MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheterna Nanna och Mimer inom centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ENLIGT PLAN OCH BYGGLAGEN (PBL) Detaljplan för fastigheterna Nanna och Mimer inom centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Samrådshandling UMEÅ KOMMUN April 2011 WSP Samhällsbyggnad

2 Uppdragsnr: (20) Icke teknisk sammanfattning Umeå kommun planerar att upprätta en ny detaljplan för fastigheterna Nanna 7 och Mimer 1. En behovsbedömning som genomförts har visat att en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, bör upprättas för detaljplaneärendet. På uppdrag av Umeå kommun har WSP upprättat föreliggande MKB. Detaljplanens syfte är att förena behovet av en ny badanläggning med ambitionen att öka inslaget av aktiviteter, möten och upplevelser i centrum. Relevanta miljöaspekter i ärendet och som redovisas i denna miljökonsekvensbeskrivning har bedömts utgöras av risker kopplade till luftföroreningar, buller, energi och lukt. Genomförd spridningsberäkning avseende kvävedioxid och partiklar i ett scenario år 2020 visar att inga miljökvalitetsnormer beräknas överskridas. Planförslaget medför marginella förändringar av ljudmiljön vid befintlig bebyggelse längs Östra Kyrkogatan. Viss ökning på grund av reflexer från de tillkommande byggnaderna. De största förändringar fås vid bebyggelsen längs Nygatan mot den tillkommande byggnaden vid kvarteret Nanna. Energiförbrukningen i befintliga byggnader inom kvarteret Nanna är i dagsläget hög. Skärpta byggregler avseende energiprestanda för nya byggnader innebär lägre energiförbrukning för tillkommande byggnader. Lukt från badhus kan hänföras till gasen trikloramin. Med rätt skötsel av reningsanläggningen i badhuset bedöms lukten inte utgöra något problem i närområdet. Sammantaget bedöms planförslaget medföra en marginell påverkan på studerade miljöaspekter i förhållande till nollalternativet. Studerade miljöaspekter redovisas och summeras i nedanstående tabell. Intressen Påverkan Anmärkning Ja Nej Buller x Planförslaget medför marginella förändringar av ljudmiljön vid befintlig bebyggelse längs Östra Kyrkogatan. De största förändringar fås vid bebyggelsen längs Nygatan. Luftföroreningar x Miljökvalitetsnormerna beräknas ej komma att överskridas. Energi x Genom att bygga nytt omfattas dessa byggnader av hårdare krav på energiförbrukning. I nuvarande byggnader inom kvarteret Nanna är energiförbrukningen hög. Lukt x Bedöms ej vara något problem.

3 Uppdragsnr: (20) INNEHÅLL Icke teknisk sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 Situationsplan 4 1 ORIENTERING Bakgrund 5 2 PLANER FÖR OMRÅDET 5 3 AVGRÄNSNINGAR 6 4 NOLLALTERNATIV OCH JÄMFÖRELSEALTERNATIV 6 5 SAMRÅD OCH KONTAKTER 6 6 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL Hänsynsregler Plan- och bygglagen 7 7 MILJÖKONSEKVENSER Riksintressen Luftföroreningar Buller Energi Lukt Summering av påverkan under byggtiden 18 8 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL 18 9 KÄLLOR OCH UNDERLAG KONTAKTER 20 Bilaga 1 Kartläggning av omgivningsbuller och tysta områden i Umeå kommun Bilaga 2 Spridningsberäkningar för vägtrafik.

4 Uppdragsnr: (20) Situationsplan för fastigheterna Nanna och Mimer Nygatan Östra Kyrkogatan Skolgatan Västra Kyrkogatan Kungsgatan Situationsplan, fastigheterna Nanna och Mimer.

5 Uppdragsnr: (20) 1 Orientering 1.1 Bakgrund Umeå kommun avser att upprätta en ny detaljplan för fastigheterna Nanna 7 och Mimer 1 i centrala Umeå. Detaljplanens syfte är att förena behovet av en ny badanläggning med ambitionen att öka inslaget av aktiviteter, möten och upplevelser i centrum. Badanläggningen ska inrymma en 50-metersbassäng för undervisning, motion och tävling. Dessutom ska en flexibel kombibassäng ingå med möjlighet till flera användningsområden. Aktuella fastigheter omfattas av detaljplaner som medger byggrätt för 4- våningsbebyggelse för allmänna ändamål. Kommunen har genomfört en behovsbedömning och kommit fram till att aktuellt planförslag bedöms innebära betydande miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningen ska fokusera på miljöaspekterna utsläpp till luft, buller samt lukt. Påverkan på stadsbild och kulturmiljö beskrivs i övriga planhandlingar. Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, utgör en del i handläggningen av planärendet och ska redovisa konsekvenserna av att området byggs enligt planförslaget samt konsekvenserna för ett nollalternativ samt ett jämförelsealternativ. Uppgifter om trafikflödet år 2020 som legat till grund och spridningsberäkningen har erhållits av Umeå kommun. MKB:n har upprättats av WSP. 2 Planer för området Aktuellt område, fastigheterna Nanna 7 och Mimer 1, omfattas, enligt vad som redovisats ovan, av översiktsplan Öpl 98. Vidare omfattas kvarteren av gällande stadsplaner. Stadsplan 96 för fastigheten Nanna 7 antogs av stadsfullmäktige och fastställdes Stadsplan 54 för fastigheten Mimer 1 fastställdes Planförslaget berör, i varierande omfattning, även följande stads- och detaljplaner: Stadsplan 180 Stadsplan 213 Detaljplan 93/104 Fastigheterna Nanna 7 och Mimer 1 föreslås innefattas i en ny detaljplan enligt föreliggande detaljplaneförslag. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

6 Uppdragsnr: (20) I Umeå kommuns översiktsplan, ÖPL-98, anges att kompletteringsbebyggelse är önskvärd inom bland annat de centrala delarna av staden. Detta uttrycks även i kommunens fördjupade översiktsplan för centrala Umeå. 3 Avgränsningar MKB:n beskriver den miljöpåverkan som antas uppstå som en direkt konsekvens av aktiviteter inom eller i direkt anslutning till detaljplaneområdet avseende buller samt luftföroreningar. 4 Nollalternativ och jämförelsealternativ Som nollalternativ har antagits att ingen bebyggelse sker inom kvarteren. Jämförelsealternativet innebär att kvarteren bebyggs enligt nu gällande byggrätt inom respektive stadsplan. Byggrätten avser verksamheter för allmänna ändamål och är marginellt mindre byggyta och lägre hushöjder än planförslagets byggrätt. Avgränsningen av de gatuavsnitt som omfattas av genomförd spridningsberäkning av emissioner till luft har diskuterats med länsstyrelsen. 5 Samråd och kontakter Under arbetets gång har avstämningsmöten hållits med företrädare för Umeå kommun, Samhällsbyggnadskontoret och Stadsledningskontoret. Omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen har även diskuterats med länsstyrelsen. 6 Miljökvalitetsnormer och miljömål I miljöbalken redovisas de miljökvalitetsnormer som gäller i Sverige, bland annat tillåtna halter av partiklar och kväveoxider. Dessa ämnen bedöms vara mest relevanta att redovisa i aktuellt ärende. Umeå kommun har fastställt ett åtgärdsprogram med syfte att innehålla miljökvalitetsnormen för kväveoxid. Vidare har riksdagen antagit 16 miljömål för Sverige. Dessa utgör bland annat grunden för de regionala och lokala miljömål som fastställts av Länsstyrelsen i Västerbotten respektive Umeå kommunfullmäktige. I föreliggande ärende bedöms miljömålen God bebyggd miljö samt Frisk luft vara relevanta. För miljömålet gällande God bebyggd miljö har Länsstyrelsen bland annat följande mål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Umeå kommun har följande mål avseende bebyggelse inom ramen för miljömålet God bebyggd miljö Minst 50 % av nytillkommande bebyggelse fram till år 2012 ska ske genom komplettering av befintlig bebyggelse och resterande del genom byggande i nyexploateringsområden. För miljömålet Frisk luft har Länsstyrelsen följande delmål avseende kväveoxider (delmål 2) Halterna 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda år 2010.

7 Uppdragsnr: (20) Umeå kommuns miljömål avseende Frisk luft är detsamma som det nationella målet Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Umeå kommuns miljömål avseende buller anger att: Antalet människor som utsätts för buller överstigande av riksdagen beslutade riktvärden ska minska. I första hand klara riktvärden vid nybyggelse för buller och i andra hand, när det gäller kompletteringsbebyggelse tillämpa tyst sida. På den tysta sidan bör målsättningen vara en ekvivalentnivå på 45 dba och riktvärdet för inomhusnivån ska alltid klaras. 6.1 Hänsynsregler I miljöbalkens 2:a kapitel redovisas de allmänna hänsynsreglerna (MB 2 kap). Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning bedöms ge underlag för bedömning av hur de allmänna hänsynsreglerna har och kommer att beaktats. 6.2 Plan- och bygglagen Enligt plan- och bygglagen, PBL, 2:a kap. skall allmänna intressen beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse. I andra och tredje kap regleras bland annat krav på byggnader. Nedan redovisas delar av nämnda kapitel och hur dessa krav har beaktats i föreliggande planärende. PBL 2:2 - Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten samt med energi och råvaror skall främjas. Beaktas vid genomförandet av detaljplanen. PBL 3:1 - Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Beaktas vid genomförandet av detaljplanen. 7 Miljökonsekvenser I följande kapitel beskrivs miljöpåverkan av relevanta miljöaspekter. Miljöpåverkan redovisas för både bygg- och driftstid. 7.1 Riksintressen Detaljplaneområdet berör riksintressen för kulturmiljö. Denna aspekt hanteras i övriga planhandlingar.

8 Uppdragsnr: (20) 7.2 Luftföroreningar Förutsättningar I samband med detaljplaneläggningen kring den planerade simhallen i centrala Umeå genomfördes en beräkning med programmet SIMAIR med syfte att få en uppfattning om hur området påverkas av luftföroreningar från vägtrafik. Föroreningshalterna beräknades på 11 platser kring området, främst på Östra Kyrkogatan. Spridningsberäkningarna omfattade partiklar (PM 10 ) och kvävedioxid (NO 2 ). Rapporten redovisas i Bilaga 1. Alla platser beräknades de tre olika utbyggnadsalternativen; nollalternativet, jämförelsealternativet samt den föreslagna planen. Förutsättningarna avseende trafikflödena bygger på uppgifter tillhandahållna av Umeå kommun och beaktar dels planerade bebyggelse på Ön samt yttre ringled kring Umeå. Förutsättningarna avseende trafikflödena på aktuella gatuavsnitt beskrivs i SMHI-rapporten. Beräkningarna har utförts med en meteorologi från 2004, och med prognosticerade utsläppsfaktorer och bakgrundshalter för år Till hjälp för att utvärdera hur luftkvaliteten påverkas av en planerad förändring används olika gränsvärden. Det finns miljökvalitetsnormer, som inte får överskridas, samt två tillhörande nivåer av utvärderingströsklar och även miljömål, som är vägledande för det långsiktiga miljöarbetet. Alla dessa former av gränsvärden har redovisats i spridningsberäkningen. Utvärderingströsklarna anger vid vilka föroreningshalter olika åtgärder måste vidtas för att undvika att miljökvalitetsnormerna överskrids. Med anledning av konstaterade överskridandena av miljökvalitetsnormerna i centrala Umeå har kommun upprättat ett åtgärdsprogram med syfte att kunna innehålla miljökvalitetsnormerna. En av huvudstrategierna i åtgärdsprogrammet är att minska trafikarbetet. Ett sätt som föreslås för att uppnå detta är att minst hälften av tillkommande bebyggelse ska ske inom den redan befintliga bebyggelsestrukturen i staden. Vidare föreslås möjligheten att inom centrumfyrkanten införa en miljözon. Med en miljözon skulle endast de fordon som uppfyller höt ställda krav på utsläppsnivåer tillåtas trafikera centrumfyrkanten. Miljökonsekvenser nollalternativet Förutom en årlig förväntad trafikökning om ca 2 % blir det inga förändringar jämfört med nuvarande förhållanden. Miljökonsekvenser jämförelsealternativet och planförslaget Haltskillnaden mellan de olika planförslagen och de olika gatuavsnitten är begränsad, men följer trafikbelastningen på gatorna i stor utsträckning. I tabell 1 och 2 redovisas beräknade halter av kväveoxid respektive partiklar.

9 Uppdragsnr: (20) Tabell 1. Beräknade NO 2 -halter (µg/m 3 ) år 2020, ogynnsammaste sida av gatan. Röd färg betyder överskridanden av miljökvalitetsnorm (MKN), orange klarad MKN men överskriden övre utvärderingströskel, gult klarad övre men inte nedre utvärderingströskel, blått klarad nedre utvärderingströskel. Understrykning innebär överskridande av delmål i de nationella miljömålen. De tre scenarierna betecknas: IPä Ingen Planförändring (nollalternativet); Jfr Jämförelsealternativet; Pfg Planförslaget.

10 Uppdragsnr: (20) Tabell 2. Beräknade PM10-halter (µg/m 3 ) år 2020, ogynnsammaste sida av gatan. Röd färg betyder överskridanden av miljökvalitetsnorm (MKN), orange klarad MKN men överskriden övre utvärderingströskel, gult klarad övre men inte nedre utvärderingströskel, blått klarad nedre utvärderingströskel. Understrykning innebär överskridande av delmål i de nationella miljömålen. De tre scenarierna betecknas: IPä Ingen Planförändring (nollalternativet); Jfr Jämförelsealternativet; Pfg Planförslaget. Den större bilden är att inget av gaturummen i denna studie överskrider gällande miljökvalitetsnormer för PM 10 och NO 2. Däremot överskrids den övre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärden för både kvävedioxid och partiklar på Östra Kyrkogatan (området är större för överskridandena för kvävedioxid, där hela området har stor risk att överskrida den övre utvärderingströskeln). De gatuavsnitt som kommer att få högre hus i den befintliga detaljplanen får också något högre föroreningshalter, men den ytterligare ökningen på grund av detta planförslag ökar endast på halterna måttligt. Årsmedelvärden av både kvävedioxid och partiklar i princip ligger under också den nedre utvärderingströskeln, medan den undre utvärderingströskeln överskrids för kvävedioxid och timmedelvärden på hälften av gatorna. För alla typer av gränsvärden är de centrala delarna av Östra Kyrkogatan mest belastad, medan Västra Kyrkogatan har de lägsta halterna. För att jämföra de olika planfallen, ser vi att skillnaden är begränsad, men planförslaget har hela tiden de högsta halterna medan nollalternativet har de lägsta. Vanliga effekter av emissioner från trafikavgaser är bland annat irriterade och inflammerade luftvägar och nedsatt lungfunktion där astmatiker, äldre och barn är mest känsliga för exponering. Vi kan i denna studie konstatera att planförslaget kommer att innebära något högre halter av trafikrelaterade utsläpp än jämförelsealternativet, men skillnaderna är i denna studie små, maximalt 2,1 µg/m 3 högre halter vid planför-

11 Uppdragsnr: (20) slaget. I jämförelse med planförslaget och nollalternativet är skillnaden större, maximalt 7,5 µg/m 3. Inget av förslagen ger någon beräknad risk att överskrida miljökvalitetsnormerna i området med utsläppsfaktorer och bakgrundshalter för år Detta gäller under de meteorologiska förhållandena som rådde år 2004, och kan naturligtvis variera mellan olika meteorologiska år. Enligt miljöbalkens 2 kap 7 ska en verksamhet tillåtas om den kan anses vara förenlig med ett antaget åtgärdsprogram som syftar till att innehålla miljökvalitetsnormerna. Planförslaget bedöms inte stå i strid med Umeå kommuns åtgärdsprogram med bland annat förslag om införande av miljözoner. 7.3 Buller Förutsättningar Umeå kommun har låtit kartlägga vägtrafikbuller inom kommunen. Kartläggningen har genomförts av ÅF-Ingemansson AB och har redovisats för kommunen våren Kartläggningen redovisar bland annat beräknade ekvivalenta och maximala ljudnivåer som frifältsvärden längs berörda vägar och gator i kommunen. Rapporten redovisas i Bilaga 2. Östra Kyrkogatan på sträckan förbi kvarteren Nanna och Mimer utgör en av gatorna som omfattas av kartläggningen. Beräkningen visar på att den ekvivalenta ljudnivån från vägtrafik vid kvarteret ut mot Östra Kyrkogatan uppgår till dba. Invid gatan är nivån närmare 70 dba. Intill Skolgatan är den ekvivalenta ljudnivån ca 60 db(a). Utan hänsyn till byggnaders skärmade inverkan är nivån över den ekvivalenta ljudnivån 55 db(a) ca 30 m från Östra Kyrkogatan. Den maximala ljudnivån är enligt utredningen över 70 dba inom ett avstånd av 30 m från Östra Kyrkogatan. Riksdagen har fastställt riktlinjer för trafikbuller i enlighet med vad som framgår av Riksdagspropositionen 1996/97:53. Boverket har i sitt Allmänna råd 2008:1 beskrivit hur propositionen kan tillämpas avseende väg- och tågtrafikbuller. Utdrag ur Boverkets allmänna råd redovisas nedan. Dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad Maximal ljudnivå på uteplats Dygnsekvivalent ljudnivå inomhus (bostadsrum). 55 db(a) 70 db(a) 30 db(a) Maximal ljudnivå inomhus nattetid kl db(a) * * värdet får överskridas med högst 10 db(a) högst 5 gånger per natt. Boverket anger att det i vissa fall kan vara motiverat med avsteg från huvudregeln. Exempel på när det kan vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln är bland annat: I centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvarterstruktur.

12 Uppdragsnr: (20) Miljökonsekvenser nollalternativet Underlaget för den befintliga bullerutredningen för Umeå berör trafik situationen omkring Trafikunderlaget för prognos 2020 innebär en trafikökning enligt vad som framgår av underlaget för spridningsberäkningen till luft, se SMHI-rapport. Kvarteret Mimer erhåller en ökning av den ekvivalenta ljudnivån med ca 1 dba enhet från Östra Kyrkogatan. Vid kvarter Nanna är ökningen ca 2 dba-enheter. I övrigt innebär prognosen inga tydliga förändringar. De maximala ljudnivåerna förändras ej. Miljökonsekvenser jämförelsealternativet Förutsättningarna för jämförelsealternativet avseende buller är jämförbara med planförslaget då det innebär bebyggelse ut mot Östra Kyrkogatan inom båda kvarteren. Se därför miljökonsekvenser för planförslaget. Miljökonsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär att det tillkommer nya byggnader i de två kvarteren. För kvarteret Mimer planeras en byggnad längs Östra Kyrkogatan. Ljudnivåerna vid fasaden mot Östra Kyrkogatan är ekvivalent 63 dba och maximala nivån 78 dba. Befintliga byggnader öster om Östra Kyrkogatan kan förväntas få en ökning av nivåerna vid fasad med ca 1 dba på grund av reflexer från den tillkommande byggnaden. Samma förutsättningar som ovan gäller för kvarteret Nanna med fasadnivåer vid badhusbyggnaden och motstående fasader. Nygatan mellan Östra och Västra Kyrkogatan får en ökad andel tungtrafik. I dagsläget går ingen tungtrafik på denna del. Den ekvivalenta ljudnivån vid fasaderna på byggnaderna norr om Nygatan får en ökad ekvivalent ljudnivå från 59 till 60 dba. Den maximala ljudnivån bedöms öka från 68 dba till 82 dba vid fasad beroende tillkommande tung trafik. Ett visst tillskott (< 1 dba) kan det dessutom bli på grund av reflexer från den nya byggnaden i kvarteret Nanna. De enda bullerskyddsåtgärder som är praktiskt genomförbara är fönster och fasadåtgärder. Bullerskyddsskärmar ger endast effekt vid marknivå samt att det kan vara svårt att få plats med skärmar i denna befintliga miljö. Genom att välja fönster med anpassad ljudisoleringsnivå kan en maximal ljudnivå inomhus om 45 dba uppnås. Slutsats Planförslaget medför mycket marginella förändringar av ljudmiljön vid befintlig bebyggelse längs Östra Kyrkogatan. Viss ökning på grund av reflexer från de tillkommande byggnaderna. De största förändringar fås vid bebyggelsen längs Nygatan mot den tillkommande byggnaden vid kvarteret Nanna. Detta främst på grund av tillkommande tung trafik och till viss del från tillkommande reflexer. Det är dock ett antal byggnader i området som dagens trafik har ljudnivåer som ligger över de av Riksdagen fastställda riktlinjerna.

13 Uppdragsnr: (20) 7.4 Energi Förutsättningar Energiförbrukningen har för nollalternativet utgått från de förhållanden som rådde år Dessa uppgifter bedöms vara relevanta även i dagsläget. Uppgifterna är erhållna från Umeå kommun. Miljökonsekvenser nollalternativet Den befintliga bebyggelsen på fastigheterna består av tre byggnader; Mimerskolan, Gymnastikbyggnad och Gjallarhornet (matsal). Byggnaderna förses med fjärrvärme och el av Umeå Energi, samt vatten från Umeva. Nuvarande (2008) mediaförbrukning för byggnaderna framgår av tabell 3. Tabell 3. Årlig energi- och vattenanvändning [0] Mimerskolan Gymnastikbyggnad Gjallarhornet Totalt Area (m 2 BRA) Fjärrvärme (MWh) Spec. värme (kwh/m 2 ) El (kwh) Spec. el (kwh/m 2 ) Total energi (kwh) Spec. total energi (kwh/m2) Vatten (m 3 ) Energiprestanda för Mimerskolan är relativt normal, men för Gymnastikbyggnaden/Gjallarhornet är värmeanvändningen mycket hög. Det är osäkert vilken av byggnaderna som är orsaken till den höga värmeanvändningen, en viss del beror även på kulvertförluster mellan byggnaderna. Förbrukning av el och fjärrvärme ger upphov till emissioner huvudsakligen i form av fossil koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och radioaktivt högaktivt avfall (HLW). Enligt leverantörens (Umeåenergi) uppgifter om bränslemix för fjärrvärme och utsläppsvärden för elproduktion (för Umeå kommuns avtalsform) ger byggnaderna upphov till emissioner enligt Tabell Fjärrvärme mäts gemensamt för Gymnastikbyggnaden och Gjallarhornet, och förbrukningen har fördelats efter yta. 2 Total elanvändning, inklusive verksamhetsel

14 Uppdragsnr: (20) Tabell 4. Årliga emissioner från energianvändning, nollalternativet Mimerskolan Gymnastikbyggnad Gjallarhornet Totalt Fossilt CO 2, el (kg) Fossilt CO 2, fjv (kg) Total CO 2 (kg) HLW (kg) 0,9 0,03 0,2 1,2 NO X (kg) SO 2 (kg) 31 6,6 9,4 47 Leverantörens emissionsvärden för el och värme framgår av Figur 1 och Figur 2. Figur 1. Bränslemix för elproduktion, Umeå Energi Figur 2. Bränslemix för fjärrvärme. Fossil CO 2 : 54,9 g/kwh, NO x : 0,19 g/kwh, SO 2 : 0,04 g/kwh Miljökonsekvenser jämförelsealternativet I befintlig detaljplan finns utrymme för utbyggnad av fastigheterna: Kv Nanna: Byggrätt för allmänt ändamål (Offentlig byggnad, skola etc.) m 2 Kv Mimer: Byggrätt för allmänt ändamål (Offentlig byggnad, skola etc.) m 2 Dessa rätter ger utrymme att bygga ut kv. Nanna med m 2 och kv. Mimer med m 2. I detta alternativ förutsätts att fastigheterna byggs ut med kontorsbyggnader enligt ovan. Krav enligt BBR Boverkets byggregler ställer krav på energiprestanda för nya byggnader i form av ett referensvärde (kwh/m 2 ) som för lokaler uppräknas beroende på vilken luftomsättning byggnaden behöver. Reglerna för energihushållning ändrades den 1 februari För byggnader för vilka bygganmälan sker ef-

15 Uppdragsnr: (20) ter 1/ ska de nya reglerna tillämpas vilket förutsätts här. Enligt dessa regler ska energiprestandan (värme, kyla, varmvatten och fastighetsel) uppgå till 140 kwh/m 2 eller bättre för byggnader med lokaler (kan uppräknas vid stora ventilationsflöden), för bostäder gäller 150 kwh/m 2. Om Tabell 3 och Tabell 44 kompletteras med energianvändning (enligt kraven för lokaler) i de nya byggnaderna erhålls energi- och emissionsvärden enligt Tabell 5 och Tabell 6. I värdet för el för de nya byggnaderna ingår verksamhetsel som uppskattats till 50 kwh/m 2 årligen, enligt statistik från Repab. Vattenförbrukningen för nya byggnader uppskattas också enligt Repab till 0,2 m 3 /m 2 årligen. Byggnaderna förutsätts inte ha installerad komfortkyla. Kontor Mimer Kontor Nanna Totalt Area (BRA) Fjärrvärme (MWh) Spec. värme (kwh/m2) El totalt (kwh) Spec. el (kwh/m2) Total energi (kwh) Spec. total energi (kwh/m2) Vatten (m3) Tabell 5. Årlig energianvändning, utbyggnad enligt bef. detaljplan Mimerskolan Gymnastikbyggnad Gjallarhornet Tabell 6. Årliga emissioner från energianvändning, utbyggnad enligt bef. detaljplan Mimerskolan Gymnastikbyggnad Gjallarhornet Kontor Mimer Kontor Nanna Totalt Fossilt CO 2, el (kg) Fossilt CO 2, fjv (kg) Total CO 2 (kg) HLW (kg) 0,9 0,03 0,2 4,5 5,3 11 NO X (kg) SO 2 (kg) 31 6,6 9, Miljökonsekvenser av planförslaget Enligt planförslaget kommer byggnaden Gjallarhornet att rivas, Mimerskolan renoveras och byggs om till hotell, Gymnastikbyggnaden renoveras och byggs om, eventuellt till café. Två nya byggnader (bostäder och lokaler)

16 Uppdragsnr: (20) kommer att uppföras. Den totala energianvändningen i dessa byggnader kommer sannolikt att vara högre än totalt för befintliga byggnader, hur mycket högre beror på vilka tekniska lösningar som väljs. Om byggnaderna uppförs och körs enligt byggreglerna (se ovan) kan energianvändningen i byggnaderna uppskattas till värden som redovisas i Tabell 7. Tabell 7. Energianvändning i byggnader enligt planförslaget Mimer (hotell) Flygel 1+2 Grundkrav energiprestanda (kwh/m 2 ) Badhus (inkl. lokaler och bost.) Gymnastik (café) Totalt Krav kwh Luftomsättning (l/s, m 2 ) 0,35 0,35 0,54 0,35 Area (m 2 ) Fastighetsel (kwh) Värme (MWh) Kyla kwh/år Verksamhetsel (kwh) El totalt (kwh) Total energi (kwh) Spec. total energi (kwh/m2) Vatten (m 3 ) Grundkravet för badhuset är högre än för andra lokaler beroende på att ett tillägg får göras på grund av det höga ventilationsflödet. För ventilationsflödet har här antagits 4 oms/h (volym m 3 ), 40 % uteluft vintertid. Simhallsdelen får då ett luftflöde på c:a 0,9 l/s,m 2, medan hela byggnadens luftflöde blir c:a 0,54 l/s,m 2. Tillägg får göras när luftflödet överstiger 0,35 l/s,m 2. Fastighetsel för byggnaderna har uppskattats utifrån statistik för liknande byggnader, bl.a. från STIL (Enerimyndieten). För behovet av komfortkyla i byggnaderna har antagits att lokaler har installerad komfortkyla som uppgår till 10 kwh/m 2 (fjärrkyla antas). Förbrukningen av verksamhetsel (hyresgästel) och vatten har uppskattats utifrån statistik från liknande verksamheter. Om samma leverantörsförhållanden gäller som för nollalternativet fås emissionsvärden enligt Tabell 88.

17 Uppdragsnr: (20) Tabell 8. Emissioner från energianvändning, planförslaget Mimer (hotell) Flygel 1+2 Badhus Gymnastik (café) Totalt Fossilt CO 2, el (kg) Fossilt CO 2, fjv (kg) Total CO 2 (kg) HLW (kg) 0,9 1,1 5,9 0,2 8,1 NO X (kg) SO 2 (kg) ,5 185 En jämförelse av total energianvändning mellan de tre ovan beskrivna alternativen visas i Tabell 9. Tabell 9. Jämförelse energianvändning Nollalternativ Utb. enligt bef. detaljplan Planförslag El totalt (kwh) Fjärrvärme (MWh) Fjärrkyla (kwh) Total energi (kwh) Vatten (m3) Lukt En motsvarande jämförelse av emissioner relaterade till energianvändning i byggnaderna visas i Tabell 10. Tabell 10. Jämförelse emissioner Nollalternativ Utb. enligt bef. detaljplan Planförslag Total CO 2 (kg) HLW (kg) 1,2 11 8,1 NO X (kg) SO 2 (kg) 46, Förutsättningar Den risk som bedömts finnas av aktuellt planförslag avseende lukt är kopplade till den karaktäristiska klorlukten som finns i badhus. Klor används för att rena vattnet i badbassängerna då klor i egenskap av ett starkt oxidationsmedel slår ut mikroorganismer i vattnet. Eftersom klor är ett så starkt oxidationsmedel reagerar kloret även med andra ämnen som kol och kväve vilket tillförs vattnet via de som badar. Om kon-

18 Uppdragsnr: (20) centrationerna av kol och kväve blir höga kan gasen trikloramin bildas. Gasen är lättflyktig och det ämne som orsakar badhuslukten. Miljökonsekvenser nollalternativet Ingen skillnad mot nu rådande förhållanden. Miljökonsekvenser jämförelsealternativet Befintlig byggrätt innebär en möjlighet att bygga ett badhus inom kvarteret Nanna. Konsekvenserna avseende lukt för jämförelsealternativet bedöms därför vara jämförbara med planförslaget. Miljökonsekvenser av planförslaget Då uppkomsten av trikloramin i huvudsak orsakas av föroreningsraden av badvattnet är graden av badhuslukt kopplat till skötseln av badhuset. Badhuset förutsätts skötas på ett sådant sätt att halten av trikloramin i luft blir liten. Någon risk för att närboende ska störas av besvärande lukter från badet bedöms därför vara liten. Om frånluften leds mot Storgatan kommer frånluften längst från bostäderna vid Nygatan och Östra kyrkogatan vilket skulle minimera risken för påverkan i händelse av att reningsanläggningen inte fungerar normalt. 7.6 Summering av påverkan under byggtiden Största störningarna under byggtiden förväntas bestå av buller och eventuell damning för närboende. Vidare kommer ett ökat antal tunga fordon med transporter till och från byggarbetsplatsen belasta det närliggande gatorna. Detta kan möjligen begränsa framkomligheten längs berörda gatuavsnitt. 8 Uppföljning och kontroll I enlighet med krav i miljöbalken ska en uppföljning av de betydande miljöaspekterna göras. Uppföljningen föreslås fokusera på miljöaspekterna buller och emissioner till luft och görs lämpligen genom mätning.

19 Uppdragsnr: (20) 9 Källor och underlag Översiktsplan för Umeå kommun, ÖPL Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i umeå; Beslutshandling maj Godkänt av Umeå kommunfullmäktige 27 augusti Miljömål, Umeå kommun, Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, Allmänna råd 2008:1; Boverket. Kartläggning av omgivningsbuller och tysta områden i Umeå kommun Rapport , ÅF-Ingemansson AB, Spridningsberäkningar med SIMAIR för Östra Kyrkogatan och några angränsande gatuavsnitt i Umeå, SMHI, rapport nr Luftguiden Handbok med allmänna råd om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Handbok 2006:2 utgåva 1, juni 2006; Naturvårdsverket. Hälsoeffekter av trafikavgaser; rapport från Yrkesmedicinska enheten, 2000:3. Luftföroreningar och hälsa; Arbets- och miljömedicin, december Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer svenska resultat, APHEIS, Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20. Repab Nyckeltal för kostnader och förbrukningar kontor (2008). Energimyndigheten - Förbättrad energistatistik för lokaler Stegvis STIL, inventeringar av kontor och förvaltningsbyggnader (2007) WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

20 Uppdragsnr: (20) 10 Kontakter Birgitta Norberg Mikael Jonsson Patrik Jansson Daniel Lindström Per Hänström Elin Pietroni Elisabeth Johansson Länsstyrelsen Länsstyrelsen Detaljplanering, Umeå kommun Gator och trafik, Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd, Umeå kommun Stadsledningskontoret, Umeå kommun Fastighetskontoret, Umeå kommun Umeå april 2011 WSP Samhällsbyggnad Daniel Johnson Uppdragsansvarig WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm