Transkript

1 Välja yrke och högskoleutbildning 2011/2012

2 SISTA ANSÖKNINGSDAG 27 APRIL 2012 Naprapater utför 1,5 miljoner behandlingar varje år Behovet av naprapater är stort. Nästan alla människor får någon gång ont i rygg, nacke eller drabbas av en idrottsskada, besvär som naprapaten är specialist på att behandla. Naprapater utgör Sveriges största yrkesgrupp inom avancerad manuell medicin och naprapatprogrammet ger dig en stabil grund att bygga din framtid på. Ett spännande yrkesliv väntar dig. Läs mer på NAPRAPAT HÖGSKOLAN Gilla oss på Facebook, följ oss på Twitter 2011 Naprapathögskolan, Kräftriket 23A, Stockholm Tel info@nph.se sca ndinavian college of naprapat hic manual medicine

3 HUR GÅR DET FÖR DEM? Träffa våra tidigare studenter och se vad de gör nu. bekant It s a jungle out there För att inte gå vilse i utbildningsdjungeln: Där hittar du Sveriges alla högskolor, yrkeshögskolor och folkhögskolor i en och samma söktjänst samt ett stöd för att välja.

4 Välkommen till Välja yrke 2011/2012 Vi som ger ut den här boken är Sveriges Akademikers Centralorganisation, Saco. Våra 23 medlemsförbund är professionella yrkesförbund och det är hos något av dessa som du kommer att bli medlem som högskolestudent eller nyexaminerad akademiker. Saco och förbunden har tillsammans mer än medlemmar inom mer än 100 olika yrken. I sin dagliga verksamhet hjälper de sina medlemmar bl a vid löneförhandlingar och arbetsrättliga frågor och har därför den bästa tänkbara kunskapen om både utbildningar och arbetsmarknad för de yrken de representerar. Denna kunskap delar vi med oss av här för att hjälpa dig att göra ett medvetet studieval. Den här boken handlar om högskoleyrken och vänder sig främst till dig som funderar på att läsa vidare efter gymnasiet och vill veta mer om vilka valmöjligheter du har. Du kommer att upptäcka många yrken som du inte ens visste existerade och vi hoppas att det ger dig inspiration inför ditt utbildningsval. Yrkena är sorterade i alfabetisk ordning se registret längst bak i boken. Under Yrken A-Ö kan du läsa om vad yrket innebär, hur man utbildar sig, om lön och arbetsmarknad. De yrken vi berättar om här kräver eftergymnasial utbildning. Du kan alltså inte läsa om de yrken som gymnasiets yrkesprogram leder till. Några av yrkena i boken är inte Sacoyrken, men vi har bedömt att de är viktiga att ha med och har tagit hjälp med att beskriva dem av andra sakkunniga. Bokens innehåll och mycket annat nyttigt hittar du också på Lycka till med ditt studieval! Sacos 23 förbund står för innehållet i yrkestexterna Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna DIK Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Jusek Kyrkans Akademikerförbund Leg. Sjukgymnasters Riksförbund Lärarnas Riksförbund Naturvetarna Officersförbundet Reservofficerarna Saco-förbundet Trafik och Järnväg, TJ SRAT Sveriges Arkitektförbund Sveriges Farmacevtförbund Sveriges Fartygsbefälsförening Sveriges Ingenjörer Sveriges läkarförbund Sveriges Psykologförbund Sveriges Skolledarförbund Sveriges Tandläkarförbund Sveriges universitetslärarförbund, SULF Sveriges Veterinärförbund Denna bok är utgiven av: Saco, Sveriges Akademikers Centralorganisation genom Saco Studentmässor AB E-post: sandra.wahlgren@saco.se Redaktionskommitté: Sandra Wahlgren och Mona Donnerfjord, Saco Studentmässor AB Omslagsfoto: colourbox.com ISSN Publiceras även på Produktion: Rivista, Projektledning: Pernilla Falkman-Berger, Rivista Grafisk form: Attila Hein Annonser: Johan Luckhaus, Tryck: Uniprint, Estland, 2011, upplaga: ex. Beställningar kan göras på Pris: 50 kr/st inkl. moms, exkl porto

5 SACO Att bli akademiker inte bara ett yrkes- eller utbildningsval När man väljer till högskolan handlar valet inte bara om ämnen och yrken. Det handlar också om högskolan som sådan. Om du ska bli akademiker är det mer än civilingenjör eller jur.kand. eller pol.mag. Akademin handlar om kunskaper i olika ämnen, men också om bildning i bredare mening. Du läser humaniora eller naturvetenskap eller vård, men du tränar dig också i att förstå omvärlden och samhället. När universitetet fungerar som bäst lär du dig inte bara dina egna kurser. Du fikar och delar korridor och bråkar med vänner som läser helt andra ämnen, som kommer från andra delar av landet och världen och som har andra erfarenheter än du. Någonstans på den vägen börjar du bli akademiker. Gunnar Wetterberg Samhällspolitisk chef Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) 3

6 SACO STUDENTMÄSSOR Välkommen till Saco Studentmässor! Varje år i november/december anordnar vi Saco Studentmässor i Stockholm och Malmö. Mässorna är till för dig som funderar på att plugga vidare efter gymnasiet. Här träffar du representanter för universitet och högskolor, Yrkeshögskola och KY, folkhögskolor och privata utbildningar, utländska utbildningar, framtida arbetsgivare och flera myndigheter och organisationer som du kan behöva ha kontakt med när du ska börja studera. Saco med förbund finns givetvis också på plats och svarar på frågor om sina yrken angående jobben, utbildningen, lönen och arbetsmarknaden. I vår studie- och yrkesvägledningsmonter kan du få hjälp med dina funderingar kring utbildningsvalet och på något av våra 70 kostnadsfria miniseminarier får du allt ifrån vägvalsinspiration till information om yrke, utbildningar och arbetsmarknad samt goda råd inför planeringen av utlandsstudier. Alla är välkomna till våra mässor, men många besöker oss med sin skola. Fråga gärna din skolas studievägledare om ert besök. Vinn en studentskiva! Förbered dig och gör ett schema på vår webbplats Det är jätteviktigt att du förbereder ditt mässbesök då får du ut mycket mer av tiden där. Dessutom har du chans vinna väldigt intressanta priser Malmö 23 november, kl Stockholm 1 2 december, kl. 9 17/9 16 Entréavgiften är 50 kr i Stockholm och 30 kr i Malmö Stockholm november Malmö 5 december Läs mer på 4

7 150 FOLKHÖGSKOLOR VÄNTAR PÅ DIG! Folkhögskolan är en skolform där människor får lära, växa, mötas och agera för att få behörighet till högre studier, utveckla ett intresse eller utbilda sig till ett yrke. Behörighetsgivande kurser: Allmän kurs för att komplettera och bli behörig till högskolan. Finns på alla folkhögskolor. Profilkurser: konst dans musik teater miljö skriv idrott internationell data/it Yrkesutbildningar: fritidsledare journalist drama-/teaterpedagog kyrkomusiker friskvårdare behandlingspedagog personlig assistent entreprenör m.fl. Nyfiken?

8 Mera bra information inför studievalet Framtidsutsikter finns det jobb? Varje senhöst ger Saco ut rapporten Framtidsutsikter, med Sacoförbundens prognoser för arbetsmarknaden om fem år för ett stort antal högskoleyrken, dvs om det blir brist på arbetskraft, balans på arbetsmarknaden eller överskott på arbetskraft. Vi vill att du ska göra ett medvetet val när du väljer utbildning. Du ska självklart välja med hjärtat och efter vad du tycker är roligt, men du bör också skaffa dig en uppfattning om hur arbetsmarknaden ser ut när du är klar med din utbildning. I Välja yrke berättar vi om arbetsmarknaden idag, medan du i rapporten alltså får veta hur vi tror att det ser ut när du har pluggat färdigt om 5 år. MEN Tänk på att prognoser bara är kvalificerade gissningar. Därför ska du inte bygga ditt val helt på arbetsmarknadsprognoser. Sacos prognoser är ändå, tack vare våra förbunds kunskaper, den bästa gissning du kan få. Rapporten Framtidsutsikter ges ut i samband med Saco Studentmässa i slutet av november och finns att hämta i Sacos monter. Rapporten finns också som pdf-dokument på Utbildningar för dig som vill bli sjuksköterska socionom diakon kyrkomusiker teolog psykoterapeut Träffa oss på SACO:s studentmässa i Stockholm 1-2 december eller läs mer på

9 Mera bra information inför studievalet 2010 Helena Persson Ossian Wennström Allt unga behöver veta om arbetsmarknaden Saco sammanfattar forskningen Namnlöst :45:45 Allt unga behöver veta om arbetsmarknaden I rapporten Allt unga behöver veta om arbetsmarknaden har vi sammanställt dagens forskning om utbildning och arbetsmarknad. Här får du allt från korta tydliga råd och rekommendationer till mer fördjupad information. Några exempel på vad du kan läsa om: 4 Vad man pluggar är betydligt viktigare för den framtida lönen och inkomsten än var man gör det. 4 Den sammanlagda lönen under yrkeslivet påverkas av utbildningstiden. Mycket som förlänger den vanliga studietiden påverkar också livslönen negativt, som tex sabbatsår och jorden-runt-resor. 4 Däremot har arbetslivserfarenhet alltid positiv betydelse för den framtida lönen. 4 Bästa valet ur livsinkomstsynpunkt är korta utbildningar som leder till jobb med relativt höga löner. Då blir avkastningen maximal. 4 Utlandsstudier lönar sig, framför allt socialt och personlighetsmässigt. Däremot kan forskningen inte påvisa något plus i lönekarriären. 4 Den som jobbar under studietiden tycks också tjäna mer och vara mindre arbetslös än de som bara pluggar. Men forskningen visar också att det inte är jobbet i sig som spelar roll. Istället tycks sambandet vara att det är samma ambitiösa och högpresterande studenter som både jobbar under studietiden och lyckas bra på arbetsmarknaden. Hela rapporten hittar du på 7

10 Mera bra information inför studievalet Fler källor till inspiration Webbplatsen Välja yrke & högskoleutbildning På hittar du förutom det som finns i den här boken frågespalten Fråga studievägledaren, tester, planeringsverktyg, tips och råd, framtidsprognoser, information om utlandsstudier och mycket mer. Väljayrkebloggen På kan du följa andra ungdomars beslutsvånda inför högskolevalet och läsa om hur det gick för dem som valde förut. Flera av dem som började blogga om sitt högskoleval pluggar nu på högskolan. FACEBOOK Besök oss på facebook.com/valjayrke och läs både senaste nytt och tävlingar! Håll drömmen levande. Tänk vidare. Högskolan i Halmstad

11 A N N O N S Profilera dig på arbetsmarknaden M ed en kurs som ger dig specialistkompetens blir du hetare på arbetsmarknaden. En akademisk examen garanterar inte längre ett spännande arbete. De flesta arbetsgivare letar i dag efter specialkompetens och kompletterande meriter. De söker den fördjupade kompetensen som berättar om ditt personliga engagemang och dina framtida karriärplaner. Det här är ett av flera exempel på kurser som du kan läsa för att förstärka din profil i arbetsgivarens ögon. Och du läser på distans. På tider och platser du själv bestämmer, på helfart, halvfart eller kvartsfart. Flera kursstarter under året, efteranmälan är möjligt fram till kursstart. WEBBASERAD GRUNDKURS I FINANSIELL MATEMATIK 7,5 HP (SF271V) Under senare år har modellering av finansiella marknader tilldragit sig stort intresse och idag finns det stor efterfrågan på denna typ av kompetens. Företag och privatpersoner utsätts ofta för risker som de egentligen inte vill ta. Råvarupriser, växelkurser och räntor förändras över tiden. Värdet på värdeportföljer, t ex pensions fonder, utsätts för stokastiska variationer. På den finansiella marknaden finns därför olika typer av finansiella kontrakt, som terminskontrakt och optioner. De gör att man kan försäkra sig mot riskerna - och också spekulera i dem. Den finansiella matematiken behandlar dels hur finansiella kontrakt kan prissättas och dels hur finansiella risker kan uppskattas och minimeras. Kursen riktar sig i första hand till dig som vill skaffa dig en allmänbildning inom finansiell matematik. Kanske jobbar du inom bank- och finansväsendet, eller så har du gått en högskoleutbildning i finansiell ekonomi och vill öka din förståelse för den matematiska modelleringen och analysen av dessa modeller. EXEMPEL PÅ NÄTKURSER SOM DU KAN LÄSA FÖR ATT FÖRSTÄRKA DIN KOMPETENSPROFIL: Webbaserad kurs i finansiell matematik 7,5 hp Kommunikationsdesign för innovatörer och entreprenörer 7,5 hp Digital kompetens och lärande 8 hp Programmeringsteknik, 6 hp Miljövetenskap. Fysiken med tillämpningar 6 hp Läs mer på KTH Resurscentrum för nätundervisning: Välkommen med din anmälan!

12 ATT VÄLJA UTBILDNING Sacos studievägledare ger råd och tips till dig som ska välja utbildning Du som läser det här ska troligen snart lämna gymnasiet. Eller så befinner du dig i något annat vägskäl i livet och är nu redo för nästa steg i din utbildnings- och yrkeskarriär. Det innebär att du står inför beslut som kan kännas både stora och ibland också svåra. I dag finns oändligt många möjligheter. Men den här valfriheten innebär också att du själv måste ta ansvar för att skaffa dig den överblick och de kunskaper som behövs för att kunna göra bra val. För det krävs både tid och energi, och inte minst en hel del kreativitet från din sida. Men se inte detta som ett stort ödesdigert val som avgör hur resten av ditt liv kommer att utvecklas. Vägen genom utbildningar och arbetsliv kommer att vara kantad av situationer som kräver att du gör olika val som varje gång öppnar nya möjligheter och leder till nya val. De flesta människor har tagit både krokiga och inte alltid så självklara vägar genom sina karriärer. Om du frågar de som kommit en bit på väg i sina yrkeskarriärer så tror jag Sussi Thuré Studie- och yrkesvägledare på du förstår vad jag menar. Några exempel på sådana berättelser hittar du på Sacos webbplats här Även för dig som vet vad du har för mål och vad du vill studera finns det en hel del som du bör ta reda på innan du går vidare. Behörigheter och antagningsregler samt ekonomi under studietiden är några viktiga saker att kolla upp. Du bör kanske också ta reda på hur framtiden ser ut inom det område du tänkt dig. Löner och arbetsförhållanden samt utvecklingsmöjligheter är bra att kolla upp så att det inte kommer som en överraskning när du är klar med dina studier. Var nyfiken och kreativ så får du upp ögonen för sådant som du inte visste fanns eller som du inte tänkt på som alternativ för just dig. Det är alltså en god investering att lägga tid och energi på att skaffa så mycket kunskap som möjligt innan du gör dina val. Som studievägledare tycker jag att det allra viktigaste är att du tillåter dig att se både möjligheter och eventuella svårigheter fastna inte vid svårigheterna så att de blir till oöverstigliga hinder som stoppar dig att ta vara på de möjligheter som alltid finns. Om du kör fast kan det vara bra 10

13 ATT VÄLJA UTBILDNING att ta hjälp av en professionell studie- och karriärvägledare. Du kan hitta vägledare hos de flesta utbildningsanordnare (skolor, vuxenutbildning, universitet, högskolor) och ibland på arbetsförmedlingar och kommunala vägledningscenter samt på privata karriärvägledningsföretag. De flesta professionella utbildade vägledare arbetar enligt en modell som bygger på några enkla steg. För att en individ ska kunna fatta ett väl underbyggt val behövs först kunskaper om vilka alternativ som finns och vad de innebär men också kunskaper om sig själv när det gäller intressen, egenskaper och förmågor. Därefter försöker man väga samman dessa kunskaper och insikter så att ett beslut kan fattas och att beslutet förverkligas genom att tex söka en utbildning eller ta något annat steg i karriären. Lite stöd med att tänka enligt den här modellen kan du få via Sacos vägvalssajt tester och planeringsverktyg. På samma webbplats kan du också ställa frågor till mig Sacos studievägledare om du har kört fast. Behöver du hjälp? Om du inte kommer vidare på egen hand kan du fråga vår studievägledare på Namnlöst :59:27

14 Saco Studentråd Saco Studentråd ger tips inför framtiden som student Studentdagen kommer troligen att vara en av de bästa dagarna i ditt liv. En helt ny värld väntar dig när du fått ditt slutbetyg i handen. Ska du plugga, resa, jobba? Det finns så många möjligheter men ingen som kan ge dig svaren. Saco Studentråd är Sveriges största fackliga studentorganisation. Vi har nästan medlemmar som alla en gång har tagit beslutet att börja plugga. Vi har alla suttit framför studera.nu, klickat på en knapp och tagit klivet från att vara elev till att vara student. Det var ett läskigt steg, men för de allra flesta är det värt det. För att göra steget lite enklare att ta har vi här samlat några av de frågor som vi gärna hade velat ha svar på innan vi började plugga. HUR VÄLJER JAG? Först ska du bestämma dig för om du vill plugga eller inte. Att ta steget in på ett universitet eller en högskola ska vara ditt beslut. För att bestämma dig för en utbildning bör du göra en ordentlig undersökning kring vad olika utbildningar innebär och vilka storters jobb de kan leda till. Gör gärna mer än att bara läsa kurskataloger. Prata med gamla studenter och fråga vad de gör idag och vad de tyckte om utbildningen. Bestäm dig för vad du vill ha ut av studieorten. Studentliv, storstad, idrott, nära hem? Det finns många anledningar att välja en viss stad att plugga i. Det kan också vara bra att se om utbildningen har en stark så kallad arbetslivsanknytning, till exempel erbjuder praktik eller har externa föreläsare. En stark arbetslivsanknytning kan hjälpa dig att bygga upp ett bra nätverk som kan vara till god hjälp när du söker jobb efter avslutade studier. VAR FÅR JAG PENGARNA IFRÅN? När du ansöker till universitet eller högskola kan du markera om du vill ha studiemedel. Det är Centrala Studiestödsnämnden (CSN) som har hand om lån och bidrag till studerande. Läs mer under avsnittet Högskolestudier/Studiemedel. Du kan även ha rätt till bostadsbidrag. Mer om det hittar du på Försäkringskassans hemsida. BOENDE OCH FRITID Det absolut viktigaste rådet vad gäller boende är att börja leta i tid! Bostadsbristen är stor på många studieorter, och ju tidigare du börjar förbereda dig för en eventuell flytt, desto lättare kommer du att hitta en bostad. På högskoleorterna finns studentkårer eller nationer som kan hjälpa dig som nyanländ student. Många väljer att dela lägenhet med vänner, nya eller gamla sådana, eller att bo i studentkorridor. Då har man eget rum men delar kök och kanske badrum. Båda dessa boendeformer gör det lätt att lära känna nya vänner och det är ofta billigare och enklare än att skaffa en egen lägenhet. Priserna för ett studentrum eller lägenhet 12

15 Saco Studentråd brukar ligga mellan och kronor i månaden. Till sist vill Saco Studentråd uppmana dig till en sak: engagera dig! Stå i baren på studentpuben, gå med i ett politiskt studentförbund, bli kåraktiv eller engagera dig fackligt. Oavsett vad du väljer kommer aktiviteter vid sidan om studierna ge dig vänner, kunskaper och kontakter du aldrig annars skulle ha haft. Kanske kommer din kompis i studentteatern en gång vara den personalchef som ger dig ett jobb? Framförallt är engagemanget otroligt roligt och ger ett mervärde till dina redan intressanta studier! De flesta Sacoförbund har en studentsektion som du kan engagera dig i. FAKTA OM SACO STUDENTRÅD 4 Saco Studentråd är Sveriges största fackliga studentorganisation. Vi samlar framtida akademiker inom de flesta utbildningsområden. Tillsammans är vi nästan medlemmar. 4 Under din studietid har du mycket att vinna på att vara med i ett Sacoförbund. Bland annat erbjuds du intressanta föreläsningar, får möjlighet att påverka din utbildning samt får hjälp när det är dags att söka jobb. 4 Saco Studentråd vill påverka utbildningsoch arbetsmarknadspolitiken för att förbättra för studenters och nyexaminerades situation. Självklart är vi partipolitiskt obundna och drivs för studenter, av studenter. 4 Läs gärna mer på

16 HJÄLP INNAN OCH UNDER STUDIETIDEN Det är vi, Sacos förbund, som har skrivit om yrkena i den här boken: Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna DIK Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Jusek Kyrkans Akademikerförbund Leg. Sjukgymnasters Riksförbund Lärarnas Riksförbund Naturvetarna Officersförbundet Reservofficerarna Saco-förbundet Trafik och Järnväg, TJ SRAT Sveriges Arkitektförbund Sveriges Farmacevtförbund Sveriges Fartygsbefälsförening Sveriges Ingenjörer Sveriges läkarförbund Sveriges Psykologförbund Sveriges Skolledarförbund Sveriges Tandläkarförbund Sveriges universitetslärarförbund, SULF Sveriges Veterinärförbund Vi kan hjälpa dig både innan och under högskolestudierna Yrkestexterna i den här boken har skrivits av Sacoförbunden. Vi har alla en sak gemensamt: våra medlemmar är högskoleutbildade. I arbetet med våra medlemmar har vi blivit specialister på våra yrken. Utnyttja vår kunskap! Du kan fråga oss om utbildningar, arbetsmarknad, löneutveckling och karriärmöjligheter för de yrken som intresserar dig. När du börjar studera kan du bli studerandemedlem, få råd och tips, medlemstidning plus en rad ytterligare förmåner. Några exempel på förmåner som många av oss ger våra studerandemedlemmar: 4 Hjälp med hur du marknadsför dig och skriver ett säljande CV när det är dags att ta klivet ut i arbetslivet. 4 Lönestatistik, så att du vet vilken lön du ska begära när du söker jobb. 4 Chansen att påverka utbildningspolitiken och din framtida arbetssituation genom att vara med i en nationell sektionsstyrelse. 4 Du kan följa med på events och workshops och knyta värdefulla kontakter på arbetsmarknaden redan under studietiden. 4 Gratis olycksfallsförsäkring. 4 Förmånliga försäkringar och banklån. Välkommen som studerandemedlem! 14

17 Lätt VÄLJA A-KASSA Koka makaroner Baka Köpa julklappar Gå på lina Logga ut från facebook Svårt Skicka sms Ta körkort Göra mål Välja skola Gå och lägga sig VÄLJA YRKE Akademikernas a-kassa. För alla som pluggat på universitetet. Foto: Maria Obed MITT YRKESVAL Namn: Jörg Pareigis Ålder: 34 Jobbar som: Doktorand i företagsekonomi och kursansvarig för Professional Skills Arbetsgivare: Handelshögskolan vid Karlstads universitet Vad är Professional Skills? Det är ett samlingsbegrepp för förmågan att kunna kommunicera resultat skriftligt och muntligt, att kunna samarbeta i grupp och att använda effektiv mötesteknik. Men också hur man utvecklas till en bra ledare, hanterar konflikter samt planerar sin karriär. Saker som är viktiga för en student och för yrkeslivet. Varför ska man läsa Professionals Skills? Jag har själv läst kursen på en internationell business school i Holland och har haft stor nytta av den i mitt yrkesliv. Det handlar om personlig utveckling och det mesta är praktiska övningar. Kursen löper genom hela studietiden uppdelat på fem olika moment, ett per termin. Studenten får frivilligt välja att gå kursen och det är upp till var och en vad man gör med den. Vad har du för råd till den som ska välja utbildning? Välj det du trivs bäst med. Ett yrke ska man leva med länge. aea.se

18 HÖGSKOLESTUDIER Det viktigaste kring högskolestudier Det finns olika former av utbildningar efter gymnasiet. Vanligast är studier på Universitet och Högskola men det finns även en del andra alternativ såsom Yrkeshögskola/KY utbildning och Folkhögskola och så förstås möjligheten att studera utomlands. Här beskriver vi det viktigaste om de olika utbildningsformerna. Vill du veta mer så kan du gå vidare via länkarna i texten. Universitet och högskola Att plugga på universitet och högskola skiljer sig en del från det du är van vid från gymnasiet. Studietakten är högre och antalet schemalagda undervisningstimmar är färre. Du måste läsa mer på egen hand och ta större ansvar för dina studier på högskolan. Dessutom fördjupar man sig ofta i ett ämne/en kurs i taget. Undervisningen på högskolor och universitet är alltid gratis, men du får själv betala kurslitteratur och annat studiematerial. Om du studerar på minst halvtid kan du söka studiemedel (bidrag och lån) från CSN. (Läs mer under rubriken Studiemedel.) Skillnaden mellan ett universitet och en högskola är att universitetet har rätt att utfärda examina på forskarnivå. Men en del högskolor har också rätt att bedriva forskarutbildning inom vissa områden. Dessutom är det oftast så att universiteten är större än högskolorna med fler studenter och ett bredare utbud av kurser och program. Samtliga kurser och program som finns vid svenska universitet och högskolor hittar du på Högskoleverkets webbplats Studera. nu ( Utbildningsprogram eller fristående kurser? Alla studier på högskola består av kurser av olika längd och på olika nivåer. Du kan antingen läsa fristående kurser eller gå ett utbildningsprogram. Utbildningsprogram I ett utbildningsprogram läser du de kurser som högskolan bestämt ska ingå i programmet. Många är obligatoriska men det brukar också finnas en del valfria kurser inom programmen så att man kan specialisera sig. Alla utbildningsprogram leder fram till någon form av examen. Fristående kurser Om du läser fristående kurser väljer du själv vilka kurser du vill läsa och i vilken ordning och takt du vill läsa dem. Det går att kombinera olika fristående kurser till en examen inom vissa områden. Vissa yrkesexamina, t.ex. läkarexamen och civilingenjörsexamen, kan du däremot bara få om du läser ett utbildningsprogram. Högskolepoäng Kurser och utbildningar på högskolan mäts i poäng. En termins heltidsstudier motsvarar 30 högskolepoäng (hp) och ett läsår 60 högskolepoäng (hp). 16

19 högskolestudier Examina Inom högskolan finns olika typer av examina generella examina men också särskilda yrkesexamina. Examina kan vara på olika nivåer beroende på hur mycket man fördjupat sig inom sitt område. Generella examina En generell examen kan du få både genom att läsa ett utbildningsprogram och genom att läsa fristående kurser. Observera att du måste ta hänsyn till en del regler för fristående kurser för att de ska leda till en examen. Kolla därför alltid med den högskola där du vill läsa vad som gäller för att fristående kurser ska leda till en examen. Grundnivå 4 Högskoleexamen, 120 högskolepoäng (hp), dvs två års heltidsstudier 4 Kandidatexamen, 180 högskolepoäng (hp), dvs tre års heltidsstudier Avancerad nivå 4 Magisterexamen, 60 högskolepoäng (hp), dvs ett års heltidsstudier 4 Masterexamen, 120 högskolepoäng (hp), dvs två års heltidsstudier Forskarnivå 4 Licentiatexamen, 120 högskolepoäng (hp), dvs två års heltidsstudier 4 Doktorsexamen, 240 högskolepoäng (hp), dvs fyra års heltidsstudier Yrkesexamina Utbildningar till yrken där det krävs legitimation eller viss behörighet leder till en yrkesexamen. Utbildningar som leder till yrkesexamina kan variera i längd och kan ligga på både grundnivå och avancerad nivå. Du kan inte få en yrkesexamen genom att läsa fristående kurser, utan måste gå ett utbildningsprogram. Apotekarexamen, arkitektexamen, brandingenjörsexamen, civilingenjörsexamen, lärarexamen och tandläkarexamen är exempel på yrkesexamina. Läs mer om vilka yrken som kräver en yrkesexamen under respektive yrke i yrken A-Ö. Betyg Det förekommer olika betygsskalor inom högskolan eftersom varje högskola själv kan bestämma vilken skala man vill tillämpa. Vanligt är en tregradig skala som kan ge betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). På en del högskolor har man som ett led i Bolognaprocessen (en anpassning som syftar till att göra högskoleutbildningar inom EU mer jämförbara med varandra) infört en ny, sjugradig betygsskala som består av fem godkända betyg: A, B, C, D och E och två underkända betyg: Fx och F. Behörighet (förkunskapskrav) För att bli antagen till en utbildning på universitet/högskola måste du ha vissa förkunskaper detta kallas behörighet. Det finns både det som kallas grundläggande behörighetskrav som gäller alla utbildningar både program och kurser. Sedan finns det också det som kallas särskild behörighet som är krav på speciella förkunskaper kopplade till en särskild utbildning. Grundläggande behörighet kan du få på flera olika sätt: genom avslutade fullständiga studier på gymnasiet, komvux eller studier på folkhögskola. 17

20 HÖGSKOLESTUDIER De särskilda behörighetskraven är olika för olika utbildningar. Oftast handlar det om att du ska ha läst vissa gymnasiekurser med minst betyget godkänt. Man har delat in dessa krav i något som kallas områdesbehörigheter som innehåller både de kurser som krävs för särskild behörighet men också de kurser som kan ge meritpoäng. Du hittar information om områdesbehörigheter på hogskolestudier och på För utbildningar på högre nivåer (avancerad nivå) brukar det handla om tidigare studier på högskolan, det vill säga du måste ha klarat av kurserna på en nivå innan du får fortsätta studera på nästa nivå. Detaljerad information om både grundläggande behörighet och vilka krav på särskild behörighet som ställs på de utbildningar du är intresserad av hittar du i universitetens och högskolornas utbildningskataloger, på deras webbplatser samt på Under de flesta av våra yrken kan du också läsa vilken särskild behörighet som gäller för den aktuella utbildningen. Antagning och urval Om det finns fler sökande än utbildningsplatser görs ett urval bland alla behöriga för att få fram vilka som ska bli antagna. Vanligaste urvalsinstrumentet är betyg och högskoleprov. Nytt från hösten 2010 är att även meritpoäng räknas och att sökande som kompletterat sin gymnasieutbildning hamnar i en särskild urvalsgrupp och att sökande från folkhögskola och de med (vissa) utländska gymnasiebetyg får egna urvalsgrupper. Mer information om tillträdesregler och om urval finns på Kommer du in? Hur konkurrensen ser ut på olika utbildningar och vad antagningspoängen för olika urvalsgrupper har varit vid tidigare antagningsomgångar kan du läsa om på Verket för högskoleservice (VHS) webbplats www. vhs.se under rubriken Statistik. Här finns antagningspoängen för nästan alla program på svenska universitet och högskolor. Om du vill veta antagningspoäng för fristående kurser får du gå in på respektive universitet/ högskolans egen hemsida, där detta brukar finnas. Om dina betyg inte räcker till kan du kanske försöka göra högskoleprovet och på så sätt öka dina möjligheter att bli antagen. Till vissa utbildningar, framförallt de konstnärliga, men också en del andra kan det också finnas något som kallas alternativ antagning och det brukar innebära att de sökande får göra arbetsprover, intervjuer och liknande som grund för antagning. Högskoleprovet Högskoleprovet är ett prov som ska mäta dina förutsättningar att klara högskolestudier. OBS! Högskoleprovet ger dig inte behörighet till högskolestudier, utan är bara ett sätt att öka dina chanser att komma in på en utbildning du redan har behörighet till. Läs mer på Högskoleverkets webbplats Studera. nu. Här kan du också hitta gamla prov som du kan öva på. 18