Energiutredning Lidgatan 2, Piteå

Transkript

1 utredning Lidgatan 2, Piteå

2 Uppdrag: utredning - Lidgatan 2, Piteå Titel på rapport: utredning - Lidgatan 2, Piteå Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Nenet Tomas Danielsson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Magnus Flod, Tyréns AB Erik Åström och Magnus Flod, Tyréns AB Rebecca Thulesson, Tyréns AB Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: Magnus Flod, Tyréns AB Datum: Handlingen granskad av: Rebecca Thulesson, Tyréns AB Datum: Tyréns AB Västra Norrlandsgatan 1B Umeå Besök: Västra Norrlandsgatan 1B Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\ume\256366\E\_Text\Rapport Lidgatan 2.docx Version:

3 Sammanfattning Denna rapport ingår i projektet Testpiloter i praktisk energieffektivisering som drivs av Nenet. Rapporten behandlar energiutredning av fastigheten Lidgatan 2, Piteå. I fastigheten bedrivs kontorsverksamhet av Arbetsförmedlingen och Studiecentrum. Föreslagna energibesparande åtgärder är i första hand belysningseffektivisering, förbättring av klimatskal och förnyelse av mindre delar av uppvärmningssystem. Förslagen har värderats genom LCC-kalkyler. Förslag för belysningsförnyelse avser fastighetens olika områden och lokaler enskilt. Ekonomiskt utfall visar att insatser initialt bör riktas på Studiecentrums klassrum och korridorer, där årliga elanvändningen beräknas kunna sänkas från 1 68 kwh/år till kwh/år, motsvarande en besparing på 8 5 kwh/år (1 ton CO 2 /år). För förbättring av fastighetens klimatsskal föreslås tilläggsisolering på vind och ny fönstertätning. Tillsammans med termostatbyten på radiatorer beräknas dessa åtgärder kunna spara 73 kwh/år (8,7 ton CO 2 /år). Det motsvarar 16 % av årliga genomsnittliga fjärrvärmeanvändningen 46 MWh/år under åren (16)

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Beskrivning av fastigheten Teori och metod Övergripande systembeskrivning Metod Byggnad, installationer (stödsystem) och försörjningssystem Byggnadskonstruktion, klimatskal Fönster Vindsbjälklag Värmesystem Fjärrvärme Radiatorer och vridtermostater Temperatursänkning Motorvärmare Tappvattenssystem Kylssystem (komfortkyla) Ventilationssystem El och belysning Inventering av befintlig belysning Mängd installerad effekt Förslag på förnyelse LCC-kalkyl för belysning Verksamhet och processer Diskussion och slutsats Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Åtgärdsförslag, nya tätningslister. LCC-kalkyl Åtgärdsförslag, tilläggsisolering vind. LCC-kalkyl Åtgärdsförslag, byte av termostater. LCC-kalkyl Åtgärdsförslag, temperatursänkning. LCC-kalkyl LCC-kalkyl, belysning. Ventilation, översikt (16)

5 1 Bakgrund 1.1 Beskrivning av fastigheten Fastigheten Lidgatan 2, Piteå, består av tre sammanhängande huskroppar med två entréer mellan. Benämningen är hus A, B och C. Hus A är en envåningsbyggnad, övriga är tvåvåningsbyggnader. Källare finns i samtliga delar. Maskinutrymme är byggt ovanpå tvåvåningsdelarna. Fastighetsytan är totalt 4421 m 2. Figur 1.1 Planvy som visar fastigheten med framsidan uppåt i bild, där hus A ligger till höger på bilden, hus B i mitten och hus C till vänster. Fastigheten inrymmer två verksamheter; Arbetsförmedlingen i hus A och B, samt Studiecentrum i hus B och C. Verksamhet bedrivs i två plan samt källarplan. Figur 1.2 illustrerar byggnadstyperna. Figur 1.2 Bilden visar fasad för lågbyggda delen till vänster och tvåvåningsdelarna till höger. O:\ume\256366\E\_Text\Rapport Lidgatan 2.docx Version:

6 2 Teori och metod 2.1 Övergripande systembeskrivning I en fastighet som denna betraktas energiflöden i form av värme och el. Fastigheten ses som ett system där väggar, golv och tak bildar systemgräns mot omgivande världen. Det tydliggörs med hjälp av figur 2 nedan. Figur 2 flöden i fastigheten. Pilarnas färger visar om energin tillförs eller avgår fastigheten. Röda pilar visar energi som tillförs systemet (dvs fastigheten) i form av värme. Grön pil indikerar tillförd el. Blå pilar visar energi som avgår från fastigheten, alltså det vi kallar systemets värmeförluster. Orange pil indikerar tillförd energiåtervinning, då sådan förutsätts finnas i ventilationssystemet. Apparater och belysning avger också värme. Normalt kallas även detta värmeförluster. Det är önskvärt att de är så små som möjligt eftersom det betyder att utrustningen är energieffektiv. När fastigheten som helhet ska betraktas måste vi dock räkna värmeförlusterna från apparater och belysning som ett värmetillskott, därför är de röda i figuren. Per definition är fastigheten är ett så kallat system i balans eftersom inomhustemperaturen ska vara konstant. Då måste tillförd energi (röd) hela tiden vara lika stor som avgående energi (blå). Vi förstår detta genom ett exempel: Det är vanligt att äldre belysningskällor ersätts med LEDbelysning för ett energieffektivare belysningssystem, vilket i det här fallet medför att lägre värmeavgivning. Följden blir att fastighetens totala tillförda värmeenergi minskar. Finns det då någon poäng med att energieffektivisera elanvändningen om det betyder att även värmeavgivningen minskar? För att veta det betraktas fastigheten ur systemperspektiv. Därtill beaktas även energitillförseln utifrån. 2.2 Metod Observation av fastigheten har gjorts vid platsbesök, inklusive fotografering, inventering samt insamling av data och dokumentation. Dialog med fastighetsskötare och hyresgäster har gett uppgifter om funktioner och tips på objekt som bör observeras. I rapporten har förändringsförslag lämnats och belysts med LCC-kalkyler (16)

7 3 Byggnad, installationer (stödsystem) och försörjningssystem 3.1 Byggnadskonstruktion, klimatskal Fönster Fönstren är huvudsakligen två- och treglas fönster. Vid platsbesöket observerades att flera av de öppningsbara fönstren har dåliga tätningslister. Platsbesök genomfördes vid utomhustemperatur 8 C och inomhustemperatur 2-22 C. Redan vid denna moderata temperaturskillnad ca T=12 C kändes kalldrag runt fönsterkanter på fastighetens framsida. Dåliga tätningslister gör att rummen kyls ned fortare. Kalldrag blir ännu mer påtagligt under vinterhalvåret med motsvarande upp till T=4 C eller mer. Byte/komplettering av tätningslister är en snabb, enkel och i sammanhanget billig åtgärd som kan sänka läckförluster och uppvärmningsbehov, undvika kalldrag och förbättra inomhusklimatet. Komplettering av samtliga fönster med nya hela tätningslister har en besparingspotential motsvarande upp till 8 % av totala värmebehovet per år enligt SWETICs 1 rekommendationer för energisparåtgärder. Om samtliga tätningslister till öppningsbara fönster i fastigheten byts (uppskattad längd 755 m list) bedöms värmebehovet minska med 5 %, vilket medför en årlig energibesparing på 23 kwh, motsvarande ca 2,7 ton CO 2. Det är en kostnadseffektiv åtgärd som ger en vinst på ca 6 SEK på 1 år. Se bilaga 1 för kostnadskalkyl Vindsbjälklag Underlag från tidigare platsbesök visar att isolering på en del av vinden utgörs av spån. Det överensstämmer med gängse byggmetoder som var gällande under de årtal en del av fastigheten uppfördes. Utförd LCC-kalkyl baseras på att denna del av fastigheten tilläggsisoleras. Takvinden kan tilläggsisoleras med 3 cm lösull. Det skulle göra att det befintliga u-värdet, uppskattat till om,4 W/(m²K), förbättras till,11 W/(m²K). Arean som går att tilläggsisolera uppskattas till 655 m 2. Detta innebär en årlig energibesparing på ca 27 kwh vilket motsvarar ca 3,2 ton CO 2. Detta är en kostnadseffektiv åtgärd som ger en vinst på ca 3 SEK på 3 år. Se bilaga 2 för kostnadskalkyl. 1 SWETIC är en branschorganisation för medlemsföretag som bl.a. utför energideklarationer (16)

8 Figur 3.1 Befintligt isolering på vindsutrymme. 3.2 Värmesystem Fjärrvärme Fastigheten värms upp med fjärrvärme. Värmeväxlarsystemet sitter i källaren. Via cirkulationspumpar distribueras varmvatten ut till lokalernas vattenburna radiatorer. Förbrukningshistorik från fjärrvärmeleverantören (Pite ) har sammanställts i tabell 3.1. Genomsnittliga uppvärmningsleveransen blir baserat på nedanstående 46 MWh per år. Tabell 3.1 Förbrukningshistorik av fjärrvärme, sammanställt från leverantörens underlag Tot A-hus 246,2 265,3 312,4 261,3 284,9 229,4 283,1 1882,6 [MWh] B-hus 186,8 181,1 187,3 19,2 223,5 169,8 196,4 1335,1 [MWh] Tot 433, 446,4 499,7 451,5 58,4 399,2 479,5 3217,7 [MWh] Även belysningen ger ett betydande bidrag till uppvärmningen. I LCC-kalkylen utläses och summeras att befintlig belysning beräknas använda 5 kwh/år. Belysningseffektivisering kan enligt LCC-kalkylen minska detta till 17 3 kwh. Om värmeförlusterna antas vara 9 % ger det att belysningen i nuläget bidrar med 45 kwh/år till fastighetens uppvärmning. Vid en totalförnyelse av belysningen skulle dess energianvändning bli 15 6 kwh/år, dvs en differens på 3 4 kwh/år eller motsvarande ca 7 % av beloppet på genomsnittliga årliga fjärrvärmeleveransen Radiatorer och vridtermostater Antalet radiatorer i fastigheten uppskattas efter platsbesök till 185 st. Radiatorerna styrs manuellt med vridtermostat, se exempel i figur 3.2. De befintliga termostaterna är gamla och ineffektiva avseende styrningen. Det ger en högre energianvändning än vad som skulle behöva (16)

9 vara fallet. Driftpersonal anger att termostaterna ofta fastnar i ett läge och att de behöver tillkallas för att ändra läget med hjälp av verktyg. Generellt för termostater är att skillnaden mellan den temperatur som gäller vid på- och avslag förändras över tid och att mätare i gamla termostater inte har samma precision som i modernare och effektivare termostater. Med en modernare termostat kan det skilja två grader från det att den slår från och till värmen igen, medan det i en gammal termostat kan skilja upp till åtta grader. Detta kan medföra att temperaturen i rummen varierar mycket. Med ett bra styrsystem för radiatorerna kan enligt myndigheten upp till 1 % sparas i uppvärmningskostnader. Rekommenderade system är sådana där varje radiator styrs för sig själv, i stället för ett centralt styrt system. Det anses ge bättre lönsamhet då olika rum behöver olika temperatur för att kännas behagliga att vistas i. Elektroniskt utformade styrsystem kostar mer vid inköp men ger bättre energibesparing. Byte av termostater anges alltså kunna minska uppvärmningsbehovet med upp till 1 % och med förutsättningen att vinsten blir 5 %, är detta en ändå en kostnadseffektiv åtgärd som genererar en årlig energibesparing på 23 kwh. Det motsvarar ca 2,7 ton CO 2 och en vinst på ca 1 SEK på 2 år. Se bilaga 3 för kostnadskalkyl. Figur 3.2 Befintlig vridtermostat på radiator Temperatursänkning Vid sänkning av inomhustemperaturen 1 C bedöms uppvärmningsbehovet kunna minska med 3 %. Det ger en årlig energibesparing på 13 8 kwh, motsvarande ca 1,6 ton CO 2 och en vinst på ca 8 SEK på 1 år. Se bilaga 4 för kostnadskalkyl. Det är dock en avvikelse från uppdragets ursprungliga förutsättningar i den meningen att inomhusklimatet inte är bibehållet Motorvärmare (Kommentar: Stycke behålls av informativt intresse. Uppgift efter skriven rapport ger att utrustning för periodisk distribution finns installerad. Det kan eventuellt också finnas motiv att ersätta denna med annan lösning.) Befintliga motorvärmare består av enkelt uttag och säkring, se figur 3.2. Montage av tidsstyrning i respektive stolpe kan procentuellt sett ge en betydande sänkning av energianvändningen. För att värdera i absolut siffra behöver några grova antaganden göras. Antag följande: 25 bilar parkerar 8,5 timmar/dag, motorvärmare används 16 veckor per år (från 15 nov till 15 mars), 5 dagar i veckan, hälften av bilarna har endast motorvärmare (5 W), övriga även kupévärmare (5+12 W). Om samtliga står anslutna till motorvärmaruttag hela (16)

10 dagen motsvarar det en befintlig elanvändning av 18 7 kwh/år. Om tidsstyrning begränsar tiden till i genomsnitt 2 timmar per tillfälle sänks användningen till ca 23 %, dvs 4 3 kwh/år. Det är en årlig besparing på 14 4 kwh, motsvarande 1,7 ton CO 2. Här bör dock noteras att ingen kontroll gjordes vid platsbesök ifall annan energisparande åtgärd är vidtagen, exempelvis periodisk distribution genom pulserande spänningssättning. Figur 3.2 Befintligt motorvärmaruttag 3.3 Tappvattenssystem Vid platsbesök noterades att befintliga blandare i köksutrymmen och på toaletter är manuella. Byte av äldre toaletter rekommenderas för att minska vattenanvändningen. En sådan åtgärd är svår att beräkna kostnadseffektivitet på eftersom det beror på hur mycket vatten som används vid respektive källa. 3.4 Kylssystem (komfortkyla) Fastigheten har inget system för fjärrkyla. Lokala system finns. I ett grupprum i B-huset finns ett kylsystem dedikerat för rummet. Effekten anges enligt märkplåt till 6 W, vilket är att anse försumbart i sammanhanget av analys för byggnadens totala energianvändning. Arbetsförmedlingen har sin verksamhet bl.a. ett större rum på fastighetens solsida. Sommartid används där en mindre, flyttbar kylluftsanläggning. Idag finns ingen kanal/anslutning för frånluften (varmluft), utan anläggningen ställs intill en uppställd ytterdörr där frånluften blåses ut. En öppen ytterdörr ger som följd naturlig konvektion eftersom kall luft tillåts läcka ut och varm in. Detta ger en dålig verkningsgrad; det är svårt att bedöma hur stor påverkan är men det skapar förstås högre mervärde för kunden om anläggingen kompletteras med dedikerad frånluftslösning så att omsatt elenergi genererar ytterligare sänkning av temperaturen. (Kommentar: Åtgärd enligt ovanstående stycke är utförd sedan platsbesöket utfördes.) 3.5 Ventilationssystem Ventilationsutrustning såsom fläktmotorer och roterande värmeväxlare är installerat på vindsutrymmen och i källare. En översikt finns uppritad i bilaga 6. Figur 3.3 illustrerar en del av anläggningen. Delar av systemet renoverades för två år sedan då motorer byttes och styrningar för jämnare lufttillförsel installerades. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) har utförts med endast mindre anmärkningar (16)

11 Ventilationen är av typ mekanisk med återvinning. Flöden regleras efter utomhuslufttemperatur. Driftstyrningen är inställd så att ventilationen är tillslagen vardagar kl och lördagar , övrig tid frånslagen. Figur 3.3 Ventilation för hus A. Denna del är renoverad sedan två år tillbaka. 3.6 El och belysning Inventering av befintlig belysning Befintliga belysning består till stor del av gamla armaturer med T8 lysrör eller glödlampor med E27-sockel. Idag tänds och släcks all belysningen manuellt. Ett rimligt antagande är därför att belysningen är tänd mer än nödvändigt. Toaletterna har nya rörelsedetektorer inkopplade för belysningen, där belysningen tänds när man kommer in i rummet och släcks efter inställd tid när den inte känner av rörelser längre. I arbetsförmedlingens lokaler finns i dag äldre armaturer som både är infällda och utanpåliggande monterade, med kompakta lysrör. Kontaktskena för spotlights är uppsatta för punktbelysning mot informationstavlor mm. Kontoren har gamla nedpendlade plåtarmaturer med T8-lysrör. Tändning och släckning sker manuellt genom via trycknapp eller ett snöre kopplat till brytare i armaturen. Vid entrén finns det en kapslad central med automatsäkringar som både tänder och släcker resterande rum. Inne i cafeteriadelen så finns en vanlig traditionell strömbrytare för att tänd och släck, vilken enbart släcker belysningen i cafeterian. I Studiecentrum har de flesta kontor bytt armaturer från T8 lysrör till modernare armaturer med T5-lysrör. Kontoren har vanliga strömbrytare vid dörren där personalen tänder och släcker belysningen när de kommer, respektive går hem för dagen. I korridorerna finns gamla plåtarmaturer utan reflektor på många ställen. Det finns även uppsatt armaturer med G23- sockel för kompaktlysrör med en strömbrytare för tänd och släck i slutet av korridoren. I fastighetens källare finns en (tidigare) gym-del där det sitter plafonder med glödlampor i taket. Belysningen inne i bastun är halogen-spotlights. Rummen tänds och släcks genom att trycka på strömbrytaren manuellt. Samlingssalen i källaren har en kontrollpanel som styr belysningens olika armaturer. Flera armaturer har lysrör av typ T4, vilka är ovanliga och dyra vid inköp på grund av att det inte finns som standardutbud på en genomsnittlig grossisthylla. I ledräckena sitter armaturer med T8-lysrör som lyser upp trapporna på sidorna. I taket finns det plåtarmaturer med T8-lysrör samt runda glödlamparmaturer med E27-sockel (16)

12 I korridoren nere i källaren är det runda armaturer med E27-sockel. De gamla ljuskällorna som är glödlampor byts succesivt ut till LED-lampor. Strömbrytaren sitter vid trappuppgången och tändningen har en trappfunktion, vilket betyder att man kan tända och släcka på två olika ställen av lokalen Mängd installerad effekt Belysningen inventerades vid platsbesök. I tabell 3.2 nedan anges uppskattad storlek på installerad effekt samt hur stor den kan bli vid en förnyelse. Mer information om förnyelse följer under kommande punkter. Tabell 3.2 Tabellen visar uppskattad storlek på installerad effekt och framtida effekt vid förnyelse enligt de givna förslagen. Plats Befintlig belysning [W] Ny belysning [W] Arbetsförmedlingen Entré 1 62 Kontor 36x47= x47=134 Kartläggn.pl Huvudentré Cafeteria Del-total Studiecentrum Entré Kontor 36x16=576 22x16=352 Klassrum 12 6 Korridor Del-total Trapphus/Källare 1 6 Aula Fasadbel TOTAL Ekvivalent 1,7 W/m 2 5, W/m Förslag på förnyelse Kostnadsbesparing för belysning ligger dels i energieffektivare ljuskällor och armaturer, dels i att undvika bort onödig belysningstid. Av dessa ligger största potentiella energibesparingen i effektiviserad elanvändning (16)

13 Som uppskattning kan med dagens belysningssystem sparas upp till 6 % av energianvändningen om T5-lysrör ersätter system som är 1-15 år gamla. Med LED-armaturer kan man spara upp till 8 %. På många ställen där armaturen har E27-sockel bör man byta till LED-lampor för att sänka energianvändningen. Corridor-funktion V2 är ett smartdriftdon med funktionen att armaturerna lyser 1 % vid persons närvaro i lokalen och går ner till 1 % vid frånvaro, dock släcks ljuset aldrig helt. Med en tillvald smart plug som går att koppla in på driftdonet kan ytterligare två profiler användas. Funktionen blir densamma som ovan nämnda med tillägget att ljuset släcks helt om man är borta längre än 1 min eller 3 min, beroende på vald smart plug. Denna funktion är bra om någon glömmer att släcka vid hemgång samt även lämplig i arkivrummen. I kontorslokalerna kan man använda en armatur som heter Decoline Ice, som har en SmartDIM sensor inbyggd för maximal energibesparing. Den känner av hur mycket ljus som inkommer genom fönstret och anpassar ljusstyrkan efter dagsljuset. Vidare känner den av närvaro och har en manuell dimfunktion via dragsnöre i armaturen för att manuellt kunna ställa in den ljusstyrka som känns behaglig för arbetsmiljön. Gällande klassrummen har Elektroskandia en armatur som heter Bloks. Den kan väljas med två olika ljuskällor; T5 lysrör eller LED. Bloks har ett skolkoncept innehållande nio stycken armaturer och två stycken armaturer som lyser mot Whiteboard-tavlan. Även den har dagsljuskontroll för mer energisnål belysning. Det systemet kommer färdigprogrammerat från leverantör. Vill man programmera själv måste en IR idim sändare typ 34 köpas till. För ytterligare information, se LCC-kalkyl i bilaga LCC-kalkyl för belysning En livscykelanalys har gjorts för hur befintliga belysningssystem förhåller sig till en förnyelse omfattande ny styrning och nya armaturer med T5- eller LED-ljuskällor, se vidare bilaga 5. Den mall som använts är Ekonomisk utvärdering av belysningssystem, Livscykelanalys enligt riktlinjer från Statens myndighet. Tabell 3.3 sammanfattar bilaga 5 med avseende på det ekonomiska utfallet av förnyelsealternativ. Belysningen har beräknats separat för olika områden (rum, kontor, etc.) samt över en 2-årsperiod med en alternativ årlig energiprisökning av 1 %, 5 % respektive 12 %. Där mer än en rad är angiven per område i tabell 3.3 så finns flera belysningstyper inom området, såsom arbetsplatsbelysningen och takbelysning, de kallas då bel. 1, bel. 2, etc. Om flera förnyelsealternativ finns för ett område har de indikerats som alt. A, alt. B, etc. Enligt bilaga 5 beräknas befintlig belysning använda 5 kwh/år. Vid en total belysningseffektivisering kan detta enligt LLC-kalkylen minskas till 17 3 kwh. Det skulle ge årlig sänkning med 32 7 kwh, motsvarande 3,8 ton CO (16)

14 Tabell 3.3 Sammanfattning av ekonomiskt utfall [SEK] för föreslagna förnyelsealternativ i bilaga 5. OMRÅDE Årlig energiprisökning Arbetsförmedlingen index 1 % 5 % 12 % Entré/Reception Huvudentré Bel Bel Kontor (per st) Alt. A Alt. B Alt. C Kartläggningsplats Bel Bel Cafeteria Bel Bel Studiecentrum Entré Kontor (per st) Alt. A Alt. B Alt. C Klassrum Alt. A Alt. B Korridor Bel. 1, Alt. A Bel. 1, Alt. B Bel. 2, Alt. A Bel. 2, Alt. B Källare Gym Aula Bel Bel Bel Utomhus Fasadbelysning (16)

15 3.6.5 Verksamhet och processer I fastigheten bedrivs kontorsverksamhet. Där finns till verksamheten hörande datorer, dockningsstationer, bildskärmar och skrivare. Personalen anger att datorerna stängs av vid dagens slut. Köksutrustning omfattande spis, kylskåp och kaffemaskin finns i två separata personalutrymmen. I övrigt finns inga tungt el- eller värmekrävande installationer, maskiner eller apparater. Figur 3.4 I fastigheten bedrivs kontorsverksamhet. Personalutrymmena innehåller köksutrustning enligt normal standard (16)

16 4 Diskussion och slutsats besparande åtgärder som föreslås är belysningseffektivisering, förbättring av klimatskal och förnyelse av mindre delar av uppvärmningssystem. Belysningsförnyelse kan, totalt sett, minska belysningens elanvändning med 65 % enligt utförd LCC-kalkyl. Det kan uppgå till 8 % på enskilda områden, beroende på vilken typ av befintlig belysning som ersätts och vilken ny som väljs. I tabell 3.3 syns att lönsamheten för en områdesförnyelse (delinvestering) till stor del beror på hur priset på el kommer att utvecklas de närmaste 2 åren. Generellt är flertalet områdesförnyelser lönsamma vid 12 % ökning och ca hälften vid 5 % ökning. Resultatet i tabell 3.3 antyder att förnyelse initialt ska inriktas på Studiecentrums korridorer och klassrum, vilket beräknas vara lönsamt redan vid lägst prisutveckling. Om endast dessa två områden (posterna som visar positivt utfall) skulle förnyas så skulle enligt LCC-kalkylen årliga elanvändningen för detta område sänkas från 1 68 kwh/år till kwh/år, dvs en besparing på 8 5 kwh/år, motsvarande 1 ton CO 2 /år. Fastighetens klimatsskal kan förbättras genom tilläggsisolering och ny fönstertätning. LLCkalkyl anger en besparingspotential på 27 kwh/år för tilläggsisolering och 23 kwh/år för fönstertätning. Termostatbyten på radiatorer beräknas kunna spara 23 kwh/år. Fönstertätning bör ha relativt kort återbetalningstid. Övriga åtgärder har längre återbetalningstid, men är enligt LCC-kalkyl lönsamma på sikt. besparingarna för posterna i detta stycke blir sammanlagt 73 kwh/år (8,7 ton CO 2 /år) och motsvarar 16 % av årliga genomsnittliga fjärrvärmeleveransen 46 MWh/år. Enligt resonemanget i kapitel 2 om övergripande systembeskrivning sades att minskad elanvändning genom effektivare belysning ger lägre värmegenerering (normalt benämnt som förluster). Besparingen är 8 5 kwh el per år. Genomsnittliga värmeförlusterna antogs tidigare vara 9 %, så fjärrvärmen ska kompensera 7 65 kwh/år. Fjärrvärmebesparingen blir då netto =65 35 kwh/år (7,7 ton CO 2 /år). Om belysningseffektiviseringarnas ekonomiska lönsamhet beror av osäkert energipris, så är dess miljövinst desto klarare. Även om, som en tänkt ytterlighet, inga förbättringar av klimatskal skulle göras och effektivare belysning skulle behöva kompenseras med något högre fjärrvärmeanvändning så är det ändå ett bättre alternativ. Pite som är fastighetens fjärrvärmeleverantör anger att 95 % av deras energibehov i det centrala fjärrvärmenätet utgörs av spillvärme från miljövänliga processer i lokala företag inom produktionsindustri. Därtill är el som energislag av högre exergi än fjärrvärme, vilket är ett mått på dess användbarhet. I korthet kan det sammanfattas som att spillvärme bör nyttjas för uppvärmningsändamål där så är möjligt, medan el bör nyttjas för processer som kräver det. Ventilationssystemet är till viss del nyligen renoverat. Eventuellt fortsatt arbete kan ägnas åt analys av effektiviseringspotential för återstående delar och systemet som helhet (16)

17 Bilaga 1. Åtgärdsförslag, nya tätningslister LCC- kalkyl. Nya tätningslister Kalkylperiod 1 år skostnad: Kalkylränta 6 % Nya tätningslister 1 SEK/m prisökning 3 % Inkl. jobb med bytet pris,7 SEK Nusummefaktor 8,53 SIS sid 43 Omkrets fönster 755 m Nuvarande förbrukning 46 kwh/år Ny förbrukning 437 kwh/år Vinst SEK (1 år) Årlig energibesparing 23 kwh Lönsamt

18 Bilaga 2. Åtgärdsförslag, tilläggsisolering av vind LCC- kalkyl. Tilläggsisolering av vind Kalkylperiod 3 år skostnader: Kalkylränta 6 % Tilläggsisolering 3 mm 95 SEK/m 2 prisökning 3 % Arbetskostnad 25 SEK/m 2 Gradtimmar st pris,7 SEK Nusummefaktor 19,6 Tabell 3-1 Takarea 655 m 2 SIS sidan 43 U-värde bef,4 W/m 2 K U-värde nytt,11 W/m 2 K R (tilläggsisolering) 7 m 2 *K/W Tabell 4-1 SIS handbok sidan 58 LCC nuläget Trans. Förluster kwh/år kostnader kr (3 år) LCC efter åtgärd Trans. Förluster kwh/år kostnader SEK (3 år) skostnader 78 6 SEK Summa kostnader SEK Vinst SEK (3 år) Årlig energibesparing kwh Besparning per m SEK/m 2 (3 år) Lönsamt

19 Bilaga 3. Åtgärdsförslag, byte av termostater LCC- kalkyl. Injustering och nya termostater Kalkylperiod 2 år skostnad: Kalkylränta 6 % Nya termostater 895 SEK/st prisökning 3 % Inkl. jobb och justering pris,7 SEK Nusummefaktor 14,88 SIS sid 43 Antal termostater 158 st Nuvarande förbrukning 46 kwh/år Ny förbrukning 437 kwh/år Vinst SEK (2 år) Årlig energibesparing 23 kwh Lönsamt

20 Bilaga 4. Åtgärdsförslag, temperatursänkning LCC- kalkyl. Sänkning av inomhustemperatur Kalkylperiod 1 år skostnad: Kalkylränta 6 % Personalkostnad 1 SEK prisökning 3 % pris,7 SEK Nusummefaktor,97 SIS sid 43 Ny förbrukning 46 kwh/år Förbättrad förbrukning kwh/år Vinst 9 37 SEK Årlig energibesparing 13 8 kwh Besparning 8 37 SEK/år Lönsamt

21 Version PROJEKT: Belysningsutredning inom testpilotprojektet - Lidgatan 2, Piteå DATUM/HANDLÄGGARE: /Erik Åström och Magnus Flod PROJEKTNUMMER: Ekonomisk utvärdering av belysningssystem Livscykelanalys enligt riktlinjer från Statens myndighet Förutsättningar Tid kalkylen omfattar år 2 Årlig real ränta (procent) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 1% Årlig prisökning för ljuskällorutöver inflationen (procent) % % % % Armaturtyp Rund Kompakt lysrör Rax 15U LED Halogen spotskena 2W lampa Spotl Led 25GR LP INVESTERINGSKOSTNADER Armaturer Befintlig Elektroskandia E7459 Fabrikat/namn Befintliga Elektroskandia E Antal armaturer st á-pris kr/st Armaturkostnad total kr Antal lysrör/lampor per armatur st Lysrörens/lampornas effekt (W) W/st ,5 Effekt/ljuskälla inkl. driftförluster W á-pris (per lysrör) kr/st 12 6 Ljuskällekostnad total kr Installation Material- och arbetskostnader/arm kr 4 2 Styr- och reglerutrustning kr 2 15 Övrigt kr Installationskostnader kr S:A INVESTERINGSKOSTNAD kr DRIFTSKOSTNADER Rund Kompakt lysrör Rax 15U LED Halogen spotskena 2W lampa Spotl Led 25GR LP kostnader Installerad effekt inkl. driftdonsförluster W Parasitisk effekt W Drifttid h/år Typ av styrning (Ingen, Manuell, Närvaro, Dagsljus) Ingen Närvaro, Dagsljus Manuell Närvaro,dagsljus Reduceringsfaktor 1,,6 1,,6 användning / år kwh/år Elpris kr/kwh,71,71,71,71 Driftskostnad / år kr/år Beräkningsfaktor 1 14,13 14,13 14,13 14,13 Nuvärde energikostnader kr Ljuskällekostnader - inkl byte Ljuskällans livslängd h Utbytesintervall år 3,85 29,69 3,85 32,5 Utbyteskostnad / st kr Beräkningsfaktor 2 3,63, 3,63, Nuvärde ljuskällekostnader kr skostnader skostnad per armatur kr/st Drifttid mellan underhåll h sintervall år 3,85 29,69 3,85 32,5 Beräkningsfaktor 3 8,2, 8,2, Nuvärde underhållskostnad kr S:A DRIFTSKOSTNADER TOTAL KOSTNAD (NUVÄRDE) kr Differens mot befintlig EJ LÖNSAMT EJ LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 5% EJ LÖNSAMT EJ LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 12% LÖNSAMT EJ LÖNSAMT HuvudEntre Arbetsförmedling

22 45 Total kostnad (nuvärde) 1% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Rund Kompakt lysrör Rax 15U LED Halogen spotskena 2W lampa Spotl Led 25GR LP Total kostnad (nuvärde) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Rund Kompakt lysrör Rax 15U LED Halogen spotskena 2W lampa Spotl Led 25GR LP Total kostnad (nuvärde) 12% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Rund Kompakt lysrör Rax 15U LED Halogen spotskena 2W lampa Spotl Led 25GR LP HuvudEntre Arbetsförmedling

23 Ekonomisk utvärdering av belysningssystem Livscykelanalys enligt riktlinjer från Statens myndighet Version PROJEKT: Belysningsutredning inom testpilotprojektet - Lidgatan 2, Piteå DATUM/HANDLÄGGARE: /Erik Åström och Magnus Flod PROJEKTNUMMER: p Förutsättningar Tid kalkylen omfattar år 2 Årlig real ränta (procent) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 1% Årlig prisökning för ljuskällorutöver inflationen (procent) % % Armaturtyp Rund Kompakt lysrör Rax 15U LED INVESTERINGSKOSTNADER Armaturer Fabrikat/namn Befintliga Elektroskandia E Antal armaturer st 2 2 á-pris kr/st 217 Armaturkostnad total kr 43 4 Antal lysrör/lampor per armatur st 1 1 Lysrörens/lampornas effekt (W) W/st 4 28 Effekt/ljuskälla inkl. driftförluster W 5 31 á-pris (per lysrör) kr/st 12 Ljuskällekostnad total kr 24 Installation Material- och arbetskostnader/arm kr 4 Styr- och reglerutrustning kr 2 Övrigt kr Installationskostnader kr 1 S:A INVESTERINGSKOSTNAD kr DRIFTSKOSTNADER Rund Kompakt lysrör Rax 15U LED kostnader Installerad effekt inkl. driftdonsförluster W 1 62 Parasitisk effekt W Drifttid h/år Typ av styrning (Ingen, Manuell, Närvaro, Dagsljus) Ingen Närvaro, Dagsljus Reduceringsfaktor 1,,6 användning / år kwh/år Elpris kr/kwh,71,71 Driftskostnad / år kr/år Beräkningsfaktor 1 14,13 14,13 Nuvärde energikostnader kr Ljuskällekostnader - inkl byte Ljuskällans livslängd h 1 5 Utbytesintervall år 3,85 29,69 Utbyteskostnad / st kr 5 5 Beräkningsfaktor 2 3,63, Nuvärde ljuskällekostnader kr skostnader skostnad per armatur kr/st 5 5 Drifttid mellan underhåll h 1 5 sintervall år 3,85 29,69 Beräkningsfaktor 3 8,2, Nuvärde underhållskostnad kr 8 19 S:A DRIFTSKOSTNADER TOTAL KOSTNAD (NUVÄRDE) kr Differens mot befintlig EJ LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 5% LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 12% LÖNSAMT Arbetsför. Entre_Reception

24 Total kostnad (nuvärde) 1% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Rund Kompakt lysrör Rax 15U LED Total kostnad (nuvärde) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Rund Kompakt lysrör Rax 15U LED 12 Total kostnad (nuvärde) 12% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Rund Kompakt lysrör Rax 15U LED Arbetsför. Entre_Reception

25 Ekonomisk utvärdering av belysningssystem Livscykelanalys enligt riktlinjer från Statens myndighet Version PROJEKT: Belysningsutredning inom testpilotprojektet -Lidgatan 2, Piteå DATUM/HANDLÄGGARE: /Erik Åström och Magnus Flod PROJEKTNUMMER: Förutsättningar Tid kalkylen omfattar år 2 Årlig real ränta (procent) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 1% Årlig prisökning för ljuskällorutöver inflationen (procent) % % % % Armaturtyp Befintlig Kompakt lysrör Halogen spotskena 2W lampa Rax 2 Led Spotl Led 25GR LP INVESTERINGSKOSTNADER Armaturer Befintlig Befintlig Elektroskandia E Elektroskandia E7459 Fabrikat/namn Antal armaturer st á-pris kr/st 3 59 Armaturkostnad total kr Antal lysrör/lampor per armatur st Lysrörens/lampornas effekt (W) W/st ,5 Effekt/ljuskälla inkl. driftförluster W á-pris (per lysrör) kr/st Ljuskällekostnad total kr Installation Material- och arbetskostnader/arm kr 4 2 Styr- och reglerutrustning kr Övrigt kr Installationskostnader kr S:A INVESTERINGSKOSTNAD kr DRIFTSKOSTNADER Befintlig Kompakt lysrör Halogen spotskena 2W lampa Rax 2 Led Spotl Led 25GR LP kostnader Installerad effekt inkl. driftdonsförluster W Parasitisk effekt W Drifttid h/år Typ av styrning (Ingen, Manuell, Närvaro, Dagsljus) Manuell Manuell Närvaro,dagsljus Närvaro,dagsljus Reduceringsfaktor 1, 1,,6,6 användning / år kwh/år Elpris kr/kwh,71,71,71,71 Driftskostnad / år kr/år Beräkningsfaktor 1 14,13 14,13 14,13 14,13 Nuvärde energikostnader kr Ljuskällekostnader - inkl byte Ljuskällans livslängd h Utbytesintervall år 3,85 3,85 32,5 32,5 Utbyteskostnad / st kr Beräkningsfaktor 2 3,63 3,63,, Nuvärde ljuskällekostnader kr skostnader skostnad per armatur kr/st Drifttid mellan underhåll h sintervall år 3,85 3,85 32,5 32,5 Beräkningsfaktor 3 8,2 8,2,, Nuvärde underhållskostnad kr S:A DRIFTSKOSTNADER TOTAL KOSTNAD (NUVÄRDE) kr Differens mot befintlig EJ LÖNSAMT EJ LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 5% EJ LÖNSAMT EJ LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 12% LÖNSAMT EJ LÖNSAMT

26 Total kostnad (nuvärde) 1% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Phillips TL-M Rs-sper 8 LED T5-Armatur Total kostnad (nuvärde) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Phillips TL-M Rs-sper 8 LED T5-Armatur Total kostnad (nuvärde) 12% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Phillips TL-M Rs-sper 8 LED T5-Armatur

27 Ekonomisk utvärdering av belysningssystem Livscykelanalys enligt riktlinjer från Statens myndighet Version PROJEKT: Lidgatan 2, Piteå DATUM/HANDLÄGGARE: /Erik Åström och Magnus Flod PROJEKTNUMMER: Förutsättningar Tid kalkylen omfattar år 2 Årlig real ränta (procent) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 1% Årlig prisökning för ljuskällorutöver inflationen (procent) % % % % Armaturtyp Bef. Lysrörarmatur T8 Decoline Ice T5 Cirrus LED Sense LED INVESTERINGSKOSTNADER Armaturer Fabrikat/namn Befintliga Elektroskandia E Elektroskandia E71441 Elektroskandia E715 Antal armaturer st á-pris kr/st Armaturkostnad total kr Antal lysrör/lampor per armatur st Lysrörens/lampornas effekt (W) W/st Effekt/ljuskälla inkl. driftförluster W á-pris (per lysrör) kr/st 8 Ljuskällekostnad total kr 32 Installation Material- och arbetskostnader/arm kr Styr- och reglerutrustning kr 25 Övrigt kr Installationskostnader kr S:A INVESTERINGSKOSTNAD kr DRIFTSKOSTNADER Bef. Lysrörarmatur T8 Decoline Ice T5 Cirrus LED Sense LED kostnader Installerad effekt inkl. driftdonsförluster W Parasitisk effekt W Drifttid h/år Typ av styrning (Ingen, Manuell, Närvaro, Dagsljus) Närvaro,dagsljus Närvaro,Dagsljus Närvaro,Dagsljus Reduceringsfaktor,8,6,6,6 användning / år kwh/år Elpris kr/kwh,71,71,71,71 Driftskostnad / år kr/år Beräkningsfaktor 1 14,13 14,13 14,13 14,13 Nuvärde energikostnader kr Ljuskällekostnader - inkl byte Ljuskällans livslängd h Utbytesintervall år 4,81 16,3 32,5 32,5 Utbyteskostnad / st kr Beräkningsfaktor 2 2,98 1,,, Nuvärde ljuskällekostnader kr skostnader skostnad per armatur kr/st Drifttid mellan underhåll h sintervall år 4,81 16,3 32,5 32,5 Beräkningsfaktor 3 6,33 1,,, Nuvärde underhållskostnad kr S:A DRIFTSKOSTNADER TOTAL KOSTNAD (NUVÄRDE) kr Differens mot befintlig EJ LÖNSAMT EJ LÖNSAMT EJ LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 5% EJ LÖNSAMT EJ LÖNSAMT EJ LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 12% LÖNSAMT LÖNSAMT LÖNSAMT Kontor Arbetsförmedling

28 16 Total kostnad (nuvärde) 1% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Bef. Lysrörarmatur T8 Decoline Ice T5 Cirrus LED Sense LED Total kostnad (nuvärde) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Bef. Lysrörarmatur T8 Decoline Ice T5 Cirrus LED Sense LED 3 Total kostnad (nuvärde) 12% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Bef. Lysrörarmatur T8 Decoline Ice T5 Cirrus LED Sense LED Kontor Arbetsförmedling

29 Ekonomisk utvärdering av belysningssystem Livscykelanalys enligt riktlinjer från Statens myndighet Version PROJEKT: Belysningsutredning inom testpilotprojektet - Lidgatan 2, Piteå DATUM/HANDLÄGGARE: / Erik Åström och Magnus Flod PROJEKTNUMMER: Förutsättningar Tid kalkylen omfattar år 2 Årlig real ränta (procent) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 1% Årlig prisökning för ljuskällorutöver inflationen (procent) % % % % Armaturtyp Befintlig Kompakt lysrör arm. Rax 15U LED Spotskena Pendlade arm. Spotl Led 25GR LP INVESTERINGSKOSTNADER Armaturer Fabrikat/namn Befintliga Elektroskandia E Befintlig Elektroskandia E7459 Antal armaturer st á-pris kr/st Armaturkostnad total kr Antal lysrör/lampor per armatur st Lysrörens/lampornas effekt (W) W/st ,5 Effekt/ljuskälla inkl. driftförluster W á-pris (per lysrör) kr/st 8 8 Ljuskällekostnad total kr Installation Material- och arbetskostnader/arm kr 4 2 Styr- och reglerutrustning kr 2 15 Övrigt kr Installationskostnader kr S:A INVESTERINGSKOSTNAD kr DRIFTSKOSTNADER Befintlig Kompakt lysrör arm. Rax 15U LED Spotskena Pendlade arm. Spotl Led 25GR LP kostnader Installerad effekt inkl. driftdonsförluster W Parasitisk effekt W Drifttid h/år Typ av styrning (Ingen, Manuell, Närvaro, Dagsljus) Manuell Närvaro, Dagsljus Manuell Närvaro,dagsljus Reduceringsfaktor 1,,6 1,,6 användning / år kwh/år Elpris kr/kwh,71,71,71,71 Driftskostnad / år kr/år Beräkningsfaktor 1 14,13 14,13 14,13 14,13 Nuvärde energikostnader kr Ljuskällekostnader - inkl byte Ljuskällans livslängd h Utbytesintervall år 3,85 29,69 3,85 32,5 Utbyteskostnad / st kr Beräkningsfaktor 2 3,63, 3,63, Nuvärde ljuskällekostnader kr skostnader skostnad per armatur kr/st Drifttid mellan underhåll h sintervall år 3,85 29,69 3,85 32,5 Beräkningsfaktor 3 8,2, 8,2, Nuvärde underhållskostnad kr S:A DRIFTSKOSTNADER TOTAL KOSTNAD (NUVÄRDE) kr Differens mot befintlig EJ LÖNSAMT EJ LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 5% EJ LÖNSAMT EJ LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 12% LÖNSAMT EJ LÖNSAMT

30 14 12 Total kostnad (nuvärde) 1% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Befintlig Kompakt lysrör arm. Rax 15U LED Spotskena Pendlade arm. Spotl Led 25GR LP Total kostnad (nuvärde) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Befintlig Kompakt lysrör arm. Rax 15U LED Spotskena Pendlade arm. Spotl Led 25GR LP Total kostnad (nuvärde) 12% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Befintlig Kompakt lysrör arm. Rax 15U LED Spotskena Pendlade arm. Spotl Led 25GR LP

31 Ekonomisk utvärdering av belysningssystem Livscykelanalys enligt riktlinjer från Statens myndighet Version PROJEKT: Belysningsutredning inom testpilotprojektet -Lidgatan 2, Piteå DATUM/HANDLÄGGARE: /Erik Åström och Magnus Flod PROJEKTNUMMER: Förutsättningar Tid kalkylen omfattar år 2 Årlig real ränta (procent) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 1% Årlig prisökning för ljuskällorutöver inflationen (procent) % % % % % Armaturtyp Bef. Lysrörarmatur T8 Bloks T5 Bloks Led-6 Befintlig arm Glödljus E27 Befintlig Arm, Led E27 INVESTERINGSKOSTNADER Armaturer Fabrikat/namn Befintliga Elektroskandia E Elektroskandia E Befintliga Elektroskandia E Antal armaturer st á-pris kr/st Armaturkostnad total kr Antal lysrör/lampor per armatur st Lysrörens/lampornas effekt (W) W/st Effekt/ljuskälla inkl. driftförluster W á-pris (per lysrör) kr/st Ljuskällekostnad total kr Installation Material- och arbetskostnader/arm kr Styr- och reglerutrustning kr Övrigt kr Installationskostnader kr S:A INVESTERINGSKOSTNAD kr DRIFTSKOSTNADER Bef. Lysrörarmatur T8 Bloks T5 Bloks Led-6 Befintlig arm Glödljus E27 Befintlig Arm, Led E27 kostnader Installerad effekt inkl. driftdonsförluster W Parasitisk effekt W Drifttid h/år Typ av styrning (Ingen, Manuell, Närvaro, Dagsljus) Närvaro,dagsljus Närvaro,Dagsljus Närvaro,Dagsljus Närvaro, dagljus Reduceringsfaktor,8,6,6,6,6 användning / år kwh/år Elpris kr/kwh,71,71,71,71,71 Driftskostnad / år kr/år Beräkningsfaktor 1 14,13 14,13 14,13 14,13 14,13 Nuvärde energikostnader kr Ljuskällekostnader - inkl byte Ljuskällans livslängd h Utbytesintervall år 8,33 55,56 55,56 5,56 51,46 Utbyteskostnad / st kr Beräkningsfaktor 2 1,71,, 2,4, Nuvärde ljuskällekostnader kr skostnader skostnad per armatur kr/st Drifttid mellan underhåll h sintervall år 8,33 55,56 55,56 5,56 51,46 Beräkningsfaktor 3 2,71,, 4,3, Nuvärde underhållskostnad kr S:A DRIFTSKOSTNADER TOTAL KOSTNAD (NUVÄRDE) kr Differens mot befintlig EJ LÖNSAMT LÖNSAMT LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 5% EJ LÖNSAMT LÖNSAMT LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 12% LÖNSAMT LÖNSAMT LÖNSAMT Aula

32 Total kostnad (nuvärde) 1% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Bef. Lysrörarmatur T8 Bloks T5 Bloks Led-6 Befintlig arm Glödljus E27 Total kostnad (nuvärde)5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Bef. Lysrörarmatur T8 Bloks T5 Bloks Led-6 Befintlig arm Glödljus E Total kostnad (nuvärde) 12% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Bef. Lysrörarmatur T8 Bloks T5 Bloks Led-6 Befintlig arm Glödljus E Aula

33 Ekonomisk utvärdering av belysningssystem Livscykelanalys enligt riktlinjer från Statens myndighet Version PROJEKT: Belysningsutredning inom testpilotprojektet - Lidgatan 2, Piteå DATUM/HANDLÄGGARE: /Erik Åström och Magnus Flod PROJEKTNUMMER: Förutsättningar Tid kalkylen omfattar år 2 Årlig real ränta (procent) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 1% Årlig prisökning för ljuskällorutöver inflationen (procent) % % Armaturtyp Befintlig Arm. Glödlampor E27 Befintlig Arm, Led E27 INVESTERINGSKOSTNADER Armaturer Fabrikat/namn Befintliga Elektroskandia E Antal armaturer st 2 2 á-pris kr/st Armaturkostnad total kr Antal lysrör/lampor per armatur st 1 1 Lysrörens/lampornas effekt (W) W/st 4 3 Effekt/ljuskälla inkl. driftförluster W 5 3 á-pris (per lysrör) kr/st Ljuskällekostnad total kr Installation Material- och arbetskostnader/arm kr 4 Styr- och reglerutrustning kr 2 Övrigt kr Installationskostnader kr 1 S:A INVESTERINGSKOSTNAD kr DRIFTSKOSTNADER Befintlig Arm. Glödlampor E27 Befintlig Arm, Led E27 kostnader Installerad effekt inkl. driftdonsförluster W 1 6 Parasitisk effekt W Drifttid h/år Typ av styrning (Ingen, Manuell, Närvaro, Dagsljus) Ingen Närvaro, Reduceringsfaktor 1,,6 användning / år kwh/år Elpris kr/kwh,71,71 Driftskostnad / år kr/år Beräkningsfaktor 1 14,13 14,13 Nuvärde energikostnader kr Ljuskällekostnader - inkl byte Ljuskällans livslängd h 1 5 Utbytesintervall år 3,85 29,69 Utbyteskostnad / st kr 5 5 Beräkningsfaktor 2 3,63, Nuvärde ljuskällekostnader kr skostnader skostnad per armatur kr/st 5 5 Drifttid mellan underhåll h 1 5 sintervall år 3,85 29,69 Beräkningsfaktor 3 8,2, Nuvärde underhållskostnad kr 8 19 S:A DRIFTSKOSTNADER TOTAL KOSTNAD (NUVÄRDE) kr Differens mot befintlig LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 12% LÖNSAMT Gym_källare

34 Total kostnad (nuvärde) 1% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Befintlig Arm. Glödlampor E Befintlig Arm, Led E27 6 Total kostnad (nuvärde) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Befintlig Arm. Glödlampor E27 Befintlig Arm, Led E27 12 Total kostnad (nuvärde) 12% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) Befintlig Arm. Glödlampor E Befintlig Arm, Led E27 Gym_källare

35 Ekonomisk utvärdering av belysningssystem Livscykelanalys enligt riktlinjer från Statens myndighet Version PROJEKT: Belysningsutredning inom testpilotprojektet - Lidgatan 2, Piteå DATUM/HANDLÄGGARE: /Erik Åström och Magnus Flod PROJEKTNUMMER: Förutsättningar Tid kalkylen omfattar år 2 Årlig real ränta (procent) 5% Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 1% Årlig prisökning för ljuskällorutöver inflationen (procent) % % Armaturtyp Rund Kompakt lysrör Rax 15U LED INVESTERINGSKOSTNADER Armaturer Fabrikat/namn Befintliga Elektroskandia E Antal armaturer st á-pris kr/st 217 Armaturkostnad total kr Antal lysrör/lampor per armatur st 1 1 Lysrörens/lampornas effekt (W) W/st 4 28 Effekt/ljuskälla inkl. driftförluster W 5 31 á-pris (per lysrör) kr/st 12 Ljuskällekostnad total kr 18 Installation Material- och arbetskostnader/arm kr 4 Styr- och reglerutrustning kr 2 Övrigt kr Installationskostnader kr 8 S:A INVESTERINGSKOSTNAD kr Studiecentrum Entre

36 DRIFTSKOSTNADER Rund Kompakt lysrör Rax 15U LED kostnader Installerad effekt inkl. driftdonsförluster W Parasitisk effekt W Drifttid h/år Typ av styrning (Ingen, Manuell, Närvaro, Dagsljus) Ingen Närvaro, Dagsljus Reduceringsfaktor 1,,6 användning / år kwh/år Elpris kr/kwh,71,71 Driftskostnad / år kr/år Beräkningsfaktor 1 14,13 14,13 Nuvärde energikostnader kr Ljuskällekostnader - inkl byte Ljuskällans livslängd h 1 5 Utbytesintervall år 3,85 29,69 Utbyteskostnad / st kr 5 5 Beräkningsfaktor 2 3,63, Nuvärde ljuskällekostnader kr skostnader skostnad per armatur kr/st 5 5 Drifttid mellan underhåll h 1 5 sintervall år 3,85 29,69 Beräkningsfaktor 3 8,2, Nuvärde underhållskostnad kr 6 14 S:A DRIFTSKOSTNADER TOTAL KOSTNAD (NUVÄRDE) kr Differens mot befintlig EJ LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 5% EJ LÖNSAMT Årlig energiprisökning utöver inflationen (procent) 12% LÖNSAMT Studiecentrum Entre