Motioner. En hållbar utrikes- och försvarspolitik. Försvarsmaktens tröskelförmåga och uthållighet - Motion 8.1 Behandlas av kommitté nr: 11

Transkript

1 Motioner En hållbar utrikes- och försvarspolitik Försvarsmaktens tröskelförmåga och uthållighet - Motion 8.1 Sveriges militära nedrustning har nu gått så långt att vi saknar förmåga att försvara oss mot ett allvarligt menat angrepp. Inte ens om hjälp skulle komma skulle vi hålla ut militärt tills den kommer. Det är ett oacceptabelt risktagande som får konsekvenser redan i dag, och som snarast behöver rättas till. Ett militärt försvar har man inte bara för att försvara sig i krig, utan väl så mycket för att undvika att hamna i krig genom att avskräcka från angrepp. Vidare minskar med ett försvar risken för självcensur, då man anpassar sitt beteende efter aggressiva grannars nycker. Sedan kalla krigets slut har Sverige kraftigt skurit ned på sitt militära försvar. Det var inte fel i sig att omvärdera invasionsförsvaret i det säkerhetspolitiska klimat som rådde i början av 90-talet, men en sådan nedskalning förutsätter också att man är beredd att bygga upp igen om omvärldsläget försämras. Att vi nu är i ett kraftigt försämrat läge kan knappast betvivlas. Hundra mil från Sverige pågår vad som kan vara det största kriget i Europa sedan 1945, med ett alltmer auktoritärt, våldsbenäget och västfientligt Ryssland som aggressor. Östersjön är en mycket sannolik framtida konfliktyta mellan Ryssland och Väst. Ryssland har flera gånger vidtagit fientliga handlingar mot baltstaterna. Man har också, vilket bland andra Säpo påpekat, initierat krigsförberedelser mot Sverige. Det är allt från omfattande inköp av kartor och ökad underrättelseinhämtning till stora militärövningar vars enda rimliga tillämpningar är anfall mot svenskt territorium. Att någon gör krigsförberedelser är inte samma sak som att man verkligen planerar att gå i krig. Men man planerar för att gå i krig, och det är mer än tillräckligt allvarligt för att vi ska se över vår säkerhetspolitik inte minst som Sverige internationellt pekas ut som ett säkerhetspolitiskt hål i närområdet, vilket i sig bidrar till instabilitet. Vidare har Sverige i sin solidaritetsförklaring avhänt sig möjligheten att stå neutralt om någon av våra grannar angrips. Förmågan att gå från ord till handling är dock i dag ytterligt begränsad. Detta förhållande torde avsevärt försämra våra utsikter att i vår tur erhålla hjälp utifrån. Det sägs ibland att ett isolerat militärt angrepp mot Sverige är mycket osannolikt. Det är förmodligen sant, men det avhjälper inte vår utsatta position. Vid ett militärt angrepp på Baltikum och bara en mycket modig bedömare tror att Ryssland efter sina framgångar i Ukraina inte funderar över ett sådant kommer delar av svenskt territorium sannolikt att tas i anspråk av militär trupp. Frågan är bara vilken. Denna motions undertecknare skulle föredra att den var svensk. I dag har vi dock synnerligen små möjligheter att lyckas med något sådant. Under kalla kriget kunde vi mobilisera tiotals brigader. I dag kämpar vi för att återta förmågan till en (1) brigads strid. Antalet brigader säger inte allt om faktisk förmåga, men i vårt fall är det en någorlunda rättvisande indikator. Det så kallade enveckasförsvaret, där Sverige givet att vi får förvarning kan försvara en del av landet (till exempel Gotland, men då inte Stockholm), är inte något vi har i dag, utan vad vi hoppas ha om ungefär tio år. Detta förutsätter dock substantiella monetära förstärkningar. Såväl FOI som

2 Riksrevisionen har konstaterat att Försvarsmakten är systematiskt underfinansierad relativt sin uppgift, ett gap som uppgår till ungefär fem miljarder kronor per år. Och det är alltså relativt en uppgift som är baserad på ett omvärldsläge ojämförligt mycket lugnare än det vi har i dag. Det är uppenbart att uppgiften behöver revideras. Precis var ambitionen bör läggas är inte en enkel avvägning, men ett minimum torde vara att vi dels skaffar oss en så kallad tröskelförmåga, det vill säga en så pass hög förmåga att ett angrepp mot oss framstår som kostsamt. Dels behöver vi större uthållighet än i dag. Vem som skulle komma till vår hjälp om vi blir angripna är, solidaritetsförklaringen till trots, i dagsläget oklart, men även om någon skulle komma med högsta fart tar det åtminstone två-tre veckor. Vi måste kunna hålla stånd till dess. Hjälp efter tre veckor är halvt meningslöst om allt är förlorat på en vecka. Vi har dragit ned kostnaden för vårt militära försvar från 3 % av BNP under kalla kriget till 1,2 % i dag. Till det kommer en avsevärd men mer osynlig besparing när vi inte längre skickar halva arbetskraften på tvångsarbete inom värnplikten ett år. Att återta förmåga kommer att kosta resurser, det går inte att blunda för. Precis hur mycket går inte enkelt att säga. Den här motionen aspirerar inte heller på att lista ut varifrån medlen ska tas. Det är fel ände att börja i; först måste vi komma fram till vilken försvarsnivå vi behöver. Man kan se försvaret som en försäkring. Under ett par decennier har vi med hänvisning till ett gynnsamt säkerhetsläge betalat en mycket låg premie och använt pengarna till annat i stället. Den tiden är över. Det är aldrig roligt att lägga pengar på försäkringar, men det är beslut som måste tas. Att fördela skuld till att vi hamnat i föreliggande försvarsmässiga haveri är mindre intressant. Mer angeläget är att nu ta det ansvar som endast Sveriges politiker kan ta, och göra det möjligt för Sverige att ha ett försvar värt namnet. Till viss del för vår omvärlds skull, men också för vår egen skull. Till skillnad från en del andra frågor är det här inget som har någon som helst utsikt att lösa sig självt. Många saker i samhället kan i princip skötas av civilsamhället, men just det militära försvaret kan, som en del av våldsmonopolet, bara styras från politiskt håll. Det medför att det vilar ett extra tungt ansvar på oss; om politikerna inte tar ansvaret finns det ingen annan som kan göra det. 1. att Centerpartiet ska verka för att Sverige skaffar sig en militär tröskelförmåga, syftande till att avskräcka från angrepp. 2. att Centerpartiet ska verka för att Sverige skaffar sig den militära uthållighet som krävs för att hjälp i händelse av ett angrepp ska ha förutsättningar att nå fram. 3. att Centerpartiet accepterar att de två första Att-satserna kommer kräva ett substantiellt tillskott av resurser. 4. att motionen vidaresänds till Centerpartiets partistämma. Dan Tilert - Stockholms stad att föreslå stämman att bifalla motionens tre första att-satser, samt att bifalla motionens fjärde att-sats.

3 Ett decentraliserat och folkligt förankrat försvar - Motion 8.2 Försvarsmakten har under en följd av år kännetecknats av minskande resurser och en ökande obalans mellan tilldelade resurser och uppgifter. Försvarsanslagens andel av bnp har minskat kraftigt från i storleksordningen 3 % av bnp till ca 1,2 %. Konsekvenserna har blivit bl a centralisering, sämre uthållighet och sämre förmåga att övervaka svenskt territorium och upptäcka och bekämpa kränkningar av olika slag. Avskaffandet av värnplikten har dessutom försämrat den folkliga förankringen av försvaret och bidragit till betydande personalförsörjningsproblem. Under förra året visade omvärldsutveckling, incidenter och underrättelseoperationer på behovet av att förbättra svenskt försvar i olika avseenden, inte minst det marina försvaret och Försvarsmaktens personalförsörjning. Den nationella Försvarsberedningen är överens om att försvaret måste få ökade resurser, även om tidigare diskuterad anslagsökning förefaller otillräcklig. Försvarspolitiken är också ett politikområde som pekas ut i decemberöverenskommelsen 2014 som ett område där breda blocköverskridande överenskommelser eftersträvas. En grundläggande och bred samsyn om försvaret är bra. Men det är också mot bakgrund av de stora förbättringsbehov som finns nödvändigt att en förstärkning av försvaret blir tillräckligt omfattande och långsiktig för att Försvarsmakten på ett i praktiken förtroendeingivande sätt ska kunna möta de behov som finns, såväl kvantitets- som kvalitetsmässigt. För att t ex hävda svenskt inre och yttre territorialvatten på ett trovärdigt sätt krävs ökad närvaro av marinen i skärgårdar, kustnära och till havs, betydligt fler och bättre utrustade marina förband och enheter av olika slag baserade på fler platser runt kusten som t ex vid Öresund och på Gotland, samt bättre tillgång till personal. Centerpartiet har traditionellt varit ett försvarsvänligt parti med stark förankring i folkförsvarstanken och försvaret av hembygden. Centerpartiet föreslås i samband med förestående förstärkning och förbättring av det svenska försvaret särskilt värna om en mer decentraliserad struktur och en bättre folklig förankring. En sådan inriktning kan innebära bl a tillförsel av fler marina förband och enheter baserade på fler platser, uppbyggnad av ett nytt anpassat värnplikts- och personalförsörjningssystem, och ett utökat stöd och uppdrag till frivilliga försvarsorganisationer. 1. att ställa sig bakom motionen. Kay Wictorin - Malmö Denna motion behandlades på årsmötet och fick inte stöd. Det var däremot beslutet att skicka motion till partistämman utan. Försvarslyftet - Motion 8.3

4 Under lång tid har Sveriges försvar rustats ned, en logisk följd av en mindre orolig omvärld och det kalla krigets slut. En ny och orolig tid kräver dock nya försvars- och säkerhetspolitiska lösningar där vi går mot ökat samarbete stater emellan och allt fler internationella fredsbevarande insatser. Utvecklingen i omvärlden och i vårt närområde visar att länder som inte skyddar varandra lätt kan bli offer för aggression från större stater och välorganiserade terrorgrupper. Det är tydligt att länder står ensamma utan formella säkerhetsgarantier. Detta gäller för Sverige i lika stor utsträckning som det gäller för Ukraina och för Georgien. Framtidens försvar kommer likt dagens att vara litet och det vore naivt att tro att vi ensamma kan upprätthålla toppklass inom samtliga militära områden. Ett ökat samarbete med andra länder, både vad gäller utveckling och insatser, kommer därför i framtiden vara nödvändigt om vi vill kunna skydda människor bäst. Sverige har varit medlem i det Nato-anknutna militära samarbetet Partnership for Peace sedan Flertalet utlandsoperationer där vi bidrar med militär personal utförs tillsammans med Nato och ett medlemskap skulle ge oss ökade påverkansmöjligheter vid internationella insatser. Vi har långtgående Nato-anpassningar av vår militära materiel liksom av den militära träningen och Sverige skulle kunna spara in på utvecklings- och anskaffningskostnader genom ett fullvärdigt medlemskap. Därtill har Sverige ett så kallat Host Nation Support-avtal med Nato, deltar i Natos Enhanced Opportunities Program och har en roll i Natos Readiness Action Plan. Sverige är alltså så nära knutet till Nato ett land kan vara utan att vara medlemmar. Sveriges försvarsfokus har i och med Solidaritetsförklaringen en tyngdpunkt på EU-samarbetet. Av EUs medlemsländer så är det endast Irland, Österrike, Sverige och Finland som inte är fullvärdiga medlemmar i Nato. Ett medlemskap skulle säkra vårt europeiska säkerhetssamarbete, vår territoriella säkerhet och våra påverkansmöjligheter i världen. Centerstudenter yrkar därför, med bifall för samtliga yrkanden från Centerstudenters förbundsstämma: 1. att Centerpartiet ska verka för att Sverige ska ansöka om fullvärdigt medlemskap i Nato 2. att Centerpartiet ska verka för att säkra långsiktiga försvarsanslag på % av BNP Alfred Askeljung - Stockholms stad, Alfred Askeljung - Stockholms stad Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt Svenskt NATO-medlemskap och ökat militärt försvar - Motion 8.4 Senaste året har det blivit uppenbart att vi knappt kan försvara oss och att vi är i behov av vänner om värsta katastrofen inträffar och vi blir anfallna. Rysslands massiva upprustning under 15 år och Rysslands strategiska planering framstår allt klarare som att man syftar till att utöka sitt territorium och sitt inflytande. Ryssland tvekar inte att använda alla medel inklusive

5 vapenmakt. I Ryssland slutade Tjetjenienkrigen med ett fullständigt underkuvande militärt och en fruktansvärd repression av en självständig region som önskade mer autonomi. Ryssland understödde därefter Abchazien att frigöra sig, vilket är en region i Georgien och utgör idag i praktiken en region av Ryssland. Senare stödde Ryssland Sydossetien, där man gick till storanfall när Georgien försökte hävda sitt territorium. Även om länderna i Östeuropa hela tiden varnat för Rysslands planer så har vi i Väst och i Sverige inte velat tro att Ryssland har för avsikt att ta till militära medel. När Ryssland anföll Georgien med ett överväldigande stort pansaranfall och stoppade först nära huvudstaden Tbilisi efter bland annat starka amerikanska protester, blev det ett uppvaknande. Det har varit många konflikter i Europa sedan andra världskriget, men att direkt anfalla ett suveränt land har vi inte sett i Europa sedan 1930-talet. Ett verkligt oroande drag hos Ryssland är den totala förnekelsen av gränsincidenter och lögnerna som följer med detta. Trots att man kränkt svenskt luftrum nekar man helt. Vid en nära kollision i luften i västra Östersjön orsakat av att ryska planet inte hade transpondern påslagen, var flygplanen bara 90 meter isär. Ändå hävdar man att det var 9000 meter, ett helt orimligt avstånd. Ryssland har vidare övat flyganfall mot Stockholm och Karlskrona. I det senare fallet övade man mot tre länder samtidigt. Vi kan naturligtvis liera oss med enskilda länder för att stå lite starkare. Ett sådant förslag är med Finland, det enda landet som inte är med i Nato i vår omgivning. Det är naturligtvis bra att militära styrkor kan öva tillsammans med andra militära strukturer särskilt nu när Sverige skall öka sin militära kapacitet, men ur försvarssynpunkt tror vi det är tveksamt om det har något värde. Vi tror en militärpakt med Finland ger en falsk trygghet, men värre är att en militärpakt med Finland kan vara rent kontraproduktivt för Sverige. Om Finland anfalls kan vi inte hjälpa på samma sätt som under andra världskriget hade inte Ryssland möjlighet att anfalla över Östersjön. Idag är situationen helt annorlunda. Ryssland har förmåga att attackera Sverige till sjöss och med flyg. Sverige kan alltså hamna i situationen att vi trots försvarpakt med Finland inte kan hjälpa Finland. Att Ryssland har anfall på Finland i åtanke visas av det faktum att militära installationer bemannas nu successivt längs Finlands gräns. Detta är naturligtvis offensivt eftersom Finland inte kan utgöra något som helst hot mot Ryssland. I det omvända scenariot att Ryssland attackerar Sverige gagnas heller inte Sverige av en militärpakt med Finland. Ett sådant scenario är exempelvis att Ryssland besätter Gotland efter till exempel kontroverser kring gasledningen. Vi inser att i en militär anfallssituation mot Sverige, att Finland omöjligt kan komma till Sveriges hjälp. Hela Finlands östra gräns blir då exponerad för anfall. När vi tittar på vår omgivning inser vi att Ryssland är det stora militära hotet mot Sverige. Vi kan naturligtvis råka få allvarliga konflikter med våra grannländer i övrigt. Vi har många grannar och konflikter eller snarare skärmytslingar kan teoretiskt utvecklas om vi har otur, men Ryssland står i en klass helt för sig idag. Tyvärr har vi ingen möjlighet att försvara oss mot ett ryskt anfall idag mer än några dagar. Situationen liknar andra världskriget, då Danmark inte vågade rusta och blev anfallet 1939 och fick kapitulera direkt. Sverige klarade sig troligen för att vi hade ett försvar överhuvudtaget. Vi började rusta direkt och hela Sverige var engagerat. 7½ år senare, när kriget var slut sedan 2 år var vi färdigrustade. Vi klarade oss den gången på grund av tur, inte på grund av ett starkt försvar. Vi i Sverige behöver både rusta och få vänner i ett krigsläge. Sverige behöver gå med i NATO. Sverige kan säkerligen få med en klausul att vi kan hjälpa Finland inom ett NATO-medlemskap. Förutsättningen att kunna hjälpa Finland är i realiteten att vår egen säkerhet är tryggad genom NATO-medlemskap. Såväl Finland som Sverige tjänar på ett svenskt NATO-medlemskap. Ett NATO-medlemskap ändrar inte på faktum att vi måste klara huvuddelen av försvaret själva. En upprustning måste påbörjas genast därför att det tar 5-7 år innan utökningen av försvaret fungerar fullt ut. Inom

6 försvarsledningen finns såvitt vi kan bedöma vettiga förslag hur en upprustning och transformering till ett modernt försvar skall gå till. Vi föreslår att Sverige går med i NATO för att trygga vår framtid och kunna hjälpa Finland. Vi vill snarast börja förhandla med NATO om fullt medlemskap samtidigt som vi ökar vårt eget försvar. 10 april, Lennart Johansson och Gunnar Selstam Centerpartiet i Sotenäs Detta förslag är antaget i sin helhet av centerkretsen i Sotenäs den 13 april, 2015 Stig-Arne Helmersson Ordf 1. att vi behöver öka försvaret 2. att vi behöver gå med i NATO 3. att försvaret måste öka nu pga det ökade hotet och att det tar år att rusta Gunnar Selstam - Sotenäs, Lennart Johansson - Sotenäs Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt Upphandlingslagstiftningen för militärmateriel - Motion 8.5 Den svenska lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS, SFS 2011:1029) innehåller en felöversättning från det engelska EU-direktivet. Felöversättningen förhindrar både kostnadseffektiva anskaffningar och visst internationellt samarbete, och den bör därför korrigeras. Lagen styrs av EU-direktiv 2009/81/EC. I artikel 12 i den engelska versionen, Contracts awarded pursuant to international rules, står att This Directive shall not apply to contracts governed by: ( ) (c) specific procedural rules of an international organisation purchasing for its purposes, or to contracts which must be awarded by a Member State in accordance with those rules. I den svenska översättningen har första meningen i punkt (c) översatts till en internationell organisation som gör inköp för sitt eget bruk Detta i sin tur har fortplantat sig till LUFS 1 kap 8 punkt 3. Men inköp för sitt eget bruk är något helt annat än purchasing for its purposes, och det får betydande konsekvenser. Det drabbar särskilt det svenska arbetet mot NSPA, Nato Support Agency. Bland annat gör NSPA upphandlingar av materielsystem för medlemsstaternas inom Nato och PfP (Partnership for Peace) räkning. Dessa upphandlingar är en del av syftet med NSPA-organisationen ( for its purposes ), men NSPA använder inte självt den upphandlade materielen ( för sitt eget bruk ). Kort sagt, i den engelska versionen torde det vara tillåtet att anskaffa materiel via NSPA, men i den svenska versionen har det plötsligt blivit otillåtet. Värt att notera är också att den franska versionen talar om en internationell organisation achetant pour l accomplissement de ses missions, vilket överensstämmer med den engelska men inte med den svenska versionen. Det är lätt att tro att svenska staten i kraft av sin storlek skulle ha en bra förhandlingsposition gentemot försvarsindustrin, men Sverige är i dessa sammanhang ofta inte en tungviktare. Att förhandla med Nato i ryggen ger ett helt annat läge. Alla anskaffningar vinner inte på att göras via NSPA, men en del gör det. Undertecknad har själv varit med och anskaffat materielsystem från NSPA innan den nya lagen trädde i kraft, och på det viset sparat uppskattningsvis tiotals

7 miljoner kronor. Sedan lagen trädde i kraft är det stopp för sådana anskaffningar. Såväl Försvarsmaktens materielförsörjningsstrategi som inhemska politiska signaler på senare år påbjuder internationellt samarbete i dessa ärenden, men i ett penndrag har väsentliga delar av möjligheterna att göra så utraderats. I princip har EU-direktiven företräde framför svensk nationell lagstiftning. De olika översättningarna av direktiven ska åter, i princip vara juridiskt jämställda, men när det kommer till kritan rankas inte minst de engelska och franska versionerna högre än den svenska. Det är förmodligen tillåtet för Sverige att ha en strängare lag än vad direktivet tillåter, men om man inte verkligen vill hejda allt framtida samarbete med NSPA så skjuter man sig med nuvarande skrivning i foten. Uppenbart är att den avviker från vad som står i originaldirektivet. Den hämmar också Sveriges möjligheter till såväl kostnadseffektiva anskaffningar som internationellt samarbete. Att ändra på detta vore mycket enkelt. Allt som krävs är en justering av just denna mening i den svenska lagstiftningen och antagligen också den svenska översättningen av direktivet. 1. att Centerpartiet ska verka för att LUFS 1 kap 8 punkt 3 ändras så att stycket avspeglar betydelsen i engelska 2009/81/EC Article 12 (c). 2. att Centerpartiet ska verka för att svenska direktivet EG artikel 12 (c) ändras så att stycket avspeglar betydelsen i engelska 2009/81/EC Article 12 (c). 3. att motionen vidaresänds till Centerpartiets partistämma. Dan Tilert - Stockholms stad att föreslå stämman att anse motionen besvarad samt att vidaresända motionen till Centerpartiets riksstämma i enlighet med distriktsstyrelsen förslag. Medborgartjänst. - Motion 8.6 Denna motion är ett förslag att stärka den folkliga förankringen i försvaret av vårt land och öka ansvarstagandet för andra gemensamma insatser i det samhälle vi alla är en del av. Avskaffandet av värnplikten har slagit hårt mot många av det jämlika samhällets grundfunktioner. Värnplikten var ett viktigt kitt i det sammanhållna Sverige. Värnplikten var enbart knuten till försvaret, den var bara för män även om också kvinnor deltog i civilförsvaret. Studenter, bondpojkar och gruvarbetare sov på samma lucka. I dag hotar segregationen att slå sönder det svenska samhället, just när sammanhållningen behövs som allra bäst, där händelserna i Husby och Kärrtorp talar sitt tydliga språk. Många röster har höjts för att nu stärka Sveriges försvar. Hur får vi frågor om försvar, säkerhet, krishantering, sammanhållning och en värld i fred att bli en del av hela svenska folkets vardag? Värnpliktens avskaffande kan förstås men kanske behövs något nytt och bredare i dess ställe. Det är en i högsta grad folklig angelägenhet. Kanske den naturligaste och viktigaste av alla frågor som handlar om att slå vakt om en nation, en samhörighet, en gemenskap. Att försvara sitt land, att ta ansvar för annat än sig själv, att känna solidaritet och att något är gemensamt förenar

8 människor. För ungdomar är det särskilt viktigt att tidigt se sig själv i ett bredare sammanhang. Att få kontakter med andra, att hjälpas åt och kämpa för något tillsammans. Jag tror därför det skulle vara värdefullt om ungdomar i årsåldern får göra medborgartjänst på förslagsvis 6 månader. Man väljer själv om det ska vara inom försvars- och säkerhetsområdet, civilförsvaret, hemvärnet eller i någon annan offentligfinansierad verksamhet i kommun, landsting eller stat. Det kan också vara något område som stärker krisberedskapen vid miljö- och naturkatastrofer, terrorhot eller teknologiska hot som ITattacker och utslagning av försörjningssystem som livsmedels-, el- och vattenförsörjningen. Vad har vi för samhällsberedskap vid en stor naturkatastrof? Översvämningar, stormar, skogsbränder, en "svensk Breivik" eller en hacker attack? Säkerhet är något som byggs tillsammans med andra och varandra. Kungliga krigsvetenskapsakademin diskuterar i boken "För Sveriges säkerhet", både det lilla perspektivet i bostadsområdet och det stora globala perspektivet - den organiserade brottsligheten, integration, utanförskap, social oro, grogrund för terror. Hur skapar vi en samhälle som stärker säkerheten, tryggheten och sammanhållningen? En frihet ska finnas att kunna flytta tjänstgöringstid i medborgartjänsten mellan olika samhällsområden efter eget intresse och önskemål. Medborgartjänsten ska gälla både män och kvinnor. För att uppehålla kunskapen kan en eller flera "repmånader" diskuteras. Någon form av ersättning ska utgå för de insatser och det arbete som görs. Medborgartjänsten bör vara obligatorisk men med möjlighet att frikallas av särskilda skäl. Ett sådant förslag skulle stärka sammanhållningen för det som är gemensamt i landet. Varje generation skulle göra samhällsinsatser där det behövs folk. Medborgartjänsten skulle ge viktiga kontakter med arbetslivet, försvaret, sjukvården, skolan, kanske med läxhjälp, socialtjänsten, äldreomsorgen, och andra samhällssektorer. Vi skulle kunna minska den alarmerande ökningen av unga som varken arbetar eller studerar. Vi skulle alla se var och hur våra skattepengar används och kunna ge och få förslag till förändringar och förbättringar. Medborgartjänsten skulle öka jämställdheten och förståelsen mellan olika grupper i samhället. Det skulle också öka förståelsen för att vi behöver resurser för att klara viktiga, gemensamma insatser i vårt samhälle och att resurserna är vi alla. Mot bakgrund av ovanstående föreslår undertecknad att distriktsstämman beslutar 1. att centerpartiet föreslår att en medborgartjänst inrättas för män och kvinnor på förslagsvis sex månader. 2. att medborgartjänsten ska bestå i arbete och insatser inom försvars-, och säkerhetsområdet, civilförsvaret eller annan offentligfinansierad verksamhet som berör skola, ungdomar, sjukvård, äldreomsorg, eller olika former av samhällsservice och krisbered 3. att någon form av ersättning ska utgå 4. att motionen vidaresänds till partistämman i september Hans Lindqvist - Värmdö Kretsens yttrande: På Värmdöcenterns årsmöte den 23 februari beslöts att vidarebefordra motionen till distriktets årsstämma utan eget yttrande. Distriktstämmans beslut: Den 1 juli 2010 avskaffades värnplikten i fredstid. Centerpartiet har länge arbetat för att frivillighet, motivation och viljan att tjänstgöra i insatsförsvaret

9 nationellt och internationellt ska utgöra grunden för rekrytering. Vi tror på varje människas rätt och förmåga att själv forma sin egen framtid. Det är därför vi vill att makt ska finnas så nära människor som möjligt. En obligatorisk medborgartjänst strider mot principen om det fria valet. Att avslå motionen. Allmän värnplikt - Motion 8.7 Vi ser just nu en situation där oron för den medborgerliga säkerheten i samhället ökar. Genom att åter aktivera ett system med plikt kan vi skapa en förankring i samhället där man ser en gemensam målbild om hur Sverige fortsatt skall försvaras utifrån olika perspektiv, militärt likväl som civilt. Genom att återaktivera ett pliktsystem där även utbildning inom mänskliga rättigheter, religionskunskap, historia, samhällskunskap och liknande ämnen läggs in kan vi inte bara stärka kunskapsnivån hos svenska kvinnor och män utan vi kan stärka kunskapen om varför samhället ser ut som det gör, vilka krafter som påverkar runt om i världen och vi kan stärka möjligheterna för Sverige att upptäcka, stå emot och även kunna slå ut olika hot. Detta oavsett om dessa är militära, civila, eller terrorliknande hot mot det Svenska samhället. 1. att Centerpartiet skall verka för att allmän värnplikt åter aktiveras för alla personer från 18 års ålder, folkbokförda och födda inom landets gränser samt att verka för att en utredning tillsätts med syfte att ta fram hur ett nytt plikt system ska vara utformat där militär samt civilamyndigheter ska samverka. Kenne Jönsson - Kristianstad Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt Modern Medborgartjänst - Motion 8.8 Idag har vi stora utmaningar att ge våra unga meningsfull sysselsättning efter skolgången. Ungdomsarbetslösheten är oroväckande hög. När våra unga inte får möjlighet att skaffa sig självförtroende att fungera som en fullvärdig samhällsmedborgare, riskerar vi att de hamnar i livslångt utanförskap. Sedan 2010 har vi inte längre någon värnplikt i Sverige. Beslutet har visat sig få icke- Militära sidoeffekter. Den möjlighet som unga svenska män och kvinnor hade att lära sig att självständigt klara sig i utsatta situationer försvann. Inte heller fanns längre möjligheten lära sig vikten av att fungera i en grupp av andra människor med olika kunskaper och bakgrund. Dessutom har vi alltför ofta blivit påminda om att samhället är väldigt känsligt för störningar som orsakas av strömavbrott, väder, kommunikationsbortfall och likande. Att då ha samhällsmedborgare som har en större grad av individuell beredskap

10 för olika krissituationer är naturligtvis ovärderligt. Förslagsidé En sex månader lång, frivillig, modern Medborgartjänst för ungdomar, oavsett kön, mellan 18 och 25 skulle kunna ge våra ungdomar den självkänsla som behövs för att kunna ta steget ut i arbetslivet och blivande samhällsmedborgare. Frivilligheten ger tydlig indikation om att de som genomgår utbildningen är framåt och vill göra något meningsfullt av sin tillvaro i väntan på jobb. Medborgartjänsten skall vara något som ger avtryck i ett CV och som är utslagsgivande när det gäller att söka jobb. Ungdomarna skall få välbehövliga kunskaper i, och konkreta erfarenheter av, till exempel vård, utbildning, naturbruk och också olika slags krishanteringar i samhället. Exempel på sådana kriser kan uppstå i samband med exempelvis bränder, översvämningar, olyckor och andra situationer som riskerar att påfresta samhällets resurser hårt. Vad andra har sagt i ämnet EkonomiFaktas (Svenskt näringslivs) siffor om ungdomsarbetslösheten: Författare Göran Rosenberg: Historieprofessor Henrik Meinander: 1. att undersöka möjligheten att införa en sex månader lång, frivillig, modern Medborgartjänst för ungdomar i åldern år. Tobias Leverin - Grästorp, Svante Classon - Grästorp, Johanna Ekekrantz - Grästorp, Maria Toll - Grästorp, Gunnar Nyvaller - Grästorp, Madeleine Vinberg - Grästorp Värnplikten i fredstid avskaffades den 1 juli Detta är något som Centerpartiet tycker är bra. Vi har länge arbetat för att frivillighet, motivation och viljan att tjänstgöra i insatsförsvaret nationellt och internationellt ska utgöra grunden för rekrytering. Dagens GMU är en frivillig militär utbildning på 3 månader som alla svenska medborgare över 18 år har möjlighet att söka, även om man inte har för avsikt att ta anställning inom Försvarsmakten. Här får man kunskaper kring hur det är att verka i en krissituation, fungera tillsammans med andra människor mm, som motionärerna påtalar ska finnas med i medborgartjänsten. Söktrycket är dock för lågt GMU:n, vilket gör att det finns stora möjligheter att utveckla detta redan befintliga system. Att införa en medborgartjänst som en del i en arbetslöshetsåtgärd, som motionärerna förespråkar, är inte något som vi ser som en framkomlig väg. Vi tror på varje människas rätt och förmåga att själv forma sin egen framtid. Det är därför vi vill att makt ska finnas så nära människor som möjligt. Att stärka den militära och civila försvarsförmågans genom frivillighetens påverkan på samhället är något som kan behövas diskuteras och utredas, men kopplingen till arbetsmarknadsåtgärd. Distriktsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. Yrkande om bifall av motionen från Gunnar Nyvaller, Grästorp. Distriktsstämman beslutar att avslå motionen.

11 Medborgartjänst - Motion 8.9 Den svenska nationalstatens öppna och demokratiska modell har starkt bidragit till det välfärdssamhälle vi lever i idag. Den frihet och det välstånd som tidigare generationer fick arbeta hårt för skapa skördar vår generation nu frukterna av. De nordiska länderna betraktas allmänt som världsledande när det gäller att ge förutsättningar till ett gott liv för sina medborgare. De senaste årens förändringar i vår omvärld och det försämrade säkerhetspolitiska läget med stora flyktingströmmar, ett aggressivare Ryssland och terrorhandlingar motiverade av religiös och politisk extremism utmanar vår öppna, nordiska samhällsmodell. Debatten pågår för fullt huruvida Sverige ska stärka sitt försvar, om värnplikten ska återinföras, om Sverige ska gå med i NATO eller inte och om det nordiska samarbetet ska fördjupas gällande försvarsfrågorna. Centerpartiet är frihetligt och decentralistiskt. Vi betraktar nya medborgare som en tillgång och förespråkar öppenhet och tolerans. Den syn på frihet och öppenhet som Centerpartiet förfäktar kan inte tas för given. Om vi skulle underlåta att fortsätta arbeta framåt och kämpa för dessa ideal riskerar vi att konservativa, slutna och rentav mörka krafter får sådant inflytande på samhällsutvecklingen att vår frihet och öppenhet begränsas. Medicinen är att agera offensivt och lansera större, visionära politiska idéer för hur Centerpartiet vill se att vårt land ska utvecklas. Principen att vara proaktiv istället för att bli offer för omständigheterna inger förtroende bland medborgarna. Med en medborgartjänst skapas en genuin känsla av att vi har ett gemensamt ansvar för vårt öppna samhälle och dess försvar. Vi borde därför på allvar börja diskutera om vi istället för den traditionella värnplikten eller att gå med i NATO skulle kunna införa en form av obligatorisk samhällstjänst för alla medborgare. Ett nationellt folkbildningsprojekt som förmedlar välbehövliga kunskaper i och konkreta erfarenheter av t.ex. vård, utbildning, naturbruk, militärt försvar och hantering av olika kristillstånd. Systemet skulle självfallet innehålla olika moment av fortbildning. En viktig komponent i en medborgartjänst skulle bli integration av nyanlända som direkt får kontaktytor med infödda svenskar och en positiv känsla av ansvar och gemenskap med sitt nya land. En "god" form av nationalkänsla som inte handlar om varifrån man kommer och där människor med olika bakgrund tvingas lösa problem tillsammans. Medborgartjänsten skulle kunna delas upp i två olika delar, dels en militär medborgartjänst, dels en civil medborgartjänst. Slutligen skulle det kanske även gå att ta ett regionalpolitiskt grepp där medborgartjänsten på olika sätt skulle kunna tjäna som verktyg för landsbygdsutveckling. Invändningen mot en obligatorisk medborgartjänst skulle kunna vara att den inkräktar på den personliga friheten. Med den avskaffade värnplikten i färskt minne är det lätt att måla upp ett negativt scenario. Motiveringen för en obligatorisk medborgartjänst är flerfaldig: 1. Den blir ett försvar av den personliga friheten och vår öppna samhällsmodell 2. Den skapar en medborgerlig beredskap mot inre och yttre hot 3. Den kan medföra en "god" form av nationalkänsla 4. Den kan medföra en effektivare integration av nya medborgare 5. Den innebär ett nationellt folkbildningsprojekt 6. Den kan tjäna som ett regionalpolitiskt verktyg 1. att Centerpartiet arbetar för att en medborgartjänst införs Can Savran - Åre ko

12 Motionen är behandlad och bifallen vid årsstämman med Centerpartiet i Åre kommun. Distriktsstyrelsen för Centerpartiet i Jämtlands läns yttrande över: Motion angående Medborgartjänst Det finns många behov inom samhället som skulle kunna vara aktuella för en diskussion om medborgartjänst. Det handlar om områden som vård, omsorg och integration där det finns stora behov. En diskussion har också startat om det var klokt att avskaffa den allmänna värnplikten (i fredstid). Mot denna bakgrund är motionärens förslag om obligatorisk medborgartjänst för såväl män som kvinnor mycket intressant. En sådan reform kan bli kostsam, men samtidigt leda till stora samhällsekonomiska vinster. Samhället skulle samtidigt bli mindre sårbart. En obligatorisk medborgartjänst skulle kunna stärka såväl civilsamhället som göra försvaret mer stabilt. En fördel är också att ett system med medborgartjänst kan byggas upp successivt. Ett första steg bör vara att utreda hur systemet kan organiseras och vilka de ekonomiska konsekvenserna skulle bli. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman besluta - att fortsätta diskussionen om fördelar och nackdelar med införande av obligatorisk medborgartjänst. Distriktsstämman beslutar enligt förslaget Allmän mönstring - Motion 8.10 Motionen syftar till såväl ökad rekryteringskraft till Försvarsmakten men syftar också lika mycket till att vare ett led i jobbpolitiken. Genom att genomföra en allmän mönstring för alla medborgare innan 20 års ålder, skapas förutsättningar för både unga arbetslösa att hitta sin plats i samhället men också för rekryteringar till och generationsskiften i näringslivet. Tveklöst har Svenskt näringsliv under åren med allmän värnplikt, och tillhörande mönstring fram till mitten av 90 talet, kunnat dra mycket stor nytta av den "gallring" som skedde vid mönstringen. Det är ingen hemlighet att många av de unga män som togs ut till de längre utbildningarna senare i livet blev inflytelserika företagsledare m m, Vilket med all sannolikhet också bidragit till den sneda könsfördelningen i näringslivets toppskikt. Dåtidens Värnpliktsverk, Pliktverk och numera Rekryteringsmyndigheten hade/har metoder som på ett i huvudsak grannlaga sätt kunde "sortera" unga män till olika befattningar i försvaret. Forskning och utveckling har gått framåt vilket innebär att förutsättningarna för att i dag genomföra "mönstring" såväl för försvaret behov som för samhällets behov är avsevärt bättre idag. De flesta unga människor har ingen eller en vag uppfattning om vad de vill välja för utbildning och yrke. Genom en allmän mönstring som kan stödja individen och det civila samhället skulle på ett bättre sätt kunna göra matchning tidigt mot områden som individen har fallenhet för. D v s en win - win situation för individen och samhället. Genom att näringslivet är en del i processen och har tydliga prognoser mot arbetsmarknadens behov på lång sikt, fem till 10 år, så ges goda förutsättningar för att matchning sker mot de yrkesområden där det finns behov av arbetskraft, d v s ungdomarna har förutsättning att få ett jobb efter utbildning. Allmän värnplikt gäller fortsatt i Sverige, om än vilande, behoven skall täckas genom

13 frivillighet. En allmän mönstring av alla unga män och kvinnor ger också samhället och Försvarsmakten en god förutsättning för att kalla in lämplig personal om så skulle behövas. En allmän mönstring har den positiva effekten att, alla de ungdomar som idag inte ser någon framtid, som känner att de inte duger, skulle kunna få en framtidstro, då mönstringen leder till att Du som individ har dessa kvalitéer och har goda förutsättningar inom följande områden. Med ett bra samarbete med näringsliv, högskolor och arbetsförmedlingen skulle rekrytering kunna ske mot samhällets behov samtidigt som individen känner sig behövd. 1. att Centerpartiet verkar för att allmän mönstring införs för alla svenska medborgare innan de fyller 20 år 2. att näringslivet och arbetsförmedlingen har en naturlig plats i mönstringen. 3. att försvarsmaktens behov av rekrytering ges till "allmän" värnplikt är styrande för mönstringen. Bjarne Hald - Arvidsjaur Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt Värnplikt på nytt sätt - Motion 8.11 Det är viktigt att ha ett försvar så att vi kan försvara vårt land i händelse av krig, intrång eller annan liknande händelse. Den utbildning som man får i militären bör också vara upplagd på ett sådant sätt att den är godkänd även i civila arbeten. Jag ser även att det går att dra nytta av militären och dess kunskap i civila sammanhang under ordnade former. 1. att inför värnplikt igen men gör den i en ny form där det även kan väljas vapenfri tjänst. Vapenfri tjänst kan innebära t ex underhåll och sjukvård. 2. att det ska vara möjligt att utbilda sig militärt men att utbildningen även är relevant för ett civilt arbete. 3. att kanske kan man ha en militär gymnasieutbildning där man kan ha olika inriktningar som lämpar sig för att fortsätta på en militär bana. 4. att militären ska även ges möjlighet att hjälpa till vid naturkatastrofer och annan civil verksamhet där det behövs en omgående punktinsats kan t ex vara skallgång. 5. att militären kan även sköta sådant som kusträddning, fjällräddning och ambulansflyg. Yvonne Andrén - Bollebygd

14 Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt Hemvärnets roll nu och i framtiden - Motion 8.12 Det svenska hemvärnet tillkom under 1940-talet, delvis med erfarenheter från andra länder, exempelvis England och med andra världskriget som bakgrund. Allmän värnplikt för män var under mer än etthundra år basen i det svenska försvaret och hemvärnet tillkom som ett komplement för lokalförsvar i olika former. Den svenska neutraliteten har under denna långa period varit väl förankrad i samhället. Efter Berlinmurens fall och allmän nedrustning i omvärlden minskades även vårt svenska försvar i omfattning och förmåga under 1990-talet och i början av 2000-talet. Så småningom har värnplikten avskaffats och vi har nu ett mindre försvar med fast anställd personal. Hemvärnet har under tiden tillförts mer av nyare material och utrustning som blev över vid minskningen av antalet förband inom det tidigare värnpliktsförsvaret. Samtidigt har hemvärnet fått en allt viktigare roll som resurs för lokalt skydd och försvar och även som en viktig gripbar resurs för det civila samhället i stort. Polisen anlitar ofta hemvärnet för att söka efter försvunna personer och en rad andra oförutsedda händelser. Sommaren 2014 års stora skogsbrand i Västmanland var ett slående exempel på vikten av att det för samhället finns snabbt tillgängliga organ för extraordinära händelser. Oavsett vilken roll vi i Sverige ska ha i förhållande till Nato kommer vi inte minst i framtiden att behöva ha lokala skyddsstyrkor som är effektiva och väl rustade mot olika hot och oförutsedda händelser. Hemvärnet skall inte ses i ett motsatsförhållande till det militära försvaret utan som ett komplement till detta. Dagens hemvärn är modernare och bättre rustat än den gängse bilden av gamla tiders hemvärn. Inför framtiden behöver hemvärnets roll och uppgifter förtydligas, kanske som ett nationalgarde enligt USA-modell? 1. att Hemvärnets roll och uppgifter lyfts fram och förtydligas både ur försvarssynpunkt och som resurs för civilsamhället. Det är då av största vikt att tillräckliga ekonomiska medel därvid ställs till förfogande. Sten Holmgren - Katrineholm Yttrande: Distriktsstyrelsen instämmer med motionären och bifaller motionen i sin helhet. Stämman bifaller DS Svenskt medlemskap i NATO - Motion 8.13 Ett medlemskap i NATO är inte tillräckligt för att Sverige i händelse av ofred ska kunna försvara sitt territorium, men det är nödvändigt. Alternativen är antingen att avhända sig

15 möjligheten till ett fungerande territorialförsvar, eller att satsa enorma summor på att bli helt självtillräcklig. Svensk försvarspolitik måste i första hand syfta till att hävda svenskt oberoende. Som försvarsmakten ser ut i dag har vi tyvärr små möjligheter att göra det. Det är inte en fråga aktuell bara för krig, utan även för att undvika att hamna i krig, samt för att möjliggöra att föra en självständig utrikespolitik utan att tassa på tå kring argsinta grannar. Att på egen hand bygga upp en försvarsförmåga tillräcklig för att vid ett angrepp hävda Sveriges territorium skulle ta mycket lång tid och kosta enorma summor, om det ens är praktiskt möjligt. Ska vi vara någorlunda rimliga måste vi ha hjälp utifrån. Det är inget kontroversiellt med det; det framgår ur vår solidaritetsförklaring, en central den i den svenska säkerhetspolitiken. Vad som inte framgår är vem som ska komma och hjälpa. Ingen har kunnat förklara vem det skulle vara. Ingen har frivilligt anmält sig. NATO har artigt men bestämt meddelat att även om Sverige (liksom Ukraina, min anmärkning) är ett högt skattat partnerland är det endast medlemskap som ger några försvarsgarantier. Svaret är enkelt: Ingen kommer komma. Ingen kommer riskera sina egna för ett land som inte ens försökt försvara sig självt. Lyckligtvis är det här inte ett knivigt problem. Vi har redan ett nära samarbete med NATO denna gång, efter kalla kriget, ett helt öppet sådant som vi inte försökt dölja för någon. NATO är inte perfekt, men den bästa existerande representanten för de liberala demokratier vi hör hemma hos. Vi har sedan ett par decennier slutat vara formellt neutrala. Ryssland betraktar oss som en de facto-del av NATO-sfären. När jag, som arbetar på FMV, haft tjänstemannakontakter med NATO-organisationer har jag stundom fått påminna dem om att vi inte är medlemmar. Vi har redan del av nästan alla aspekter av ett NATO-medlemskap, förutom att vi valt att inte ta del av försvarsgarantin. Det är en olycklig avvägning. Att vara alliansfri är inte olikt att vara bostadsfri. Det kan fungera när vädret är vackert, men i bistrare tider är man oerhört utsatt. Det är inte möjligt att i en motion gå igenom alla argument för och emot NATO. Det cirkulerar många direkt osanna påståenden, som att vi som NATOmedlemmar måste ta emot kärnvapen eller att vi måste delta i allsköns anfallskrig. Vad som är sant är att vi skulle anmodas att satsa mer resurser på försvaret. Det skulle dock vara nödvändigt i vilket fall som helst. De ansvarsfulla alternativen är inte att gå med i NATO och öka försvarsanslagen eller göra ingenting och ligga kvar på nuvarande nivå. Nej, alternativen är att gå med i NATO och öka anslagen, eller inte gå med i NATO och öka anslagen till hisnande nivåer. NATO är inte en deus ex machina som befriar oss från egna ansträngningar. Även med ett NATO-medlemskap måste vi ha en egen försvarsförmåga, men med ett medlemskap har vi en realistisk möjlighet att ta den till en skälig nivå. Centerpartiets linje har varit att NATO-medlemskap bör utredas. Att utreda är inte fel i sig, men NATO är inte en okänd storhet. Den information vi behöver är tillgänglig redan i dag, och det vi inte vet är sådant som skulle utkristallisera sig under förhandlingar om medlemskap. På det tidiga 90- talet hade en utredning varit befogad. I dag ter den sig mer som tidsspillan. Vi borde ha ansökt om medlemskap för tjugo år sedan när omvärlden var lugn, men det är fortfarande bättre att göra det i dag än att vänta tio år till. Som vi kunnat se på senare tid kan säkerhetspolitiska realiteter förändras och försämras mycket snabbt. 1. att Centerpartiet ska verka för svenskt medlemskap i NATO. 2. att motionen vidaresänds till Centerpartiets partistämma. Dan Tilert - Stockholms stad

16 Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt Medlemskap i Nato - Motion 8.14 Under lång tid har Sveriges försvar rustats ned, en logisk följd av ökade kostnader för mer avancerad militär utrustning, en mindre orolig omvärld och det kalla krigets slut. En ny och orolig tid kräver dock nya säkerhetspolitiska lösningar där vi går mot ökat samarbete stater emellan och allt fler internationella fredsbevarande insatser. Utvecklingen i omvärlden och i vårt närområde visar att länder som inte skyddar varandra lätt kan bli offer för aggression från större stater och välorganiserade terrorgrupper. Det är tydligt att länder står ensamma utan formella säkerhetsgarantier. Detta gäller för Sverige i lika stor utsträckning som det gäller för Ukraina och för Georgien. Framtidens försvar kommer likt dagens att vara litet och det vore naivt att tro att vi ensamma kan upprätthålla toppklass inom samtliga militära områden. Ett ökat samarbete med andra länder, både vad gäller utveckling och insatser, kommer därför i framtiden vara nödvändigt om vi vill kunna skydda människor bäst. Sverige har varit medlem i det Nato-anknutna militära samarbetet Partnership for Peace sedan Flertalet utlandsoperationer där vi bidrar med militär personal utförs tillsammans med Nato och ett medlemskap skulle ge oss ökade påverkansmöjligheter vid internationella insatser. Vi har långtgående Nato-anpassningar av vår militära materiel liksom av den militära träningen och Sverige skulle kunna spara in på utvecklings- och anskaffningskostnader genom ett fullvärdigt medlemskap. Sveriges försvarsfokus har i och med Solidaritetsförklaringen en tyngdpunkt på EU-samarbetet. Av EUs medlemsländer så är det endast Irland, Österrike, Sverige och Finland som inte är fullvärdiga medlemmar i Nato. Ett medlemskap skulle säkra vårt europeiska säkerhetssamarbete, vår territoriella säkerhet och våra påverkansmöjligheter i världen. 1. att Centerpartiet verkar för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato 2. att motionen sänds vidare till Centerpartiets stämma i Falun Alfred Askeljung - Stockholms stad Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt Försvarsunion mellan Finland och Sverige - Motion 8.15 Vårt förhållande till främmande makt är gott brukade Gustaf den VI Adolf säga när han läste regeringsdeklarationen vid riksdagens högtidliga öppnande. Det säger Försvarsberedningen i

17 sitt senaste betänkande Sveriges förhållande till andra nationer har väl aldrig varit så tryggt som nu. Nu måste man förändra den bilden läget är nu annorlunda efter Ukrainakrisen. Ryssland vågar och kan använda sin krigsmakt i konflikter där de inte har anledning att vara. Nämligen intervenera i enskilda staters inre angelägenheter. Den internationella regelordningen är fria självständiga stater och löser sina demokratiska problem själva inom internationellt erkända gränser. Den ordningen är bruten det måste Sverige förhålla sig till. Vår försvarsdoktrin Alliansfrihet Neutralitet Politiskt i FN värna FN stadgans principer diplomatin. Svensk trupp i strid bara under FN-flagg, på FN uppdrag, i FN-uniform och FNbefäl. När man analyserar den skandinaviska säkerhetspolitiska situationen kan man säga vårt läge är stabilt och inga markanta förändringar har skett utöver ett Baltiskt inträde i NATO. Ryssland är undanträngt har bara Leningrad korridoren och Kalingrad för sina Östersjöförbindelser i havet och luften. Finland är lika utsatt som Sverige. I denna långsiktiga säkerhetspolitiska bild påverkas även Finland såväl som Sverige. Nämligen att göra troligt att stabiliteten i det Skandinaviska området upprätthålls och att alla parter är villiga att även med militära medel upprätthålla denna balans. Detta kräver ett försvarspolitiskt samarbete en försvarspolitisk union mellan Finland och Sverige. Enkelt utryckt att Östersjön förblir ett fritt hav. Att den nya unionens försvarsstrategi är att vi garanterar det Baltiska havets öppenhet vad som berör de båda ländernas kuster. Kränkningar av hav och luftrum besvaras enligt internationella spelregler. Även om Sverige och Finland var medlemmar i NATO måste vi kunna markera vår vilja att friheten i Östersjön upprätthålls vid en konflikt. Signalen till de säkerhetspolitiska analytikerna måste vara att vi är villiga att avsätta ekonomiska resurser till försvaret som motsvarar innehållet i vår försvarsdoktrin alliansfrihet, och Östersjön ett öppet hav för handel samfärdsel och förflyttningar av krigsfartyg och flygfartyg enligt gällande internationella spelregler. Ingen makt i världen begär att Sverige och Finland i union eller var för sig skall kunna föra ett krig ensamma mot en potentiell angripare. Men doktrinens mening att ett angrep på oss skulle kosta för mycket måste värnas med politisk vilja, ekonomiska medel och med vapenmakt. Det finns också brohuvuden som vi inte skulle vilja se besatta som t.ex. Åland, Gotland/ Öland. Gotland kommer bli en tyngdpunkt för det nya unionsförsvaret. Att trygga Södra Skåne och Östersjöutloppen passagen mellan Sverige och Bornholm där Karlskronaområdet blir strategiskt blir det nya unionsförsvarets kanske viktigaste politiska och försvarspolitiska mål. Skyddet Finlands södra kust Åbo - Helsingforslinjen, Stockholm kustområde liksom Karlskrona är primära uppgifter för unionens försvarsuppgifter. Det är när man väger ihop ekonomiska åtaganden med säkerhetspolitisk analys och militära resurser som trovärdighet uppstår och stabiliteten i vårt närområde upprätthålls. Det innebär att Sverige och Finland skulle kunna agera från en styrkeposition i Finska viken och Östersjön som helhet. Ryssland är i ett skarpt läge undanträngt i Östersjön. I vårt område finns kanske en av världens mest strategiska områden nämligen Östersjöutloppen. Strategiskt lika viktiga som Hormuzsundet, Suezkanalen eller Svartahavsutloppen. Öresund är en av världens mest trafikerade sjöfartsleder. Vi värnar den nya unionens neutralitet med vapenmakt vår gräns är helig. Neutralitetens kärna innebär t ingen aktör på den krigspolitiska scenen skall känna att man behöver ta Svenskt eller Finskt territorium för att eliminera en fiende. Vi är neutrala i förhållande till krigets aktörer. När Ryssland nu aviserar att man skall rusta sitt försvar med biljonbelopp kan man tycka att det är från ett försvar i förfall till normalt underhåll av material mm. Bakom den aviserade rustningen ligger naturligtvis långtgående säkerhetspolitiska överväganden. Det oklokaste man kan göra är att tro att de Ryska säkerhetspolitiska analytikerna är några dumma prestigefulla herrar och damer som vill glassa med ett starkt försvar. Nej de ryska analytikerna

18 är kanske världens bästa analytiker som gör oftast rätt överväganden även om vi inte instämmer med vad de anser vara rätt. I den vidgade bilden ingår även rubbade leveranser av energi genom att oljefält och elleveranser kan vara utslagna. En kall vinter är detta ett mardrömsscenario för stora delar av Europa. Det är mot denna bakgrund som besparingar på försvaret är farliga vi måste våga tänka i nya banor en svenskfinsk försvarsunion. Omvärlden skulle därmed med en gång inse vad vår försvarsdoktrin står för och handlar därefter. Några grundläggande principer skall den nya försvarsunionen värna Inte medlemmar i NATO Vi skall inte vara med i EU-försvar Unionens trupp på internationella uppdrag kan bara ske under FN-flagg, på FN uppdrag, i FN-uniform och FN-befäl. (Inte deltaga i utarrenderade krig till diverse stormakter) Jordbruket skall ha produktionskapacitet så vi klara självförsörjning i ett avspärrningsläge. Utan mat inget försvar. 1. att bifalla motionen att överlämna den till Riksdagsgruppen 2. att överlämna den till Riksdagsgruppen 3. att riksdagsgruppen i gruppmotion motionerar om en försvarsunion mellan Finland och Sverige Lars-Håkan Halldin - Eksjö Motionären ger en bred översikt över sin syn på svensk försvarspolitik, med fokus på Östersjön och på situationen i Finland och Ryssland. Vi delar uppfattningen att det säkerhetspolitiska läget förändrats till det sämre under senare år i takt med utvecklingen i Ryssland och dess grannländer, främst Ukraina. Vi vill också poängtera motionens poängtering av den säkerhetspolitiska betydelsen av en god försörjningsberedskap. Den internationella utvecklingen förändrar förutsättningarna i den omvärld inom vilken Sverige ska göra sina försvarspolitiska överväganden. Senast idag framförs i media att Finland tittar med större intresse mot Nato än tidigare. Vi betonar betydelsen av att noggranna överväganden görs innan Sverige tar ställning till nya försvarssamarbeten vare sig det är med Finland eller det gäller Nato. Vi tillstyrker att en djupare analys görs av Natomedlemskapsfrågan i enlighet med allianspartiernas deklarerade uppfattning. Beslutsförslag Att stämman med detta yttrande lämnar motionen vidare till partistämman? Svenskt medlemskap i NATO - Motion 8.16 Säkerhetspolitiken tilldrar sig ett allt större intresse hos det svenska folket. Den ryska aggressionen mot Ukraina bekräftar med all tydlighet att det säkerhetspolitiska läget i vår nära omvärld har förändrats till det sämre på ett dramatiskt sätt. Detta sker samtidigt som effekterna av den svenska nedrustningen blir uppenbara. Enveckasförsvarets tid måste nu vara över! Det är dags för en rejäl omorientering av den säkerhetspolitiska doktrinen. Och

19 denna debatt måste ske med öppenhet! Svåra frågor som innebär uppgörelser med halvsekelgamla föreställningar måste vädras ut. Först övergavs neutraliteten och nu är det enligt min mening dags att lämna den formella men sedan lång tid i praktiken övergivna alliansfriheten! Vid förra partistämman i Karlstad togs ställning för att kräva en utredning som inkluderade prövning av ett NATO-medlemskap. Detta har sedan dess varit partiets linje i bla de aktuella försvarsförhandlingarna. Detta räcker dock inte som svar på hur vi som ett demokratiskt västland skall agera säkerhetspolitiskt i framtiden. En utredning, som redan är gjord och vars slutsatser är tydliga, bidrar med det underlag som vi behöver men nu krävs en politisk målsättning. Utredaren Tomas Bertelmans övergripande slutsats är att ingen annan del av vårt försvarssamarbete under nuvarande förutsättningar kan ge sådana effektivitetsvinster eller förmågehöjande effekter att det på något avgörande sätt påverkar svensk försvarsekonomi eller förmåga. Ett svenskt NATO-medlemskap är därför logiskt utifrån utgångläget för att säkra vår försvarsförmåga. Därtill vill jag lägga en ideologisk dimension. Sverige som nation utmärker sig inte på något sätt från våra nordiska demokratiska grannländer vilka redan är medlemmar i NATO. Vi kan tillsammans verka för våra demokratiska värderingar i en tid där dessa utmanas mer än på decennier. Huntington hade kanske inte så fel. Demokratin utmanas av såväl terrorism, islamisk fundamentalism, rysk revanschism och autokrati som en nationalistisk högervåg i Europa. Gemensamt är att de strävar efter att splittra den enighet som nåtts i västvärlden genom gemenskap i EU och NATO. Genom att slå vakt om och värna denna enighet, vilket vi bäst gör som medlemmar, kan vi hävda demokratins värderingar för kommande generationer. En bjudande uppgift för det svenska Centerpartiet! Gärna i sällskap med våra partikolleger i Finland. Centerpartiet bör därför ta ställning för att förbereda ett svenskt medlemskap i denna försvarsallians. Till dessa förberedelser hör utredningar som Bertelman 2, konsultationer med våra nordiska grannar särskilt Finland samt initiera en bred folklig debatt där vi utan historiska skygglappar redovisar framtidens utmaningar inom säkerhetspolitiken. 1. att riksstämman beslutar ta principiell ställning för ett svenskt NATOmedlemskap Göran Engström - Smedjebacken Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt Det civila försvaret - Motion 8.17 Det nya säkerhetspolitiska läget har satt fokus på behovet av ett nationellt försvar mot avspärrningar och mot angripare. I efterhand har det visat sig vara felaktigt att, i den omfattning som skett, avrusta både det militära och civila försvaret. De nedbantade militära resurserna flyttades till den internationella arenan. Den militära struktur, som det civila försvaret var samplanerat med, har i stort sett försvunnit. Totalförsvaret, omfattar det militära,

20 civila, ekonomiska och psykologiska försvaret. Denna motion tar sikte på de tre senare försvaren och särskilt det civila. Dessa försvar som i stor utsträckning avvecklats sedan mitten av 1990-talet. Exempel är skyddsrumsbyggandet, att ha lager med livsmedel och en livsmedelsproduktion som kan försörja landet även vid en avspärrning, lagringsresurser för olja och råvaror till viktig industri, planer för att hålla igång viktiga samhällsfunktioner, som t ex transporter, sjukvård, äldrevård och fungerande betalningssystem mm även vid bortfall av IT, fungerande media, utrymningsplaner för städer, planer för flyktingströmmar och mycket, mycket mera. En del uppgifter finns kvar men är lagt på kommunerna. De prioriterar nog, som de anser, mer näraliggande verksamheter. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, utgår från fredstida planering och får enligt den statsbudget som gäller minskade anslag både år 2015 och år Det är inte bara vår stora granne i östers agerande som utgör ett motiv till ett återskapande av ett starkt civilförsvar. Det kan definitivt inte uteslutas att Sverige (och andra länder) drabbas av avspärrningar, störningar i den globala handeln, ännu större flyktingströmmar än vi har idag, attacker mot tekniska system, miljökatastrofer mm. Vår sårbarhet är enorm, inte minst när det gäller livsmedel. Det borde finnas ett krav på en nivå på livsmedelsförsörjning som inte får underskridas i fredstid. Samma för viktiga råvaror för industrin. Enligt min mening är vi alldeles för aningslösa när det gäller tilltron till att IT skall fungera i vått och torrt. Cyberattacker kommer att bli allt vanligare. Bl a Riksrevisionen har slagit larm. Hur skall samhället fungera om internet ligger helt nere under en längre tid? Vem kan svara på det? Om det inte finns ett svar så är det hög tid att fundera på lösningar! Ett stort, utbildat och aktivt hemvärn är i ett totalförsvar av utomordentligt stor betydelse. Det behövs många fler ögon som bevakar kuster och anläggningar av skilda slag. Hemvärnet måste få en mycket större plats i totalförsvaret och ges resurser för det. Sverige hade ett starkt fungerande civilförsvar fram till avrustningen på 1990-talet. Det bör återupplivas, billigast och snabbast med att återknyta till den organisation som fanns. Den som fungerade. Utan att uppfinna hjulet en gång till och hamna i långbänk. Men givetvis med beaktande av utvecklingen inom IT mm fram till nu. En civilförsvarsplikt bör återinföras. Ett civilförsvar behövs med resurser för planläggning, utbildning och övning tillsammans med de andra delarna av totalförsvaret. Behovet gäller inte minst på lokal och regional nivå. Fokus hamnar oftast på den högteknologiska utrustningen som flygplan, ubåtar och helikoptrar. Men de bidrar bara till en del till Sveriges förmåga att möta kriser av skilda slag. Ett fungerande totalförsvar är minst lika viktigt! Detta också oavsett om Sverige skulle ansluta sig till en militärallians eller inte. 1. att Centerpartiet arbetar för ett återuppbyggt civilförsvar i enlighet med vad som anförts i motionen 2. att Centerpartiet särskilt betonar livsmedels- och råvaruförsörjningen, ett utbyggt hemvärn samt att det skall finnas fungerande samhällssystem även vid långvariga cyberattacker Torsten Sandberg - Kalix Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt