Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB. Bildades 1 sep Öppna dagvattensystem ett förnuftsresonemang om lek, barns utveckling och säkerhet

Transkript

1 Öppna dagvattensystem ett förnuftsresonemang om lek, barns utveckling och säkerhet Föredrag på FAGUS Vinterkonferense 2012 i Oslo Text och foto Lars-Erik Widarsson Referenser Lenninger, Anna Vattenvett. Movium Magasin om livet i staden. Nummer Ett 2011, sidan 38. SLU. Elektroniskt < Schyllander, Jan et. al STATISTIK OCH ANALYS - Varför drunknar barn? - En retrospektiv studie över barn som drunknat i Sverige MSB < > (Läst: ) Jörgen Hallberg, Räddningschef i Helsingborg. Muntlig kommunikation och samarbete om Helsinborgs Stads Stadsbyggnadsförvaltnings handlingsprogram för Mariastaden med anledning av en polisanmälan. Medlem i Svenska Livräddningssällskapets Säkerhetskommitté. Detta foto: Charlotte Wimark SLS, Svenska Livräddningssällskapet 2012a. Nytt utbildningsmaterial till skolan lär barn rädda liv (Elektroniskt) Tillgängligt: < (Läst: ) SLS, Svenska Livräddningssällskapet Nytt utbildningsmaterial till skolan lär barn rädda liv. (Elektroniskt) Tillgängligt: < (Läst: ) Andersson, Ragnar Allt färre barn drunknar i Sverige och internationellt. ti (Elektroniskt) Tillgängligt. < (Läst: ) Platsens förutsättningar Helsingborg vid Öresund Nederbörd ca 700 mm/år 100-årsflöde i största vattendraget ca 30 l/s Sverige med Svenska Livräddnings- Karta från Google Earth sällskapet = NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Interkommunalt VA-bolag Bildades 1 sep 2009 ideell organisation sedan 1898 som är del av Life Saving Federation sprida kunskap om säkerhet vid vatten och isar främja simkunnighet och kunskap om livräddning särskilt intresse för barnens säkerhet

2 Delägare i NSVA Kommun Invånare 31 dec 2009 (SCB) Bjuv Båstad Helsingborg Landskrona Svalöv Åstorp Summa Staket eller inte staket Det räcker inte att begränsa sin syn till - att ett barn är ute - det finns en damm - ett staket hindrar barnet från att drunkna Det är lite mer komplicerat och det behövs ett förnuftsresonemang Grundsund på Skaftölandet i Lysekils kommun sommarort vid havet men också många permanent boende Karta: Grundsund På liknande platser bor många barn längs Sveriges kuster eller sjökanter utan staket

3 Ån Lagan passerar genom Ljungby i Småland bebyggelse skymtar till höger och ligger på långa sträckor nära ån Karta: Ljungby med Lagan i många liknande orter bor barn längs älvar och åar utan staket Mariastaden i Helsingborg g med ett omfattande öppet dagvattensystem Mariastaden i Helsingborg krav på staket ställdes i en polisanmälan

4 Polisanmälan med krav på staket runt dagvattendammarna med utgångspunkt i tidigare dom i Regeringsrätten Krav på åtgärd i annan svensk kommun Där sattes staket upp och då är det logiskt att även vi skulle göra det Polisanmälan i Helsingborg ansvaret ligger på polisen enligt ordningsstadgan och utgångspunkten var att det ska finnas staket t alla vill ha ryggen fri men med en del av det som presenteras här och en handlingsplan Information mm men inget staket med stöd av vår räddningschef vars förvaltning har ansvaret för Lagen om skydd mot olycka vi har tillsammans ett förnuftsresonemang som gör att vi kan ta detta ansvar Ca 600 boende skrev på namnlistor att de inte ville ha staket Dammar kräver vuxennärvaro för små barn. För de lite äldre behövs riskmedvetenhet vattenvana och simkunnighet lek glädje lärande utveckling början på riskträning och självkännedom Flacka slänter Makadam men kanske k inte så mycket som här Detta foto: Charlotte Wimark Mariastaden - bra säkerhet vid öppet dagvattensystem I genomsnitt har ca 10 barn i åldern 0-17 år drunknat per år i Sverige under perioden Det eär för få åa fall för öatt kunna agöasassau göra statistiska utvärderingar äde gaav skyddsåtgärder mm. Tillämpbar teknik blir i stället att analysera vad som hänt vid varje drunkningsolycka och att analysera vad som brustit och vilka åtgärder som skulle kunnat förhindra olyckan. (Schyllander et. al. 2010) Mariastaden i Helsingborg Solitär stor dagvattendamm med kajkaraktär robust staket som inte är klättringsbart.

5 Plats 0-17 år 0-6 år 7-17 år Antal Procent Antal Procent Antal Procent Badplats 31 32, , ,2 Snöskoter, spark, gått på is 13 13,5 6 13, ,7 Badkar 10 10,4 5 11,1 5 9,8 Pool, täd trädgårdsdamm åd d , Annan damm 8 8,3 8 17,8 0 0 Hav, sjö, älv - ej badplats , , ,8 Bil i vatten 7 7,3 3 6,7 4 7,8 Simbassäng 7 7,3 1 2, ,8 Hamn och kanal 4 4,2 1 2,2 3 5,9 Totalt Tabell 1. Antal och andel drunknade barn period efter plats och åldersgrupp. Källa: Rättsmedicinalverket. (Schyllander et. al. 2010) Genomgång av polisrapporter. Dammar och privata pooler generaliserat 1. Förskolebarnen - de drunknade i pooler, trädgårdsdammar och andra dammar - ej badplatser 2. Drunkningar i pooler och dammar enbart förskolebarn - 13 pojkar och 4 flickor 3. Yngre förskolebarn - grunda trädgårdsdammar Äldre förskolebarnen - bevattnings- och fiskdammar 4. Barnen har ofta varit obevakade kort tid t.ex. toaletten, rökning eller pratat 5. Nästan alltid dammen eller poolen - på en granntomt eller tillfälligt besök sällan egna tomten Antal och andel drunknade barn efter plats och åldersgrupp fördjupning och diskussion av tabell 1. (Schyllander, Jan et. al. 2010) Riskerna ska vara kalkylerbara Det ska inte se säkert ut samtidigt som det finns dolda faror FN-deklaration: barn har rätt till en stimulerande, utvecklande och säker uppväxt. Men hur ska man kunna utvecklas och få självkännedom om det inte finns några risker att testa sina gränser på?

6 Ingen som umgås med barn kan ta miste på den fullständigt t unika dragningskraft som vatten har; dels attraherar vatten i sig som fysiskt element, dels skapar vatten lockande miljöer med växter och djur. Stranden eller snarare den zon där vatten möter land är den perfekta lekplatsen. Härligt, härligt sjunger lusten, men farligt, farligt svarar förnuftet. (Lenninger, Anna Vattenvett. ) Härligt härligt och samtidigt farligt farligt men ska vi ta ifrån barn denna upplevelse, utveckling och njutning? Staketet hade barnen klättrat över. Mitt möte med den orolige föräldern - ja, vatten är farligt, barn kan drunkna Jag bekräftar att det är okey att vara a rädd och undviker en konfrontation. men staket är en falsk trygghet! Den falska tryggheten

7 Staket - ofta den falska tryggheten: 1. som fungerar för de små barnen som ändå ska ha med en vuxen och när det behövs på armslängds avstånd 2. som kanske gör att vaksamheten minskar 3. som kanske gör att barnen släpps ut själva vid en för låg ålder (mognad) 4. som mer lockar än håller borta de lite äldre barnen som kan vara ute utan tillsyn 5. som hindrar många vuxna från att kunna undsätta en nödställd 6. som kanske inte finns där som man tror när barnen släpps ut 7. som tar bort det egna ansvaret och flyttar det till samhället som inte kan garantera hela staket Ska man släppa ut små barn med bristfällig tillsyn så ska det vara i den egna trädgården med staket runt som man själv har ansvar för. Om man bor i hyreshus har man inte den möjligheten utan måste ta sitt ansvar och följa med barnen ut. Det som behövs är: Självkännedom hos barn Riskmedvetenhet hos barn och vuxna Vattenvana Simkunnighet Svenska Livräddningssällskapet är en viktig frivilligorganisation med stort inflytande som stöder detta resonemang. (Jörgen Hallberg, Räddningschef i Helsingborg) Fastighetsägaren har staket, men inget staket på bryggan

8 FN-deklaration: barn har rätt till en stimulerande, utvecklande och säker uppväxt de följande bilderna visar en del av det som kan bli ett viktigt bidrag i arbetet med att uppfylla deklarationen Lägg märke till den vuxnes vaksamhet Upptäckarglädje och utvecklande lek

9 Mamma måste vi gå hem - bara en liten stund till Klockan är ca 19:00 - Vi har tre likadana i den hinken och olika i dom andra hinkarna. - Nu har vi varit här hela dagen. Dagvattendammar i ett bostadsområde + lär barn att umgås med vatten och bidrar till deras utveckling + utvecklar barns riskmedvetenhet + tränar barns motorik + skapar spännande miljöer i närområdet + ökar föräldrars vaksamhet upp i en högre ålder + kan öka livskvalitén både hos barn och vuxna - kan skapa oro hos barn och vuxna (vilket kan vara bra i en lagom dos) - kan vara svåra att sköta och kan då missa sin attraktivitet Tänk er barn som ska ut på cykel på lokala gc-vägar eller i gatutrafik. Vilken nytta kan de då ha av att: ha utmanat utvecklande risker i närmiljön ha tränat sin grovmotorik ha försökt men misslyckats ha blivit blöt eller skrapat ett knä kanske bryter något barn en arm eller ett ben Med andra ord: nytta av att ha utvecklat riskmedvetenhet t och självkännedom

10 Trafik ca 70 meter från en dagvattendamm d Jämför med en av dammarna i Mariastaden nedan Inte i något av fallen är staket en tillräcklig lösning. Små barn ska ha tillsyn Handling och konsekvens ger erfarenhet och träning i riskbedömning och självkännedom balansera, hoppa, vada, fiska, håva mm åka skridskor och spela hockey Hoppa och balansera testa utmaningar

11 var med vuxna och lära sig hitta skatter snäckor och stenar grodyngel och fisk larver och insekter plocka blommor och fröställningar se änder och andra fåglar segla med pinnar, löv och små båtar uppleva vattnets rörelse, blänket, reflexerna, speglingarna, porlandet ja kanske till och med höra ett kvillrande ljud från en bäck

12 Det är inte fel att kunna ta med sig vattenvanan, simkunnigheten, motoriken, riskmedvetenheten, självkännedomen, kunskapen, nyfikenheten och glädjen till andra platser med vatten kanske långt hemifrån. Ett alltför gott självförtroende i kontakten med vatten kan dock vara en risk.

13 Barn har rätt till en berikande och utvecklande miljö med ett visst mått av risker Kanske är det här barn måste gå över för att hitta utmaningarna som inte fanns i boendemiljön. Om detta saknas söker många barn själva upp utmaningarna där de finns Kanske söker barn efter utmaningarna i en ganska låg ålder.

14 En vattensäker kommun omfattar 6 punkter som nedan kortats men kan läsas i sin helhet i referensen (SLS 2012a) 1. Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor - ansvarsfördelning, skötselrutiner, tillsyn mm 2. Skolan - dokumentera att man uppfyller mål - vattenvana, simkunnighet, nödsituationer, förstahjälpen mm 3. Plan - ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmed- vetandet hos vuxna inkl personer med särskilda behov 4. personal på badanläggningar bra säkerhetsutbildning 5. informera allmänt om vattensäkerhet och issäkerhet mm 6. depå för utlåning/ uthyrning av vattensäkerhetsutrustning Förslag Kommuner tar fram en handlingsplan för En vattensäker kommun där dagvattendammar ska ingå samt skapar en varaktig arbetsgrupp som håller denna handlingsplan levande. Kommunen tar fram planeringsråd och riktlinjer baserade på ett helhetstänkande som ger stimulans, utveckling, upplevelser och kalkylerbara risker - det får inte se säkert och samtidigt ha oväntade/dolda faror. Information och utbildning: barnavårdscentraler, dagis, skolor, nya kommuninvånare utsatta grupper som invandrare, ensamstående och sjuka Fallgropar/risker Bristande kunskap om is Bristande kunskap om strömmar, vattendjup och andra risker där man normalt kan befinna sig Bristande förståelse när man kommer till nya platser i Sverige eller utomlands helt andra strömfenomen, vågkrafter mm Överskatta sin vattenvana och simförmåga Personen som övervakar barn som behöver tillsyn förstår inte hur snabbt ett olyckstillbud kan uppkomma vattenträning och simskola information, information och information i många samhang, vid många tillfällen samt riktat till utsatta grupper och det mest grundläggande d av allt tillsynen Lämna inte barn själva i badbas- sängen, poolen eller badkaret. Inte ens för att svara i telefonen eller öppna dörren. Töm ut vattnet eller täck över när bassängen/poolen inte används. Inhägna trädgården alternativt poolen. Var inte alkoholpåverkad om ditt barn finns nära vatten eller trafik Armslängds avstånd vid behov

15 Kravet på skydd: 1. Plan- och bygglagen (3 kap PBL) 2. Ordningslagen (1993:1617) 3 kap. 5 - polisen utövar tillsyn 3. Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVL), 2 krav anläggningar ska uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav bl.a. i fråga om säkerhet vid användning 4. En plaskdamm eller motsvarande med djup <0,2 meter behöver inte ha något särskilt skydd 5. För dammar djup >0,2 meter - Boverket förslag på lämpliga skyddsanordningar i de allmänna råden i BBR - En lösning är ett staket som är minst 90 centimeter högt och som barn inte kan klättra på eller krypa under. En grind i ett sådant staket bör ha säkerhetsbeslag eller liknande så att små barn inte kan öppna den. En annan lösning är att täcka poolen med en presenning eller ett skyddsnät med högst 50 millimeter maskvidd. Skyddet måste klara vikten av ett barn utan att ge vika. Staket eller inte staket var går gränsen? Inte kan det väl vara vid 20 cm vattendjup! 20 cm vattendjup kan räcka för drunkning, men små barn ska ha tillsyn och äldre barn ska ha vattenvana och vara simkunniga! Fallgropar/risker fortsättning tillsynen ska ske av förälder eller någon som föräldern utsett att klara detta inte av ett kommunalt staketet som kanske inte finns där när det behövs kommunens staket blir ofta utsatt för åverkan det privata staketet runt trädgården får oftast vara i fred och kan lätt kontrolleras när barnet släpps ut Ett problem då man öppnar upp kulverterade bäckar och vill fördröja vattnet. Vattnets kraft Men vad säger lagen? Den är inte anpassad till ett förnuftsresonemang.

16 Inga kommentarer

17 Kunskapen Ny kunskap med hög trovärdighet och i detta fall: Kort om klimatförändringen Det kan bli värre än vad myndigheter tidigare framfört. Prognoserna är osäkra och det finns därför ingen anledning att fundera alltför mycket på om havet stiger några decimeter mer eller mindre. Rollerna Myndigheter som FN, SMHI mfl: Det som förs fram ska vara vetenskapligt bekräftat Det är viktigt att inte gå ut med fel information Kommunal planering Planeringen ska vara robust så att man kan klara ändrade förutsättningar. Planeringen ska ske så att översvämningar undviks. Vem ska man lita på? Politiker Är inte myndigheterna trovärdigare än våra tjänstemän? Nu är det helt nya saker som händer - klimatförändringen! Myndigheter och tjänstemän har olika roller och använder information på olika sätt

18 Det är ett svek mot barn att stänga ute barn från vattenmiljöer och vattenlek Det är ett svek mot barn att inte utöva den tillsyn som behövs i ett samhälla med trafik, vatten och andra faror Vi kan inte få bort alla olyckor men vi ska arbeta för att få bort onödiga olyckor utveckla barnens självkännedom Uppmana till lek som ger vattenvana och mognad privat och i simskola ta ansvar och utöva tillsyn så länge det behövs och sov gott! men tänk på att med lite oro står man på tå och då ökar säkerheten

19 Så här säger lagen Enligt lagen om skydd mot olyckor har alla Sveriges kommer ett ansvar för att försöka att förhindra vattenolyckor genom förebyggande arbete. Vi vill hjälpa kommunerna att öka vattensäkerheten genom att ge råd om effektiva insatser. Som ett led i detta arbete har SLS tagit fram sex kriterier eller delmoment som var för sig och tillsammans kommer att innebära en ökad vattenkunskap och därmed en ökad vattensäkerhet. Vi kallar detta arbete för En vattensäker kommun. (SLS 2012a) Vattensäker kommun Informationsmaterial till blivande föräldrar har tagits fram av Svenska Livräddningssällskapet Materialet delas ut på mödravårdscentralerna Nytt utbildningsmaterial till skolan lär barn rädda liv Barnens Livräddningsskola riktar sig till elever i årskurs 1-3 och ger grundläggande kunskaper så att barnen vet hur de ska hjälpa varandra i en nödsituation och inte minst: hur de undviker att hamna i fara. (SLS 2012b) Övervakning 1. En vuxen övervakare fanns vid tre av fyra drunkningsfall rörande barn i åldern 0 till 6 år. I de flesta (78 %) fallen var det föräldrar som övervakade. I de fall det fanns en övervakare var de i närheten (< 100 m) av barnet och inte upptagna av annat i 40 procent av olyckshändelserna. 2. När antalet dödsfall hos barn genom drunkning har sjunkit till nivåer runt 10 fall per år, blir det allt väsentligare att detaljgranska enskilda dödsfall för att finna bakomliggande orsaker. 3. Tjugo procent av de drunknade barnen är förskolebarn som omkommit i närliggande grunda dammar (trädgårdsdammar), pooler eller vattendrag. 4. En metaanalys gjord på arbeten som studerat t inhägnade pooler kontra icke inhägnade har visat att inhägnad minskar risken för barndrunkningar med 75 % (Thompson och Rivara 2000). Antal och andel drunknade barn efter plats och åldersgrupp ytterligare fördjupning av tabell 1. (Schyllander, Jan et. al. 2010) Studier från USA 1. talar för att bristande tillsyn är mycket vanligt när små barn drunknar vid stränder eller i badkar. En typsituation är när en förälder går ifrån en kort stund för att svara i telefon eller ordna något för ett annat barn (Brenner 2003). 2. Mycket talar för att föräldrar inte är fullt medvetna om hur kort tid det kan ta från det uppsikten sviktat till dess att barnet drunknat (Simon 2003), men att föräldrautbildning kan förbättra detta (Moran och Stanley 2006). 3. Det drunknar dubbelt så många barn (11 %) med rötter från Mellanöstern inklusive Iran som förväntat, då barn från dessa regioner under den undersökta perioden utgjorde 5,5 % av alla barn 0-17 år. 4. Detta kan bero på att familjer från exempelvis Mellanöstern har dålig simkunnighet och svaga kunskaper om säkerhet vid vatten. Dessutom tycks flera utomeuropeiska ungdomar ha omkommit på djupt vatten, eftersom deras kamrater trott att de kunde simma. 5. En lika stor andel barn kommer från övriga utlandet. De är nästan samtliga Nordeuropeiska barn som varit i Sverige på skolresor eller familjesemestrar. (Schyllander, Jan et. al. 2010)

20 Förebyggande åtgärder Med den aktuella undersökningen som grund kan följande råd ges till föräldrar, barn och allmänhet och de ansluter nära till amerikanska barnläkarföreningens råd vilka tidigare (Janson 2004) refererats i läkartidningen: 1. Övervakning av små barn i vatten skall vara på gripavstånd. Föräldrar skall aldrig, lämna små barn ensamma i vatten eller under uppsikt av ett ungt barn. 2. Små barn som badar vid badplatser skall ha flytväst och inte uppblåsbara flythjälpmedel. 3. Simbassänger, pooler och även grunda dammar (trädgårdsdammar) skall vara inhägnade och porten skall ha barnsäker låsning. 4. Små barn får inte lämnas obevakade på isar och ungdomar som kör snöskoter på is skall göra detta på säkra platser. 5. Barn är vanligtvis inte mogna att lära sig simma före fyra års ålder. Äldre barn skall lära sig simma, men särskilt yngre skolbarns förmåga att simma skall inte överskattas. 6. Ha särskild uppsikt på att utomeuropeiska barn och ungdomar har lärt sig att simma och att även deras föräldrar får lära sig säkerhet vid vatten inklusive räddning och upplivningsåtgärder. 7. Vid drunkning är direkt återupplivning avgörande för utgången och detta är oftast innan någon professionell är på plats. 8. Ha särskild uppsikt på barn med epilepsi p och andra medfödda neurologiska sjukdomar, även i badkaret. 9. Ungdomar bör informeras och påminnas om att alkohol försämrar både omdöme och simförmåga. (Schyllander, Jan et. al. 2010) Det svenska samhället har kommit långt i sin strävan att förhindra att barn drunknar, både genom en mängd passiva skydd, genom konsekvent upplysningsverksamhet och ökad simkunnighet. Efterlevnaden är dock inte hundraprocentig när det gäller skydd runt grunda dammar och pooler. År 1998, som var det första året i vår undersökning, hade endast 58 % av skolorna simundervisning. År 2005 hade denna siffra stigit till 72 % enligt uppgifter från Svenska livräddningssällskapet. Att 100 procent av skolorna har simundervisning borde vara en självklarhet och det är av stor vikt att utländska barn, som är överrepresenterade bland drunkningsfallen, kommer med i undervisningen. Personal inom barnhälsovård och habilitering bör informera föräldrar om den absoluta övervakningen av småbarn i eller i närheten av vatten och den ökade risken för barn med neurologiska funktionshinder att drunkna, även hemma i badkaret. Förskolebarn med ensamstående föräldrar är uppenbarligen en riskgrupp. Samhället kan inte förväntas göra allt för dessa familjer, men barnavårdscentraler och förskolor kan säkert bidra med att aktivt bygga upp nätverk bland unga föräldrar, för att minska deras stress och belastning. Att barn använder flytväst under båtfärder tycks ha blivit regel. Det gäller nu att detta beteende fortsätter. (Schyllander, Jan et. al. 2010)