Rapport Inventering av tillgängligheten i Övre och Nedre Hammaren, samt delar av Jakobsbergs centrum

Transkript

1 Rapport Inventering av tillgängligheten i Övre och Nedre Hammaren, samt delar av Jakobsbergs centrum Området Tillgänglighetsgranskningen gäller en del av Övre och Nedre Hammaren som ingår eller angränsar till JärfällaHus förvaltningsområde. (HIN1). Uppdrag Uppdraget omfattar inventering av områdets inre och yttre miljö ur ett funktionshinderperspektiv och enligt Enkelt avhjälpta hinder (BFS 2003:19 HIN1), som ska resultera i en rapport med åtgärdsförslag. Syfte Rapporten ska tjäna som underlag för handlingsplan för ökad tillgänglighet i området, som ska tas fram inom projektet Tillgängliga bostadsområden. Allmänt Granskningen har utgångspunkt i Boverkets föreskrifter om Enkelt avhjälpta hinder (BFS 2003:19 HIN1). Som källor har bl.a. Bygg i kapp handikapp (Elisabet Svensson, Svensk Byggtjänst, 2001) och Konsekvensbeskrivning av nya tillämpningsregler gällande tillgängligheten till befintliga publika lokaler (DNR /2001) använts. Lokaler, som kan betraktas som arbetsplatser, granskades inte, eftersom de inte omfattas av Enkelt avhjälpta hinder. I bostadshusen granskades endast tillgängligheten i gemensamma utrymmen, där det var relevant med hänsyn till platsens och byggnadens förutsättningar. Rekommendationer gällande ökad tillgänglighet inne i lägenheter och dylikt har lämnats i begränsad omfattning och endast efter uttalat önskemål från bostadsbolaget eller andra fastighetsägare, för att bostadshusen inte omfattas av Enkelt avhjälpta hinder. Genomförande Inventeringen genomfördes under maj och juni månad 2008 av Zdenka Sramkova, tillgänglighetskonsult vid Handikappförbunden i samarbete med Anders Nordholm från samma organisation. Området omfattar allmänna ytor inom delar av bostadsområdet Övre och Nedre Hammaren samt pendeltågsstationen med anslutningar till Jakobsberg centrum, jämte förbindelser mellan centrum och bostadsområdet. Granskningen innefattar också besöksviktiga objekt såsom Kyrka, vårdinrättning och Kommunhuset. Åtgärdsförslag ges i separat Åtgärdslista.

2 bild 1 Sammanfattning Granskningsområdet sträcker sig från pendeltågsstationen i väst till Engelbrektsvägen i öst. Den norra avgränsningen utgörs av delar av Jakobsbergscentrum mellan parkeringen, torget och företagshälsovården och området spänner upp i nivå med södra innergårdar vid Kristinavägen i söder (bild 1). Hela området är rörligt med mycket liv i alla dess delar. Kollektivtrafik till platsen består av pendeltåg och buss. Närtrafikbussar trafikerar närheten av vårt projektområde. Det finns mycket cykeltrafik både på torget och runt bostadshusen. Cykelbanor vid torget är på ett misslyckat sätt separerade från ytor för gående, markeringar är inte konsekventa och mer förvirrande än ledande. Tillgänglighetsbristerna ligger framförallt i gångpassager utan nedsänkta kantstenar, lutningar, både på längden och tvären, otillräckliga ledstänger och kontrastmarkeringar av trappor, hinder, smala passager, saknade eller felutformade ledstråk, malplacerade manöverdon av olika slag, utformningen av övergångställen, handikapparkeringsplatser, parkbänkar, ramper m.m. Både belysningen och ytbeläggningen måste förbättras på vissa ställen, likaså skyltningen. Områdets karaktäristik Bostadsområde Övre och Nedre Hammaren ligger i gångavstånd från centrum i en måttligt kuperad terräng. Bostäderna är byggda i mitten av 50-talet (Övre Hammaren) samt några år senare (Nedre Hammaren). Området består av mestadels trevånings lammelhus med upp till

3 femrumslägenheter. Trakten kännetecknas av generösa grönytor, både i parkanläggningar som i innergårdar. För mer information om kommunen: Pendeltågstationen med omnejd Jakobsbergs pendeltågsstation är ganska nyligen ombyggd, med perrongen anpassad till de nya pendeltågsvagnarna. Interiören saknar kontrasterande markeringar (bilder 2,3,4), hela inredningen går i grått, vilket medför att orientering inom stationen och speciellt i den tillhörande gångtunneln är dålig. Dagsljuset släpps in även via det glasade taket utan möjlighet till avskärmning. Mitt på en solig dag kan ljuset ha bländande effekt och även tillgång till visuellt förmedlad information på skärmen är försvårad. De fasta hindren i gånglinjen för passagerare ska kontrastmarkeras med 40 % ljushetsskillnad mot bakgrunden. En avskärmning bör vara möjlig att använda vid taket. Skyltningen inom själva stationen är tillräcklig och följer sedvanlig SL-standard, förutom att avisering till hissar saknas. Att hitta sedan hiss i gångtunneln är svårt för en ovan besökare (bild 6). Vägledning till hissar ska tillsättas, likaså till toaletter. bild 2 bild 3 bild 4 Hiss, gångtunnel, övergångsställe Förbindelse mellan pendeltågstationen och Jakobsberg centrum sker via gångtunneln och trappor/hissar. Skyltningen är dålig, hissen nere i gångtunneln är svår att hitta. Belysningen, speciellt nere i gångtunneln är dämpad (bilder 5,6), vilket försvårar orientering.

4 bild 5 bild 6 Övergångsstället närmast hissen är belagd med ballastplattor samt smågatsten vid rampen som är placerad mitt i (bild 7). Beläggning med smågatsten upplevs som olyckligt val av beläggningsmaterial för ramper på grund av dess ojämna yta. Övergångsstället saknar helt ljushetskontraster (bild 8). bild 7 bild 8 Varken naturligt eller anlagt ledstråk visar vägen mellan hissens/trappans utgång och övergångsställe och vidare till centrum. Granitpollarna vid gränsen mellan övergångsstället och vägen vidare till centrum utmärker sig inte alls mot bakgrunden (bild). Det är önskvärt att övergångsställen inom området är av samma utförande, med fördel bör den följa Stockholms stads standard (se bilaga 3). Granitpollarna vid övergångsstället ska vara kontrastmarkerade (se bilaga 3). Ledstråk mellan pendeltågstationen och övergångsstället bör anläggas. Jakobsbergs centrum Jakobsbergs Centrum är ett klassiskt centrum med fler än 100 butiker och livlig torghandel i omedelbar närhet till pendeltågsstationen. Riddarplatsen

5 Den livliga torgytan är belagd med betongplattor brutna med ränder bestående av tre rader med marksten. bild 9 bild 10 Över torget och de anslutande ytorna sträcker sig en inkonsekvent markerad cykelbana, vars markering i beläggningen kan lätt förväxlas med ett ledstråk för personer med synskador (bild 9). Ledstråk måste vara konsekventa och alltid leda från start- till målpunkt. Endast en orienteringstavla hittades utanför centrumbyggnaden, placerad något avsides och helt utan tydlig avisering (bild 10). Orientering på platsen underlättas med orienteringsstolpar, men pilskyltarna är placerade högt utan att texten anpassas till avståndet (bild 11). Skyltar ska ses över i enighet med rekommendationer i bilaga 2 samt och tydliga orienteringstavlor ska installeras. bild 11 bild 12 bild 13 All torghandel är centrerad i mitten av Riddarplatsen. Den är dock inte avgränsad på något sätt från den övriga torgytan och många tillfälliga hinder kan uppstå. Gångytan är inte definierad och därför är orientering för personer med grövre synskador eller kognitiva funktionssnedsättningar svår (bilder 12,13). Ledstråk från gångtunnel till Centrums entré bör anläggas. Endast behörig trafik fram till och ut från butikerna är tillåten på torget. Cykel- och gångytor är delvis avskiljda, delvis gemensamma utan tydlig avgränsning i markbeläggningen. (bilder14,15). Eftersom torgytan inte är tydligt strukturerad bör all cykeltrafik ledas bort från torget.

6 bild 14 bild 15 Butiksentréerna runt torget är överlag utan nivåskillnad. Uteserveringar är avgränsade. Det finns dock oftast ett insteg vid uteserveringarnas öppning mot torget. Endast de uteserveringar, som är tillgängliga för alla, bör beviljas tillstånd. Inga utomhustrappor eller enstaka trappsteg är markerade enligt de rådande kravspecifikationerna i BBR. Första och sista trappsteget i varje trappsats ska kontrastmarkeras enligt anvisningar i Bilaga 2. Trapporna ska förses med ergonomiska ledstänger enligt Bilaga 2. Det finns inte tillräckligt många parkbänkar på och i närheten av torget, men inne i centrum finns sittmöjligheter. Ingen av pelarna eller stolparna i centrum är kontrastmarkerade i ögonhöjd, trots att de dyker upp i gånglinjen eller vid entréer, som exempelvis vid apoteket. Stolpar eller pelare som står i eller tätt intill gånglinjen ska vara kontrastmarkerade i ögonhöjd. En offentlig toalett är aviserad på de ovannämnda orienteringsstolparna på samma bristande sätt som andra faciliteter. Den är av den tillgängliga Stockholm stad typen, med betalfunktion vid båda delarna. Vid granskningstillfället fungerade inte betalsystemet. En annan toalett finns inne i centrumgallerian, samt även inne i pendeltågsstationen. Ingen av dem uppfyller de krav som ställs på en toalett som ska kunna användas av en person med elrullstol. Butikerna inne i centrum har inga nivåskillnader vid entréerna. Stora glasytor är inte markerade i ögonhöjd och övriga kontraster är inte tillräckliga och saknar orienteringsbetydelse. Detta bidrar till att centrumbyggnaden är mycket svår att orientera sig i. Inget schema över anläggningen har påträffats inne i centrum vid granskningstillfällena. Rätt utformade och placerade orienteringstavlor är en förutsättning för att man ska hitta i denna komplicerade och oregelbundna byggnad (bild 16). Stora oskyddade glasytor ska markeras i ögonhöjd och entréer bör kontrastmarkeras. Ett färgsystem med ledande funktion bör också införas.

7 bild 16 bild 17 Vasaplatsen Vasaplatsen sträcker sig mellan pendeltågsstationen och den östra trakten av Jakobsbergs Centrum. Här finns viktiga publika verksamheter såsom företagshälsovård och kommunhuset vid sidan om diverse restauranger och affärer. Parken i centrum av Vasaplatsen fungerar mest som en genväg mot pendeltågstation. Stora blomkrukor finns placerade i gångvägar som ett hinder för eventuell mopedåkning, men det ska lämnas tillräckligt passageutrymme för rullstolar, rollatorer eller barnvagnar (bild 17). Man måste också se till att de kontrasterar med bakgrunden även under årstider utan blomsterprakt. Parkbänkar är placerade utanför gånglinjerna på ett avvikande fast underlag och är försedda med både rygg- och armstöd. Även fritt utrymme bredvid för rullstol/rollators avställning finns, om grönskan i omedelbar närhet sköts om regelbundet (bild 18). bild 18 bild 19 Allmogeplatsen, Tornerplatsen Butikerna vid den här delen av Jakobsbergs centrum har ofta ett insteg med varierande höjd. Trappsteg med nos som är utstickande in i gånglinjen förekommer också (bild 19). Även om det finns ramp till vissa butiker, så är de föga funktionella om de slutar vid ytterligare ett trappsteg (bild 20). Om då även posthantering är placerad i butiken måste man kräva åtgärder omgående. Även en informationsinsats för butikspersonalen verkar vara högst aktuell, så att

8 liknande exponering av varor som visas på bilderna 20, 21 och 22 kan undvikas i fortsättningen. bild 20 bild 21 I dagsläget fungerar betjäningen av personer med svårare rörelsehinder i denna butik så att man nyttjar ett kamerasystem och erbjuder hjälp utanför butiken. Denna lösning måste dock betraktas som en ytterst temporär nödlösning och får inte vara bestående. Det förekommer också enstaka trappsteg eller pollare i området som i regel inte är kontrastmarkerade (bild 22, 23). Enstaka trappsteg och dylikt ska alltid kontrastmarkeras eller på annat sätt markeras mot bakgrunden. bild 22 bild 23 Företagshälsovården Endast de uppenbarligen allmänna lokalerna samt entrén granskades. Rampen lutar med 7 och har ett föga greppvänligt räcke vid en sida (bild 24). Att öppna den tunga dörren försvåras ännu mer med att ytan vid vilplanet lutar in i dörröppningen. Dörröppnare saknas, portkod/låsknappen sitter i ett hörn och alldeles för högt (1,75 meter över marken) (bild 25). Receptionen saknar en nedsänkt del, där man skulle kunna betjäna kortväxta personer eller personer som använder rullstol. Den befintliga diskens överkant är 1,14 meter över golvet. Även annan utrustning som teleslinga eller hållare för käpp saknas. Vid två av granskningstillfällena var en stor blomkruka placerad mitt i manövreringsutrymmet utanför dörren. Efter påpekande från konsultens sida har den flyttats.

9 bild 24 bild 25 Toaletten som är avsedd för personer med rörelsefunktionsnedsättningar motsvarar utrymmesmässigt den gamla lagstiftningen, som inte räknade med brukare som använder elektriska rullstolar. Endast manövrering med manuella rullstolar medges. Delar av toalettens utrustning sitter för högt, såsom pappershandduk- och muggbehållare, som sitter med underkant 1,40 meter över golvet. Handfatets överkant är 0,85 meter över golvet. Centrum-centrum avståndet mellan armstöden är 0,66 meter, det saknas lågt placerade krokar (<1,20 meter över golvet) vid RWC. Inredningen vid toaletterna kontrasterar inte med bakgrunden, övriga kontraster i korridorer är dock bra. Skyltningen är bristande både vad gäller skyltens placering och utformning. För skyltningsrekommendationer se bilaga 2. Brister i receptionens och toalettens utformning bör åtgärdas enligt bilagor 1 och 2. Kommunhuset Kommunens förvaltning är inrymd i flera hus, varav det äldsta ingår direkt i centrumkomplexet. Konsulterna hade endast möjlighet att titta på entréförhållandena, som direkt ansluter till receptionen. bild 26 bild 27 bild 28 Entré med bred skjutdörr är i gatunivå utan insteg. Dörren är utrustad med dörröppnare som är så malplacerade att de är lika svåra att upptäcka som att använda (bild 26). Gömda bakom en

10 pelare är de svåra att nå då avståndet mellan dörröppnare och pelare är för smalt (bild 27). Den böjda utformningen av entrépartiet gör användningen ännu svårare för en person med rullstol eller rollator. Dörröppnaren ska flyttas till pelare eller till sidan och markeras tydligt. De ska också placeras på rätt höjd enligt anvisningarna i Bilaga 2 (i dagslägge sitter båda dörröppnar för högt). Receptionen saknar en nersänkt del samt andra utrustningsdetaljer inklusive riktad belysning och hörslinga, sittmöjlighet samt hängare för käpp vid disken. Receptionen ska rustas upp enligt anvisningar i bilaga 2. Mellan huvudentrén och övriga delar av kommunhuset finns en nivåskillnad som är överbryggd med en trappa utan tillräckliga kontrastmarkeringar (bild 28). Ledstänger finns vid ömse sidor med är inte fel utformade. Samma nivåskillnad tas upp av en hiss med slagdörr, vars manövreringsknappar är inklämda i ett hörn vid dörröppningssidan (bild 28). Anropningsknappen ska hållas intryckt tills hissen anländer och då öppnas dess slagdörr automatiskt. Vid användning hamnar man ovillkorligt inom dörrens slagyta, som inte är markerad i golvet (bild 29). bild 29 bild 30 Är man på väg från huset förväntas man använda den mycket olyckligt placerade dörröppnaren (bild 30) på övre nivån, ta sig ner med hissen och hinna igenom huvudentrén innan dörren stängs. Detta är en tämligen svårhanterlig uppgift för alla hissanvändare med förflyttningshjälpmedel eller barnvagn m.m. Dörröppnare måste flyttas ner och placeras enligt rekommendationer i bilagan, likaså hissens manöverdon. En skylt om hissen ska sättas upp. Trappans första och sista trappsteg ska vara kontrastmarkerade på ovansidan och ledstänger ska finnas vid ömse sidor av trappan. Alla slagdörrar, som öppnas automatiskt, ska ha dörrslagningsytan markerade i golvet. Allmogevägen Allmogevägen är den förbindelse man använder för att komma till centrum från Övre-/Nedre Hammaren. Vid återvändszonen är kantstenarna avfasade för bättre övergång till gångbanan. Övergångsstället vid anslutning av Vasavägen är ombyggt på ett innovativt och delvis funktionellt sätt (bild 31), som bör fungera för personer som orienterar med hjälp av den vita käppen. För personer med lättare synskador saknas dock ljushetskontrasterande markering. Vid ett och samma ställe är olika typer av utformning använda(bild 32), vilket är inte bra.

11 Inom vårt granskningsområde har vi hittat 4 olika lösningar. Det är önskvärt att samma typ av utformning av övergångsställena används inom hela området. bild 31 bild 32 Kyrka Maria kyrka ligger vid korsningen Folkungavägen Vasavägen. En stor skylt vid hörnet, utförd i sobra färger, talar om vilka verksamheter som huserar i kyrkobyggnaden (bild 33). Vid Vasavägen ställer man ut en mobil gatpratare med liknande information som återfinns på tavlan vid buskkanten (bild 34). Gatuprataren hamnar lätt i gånglinjen mot huvudentrén och bör antingen omplaceras eller tas bort. bild 33 bild 34 Kyrkans huvudentré med en slagdörr öppnas med en dörröppnare som är placerad med underkant för högt dock i tillräckligt avstånd från dörrens öppningssida. Vid användning av de invändiga dörröppnarna blockeras man av en postbox, alt. närhet till en vägghörn. Dörröppnarna ska flyttas till mitten på samma sida av vindfånget och förses med pilar i respektive riktning. Övriga detaljer som exempelvis en dörrklocka sitter för högt. Entrén är utan nivåskillnader och kontrasterar bra med omgivningen. Sittbänkar vid entrén är försedda med både rygg- och armstöd, men underlaget är kullerstenar, som försvårar användning för personer med gång och/eller ballanssvårigheter. Underlaget ska jämnas, alternativt att bänken flyttas. Detaljerna vid kyrkans entré ska placeras i enlighet med relevanta delar av bilaga 2.

12 Belysningen utanför kyrkan är inte riktad och bör ersättas på sikt med avskärmade lampor (bild 35). Inne i kyrkan är belysningen sedvanligt dämpad, men receptionen är placerad så att den syns direkt från entrén. Där kan man också få personlig assistans om så önskas. Hissar finns som förbinder alla byggnadens delar. De är inte tillräckligt kontrastmarkerade och saknar skyltar. Trappornas kontrastmarkering syns inte uppifrån. Ledstänger bör kompletteras så att de finns på båda sidor. Hissarnas manöverdon uppfyller inte tillgänglighetskraven och ska bytas ut vid upprustningstillfälle. I själva kyrkosalen finns en hörslinga installerad. Piktogram vid dörren talar om att hörslingan finns och även om vad som en person med hörapparat ska göra, för att ha nytta av slingan (bild 36). Vid receptionen ska hörslinga installeras och upplysning om att det finns en hörslinga ska sättas upp som piktogram. Hissen ska förses med en skylt och kontrastmarkeras i karmarna, precis som vid alla dörrar som inte uppnår den ljushetskontrast med omgivande vägg som rekommenderas (40 %). Första och sista trappsteget i varje trapplopp ska kontrastmarkeras enligt rekommendationer i bilaga 2. bild 35 bild 36 Bostadshusen Bostadshusen har överlag ett insteg vid entrén och en halvtrappa upp till bottenvåningsplanet. Inne i lägenheterna är nivåskillnaden mellan balkong och vardagsrum mellan mm. I de ombyggda badrummen har förberetts byte av badkar mot en dusch, men toaletter och handfat bör omplaceras, så att handfatet hamnar i hörnet istället för toalettstolen. På så sätt skapas bättre tillgänglighet till toalettstolen då utrymmet i duschplatsen kan tas tillvara. Inne i bostäderna är det största problemet för smala passager och nivåskillnader. För smala passager till badrum och badrummens storlek gör det i det närmaste omöjligt att skapa tillgänglighet för en rullstolsanvändare i majoriteten av bostäderna. Nivåskillnaden mellan balkong och vardagsrum kan variera upp till 0,12 0,15 meter. Det kan avhjälpas med exempelvis trätrall, men då måste även balkongräcket höjas med motsvarande höjd. Förbättrad tillgänglighet i köken skulle kunna åstadkommas med en höjd arbetsplats, men brukar vara objekt för individuell bostadsanpassning.

13 bild 37 bild 38 Majoriteten av tvättstugorna i projektområdet är placerade minst en halvtrappa ner i källaren, utan hiss, vilket försvårar för personer med gångsvårigheter m.m. Vissa av trapporna är försedda med ledstänger vid den ena sidan, vissa inte (bilder 37,38). Ledstänger ska tillsättas vid alla trappor till tvättstugor, med fördel vid ömse sidor. Inredningen i tvättstugorna är inte anpassad för synskadade, touchknappar saknar relief/punktskrift. All utrustning i tvättstugan ska vara försedd med upplysning i punktskrift/relief. Bokningstavlan utanför tvättstugan är elektronisk och saknar bruksanvisning. Brukanvisning ska vara tillgänglig vid bokningen av tvättid. Om samma system skulle sättas upp i andra hus, där tillgång till tvättstugan är möjlig även för rullstolsanvändare bör tavlans utformning ändras så att knapparna kan nås från sittande, d.v.s. övre raden ska sitta max 1,20 meter över golvet. Belysningen vid innergårdar bedöms som tillräcklig. Vid entréerna är lampan placerad konsekvent ovanför husnumret, som också överlag är synligt från gatan. Sittplatsernas utformning varierar, från den önskvärda på fast underlag och med både rygg- och armstöd till de misslyckade med antingen ofunktionella eller helt obefintliga armstöd eller ryggstöd (bilder 39, 40). Vid grillplatser finns ofta den typen av sittplatser som sitter ihop med borden (bild 41). De anses som helt otillgängliga för personer med rörelse eller synnedsättningar. bild 39 bild 40 bild 41

14 Inga lekplatser är fullt tillgängliga, men vid Nedre Hammaren har det byggts lekplatser som kan nås utan nivåskillnader, vilket är viktigast. Ökad tillgänglighet skulle kunna uppnås med byte av underlag (mot gummiasfalt eller liknande struktur) samt val av speciell utrustning vid några av lekplatser i varje område. Övre Hammaren Detta bostadsområde består uteslutande av bebyggelse med tydliga tecken från Folkhemsperioden på både gott och ont. Vackra innergårdar med mycket grönska omges av bostadshus med överlag trappsteg vid entrén, ibland även mellan gångbanan och porten. Förutsättningar för tillgänglighet för alla begränsas i bostadshusen bland annat av en halvtrappa innanför entrédörren och den limiterade storleken på hygienrum, avsaknad av hiss, eller placering av den gemensamma tvättstugan. Utemiljön erbjuder många möjligheter till förbättringar. bild 42 bild 43 Sturegatan Det finns ca 0,1 meter nivåskillnad vid de flesta portar längs med Sturegatan (bild 44). Ytan utanför husen lutar ända fram till insteget. Tvärlutning av den smala gångbanan gör det mycket besvärligt att ta sig fram. Strax innanför dörren bildas en bred fördjupning på ca 20 mm vid skrapgaller (bild 45), som kan skapa problem för exempelvis rullatoranvändare men även andra. I kombination med den något dämpade belysningen utgör detta en snubbelrisk för de flesta. Vid upprustningstillfälle ska nivåskillnaden byggas bort och marken utanför husen planas ut. Tvärlutningar ska åtgärdas. Skrapgaller ska åtgärdas så att denna fördjupning utjämnas.

15 bild 44 bild 45 En halvtrappa upp till bottenvåningen består av 3 låga (0,12 meter) trappsteg utan ledstänger. Halvtrappan ska förses med ledstänger. Ingen av trapporna i området är kontrastmarkerade på det första och sista trappsteget i trapploppet. Ledstängerna är inte heller utformade så att de löper oavbrutet längs med hela trappan. Kontrasterna och ledstängerna ska åtgärdas successivt i samband med husets upprustning enligt anvisningar i bilaga 2. Parkera bilen kan man göra längs med trottoarkanten eller vid parkeringar i båda ändar av Sturegatan samt i vinkel mot parken. Förbindelsen mellan den norra parkeringen och närliggande portar är via två brant lutande (ca 11 12,6 grader) gångvägar (bild 46). Beläggningen är sliten och måste lagas samt att ledstänger ska kompletteras. Skyltning vid parkeringsplatsen är svår att upptäckta i den övervuxna grönskan (bild 47). Grönskan ska skötas med hänsyn till att skyltning, belysning m.m. inte skyms. bild 46 bild 47 Antalet handikapparkeringsplatser är mycket begränsat och de som finns uppfyller inte måttkraven. Handikapparkeringsplatser med mått enligt bilaga 2 ska uppföras. Parkeringsplatsens yta ska också vara markerad horisontellt så att avstigningsytorna framhävs, vilket saknas i dagsläget (bild 48). Sophanteringen sker numera via sopbehållare placerade utanför bostadshusen inom 50 meters avstånd. Det är ca 1,4 meter från marken till handtaget, vilket kan göra det svårt för personer

16 med rörelsenedsättningar att klara av att kasta soporna (bild 49). Handtaget bör sitta max 1,2 meter över marken. Det ska alltid finnas minst en behållare placerad på plan yta. Det påträffas sittbänkar som sticker ut i gångbanan. Sittplatser ska inte placeras i gånglinjen, inte ens temporärt. bild 48 bild 49 Kristinavägen Kristinavägen avgränsar vårt projektområde i söder. Dess norra gångbana är smal och kantad av taggiga buskar. Skötseln av grönskan är avgörande för gångbanans användbarhet (bilder 50,51). Eftersom bilar parkerar vid denna sida är det nödvändigt att se till att gångbanan är användbar även för de personer som behöver hela dess bredd samt/eller orienterar längs med linjen mellan trottoarbeläggningen och buskraden. bild 50 bild 51 Några kantstenar vid gångpassager/övergångsställen längs med Kristinavägen är nersänkta, andra är det inte, även vid en och samma gångpassage, exempelvis vid korsningen med Sturegatan (bild 52). Kantstenar måste vara nersänkta eller avfasade vid båda sidor av en gångpassage så att det inte ges felaktiga signaler till en person som inte kan ta sig över en hög kantsten. Det finns flera trappsteg till portarna närmast korsningen med Vasavägen. Trapporna är inte rätt kontrastmarkerade och ledstänger finns endast vid den ena sidan. Marken lutar kraftigt, mycket över 8. De sluttande gångarna saknar även balansstöd (bild 53). Trapporna ska kontrastmarkeras och ledstänger ska tillsättas vid både trappor och där ytan lutar mer än 8. Beläggningen ska jämnas ut.

17 bild 52 bild 53 Närmare Engelbrektsvägen är inte lutningarna så påtagliga och därmed även nivåskillnaderna vid portar mindre. Det finns dock inte ett enda hus utan trappsteg vid entrén. Metallramper (bilder 54,55) vid två av portarna bör ses som en temporär lösning och kan vara besvärliga för gående personer med balansrubbningar, då det saknas balansstöd vid den lutande ytan. Dessutom kan metallramper bli mycket hala när de är utan takskydd, vilket är fallet. Att bygga bort nivåskillnaden bör vara möjligt åtminstone vid porten med den lägsta nivåskillnaden. bild 54 bild 55 Vid den norra sidan vetter bostadshusen mot Kristinavägen med gavelsidorna (bild 56), där tvättstugor är inhysta i källarvåningar med trappor på utsidan. Det saknas ledstänger vid de flesta, vilket ska åtgärdas (se ovan). Även det lilla skrapgallret vid dörren (bild 57) kan vara besvärligt och bör bytas mot ett som täcker hela bredden vid dörren

18 bild 56 bild 57 Det finns mycket grönska runt om Kristinavägen i den fläckvis mycket kuperade terrängen. Inga lutande gångvägar är försedda med ledstänger. Genomfartshindren är placerade så att passage med en elektrisk rullstol för utomhusanvändning inte är möjlig. Sittplatserna finns mestadels på gröna ytor, vilket gör det svårt att komma fram till dem om man använder rullande gånghjälpmedel. Gångvägar som lutar mer än 8, helst redan vid 5 lutning, ska förses med balansstöd. Genomfartshindren ska placeras så att det medges utrymme för passage med elrullstol, d.v.s. med 0,9 1,0 meter fri bredd. Hammargården är förmodligen det mest tidsenliga objektet i vårt projektområde. Vid portarna är det mindre än 0,10 meter nivåskillnad, som skulle relativt lätt kunna byggas bort om marken höjs. Där Hammargården angränsar till Kristinavägen lutar gångvägen kraftigt. Ledstång finns på en sida, men måste kompletteras med en på andra sidan också, framförallt med tanke på vintersäsongen (bild 58). Belysningen är sparsam och bör förstärkas. Portbelysning bör placeras så att den även belyser husnumret. Vid den sydliga flygeln håller den lokala Hyresföreningen Hammaren till. Även där finns en nivåskillnad vid porten, som skulle kunna lätt byggas bort vid upprustningstillfälle (bild 59). Lokalen är rymlig och även RWC har godtagbara parametrar ytmässigt. Det finns dock flera trappsteg mellan samlingslokalen och hygienutrymmet. Det är trångt i korridoren så manövrering in i toalettrummet är komplicerad. En mobil ramp skulle kunna få plats med bevarat manövreringsutrymme i samlingslokalen. Detta ska dock betraktas som en nödlösning. En mobil ramp för förflyttning till korridoren med hygienutrymmet ska anskaffas. Inredningsdetaljer ska kompletteras/flyttas enligt anvisningar i bilaga 1. Nivåskillnaden vid entrén ska planas ut. En dörröppnare bör installeras. Postlådan ska flyttas till andra sidan av dörren.

19 bild 58 bild 59 Engelbrektsvägen Det är liknande typ av bebyggelse på Engelbrektsvägen, som på Kristinavägen. Trappor, både inom- och utomhus är inte kontrastmarkerade, alternativ väg utan trappsteg saknas, ledstänger är inte ergonomiskt utformade (bild 60). Höjden av insteget vid porten varierar kring 0,10 meter (bild 61), men det finns inga entréer utan nivåskillnad vid den delen av Engelbrektsgatan som ingår i projektområdet. Dessa är typiska brister för hela området. bild 60 bild 61 Nedre Hammaren Till Nedre Hammaren (bilder 62,63) hör de nyrenoverade objekten vid Vasavägen, samt ett helt nybyggt hus från 200?. De flesta bostadshusen har en nivåskillnad vid entrén, dock betydligt lägre än i Övre Hammaren, ca 40 mm. De få publika lokalerna i området är heller tillgängliga på grund av en nivåskillnad vid ingången. Kollektivtrafik till platsen är bristande, som boende eller besökare måste man ta sig ändå till centrum för att kunna nyttja bussar eller pendeltåg. Man kan använda den mjuka linjen vars rutt kantar vårt område vid Engelbrektsvägen, men det saknas givna busshållsplatser för den och därmed även tillgång till tidtabellen för de flesta.

20 bild 62 bild 63 Vasavägen Vasavägen är en trafikerad förbindelse till centrum och pendeltågen. Inom det granskade området finns tre korsningar. Den största vid mötet mellan Folkungavägen, Ynglingavägen och Vasavägen omfattar tre gångpassager, som alla är olika i utformningen (bilder) Det ska vara som regel att gångpassager inom ett område följer samma mönster, om terrängen tillåter. För tillgängliga lösningar som möter olika behov rekommenderas utformningar enligt Stockholms utemiljöprogram. bild 64 bild 65 Vid omarkerade gångpassager, som den vid anslutning till Sturevägen (bild 66), bör kantstenens nedsänkning flyttas från den raka gånglinjen som varningsmarkering för synskadade. Flera markerade övergångsställen saknar kantstensnedsänkningar på en eller båda sidor eller också är kantstensnedsänkning för bred utan taktil markering (bild 67). Den vertikala markeringen vid gångbanan saknas eller är felplacerad vid de flesta zebramarkeringar. Även belysningen vid vissa övergångsställen måste förbättras/tillsättas. Vid korsningen med Katarinavägen saknas helt taktila markeringar. Kantstenshöjder vid ömse sidor av en och samma övergångsställe ska vara lika. Bredden av nedsänkning av kantstenen bör inte överstiga en meter. Markerade övergångsställen utan kantstensnedsänkning ska inte förekomma. Markerade övergångsställen ska alltid ha taktila markeringar i beläggningen.

21 Det finns endast få affärer inom Vasavägens granskningsområde. Alla har någon nivåskillnad vid entrén. Den välbesökta Fiskebutiken skulle kunna göras tillgängligare dels genom att komplettera ledstänger vid barnvagnsrampen, dels via att öppna den norra delen av inhägnaden (bild 68). bild 66 bild 67 I de renoverade kvarteren har man tyvärr inte helt lyckats bygga bort nivåskillnaderna vid entréerna, men de överstiger överlag inte 0,04 meter (bild 69). Inne i bostadshusen finns fortfarande den tidstypiska halvtrappan upp till bottenvåningen. De små nivåskillnaderna bör byggas bort vi upprustningstillfälle. bild 68 bild 69 bild 70 Trapporna är inte kontrastmarkerade i något av bostadshusen och ledstänger är som standard endast vid den ena sidan av trappan. Varje trappsats ska vara kontrastmarkerad på första och sista trappsteget och ledstänger ska finnas vid båda sidor. Ledstänger vid trappans inre sida ska löpa oavbrutet även förbi vilplan. Dessa åtgärder ska prioriteras vid trappor som går till källarvåningar. I ett av husen har man lyckats att få in en hiss på trappbreddens bekostnad (bild 70). Åtgärden har sina fördelar, men samtidigt har förutsättningarna för säker utrymning av huset vid nödsituation försämrats.

22 Innergårdar Innergårdar i de renoverade kvarteren är välbelysta, orienteringen är bra. Husnumren är belysta på rätt sätt, dock bör siffrorna vara större. Sittplatser och cykelställ är överlag placerade utanför gånglinjen, oftast på en avvikande underlag eller med tydlig avgränsning mot de närliggande gångytorna. Gångytornas lutningar är varierande, inga branta backar, men besvärliga tvärlutningar förekommer. Beläggningen är inte jämn och på sina håll i behov av upprustning. Inga genomfartshinder och dylikt är kontrastmarkerade. Tvärlutningar och beläggningens ojämnheter ska åtgärdas vid upprustningstillfälle. Hindren i gånglinjer ska antingen tas bort eller vara tydligt markerade mot omgivningen. Cykelvägar Cykel- och gångvägar som slingrar sig inom områdets grönska är inte separerade på något sätt. I framtiden ska man planera cykelvägar så att de är taktilt separerade ifrån gångvägar. Övriga synpunkter Sittplatser: Från den enkät som genomfördes bland de boende i Övre och Nedre Hammaren framgår att man är ganska nöjd med placeringen av de sittplatser som finns i detta sparsamt kuperade område. Det bör finnas fler sittplatser längs med cykel-/gångvägar vid västra delen av nedre Hammaren (med meters mellanrum). Det framgår också tydligt att man önskar sig sittplatser med både arm- och ryggstöd. Sittplatser som saknar rygg- och/eller armstöd ska förses med sådana. Där det finns flertal platser kan det även finnas en sittbänk utan armstöd. Armstöden ska alltid utformas så att de når ända till framkanten av sitsen. Bredvid sittbänken ska det finnas en plats på plan yta för rullator eller barnvagn. Växtlighet: Perenna växter i Hammarparken är beskrivna på en tavla vid rabatten, placerad tyvärr så långt från gångvägen att det inte är många som tar del av den (bild 71). Texten är svårläst och bör uppdateras. En Ornäsbjörk (bild 72) har påträffats i området, som en representant för de växter, som inte framkallar allergireaktioner. Å andra sidan finns det gott om buskar som gör det. Hänsyn till allergiker ska alltid finnas med vid val av växter på allmänna platser.

23 bild 71 bild 72 Även skötsel av grönskan är viktig för bra tillgänglighet, så att buskar och dylikt inte inskränker på passageutrymmen, skymmer utsikt och belysningen, eller inger en otrygg känsla. Om de övervuxna häckarna, som kantar den smala gångbanan, är av taggig sort (bild 50), hindras framkomligheten även av det. Parkeringar Fem procent av det totala antalet parkeringsplatser ska vara reserverade som handikapparkeringsplatser. I hela projektområdet har 3 handikapparkeringsplatser hittats. De är inte tydligt avgränsade och är utan markerade avstigningsytor. Det är viktigt att handikapparkeringsplatser alltid har såväl vertikal som horisontal markering och att ytor för på-/avstigning är utmärkta. Till antalet ska de alltid utgöra minst 5 % av den totala mängden av parkeringsplatser.

24 Åtgärdslista för Övre och Nedre Hammaren, samt delar av Jakobsbergs centrum. information om kommunen: Pendeltågstationen med omnejd De fasta hindren i gånglinjen för passagerare ska kontrastmarkeras med 40 % ljushetsskillnad mot bakgrunden. En avskärmning bör vara möjlig att använda vid taket. Vägledning till hissar ska tillsättas, likaså till toaletter. Hiss, gångtunnel, övergångsställe Det är önskvärt att övergångsställen inom området är av samma utförande. Med fördel bör den följa Stockholms stads standard (se bilaga 3). Granitpollarna vid övergångsstället ska vara kontrastmarkerade (se bilaga 3). Ledstråk mellan pendeltågstationen och övergångsstället bör anläggas. Jakobsbergs centrum Riddarplatsen Ledstråk måste vara konsekventa och alltid leda från start- till målpunkt. Skyltar ska ses över i enighet med rekommendationer i bilaga 2 samt och tydliga orienteringstavlor ska installeras. Ledstråk från gångtunnel till Centrums entré bör anläggas. Cykel- och gångytor är delvis avskiljda, delvis gemensamma utan tydlig avgränsning i markbeläggningen. Eftersom torgytan inte är tydligt strukturerad bör all cykeltrafik ledas bort från torget. Insteg vid uteserveringarnas öppning mot torget ska vara överbryggd. Endast de uteserveringar, som är tillgängliga för alla, bör beviljas tillstånd. Första och sista trappsteget i varje trappsats ska kontrastmarkeras enligt anvisningar i Bilaga 2. Trapporna ska förses med ergonomiska ledstänger enligt Bilaga 2. Pelare eller stolpar i eller tätt intill gånglinje ska kontrastmarkeras i ögonhöjd.

25 Offentlig toalett ska tydligt skyltas vid orienteringsskyltar med piktogram och text. Även andra orienteringsskyltar ska ses över angående textstorlek och ev. piktogramanvändning. Toalettens funktion ska kontrolleras regelbundet/dagligen. Minst en toalett ska kunna användas av personer med elektrisk rullstol (se bilaga 1). Rätt utformade orienteringstavlor ska placeras ut inne i centrum vid strategiska platser där de olika stråken möts. Stora oskyddade glasytor ska markeras i ögonhöjd och entréer bör kontrastmarkeras. Kontrastmarkeringar ska uppfylla även orienteringsfunktion, förutom varningsfunktionen. Ett färgsystem med ledande funktion bör också införas. Vasaplatsen Vid utplacering av genomfartshindren ska alltid lämnas tillräckligt passageutrymme för rullstolar, rollatorer eller barnvagnar. Sådana hinder ska alltid vara visuellt kontrastmarkerade, helst även taktilt, och de ska alltid vara förankrade i marken. Grönskan i omedelbar närhet av parkbänkar ska klippas regelbundet. Allmogeplatsen, Tornerplatsen Trappnos ska inte förekomma, de ska byggas in och kontrastmarkeras som fasta hinder. Lösningen med kamerasystem vid Bästa pris, där posthanteringen är lokaliserad, måste betraktas som en ytterst temporär nödlösning och får inte vara bestående. Enstaka trappsteg, pålare och dylikt ska alltid kontrastmarkeras eller på annat sätt markeras mot bakgrunden. Företagshälsovården Rampen bör kompletteras med greppvanligare ledstänger vid båda sidor. Dörröppnare ska tillsättas, låsknappen flyttas ut från hörn. Receptionen ska förses med en nedsänkt del, där man skulle kunna betjäna kortväxta personer eller personer som använder rullstol. Teleslinga och en hållare för käpp ska finnas vid disken. Brister i receptionens och toalettens utformning bör åtgärdas enligt bilagor 1 och 2. För skyltningsrekommendationer se bilaga 2. Kommunhuset Dörröppnaren (utvändig) ska flyttas ner och fram till pelare eller till sidan och markeras tydligt.

26 Receptionen ska rustas upp enligt anvisningar i bilaga 2. Dörröppnare måste flyttas ner (till entréplan) och placeras enligt rekommendationer i bilagan, likaså hissens manöverdon. En hisskylt ska sättas upp. Trappans första och sista trappsteg ska vara kontrastmarkerade på ovansidan och rättutformade ledstänger ska finnas vid ömse sidor av trappan. Alla slagdörrar, som öppnas automatiskt, ska ha dörrslagningsytan markerade i golvet. Allmogevägen Det är önskvärt att samma typ av utformning av övergångsställena används inom hela området. För rätt utformning av övergångsställen hänvisas till bilaga 3. Kyrka Gatuprataren bör antingen omplaceras eller tas bort. Dörröppnarna ska flyttas ihop till mitten på samma sida av vindfånget och förses med pilar i respektive riktning. Detaljerna vid kyrkans entré ska placeras i enlighet med relevanta delar av bilaga 2. Underlaget vid parkbänkar ska jämnas, alternativt att bänkarna flyttas. Belysningen bör ersättas på sikt med avskärmade lampor (bild 35). Vid receptionen ska hörslinga installeras och upplysning om att det finns en hörslinga ska sättas upp som piktogram. Ledstänger vid trappor bör kompletteras så att de finns på båda sidor. Första och sista trappsteget i varje trapplopp ska kontrastmarkeras enligt rekommendationer i bilaga 2. Hissen ska förses med en skylt och kontrastmarkeras i karmarna, precis som vid alla dörrar som inte uppnår den ljushetskontrast med omgivande vägg som rekommenderas (40 %). Hissarnas manöverdon uppfyller inte tillgänglighetskraven och ska bytas ut vid upprustningstillfälle. Bostadshusen Toaletter och handfat bör omplaceras vid upprustningstillfälle, så att handfatet hamnar i hörnet istället för toalettstolen. På så sätt skapas bättre tillgänglighet till toalettstolen då utrymmet i duschplatsen kan tas tillvara. Nivåskillnaden mellan balkong och vardagsrum, som kan variera upp till 0,12 0,15 meter, kan avhjälpas med exempelvis trätrall, men då måste även balkongräcket höjas med motsvarande höjd.

27 Förbättrad tillgänglighet i köken skulle kunna åstadkommas med en höjd arbetsplats, men brukar vara objekt för individuell bostadsanpassning. Ledstänger ska tillsättas vid alla trappor till tvättstugorna, med fördel vid ömse sidor. All utrustning i tvättstugan ska vara försedd med upplysning i punktskrift/relief. Bruksanvisning ska vara tillgänglig vid bokningen av tvättid. Där tillgång till tvättstugan är möjlig även för rullstolsanvändare bör tavlans utformning ändras så att knapparna kan nås från sittande, d.v.s. övre raden ska sitta max 1,20 meter över golvet. Sittbänkar som sitter ihop med borden bör inte användas, endast som komplement. Ökad tillgänglighet vid lekplatser skulle kunna uppnås med byte av underlag (mot gummiasfalt eller liknande struktur) samt val av speciell utrustning vid några av lekplatser i varje område. Övre Hammaren Sturegatan Vid upprustningstillfälle ska nivåskillnaden vid entréer byggas bort och marken utanför husen planas ut. Tvärlutningar ska åtgärdas. Sliten beläggning ska lagas. Ledstänger ska kompletteras där marken lutar mer än 8. Grönskan ska skötas med hänsyn till att skyltning, belysning m.m. inte skyms. Skrapgaller ska åtgärdas så att fördjupning innanför dörren utjämnas. Halvtrappor ska förses med ledstänger. Kontrasterna och ledstängerna ska åtgärdas successivt i samband med husens upprustning enligt anvisningar i bilaga 2. Handikapparkeringsplatser med mått enligt bilaga 2 ska uppföras. Parkeringsplatsens yta ska markeras horisontellt så att avstigningsytorna framhävs Vid sophanteringen ska marken planas ut. I fortsättningen ska handtaget sitta max 1,2 meter över marken vid nyinstallerade avfallsbehållare. Sittplatser ska inte placeras i gånglinjen, inte ens temporärt. Kristinavägen Nya rutiner ska införas så att hela bredden av gångbanan hålls användbar.

28 Vid korsningen med Sturegatan ska gångpassager ordnas med nersänkta kantstenar. Belysningen vid gångpassager ska förbättras. Höga kantstenar vid markerade övergångsställen ska avfasas. Trapporna ska kontrastmarkeras. Greppvänliga ledstänger ska tillsättas vid trappor. Greppvänliga ledstänger ska tillsättas där ytan lutar mer än 8. Beläggningen ska jämnas ut. Metallramper bör ses som en temporär lösning. De ska förses med balansstöd vid den lutande ytan. Rampen ska kompletteras med dörröppnare eller annan öppningsautomatik. Nivåskillnaden vid portar med den lägsta nivåskillnaden ska byggas bort, så att tillgänglighet för rullatoranvändare skapas. Vid trappor ner till källarvåningar ska tillsättas ledstänger. Skrapgaller vid källardörr bör bytas mot sådana som täcker hela bredden vid dörren. Gångvägar som lutar mer än 8, helst redan vid 5 lutning, ska förses med balansstöd. Genomfartshindren ska placeras så att det medges utrymme för passage med elrullstol, d.v.s. med 0,9 1,0 meter fri bredd. Där Hammargården angränsar till Kristinavägen ska ledstång på en sida av den lutande gångvägen kompletteras med en på andra sidan också. Nivåskillnader vid portar i Hammargården bör byggas bort. Belysningen bör förstärkas. Portbelysning ska placeras så att den även belyser husnumret. Nivåskillnad vid porten till Hyresgästföreningens lokal ska planas ut vid upprustningstillfälle. En dörröppnare bör installeras. Postlådan ska flyttas till andra sidan av dörren. En mobil ramp för förflyttning till korridoren med hygienutrymmet ska anskaffas till hyresgästlokalen. Inredningsdetaljer på RWC ska kompletteras/flyttas enligt anvisningar i bilaga 1. Engelbrektsvägen Trappor, både inom- och utomhus ska kontrastmarkeras. Ledstänger bör vid upprustningstillfälle bytas ut mot ergonomiskt utformade. Alternativa gångvägar till trappor bör anläggas. Nedre Hammaren En busshållplats inom området ska inplaneras.

29 Vasavägen Det ska vara som regel att gångpassager inom ett område följer samma mönster, om terrängen tillåter. Utformningar enligt Stockholms utemiljöprogram rekommenderas (bilaga 3) Vid omarkerade gångpassager, som den vid anslutning till Sturevägen, bör kantstenens nedsänkning flyttas från den raka gånglinjen som varningsmarkering för synskadade. Kantstenshöjder vid ömse sidor av en och samma övergångsställe ska vara lika. De markerade övergångsställena som saknar kantstensnedsänkningar på en eller båda sidor ska åtgärdas. Kantstensnedsänkning, som är för breda ska förses med taktil markering, eller byggas om helt (bilaga 3). De saknade eller felplacerade vertikala markeringarna vid gångbanan ska tillsättas eller omplaceras. Svag eller obefintlig belysning vid övergångsställen/gångpassager måste förbättras/tillsättas. Markerade övergångsställen ska alltid omfatta en ramp/ kantstensnedsänkning. Taktila markeringar ska tillsättas vid alla markerade övergångsställen. Bredden av nedsänkning av kantstenen ska inte överstiga en meter. Vid Fiskebutiken skulle kunna göras tillgängligare ska kompletteras ledstänger vid barnvagnsrampen. Den norra delen av inhägnaden vid fiskebutiken bör öppnas. De små nivåskillnaderna inom Nedre Hammaren bör byggas bort vid upprustningstillfälle. Varje trappsats ska vara kontrastmarkerad på första och sista trappsteget och ledstänger ska finnas vid båda sidor. Ledstänger vid trappans inre sida ska löpa oavbrutet även förbi vilplan. Dessa åtgärder ska prioriteras vid trappor som går till källarvåningar. Innergårdar Tvärlutningar och beläggningens ojämnheter ska åtgärdas vid upprustningstillfälle. Hindren i gånglinjer ska antingen tas bort eller vara tydligt markerade mot omgivningen. Cykelvägar I framtiden ska man planera cykelvägar så att de är taktilt separerade ifrån gångvägar.

30 Övriga synpunkter Sittplatser: Det bör finnas fler sittplatser längs med cykel-/gångvägar vid västra delen av Nedre Hammaren (med meters mellanrum). Sittplatser som saknar rygg- och/eller armstöd ska förses med sådana. Där det finns flera sittplatser kan det även finnas en sittbänk utan armstöd. Armstöden ska alltid utformas så att de når ända till framkanten av sitsen. Bredvid sittbänken ska det finnas en plats på plan yta för rullator eller barnvagn. Växtlighet: Information om utplanterade perenna växter ska uppdateras och göras om till läsbar, med större bokstäver, relief/punktskrift och placering närmare gångvägen. Hänsyn till allergiker ska alltid finnas med vid val av växter på allmänna platser. Taggiga buskar ska inte planteras längs med gångbanor/vägar. Det ska finnas tydliga rutiner för skötsel av grönska som ska efterföljas. Parkeringar Minst 5 % av den totala mängden av parkeringsplatser ska reserveras för personer med handikapparkeringstillstånd. Det ska inte vara längre än 25 meter till parkeringarna. Handikapparkeringsplatser ska alltid ha såväl vertikal som horisontal markering. Ytor för på-/avstigning ska vara utmärkta.

31 Fysisk tillgänglighet och funktionsnedsättning Rörelsenedsättning Personer med olika typer av rörelsenedsättning drabbas väldigt påtagligt av en otillgänglig fysisk miljö. I värsta fall handlar det om att personen i fråga inte kan ta sig in i en lokal, men oftast handlar det om att ett beroende till omgivningen skapas när det finns hinder som t.ex. trappsteg, trösklar, dörrar och tröga reglage. Synskadade Personer som är synskadade, helt eller delvis, är beroende av att den fysiska miljön är tydlig och att hinder är markerade. Förutom att kontraster på skyltar, mellan text och bakgrund, ska vara bra är ledstråk och tydliga kontraster mellan golv, vägg, och tak åtgärder som underlättar. Rekommendationen på en bra kontrastskillnad är 0,40, enligt NCS-skalan (Natural Color System), där Svart har enheten 0,10 och Vit 0,95. Hörselskadade I den fysiska miljön är det viktigt att bra förutsättningar för kommunikation finns. Det kan innebära att publika utrymmen som reception och konferensmiljöer bör ha hörselslingor för att inte utestänga personer med hörselnedsättning. Tydlighet i informationshänvisningar och i kontakten med människor är speciellt viktigt, eftersom många personer t.ex. använder läppavläsning eller har svenska som andraspråk. Orienteringssvårigheter Många grupper är beroende av en tydlighet i den fysiska miljön, t.ex. personer med olika typer av kognitiva funktionsnedsättningar. Att skapa tydlighet i den fysiska miljön handlar inte bara om att ha en genomtänkt skyltning. Hela miljön ska utformas på ett sätt där olika sektioner av lokalen framträder tydligt t.ex. genom kontraster och möblering. Allergier I offentliga miljöer bör starka parfymer, rökning och askkoppar i byggnadens centrala delar undvikas, parfymfria produkter användas på toaletter och astma och allergiförbundets rekommenderade produkter användas vid lokalstädning. Detta för att inte utestänga personer med olika allergier. Rekommenderade mått I denna bilaga anges några av de mått som rekommenderas för myndigheter. I samband med ombyggnation skall alla rekommenderade mått eftersträvas. Generella mått Manöverdon av olika funktioner: Underkant 0,7 m över golv och minst 0,8 m från hörn eller hinder är ett generellt mått som gäller för t.ex. manöverdon för dörröppnare. Strömbrytare, ringklocka och anropningsknapp

32 placeras med centrum högst 1 m över golv. Kortläsare kan sitta lite högre, 1,1 m 1,2 m beroende på modell. Dörrar Alla dörrar ska ha ett fritt passagemått på minst 0,84 m, vilket uppnås om man har en så kallad K10 dörr. För befintliga dörrar till entréer, samlingslokaler och korridordörrar accepteras 0,8 m. För toaletter som är avsedda för personer med rörelsenedsättning bör minst 0,84 m alltid hållas. Observera att måttet mäts mellan dörrkarm och dörrblad när dörren är öppnad i 90 grader. Undantag är kontorsdörrar i befintliga lokaler där accepteras passagemått 0,76 m. Trösklar ska bara användas om det inte är möjligt att ersätta dem och i sådana fall inte överstiga 2,5 cm och vara avfasade. Den fria ytan framför dörren bör vara minst 1,5 x 1,5 m. Om dörröppnare används ska dörrens öppningsområde markeras. Dörr eller listverk skall kontrastmarkeras så att den skiljer sig från närmast omgivande färger (minst 0,4 enligt NCS skalan). Stora glasytor skall markeras i ögonhöjd 1,4 m 1,6 m. Skyltning Alla skyltar som kan läsas från nära håll ska placeras så att både stående och rullstolsburna kan läsa dem. Minsta rekommenderade texthöjd är 1,5 cm för skyltar som är möjlig att komma nära och placerad i intervallet 1,4-1,6 m. Goda kontraster mellan skyltbotten, text och bakgrund är viktigt, man bör också undvika enbart versaler vid längre ord. Skylten bör vara väl belyst och inte ha en reflekterande yta som t.ex. glas eller liknande. Utemiljö/Parkering 5 % av anläggningens parkering bör vara reserverad parkeringsplats för personer med funktionsnedsättning. Bredden skall vara minst 3,6 m, helst 5 m för att bil med utfälld ramp ska kunna användas. Avståndet till entré bör inte vara mer än 10 m och får inte överskrida 25 m. Underlaget vid parkering och till entré bör vara fast och inte ha en marklutning vid avstigning som överstiger 1:50. Tydlig skyltning av reserverad parkeringsplats är viktigt. Entré Entré skall vara bra skyltad. Marklutning skall vara max 1:50. Entrédörren ska ha ett fritt passagemått på minst 0,84 m (befintlig 0,8 m). Tröskel skall undvikas och om det inte är möjligt att ta bort tröskel ska den vara högst 2,5 cm och avfasad. Rökruta minst 15 m från entré. Ringklocka placeras högst 1 m över mark och minst 0,7 m från hörn. Kortläsare skall vara nåbar från rullstol. Väntrum/Kapprum Alla skall ha lika möjligheter att använda gemensamma utrymmen. En fri yta och passagebredd på 1,5 m skall finnas. Stolar som har cirka 0,45 m sitthöjd och armstöd ska finnas. Många personer som har svårt att resa sig upp önskar en sitthöjd som är cirka 0,7 m. Det skall finnas en sektion där klädkrokar placeras på 1,2 m över golv. Reception Receptionen bör vara synlig från entré, tydligt skyltad och vägen dit markerad med ledstråk. En del av receptionsdisken skall vara nedsänkt till 0,75 m över golv och ha en fri yta under