Ekonomiska effekter av migration i världen och i Sverige

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet Uppsats fortsättningskurs C Författare: Jonas Berglund Björn Amboldt Handledare: Yngve Andersson Vårterminen 2006 Ekonomiska effekter av migration i världen och i Sverige

2 Sammanfattning Att studera de ekonomiska effekterna av migration är tyvärr ett för stort ämne för den är uppsatsen så vi har valt ut vissa delar av detta ämne att studera och i möjlig mån undersöka hur dessa effekter påverkar Sverige. De effekter som behandlas är effekter på tillväxt för utvandrarländer när högutbildade emigrerar och hur invandrarlandets arbetsmarknad påverkas av immigration. Vi har undersökt både teoretisk och empirisk litteratur och sedan jämfört slutsatser som dragits på internationella data med de förhållanden som råder för Sverige. Våra slutsatser är att en liten utflyttning av högutbildad arbetskraft kan medföra en positiv effekt på humankapitalsnivån i ett utvecklingsland under vissa omständigheter. Effekterna på arbetsmarknaden i invandrarlandet är omtvistade men enligt de senaste empiriska undersökningarna medför en högre invandrartäthet i en yrkesgrupp negativ påverkan för arbetskraften i denna yrkesgrupp. Nyckelord: migration, brain drain, invandring och arbetsmarknad 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Syfte och avgränsning 4 2. Bakgrund till migration 5 3. Utvandrarlandet: brain drain Kritik mot tidigare litteratur Andra effekter av migration Invandrarlandet Teori om lönepåverkan för ursprungsbefolkningen Andra teorier om lönepåverkan Empiri, det traditionella synsättet Yrkesgruppsmetoden Arbetsmarknaden i Sverige Försörjningsbördans inverkan på arbetsmarknaden Brain waste Slutsatser Litteraturlista 30 3

4 1. INLEDNING Det finns fler malawiska läkare i den engelska staden Manchester än i hela Malawi, säger Staffan Borgström & Anders Molin på DN Debatt den 7 april i år. Detta speglar på ett oroande sätt utvecklingen av så kallad brain drain där högutbildad arbetskraft flyttar från oftast ett U-land till bättre arbets- och löneförhållanden i västvärlden. Även om det råder brist på sjukvårdspersonal i västvärlden skulle de malawiska läkarna säkert göra mer nytta i sitt hemland, i synnerhet som det fattiga landet har finansierat utbildningen. Globalisering och dess effekter är i dag något som det talas mycket om. Framförallt uppmärksammas globalisering i form av den ökade rörligheten av varor och tjänster. Men också människors rörlighet har ökat. Migrationen världen över har fördubblats de senaste 50 åren och i dag lever 200 miljoner människor i världen utanför sitt hemland (Obaid, 2006). Ovan finns ett exempel på brain drain. Så kallad brain waste är ett annat problem i världen till följd av migration. Immigranter får inte alltid i sitt nya hemland de arbeten de är utbildade för. De kan istället få ta arbeten med lägre lön än en ursprungsinvånare med samma utbildning. Hur stort är detta problem? Alla riksdagspartier skriver i sina partiprogram att invandring är positivt för Sverige. Är detta bara ett uttryck för att man vill vara politiskt korrekt eller finns det fakta som styrker påståendet? Gynnar migrationen Sverige och finns det i så fall grupper i landet som gynnas mer än andra? Kan det till och med finnas grupper som påverkas negativt av migration? 1.1 Syfte och avgränsning Världsbanken har i år publicerat en bok som heter International Migration, Remittances and the Brain Drain, som grundligt undersöker uppkomsten och effekter av migration. En väsentlig andel av världens totala migration gäller människor som är tvungna att flytta från sitt hemland av t ex krig eller av politiska skäl, s k flyktingmigration. I vår uppsats 4

5 har vi dock valt att enbart belysa den typen av migration som uppkommer p g a skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan länder. För att ge en bakgrund till migration går vi således igenom allmänt kända teorier i internationell handel. Sedan vill vi ta reda på hur ett u-lands tillväxt och humankapitalnivå påverkas av att högutbildad arbetskraft flyttar utomlands. För invandrarlandet vill vi undersöka hur dess arbetsmarknad, och då särskilt hur ursprungsbefolkningens lönenivå i Sverige påverkas av immigration. Detta görs genom att redogöra för både internationell och svensk litteratur med avseende på både teori och empiri. Statistiska centralbyrån har i en rapport, Ut- och invandrares utbildning , kartlagt utbildningsnivån hos ut- och invandrare samt Sverige totala befolkning. Med hjälp av denna rapport har vi försökt dra slutsatser utifrån de presenterade teorierna för hur immigration påverkar den svenska ekonomin. Med den litteratur vi använt oss av försöker vi ge en så rättvisande bild som möjligt av vad som skrivits på området. För att undersöka hur brain drain påverkar utvandrarlandet utgår vi från Özden & Shiffs (2006) rapport och vidare undersökt de hur utflyttning av högutbildade individer påverkar den inhemska utvecklingen. Situationen på invandrarlandets arbetsmarknad behandlas bara till liten del i Özden och Shiff (2006) så på det området har vi försökt spegla internationell litteratur på ett så rättvisande sätt som möjligt och till detta lagt empiriska undersökningar på den svenska arbetsmarknaden. 2. BAKGRUND TILL MIGRATION För att bättre förstå varför migration uppkommer och hur den kan studeras och analyseras, väljer vi att göra det med bakgrund av teorin för internationell handel 1. Rent 1 Det finns modeller som förklarar uppkomsten av migration på mikronivå som exempelvis push/pull- teorin. Anledningen till att vi valde att illustrera bakgrunden till migration med hjälp av handelsteori är att den visar på hur löneskillnader uppstår mellan två länder på makronivå. Dessa löneskillnader ger upphov till push- och pulleffekter som genererar migration men eftersom vi beskriver migration på makronivå använder vi även modeller på makronivå för att beskriva uppkomsten av migration 5

6 allmänt kan vi hänvisa till kap 2-7 i kursboken International Economics av Paul R. Krugman & Maurice Obstfeld. I världshandeln finns det fortfarande kvar vissa handelshinder mellan länder, som exempelvis tullar eller kvoter. Världens ledande ekonomer är i stort sett ense om att frihandel gynnar alla länder. Även vad gäller migration mellan länder så finns det hinder som i allmänhet är ännu starkare än de för handel. Relativt rika länder sätter i allmänhet kvoter på hur många invandrare som släpps in. Men för migration, till skillnad från handel, finns i ekonomkåren ingen enighet om att fri invandring är något som gynnar alla länder. En av de första, och samtidigt bland de allra mest kända, teorierna om varför internationell handel uppstår är engelsmannen David Ricardos hypotes om komparativa fördelar från 1800-talet. Den teori som kanske ger bäst förståelse för just migration är tvåfaktormodellen av de svenska nationalekonomerna Bertil Ohlin och Eli Heckscher. Anta att det finns två länder, två varor, och två produktionsfaktorer. Det ena landet, som vi kan kalla land A, har relativt gott om den ena produktionsfaktorn arbetskraft, medan det andra landet, land B, har relativt gott om den andra produktionsfaktorn kapital. Varorna som produceras är dels den arbetskraftsintensiva varan kläder, dels den kapitalintensiva varan bilar. Ett land kan optimalt producera bilar och kläder till nivåer och i kombinationer som beror på hur landet använder sina givna produktionsfaktorer. Detta kan illustreras i form av en produktionsmöjlighetskurva. Land A, som är ett relativt arbetskraftsintensivt land, är då som synes det land som har möjlighet att producera största kvantiteten kläder, medan produktionsmöjlighetskurvan för Land B, som är relativt kapitalintensivt sträcker ut sig mera mot bilar. Den konvexa formen på produktionsmöjlighetskurvorna förklaras av att det råder fallande marginalavkastning av båda produktionsfaktorerna i produktionen. Det hela åskådliggörs i figur 1 nedan. 6

7 Figur 1: Q bilar Land B Land A Q kläder Heckscher - Ohlinteoremet säger att ett land vid handel kommer att specialisera sig på produktion av den vara i vilken det krävs relativt större åtgång av den produktionsfaktor man har relativt sett gott om, jämfört med det andra landet. I vår modell specialiserar sig land A på produktion av kläder, medan land B specialiserar sig på bilar, Båda länderna vinner på handel, då man kan konsumera mer av båda varorna jämfört med fallet då handel inte förkommer. Figur2: Land A: D b Q b D b R P Q b = Producerad kvantitet bilar D = Efterfrågad kvantitet bilar b Q = Producerad kvantitet kläder k D = Efterfrågad kvantitet kläder k Q b D k Q k Q D k k 7

8 Den tunnare linjen i figur 2 visar produktionsmöjlighetskurvan för land A. När handel inte är möjlig så är detta även landets konsumtionsmöjlighetskurva. Vi antar att land A producerar vid punkten P, där kläder produceras till en nivå som överstiger efterfrågan i landet. Den tjockare linjen i figuren visar konsumtionsmöjligheterna för land A vid handel. Varan kläder, för vilken land A har relativt gott om produktionsfaktorn arbetskraft blir landets exportvara. I utbyte importerar land A varan bilar från land B, och vid handel skulle land A:s konsumtion exempelvis kunna ligga vid punkten R, vilket alltså är en punkt som ligger utanför den gamla produktionsmöjlighetskurvan. På så vis tjänar land A på handel, och motsvarande resonemang gäller för land B. Att den tjockare linjen i figuren är rät beror på antagandet att länderna handlar med varandra till ett på kort sikt fast pris (exempelvis kan man tänka sig att en bil kostar 1000 enheter kläder). Indirekt, kan man säga att land B exporterar sitt överflöd av kapital till land A, och att land A exporterar sitt överflöd av arbetskraft till land B. Det är här kopplingen till migration kommer in. I Heckscher Ohlinmodellen, liksom i andra modeller för internationell handel, antas arbetskraft vara en landsspecifik produktionsfaktor som inte flyttar mellan länder. Handel blir på så vis ett substitut till faktorrörelser, såsom exempelvis migration, och leder till faktorprisutjämning. Hade människor fritt kunnat migrera från ett land som har rikligt med arbetskraft, till ett land med relativt lite arbetskraft (och därför högre lön) skulle det kunna leda till en arbetskraftsutjämning och löneutjämning mellan länderna och handel hade som ett extremfall inte behövt uppstå. I praktiken är inte produktionsfaktorn arbetskraft så lättrörlig, men den är definitivt inte helt landsspecifik, vilket antas i Heckscher - Ohlins enkla modell. För att en individ ska flytta från ett land till ett annat måste den förväntade livsinkomsten i det nya landet vara så mycket högre att den överväger både de direkta kostnaderna för att flytta och de sociala kostnaderna det innebär för individen att emigrera. De sociala kostnaderna är främst inte monetära utan de negativa effekter som uppkommer av att t ex komma till en ny kultur eller lämna familj och vänner i hemlandet. I många fall i dagens handel både producerar (och exporterar) ett land varor inom en bransch där man även importerar varor, vilket inte stämmer överens med de föregående 8

9 teorierna. Detta fenomen kallas inombranschhandel (eng: intra-industry trade). Vad gäller OECD-länderna var nivån för inombranschhandel i procent av den totala handeln mellan 60 och 80 procent på 1990-talet (OECD, 2002) och den har inte blivit lägre sedan dess. Att två länder handlar med varandra inom en och samma bransch gäller enligt teorin när ett land har lika förutsättningar vad gäller produktionsfaktorer. I en modell med två länder kan då båda producera och exportera varor inom samma bransch. Incitamentet för handel är att i en bransch med stordriftsfördelar är det fördelaktigt för alla parter med en större marknad. I stället för att landet då producerar alla produktvarianter inom en bransch inom landet så specialiserar man sig till segment av branschproduktionen för att kunna sälja på en större marknad än det egna landet, vilket leder till minskade produktionskostnader på grund av stordriftsfördelar. Det bör nämnas att det som avgör i vilket land en specifik del av produktionen inom en bransch ligger beror ofta på historiska tillfälligheter, så det är inte fråga om eventuella komparativa fördelar. Det är alltså möjligheterna till specialisering och stordriftsfördelar som gör att ett land blir både bilexportör och bilimportör, och inte exempelvis relativt stor tillgång på en viss produktionsfaktor. Det finns motsvarighet till inombranschmönster i migration. Exempelvis kan man konstatera att mellan åren 1999 och 2001 flyttade 420 läkare från Sverige. Men samtidigt flyttade 429 läkare till Sverige så det blev ett nettoflöde på enbart 9 läkare under dessa år (SCB, 2002). Det kan mycket väl tänkas att det i ett land finns underskott på vissa områden av en yrkeskategori. Anta att två länder är lika stora och har lika många utbildade läkare men land men att länderna har kirurger och allmänläkare i olika proportioner. Detta kan tänkas leda till migrationsströmmar som inte kan förklaras av data på endast utbildningsnivå, som i det svenska exemplet ovan med migration av läkare. Ricardos, Heckscher - Ohlins och andras teorier visar hur länder kan gynnas av handel. Men det betyder inte att alla människor får det bättre om två länder börjar handla med varandra. Enligt Heckscher - Ohlinteorin är det ägarna av den produktionsfaktor som landet har god åtgång på, som är vinner på handel. I vår modell ovan är det kapitalägarna i land B som gynnas av handel. I land A däremot, blir kapitalägarna förlorare. Handel 9

10 uppfyller alltså inte paretokriteriet för en välfärdsförbättring: Ingen ska få det sämre och åtminstone någon ska få det bättre. Men det går att visa att vinsten av handel för landet som helhet är så stor att det går att kompensera de grupper som förlorar på handel och att vinnarna fortfarande tjänar på handel. Med handel uppnås alltså en välfärdsförbättring som uppfyller ett svagare kriterium, kompensationskriteriet. Människor kan vilja lämna sitt land av många skäl, till exempel för att studera eller av kärlek, men även på grund av motiv som är desto mer negativa, t ex att de måste fly från sitt hemland. Men det som vi redan har visat och det som ekonomer och demografer framhåller som det absolut vanligaste skälet handlar om ekonomi. Innan vi fortsätter vår analys av hur migration påverkar länder är en begreppsordlista nödvändig: Brain drain = Högutbildade individer som flyttar utomlands för att arbeta 2. Brain gain = Den andel av befolkningen som inte skulle studera på högre nivå då möjligheten till migration inte finns men som väljer att studera om möjligheten till migration finns 2. Netto-brain gain = Brain gain-effekten vid migration är större än brain drain. Brain waste = En immigrant i ett land som inte får arbete på samma utbildningsnivå som han eller hon hade i hemlandet. 3. UTVANDRARLANDET: BRAIN DRAIN Att människor emigrerar kan ha många effekter för ett land. Enligt allmän ekonomisk teori ska t ex lönen för de kvarvarande i landet pressas uppåt, i och med att arbetskraftsutbudet blir mindre. En av de första att uppmärksamma migration var den svenske ekonomen Knut Wicksell som 1882 hävdade att emigration är något som gynnar landet. Detta för att fattigdom, enligt honom, var en effekt av överskott på arbetskraft och underskott av land. Emigration leder till man blir av med stora delar av de fattigaste i befolkningen, vilket Wicksell ansåg vara positivt (The Economist, 28 Sept 2002). 2 I viss litteratur definieras brain gain (och brain drain) som när ett lands högutbildade invandrare i arbetsför ålder antalsmässigt överstiger (understiger) antalet högutbildade utvandrare i arbetsför ålder. I vår analys är det dock de ovanstående definitionerna som gäller. 10

11 Men de kanske mest omdiskuterade och mest intressanta effekterna av emigration är effekterna av att högutbildad arbetskraft utvandrar, eller brain drain. På 1900-talet har en viss oro uppstått över att folk i ett relativt fattigt land utbildar sig, för att sedan efter examen flytta utomlands för att hitta arbete. Många anser att det blir en utarmning av humankapitalet som påverkar utvandrarlandet negativt. Inom vissa yrkesgrupper kan brist på arbetskraft uppstå. En annan, mycket stor negativ effekt för landet är samhällskostnaden för utbildning, som ju ofta är kraftigt subventionerad av staten. En individ som efter utbildningen flyttar utomlands betalar således inte tillbaka till staten i form av skatt på den framtida lönen. Den indiske ekonomen Jagdish Bhagwati föreslog på 1960-talet att en immigrant skulle betala en särskild skatt på lönen i sitt nya hemland, som skulle gå tillbaka till ursprungslandet. Denna skatt har först införts av Eritrea 1993, där man tog ut 2 % i skatt på de utvandrades löner (The Economist, 28 Sept 2002). Detta ska dock inte ha fungerat särskilt bra, och lett till spänningar mellan utvandrare och staten då landet hotade med indragna rättigheter i sitt hemland, som t ex att få förnyat pass, för de som inte betalade denna skatt. Andra åtgärdsförslag för att motverka effekten av brain drain har varit att kraftigt minska den statliga subventionen på utbildning, vilket kraftigt skulle minska avkastningen för en individ som flyttar utomlands (The Economist, 28 Sept 2002). Blir det dyrare att utbilda sig kommer denna investering för individen inte att löna sig lika mycket som förut och kanske till och med bli en förlust för honom/henne. Detta skulle i förlängningen antagligen leda till ett färre antal som väljer att studera. Under slutet på 1990-talet började det komma rapporter från etablerade ekonomer som bestred de gamla farhågorna om en negativ effekt för utvecklingsländer av att högutbildade flyttar utomlands. I deras teoretiska analys antas i utgångsläget befolkningen inte kunna flytta utomlands, och en viss andel av befolkningen väljer att investera i studier på hög nivå. När detta land i stället öppnar sig för migration, finns det enligt teorin ett större incitament för individen att utbilda sig då man utomlands med en högre lön kan få en högre avkastning av utbildning. Således väljer en större andel av befolkningen än tidigare att studera om möjligheten till migration finns. Det uppstår alltså en brain gain för landet. Men långt ifrån alla högutbildade migrerar efter examen så enligt 11

12 teorin kan då landet kvantitetsmässigt ha tjänat på att ha öppnat sig för emigration. Detta blir fallet om den extra del av befolkningen som väljer att studera, och som också har möjlighet att flytta utomlands, är större än den faktiska utflyttningen. Om ett lands invånare har möjlighet att migrera kan detta således leda till en ökning av humankapitalet i landet. Stark (2002) menar t ex i sin teoretiska rapport att möjligheten till migration för landets invånare leder till att humankapitalet når upp till en samhällsmässigt önskvärd nivå. Han hävdar att om ett land utvecklar en genomtänkt migrationspolicy kommer detta land att tjäna på att dess invånare har möjlighet till migration. Det finns sällan bra data från framförallt utvandrarländer på hur många som flyttar ut, samt deras utbildningsnivå. Därmed är det mycket svårt att genomföra empiriska analyser på effekten av detta. Men Beine, Docquier och Rapoport (2003) använde sig av data från USA beträffande immigranter som kommit in i landet mellan 1985 och 1995, för att kunna mäta effekten på BNP-tillväxten i u-länder. De delade in immigranterna i 50 utvandrarländer och efter utbildningsnivå. De förklarande variablerna var i analysen var humankapitalnivå, utvandrarnas hemskickade pengar, indikatorer på fysisk kapitalnivå (såsom t ex telefoner/1000 invånare), politisk stabilitet och etnisk homogenitet i landet, den loggade BNP-nivån samt geografiska dummyvariabler. Deras slutsats är att för ett utvandrarland med en liten andel högutbildade bland befolkningen som helhet kombinerat med en liten andel högutbildade som flyttar utomlands gynnas landets tillväxt av brain drain. Däremot finns en negativ effekt på tillväxten i länder där över 20 procent av landets högutbildade väljer att migrera. Migration har även enligt Beine, Docquier och Rapoport (2003) negativ effekt på ett lands tillväxt när minst 5 procent av befolkningen som helhet har en högre utbildning. Detta borde kunna ses som ganska låga siffror då de flesta länderna i rapporten påverkas negativt av brain drain. Dock bör nämnas att invånarantalet i länderna som anses gynnas av brain drain uppgår till 80 procent av det totala invånarantalet för de 50 länderna i studien. 12

13 3.1 Kritik mot tidigare litteratur Maurice Schiff, ekonom på Världsbanken, har i en rapport (Schiff, 2006) kritiserat denna relativt nya litteratur om effekten av brain drain. Han hävdar att den positiva effekten som migration leder till i ett land, alltså i form av netto-brain gain, har blivit klart överdriven. Han ifrågasätter om den ens är positiv överhuvudtaget, utan den kan mycket väl vara negativ. Hans kritik rör fyra antaganden i den nya litteraturen: 1) I den relativt nya litteraturen antas det att enbart högutbildade individer får möjlighet att välja att migrera. Detta är naturligtvis inte sant utan även lågutbildade kan tjäna på att migrera. Därmed menar Schiff att incitamentet i landet att investera i utbildning inte blir lika stort som tidigare hävdats. 2) Individer är inte homogent begåvade såsom har antagits i den relativt nya litteraturen, utan alla har olika personliga förutsättningar och kompetens. Innan migration är en möjlighet finns det en andel som väljer att studera, vilken också kan vara den mest begåvade andelen av befolkningen. Alla dessa arbetar i hemlandet, då möjligheten att flytta utomlands inte är möjlig. När sedan migration blir möjligt för individen lockas fler att studera då de ser möjligheten att kunna få tillbaka på sin investering i studierna genom en högre lön utomlands. Även om det uppstår en brain gain som antalsmässigt är större än den brain drain som samtidigt inträffar så kommer den genomsnittliga kvalitetsnivån på humankapitalsstocken att bli lägre än vad den var i fallet utan migration. 3) Att välja att börja studera hemma och efter studierna flytta utomlands till en högre lön är riskfyllt. Detta reducerar ytterligare den potentiellt positiva effekt som brain drain skulle föra med sig enligt den relativt nya litteraturen, och dessa risker tas inte alls upp. Exempel på risker kan vara osäkerhet om hur väl man klarar studierna, studieresultatens internationella värde, eventuella framtida förändringar i immigrationspolitik utomlands, växelkursförändringar, etc. 13

14 4) Det är i många fall så att en immigrant får en lägre lön än en ursprungsinvånare med samma utbildning. Detta innebär att incitamentet att investera i utbildning är lägre, vilket ger en mindre brain gain-effekt på landet. Schiffs egna empiri ger i en sak samma resultat som Beine, Docquier och Rapoport (2003), nämligen att brain drain är negativt för länder med en stor andel emigranter bland högutbildade. Däremot, resonerar han, spelar det ingen roll hur stor en eventuell brain gain-effekt är för ett land som drabbas av den extrema formen av brain drain och tar fram exemplet Jamaica där 80 % av läkarna lämnar landet. Schiff kritiserar även andra saker i den nya litteraturen såsom att man antar att det är utvandrarlandet självt som bestämmer sannolikheten att en individ emigrerar. Exempelvis Stark (2002) har som tidigare nämnts hävdat att ett land får en positiv netto-brain gain om landet ifråga för en väl utvecklad migrationspolitik. Förutom i det fåtal länder där emigration är förbjuden (Nordkorea, Kuba, m fl), där sannolikheten för migration uppgår till noll så är det enligt Schiff enbart invandrarländerna som bestämmer hur stor denna sannolikhet är. De har infört kvoter för invandring som i stort sett alltid blir fyllda. 3.2 Andra effekter av emigration I den relativt nya brain drain- litteraturen ansågs möjligheten till en positiv brain gaineffekt för utvandrarlandet vara något som gäller oavsett andra positiva effekter av migration, såsom återinvandring av arbetskraft och hemskickade pengar, som är två intressanta fenomen värda att ta upp. Emigranter som med sin högre lön utomlands skickar hem en stor del av sina pengar är något som inte tagits med förrän de senaste åren i analysen av effekterna på migration, trots att de år 2000 totalt sett överstiger summan av världens samlade biståndspengar med 20 % (The Economist, 28 Sept 2002). Jämfört med bistånd, så är dessa pengar något som i högre grad troligen går till människor som behöver det. Bistånd har fått kritik för att det inte alltid varit vältriktat och inte kommit till de mest behövande, detta ibland p g a korruption. Hemskickade pengar är också, till skillnad från bistånd, något som inte kräver en statligt bekostad byråkrati. Så frågan är nu om hemskickade pengar enbart är något 14

15 positivt? Effekten av hemskickade pengar är historiskt sett inte ett välstuderat område. Men de två ekonomerna Kapur och McHale (2005) avlivar i boken Give us your best and brightest myten om att hemskickade pengar kan ses som ersättning för förlorat humankapital. Brain drain av professorer, ingenjörer och andra fackmän med hög humankapitalnivå tillhör de högsta percentilerna på inkomstskalan i landet. Men det är inte dessa gruppers släktingar som har störst behov av hemskickade pengar. En av få empiriskt gjorda studier om effekterna av hemskickade pengar gjordes på turkiska data från 1980-talet, där slutsatsen var att dessa pengar höjde priset på mark och apprecierade växelkursen (The Economist, 26 Sept 2002). Det andra dåligt utforskade ämnet inom brain drain- litteraturen är frågan om återinvandring, det vill säga de effekter som uppstår om en emigrant flyttar tillbaka till ursprungslandet. Denna omvända brain drain kan vara till stor fördel för landet då det är mycket möjligt att individerna som flyttar tillbaka har ökat sin nivå av humankapital under tiden utomlands. Här finns en möjlighet att både ut- och invandrarland tjänar på migrationen då invandrarlandet får utbildad arbetskraft (som förhoppningsvis är behövlig) under en kortare tidsperiod och utvandrarlandet har möjlighet att få extra tillskott av humankapital som utvandraren tillskansat sig i utlandet. Det perfekta scenariot för återinvandring är att arbetskraft flyttar från ett land där de inte behövs (t ex ett land i lågkonjunktur) till ett land med arbetskraftsunderskott (t ex ett land i högkonjunktur). I det nya landet ökas humankapitalnivån för den invandrade arbetskraften som, när den inte längre är behövlig i invandrarlandet, flyttar tillbaka till sitt hemland som under tiden förhoppningsvis har förbättrat sin arbetsmarknadssituation. Ungefär hälften av alla svenskar i arbetsför ålder (16 65 år) som utvandrar kommer tillbaka till arbetskraften i Sverige inom fem år från utvandringstillfället (SCB, 2002). Diagrammet nedan visar utbildningsnivån för några olika befolkningsgrupper i Sverige. Utbildningsgraden är framtagen genom att dela antalet högutbildade personer med antalet lågutbildade personer i respektive grupp. Om utbildningsgraden i en grupp är 1 finns det således lika många högutbildade som lågutbildade i denna grupp. Som lågutbildad räknas en person utan högskole- eller universitetsexamen. 15

16 Diagram 1: Utbildningsgrad hög/lågutbildade i Sverige Källa: SCB, 2002 Noterbart i diagrammet är att alla migrationsgrupper har betydligt högre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt vilket stödjer teorier, som säger att högre utbildning ger högre mobilitet. Utbildningsnivån för gruppen inrikes födda invandrare är konsistent högre än motsvarande för gruppen inrikes födda utvandrare. Om det är så att återinvandrarna utbildar sig i utlandet eller om de högutbildade utvandrarna är mer benägna att flytta hem igen är omöjligt att säga utifrån datamaterialet. Med tanke på att utbildning är dyrare i de flesta länder jämfört med Sverige så ter det sig konstigt att åka utomlands för att skaffa sig en utbildning och sedan återvända. Det mest troliga är att högutbildade har en större benägenhet än lågutbildade att återvända. Noterbart är att utbildningsnivån i gruppen utrikes födda invandrare ökar mot slutet av dataperioden vilket är positivt för ackumulationen av humankapital i Sverige. 4. INVANDRARLANDET Invandrarlandet har till skillnad från utvandrarlandet den fördelen att man kan välja vilka människor man vill släppa in i landet. På grund av de stora ekonomiska skillnaderna i världen anser sig i stort sett alla länder i världen behöva ganska hårda regler för vilka människor man ger arbetstillstånd eller medborgarskap. Förutom att få en fristad av 16

17 humanitära skäl måste man i regel vara eftertraktad på invandrarlandets arbetsmarknad för att få immigrera (Özden, 2006). Immigranter har för det mesta en annorlunda demografisk fördelning (främst åldersfördelning) än den inhemska befolkningen. 4.1 Teori om lönepåverkan för ursprungsbefolkningen Hur invandring påverkar arbetsmarknaden i invandrarlandet är en komplicerad fråga. Borjas (1994) utgår från en modellvärld som till en början varken har handel eller migration. I det slutna landet finns ett företag som anställer hela befolkningen. Företaget producerar en vara med hjälp av dels lågutbildad, dels högutbildad arbetskraft. Förhållandet mellan hög- och lågutbildade bestäms i modellen till en optimal nivå, som bibehålls i och med att utbildningssystemet tillhandahåller arbetskraft på denna optimala nivå. Befolkningen kan i modellen öka eller minska utan att detta får någon påverkan på jämviktslägets lönerelation eftersom det är konstant skalavkastning i produktionen. En ökning av antalet arbetare i arbetskraften konsumerar lika mycket av produkten som de producerar så länge som förhållandet hög- och lågutbildade i företaget förblir konstant. När landet öppnar sig för migration är ett grundläggande antagande att invandrarna är perfekta substitut för inhemska arbetare i respektive arbetskraftskategori och inte behöver någon ytterligare utbildning för att kunna arbeta. Anta att andelen lågutbildade i invandrargruppen är högre än motsvarande för ursprungsbefolkningen. Nu har företaget en större marknad på grund av invandringen, men förhållandet hög/lågutbildade har förändrats från det optimala, vilket leder till att produktionen inte blir optimal om hela befolkningen ska anställas. Företaget har då två alternativ att välja på. Alternativ ett är att företaget inte anställer fler lågutbildade än produktionsoptimum kräver och därmed uppstår arbetslöshet bland lågutbildade personer. Alternativ två är att anställa alla lågutbildade, då blir marginalprodukten för de lågutbildade lägre och därmed sänks lönerna. Däremot blir antalet högutbildade relativt lägre än tidigare med högre löner som följd på grund av ökad marginalproduktivitet. Hur mycket löner och/eller arbetslösheten påverkas beror på hur arbetskraftens utbuds- och efterfrågeelasticitet ser ut. 17

18 Nedan är ett diagram över utbildningsgraden för olika delar av befolkningen mellan 16 och 64 år (SCB, 2002). Med inrikes födda menas stocken av personer bosatta i Sverige som är födda i landet. Utrikes födda är stocken av personer som bor i Sverige men är födda i ett annat land. Invandrare är de personer som är födda i utlandet men kommit till Sverige under aktuellt år. Som lågutbildade räknas personer som inte har högskoleutbildning. Diagram 2: Relation Högutbildade/Lågutbildade i Sverige Källa: SCB, 2002 Sverige hade under perioden ett förhållande mellan hög- och lågutbildade som ökade något (från 0,3 till 0,4). Som ses i diagrammet är utbildningsgraden bland utrikes födda och inrikes födda nästan identiska. Dock är motsvarande utbildningsgrad för invandrarna konstant mycket högre än för befolkningen i övrigt och ökande. Noteras bör att uppgifterna för utbildningsgrad för invandrare är något osäker då uppgifter saknas för en del av denna grupp, men man bör ändå kunna konstatera att invandringen under talets andra hälft innehöll en högre grad av högutbildade personer än Sveriges ursprungsbefolkning. Om Borjas (1994) migrationsmodell skulle beskriva ett verkligt samband skulle den historiska invandringen (speglad av antalet utrikes födda) inte påverka lönenivåerna i Sverige nämnvärt eftersom utbildningsnivån för stocken av utrikes födda och stocken av inrikes födda följs nära åt. Däremot skulle den högskoleutbildade befolkningens löner 18

19 pressas nedåt, eller dess arbetslöshet öka, och de lågutbildades höjas på grund av den ökande utbildningsgraden i befolkningsstocken. Detta skulle späs på ytterligare av invandringen då immigranterna har en klart högre utbildningsnivå än den inhemska befolkningen. Denna slutsats, och hela modellen, bygger på antagandet om att det inte förekommer någon brain waste. Utifrån de data vi har är det omöjligt att säga hur utbredd brain waste- effekten är, men man borde kunna utgå från att den inte är försumbar vilket leder till att det verkliga förhållandet hög/låg utbildade i arbetskraften för invandrare blir lägre. Detta studeras närmare senare i uppsatsen Andra teorier om lönepåverkan Det finns även teorier som går ut på att migration inte har några, eller ytterst små effekter på lönebildning och arbetslöshet för ursprungsbefolkningen. Ett exempel är (Carillo, Quinttieri och Vinci, 1999) som utgår från att arbetsmarknaden är mycket mer komplicerad än vad som beskrivs i modellen ovan. I sitt teoretiska resonemang visar Carillo, Quinttieri och Vinci (1999) på att invandrare inte har någon större påverkan, varken på arbetslöshet eller på lönenivå för ursprungsbefolkningen under antagande att arbetsmarknaden är perfekt segmenterad, och att invandrare tar de jobb som ursprungsbefolkningen inte vill ha. Även detta resonemang verkar trovärdigt för lågutbildade immigranter men knappast för högutbildade. Även om en högutbildad immigrant inte får jobb som motsvarar dennes utbildningsnivå så konkurrerar han troligtvis med den del av ursprungsbefolkningen som har något lägre utbildningsnivå. De lågutbildade invandrarna tar många jobb i samhället som andra ratar, men dessa jobb som till exempel kioskinnehavare eller städare måste någon ha haft innan immigranten kom till Sverige, så en viss undanträngningseffekt måste ha ägt rum, även om den uppkommer mycket långsamt. Denna utträngning kan mycket väl ha varit frivillig från ursprungsbefolkningens sida. Migrationen till västvärlden har delvis skapat en sektor åt immigranterna att arbeta i, en sektor som ursprungsbefolkningen övergivit och låtit invandrarna ta hand om (Kim och Sakamoto, 2005). 19

20 4.2 Empiri, det traditionella synsättet Den internationellt mest använda metoden för att empiriskt undersöka om invandring har någon effekt på arbetsmarknaden för ursprungsinnevånare har varit den spatiala metoden (Spatial approach). Denna metod går ut på att jämföra regioner med varandra. Man har två likvärdiga regioner, städer eller, vilket är vanligt i amerikanska studier, stater, en med hög andel invandrare och en med låg andel invandrare. Man jämför då löner och arbetslöshet för ursprungsbefolkningen i de två regionerna. Det förväntade resultatet, lägre löneutveckling i områden med hög invandrartäthet, har oftast inte kunnat observeras. En sådan undersökning är Butcher och Card (1991) där de jämförde 24 amerikanska städer under 1980-talet. Dessa städer hade en andel invandrare på mellan 0,7 och 8,7 procent av den totala befolkningen under tiden för undersökningen. Butcher och Card jämförde invandrartätheten och utvecklingen av lönenivåer för tionde och nittionde percentilen av löneskalan för åren 1980 och Undersökningen fann inga indikationer på att ökad invandring skulle medföra lägre löner. En liknande undersökning gjordes av Pope och Withers (1993) men de hade ett något annorlunda upplägg på sin studie av hur immigrationen påverkar den australiska arbetslösheten. Här jämför man invandring och arbetslöshet under en lång tidsperiod över hela landet. Undersökningen innehåller data från år 1861 till år 1991 och kommer fram till samma slutsatser som Butcher och Card, nämligen att det inte går att påvisa någon negativ effekt för ursprungsbefolkningen. Den australiska undersökningen påvisar snarare en positiv effekt på den australiska arbetsmarknaden vid hög invandring. Även ett antal andra empiriska undersökningar från olika länder konfirmerar detta (Carillo, Quintieri och Vinchi, 1999). Det finns till och med exempel på undersökningar där man ser att invandring ger en positiv effekt på arbetsmarknaden. Exempel på detta är en analys av Altonji och Card (1989), som jämförde 120 amerikanska städer under 1970 och 1980, och kom fram till att invandringen hade minskat arbetslösheten bland lågutbildad arbetskraft. En förklaring, som flera av dessa författare ser, är att invandring är till fördel genom att den inhemska marknaden blir större och större befolkning ger skalfördelar. 20

21 Även om invandring inte har någon större inverkan på ursprungsbefolkningens lönenivå eller arbetslöshet, så finns det empiriska undersökningar som visar på en utträngningseffekt inom arbetsmarknaden för invandrare när ytterligare invandrare kommer, och med ökad arbetslöshet för dessa som följd (Winegarden och Khor, 1993) Yrkesgruppsmetoden En nyare metod som Kim och Sakamoto (2005) använder sig av kallas för yrkesgruppsmetoden (Occupational approach). Denna metod, som arbetades fram under slutet av 1990-talet, kritiserade den spatiala metoden på främst tre punkter. Enligt Kim och Sakamoto sprider sig effekterna av invandring mycket fort över hela invandrarlandet så att de regionala skillnaderna raderas ut. För det första är invandrarnas val av bostadsort inte slumpmässigt utan bestäms av endogena faktorer. Det kan till exempel vara så att invandrare tenderar att söka sig till områden med bättre arbetsmarknadsvillkor än genomsnittet för landet de kommer till, eller till områden som redan har en hög andel invandrare. En andra kritisk synpunkt som framförs är att invandring påverkar ursprungsbefolkningens beteende, främst genom att ursprungsbefolkningen flyttar från invandrartäta områden. Den tredje synpunkten som framförs är att högre invandrartäthet sänker lönerna (Kim och Sakamoto, 2005) och det drar det till sig kapital som vill utnyttja den lägre prisnivån på produktionsfaktorn arbete. Enligt Kim och Sakamoto (2005) ska detta reducera arbetslösheten och även föra med sig en viss ökning av jobb som kräver högutbildad personal med högre löner. Kim och Sakamoto (2005) argumenterar för att den spatiala analysmetoden ger missvisande resultat. För det första flyttar ursprungsbefolkningen från invandrartäta områden och därmed försvinner de ur det datamaterial som analyserna bygger på. Det är främst de lågutbildade i ursprungsbefolkningen som flyttar. På sin nya bostadsort ökar de arbetskraftsutbudet vilket medför lägre löner eller högre arbetslöshet. Om den ort de flyttar till inte är med i undersökningen märks ingen skillnad i arbetskraftsutbudet, och undersökningen kan därmed inte påvisa någon påverkan på lönenivån. För det andra medför inflyttningen av högutbildad arbetskraft att medellönen i ett område höjs, problemet med detta är att det inte är personer från det aktuella området som får de här 21

22 jobben utan det är personer som kommer utifrån och därmed inte var medräknade i studiens initiala skeende. I sin egen analys har Kim och Sakamoto (2005) hypotesen att ju större ökningen av andelen i ett visst yrke är över tiden desto mindre blir förändringen av medellönen i detta yrke över tiden. Undersökningen innehöll hela USA:s befolkning mellan 18 och 65 år som hade en anställning under tiden Militäranställda, egenföretagare och personer som satt i fängelse togs bort ur då undersökningen mål var att undersöka löner för lönearbetare. På samma data gjordes också en rumsbestämd analys med utgångspunkt från i vilken stat personerna bodde istället för vilket yrke de hade. Resultatet av den spatiala analysen visar, likt många tidigare studier, att andelen invandrare i en stat inte har någon statistiskt signifikant påverkan på ursprungsbefolkningens lönenivå. Yrkesgruppsmetoden visar dock på en statistiskt signifikant minskning av ursprungsbefolkningens löner när andelen invandrare i deras yrkeskategori ökar. En ökning av andelen invandrare med 10 procentenheter inom en yrkesgrupp minskar ursprungsbefolkningens lön med 0,9 procent. Detta resultat är helt i linje med Borjas (1994) teoretiska modell som visar på att om andelen invandrare i en yrkesgrupp är större än den genomsnittliga andelen invandrare medför detta att lönenivån sjunker eller att arbetslösheten ökar i den sektorn. Eftersom Sverige har en arbetsmarknad som är mer kontrollerad av kollektivavtal och fackföreningar, kan man då tänka sig att det inte leder till en lägre lönenivå, utan att i stället arbetslösheten för ursprungsbefolkningen ökar? 4.3 Arbetsmarknaden i Sverige Det finns ett mycket begränsat antal exempel på studier av hur invandringen har påverkat lönenivåerna för de svenska arbetarna. De studier som vi har hittat har mätt invandrarnas tillskott till den offentliga sektorn, det vill säga hur mycket invandrarna bidrog till den offentliga sektorn genom skattesystemet relaterat till hur mycket de tog i anspråk av den offentliga sektorn genom t ex socialbidrag och sjukvård. Detta säger inte någonting om direkt påverkan på lönenivåer som i de utländska undersökningarna, men däremot kan man få indikationer på invandrarnas ställning på arbetsmarknaden och påverkan på de inföddas disponibla inkomster. Om invandrarnas tillskott till den offentliga sektorn är 22

23 positivt kan det ses som en indikation på att invandrarna är behövliga på arbetsmarknaden och dessutom inte har någon negativ effekt på de inföddas disponibla inkomster, snarare tvärt om. Är tillskottet däremot negativt måste staten finansiera underskottet genom högre skatt vilket sänker ursprungsinnevånarnas disponibla inkomst. Tillskottet från invandrare till den offentliga sektorn har minskat stadigt, från att ha varit positivt på 1970-talet till att vara neutralt på 1980-talet, för att under 1990-talet bli negativt och det har så förblivit in på 2000-talet enligt Ekberg (2002). Därmed har de disponibla inkomsterna för svenska arbetare enligt denna teori sänkts under och 2000-talen 3. Enligt beräkningar gjorda av Ekberg (1983) påverkar invandring den högutbildade arbetskraften mer än den lågutbildade i Sverige. Koefficienten för reduktion av sysselsättningen för inhemska arbetare vid invandring är för lågutbildade 0,26 och för högutbildade 0,63. Enligt Ekbergs resonemang skulle en invandring av högutbildade öka arbetslösheten för inhemska tjänstemän med personer eller minska lönen för dessa med 3,1 procent. Motsvarande siffror om det kom lågutbildade invandrare skulle vara personer och 1,2 procent. Beräkningarna är gjorda utifrån estimerade utbuds- och efterfrågeelasticiteter för arbetskraften utifrån SCB:s löne- och industristatistik för perioden De två första kritiska punkterna mot den spatiala metoden i Kim och Sakamoto (2005) verkar rimliga om man tänker på svenska förhållanden. Uppkomsten av invandrartäta områden, som Rosengård i Malmö med över 85 procent invandrare (Områdesfakta Rosengård, 2005) och Rinkeby utanför Stockholm där 67 procent av innevånarna har utländsk bakgrund (Rinkeby stadsdelsnämnd, 2005) är bra bevis för detta. Visserligen är invandrartäta områden som de ovan nämnda inte associerade med höginkomstområden, snarare tvärt om, så påståendet att invandrare drar sig till ur arbetsmarknadssynpunkt 3 Det finns andra, mer positiva beräkningar gjorda av invandrares tillskott till den offentliga sektorn i Sverige. En sådan är Storesletten (1996) där man har gjort nuvärdesberäkningar för en tänkt invandrargrupp som kommer till Sverige. Beräkningarna är osäkra då de är mycket beroende av bl a invandrarnas ålder, sysselsättningsnivå och att invandrarna inte flyttar tillbaka till sina ursprungsländer. Ekberg å andra sidan har gjort tvärsnittsstudier på invandrarnas faktiska tillskott för åren i undersökningsperioden. 23

24 attraktiva områden verkar inte stämma in på Sverige. Det kan bero på att det är olika folkgrupper som invandrar till USA och Sverige. Sverige har stor andel invandrare från Mellanöstern och det forna Jugoslavien, medan USA har en stor del immigranter från Asien och Latinamerika (SCB, 2002 och Özden, 2006). Flyktinginvandring är dessutom ett relativt nytt fenomen i Sverige jämfört med USA som under många årtionden har tagit emot flyktingar från de båda världskrigen och Latinamerika. Här i Sverige var det först mot slutet av 1970-talet som flyktinginvandringen tilltog. Innan dess bestod invandringen av arbetskraftsinvandring. En annan förklaring till invandrarnas koncentration till vissa områden kan vara att länderna har olika integrationspolitik, men exakt vad det beror på att vissa områden får högre invandrartäthet går inte att svara på i denna uppsats. I Rinkeby och Rosengård är arbetslösheten markant högre än riksgenomsnittet (Rinkeby stadsdelsnämnd, 2005, Områdesfakta Rosengård, 2005 och SCB, 2006) så det sistnämnda antagandet om att invandrares lägre lönekrav skulle locka till sig kapital och därmed arbetstillfällen verkar inte stämma in på våra svenska förhållanden. Detta skulle kunna bero på att den svenska arbetsmarknaden är hårdare reglerad än den amerikanska, som är utgångspunkt för undersökningen. Starka fackföreningar i Sverige som sluter kollektivavtal gör att invandrare inte öppet kan konkurrera på arbetsmarknaden genom att erbjuda lägre lön än övriga. En möjlig konsekvens av den stela svenska arbetsmarknaden är att invandrare söker sig till den svarta arbetsmarknaden. Detta är ett område där det är mycket svårt att säkert säga någonting, då statistik av uppenbara skäl saknas. 4.4 Försörjningsbördans inverkan på arbetsmarknaden Något som talar emot att svenska löntagare i framtiden skulle påverkas negativt av invandring är att vi liksom i stort sett hela västvärlden får en allt äldre befolkning. Under och efter andra världskriget föddes under några år många barn. Dessa så kallade 40- talister är relativt sett större som demografisk åldersgrupp än både tidigare och senare. Nu omkring 65 år senare uppkommer potentiella problem då de mindre barnkullarna ska ta hand om 40-talisterna som nu har blivit pensionärer. 24

25 Det har i Sverige, liksom många i andra i-länder, sedan en tid tillbaka pågått en debatt om huruvida den arbetande delen av befolkningen ska kunna försörja det ökande antalet pensionärer, långtidssjukskrivna och sina barns skolgång. Den så kallade försörjningsbördan, som definieras som antalet personer utanför arbetsför ålder delat med antalet personer i arbetsför ålder, kommer att stiga i västvärlden samtidigt som den kommer att minska i u-länder (Özden och Schiff, 2006). Detta gör att alla typer av invandrare kommer att efterfrågas i större utsträckning än tidigare i västvärlden. Med en migrationspolitik som är inriktad på att ta emot yngre invandrare kan man minska försörjningsbördan. Diagrammet nedan visar åldersfördelningen för stocken infödda svenskar (inrikes födda), stocken av invandrare i Sverige (utrikes födda) och invandrare som kom till Sverige mellan 1995 och I diagrammet är åldersfördelningen i grupperna inrikes födda och utrikes födda nästan helt lika. Diagrammet visar också att de invandrare som kom till Sverige generellt sett är yngre än ursprungsbefolkningen. Om denna trend fortsätter kommer Sverige att få en något yngre befolkningsfördelning jämfört med om vi inte skulle ha någon invandring. Diagram 3: Åldersfördelning i Sverige Källa: SCB, 2002 Föryngringen av befolkningen genom immigration torde ha en stabiliserande effekt på arbetsmarknad och löner och därmed minska den eventuella osäkerhet som orsakas av att den stora gruppen 40-talister kommer att gå i pension under de närmaste åren. Denna stabiliserande effekt borde inte ha någon negativ effekt på lönenivåerna då invandringen 25

26 totalt sett är mycket mindre än den arbetskraft som kommer att försvinna från arbetsmarknaden i och med pensionsavgångar. Det är mycket viktigt att vi tar tillvara den potential som invandringen utgör i arbetskraften. En effektiv integrationspolitik kommer att behövas för att motverka brain waste. 5. BRAIN WASTE Som påpekats tidigare så förutsätts i teoretiska modeller som handlar om lönepåverkan på ursprungsbefolkningens löner, och även mycken annan forskning om effekter av immigration, att invandrare är perfekta substitut för arbetskraften i invandrarlandet. Detta innebär att en utländsk läkare som kommer till Sverige får jobb som läkare. Tyvärr händer det att invandrare (och för den delen även svenskar utbildade i Sverige) inte får jobb som motsvarar deras utbildningsnivå. Denna brain waste är till skada för invandrarlandet, eftersom det är en resurs och potentiell skatteinkomstkälla som landet går miste om. Utbildning kan dessutom ses som en investering i humankapital, staten betalar en del (eller hela) utbildningen för en individ som senare i livet ska betala tillbaka investeringen genom att generera skatteintäkter till staten. Om individen inte får ett tillräckligt välbetalt jobb kan han inte betala tillbaka investeringen och investeringen går med förlust från statens sida. Låt oss ta Borjas (1994) modell som exempel på vad som händer med ursprungsinnevånarnas löner vid en plötslig invandringschock. Om andelen högutbildade i gruppen invandrare är lika stor som i landets inhemska befolkning påverkas inte lönenivåerna av arbetskraftsökningen. Om däremot en del av de högutbildade invandrarna inte får arbete i den högutbildade sektorn och blir tvungna att ta arbeten som inte motsvarar deras utbildning. Detta får som följd att lönerna sänks eller ökad arbetslöshet för hela den lågutbildade befolkningen. Özden (2006) presenterar en empirisk undersökning för att analysera orsakerna till varför invandrare i USA från vissa länder har högre sannolikhet att få jobb som motsvarar deras utbildning än invandrare från andra länder. Undersökningen innehåller ett slumpmassigt 26