Det viktigaste du behöver veta om du ska fortsätta studera!

Transkript

1 1 Det viktigaste du behöver veta om du ska fortsätta studera! Spar och använd denna folder när du vill komma vidare i livet! Detta är en folder som vill hjälpa dig när du vill studera vidare oavsett om det är snart eller om några år. Tanken är att du sparar denna folder till du har nytta av den. OBS! Foldern är utformad så att den ska vara aktuell i många år men man vet aldrig vad politiker och myndigheter kan hitta på. Kontrollera därför alltid informationen är korrekt och aktuell.

2 2 I denna folder får du svar på frågor som: Vad finns det för olika möjligheter att studera vidare både i Sverige och utomlands? Var hittar jag mer information? Hur maximerar jag mina chanser att komma in? Vad krävs för behörighet? När, var och hur söker jag? Innehåll: Högskolan 3 Grundläggande behörighet 3 Särskild behörighet 4 Vilka kurser är behörighetsgivande till högskolan 4 Hur räknar du ut ditt betygsvärde 5 Meritpoäng 6 Urval till högskolan 7 Urval med betyg 8 Urval med högskoleprovet 8 Anmälan och antagning 9 Hur gör du gör för att maxa dina chanser att komma in på högskolan 10 Utbildningar på högskolan 11 Yrkeshögskolan 12 Folkhögskolan 13 Konst- och kulturutbildningar 14 Övriga utbildningar 15 Internutbildningar 15 Studieekonomi 16 Boende 17 Studera utomlands 18 Språktest och kunskapstest 20 Var finns det mer information? 21

3 Högskolan 3 På högskolor och universitet (som kan sägas vara större högskolor) finns flera tusen utbildningar. Du kan läsa sammanhållna program om du vill utbilda dig till exempel inom meda och fot, jurist, civilekonom, civilingenjör, it-tekniker med mera. Du kan också läsa fristående kurser som är en eller två terminer. Det finns kurser inom allt du kan tänka dig + kurser inom områden du inte ens kan föreställa dig. Grundläggande behörighet krävs för alla utbildningar För att vara behörig till högskolan måste du ha avslutat din gymnasieutbildning. För dig som läst ett högskoleförberedande program gäller att du har uppnått en högskoleförberedande gymnasieexamen, vilket innebär att du fått lägst betyget E i: Svenska/svenska som andraspråk 1 3 Engelska 5 och 6 Matematik 1b eller 1c Gymnasiearbetet Kurser som omfattar p av p du kan alltså ha F i 250 p

4 Särskild behörighet Olika utbildningar har dessutom krav på särskild behörighet. Det är krav på att du läst vissa kurser och fått lägst betyget E. Det är alltså kurser som ger kunskaper som högskolan anser är nödvändiga för att du ska klara en utbildning. Kraven på särskild behörighet anges i olika områdesbehörigheter. Högskoleverket föreskriver om vilken/vilka områdesbehörighet/er som ska gälla för utbildningar som leder till en yrkesexamen, t.ex. läkare, civilingenjör och civilekonom. För övriga utbildningar bestämmer det enskilda universitetet eller högskolan vad som gäller. Du kan se den särskilda behörigheten när du söker information om de utbildningar du är intresserad av. 4 Vilka kurser är behörighetsgivande till högskolan? Det finns 15 olika områdesbehörigheter + grundläggande behörighet. Det är emeller;d enbart nedanstående kurser som över huvud taget finns med bland behörighetskraven. Samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2 Historia 1b eller 1a1 + 1a2 Moderna språk steg 3 Matema;k 2 (a,b,c), 3 (b,c), 4 Naturkunskap 1b eller 1a1 + 1a2 (kan ersäias av Bi 1, Ke 1, FY 1a eller 1b1 + 1b2) Naturkunskap 2 (kan ersäias av Bi 1, Ke 1, FY 1a eller 1b1 + 1b2) Biologi 1 och 2 Fysik 1a eller 1b1 + 1b2 och 2 Kemi 1 och 2 IdroI och hälsa 1 + vissa speciella kurser om du vill bli ämneslärare Du ser ai det är de centrala ämnena som du opa läst på grundskolan. Det finns ;ll exempel inga este;ska, ekonomiska eller idroiskurser. Högskolan vill däremot vara säker på ai du har grundkunskaper för ai klara deras utbildningar.

5 ! Hur räknar du ut ditt betygsvärde? När du söker till högskolan räknar man ut ditt medelvärde. Man tar också hänsyn till hur många poäng en kurs har. En kurs på 100 p är alltså dubbelt så viktig som en kurs på 50 p Sä0 siffervärden på di0 betyg F = 0 poäng E = 10 poäng D = 12,5 poäng C = 15 poäng - B = 17,5 poäng - A = 20,0 poäng 2. Mul;plicera siffervärdet med kursens gymnasiepoäng = Betygsvärdet för kursen. 3. Betyg i utökad kurs räknas bara med om den ger behörighet eller meritpoäng. Gymnasiearbetet räknas inte med! 5. Addera alla betygsvärden. 6. Dividera summan av betygsvärdena med den totala summan för de inräknade kurserna (vanligtvis p) = Di0 Jämförelsetal. Om du höjer eller sänker ei betyg på en kurs som omfaiar 100 p så höjer eller sänker du dii betygsvärde med ungefär 0,1 p.

6 Meritpoäng När du söker ;ll högskolan kan du få extrapoäng för ai du läst vissa kurser om du fåi lägst betyget E. DeIa kallas meritpoäng. Du kan ;llgodoräkna dig maximalt 2,5 meritpoäng, vilket har ungefär samma betydelse som ai du höjer dii betyg ei steg i samtliga kurser. Det är alltså en stor fördel ai få många meritpoäng. 6 Vad ger meritpoäng? Moderna språk Lägst betyget E i moderna språk 3 ger 0,5 poäng. Du får inget meritpoäng om utbildningen du söker kräver kurs 3 i moderna språk. Moderna språk 4 ger 1,0 poäng. För steg 5 alternativt lägst steg 2 i ett annat språk ger ytterligare 0,5 poäng. Detta gäller om du söker en utbildning som kräver kurs 3 i moderna språk. Du kan få maximalt 1,5 meritpoäng för moderna språk. Engelska Lägst betyget E i kursen engelska 7 ger 1,0 p Matematik Du får meritpoäng beroende på vilket krav på behörighet den utbildning du söker har. Du får 0,5 p för varje steg du läst utöver krävd behörighet om du har lägst betyget E. Alla utbildningar kräver lägst betyget E i matematik 1 det ingår i den grundläggande behörigheten. Om du till exempel läst matematik 3 får du 1,0 meritpoäng om du väljer en utbildning som inte kräver någon extra kurs i matematik (t.ex. jurist), du får 0,5 meritpoäng om du väljer en utbildning som kräver att du läst matematik 2 (t.ex. psykolog). Kursen matematik 5 ger 1,0 meritpoäng. Kurser i matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng. Om matematik 4 krävs för särskild behörighet t.ex. utbildningar till civilingenjör och läkare kan du få 1,5 meritpoäng för Ma 5 + en kurs i specialisering eller om du har tre kurser i specialisering. Du kan maximalt får 1,5 meritpoäng för matematik.

7 Urval hur bestämmer högskolan vilka som kommer in 7 Det finns vissa regler som gäller nästan alla utbildningar utom de konstnärliga: Minst en tredjedel ska tas in på grundval av betyg Minst en tredjedel ska tas in på grundval av resultat på högskoleprovet Högst en tredjedel kan högskolan ta i på annat sätt. Exempel: Arbetsprover Tekniskt basår Arkitektprovet Juristutbildning i Lund (UJIK) Det vanligaste är emellertid att högskolan tar in på betyg även på den tredjedel som man själv bestämmer om. Cirka 60 procent av platserna på högskolan tas in på grundval av gymnasiebetyg, men det är olika för skilda utbildningar. Det finns dock utbildningar där man för en del av platserna kan ta in på annat sätt. Du kanske vill söka en utbildning inom foto och film. Där är det ganska vanligt att 1/3-del av eleverna tas in beroende på arbetsprover, intervjuer med mera. Det kan ibland vara värt besväret att ta reda på om det finns andra sätt att komma in än med hjälp av betyg och högskoleprovet. Du måste dock alltid vara behörig. Det finns utbildningar som ger en konstnärlig examen. Där tar man in samtliga sökande på grundval av inträdesprover, inskickade uppgifter med mera. Det gäller om du till exempel vill bli regissör, konstnär, skådespelare eller operasångare. Vissa utbildningar har speciellt tillstånd att ta in på andra sätt men de är inte många.

8 ! Urval med betyg meritvärde 8 Det är inte lätt att förklara hur urvalet sker. Det enklaste är att skriva att ju högre betyg du har och ju fler meritpoäng du har desto bättre. Om du är behörig till en utbildning du söker hamnar du i gruppen BI. Du som får avgångsbetyg med betygen A F kommer att de närmaste två åren hamna i en egen undergrupp som heter BIEX. Om du har kompletterat ditt gymnasiebetyg hamnar du i gruppen BII. Denna grupp får färre platser per antalet sökande MEN det är ändå inte säkert att antagningspoängen blir högre. Oavsett grupp värderar man ditt betyg enligt följande: Jämförelsetal maximalt 20,00 Meritpoäng maximalt 2,50 Totalt: Maximalt meritvärde 22,50 Om du läst kurser som utökat program räknar du betygsvärdet i dessa kurser om de krävs för att vara behörig eller för att få meritpoäng. Urval med högskoleprovet Du kan göra högskoleprovet två gånger varje år. Högskoleprovet består av 8 olika delprov som testar dina kunskaper i svenska, engelska och matematik. Det finns ingen åldergräns för att göra högskoleprovet. Du behöver inte vara svensk medborgare. Du kan får resultat mellan 0,0-2,0 poäng. Det diskuteras nu att man måste ha minst 0,5 poäng för att få tillgodoräkna sig resultatet. Resultatet gäller i fem år och det är alltid ditt bästa giltiga resultat som används när du söker till högskolan. Du anmäler dig på och det kostar 350 kr. Sista anmälningsdag är 15 februari eller 15 september. OBS! Om du funderar på att söka till högskolan och vill öka dina chanser att komma in ska du göra högskoleprovet. Det är mycket viktigt att förbereda sig. Gamla prov finns på studera.nu. Resultatet blir ofta bättre om du gör provet flera gånger.

9 Anmälan och antagning 9! Du anmäler dig via internet på - skapa konto (om du inte gjort detta tidigare) - sök i turordning, högst 20 alternativ Sista ansökningsdag till höstens utbildningar är 15 april och till vårens utbildningar 15 oktober. Urval 1 Efter urval 1 får du ett antagningsbesked som för höstens antagning skickas ut kring 10 juli. Du kan också se resultatet på webben (och behöver alltså inte vara hemma). i antagningsbeskedet lämnas besked om du är antagen, reservplacerad eller struken på på grund av obehörighet. läs noga anvisningarna i antagningsbeskedet innan du svarar. OBS! Du måste svara på detta antagningsbesked 1. Urval 2 Antagningsbesked från urval 2 kommer för höstens antagning cirka 5 augusti. Du behöver inte svara på detta antagningsbesked. Reservantagning Du måste komma till uppropet ifall du är antagen. Om du inte kommer så stryks du och mister din plats. Skolan börjar också aktivt att söka reserver för de antagna som inte dök upp på uppropet. Ibland kan det vara rätt många som inte dyker upp. De kan ha ångrat sig, fått arbete, börjat studera utomlands med mera. Därför ska du inte ge upp hoppet även om du fått negativa besked under sommaren. Det kan ibland vara klokt att visa sitt intresse genom att ringa skolan och fråga hur du ligger till.

10 Hur gör du för att maxa dina chanser att komma in på högskolan? 10 Det kan ibland vara bra att känna till vad du kan göra för att öka dina chanser att komma in på högskolan. Vissa av tipsen är kanske självklara men inte alla. Du bör ha så bra betyg från gymnasieskolan och så många meritpoäng som möjligt Gör högskoleprovet så ofta du har möjlighet. Provet är en extra och (faktiskt) ofta enklare sätt att komma in på en utbildning. Du får ofta bättre resultat ju fler gånger du gör provet. Det är också mycket viktigt att förbereda sig. Du hittar gamla prov på studera.nu. OBS! Läs detta noggrant för här kommer ett specialtips. Man delar upp de som söker med sitt gymnasiebetyg i två grupper en för de som söker på enbart på sitt gymnasiebetyg och en för de som kompletterat efter gymnasieskolan. De som kompletterat får färre platser tilldelade men trots detta är det inte ovanligt att antagningspoängen ändå inte är särskilt mycket högre och ibland faktiskt lägre än i gruppen som är behöriga direkt på sitt gymnasiebetyg. Om du kompletterar ditt gymnasiebetyg trots att du är behörig hamnar du i båda grupperna och får alltså två chanser att komma in. Du kan läsa en kurs som ger dig ytterligare meritpoäng t.ex. engelska 7 eller moderna språk eller läsa om eller göra en prövning i ett ämne där du tror du kan höja betyget. Du söker då i direktgruppen med ditt gymnasiebetyg och i kompletteringsgruppen med ditt gymnasiebetyg + kompletteringarna. Du får två chanser att komma in. Kontrollera alltid om det finns en extraväg in på den utbildning du söker. Du kanske har förtur om du läser en viss introduktionskurs, om du läser tekniskt basår, gjort arkitektprovet med mera. Det är inte så vanligt men det är synd att missa en möjlighet. Det är nästan alltid lättare att komma in på mindre högskolor och universitet än på de större och mer välkända trots att utbildningen inte behöver vara sämre. Det är lättare att komma in i till exempel Jönköping eller Luleå jämfört med Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala och Linköping. En del utbildningar startar även på vårterminen. Det är nästan alltid lättare att komma in på våren än på hösten. Du kan söka fristående kurser. Om du väl har börjat på högskola kan du få förtur när du söker nya kurser. På så sätt kan du själv kombinera ihop en högskoleutbildning. Ta i så fall alltid hjälp av studievägledningen på högskolan. De kan ge dig tips om vilka kurser du bör kombinera för att få en bra utbildning.

11 Utbildningar på högskolan Alla utbildningar på högskolan mäts i högskolepoäng (hp). En veckas heltidsstudier motsvarar 1,5 hp vilket i sin tur innebär att ett heltidsstudieår om 40 veckor motsvarar 60 hp och en termin 30 hp. Det finns också utbildningar som du kan studera på halvfart eller kvartsfart. Dessa är tänkta att kunna kombineras med andra studier eller arbete. Vissa utbildningar kan också studeras på distans. Om du tar fram information om utbildningar på studera.nu eller högskolorna egna webbplatser kan det vara bra att kunna översätta högskolepoäng till antal terminer och år. Exempel: - En utbildning på tre år omfattar 180 hp - En utbildning på fem år omfattar 300 hp Du kan också uppnå olika examina, exempel: - Högskoleexamen: 120 hp + examensarbete - Kandidatexamen: 180 hp, minst 90 hp ska vara inom huvudområdet, inkl. ett examensarbete på minst 15 hp - Magisterexamen: Kandidat + 60 hp, varav minst 30 hp ska vara inom huvudområdet inkl. ett examensarbete på minst 15 hp - Masterexamen: Kandidat hp, varav minst 60 hp ska vara inom huvudområdet, inkl. ett examensarbete på minst 30 hp 11

12 Yrkeshögskolan 12 Yrkeshögskolan erbjuder yrkesutbildningar som är en kombination av yrkesstudier, högskolekurser och praktik. Här finns utbildningar även för dig som läst ett högskoleförberedande program. Utbildningarna drivs ofta i nära samarbete med arbetsgivare. För att kunna erbjuda en utbildning måste man kunna visa att det finns en efterfrågan på personal inom området. Yrkeshögskolan är inte samlad på samma ställe utan det är olika anordnare som anordnar utbildningen i egna lokaler. Detta är gemensamt för alla utbildningar: Utbildningens längd är oftast 1-3 år Minst 1/3 av utbildningstiden är praktikförlagd Startar efter arbetsmarknadens behov Du måste ha en gymnasieexamen högskoleförberedande eller yrkesexamen Den särskilda behörigheten kan vara krav på att du läst vissa kurser i gymnasieskolan och/eller arbetslivserfarenhet Urvalet sker med hjälp av betyg, intervjuer, inlämnade arbetsprover och arbetslivserfarenhet Ex. på utbildningar hösten 2015: Fotograf för reklam och magasin Manusförfattare TV-produktionsspecialist Motion creative 3-D visualiseing Digital design Grafisk formgivare Interactive Art Director Reklam och marknadsföring

13 FOLKHÖGSKOLA 13 Folkhögskolorna är fristående skolor knutna till olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser, föreningar, landsting eller regioner. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över sitt kursutbud och sin profil. Ofta studerar man ämnesövergripande i projektform med både praktiska och teoretiska inslag. Skolorna bestämmer själva över hur de vill ta in sina elever. Det innebär att folkhögkolan kan vara en chans för dig som kanske inte har så bra betyg eller som har en specialbegåvning. Ex. på utbildningar är: Fritidsledarutbildning Konst, musik, teater Foto, film Design/formgivning, Idrott Turism med mera!

14 Konst- och kulturutbildningar 14 Det finns fristående skolor som anordnar utbildningar inom områdena konst, kultur och hantverk. Dessa skolor har ett godkännande av staten. Det innebär att du i många fall kan få studiemedel. Däremot får du betala för din utbildning. Skolorna bestämmer helt själva behörighetskrav, ansökningstid och vilka sökande Exempel på skolor: Kulturama Nyckelviksskolan Balettakademin Performing Arts School Berghs School of Communication Medieskolan Övriga utbildningar Det finns inget som hindrar en person eller ett företag att starta en utbildning. Det finns skolor inom alla möjliga områden som frisör, massör med mera. Du hittar dessa genom att googla på nätet. Du bör i så fall också ta reda på om utbildningen har en bra kvalitet. Du kan till exempel prata med företag i branschen, ta kontakt med före detta elever med mera. Vissa utbildningar genomförs i yrken som har branschorganisationer eller där det finns liknande utbildningar utomlands, till exempel fotograf, filmare, naprapat, osteopat, kiropraktor med mera. Ett tips är också att ta reda på om du får studiemedel när du går på utbildningen. Det visar om utbildningen har fått en godkändstämpel av någon myndighet. OBS! Alla de utbildningar som tas upp på denna sida tar betalt för sin undervisning. Du får alltså räkna med högre kostnader.

15 Internutbildningar företagsutbildningar 15 Olika företag och myndigheter kan ordna egna utbildningar för sin personal så kallade internutbildningar. Det gäller både när du har varit anställd ett tag eller då du är ny på arbetet. Det är arbetsgivaren som själv bestämmer vilka man vill utbilda eller anställda. Du kommer säkert under ditt liv få vara med på flera sådana utbildningar. Kända exempel på arbetsgivare som utbildar sin egen personal är till exempel: - Polis - polis.se - Räddningstjänsten (brandman) Det innebär att till exempel polisen själv bestämmer vilka de vill anställa. Polishögskolan är ingen vanlig högskola utan en skola som polisen själva äger och driver.

16 Studieekonomi 16 Om du studerar på högskolan eller yrkeshögskolan kan du söka studiemedel av Centrala studiestödsnämnden, CSN csn.se. Om du studerar på en annan utbildning krävs ofta att du fyllt 20 år för att få studiemedel. Studiemedlet består av två delar, ett bidrag och ett lån. Om du studerar på heltid ligger bidragsdelen för en 4v-period på 2820 kr och lånedelen är 6184 kr. Totalt på en 4v-period = 9004 kr. (läsåret 2014) Du får själv välja hur mycket studielån du tar. Om du vill kan du ansöka om enbart bidragsdelen. Du kan även få studiemedel för deltidsstudier på 50 eller 75 procent av heltid. Stipendier Du kan även få hjälp med ekonomi genom att söka stipendier. Det gäller särskilt om du ska göra något speciellt som att studera utomlands eller om du till exempel är duktig på någon idrott eller något konstnärligt område. Tips: Kommuner och landsting har listor över stipendier. Även församlingar, föreningar, stiftelser och universiteten/högskolorna har information om stipendier. På stadsbiblioteket finns stipendiehandböcker så som Stora Fondboken och Scholarships Grants Du kan även söka information om stipendier på Internet, t.ex. EU har inrättat stipendier om du vill studera i ett annat EU-land

17 Boende 17 Om du söker till en skola på en annan ort måste du ha någonstans att bo. Det finns olika alternativ som till exempel: Studentrum - korridor, dela lägenhet Inneboende Andrahandskontrakt Hyra möblerat eller omöblerat Köpa en bostadsrätt När du bestämt dig - börja söka bostad Annonsera i tidningar Webbplatser Högskolan Kolla om du kan anmäla dig redan nu När du bestämt dig var du vill studera ska du börja söka bostad direkt. På många orter kan det vara svårt att få tag på en bostad. Det är oftast så att ju mindre högskola (och ort) desto lättare att hitta bostad På vissa orter kan du ställa dig i kö innan du har sökt medan man på andra orter kräver att du är antagen. Det finns ofta information på nätet, till exempel hos den skola du tänker söka till.

18 Studera utomlands 18 Det finns i huvudsak tre sätt att komma iväg: Utbytesprogram Nästan alla högskolor och universitet i Sverige har studentutbytesavtal med andra universitet och högskolor runt om i världen. Särskilt inom EU. Det är mycket vanligt i utbildningar att det ingår möjlighet att läsa en period utomlands. Du kan få möjlighet att forska utomlands med mera. Fördelar: Du vet nästan alltid att du får tillgodoräkna dig studierna utomlands. De ingår i din svenska utbildning Ofta får du hjälp med boende och andra praktiska detaljer Du får studielån för tiden utomlands Nackdelar: Du är mer bunden till den skola och de kurser som din svenska skola bestämt På egen hand Du blir en så kallad free-mover. Det innebär att du själv söker en skola utomlands. I princip är du till exempel behörig till utbildningar vid universitet och högskolor inom EU om du är behörig i Sverige, men detta gäller även i många andra länder. Förutom detta kan det även finnas andra krav för olika utbildningar och för olika länder. Det kan gälla krav på språkkunskaper eller att du kan behöva göra inträdesprov, kunskapstester m.m.

19 Du måste på egen hand ta fram den information du behöver och sköta alla kontakter med både universitet och myndigheter. Det bästa är vanligtvis att kontakta antagningsenheten på det universitet du är intresserad av att söka för att få reda på exakt vilka krav som gäller samt för att få reda på när ansökan skall göras. Var ute i god tid! då de flesta utländska universitet bara har ett ansökningstillfälle/år. T.ex. så har läkarutbildning i England ansökning året innan utbildningens startar! Fördelar Du söker precis det som du själv önskar Nackdelar Du får själv ta ansvaret för allt. Här kommer några exempel på vad du måste tänka på: Du måste (naturligtvis) ta reda på vad du vill studera. Det finns många tusen olika alternativ. I stort all information finns på internet. Börja i god tid. Du måste ofta översätta betyg, ibland ordna visum och andra praktiska detaljer Du måste ta reda på kostnader och om du kan få studielån eller stipendier Du måste själv ta reda på om du kan tillgodoräkna dig utbildningen i Sverige. Du måste ta reda på vilken kvalitet din sökta utbildning har. Det finns skolor med låg kvalitet som vill utnyttja unga människors intresse att komma utomlands. Googla gärna på nätet för att få information. Kontakta skolor i Sverige som har liknande utbildningar. Ett gott tips! Var misstänksam mot skolor som har låga krav för att få studera där men tar bra betalt. Via förmedling Det finns förmedlingarna som kan hjälpa dig. Ofta representerar de ett antal skolor i ett eller flera olika länder. De hjälper dig med ansökan och praktiska detaljer som att t.ex. boka resa, ordna visum, försäkringar samt boende. Fördelar Du får hjälp med många praktiska detaljer Nackdelar Du är bunden till de alternativ som förmedlingen erbjuder Förmedlingen kan ta betalt för sitt arbete 19

20 Språktest och kunskapstest 20 De flesta utländska universitet kräver att du gör ett språktest och/eller ett kunskapstest för att visa att du har de kunskaper som krävs för att kunna följa med i utbildningen. De vanligaste språk- och kunskapstesterna är: SAT, ACT, IELTS och TOEFL Olika universitet godkänner olika tester och sätter själva gränsen för vad som är godkänt. Om du har lägst betyget C i kursen engelska 6 verkar flera skolor i den engelsktalande länderna ta emot dig. Skandinaviska elever har ett gott rykte för sina kunskaper i engelska. Översättning av betyg För att söka till ett utländsk universitet så krävs det att du har översatt ditt betyg. Skicka aldrig originalbetyg och intyg! Ta kopior på alla handlingar. Ta reda på om det räcker att få kopiorna bevittnade eller om de måste legaliseras och stämplas hos ambassaden. Värdering av utlandsstudier Om du läser en kortare utbildning utomlands är det den skola som du fortsätter att studera på i Sverige som bestämmer hur mycket du kan tillgodoräkna dig. Du kan få din utländska utbildning bedömd av Universitets- och högskolerådet på Kravet för att få en utbildning bedömd är att den varit minst 2 år lång och avslutas med en examen. För ett reglerat yrke, dvs. ett yrke som kräver legitimation eller auktorisation (läkare, advokat, revisor, psykolog m.fl.) krävs det att du i förväg kollar upp hur den utbildningen värderas i Sverige och vad som gäller om du sedan vill arbeta med det här i Sverige. Bedömning av dessa yrken görs av behöriga myndigheter, t.ex. Advokatsamfundet och Socialstyrelsen.

21 Var finns det mer information? Information om skolor och utbildningar är ingen bristvara. På webben finns i princip hur mycket information som helst om skolor och utbildningar i hela världen. Du kan också beställa kataloger och broschyrer från de flesta skolorna. Ta fram Viskastrandsgymnasiets webbplats. Klicka i vänster fält på Studie- och yrkesvägledning. På den sida som kommer upp kan du till höger klicka på två länkar: Information om fortsatta studier ES, vilket är denna folder som regelbundet uppdateras. Länkar till högre studier. Du hittar en förteckning av många olika länkar. Här finns länkar med information om högskolan, högskoleprovet, yrkeshögskolan, studieekonomi, studier utomlands, söka arbete, olika yrken, intressetester med mera. Listan uppdateras regelbundet. Här kommer exempel på några viktiga webbplatser där du kan hitta mer information. Högskolestudier studera.nu: All information om högskolestudier i Sverige och utomlands. De är också här som du anmäler dig till högskoleprovet och kan även hitta gamla prov och facit. antagning.se: Här gör du din ansökan till högskolan i Sverige. statistik.uhr.se: Ansökan och antagningsstatistik Högskola/Universitet. Ekonomi/Stipendier csn.se: Hos Centrala Studiestödsnämnden får du information om studiemedel och annat studiestöd studera.nu: Klicka på Om studier och sedan på ekonomi. Många bra tips att gå vidare för att hitta information om studieekonomi och stipendier Utbildningar folkhogskola.nu: Information om alla folkhögskolor och deras utbildningar yrkeshogskolan.se: Information om alla utbildningar inom Yrkeshögskolan studeramedfunktionshinder.se: Information för dig som har ett funktionshinder ubildningsinfo.se: Här finns information om alla utbildningar i Sverige. Drivs av Skolverket. Utlandsstudier studera.nu/studera utomlands: Den absolut bästa stället att börja jakten på information om skolor och utbildningar i andra länder. 21