Välja yrke. och högskoleutbildning 2012/

Transkript

1 Välja yrke och högskoleutbildning 2012/2013

2 sista ansökningsdag 6 maj 2013 ansök på Läs mer på facebook.com/naprapathogskolan NAPRAPAT HÖGSKOLAN sca ndinavian college of naprapat hic manual medicine

3 Innehåll Välja yrke är uppdelat i flera delar. Den första delen ger dig olika slags tips och information om högskolestudier och ditt studieval. Det andra avsnittet innehåller våra yrkestexter, Yrken A-Ö, i alfabetisk ordning. I slutet finns personlighetstest, planeringssidor, kontaktuppgifter och register. Om boken Välja yrke 2 En ljus framtid väntar dig som utbildar dig 4 Högskolevalet är inte så ödesdigert som man kan tro 6 Några karriärvägar 8 Goda råd från Saco 14 Framtidsutsikter. Kommer det att finnas jobb? 16 Sacos studievägledare tipsar 18 Saco Studentmässor 20 Webbplatsen 20 Väljayrkebloggen 21 Saco Studentråd ger råd inför framtiden som student 22 Fakta om högskolestudier 26 Andra utbildningsvägar 31 Utlandsstudier 32 Yrkesroller som är oberoende av utbildning (chef, forskare, m.m.) 36 Yrken A-Ö 44 Personlighetstest och planering 206 Annonsörsregister och kontaktuppgifter 214 Register Yrken A-Ö 220 Denna bok är utgiven av: Saco, Sveriges akademikers centralorganisation genom Sacos Studentmässor AB E-post: sandra.wahlgren@saco.se Redaktionskommitté: Sandra Wahlgren och Mona Donnerfjord. Saco Studentmässor AB Omslagsfoto: Fotograf Kalle Assbring ISSN Publiceras även på Produktion: Rivista, Projektledning: Håkan Linger, Rivista Grafisk form: Attila Hein Annonser: Johan Luckhaus, Tryck: Uniprint, Estland, 2012, upplaga: ex. Beställningar kan göras på Pris: 50 kr/st inkl. moms, exkl porto

4 Om boken Välja Yrke Om boken Välja Yrke Vi som ger ut den här boken är Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Våra 22 medlemsförbund är professionella yrkesförbund och det är hos något av dessa som du kan bli medlem som högskolestudent eller nyexaminerad akademiker. Saco och förbunden har tillsammans mer än medlemmar inom mer än 100 olika yrken. I sin dagliga verksamhet hjälper de sina medlemmar bl a vid löneförhandlingar och i arbetsrättliga frågor och har därför den bästa tänkbara kunskapen om både utbildningar och arbetsmarknad för de yrken de representerar. Denna kunskap delar vi med oss av här. Den här boken handlar om högskoleyrken. Den vänder sig till dig som funderar på att läsa vidare efter gymnasiet och vill veta mer om vilka valmöjligheter du har. Du kommer att upptäcka många yrken som du inte ens visste existerade och vi hoppas att det ger dig inspiration inför ditt utbildningsval. Första delen av boken består av nyttiga tips och fakta inför högskolevalet. Här finns också ett avsnitt om utlandsstudier. Yrkesbeskrivningarna, Yrken A-Ö, är sorterade i alfabetisk ordning se register längst bak i boken. Lycka till med ditt studieval! Sacos medlemsförbund När du börjar studera kan du bli studerandemedlem hos något av våra 22 förbund. Då kan du bland annat få medlemstidning, hjälp med att skriva CV när du ska börja söka jobb, lönestatistik så att du vet vilken lön du ska begära, förmånliga försäkringar och banklån och möjlighet att delta på events och workshops där du kan knyta värdefulla kontakter. 2

5 150 FOLKHÖGSKOLOR VÄNTAR PÅ DIG! På folkhögskola kan du få behörighet till högre studier, utveckla ett intresse eller utbilda dig till ett yrke. Folkhögskolan är en skolform där människor får lära, växa, mötas och agera. Behörighetsgivande kurser: Allmän kurs för att komplettera grund- eller gymnasieskolan och bli behörig till högskolan. Finns på alla folkhögskolor. Profilkurser: konst dans musik teater miljö skrivande idrott globala frågor media Yrkesutbildningar: fritidsledare journalist drama-/teaterpedagog kyrkomusiker friskvårdare behandlingspedagog personlig assistent entreprenör m.fl. Nyfiken?

6 En ljus framtid En ljus framtid väntar dig som utbildar dig Arbetsmarknaden är mycket bättre än den ser ut i massmedia. Du som pluggar har en ljus framtid framför dig. Massmedias rapportering om ungdomsarbetslösheten är full av dystra procent. Men rapporteringen är missvisande. Dels är dagens siffror överdrivna (många studenter räknas in), dels är framtiden bättre än nuläget. Den viktigaste frågan är: kommer det att finnas jobb? Det vanligaste sättet att räkna är att ta antalet jobb idag plus/minus det beräknade antalet jobb i morgon, och så blir skillnaden svaret. I många branscher handlar det då bara om några hundra eller tusen jobb upp eller ner. Men det är ett alldeles ointressant sätt att räkna för den som väljer väg till arbetsmarknaden. Då måste frågan ställas annorlunda: hur många vakanser kommer det att finnas när jag är klar? Svaret på den frågan är helt annorlunda, även om det är omöjligt att ge någon exakt siffra på fyra-fem års sikt. Antalet vakanser är nästan alltid flera gånger större än antalet nya jobb. Det beror på att många som har jobben idag slutar och söker sig någon annanstans. De går till ett annat jobb, de börjar själva läsa eller så går de helt enkelt i pension. Ta kommunerna och landstingen! Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar med att välfärdssektorn kommer att öka med anställda under åren Men pensionsavgångarna beräknas bli , mer än tre gånger så många. Om man dessutom lägger till alla som byter jobb eller slutar av andra skäl betyder det mer än en halv miljon vakanser under de kommande tio åren och de flesta pensionsavgångarna kommer före Lägg till staten och framför allt hela den privata sektorn, så tonar bekymren bort. Varje årskull ligger i snitt strax över personer, så vakanserna kommer att räcka och bli över för dem som går ut på arbetsmarknaden. Visst, alla ungdomar får inte jobb. Men det är ganska tydligt vad som gör skillnad. De som skaffar sig en ordentlig utbildning har mycket större chans till arbete än de som inte gör klart gymnasiet. Med högre utbildning blir chansen ännu större. Naturligtvis är det olika lätt på olika områden. När många människor blir äldre kommer vården och omsorgen att behöva mycket folk. Industrin ropar efter civilingenjörer. Många lärare går i pension. Andra ämnen har det tuffare, men den som visar upp goda studieresultat och blandar in matnyttiga ämnen i sin drömutbildning har ändå goda chanser. Att sommarjobba och delta i föreningslivet varför inte Sacoförbundens studentverksamhet??!!! ger ofta kontakter och erfarenheter som arbetsgivarna gärna tar till sig. Gunnar Wetterberg Samhällspolitisk chef, Saco 4

7 BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA Öppet hus 5 april Information hittar du på ww.bth.se 6:A I VÄRLDEN! BTH är bland de sex bästa i världen inom programvaruteknik och hållbarhet. Under din utbildning på BTH har du en nära kontakt med arbetslivet. Det ökar dina chanser att få ditt drömjobb. Vilka utbildningar leder till jobb? Visste du att utbildningar på högskolor och universitet som har en bra koppling med arbetslivet ger bättre chans att få ett kvalificerat jobb, snabbt efter examen? Svenskt Näringsliv gör årligen en undersökning som kartlägger hur studenter som tagit examen har lyckats i arbetslivet. Resultatet publiceras på webbplatsen www. högskolekvalitet.se. Där kan du se statistik över bland annat: > > > > > ingångslöner chansen att få ett kvalificerat jobb hur snabbt tidigare studenter har fått jobb hur utbildningarnas inslag av samverkan med arbetslivet ser ut hur nöjda tidigare studenter var med utbildningen Ditt val av utbildning efter gymnasiet är ett av de viktigaste besluten i ditt liv! Besök jämför utbildningar och skaffa dig information - chansa inte med din framtid! ANNONS.indd

8 att välja högskola Högskolevalet är inte så ödesdigert som man kan tro Känner du dig stressad av ditt utbildningsval? Känns det som att du måste bestämma vad du ska göra med resten av ditt liv? Ditt utbildningsval behöver inte alls låsa dig till ett yrke Vissa yrkesexamina leder tydligt fram till ett specifikt yrke. Det gäller särskilt yrken som är reglerade, så kallade legitimationsyrken. Några sådana exempel är läkare, psykolog, dietist och tandläkare. För dessa yrken måste man gå ett särskilt program. Andra utbildningar, både yrkesexamina och generella examina, kan leda till många olika slags yrken. Många av dessa examina kan du också sätta ihop själv med fristående kurser istället för att gå ett utbildningsprogram. Läs mer om detta på sida 26 under Fakta om högskolestudier. Yrkesspridning gör att du inte behöver låsa upp dig din utbildning kan leda till många olika yrken Att man med en utbildning kan jobba inom många yrken kallas yrkesspridning. Yrkesspridningen är ganska stor för många akademiska utbildningar. Många personer med en socionomexamen arbetar till exempel som socialsekreterare och kuratorer, behandlingsassistenter, vård- och omsorgspersonal samt en mindre del som drift- och verksamhetschefer. Det finns till exempel högskoleutbildade med en examen inom ekonomiområdet inom alla näringsgrenar och sektorer på arbetsmarknaden. Några vanliga yrken bland dessa är banktjänsteman, kreditrådgivare, revisor samt bokförings- och redovisningsassistent. Detta gör det på sätt och vis lättare att välja utbildning eftersom man inte behöver låsa upp sig för ett särskilt yrke om man inte är säker på exakt vad man vill jobba med i framtiden. Yrkesvalet kan man göra senare, när man genom utbildningen vet lite mer om vilka alternativ som finns. En akademisk utbildning ger också en bra grund att vidareutvecklas från under hela sitt framtida yrkesliv. Utbildningsspridningen visar att du ofta kan nå ditt drömyrke på flera olika sätt Man kan också vända på det och se på utbildningsspridningen, alltså vilka olika utbildningar personer som arbetar inom ett visst yrke har. Ett bra exempel på en yrkesgrupp med stor utbildningsspridning är systemerare och programmerare. Bland dessa finns många civilingenjörer med inriktning mot elektroteknik, teknisk fysik eller data, högskoleingenjörer med motsvarande inriktningar samt de som har en annan typ av eftergymnasial programmerar- och systemvetarutbildning. Det kan alltså finnas flera utbildningsvägar till det yrke man är intresserad av. Du behöver alltså inte känna dig stressad om du inte vet exakt vad du vill bli. Många akademiska utbildningar ger dig möjlig- 6

9 att välja högskola heten att skjuta upp det valet och istället skaffa dig en bra grund inom ett utbildningsområde som intresserar dig. Använd våra yrkesbeskrivningar som inspiration för att hitta ett sådant utbildningsområde. Några exempel på hur människors karriärvägar ofta ser ut ser du på de följande sidorna. Några exempel på yrkesspridning Bilden visar några exempel på yrkesspridning. De utbildningar som förbereder dig för ett specifikt yrke/jobb har låg yrkesspridning. Vissa är dessutom knutna till specifika arbetsplatser, som läkare eller präst. Andra utbildningar är bredare och kan leda till många olika slags jobb på olika slags arbetsplatser. Det innebär hög yrkesspridning. Att välja en utbildning med hög yrkesspridning är ett sätt att hålla flera vägar öppna och kan vara ett bra alternativ om du fortfarande känner dig osäker på vad du vill jobba med i framtiden. Ett specifikt yrke flera olika slags jobb Exempel: legitimationsyrken som läkare, präst, flygledare Maximal yrkesspridning Exempel: breda utbildningar som samhällsvetare, fysiker, beteendevetare I den här bilden har vi lagt till ytterligare en dimension till yrkesspridningen, nämligen antalet möjliga arbetsplatser. Vissa yrken är vanliga på många sorters arbetsplatser, andra är knutna till specifika arbetsplatser. Stor yrkesspridning och många sorters arbetsplatser ger maximalt många möjligheter och kan vara ett alternativ för dig som inte vet vad du vill jobba med i framtiden. Specifik arbetsplats Flera olika sorters arbetsplatser Utvärdera Väljayrke på och tävla om biocheckar! Vill du blogga på Väljayrkebloggen? Läs mer på 7

10 Några karriärvägar Daniel läste biologi och miljömanagement samt kurser i statsvetenskap, företagsekonomi och nationalekonomi Några år in på biologlinjen kände Daniel att han ville ha en mer tillämpad och samhällsorienterad tillämpning och kompletterade därför sin utbildning med samhällsinriktade kurser. Daniel Johansson, 41 år, Stockholm Har läst Biologlinjen (fil.mag.), Lunds universitet M.Sc. Environmental Management & Policy, IIIEE, Lunds universitet Fristående 20p (enl. gamla systemet) grundkurser i statskunskap (Gbg univ), företagsekonomi (Lunds univ) och nationalekonomi (Sthm univ) Jobb Praktikant EU-kommissionen, analytiker/ rådgivare/lobbyist vid europeiska elindustrins branschorgan EURELECTRIC, konsult och avdelningschef på Vattenfall Management Consulting. Hur tänkte du när du valde utbildning? Upplevde du ditt studieval stressande? När jag ville påbörja en längre universitetsutbildning stod jag inför valet mellan mina intressen för samhällsfrågor i allmänhet (jag hade redan läst grundkursen i statskunskap) och ett mer specifikt intresse för naturvetenskap/miljö. Valet föll på det senare och det blev biologlinjen i Lund. Valet kändes inte direkt stressande då men nog tänkte jag en del på vad som skulle passa mig bäst och vad man kunde ägna sig åt med det ena eller andra valet. Kommentera din karriär. Blev det som du hade trott? Med facit i hand, skulle du göra något annorlunda? Några år in på biologlinjen kände jag att jag ville ha en mer tillämpad och samhällsorienterad inriktning på min utbildning. Det var helt enkelt mitt samhällsintresse som gjorde sig gällande och jag kompletterade med grundkursen i företagsekonomi och ett mastersprogram vid Institutet för Industriell Miljöekonomi (IIIEE) i Lund. Jag sökte mig sedan till Bryssel och de politiska institutionerna och organisationerna där. Gränssnittet mellan energibranschen och energi- och miljöpolitiken blev sedan min yrkesmässiga hemvist i cirka åtta år (innan jag blev avdelningschef och gradvis kom något ifrån sakfrågorna). Den yrkeskarriären hade jag absolut inte förutsett när jag sökte in till biologlinjen, men i backspegeln är den egentligen heller inte förvånande mina intressen har alltid 8

11 Några karriärvägar gått i lite olika riktningar. Hade jag idag gjort om mitt studieval så hade jag kanske från början tagit en mer samhällsorienterad/tillämpad utbildningsbana. Men frågan med facit i hand leder fel. Jag hade när jag valde utbildning givetvis inte hela bilden klar för mig om hur mina intressen skulle utvecklas i framtiden, lika lite som man någonsin i beslutssituationer har hela bilden klar för sig. Den springande punkten är att det har ordnat sig väldigt bra ändå och jag har haft ett mycket rikt arbetsliv så långt. Naturvetarutbildningen är en fantastisk skola för kreativa problemlösare och när jag sedan ville modifiera min utbildningsprofil något så gick det utmärkt. Jag har i arbetslivet kunnat ägna mig åt frågor som studievägledaren på Ekologiska institutionen förmodligen inte hade kommit att tänka på. Har du något råd till unga människor som ska välja utbildning idag? Både under studierna och i arbetslivet är det viktigt att göra något som känns stimulerande. Då gör du bra ifrån dig, hittar din nisch i arbetslivet och nya möjligheter öppnar sig. Brinner du för något kör på det, då blir det bra! Sedan är det sällan enkelt att efter gymnasiet förstå vad man kan göra i arbetslivet om man väljer den ena eller andra studiebanan. Är man osäker kan det vara skäl i att välja en generellt gångbar utbildning med många möjliga specialiseringsvägar (t.ex. någon form av ekonomiutbildning). Efter hand som man studerar, pratar med människor ute i arbetslivet och själv kanske arbetar några år så klarnar bilden och man kan välja en specialisering som känns stimulerande. Det finns så otroligt mycket intressant och viktigt att göra inom så vitt skilda områden och det finns alltid möjligheter att välja nya vägar - att man inte ska ha alltför mycket ångest inför det där första valet. Sedan är det också väldigt viktigt att engagera sig utanför studier och arbete. Har man ett rikt socialt och intellektuellt liv utanför det rent yrkesmässiga så breddar man perspektiven och så känns de där studie- och yrkesvalen inte lika monumentala längre.

12 Några karriärvägar Ted läste statsvetenskap, retorik och filosofi Efter studierna jobbade Ted som verksamhetsansvarig på Västgöta Nation, glassgubbe, informationsansvarig på Uppsala studentkår och nu som projektledare för Lyskraft Vara. Ted har helt och hållet byggt sitt val av utbildning på sina intressen. Ted Isaksson, 27 år, Lidköping Har läst Statsvetenskap A, B & C, Retorik A, B & C, Filosofi A, B & C på Uppsala universitet. Jobb Eftersom jag har läst kurser så har jag inte ett givet slutdatum på mina studier och jag har haft en del spännande arbeten under studieuppehåll, bland annat var jag marknadsförare på en SIDA-organisation under en period. Men efter att jag avslutade min senaste (sista?) kurs har jag varit verksamhetsansvarig på Västgöta Nation, en studentorganisation i Uppsala. Efter det blev jag glassgubbe en kort period och sedan Informationsansvarig på Uppsala studentkår. Nu har jag fått arbete som projektledare för Lyskraft Vara, ett samarbetsprojekt mellan kommun, företag, fastighetsägare och organisationer i Vara för att visa på stadens attraktionskraft! Strategi inför utbildningsvalet Jag började plugga filosofi på universitetet för att det var mitt favoritämne på gymnasiet. Valet i sig var inte så stressande, jag minns att jag hade sökt lite olika kurser på olika platser. Att det blev Uppsala jag placerade högst upp på listan var nog mest en slump. Jag visste att jag ville läsa vidare till något, men var inte riktigt säker på vad. Då var det utmärkt att börja med en kurs och se mig omkring i universitetsvärlden. Jag har alltid velat göra något jag tycker är roligt, där jag får ha kontakt med människor och påverkar hur de ser på världen. Det perspektivet har också funnits med i alla mina arbeten och engagemang. Att jag har varit engagerad ideellt har betytt mycket för min karriär; alla engagemang har visat på att jag kan ta ansvar och dessutom har jag lärt mig allt från mötesformalia till att layouta en tidning från grunden. Och det är färdigheter som jag sedan fått arbeten på. Jag har också sett till att lära mig nya saker i alla uppdrag jag haft. Jag har haft utmanande och engagerande arbeten och det är precis vad jag siktade på, även om jag inte haft en klar idé om ett specifikt yrke. Goda råd till andra som ska välja utbildning Sikta på en utbildning du tycker verkar rolig. Chansen är stor att utbildningen kommer att vara ganska lik det du utbildar dig till. 10

13

14 Några karriärvägar Hanna läste Pol Mag programmet, kurser i ekonomisk globalisering samt master- och franskakurser i Paris Under tiden som Hanna läste franska i Paris dog den franske sociologen Pierre Bordieux. Detta triggade Hannas intresse för sociologi på allvar och blev en milstolpe för hennes fortsatta studieval. Hanna Hallin, 30, Stockholm Har läst Ekonomisk Globalisering vid Södertörns högskola, mänskliga rättigheter vid Teologiska högskolan, Pol Mag programmet i Uppsala och masterkurser i Science Po via Erasmus i Paris. Jobb Jag var frivillig i Röda korsets ungdomsförbund när jag 2005 nominerades av dem till att representera LSU Sveriges ungdomsorganisationer i Sveriges delegation till FN:s generalförsamling. LSU samlar över 70 organisationer och arbetar för att öka ungas organisering och inflytande i Sverige och världen. Första jobbet efter studierna var på LO-TCO:s biståndsnämnd året efter. Under min tid där valdes jag till ordförande för LSU, ett förtroendeuppdrag på heltid under tre år. Sedan var jag föräldraledig och i augusti 2010 började jag på mitt nuvarande jobb som chef för Sektor3, Tankesmedjan för det civila samhället som synliggör, granskar och väcker debatt om förutsättningarna för och betydelsen av civila samhällets organisationer (grundades av Alice Bah Kuhnke). Hur tänkte du när du valde utbildning? Jag hade inga förväntningar hemifrån och hade först ingen aning vad jag skulle läsa. Jag hade med mig språk och ville vara allmänbildad, så mycket visste jag. Jag jobbade först ett halvår i affär, sedan reste jag lite samt pluggade franska och samhällskunskap i Frankrike ett år. Så dog den franska sociologen Pierre Bourdieu och då kom jag på att jag skulle läsa sociologi, först därefter sökte jag till Pol Mag programmet. Blev din karriär som du hade tänkt? Resan är ju inte klar, men med facit i hand är det otroligt stimulerande att ha ett jobb där jag verkligen får använda allt det jag lärt mig under resans gång. Sätta mål, förhandla, förstå vem man finns till för, hålla tal och mycket annat. Goda råd till andra som ska välja utbildning Att välja utbildning är inte detsamma som att välja yrke, flera av de efterfrågade jobben idag existerade inte ens för 10 år sedan. Så lär för livet, hela livet. 12

15 framtids bygge För ditt val efter gymnasiet Tänk att få vara med och skapa för framtiden Det bästa med jobbet är att få vara med och skapa något som kanske står kvar 100 år eller mer. Det är människorna i projekten som gör skillnad fredrik och krisitn är ingenjörer som jobbar med 3d. sid 8. Tekniker Ingenjör Civilingenjör Arkitekt Läs mer om framtidens yrken

16 GODA RÅD FRÅN SACO Goda råd från Saco Skaffa kunskap inför valet av utbildning Gör ditt val efter intresse, men det är viktigt att du skaffar dig kunskap om arbetsmarknaden, arbetsvillkor och löner innan du väljer. Skillnaderna i till exempel lön mellan olika utbildningar är stora, däremot visar flera studier att valet av högskola spelar mindre roll. Börja plugga direkt efter gymnasiet Om du har möjlighet så är det bäst ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv att börja plugga direkt efter gymnasiet och inte ta något sabbatsår. Annars tar det längre tid innan du börjar tjäna så mycket pengar att du får tillbaka det du investerat i din utbildning. Extrajobb kan kosta mer än du tjänar Att jobba extra när du pluggar kan ge en bra extrainkomst, men om det gör att studietiden blir längre, så kan det kosta mer än du tjänar på det. Arbetslivserfarenhet som du fått efter att du tagit examen brukar ofta ge bättre effekt på din lön. Tänk dig för innan du byter högskola Vi har sett att många som byter högskola får en lägre lön. Ett byte av högskola kan ofta innebära att studietiden blir längre, Vill du? Välj mellan 60 program och över fristående kurser

17 eftersom du inte alltid kan tillgodoräkna dig allt du har läst. Om du ändå väljer att byta högskola är det extra viktigt att du tar ut din examen. Plugga utomlands ger bra erfarenheter, men inte alltid högre lön Det finns många positiva saker med att jobba och plugga utomlands. Du lär dig språk, får möta andra kulturer och du utvecklas på många olika sätt. Tyvärr visar undersökningar att arbetsgivare inte alltid värderar de här erfarenheterna så högt. Bäst effekt på lönen har det om du skaffar utlandserfarenheten genom att jobba utomlands efter examen. Börja söka jobb i tid Vänta inte med att söka jobb tills du tagit examen. Om du blir arbetslös även en kortare tid - i samband med examen kan det göra att du får lägre lön och svårare att få jobb långt senare i karriären. Även ett jobb där du inte får användning av din utbildning är bättre än inget jobb alls. Använd gärna studietiden till att komma i kontakt med arbetsgivare. Kanske finns det möjlighet att göra praktik inom utbildningen eller så kan du kontakta ett företag eller organisation när du ska göra ditt exjobb eller skriva uppsats. Du kan ladda ned rapporterna som ligger till grund för dessa råd på

18 Framtidsutsikter Sacos prognosrapport Framtidsutsikter släpps i slutet av november. Ladda ned på Kommer det att finnas jobb? Ett skäl till att man investerar tid och pengar i en utbildning är ju att få jobba med något man trivs med i framtiden. Därför är det väldigt bra att ta reda på hur jobbchanserna ser ut framöver. Sacorapporten Framtidsutsikter är en sammanställning av våra yrkesförbunds bedömningar av hur arbetsmarknaden kommer att se ut för olika akademikeryrken om fem år. Att vi har valt just fem år beror på att det är intressant för dig som funderar på att börja studera på högskolan nu, vilket ofta tar mellan tre och fem år. Sacoförbunden har tack vare arbetet med sina medlemmar unika kunskaper om sina yrkes- och utbildningsområden och kan därför ge mycket bra och genomarbetade prognoser. Våra prognoser är uppdelade efter liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben. Arbetsmarknaden för nyexaminerade och erfarna Prognoserna innehåller en bedömning för nyexaminerade och en för erfarna, för att visa hur det kan se ut när du är nyutbildad och saknar erfarenhet samt hur det ser ut för dem som har jobbat ett tag. Liten konkurrens om jobben = När det är liten konkurrens om jobben finns det fler jobb än utbildade inom ett yrke. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Balans = Med balans menas att det råder balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det finns ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Stor konkurrens om jobben = När det är stor konkurrens om jobben finns det fler utbildade än det finns jobb inom ett yrke. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Ett arbetsmarknadsläge med stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet. 16

19 framtidsutsikter Under yrken A-Ö i den här boken kan du läsa om hur arbetsmarknaden ser ut idag under rubriken ARBETSMARKNADEN Vad påverkar efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke? 4 Hur gammal är befolkningen? Fler födda kan innebära ökat behov av exempelvis lärare. Fler äldre kan enligt samma slags logik bland annat innebära ökat behov av vård och omsorg. 4 Ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster. 4 Konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt. Våra prognoser tar inte hänsyn till konjunktursvängningar, eftersom de inte kan förutses på så lång sikt. Däremot berättar vi hur känsligt yrket är för konjunktursvängningar. 4 Politiska prioriteringar och beslut. Till exempel ökade efterfrågan på lärare när den svenska grundskolan utökades från sju till nio år. 4 Tekniska innovationer. Nya sätt att organisera arbete. Ett bra exempel är den intensiva globaliseringsprocess som under de senaste årtiondena bland annat har inneburit att arbetsuppgifter har flyttats från Sverige, samtidigt som andra har kommit till eller ökat i betydelse. Vår forskning ger dig en stark utbildning. Innovation och entreprenörskap är två begrepp som är djupt rotade i Högskolan i Halmstads själ inte undra på att vi har ett annorlunda sätt att se på utbildning. Liksom vår forskning är våra utbildningar ofta sprungna ur arbetsmarknadens behov och krav. Det ger dig som student en kvalitetssäkrad utbildning, vilket i sin tur är en bra grogrund för din framtida karriär. Välkommen till Halmstad. Det rätta stället att vara student på. HÖGSKOLAN I HALMSTAD

20 Sacos studievägledare tipsar Sacos studievägledare tipsar I dag finns oändligt många möjligheter. Men det innebär också att du själv måste ta ansvar för att skaffa dig den överblick och de kunskaper som behövs för att kunna göra bra val. För det krävs både tid och energi, och inte minst en hel del kreativitet från din sida. Men se inte detta som ett stort ödesdigert val som avgör hur resten av ditt liv kommer att utvecklas. Vägen genom utbildningar och arbetsliv kommer att vara kantad av situationer som kräver att du gör olika val som varje gång öppnar nya möjligheter och leder till nya val. De flesta har tagit både krokiga och inte alltid så självklara vägar genom sina karriärer. Du hittar några bra exempel på det på sida xx. I den här bokens inledande del hittar du det som är viktigt att känna till om högskolstudier. Behörigheter och antagningsregler, ekonomi under studietiden och framtidsutsikterna för de utbildningar du funderar på är sådan viktig information. Som studievägledare tycker jag att det allra viktigaste är att du tillåter dig att se både möjligheter och eventuella svårigheter fastna inte vid svårigheterna så att de hindrar dig från att ta vara på de möjligheter som alltid finns. Om du kör fast kan det vara bra att ta hjälp av en professionell studie- och karriärvägledare. Du kan hitta vägledare hos de flesta utbildningsanordnare (skolor, vuxenutbildning, universitet, högskolor) och ibland på arbetsförmedlingar och kommunala vägledningscenter samt på privata karriärvägledningsföretag. De flesta professionella utbildade vägledare arbetar enligt en modell som bygger på några enkla steg. För att du ska kunna fatta ett väl underbyggt val behöver du först veta vilka alternativ som finns, sen behöver du fundera på dina egna intressen, egenskaper och förmågor. När du väger samman dessa kunskaper och insikter har du ett bra beslutsunderlag och kan gå vidare med att tex söka en utbildning eller ta något annat steg i karriären. Lite stöd med att tänka enligt den här modellen kan du få på > Planera ditt utbildningsval. På samma webbplats kan du också ställa frågor till mig Sacos studievägledare om du har kört fast. Sussi Thuré Studie- och yrkesvägledare på Sacos studievägledare Sussi Thuré besvarar dina frågor på