändigt att ha en metod som inte är skriftlig för att förmedla barnets hälsotillstånd till föräldrarna, förklarar Karen Oppfeldt. utöver att hålla ett öga på barnens utveckling undervisas mödrarna också i att laga nyttig gröt med lokala råvaror. I den frodiga regionen i södra Mali, ett område som också är känt som Malis skafferi, är det sällan brist på mat. Det är faktiskt här som den största delen av Malis livsmedelsproduktion sker. Men området är också präglat av stor fattigdom. Har kvinnorna inte grundläggande kunskaper om näringslära kan det medföra att näringsrika grödor Analfabetism är så utbrett i Västafrika att det är nödvändigt att ha en metod som inte är skriftlig för att förmedla barnets hälsotillstånd till föräldrarna säljs på marknaden i stället för att sparas till barnen. Dessutom händer det att viss mat försummas för att den är jobbig att tillaga eller för att det har uppstått myter om att den inte är god även om maten egentligen är både hälsosam och lättillgänglig. ett exempel från mali är de feta sheanötterna som är rika på hälsosamma oljor. Nöten är svår att tillreda och därför har fadderprojekten köpt in kvarnar som gör det lättare att få ut den nyttiga oljan ur nöten. Det är självklart att sheanöten, som vi faktiskt känner från krämer i Sverige och Danmark, ska utnyttjas. Men det kräver att familjerna har tid att tillreda den och att de är övertygade om att det är värt besväret, säger Karen Oppfeldt. Det gäller också att slå hål på de myter som påverkar människors beteende på ett negativt sätt. Det finns en myt om att barn som äter ägg blir tjuvar. Myten har förmodligen uppstått för att undvika att barn ska börja stjäla ägg, men många kan inte skilja mytens mål från dess innehåll. Och därför får många barn inte ägg till mat även om de finns i området och innehåller massor av livsviktigt protein, säger Karen Oppfeldt. Det samma gäller för mangon. Mangon mognar på många ställen samtidigt som myggsäsongen börjar. Därför har det uppstått en myt om att du kan få malaria när du äter mango. Men mango är full av näring och har ingenting med malaria att göra. Detta är exempel på när hälsosam mat faktiskt finns att tillgå men inte används på grund av brist på kunskap. Också på detta område spelar informationsmötena och undervisningen om näringslära en viktig roll, säger Karen Oppfeldt. PUSSELBITEN 13

14 Mikrolån för att hålla flickor kvar i skolan ETIOPIEN I fadderprojektet Silti-Aynage i Etiopien ska mikrolån göra det möjligt för särskilt utsatta flickor att kunna gå kvar i skolan. Några av dem ligger i riskzonen för att utsättas för trafficking, men genom mikrolån till deras familjer ska de kunna bo kvar hemma och få gå i skolan. Mikronlånen gör att Alemnesh kan börja sälja injera, ett traditionellt bröd. Det innebär i sin tur att hon kommer att få pengar till mat och döttrarnas skolgång. text och foto ulrika wedin de uppföljningar som gjorts av Barnfondens treåriga utbildningsprojekt i Etiopien visar på mycket goda resultat. Läs- och skrivkunnigheten i de lägsta årskurserna har förbättrats över förväntan, antalet avhopp från skolan har minskat och fler elever klarar nu det nationella provet i åttan som avgör om de får gå vidare till nästa årskurs. Men uppföljningarna har också visat att en grupp fortfarande har svårt att klara av skolan. Det är de flickor som växer upp i mycket fattiga familjer, till exempel med en ensamstående mamma eller hos släktingar, eftersom de är föräldralösa. För dessa flickor är livet tufft. Dels kan det finnas ett motstånd från de vuxna att låta flickorna gå i skolan man anser att deras arbetskraft behövs hemma och prioriterar hellre bröders eller biologiska barns skolgång. Men även de föräldrar som verkligen vill att flickorna ska få gå i skolan kan ha svårt att låta dem göra det när pengarna knappt räcker till mat och tak över huvudet. Två flickor som får stöd genom projektet är tolvåriga Tsion och hennes två år yngre syster Nathael. De lever tillsammans med sin mamma Alemnesh som nu får mikrolån och hjälp att komma igång med en liten affärsrörelse. Pappan lämnade familjen för flera år sedan och tidigare försörjde Alemnesh sig och döttrarna genom att baka och sälja det traditionella brödet injera. Men för tre år sedan var hon med om en bilolycka och har sedan dess svårt att gå. Hon fick börja tigga för att få ihop till mat och för att flickorna skulle kunna gå i skolan. Hon vet hur viktigt det är med utbildning för att flickorna ska ha chans till en bättre framtid, men ibland när de inte har något att äta måste döttrarna hjälpa henne att tigga. nu när alemnesh fått ett mikrolån ska livet förhoppningsvis bli lite lättare och pengarna räcka till både mat och skolmaterial, uniformer och skor till flickorna. Affärsidén, som personal från fadderprojektet hjälpt henne att ta fram, är att hon tillsammans med en granne ska baka injera som hon sedan ska sälja i ett litet stånd. På så vis blir hon inte ensam i arbetet och hon kan sitta stilla och sälja i stället för som tidigare vara en kringvandrande försäljare. mikrolånen är räntefria, men ska betalas tillbaka inom ett och ett halvt år. Därefter kan nya familjer få möjlighet till lån. Under tiden som familjerna lånar pengarna har personalen från fadderprojektet nära kontakt med dem för att se hur det går och för att kunna ge råd. Det innebär också att de kan ge extra stöd till flickorna och följa upp hur de klarar sig i skolan. Mikrolån Mikrolånen blir möjliga genom Barnfondens projektfaddrar och de faddrar som varje månad ger ett extra bidrag till Barnfondens utvalda projekt. Vill du också stödja Barnfondens särskilt utvalda projekt? Kontakta Barnfonden på PUSSELBITEN

15 Lämna personnummer eller uppdatera dina adressuppgifter n Jag vill lämna personnummer n Jag vill adressändra n Jag vill uppdatera e-post elller telefonnummer Personnummer (10 siffror) Gatuadress Postnummer och postort V I K T A L O N G E N H Ä R Barnfonden SVARSPOST Malmö Frankeras ej. Mottagaren betalar portot. T E J P A I H O P H Ä R Telefon E-post Kontakta oss på om du vill beställa inbetalningskort eller blanketter. Det går också bra att ringa oss för att lämna personnummer eller uppdatera uppgifter. K L I P P H Ä R Årets Julklapp om vi får bestämma! Köp dina julklappar i Barnfondens gåvokatalog och hjälp utsatta barn och familjer till ett bättre liv. Som tack får du ett gåvokort att ge bort till någon här hemma. En garanterat uppskattad julklapp som ger både dig och din vän vetskap om att ni har gett barn någonstans i världen en bättre jul! Tips på några uppskattade julklappar: l En get l En gris l Skolböcker l Leksaker l Fruktträd l Näringstillskott Beställ på barnfonden.se där hittar du också fler julklappstips! PUSSELBITEN 15

16 B fadderservice svarar Försenad brevväxling från Kambodja Tack vare faddrar som hörde av sig till oss på Barnfondens fadderservice under våren har ett problem med brevväxlingen från Kambodja upptäckts. Karin Bergqvist från fadderservice förklarar vad som hänt. Kajsa Bergqvist jobbar på Barnfondens fadderservice. Många av er som är faddrar till barn i Kambodja har under det senaste året fått vänta alltför länge på era brev ibland över ett halvår. Så lång tid ska det inte ta att få svar. När vi uppmärksammade personalen i Kambodja på detta upptäckte de att ett fel i rutinerna på kontoret hade gjort att breven inte skickades iväg när de skulle. I datasystemet och i personalens uppföljning såg det ut som att brev redan hade skickats till Sverige, fast de egentligen bara hade kommit till kontoret i Phnom Penh och fortfarande behövde översättas innan de kunde skickas vidare till Sverige. Extra resurser har nu satts in för att så snabbt som möjligt få iväg de väntande breven. Det innebär att ni som är Kambodjafaddrar kan ha fått flera brev på en och samma gång under de senaste månaderna. I fortsättningen kommer breven att översättas från khmer till engelska av universitetsstudenter som gör praktik redan i fadderprojekten. Vi hoppas att ni snart kommer att upptäcka att brevväxlingen flyter smidigare. Brevväxlingen tar normalt upp till 4 månader beroende på var fadderbarnet bor och om breven måste översättas. Ibland är det leveransen ut till fadderbarnet som tar längst tid. Från huvudkontoret i det aktuella landet tar personalen med breven ut till fadderprojekten och sedan måste ofta en volontär eller personal i fadderprojektet ta brevet och gå till fots för att lämna det till fadderbarnet. Om du inte får svar på dina brev eller om svaren tar mycket mer än 4 månader att komma fram, vill vi gärna att du kontaktar oss på fadderservice. På så sätt kan vi upptäcka var det behövs förbättringar och förstärkningar i fadderprojekten. Har du frågor? Ring fadderservice på eller mejla oss på info@barnfonden.se. Du hittar även svar på många frågor på vår hemsida