E./. riksåklagaren angående vårdslöshet i trafik

Transkript

1 SVARSSKRIVELSE Sida 1 (9) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson B Rotel 28 Högsta domstolen Box STOCKHOLM E./. riksåklagaren angående vårdslöshet i trafik Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd och förelagt riksåklagaren att avge svarsskrivelse i målet. Jag vill anföra följande. Inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom. Bakgrund Åtalet E åtalades för vårdslöshet i trafik. Enligt åtalet hade E, då han fört buss med passagerare i yrkesmässig trafik i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingats av omständigheterna. När det gäller de konkreta bristerna påstods följande. Bristerna har bestått i att E framförde bussen samtidigt som han med höger hand höll i en mobiltelefon och i vänster hand ett papper på vilket han gjorde anteckningar. Vidare så jämförde han uppgifter som han fick via mobiltelefonen med uppgifter som fanns antecknade på papperet. Genom sitt agerande kan han inte anses ha haft tillräcklig uppsikt på vägen. Han hade inte heller båda händerna på ratten vilket i sammanhanget får ses som ett väsentligt risktagande då bussen hade passagerare, framfördes på motorväg och då utrymmet för en snabb manöver med anledning av en uppkommen trafiksituation därav varit väsentligen begränsat. Som bevisning åberopade åklagaren Es egna uppgifter och en videofilm som under färden upptagits av en passagerare. Tingsrättens dom Tingsrätten fann utrett att E under färden utfört de administrativa göromål som åklagaren gjort gällande. Han tog del av passagerarlistor för att kontrollera var passagerare skulle stiga av och på och vilka passagerare som hade betalat färdbiljetten. E använde samtidigt mobiltelefonen för att kommunicera med sin arbetsgivares hemsida på Internet för att få information om vilka passagerare som hade betalat biljetten. På hemsidan fanns vissa koder som han antecknade Postadress Gatuadress Telefon E-post Box STOCKHOLM Östermalmsgatan 87 C, 3 tr Telefax Webbadress

2 SVARSSKRIVELSE Sida 2 (9) på passagerarlistan. Enligt tingsrätten framgår av filmen att E när han utförde de administrativa göromålen lät blicken kontinuerligt vandra från papperet och mobiltelefonen till vägbanan framför bussen. Tingsrätten uttalar vidare att E, av videofilmen att döma, framförde bussen på ett kontrollerat sätt. Tingsrätten noterar att E uppgett att bussen hade automatlåda och att farthållaren var inställd på 90 km/h. E uppgav vidare att de administrativa göromålen, som tog cirka 15 minuter, är rutin för honom och att han kan utföra dem utan att först stanna bussen. Han brukar utföra göromålen på motorvägen eftersom det är lugnast där och inte förekommer någon mötande trafik. E säger sig hela tiden ha haft två fingrar i rattklykan. Han hade uppsikt över vägen. Tingsrätten fann åtalet för vårdslöshet i trafik styrkt. I detta avseende uttalade tingsrätten följande. Ansvar för vårdslöshet i trafik skall förbehållas sådana beteenden i trafiken som är att beteckna som vårdslösa i egentlig mening. Under trafikbrottslagens tilllämpningsområde skall främst hänföras sådana fall där trafikanten gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande eller annan allvarlig oaktsamhet. Det är utan betydelse om någon trafikolycka inträffat eller ej. (Se prop. 1994/95:23 s. 57 ff. och 122.). Av utredningen framgår att E under färd utfört de administrativa göromål som åklagaren gjort gällande. Även om detta handlande inte lett till någon trafikolycka vid aktuellt tillfälle kan det inte, särskilt med beaktande av att E påtagit sig den särskilt ansvarsfulla uppgiften att föra en buss med passagerare, betecknas som annat än direkt vårdslöst. E har sålunda i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna. Åtalet för vårdslöshet i trafik är styrkt. Hovrättens dom Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Av hovrättens dom framgår att utredningen i hovrätten i allt väsentligt var densamma som i tingsrätten. Hovrätten uttalade vidare följande. I målet är utrett att E, under färd i Uppsala län, utfört sådana administrativa göromål som åklagaren påstått i åtalet. Hovrätten finner liksom tingsrätten att även om detta handlande inte lett till någon trafikolycka vid aktuellt tillfälle kan handlandet, särskilt med beaktande av att han påtagit sig den ansvarsfulla uppgiften att föra en buss med passagerare, inte betecknas som annat än direkt vårdslöst. Hovrätten finner vidare att E, även om denne som han själv anfört är en van förare och väl förtrogen med den aktuella körsträckan, måste anses ha tagit en medveten risk genom att utföra de administrativa göromålen samtidigt som han körde bussen. E har därmed i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som krävs till förekommande av trafikolycka. Åtalet för vårdslöshet i trafik är därmed, såsom tingsrätten också funnit, styrkt

3 SVARSSKRIVELSE Sida 3 (9) Överklagandet E har yrkat att Högsta Domstolen ändrar hovrättens dom på så sätt att åtalet ogillas i dess helhet. E framhåller att körningen skedde i dagsljus, på motorväg under goda väderförhållanden. Någon trafikolycka har inte inträffat och det har heller inte förelegat någon konkret risk för trafikolycka. E har i vart fall inte insett att det förelegat en risk för trafikolycka. E hävdar att hans agerande kan jämställas med att under färd titta ned på hastighetsmätaren, att använda bilstereon, prata med en passagerare, tända en cigarett eller att plocka upp något från fickan. Vidare framhåller han att det inte finns något förbud mot handhavande av mobiltelefoner. Han är en mycket erfaren och professionell förare och störs därför mindre av extra uppgifter än den genomsnittlige föraren. Grunder Grundbestämmelsen i trafikförordningen I 2 kap. 1 4 trafikförordningen (1998: 1276) återfinns grundbestämmelser för alla trafikanter. Enligt 1 första stycket ska en trafikant för att undvika trafikolyckor iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Bestämmelsen motsvarar 5 första stycket i den tidigare gällande vägtrafikkungörelsen (1972: 603). Enligt den sistnämnda bestämmelsen skulle vägtrafikant iaktta den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingades av omständigheterna. Trafikförordningen kommenteras av Margaretha Ericsson m.fl. i Trafikkommentarer, 4 uppl. Beträffande 2 kap. 1 första stycket uttalas bl.a. följande (s. 136). Här finns i 1 st. den allmänna regeln om vägtrafik. Denna regel utgör grundvalen för trafikregelsystemet och gäller alla vägtrafikanter, dvs. såväl gående som de som färdas med fordon av något slag. Den tar sikte på att främja både trafiksäkerheten och trafikavvecklingen. Vägtrafikanter ska uppträda så, att varken konkret eller abstrakt fara uppkommer. Som exempel kan nämnas att en bilist inte håller tillräckligt långt till höger i en skymd kurva. Även om annat fordon inte närmar sig på andra sidan kurvan och det således inte föreligger någon fara för sammanstötning, måste bilisten likväl räkna med möjligheten av ett mötande fordon. Det säger sig självt att någon straffbestämmelse inte kan knytas direkt till regeln med den allmänna avfattning som denna har fått. Såsom nämnts kan dock brott mot den i vissa fall bestraffas enligt 1 TBL: vårdslöshet i trafik och grov vårdslöshet i trafik (jfr Allmän kommentar). I praktiken är det vanligt förekommande att straff för brott av nu nämnt slag ådöms under åberopande av trafikens grundregel.

4 SVARSSKRIVELSE Sida 4 (9) Vårdslöshet i trafik Bestämmelsen Enligt 1 första stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott döms den som för motordrivet fordon och därvid i väsentlig mån brister i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna för vårdslöshet i trafik. Förarbetena Bestämmelsen om vårdslöshet i trafik fick sin nuvarande utformning genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari Lagändringen innebar att det straffbara området inskränktes i och med att kravet på oaktsamhet skärptes så att det för ansvar krävs att det är fråga om en väsentlig brist i omsorg och varsamhet. I propositionen till lagändringen uttalades att det straffbara området borde inskränkas till att omfatta fall där någon gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande eller annan allvarlig oaktsamhet (prop. 1994/95:23, s. 60). Vidare uttalades i författningskommentaren följande (a. prop., s. 122). I enlighet med vad som anförts i avsnitt 6.3 bör från det straffbara området för vårdslöshet i trafik i regel undantas sådana förfaranden där trafikanten, på grund av tillfällig ouppmärksamhet eller bristande förmåga, gjort en felbedömning av trafiksituationen. Likaså bör rena manövreringsmisstag normalt inte leda till ansvar enligt aktuell bestämmelse. Avsikten med den föreslagna lydelsen av stadgandet är att ansvar för vårdslöshet i trafik skall förbehållas sådana beteenden i trafiken som är att beteckna som vårdslösa i egentlig mening. Det skall härvidlag vara utan betydelse om en trafikolycka inträffat eller ej. Detta innebär ett kraftigare understrykande av att det trafikfarliga beteendet verkligen skall vara täckt i subjektivt hänseende. Under trafikbrottslagens tillämpningsområde skall sålunda främst hänföras sådana fall där trafikanten gjort sig skyldig till medvetet risktagande. Vid överträdelse av en trafikregel skall vid bedömningen hänsyn tas till regelns större eller mindre betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt. Till sådana typiskt sett trafikfarliga beteenden som bör kunna föranleda ansvar för vårdslöshet i trafik hör exempelvis förande av bil i uttröttat tillstånd, allvarliga brott mot regler till skydd för oskyddade trafikanter, trafikfarliga omkörningar, brott mot stopplikt eller körning mot rött ljus som medfört eller kunnat medföra en trafikfarlig situation, allvarligare hastighetsöverträdelser i trafikfarliga miljöer och förande av trafikfarliga fordon. Beaktas bör också om föraren påtagit sig en särskilt ansvarsfull trafikuppgift, t.ex. förande av en skolbuss. Vid bedömningen bör således mer ses till skyldigheten att inte skapa trafikfarliga situationer än till av den enskilde trafikanten visad större eller mindre skicklighet att klara uppkomna problem i trafiken. Praxis I NJA 1996 s. 590 hade den tilltalade kört på och skadat en fotgängare på ett obevakat övergångsställe. Högsta domstolen, som fann att den tilltalade måste ha brustit i uppmärksamhet på gångtrafikanter vid övergångsstället, konstatera-

5 SVARSSKRIVELSE Sida 5 (9) de att det givetvis är av vikt att bilförare vid ett obevakat övergångsställe är särskilt uppmärksamma så att de inte åstadkommer fara för gående. Mot bakgrund av att utredningen gav vid handen att den påkörde gångtrafikanten kunde ha varit delvis skymd av en trafikskylt och att det inte kunde uteslutas att denne steg ut i körbanan plötsligt och på ett oväntat sätt fann Högsta domstolen att den oaktsamhet som den tilltalade visat inte var sådan att han i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna. Åtalet för vårdslöshet i trafik ogillades därför. I NJA 1996 s. 764 hade den tilltalade i en korsning fört sitt fordon mot rött ljus och kört på och skadat en motorcyklist. Enligt Högsta domstolen framgick av utredningen i målet att den tilltalade cirka 100 meter före korsningen konstaterat att trafiksignalerna visade grönt ljus för henne, att hon därefter inte ägnade dem någon uppmärksamhet, att hon med oförändrad hög hastighet körde in i korsningen samt att trafiksignalerna då visade rött ljus för henne. Högsta domstolen fann att den tilltalades körning in i korsningen utan kontroll av trafiksignalerna måste anses innebära att hon i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som betingats av omständigheterna. Hon dömdes därför för vårdslöshet i trafik. I NJA 2001 s. 286 hade den tilltalade på en riksväg i en korsning fört sin personbil med en hastighet av 189 km/tim trots att högsta tillåtna hastigheten där varit 110 km/tim. Tingsrätten konstaterade att allvarliga hastighetsöverträdelser i trafikfarliga miljöer kan vara ett sådant beteende som typiskt sett bör leda till ansvar enligt 1 trafikbrottslagen. Enligt tingsrätten är det emellertid omständigheterna i det enskilda fallet som är avgörande. Utgångspunkten för tingsrättens bedömning var att körningen ägt rum på motorväg, att den tilltalades bil var i mycket gott skick, att trafikintensiteten var låg, att han inte passerat några andra bilar i den höga hastigheten, att väderleken var utmärkt och vägbanan torr. Vidare konstaterades att det i målet inte påståtts att körningen hade innefattat några andra moment än den höga hastigheten som kunnat innebära risk för trafiksäkerheten. Sammantaget fann tingsrätten inte visat att den tilltalades körning, även om det var synnerligen olämpligt att så kraftigt överskrida gällande hastighetsbegränsningar, medfört risk för trafikolycka. Gärningen kunde därför inte bedömas som vårdslöshet i trafik. Den tilltalades dömdes i stället för hastighetsöverträdelse. Hovrätten fastställde tingsrättens dom varefter Högsta domstolen fastställde hovrättens dom. I NJA 2007 s. 3 hade en bilförare kört på en fotgängare på ett obevakat övergångsställe. I målet var utrett att den tilltalade bländades av solen när hon befann sig cirka meter före övergångsstället. Hon fällde då ned solskyddet och sänkte stegvis hastigheten. Den tilltalade tyckte sig se en bit framför bilen, men hon såg varken övergångsstället, den bil som hade stannat vid övergångsstället i motsatt körriktning eller gångtrafikanten innan hon i en hastighet av 7-

6 SVARSSKRIVELSE Sida 6 (9) 8 km/tim körde på denne som var i färd med att korsa vägen. Högsta domstolen uttalade följande. När S.A. plötsligt blev bländad av solen vidtog hon, genom att fälla ner solskyddet och väsentligt sänka hastigheten, de försiktighetsåtgärder som normalt sett kunde förväntas vara tillräckliga för fortsatt körning i denna situation. Att hon fortsatte att föra fordonet framåt när hon uppenbarligen inte hade ens den begränsade sikt som hon antog berodde på en felbedömning, men det kan inte sägas att hon har gjort sig skyldig till något medvetet risktagande. Även om hon får anses i viss mån ha brustit i omsorg och varsamhet kan hennes handlande, med hänsyn till de åtgärder hon vidtagit för att minimera risken för trafikolycka, inte betecknas som i egentlig mening vårdslöst. Hennes felbedömning av situationen är inte sådan att den skall medföra att hon döms för vårdslöshet i trafik. I RH 1996:35 hade den tilltalade fört sin bil på trottoaren förbi en parkerad taxibil som var i färd med att släppa av skolbarn vid en skola. Hovrätten fann att den tilltalade därigenom i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som omständigheterna krävde för att förhindra en trafikolycka. Den tilltalade dömdes för vårdslöshet i trafik. I RH 1996:92 hade den tilltalade fört personbil på europaväg i en hastighet av km/tim. I samband med att den tilltalade snabbspolade ett kassettband på bilstereon föll snabbspolningsknappen ned och träffade hans knä. Den tilltalade tittade då under någon eller några sekunder ner för att se vad som hänt varvid han kom över i mötande trafiks körbana och kolliderade med en mötande bil. Enligt hovrätten hade den tilltalade genom sin ouppmärksamhet i sådan mån brustit i omsorg och varsamhet att han ådragit sig ansvar för vårdslöshet i trafik. I RH 1998:70 hade en bilförare i relativt hög fart passerat ett obevakat övergångsställe där ett annat fordon hade stannat för att ge företräde åt gående på övergångsstället. Med hänsyn till att den tilltalade uppgett sig ha haft full kontroll över trafiksituationen och bedömt att han kunnat passera övergångsstället utan fara för gångtrafikanterna fann hovrätten att det inte var visat att det var fråga om ett medvetet risktagande. Hovrätten ansåg däremot att den tilltalade måste anses ha visat en allvarlig oaktsamhet när han i relativt hög fart passerade övergångsstället där ett annat fordon hade stannat för att ge de gående företräde. Genom detta förfarande ansågs den tilltalade ha brustit så allvarligt i omsorg och varsamhet att han inte kunde undgå ansvar för vårdslöshet i trafik. I RH 2001:19 hade en rökande bilförare under färd försökt nå sin ringande mobiltelefon. I samband därmed tappade han glöd från cigarretten ner på sätet och trampade på gasen i stället för på bromsen. Den tilltalade tappade kontrollen över bilen, fick sladd och körde ner i diket. Av utredningen i målet framgick att väglaget vid olyckstillfället var halt och att det var mörkt. Hovrätten ansåg att den tilltalade hade tagit en medveten risk genom att under de rådande förhållandena försöka svara i mobiltelefonen medan han rökte. Enligt hovrätten fick

7 SVARSSKRIVELSE Sida 7 (9) han anses i väsentlig mån ha brustit i den omsorg och varsamhet som krävs till förekommande av trafikolycka. Den tilltalade dömdes därför för vårdslöshet i trafik. Min bedömning Som framgått i det föregående uttalades i propositionen till 1995 års lagändring att det straffbara området för vårdslöshet i trafik bör omfatta fall där någon gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande eller annan allvarlig oaktsamhet. Avsikten är att från det straffbara området undanta sådana förfaranden där trafikanten, på grund av tillfällig ouppmärksamhet eller bristande förmåga, gjort en felbedömning av trafiksituationen. Ansvar för vårdslöshet i trafik ska i stället förbehållas sådana beteenden i trafiken som är att beteckna som vårdslösa i egentlig mening. Om trafikolycka inträffat eller ej saknar betydelse. Detta innebär ett kraftigt understrykande av att det trafikfarliga beteendet verkligen ska vara täckt i subjektivt hänseende. Beaktas bör också om föraren påtagit sig en särskilt ansvarsfull trafikuppgift. Enligt propositionen bör vid bedömningen mer ses till skyldigheten att inte skapa trafikfarliga situationer än till av den enskilde trafikanten visad större eller mindre skicklighet att klara uppkomna problem i trafiken. E har vid det aktuella tillfället fört buss i yrkesmässig trafik med ansvar för cirka 50 passagerare. Han får därmed anses ha påtagit sig en särskilt ansvarsfull trafikuppgift. E har enligt vad han själv uppgett under cirka 15 minuter av färden utfört administrativa göromål bestående i att kontrollera passagerarlistor, med hjälp av sin mobiltelefon kommunicera med och hämta information från sin arbetsgivares hemsida på Internet samt göra anteckningar på passagerarlistorna. Hur detta gått till framgår av den i målet åberopade filmen. Av denna framgår också att E inte håller båda händerna på ratten. Under en sekvens håller han mobiltelefonen i ena handen och passagerarlistor i andra handen som han håller mot ratten. Det är självfallet av mycket stor vikt att förare av motordrivna fordon under färd fortlöpande har uppsikt över vägbanan. Likaså är det mycket viktigt att föraren har sin uppmärksamhet riktad på körningen. Körningen har ägt rum dagtid på den normalt hårt trafikerade Europaväg 4, bl.a. på motorvägen mellan Stockholm och Uppsala. E har fört bussen med en hastighet av cirka 90 km/tim. Även om E kontinuerligt låter blicken vandra från papperet och mobiltelefonen till vägbanan är det enligt min mening uppenbart att han varken har tillräcklig uppsikt på vägen eller tillräcklig uppmärksamhet på körningen. Dessutom håller E inte båda händerna på ratten vilket också starkt begränsar utrymmet för att utföra en snabb manöver med anledning av en uppkommen trafiksituation. E har uppgett att han brukar utföra administrativa göromål på motorvägen eftersom det är lugnast där och det inte

8 SVARSSKRIVELSE Sida 8 (9) förekommer någon mötande trafik. Även om det i och för sig kan tyckas självklart visar detta uttalande att E inser att hans handlande är förenat med risker från trafiksäkerhetssynpunkt. E har inte förorsakat någon trafikolycka. Detta krävs heller inte för ansvar enligt uttryckliga uttalanden i propositionen. I linje härmed kan det rimligen inte heller krävas att det uppkommit en konkret fara för trafikolycka. Denna ståndpunkt överensstämmer för övrigt också med det i det föregående redovisade uttalandet i kommentaren till den grundläggande aktsamhetsbestämmelsen i 2 kap. 1 första stycket trafikförordningen. E har inte gjort en felbedömning av trafiksituationen på grund av tillfällig ouppmärksamhet eller bristande förmåga. Inte heller är det fråga om något manövreringsmisstag. I stället är det så att E har valt att utföra de administrativa göromålen under färd dagtid med passagerare i hög hastighet på den normalt tungt trafikerade Europaväg 4. Som framgått i det föregående har han i och med detta varken haft tillräcklig uppsikt över vägbanan eller tillräcklig uppmärksamhet på körningen samtidigt som han inte hållit båda händerna på ratten. Es trafikfarliga handlande har inte varit sekundsnabbt eller helt kort utan pågått under åtskilliga minuter. Han har själv skapat den trafikfarliga situationen. Es handlande får därför anses innefatta ett medvetet risktagande. Under alla förhållanden måste det anses vara att beteckna som vårdslöst i egentlig mening. Mot bakgrund av det sagda, och med hänsyn till att E har påtagit sig en särskilt ansvarsfull trafikuppgift, anser jag att han i väsentlig mån har brustit i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingats av omständigheterna. Han bör därför dömas för vårdslöshet i trafik. Processfrågor Justering av åtalet I förtydligande syfte får jag justera åtalet på så sätt att gärningbeskrivningens andra stycke ska lyda som följer. Bristerna har bestått i att E framförde bussen samtidigt som han med höger hand höll i en mobiltelefon och i vänster hand ett papper på vilket han gjorde anteckningar. Vidare så jämförde han uppgifter som han fick via mobiltelefonen med uppgifter som fanns antecknade på papperet. Han hade inte heller båda händerna på ratten. Genom sitt agerande kan han inte anses ha haft dels tillräcklig uppsikt på vägen, dels tillräcklig uppmärksamhet riktad på körningen. Hans handlande får ses som ett väsentligt risktagande då bussen hade passagerare, framfördes på motorväg och då utrymmet för en snabb manöver med anledning av en uppkommen trafiksituation därav varit väsentligen begränsat. Bevisning Som bevisning åberopas Es egna uppgifter och videoinspelningen av hur E förfarit under färden. Bevisningen åberopas till styrkande av att E i väsentlig

9 SVARSSKRIVELSE Sida 9 (9) mån har brustit i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingats av omständigheterna genom att förfara på det sätt som anges i gärningsbeskrivningen. Frågan om huvudförhandling Den åtalade gärningen återges på den åberopade videoinspelningen. Med anledning främst härtill kan målet enligt min uppfattning avgöras utan huvudförhandling. Guntra Åhlund Lars Persson Kopia till: Utvecklingscentrum Malmö Åklagarkammaren i Uppsala (E )