OCH. både. Pengar är dyrt. Trolling. Skulpturparken. konst och teater i skön förening Hans Alfredson. Jakten på havets tolvtaggare

Transkript

1 både OCH från banken med både hjärta och hjärna Skulpturparken konst och teater i skön förening Hans Alfredson SJÄLSFRÄNDE MED PIRATEN Trolling Jakten på havets tolvtaggare Pengar är dyrt OCH EN SÄKERHETSRISK Piratenpriset till Hylinger oktober 07

2 För en enklare vardag i en bättre miljö Att tid är en bristvara märker nog de flesta. Det finns så mycket trevliga saker att göra och så många upplevelser som väntar men tiden räcker inte riktigt till. Jag vill till exempel gärna tillbringa min fritid med mina barn och mitt barnbarn, inte ägna tiden åt att sortera papper, betala räkningar och läsa av elmätare. Det känns angeläget att automatisera det som är tidsödande och tråkigt i livet. Sparbanken Syd arbetar ständigt med att försöka förenkla vardagen för kunderna. Jag tycker inte det är tidsenligt och inte miljövänligt att distribuera tonvis av papper när vi kan distribuera en stor del av våra brev elektroniskt. Vi vill bidra till en bättre miljö och samtidigt hjälpa våra kunder att spara tid. Från och med årsskiftet kommer elektronisk avisering och distribution av kontoutdrag vara standard för alla kunder. Om du inte redan gjort det, hoppas jag att du upptäcker fördelarna med att ha din ekonomiska överblick lättillgänglig i Internetbanken. Ett annat område som jag kan tala mig varm om är kort kontra kontanter. Den hundralapp du eventuellt har i plånboken är en mycket dyrare papperslapp än du förmodligen tror. Att automatisera vissa bastjänster till förmån för mer kvalificerade tjänster ligger oss varmt om hjärtat. I våra undersökningar ser vi att våra kunder främst uppskattar att få kvalificerad rådgivning i ärenden som de inte själva kan eller har tid att utföra. Att ta ut kontanter eller överföra pengar mellan konton gör man enklast själv. Därför satsar vi på att förbättra vår kompetens inom kvalificerad rådgivning. Läs gärna mer om detta i artikeln på sidan 15. Enligt Svenskt Kvalitetsindex är sparbankerna en av de banker som svenska företagskunder är mest nöjda med. Detta är ett kvitto på att vi är på rätt väg. Avslutningsvis vill jag bara nämna att jag blir väldigt stolt när jag läser om att klass 9 på Nils Holgerssonskolan fick möjlighet att åka på studieresa till Auschwitz. Det är ett exempel i mängden som visar att Sparbanken Syds sponsring och bidragen från vår stiftelse kommer till nytta för värdefulla projekt. Att delar av vår vinst återförs till vårt verksamhetsområde är framför allt det som särskiljer oss från andra banker. Jag önskar er en trevlig läsning och vill samtidigt passa på att tacka alla er som tog er tid att svara på vår webbenkät i förra numret av tidningen. Staffan Olander VD Sparbanken Syd både OCH från banken med både hjärta och hjärna Tidningen ges ut av Sparbanken Syd box 252, ystad tfn Ansvarig utgivare: Ingemar Helgesson, Sparbanken Syd, info@sparbankensyd.se Chefredaktör: Jörgen Ulvsgärd, ju@sundkommunikation.se Redaktion: Eva Sandelius, Henrik Hællquist, Jörgen Ulvsgärd, Nicklas Sjöqvist Text: Henrik Hællquist, Jörgen Ulvsgärd, Christer Fälldin, Claes Hylinger Foto: Jörgen Ulvsgärd, Henrik Hællquist, Jerker Palm, Niclas Bomgren, Ingvar Andersson, Joakim Roos Illustration: Tomas Lindell/Rithuset Produktion: Sund Kommunikation, Konovalenko Repro: Mediapool Tryck: Prinfo Ystads Centraltryckeri Sparbanken Syd etablerades år 1827 och är idag en av Sveriges största fristående sparbanker och den marknadsledande banken i sydöstra Skåne. Banken bedriver verksamhet i Ystad, Simrishamn och Tomelilla kommuner med god lönsamhet. Sparbanken Syd har som målsättning att medverka till en positiv ekonomisk utveckling i regionen där lojalitet och känsla för bygden ska genomsyra allt arbete. Banken har 150 anställda och en affärsvolym på drygt 20 miljarder sek.

3 Innehåll oktober Doften av rosor analyserades enligt konstens alla regler med vinexperten Micha Billing på årets Rosfestival i Simrishamn. 6 Malmö Aviations nya vd Bengt Roswall sätter kunden i centrum och har för fjärde året i rad fått utmärkelsen Bästa inrikes flygbolag. 8 Trolling är ett fiske som blir populärare för varje år. Simrishamn har ett av de bästa fiskevattnen i världen och lockar tusentals fiskare till Österlen i jakten efter den stora havsöringen. 12 Lokala råvaror och havets läckerheter som specialitet, erbjuds när kocken och ägaren till Maritim Hotell och resturang bjuder på sin kunskap. 15 Kraven på finansiella rådgivare har höjts de senaste åren. Idag krävs speciella licenser för att erbjuda kvalitetstjänster. Sparbanken Syd har tio licensierade rådgivare. 16 Följ en 100-lapps resa från tryckpress till kassering. Det är en ganska kostsam väg kantad av säkerhets- och miljöproblem. 18 Hans Alfredsson rör sig i Piratens vatten och har ett alldeles speciellt förhållande till Österlen. Han berättar både om Hasse & Tage-museet och vad berättartraditionen i Skåne betytt för honom. 21 En mängd garantiprodukter har utvecklats för att kunderna ska känna större trygghet i börsens upp och nedgång. 22 Framgång genom tillväxt är temat för detta uppslag där vi får möta pristagarna av årets Tillväxt- och nytänkarpris. 24 Skulpturparken i Marsvinsholm handlar om känslor att förvandla en slottspark till konsthall. Möt initiativtagaren Klas Sundkvist som berättar om arbetet. 28 Ett försvinnande vackert konstverk är Äppeltavlan i Kivik som i år invigdes av ingen mindre än Drottning Silvia. 32 Årets Piratenpris gick till författaren Claes Hylinger som själv skriver en krönika på sista sidan apropå priset. Omslagsbilden är fotograferad av Jörgen Ulvsgärd

4 MED NÄSA FÖR Många kulturer betraktar rosen som drottningen bland blommor. På Österlen har den alltid haft en självklar plats. Årets Rosfestival lockade entusiaster från hela Sverige trots regntunga skyar över Simrishamn. TEXT OCH FOTO: JÖRGEN ULVSGÄRD Författare, konstnärer och roskännare tog besökarna med på en fascinerande resa i rosens namn. Rosen är i sanning en blommornas vagabond som följt människan på korståg kors och tvärs över världen. Mellanösternjournalisten Mia Gröndahl berättade om den heliga rosen Gol Muhammedi, som hon skickade med posten från Teheran till Österlen. Författaren Tomas Löfström gjorde en betraktelse om rosen 1000 olika viner om året, till att beskriva rosornas doft. Likheterna från vinets värld är många, säger Mischa Billing, som började göra rosprovningar på Fredriksdals plantskola utanför Helsingborg. Dofterna beskrevs lyriskt i termer som nötig, elegant doft med inslag av päron och äpplen. Det handlade då om en Heritage-ros. Buskrosen Madam Bull doftade sockerkaka Old Blushs äventyrliga resa från Kina till Sverige i mitten av 1700-talet med hjälp av Linnés lärjungar och den välkände rosomanen Torben Thim från Valdemar Pedersens plantskola i Danmark berättade om sin spännande jakt på gamla rosor. Under Rosfesten på Österlen hölls för första gången en rosprovning av den välkände vinexperten och somelliéren Mischa Billing, som tillsammans med författaren Henrik Valentin doftade sig igenom tolv olika rosarter. Jag använder min tränade näsa, som jag fått av att testa med vaniljstång, vitsippa och en diskret ton av pepparrot. Från den storblommiga Rosa Helena kunde hon känna en doft av honung och jasmin med inslag av mandel och kaprifol. Och en Tuskany ros fick låna vindoften av en Sauvignon Blanche. Rosornas dofter är så torftigt beskrivna i litteraturen att det är dags för en renässans. Doften är ju en så viktig ingrediens när det gäller rosor precis som det är för vin, säger Mischa Billing. 4

5 Nya ansikten I BANKEN Bankverksamhet handlar om service och om pengar. Området blir allt mer komplext, därför spelar kompetens och kunskap hos personalen en allt viktigare roll. Rådgivningen till såväl privat- som företagskunder hamnar allt mer fokus. Hjärta & hjärna TEXT: HENRIK HAELLQUIST FOTO: JERKER PALM Maria Nilsson, företagsrådgivare i Tomelilla kommer närmast från lrf där hon arbetade som rådgivare, framförallt med företagskunder. På Sparbanken Syd kommer hon att under en introduktionsperiod få sitta med vid kundmöten, samt utvärdera bokslut och finansiella rapporter för kunder inför kreditbeslut. Marina Croneld-Jagerborn, rådgivare Syd Privat. Vad innebär det att gå från ett jobb som privatrådgivare vid seb i Ystad till motsvarande befattning vid avdelningen Syd Privat, på Sparbanken Syd? Att komma till en bank som stöttar bygdens utveckling på det sätt som Sparbanken Syd gör, känns bra. Intresset för specialistrådgivare är stort. Ola Persson, kontorschef i Tomelilla. En cirkel har slutit sig för denne ursprunglige Simrishamnsbo. Efter att ha arbetat som privatmarknadschef i seb, med ansvar för nordöstra Skåne och Blekinge, är han nu tillbaka på Österlen. Yrkesmässigt är det stimulerande att gå från en stor koncern till en sparbank där alla beslut fattas lokalt. Maria Olsson, företagsrådgivare i Ystad. Från jobbet som företagsrådgivare vid seb i Ystad till motsvarande funktion i Sparbanken Syd kan steget synas vara ganska kort. På ett plan finns det många likheter i arbetsuppgifterna, men Sparbanken Syd är en fristående sparbank, vilket innebär en annan verksamhetsform, och dessutom den dominerande banken i området. Roger Nilsson, försäkringsspecialist. Via Föreningsbanken samt Färs och Frosta Sparbank kom han till Länsförsäkringar där han arbetade med försäkringsfrågor för lantbrukare. Sedan april 2007 är Roger Nilsson anställd i Sparbanken Syd. Här sysslar han fortfarande med lantbruk, men även med flera andra typer av verksamheter. 1. Hur betalar du dina räkningar? 2. Hur betalar du i affären? Therese Brolin, 21 år 1. Via Internet. Jag gör det mesta över Internet, som de flesta i min generation. Enkelt, snabbt och smidigt. 2. Med kort. Säkert och så vet man att man alltid har pengar så det räcker. Daniel Gafner, 35 år 1. På nätet. Skönt att slippa stå i kö på banken. Jag kan betala räkningarna klockan 12 på natten om jag vill. 2. Oftast med kort. Pengar har jag bara för små inköp. Sven Eriksson, 66 år 1. Skickar dem på posten (PlusGiro). Tycker det känns tryggast så, sen är jag inte tillräckligt datorvan för att göra det över Internet. 2. Kontant.Då vet jag hur mycket jag gör av med. En vanesak. 5

6 Vi tjafsar ald med kunden Riv pyramiderna och sätt kunden i centrum. Malmö Aviations nytillträdde vd Bengt Roswall slår ett slag för kundservicens betydelse för framgång i ett företag. TEXT OCH FOTO: JÖRGEN ULVSGÄRD Företagsfilosofin är som de flesta vet inte ny i branschen. Redan på 1980-talet lanserade Janne Carlzon den berömda charmfilosofin. Tankar som Bengt Roswall tycker är aktuellare nu än någonsin. Jag är definitivt en fan av hans idéer, som är lättare att omsätta i ett litet bolag som Malmö Aviation än vad de var i stora sas. Ett vänligt och schyst bemötande betyder mer idag när arbetstempot och samhällsklimatet blivit tuffare, säger Bengt Roswall när vi möts i vip-loungen på Bromma Flygplats. Han lutar sig tillbaka i den svarta skinnfåtöljen just som Malmöplanet taxar in vid gaten utanför fönstret. Med det här planet veckopendlade jag under fyra år. Jag reste till och från jobbet på American Express i Stockholm, så jag fick ordentlig koll på produkten innan jag kom hit, säger Bengt Roswall och påminner sig om en resa upp till Umeå för en tid sedan, där hans förebild Janne Carlzon flög samma plan för att hålla föredrag i ledarskap. Han visste inte att jag satt i publiken, men berömde resan med Malmö Aviation och talade varmt om den attityd och kundservice som personalen visade och tog det som avstamp för sitt föredrag och som ett gott exempel på hur ett företag ska bemöta sina kunder, säger Bengt Roswall. Tidigare var han under två år kommersiell chef med ansvar för intäkterna i samma bolag. Han kommer närmast från American Express där han arbetade som marknads- och försäljningsdirektör för den nordiska marknaden. Efter att varit ansvarig för en grupp på 60 personer handlar det nu om 450. Det ska bli fantastiskt roligt. Det kommer att bli lite vidgade vyer i min nya roll med arbetsuppgifter, som spänner över allt från tekniskt underhåll till arbetssituationen för den flygande personalen, säger Bengt Roswall. Flygbolaget Malmö Aviation har existerat i 25 år. Under 2000-talet var det lite bergoch dalbana, men de senaste två åren har det varit svarta siffror i bokslutet. Siffror som Bengt Roswall hoppas ska förbli svarta. Jag är och har alltid varit en mycket kundorienterad person. Vi kommer att fokusera ännu mer på vår servicekedja, allt från bokning till reklamationer, och försöka hitta de förbättringsmöjligheter som går att göra något åt. Det gäller att passa på när det är goda tider så att vi är väl förberedda när det kommer en svacka i konjunkturen och efterfrågan sjunker. Hemligheten till framgången för Malmö Aviation är flera. Differentierade priser med stor breddning av priserna och ett riktigt konkurrenskraftigt lägstapris för att attrahera privatresenärer är en av dem. Ett framgångsrikt koncept Eftersom vi är lillebror i flygbranschen kan vi bry oss lite extra om varje resenär som i all sin enkelhet gett nästan nya passagerare på två år. Att alltid servera passagerarna något att äta på flighterna är ett annat mycket uppskattat initiativ. Det är ganska mycket med tanke på att vi bara har nio flygplan, säger Bengt Roswall. Andra skäl till framgången är ett extra leende, en extra tanke till passagerarna och ett personligt bemötande där vi till slut känner igen kunderna och de känner igen oss. Eftersom vi är lite lillebror i flygbranschen kan vi bry oss lite extra om varje resenär. Vår satsning på service är i högsta grad medveten.

7 ig Någon gång i kvartalet ställer sig Bengt Roswall i kön på Bromma och pratar med passagerarna om deras förväntningar och önskningar. En gång om året tjänstgör ledningsgruppen och cheferna som incheckningspersonal och kabinpersonal för att visa kunderna att vi bryr oss och för att bättre förstå vår personals arbetssituation och kanske få lite idéer till förbättringar. Jag frågar ofta resenärerna i stolen bredvid eller i incheckningskön vad vi kan göra bättre. Hela vår affär går ut på att ta hand om kunderna på bästa sätt från första bokningssamtalet tills de har hämtat ut bagaget. De ska känna som jag gjorde under åren jag pendlade med flyget till Stockholm. Jag kände mig hemma redan när jag steg på planet och inte först när jag landade på Sturup, säger Bengt Roswall. Vi har ökat budgeten för po-ombudsmannen och för våra reklamationer. Vi lovar alltid kunderna svar inom 24 timmar. Finns det minsta anledning till att vi gjort något misstag tar vi smällen. Vi tjafsar aldrig emot. Rätt hanterad reklamation leder oftast till en trogen kund, säger Bengt Roswall och berättar om en kund som ringde upp företaget efter en annonskampanj som berättade att 98 av 100 Malmö Aviation-kunder var nöjda. Då är jag nr 99 och min väska 100, för under resan till Nice gick det mesta fel, berättade en besviken kund när han ringde upp och klagade. Jag kollade genast upp om reklamationen stämde och erbjöd honom och frun en resa med uppehälle i Stockholm som kompensation. Det jag inte visste var att han var företagsledare. Idag har vi avtal med hela företaget, som ett resultat av den enkla gesten, säger Bengt Roswall. Sista fredagen i varje månad håller ledningsgruppen möten med personalen på alla sina kontor i Sverige. Detta för att alla ska känna sig involverade i den företagskultur vi vill förmedla. Det är kanske ingen tillfällighet att Malmö Aviation för fjärde året i rad fått utmärkelsen Bästa inrikes flygbolag. Vi lovar alltid kunderna svar inom 24 timmar UNGA företagare visar framfötterna Elever som går andra eller tredje året i gymnasieskolan tränar i att starta och driva företag. Här i sydöstra Skåne stöttar Sparbanken Syd de unga företagarna med rådgivning och ett speciellt företagspaket. Organisationen Ung Företagsamhet har etablerat en imponerande verksamhet genom att samordna och underlätta för landets gymnasieungdomar att gruppvis driva företag. Det hela sker inom ramen för ordinarie utbildning och involverar flera olika lärare och ämnen. När läsåret går mot sitt slut, avvecklas företagen och verksamheterna utvärderas. För Ystads- och Österlenregionen är det viktigt att nya företag etableras med tanke på sysselsättningen. Därför har denna form av konkret upplagd undervisning stor betydelse för områdets utveckling i största allmänhet, vilket är ett av skälen till vårt engagemang, säger Göran Ljungkrantz på Sparbanken Syd. Priser för bland annat bäst marknadsföring delas efter avslutad termin ut regionvis under högtidliga former. Avsikten är att dels entusiasmera unga människor till att våga starta företag och dels att ge dem en inblick i det praktiska arbetet som det innebär att driva en verksamhet. Under flera år har sådana ungdomsföretag i Ystads, Simrishamns- och Tomelilla kommuner blivit uppmärksammade. Totalt handlar det om ett 70-tal gymnasieföretag varje år. Huvudansvarig för kontakterna med skolor, lärare och elevföretagen är från Sparbanken Syds sida Göran Ljungkrantz. 7

8 nu är det nåt på gång...

9 Jakten på havets TOLVTAGGARE Kraften från gårdagens oväder över skånska sydkusten ligger ackumulerad i de höga dyningarna utanför Simrishamns hamnpir. Det är tidig morgon och fiskare från Sverige och Danmark har samlats i småbåtshamnen för dagens landskamp i den gamla klassiska släpfisketraditionen, som idag kallas trolling. TEXT OCH FOTO: JÖRGEN ULVSGÄRD Ett åttiotal båtar ska under dagen göra upp om vem som fångar de flesta och största havsöringarna. Hemlighetsmakeriet är stort. Det tisslas och tasslas lite här och där om tänkbara fångstplatser och lämpliga beten. De danska fiskeentusiasterna Otto Johansen och Svend Ringsing visar på sin gps områden där de tidigare fångat fisk och programmerar nu in dagens koordinater någonstans mellan Bornholm och Simrishamn. Det är dit de nu tänker bege sig. I går tog vi en öring på fem kilo just här och jag tror att det fortfarande finns fisk i området, säger han och tar sista klunken av morronkaffet, sätter på sig säkerhetsoverallen och startar motorn i väntan på startsignalen. 9

10 Redskapen är iordninggjorda redan dagen innan. Nio spön och två riggar med tillhörande blylod sitter i sina hållare. Så kallade paravaner, som sprider betet sidleds ut från båten är också framplockade. En uppsjö av olika blänken i fluoriderande färger för att locka fisken till sig ligger i ett par plasthinkar i aktern. När armarna inte räcker till. Lite tidigare på morgonen har jag bytt några ord med en legendarisk trollingfiskare från Simrishamn, Hasse Emilsson, som för 23 år sedan började med trolling. Hans båt är lätt att känna igen. Den har skånsk flagga i riggen och är störst av dagens båtar. Sen den dagen har jag varit trollbunden av det här fisket, säger han och skjuter upp kepsen i pannan. Jakten på havets tolvtaggare drev mig att lägga ner tusentals timmar om året ute på havet. På den tiden jobbade han som kock i fjortondagarspass, resten av tiden tillbringade han på havet med släpande drag efter båten. Och en dag kom belöningen, precis som den gjorde för den gamle fiskaren i Hemingways roman Den gamle och havet. Det var en höstdag för tio år sedan. Havet var lugnt och jag hade lagt ut dragen från de sex spöna, precis som jag alltid gjort, när plötsligt rycket kom. Jag glömmer aldrig känslan när fisken hugger på ett av spöna. Att den var stor kände jag direkt. Det blev en dragkamp som varade i flera timmar. Jag fick uppbåda all min kraft innan jag kunde bärga jättelaxen i båten. Den var nästa lika lång som jag och vägde drygt 20 kilo. Efter det har jag tagit det lugnare, säger Hasse Emilsson. 10 Att den var stor kände jag direkt. Det blev en dragkamp som varade i flera timmar Drömmen om den stora fisken. När jag samtalar med fiskarna före start går tankarna åter till Hemingway. Drömmen om att fånga den stora fisken finns hos de flesta av dem, även om en del försöker att få det till att det är naturupplevelsen som är den viktigaste. Men istället för en Blue Marlin är det havsöringen som hägrar. En sak är säker, dagens båtar och moderna fiskeutrustning gör fisket betydligt bekvämare än på Hemingways tid. Men kampen mot elementen är densamma och kan vara nog så tuff. Småbåtsfisket och särskilt trollingfisket har blivit oerhört populärt de senaste åren. Det är en spännande hobby för fiskeintresserade, som lockar tusentals utövare varje år till Österlen. Det faktum att världens bästa vatten för trolling finns utanför Skånes kust har starkt bidragit till det ökade intresset för trolling i Sverige. Fiskemetoden, som har mycket gamla anor, är överlägsen för att söka efter fisk på stora områden. För hundra år sedan utövades släpfisket mest i älvar och insjöar. Det är först på senare år som det börjat praktiseras längs våra kuster. När armadan av fiskebåtar lämnat hamnen bakom sig sprids de som löv för vinden. Alla är på väg mot områden som de tror ska ge fångst. Snart är vi ensamma där ute bland dyningarna. Otto och Svend börjar lägga ut linorna en efter en. På vajern till djuplodet fäster de klämmor på olika höjd med en tvåmeters tafsar och längst ut de tunna skeddragen i självlysande färger. Fisk i stora vatten lockas bättre av de livliga rörelserna från tunna trollingskedar, än av traditionella drag med mer dämpande rörelser, säger Otto. De sänder ut starka ljusreflexer i vattnet och kraftiga tryckvibrationer. Mitt favoritdrag är en Eagle Claw Lazer Sharpened. Båtens motor rör sig sakta framåt i två knops fart. Simrishamns stadssiluett försvinner sakta bakom oss i soldiset. Båten rullar kraftigt i dyningarna. Jag börjar känna mig matt

11 Sven Ringsing har lagt ut trollinglinorna och väntar på det stora rycket( bild t v). Några timmar senare kan Otto Johansen känna sig nöjd med en fin laxöring. och illamående och snart hänger jag över relingen. På båtradion hörs knastrande rapporter från olika båtar, men än så länge tycks ingen fångst inrapporterad. Alla linor ligger nu ute och det blir dags för kaffepaus igen. Otto Johansen berättar under tiden varför han håller på med trolling. När familjen inte längre ville följa med på gemensamma segelturer, bestämde han sig att köpa lämplig båt för trolling. Jag kör ett par veckor om året höst och vår och lite helgturer från hemmahamnen i Toneby på Lolland. Trolling är ett underbart sätt att koppla av. Det är avspänning och rogivande laddat med ett behagligt spänningsmoment, säger Otto och får medhåll av kompanjonen Svend som är med på sin första trollingtur. Trolling viktigt för Österlen. I fiskeboden nere vid hamnen gör samtidigt Sven Johansson och Jan Ljunggren i ordning efter morgonens servicearbete med tankning, småreparationer och försäljning av fiskeutrustning. De berättar om framtidsplanerna för att locka ännu fler trollingfiskare till hamnen och Österlen. Efter att 1986 tagit över ett företag för båtservice i Simrishamn, som idag sysselsätter 25 personer, är Sven nu tillsammans med Jan redo för nästa steg i satsningen på att göra Simrishamn till nordens Mekka när det gäller trollingfiske. Vi har sökt bygglov för en större servicestation här ner i hamnen, som vi hoppas ska vara klar till nästa höst. Den är tänkt att bli ett servicecenter med båtförvaring, skeppshandel motorservice och tankstation, som på sikt ska sysselsätta ett tiotal personer, berättar Jan Ljunggren. Intresset för trolling i fiskevattnen utanför Simrishamn är idag så stort att isbrytare får gå ut på vinterhalvåret och bryta upp isen för att fiskarna ska komma till. Annars är Simrishamn en av de få svenska hamnar som är öppen året runt trollingbåtar och 5000 gästseglare besöker årligen Simrishamn. Danskarna är den största kundkretsen idag med ett 30-tal året-runt-båtar i hamnen. På vår och vinter kommer ett stort antal charterbåtar hit där fiskare flygs in från hela Skandinavien för trollingturer. För hotellnäringen i Simrishamn är ägarna rörande överens. Trollingfisket är vår överlevnad. När turistsäsongen är som lägst är trollingsäsongen som störst, säger Thomas Beranek på Svea Hotell. Det är avspänning laddad med ett behagligt spänningsmoment Solen har stigit allt högre upp på himlen, nattens måne ligger fortfarande svagt gul på himlavalvet. Havets vindar och vågor har avsevärt bedarrat. Då plötsligt kommer rycket. Nu är det något på gång, säger Otto, fattar spöt med båda händerna och får ett koncentrerat uttryck i blicken. Multiplikatorrullen rusar med ett vinande ljud och han börjar sakta känna in motståndet. Han drillar försiktigt fisken i långsamma pumpande rörelser för att få den allt närmare båten. Nu syns havsöringens silverblänkande siluett någon meter under vattenytan. Plötsligt höjer den sig rakt upp i luften i ett språng, men Otto är med på noterna och håller linan i spänn medan fisken rusar. Tio minuter senare ligger den säkert i Svends håv. Det var inte drömmen om havets tolvtaggare som gick i uppfyllelse. Men den var tillräckligt stor för att hålla drömmen vid liv. 11

12 frånkrok FValet av rätter är egentligen ganska enkelt när man sitter inne i den sköna matsalsvärmen på Restaurang Maritim i Simrishamn medan skummet yr utanför hamninloppet. Fisk såklart. Nyfångad och tillagad med känsla för rena, fräscha smaker. TEXT: HENRIK HAELLQUIST FOTO: JÖRGEN ULFSGÄRD isk är en bristvara, säger Tore Gustavsson, krögare på restaurang Maritim sedan snart två år, då han tog över efter ett år som anställd. Bristen gör att priserna gått upp kraftigt på alla sorters fisk utom möjligtvis sill. Trots det finns alltid flera olika fiskrätter på menyn, även om gästerna naturligtvis kan välja andra alternativ. På à la carte matsedeln har vi alltid stekt sill med riktigt gott potatismos. Nu är hamnkrogen Maritim inte bara en restaurang, utan hotellverksamheten har öppnat intressanta möjligheter att förlänga säsongen. Under sommarens anstormning av turister är det mer än högtryck och då uppgår personalstyrkan till drygt 15 personer, som är fullt sysselsatta i köket, med serveringen och i hotellet. Våra weekendpaket med boende och fyra eller sju avsmaknings- och gourmeträtter är mycket populära under höst och vår, säger Tore Gustavsson. De flesta av våra gäster kommer från Malmö-, Lund- och Köpenhamnsregionen och kombinerar havsnära boende med att äta gott. Genom ett samarbete med hotellet Kockska gården här i Simrishamn, som inte har någon egen restaurang, kan vi erbjuda fler weekendpaket än vad vi annars skulle kunnat med våra 14 rum. När Tullhuset förvärvades och byggdes om till hotell- och konferensdel fick Maritim även möjligheter att ta emot företag som kommer i veckorna. I samband med dessa konferenser förväntar sig gästerna vällagad mat, som skiljer sig från det vardagliga, vilket är extra roligt för oss i köket, säger Tore Gustavsson. Lokala råvaror. Fiskestoppet av torsk under långa perioder ställer såklart till 12 problem och därför måste en krögare bygga upp ett nätverk av pålitliga leverantörer. Menyn anpassas sedan efter tillgången. Kan någon erbjuda fina spättor, brukar det bli ett självklart val för kvällens gäster. Vi försöker så långt det är möjligt att använda lokala råvaror från odlare och uppfödare. Sparris, tomater, olika rotfrukter och grönsaker, fågel och numera även ost går att få tag på här i trakten. Svårare är det med bra gris- och nötkött. Ibland hör någon jägare av sig och då kan vi servera rätter av lokalt viltkött, som vi annars måste få från annat håll i landet. Att det är mycket lugnt i Simrishamn under januari och februari behöver inte vara en nackdel. Eftersom personalstyrkan är mycket mindre under höstarna blir tempot högt även under hösten. Därför kan det vara skönt med en verklig andhämtning i januari och februari innan vårsäsongen sätter fart igen. Under årets två första månader håller vi periodvis stängt i restaurangen, även om hotellet alltid är öppet. Men om något företag med ett antal besökare eller ett sällskap vill komma hit, är det inget problem. Då öppnar vi naturligtvis, säger Tore Gustavsson. Krasst uttryckt så gäller det för oss och flera andra restauranger här i trakten att förlora så lite pengar som möjligt under den verkliga lågsäsongen. Personalkostnaderna är nämligen den tunga biten i verksamheten och bra service är lika självklart som hög standard på maten. Att maten är lockande och fiskorienterad ser man med en snabb titt på Maritims hemsida. Vad sägs om Rödtungsfilé med kumminbräserad sommarkål och ljummen färskpotatissallad smaksatt med tryffelolja och dill.

13 till krog... Vi försöker så långt det är möjligt att använda lokala råvaror Gravlax med puré på Kiviksäpplen pumpa, brynt smör och pepparrot Ingredienser till 4 portioner: 500 gr lax i bit Gravlaxblandning: 0,5 dl salt 1 dl strösocker 2 msk grovmalen vitpeppar några dillstjälkar Gör så här: Putsa laxbiten och dra ut eventuella ben. Gnid in ordentligt med gravlaxblandningen, och lägg den med köttsidan neråt på dillstjälkarna i botten av en form. Laxen vätskar sig så tänk på att det ska finnas kanter. Låt ligga i minst 36 timmar. Puré på äpple och pumpa 2 st äpplen, gärna Alice eller Aroma, skalade och kärnhuset bortskuret. 1 st liten Butternut-pumpa, skalad och kärnhuset borttaget. Några msk rapsolja eller olivolja, salt och peppar. Pensla äpplen och pumpa med oljan och rikligt med salt och peppar. Rosta i ugn tills äpplena och pumpan är mjuka. Mixa dem sedan i matberedare tills det är slätt. Servering Skiva laxen tunt, arrangera på tallrik, lägg en klick puré vid varje. Bryn ca 1 msk smör per portion och slå över laxen och toppa med lite riven pepparrot. Stekt lax med potatismos smaksatt med blåmögelost och vinägerglacerade rödbetor Ingredienser till 4 portioner: Lax i skivor, ca 180 gr per portion 500 gr mjölig potatis, King Edward 2 dl mjölk 3 msk smör 100 gr Blenda eller Österlenädel från Vilhelmsdahls gårdsmejeri 200 gr rödbetor, kokta och skalade 2 dl vinäger, gärna balsamico 50 gr socker salt, peppar och smör till stekning Gör så här: Koka potatisen och pressa den. Värm mjölken och rör ner den och smöret i potatisen, smaka av med salt och peppar. Rör till sist ner osten så att det blir krämigt och smaka av igen. Fräs rödbetorna med lite smör och krydda med salt peppar och socker, slå på vinägern och låt det hela koka ihop så vinägern blir lite simmig. Smaka av med mer salt och peppar om det behövs. Salta och peppra laxen, stekt den sedan hårt i en panna, så det blir en ordentlig stekyta, ställ in den några minuter på 150 gr i ugnen, arrangera allt trevligt på en tallrik eller fat.

14 TEXT OCH FOTO: HENRIK HAELLQUIST E fter 104 år skrevs ett stycke bankhistoria genom att Sparbanken i Ingelstorp gick ihop med Sparbanken Syd. Affärsvolymen för Sparbanken i Ingelstorp var cirka 470 miljoner kronor medan den för Sparbanken Syd är cirka 20 miljarder kronor. Vi gjorde ett bra resultat 2006 och hade ett stort eget kapital, samtidigt var vi för små för en del åtaganden, säger Anders Björkstrand, tidigare vd i Sparbanken i Ingelstorp. Ett lockande alternativ. Under ett par år har banken förberett samgående genom att peka på riskerna för Sparbanken i Ingelstorp. Genom att det var en äkta sparbank och som därför saknade ägare, kunde den inte köpas, utan ett samgående var enda lösningen. Fusionen med Sparbanken Syd var det bästa alternativet. Kraven på alla banker från olika tillsynsmyndigheter är i stort detsamma, vilket gjorde att mer och mer tid gick åt till administration. Samtidigt kunde vi som liten sparbank inte bevilja så stora krediter som en del av våra företags- och lantbrukskunder behövde, säger Anders Björkstrand. En starkt pådrivande faktor var även att Swedbank, som vi samarbetade med på flera sätt, tänkte säga upp avtalen med många av de små fristående sparbankerna. stor liten blir Samgåendet mellan Sparbanken i Ingelstorp och Sparbanken Syd är resultatet av en lång tids förberedelser och omställning. Kunderna har över lag varit förstående och positiva, så det praktiska arbetet har löpt på utan större problem. Som fristående sparbank agerar vi lokalt. Det finns inga ägare som kräver utdelning på sitt kapital och överskottet går tillbaka till bygden på olika sätt. Den formen är nu tryggad eftersom det är så Sparbanken Syd också bedrivs. Kontoret i Ingelstorp finns kvar och nu är det upp till kunderna att visa att det behövs, för att träffa rådgivarna och uträtta andra typer av bankärenden, understryker Anders Björkstrand. Kontoret kommer att finnas kvar. Det fanns med andra ord flera faktorer som gjorde att ett samgående blev den bästa lösningen på sikt. Dessutom var över hälften av kunderna i Sparbanken i Ingelstorp även kunder i Sparbanken Syd, säger Anders Björkstrand och fortsätter: 14

15 KÖRKORT i finansiell rådgivning Kraven på finansiella rådgivare har höjts de senaste åren. Idag krävs speciell licens bland de rådgivare, som vill ge högsta kvalité till sina kunder. Sparbanken Syd har nyligen licensierat sin tionde rådgivare. Alla rådgivare på Sparbanken Syd är certifierade, men ett tiotal av dessa är också licensierade. Det är en viktig kvalitetsstämpel för banken. Tio licensierade specialister är ovanligt många i en bank av vår storlek och i vår region, säger Hans Andersson, chef för bankens placeraspecialister, som aktiemäklare, försäkringsspecialister och kapitalförvaltningsavdelningen, Syd Privat. Det är en medveten strategi från vår sida och ett sätt att visa att vi värnar om hög moral och etik när det gäller omsorgen av våra kunders pengar. SwedSec, som ingår i Fondhandlarnas förening, sköter licensieringen som blivit ett allt viktigare kvalitetsmärke för finan- siella rådgivare. Utbildningen kom till efter IT- kraschen för fem år sedan med ambitionen att höja förtroendet för rådgivarna gentemot kunderna på värdepappersmarknaden. En av de nyligen licensierade medarbetarna på Sparbanken Syd är Roger Nilsson, försäkringsspecialist, som nyligen börjat i sparbanken. Nu har jag fått mitt körkort när det gäller finansiell rådgivning och det känns jättebra, säger han. Det har varit värt uppoffringen och allt slit med studier. Utbildning är ganska tuff och omfattar cirka timmars självstudier och sex heldagars utbildning med skickliga och erfarna finansiella rådgivare, som SwedSec knutit till sig. Testerna är omfattande. Med större kunskap i ryggen kan vi göra bättre och djupare behovsanalyser av kunderna, som i sin tur leder till att de kan fatta rätt beslut utifrån olika ekonomiska risknivåer, säger Roger Nilsson. Min helhetssyn har blivit bättre, vilket gör att jag kan sätta in de enskilda produkterna i ett större ekonomiskt sammanhang. En kunskapsuppdatering, i form av test, krävs varje år av de licensierade rådgivarna för att försäkra sig om att kunskapsnivån inte sänks och att alla hänger med i uppdateringar och nya produkter på värdepappersmarknaden. TEXT OCH FOTO: JÖRGEN ULVSGÄRD Starkare kundskydd MED NY LAG Den som handlar med värdepapper får nu ett starkare skydd med hjälp av ny EU-lag, MIFID, Markets in Financial Instruments Directive, som träder i kraft under hösten. Företagskunder får dessutom samma skydd som privatpersoner. För Sparbanken Syds kunder innebär den nya lagen, MIFID ingen stor förändring. Redan tidigare har Sverige ett förbättrat kundskydd genom lagen om finansiell rådgivning. Därför kommer Sparbanken Syd framöver, när det gäller produkter som deras kunder placerat eller sparat i, att ge mer information för att se till att produkterna är rätt anpassade till kundens behov och förutsättningar. 15

16 16 MED PENGAR

17 När du håller en hundralapp i handen är det en mycket dyrare papperslapp än du tror. Den har nämligen gjort en lång resa för att nå dig. Kostnaden för att producera sedeln, och så småningom destruera den, är hög. Kontanthanteringen kostar totalt 10 miljarder kronor om året. Alternativet är både billigare, miljövänligare och säkrare. TEXT: CHRISTER FÄLLDIN ILLUSTRATION: TOMAS LINDELL/RITHUSET Vi får det allt bättre i Sverige, för samtidigt som det andra betalningsmedlet, betal- och kontokorten, ökar i betydelse, blir det fortfarande mer och mer pengar i banksystemet. I stället för att ha en hundralapp i plånboken, finns där kanske en femhundring. Det är marknaden, det vill säga du och jag, som bestämmer hur vi ska betala, säger Jörgen Alexandersson, platschef på Riksbankens kontor i Mölndal. Hur vi ska sköta vår kontanthantering i Sverige har varit en pågående diskussion som ofta inte refererats till i pressen. Under våren genomfördes en stor förändring av hur kontanterna ska distribueras ut till bankerna och handeln. Från och med nu behöver nämligen inte Riksbanken vara inblandad om det uppstår brist på sedlar någonstans, bortsett från att Riksbanken naturligtvis fortfarande står för produktionen av pengarna. Bankerna har övertagit ansvaret och de skapar själva sina kontantdepåer som hämtar och lagrar våra pengar, säger Jörgen Alexandersson. I dag finns fem nyetablerade bankdepåer i Sverige, som så att säga»sitter på«pengarna. De lagrar pengarna själva och får ränta på dem som motsvarar reporäntan i stället för att behöva frakta pengarna tillbaka till Riksbanken varje gång sedeln ska ligga i lager. Det finns både säkerhets- och miljöaspekter på den förändringen, anser Kristina Åkerberg, enhetschef för kontanthantering på Riksbanken i Stockholm. Det finns en hotbild mot värdetransporter och när bankerna nu själva håller i pengarna minskar antalet transporter med stora värden. Eftersom de tunga sedeltransporterna blir färre är det samtidigt positivt för miljön, säger hon. En av Riksbankens viktigaste uppgifter är förutom penningpolitiken att se till att vi har ett effektivt betalningsväsende. Vad som är effektivt beror på hur stor summa som ska betalas. Allt som kostar under 85 kronor betalas effektivare med kontanter. Över den summan blir det både billigare och effektivare att använda bankkort. Kreditkorten blir effektivast på betydligt högre nivåer, säger Kristina Åkerberg. Det är dyrt, tungt och framför allt osäkert att hantera kontanter. Säkerhetsfrågorna kring pengarna har medfört att vissa banker i Stockholms innerstad inte vill ha in reda pengar på banken, utan styr mot kort- och elektroniska betalningar. Våra attityder gentemot kontanthanteringen gör att den minskar som andel av bruttonationalprodukten, det finns cirka 110 miljarder kronor i omlopp varje år, och den summan ökar bara marginellt, medan kortbetalningarna ökar med 20 procent om året. I en nyligen genomförd undersökning frågade Riksbanken hur allmänheten ser på kontanter. Personer under 30 år använder nästan inte kontanter alls. Mest används sedlar och mynt av dem som är över 50 år. På sikt påverkar det naturligtvis kontanthanteringen, konstaterar Kristina Åkerberg som dock inte tror att korten helt slår ut kontanterna. Pengar är ett utmärkt betalningsmedel, särskilt när det gäller små belopp. Glöm inte heller att det finns människor som inte får ha kort. Så här går det till: När den nytryckta hundralappen lämnar sedelpressen hamnar den hos Riksbanken. Därifrån hämtas den av en nybildad bankdepå och går därifrån vidare till en uppräkningscentral som drivs av särskilda värdebolag. Ett annat namn för uppräkningscentraler är det svengelsk-klingande Cash Center, som vinner allt mer terräng. Bankerna har alltså outsourcat denna del av kontanthanteringen, själva utslussningen av pengarna. Den kräver ju ett visst mått av säkerhetstänkande. Banken, uttagsautomaten eller bankomaten får sedan sina pengar från ett Cash Center, och därefter får vi hundralappen i handen. Vi gör som vi vill med den, men sannolikt hamnar vår hundralapp i en kassa i en butik innan dagen är slut. Därifrån fraktas den tillbaka till ett Cash Center och lagras där eller i en depå tills den behövs i en annan uttagsautomat. För att den ska lagras ska den vara av bra kvalitet. Är den sliten sorteras den ut och fraktas tillbaka till ett av Riksbankens två kontor i Mölndal eller Tumba, säger Jörgen Alexandersson. Häri ligger en besparing av ganska stora mått. En gammal hundralapp fraktades fram och tillbaka mellan bankerna och Riksbanken mellan varje lagerhållning. Vår nya hundralapp gör resan första gången. Och sista gången före makuleringen. Depåernas uppgift är att serva samhället med kontanter, och om en depå har det knapert med sedlar behöver den inte längre vända sig till Riksbanken, utan kan få sitt lager av sedlar påfyllt från en annan depå. Det nya är alltså att det på så sätt har uppstått en egen marknad för handel med pengar. Riksbankens nya roll är enbart att tillhandahålla nya sedlar och mynt, samt att makulera och destruera pengar som tjänat ut sin roll. Bankerna har därmed fått ett ökat och självständigt ansvar för att vi inte ska drabbas av brist på kontanter. I den nya förändringen ligger nämligen att bankerna sedan ett år tillbaka har rätt att öppna egna kontantdepåer, och de får också full räntekompensation för de sedlar som de håller i lager. Det är så att säga ett banksparande för banken självt.

18 Österlen har under mer än fyrtio år inspirerat Hans Alfredson både i hans berättarkonst och filmmakeri. Fritjof Nilsson Piraten är en av de stora inspirationskällorna.vad kan då vara mer naturligt än att han nu är jurymedlem för Piratenpriset. 18

19 Han rör sig i PIRATENS VATTEN Iår är det fyrtio år sedan Hans och Gunilla Alfredson köpte sommarhuset i Sälshög utanför Tomelilla. Varje sommar sedan dess har de tillbringat på Österlen. Nu är det höst och vinterflytten går till Stockholm och Svenska Ords skrivarstuga på Söder. När sista kullen svalor lämnar boet i ladan brukar det vara dags för honom att lämna Tomelilla. Någon ny film lär det inte bli, men kanske en biografi så småningom. Nej, förresten. Memoarer är en form som Hans Alfredson aldrig riktigt gillat. För den filmintresserade finns det dock en nyutgiven box från Svenska Filminstitutet med åtta restaurerade Hasse &Tage-filmer att gotta sig i när höstmörkret faller. Och för den som vill studera ordekvilibristen Hans Alfredson är det bara att köpa boken med och om Svenska ord, som kom ut för ett par år sedan, skriven av författarna Staffan Schöier och Stefan Wermelin. Ett jäkla skitväder har det varit i sommar, men jag tycker det varit kul ändå. Jag gillar ju den här trakten. Den har en stor plats i mitt hjärta, säger Hans Alfredson. När jag stänger sommarhuset vrids nyckeln om i mitt hjärta. Det blir svårare för varje år. Innan han lämnar Tomelilla, sätter han sig på brunnslocket och studerar svalorna en sista gång, tar sig en sväng upp till torget och en titt in i museet, världens minsta filmmuseum, som ligger i ett av de gamla tunnelhusen vid järnvägen intill torget. Detta torg, som så skickligt förvandlades från en liten oansenlig skånsk by till världsmetropoler som Paris, London och New York i filmen Picassos Äventyr. TEXT: JÖRGEN ULVSGÄRD FOTO: SVENSKA FILMINSTITUTET, NICLAS BOMGREN OCH INGVAR ANDERSSON/SCANPIX Inspirerande berättartradition Österlen är honom kärt. Den muntliga berättartraditionen i trakterna har påverkat honom starkt genom åren, som stoff till revyer, filmer och radiodialoger tillsammans med Tage Danielsson. Humor och samhällskritik har de odlat som i ett kreativt växelbruk. Med värme och generositet har de kryddat det svenska språket med uttryck som med åren blivit bevingade, som till exempel Livet är som en påse, Biletten, Det hade jag ingen aning om och Aftonbladet eller Expressen för att nämna några. Det finns så många bra berättare på Österlen, en tradition som sträcker sig tillbaka till Fritjof Nilsson Piraten, säger Hans Alfredson. Ett arv som jag i någon form försökt föra vidare och inte minst gäller det Piratenprisets berättartalanger. För andra året i rad kan han konstatera att Hasse &Tage-museet varit en publiksuccé, trots att det bara rymmer åtta personer åt gången. Efter invigningen i fjol sommar såldes 4000 biljetter på två månader. I år har närmare 7000 hittills tagit vägen förbi Tomelilla trots det dåliga vädret, eller tack vare det. Det är roligt att så många hittar hit. Att det är litet tycker jag bara är positivt, säger Hans Alfredson. Men det tog tid innan politikerna fick tummen ur röven, så att säga. Tomelillas egen Walk of Fame Nu står det där i alla fall till bredden fyllt med affischer, böcker, bilder och med små bås där besökaren kan se ett och annat filmklipp från de klassiska filmerna. Tomelilla är än en gång i strålkastarljuset. Skånes 19

20 Hollywood, som den en gång kallades, drar åter igen blickarna till sig. Redan för trettio år sedan erbjöd Hans Alfredson kommunen föremål och rekvisita från filmerna och tyckte att ett museum, som skildrade filmens historia i Skåne, skulle vara på sin plats. Men det tog som sagt trettio år för kommunen att få tummen att börja arbeta. Nu får vi se hur länge det dröjer innan det blir något av gumpavtrycken, säger Hans Alfredson och syftar på Hasse &Tages svar på Hollywoodstjärnornas handavtryck. Då det begav sig i början av 1970-talet fick skådespelarna gjuta av sina rumpor i cement, som avslutning på en filminspelning. Dessa cementavgjutningar finns fortfarande kvar, visserligen täckta av gräs och mossa, men annars helt intakta. Här kan stjärtavtryck av Monica Zetterlund, Gösta Ekman, Åke Arenhill med flera studeras. Detta är Tomelillas eget Walk of Fame och något som Hans Alfredson gärna ser bevarat till eftervärlden. Det vore en kul grej om gumparna flyttas till en bänk utanför museet, så att publiken kan sätta sig på Max von Sydow eller Monica Zetterlund eller varför inte på mig, säger Hans Alfredson. Film i Skåne lever Men hur kom det sig att filminspelningarna gjordes nere på Österlen? Här fanns stora skogar, stadsmiljöer, gods och herrgårdar på nära håll och massor med statister som ställde upp för en spottstyver. Filmskådespelarna bodde på Ambumsgården, som Svenska Ord köpte redan 1973 och byggde om till filmgård. Stället skapade en alldeles speciell familjekänsla, minns Hans Alfredson. Här spelades filmen Äppelkriget in vilken var den tredje Hasse & Tage-filmen. Den var ett inlägg i debatten om att rädda Brösarps backar från exploatering av turismen. Ett inlägg i dåtidens miljödebatt, som fick politikerna att ändra sina storslagna planer. Hoten mot Brösarps backar har inte upphört. För inte så länge sedan tornade åter igen mörka moln upp sig när ett gruvföretag ville exploatera Österlen. Äppelkriget har med andra ord kvar sin aktualitet än i dag och borde kanske åter visas på landets biografer. Det humanistiska budskapet och kampen mot intolerans, som genomsyrade alla våra filmer är lika aktuell i dag om inte ännu viktigare, säger Hans Alfredson, som tror att Skåne åter kan spela huvudrollen i svensk film. Film i Skåne har en lång tradition ända sedan början av 1900-talet med filmpärlor som Söder om Landsvägen med Edvard Persson och den kända Bombi Bitt och jag, som spelades in i Kivik och Simrishamnstrakten. Därefter har filmskapare som Bo Widerberg, Jan Troell, Rikard Hobert och nu senast Peter Flinth med Wallanderfilmerna och Ystad som huvudort. Om inte så bevarar Hasse &Tage-museet minnet av en betydelsefull epok i den skånska filmhistorien. Och som en hyllning till sin själsfrände, Fritjof Nilsson Piraten deltar Hans Alfredson i juryn för nästa års Piratenpris. Vad är lämpligare än att avsluta med ett Piraten-citat. Det passar väl in på Hans Alfredsons eget liv där glädje och sorg, humor och allvar, död och liv alltid gått hand i hand och gestaltats genom hela hans produktion. Den som tittar i kulissen, ser komedien också i det tragiska. AUSCHWITZ LÄMNADE INGEN OBERÖRD Studieresan till Auschwitz gav eleverna en ny dimension till historielektionerna. Tack vare bidrag från Sparbanken Syds Stiftelse kunde 9:orna på Nils Holgerssonskolan i Simrishamn under våren genomföra studieresan. Avsikten med resan var framför allt att de 25 eleverna genom besök i det tidigare nazistiska koncentrationslägret Auschwitz, skulle med egna ögon få se sådant som de tidigare arbetat med och läst om i skolan. Det eleverna fick se gjorde ett mycket starkt intryck på dem, säger Mari Karlsson, 20 so-lärare vid Nils Holgerssonskolan. Det är något som lätt blir abstrakt i läroböckerna och som är svårt att förmedla i ett klassrum. Grundplåten till resekostnaderna skrapade eleverna själva ihop genomatt ordna luciatåg, sälja kakor och bröd, samt ansvara för städningen i skolan. Skolan sköt också till pengar. Sedan beviljades klassen kr i bidrag från Sparbanken Syds Stiftelse, eftersom det handlade om en studieresa i ett viktigt och angeläget ämne. Efter studieresan kunde vi sedan följa upp och arbeta vidare med det vi sett. För de flesta innebar det också deras första besök i Polen, vilket var en positiv upplevelse. De fick på köpet insikten i en helt annan kultur, säger Mari Karlsson. TEXT: HENRIK HAELLQUIST FOTO: MARTIN PERSSON Sparbanken Syds Stiftelse har speciella bidrag som finns att söka till just studieresor, för skolor inom sparbankens verksamhetssområde. Ytterligare information finns på, under Stiftelser.