E"ergymnasiala studier

Transkript

1 E"ergymnasiala studier

2 Vad är en yrkeshögskoleutbildning? ü E"ergymnasial utbildning ü Prak;sk yrkesutbildning ü LIA lärande i arbete ca 1/4 av studie;den ü Förankring i näringslivet - behov av utbildningen måste finnas - framtagen ;llsammans med företag i branschen ü Leder i stor utsträckning ;ll arbete, ca % ü Ledningsgrupp med representanter för arbetsliv (i majoritet), skolväsende, utbildningsanordnare och studenter Yrkeshögskoleanordnare i Stockholms län

3 Utbildningsområden 29% 22% Ekonomi/administra;on/ försäljning Teknik och ;llverkning Hälso- och sjukvård 9% 21% Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT 9% 11% Övriga YhSL - Yrkeshögskoleanordnare i Stockholms län

4 Urval Om det är fler behöriga en utbildning än det finns platser måste anordnaren göra ec urval bland de sökande. Urvalets syfe är ac rangordna alla behöriga sökande, och de med bäst meriter antas utbildningen. De urvalsgrunder som kan användas är: ü Betyg ü Särskilt prov (muntligt, skri"ligt eller prak;skt) ü Tidigare utbildning ü Arbetslivserfarenhet YhSL - Yrkeshögskoleanordnare i Stockholms län

5 Fler fakta ü Poängsystem ü En veckas hel;dsstudier = 5 Yh-poäng ü Betygsintervall ü Icke godkänd Godkänd - Väl godkänd ü Yrkeshögskoleexamen ü Minst G på alla moment ü Studerandeinflytande ü Påverka uppläggning och genomförande ü Avgi"sfri ü Kursliaeratur ingår ej ü Studiemedelsberäbgad ü Studiemedel via CSN Yrkeshögskoleanordnare i Stockholms län

6 Ansökan För Yh-utbildningar finns ingen central antagningsenhet utan varje utbildningsanordnare sköter själv antagningen ;ll sina utbildningar. Ansökan görs därför direkt ;ll respek;ve utbildningsanordnare. Alla aktuella utbildningar och kontak;nforma;on ;ll skolorna finns på YhSL - Yrkeshögskoleanordnare i Stockholms län

7 Varför Yh-utbildning? ü Uppskaaad av näringslivet ü Föreläsare direkt från branschen ü Kontaktnät i arbetslivet genom LIA ü Språngbräda ut i arbetslivet ü Avgi"sfri utbildning ü Studiemedelsberäbgad YhSL - Yrkeshögskoleanordnare i Stockholms län

8 Aa söka ;ll högskolan - För dig som har eller som kommer aa ta en gymnasieexamen Vilka förkunskaper som krävs och hur dina betyg räknas

9 Behörighetskraven delas in i: Grundläggande behörighet - Krävs ;ll alla kurser och program på högskolans grundnivå Särskild behörighet - Varierar mellan utbildningarna 9

10 Grundläggande behörighet Du som går gymnasiet har grundläggande behörighet med en: Examen från ec högskoleförberedande program eller Examen från ec yrkesprogram (yrkesexamen) och har godkänt betyg i Svenska 2 och 3 och i Engelska 6. 10

11 Om du saknar behörighet Kompleaera! Gymnasial vuxenutbildning Folkhögskola Basår/-termin på högskolan Januari 2015

12 Särskild behörighet De särskilda behörighetskraven är kopplade ;ll utbildningens innehåll eller inriktning. För varje utbildningsområde (juridik, arkitektur, vård med mera) har man bestämt vilka särskilda förkunskaper som är nödvändiga för aa en student ska kunna följa utbildningar som ges inom just det området. De särskilda förkunskapskraven = behörighetskurser. Områdesbehörigheter 12

13 Vägen ;ll meritvärdet går via din gymnasieexamen 1. För aa få fram ea meritvärde måste du börja med aa räkna om bokstavsbetygen ;ll sifferbetyg. 2. Gå igenom hela betyget och mul;plicera siffervärdet med kurspoängen. Gymnasiearbetet ska inte räknas med. 3. Lägg sedan ihop alla kurspoäng. Du får då fram den sammanlagda gymnasiepoängen. 4. Lägg ihop alla betygsvärden. Du får då fram det sammanlagda betygsvärdet. 5. Dividera det sammanlagda betygsvärdet med den sammanlagda gymnasiepoängen. Tips gå in på Räkna ut betyg 13

14 Jämförelsetalet är en bit på vägen Det värde som du får fram när du delat det sammanlagda betygsvärdet med den sammanlagda gymnasiepoängen kallas jämförelsetal. Om du inte får lägga ;ll några meritpoäng är jämförelsetalet = meritvärdet. 14

15 Du kan få maximalt 2,5 meritpoäng Meritkurser Moderna språk steg 3 = 0,5 och steg 4 = 1,0 meritpoäng* Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng Matema;k ger högst 1,5 meritpoäng Man måste ha lägst betyget E Betygsvärdet för meritkursen räknas in i meritvärdet * Kurser i modersmål ger inte meritpoäng som modernt språk 15

16 Jämförelsetal + meritpoäng = meritvärde När du har räknat fram dia jämförelsetal, kan du lägga på meritpoängen Värdet du får fram då = meritvärdet 16

17 När det finns fler sökande än platser ;ll en utbildning gör man ea urval Om det är fler sökande än det finns platser ;ll en utbildning måste man göra ea urval bland dem som sökt. Urvalet är alltså själva antagningen. Alla behöriga sökande deltar i urvalet ;ll varje utbildning. Du konkurrerar med dia meritvärde. Till många utbildningar kommer alla behöriga sökande in. 17

18 Så här fördelas platserna Betygsurval Minst en tredjedel av platserna på en utbildning går ;ll sökande med betyg. Provurval Minst en tredjedel av platserna går ;ll sökande som gjort högskoleprovet. Andra urvalsgrunder Högst en tredjedel av platserna går ;ll sökande som prövas u;från de kriterier högskolan beslutat om för en viss utbildning. Kan vara högskolepoäng, intervjuer mm. 18

19 Betygsurvalet görs i tre olika grupper - Betygsgrupp I, BI: gymnasiebetyg utan kompleaering max 22,5 - Betygsgrupp I, BII: gymnasiebetyg med kompleaering max 22,5 - Folkhögskolegruppen, BF: studieomdöme från folkhögskola max 4,0 19

20 Hur svårt är det aa komma in? Stor skillnad mellan olika utbildningar Gå ;ll antagningssta;s;ken på Universitets- och högskolerådets webbplats Gör högskoleprovet Om du inte kommer in? Försök igen finns det alterna;v? Kompleaera för aa höja meritvärdet Skriv högskoleprovet Januari 2015

21 Det svenska utbildningssystemet År Doktorsexamen 3 2 Licentiatexamen 1 Forskarnivå Magisterexamen 2 1 Masterexamen Konstnärlig masterexamen Avancerad nivå Konstnärlig magisterexamen Högskoleexamen Grundnivå Konstnärlig högskoleexamen Kandidatexamen Konstnärlig kandidatexamen Gymnasieutbildning eller motsvarande Yrkesexamina Universitets- och högskoleutbildning 4

22 Hur går studierna ;ll? Sammanlagt ca 40 ;mmar i veckan Eget arbete Föreläsningar Seminarier Grupparbeten Labora;oner Examina;on Uppsats och exjobb

23 Kurser och program Du läser i kurser. O"ast ea ämne, en kurs i taget. Program är hopsaaa av kurser. Högskolan bestämmer vilka och i vilken ordning du läser dem. Du kan gå en fristående kurs eller ea helt program.

24 Fristående kurser eller program Fristående kurser Välja vad du vill ha för kurser i din examen. Läsa kurser i den ordning du vill. Läa aa byta mellan olika lärosäten. Program Säker på aa komma in på kurser ;ll en hel examen. Vet i förväg precis när du ska läsa varje kurs. Vet aa kurserna är valda för aa passa en viss inriktning.

25 Andra alterna;v Distansutbildning Läs på svensk högskola med webbundervisning Studier utomlands Ordna själv (freemover) Via ea utbytesprogram på högskolan (Erasmus+ och andra) Januari 2015

26 Vilken utbildning ska jag välja? E"er intresse? E"er arbetsmarknaden? E"er lön? E"er all;hop? Januari 2015

27 Får man jobb? Januari 2015

28 Januari 2015

29 Januari 2015

30 Var ska jag välja aa läsa? Nästan 50 olika högskolor och universitet Vilka utbildningar som ges? Utbildningens inriktning? Hur många studenter högskolan har? Var i landet den ligger? Utbildningens kvalitet? Fri;dsintressen? Januari 2015

31 Universitet och högskolor Får vem som helst starta ec universitet eller en högskola? Ja. Regeringen bestämmer vilka som får ge examen och högskolepoäng. Men orden universitet och högskola är inte skyddade och får användas också av dem som inte får ge högskolepoäng. Vad är det för skillnad på universitet och högskola? I stort sea ingen. Förr hade bara universiteten ;llstånd aa uuärda examen på forskarnivå. Nu kan även högskolor uuärda forskarexamen. Januari 2015

32 Ekonomin under studierna Studiemedel hösten 2016 Bidrag: 2816 kr. för 4 veckor Lån: 7088 kr. för 4 veckor (totalt för 4 veckor: 9904kr.) Tillägg för barn och extra kostnader. Söks från Centrala Studiestödsnämnden (CSN),

33 Bostad hur hiaar man det? Studentbostäder Hyra i andra hand Inneboende Dela bostad Sök bostad på: Sök bostadsbidrag:

34 Sista anmälningsdag är 15 april Du gör din webbanmälan på Antagning.se. Från den 15 mars 2017 kan du söka fram och anmäla dig ;ll de utbildningar du är intresserad av. Du som har sekretessmarkerade uppgi"er behöver först kolla upp hur du ska göra ska på Antagning.se

35 Skapa ea användarkonto på Antagning.se För aa kunna göra en webbanmälan måste du först skapa ea konto på Antagning.se. Användarnamn = dia personnummer. Du väljer själv lösenord för kontot.

36 Skriv in koden du får med posten För aa du ska kunna se uppgi"erna på Mina sidor måste du först visa aa du är du genom aa skriva in den ak;veringskod som vi skickar ;ll din folkbokföringsadress sedan du skapat dia konto. Koden ska bara användas en gång. När du bekrä"at din iden;tet genom aa skriva in den på Antagning.se, behöver du inte använda den igen.

37 Mina sidor innehåller dina uppgi"er När du skrivit in ak;veringskoden kan du: se vilka meriter som registrerats (betyg och provresultat) följa och ändra i anmälan ändra i den personliga profilen kontrollera aa uppgi"erna stämmer läsa och svara på antagningsbesked

38 Kompleaera senast 21 juni Om din skola är ansluten ;ll betygsdatabasen behöver du inte ladda upp eller skicka in någon kopia av din gymnasieexamen. Du skannar själv in de dokument du behöver kompleaera med

39 Kontrollera dina uppgi"er under maj juni Du kommer aa få en påminnelse ;ll din mejladress om aa gå in på Mina sidor och kontrollera aa de uppgi"er som registrerats i dia namn stämmer Ta kontakt med Antagningsservice om du upptäcker aa något är fel

40 Antagningsbesked i början av juli Kring den 13 juli publiceras antagningsbesked med svarskrav. I antagningsbeskedet ser du om du är - antagen eller reservplacerad - struken för aa du inte var behörig ;ll utbildningen

41 Svara senast 28 juli För aa inte förlora din studieplats eller reservplats måste du tacka ja ;ll den eller de platser du erbjudits. Du måste också tacka nej ;ll de platser du inte vill ha. Tänk noga igenom hur du vill svara. Se ea exempel på Antagning.se Du som svarar på webben får en bekrä"else både på sajten och via e-post på aa du svarat. Spara den.

42 Andra antagningsbeskedet 3 augus; I början av augus; är det dags för det andra antagningsbeskedet som också kallas slutgil;gt antagningsbesked. Du behöver inte svara på det här antagningsbeskedet, men var noga med aa läsa igenom de instruk;oner som universitetet eller högskolan ger där.

43 Reservantagning När flera sökande tackat nej ;ll sina utbildningsplatser antar man istället reserver ;ll de lediga platserna. Universiteten och högskolorna sköter själva sin reservantagning.

44 Sen anmälan och sena alterna;v Om du missat sista anmälningsdag kan det finnas möjlighet aa göra en sen anmälan ;ll program, kurser och kurser inom program. Alla utbildningar som är öppna för anmälan på Antagning.se har en välj-knapp. Om du redan gjort en anmälan i ;d, kan du lägga ;ll sena utbildningsalterna;v e"er sista anmälningsdag.

45 Terminsstart Du som är antagen får informa;on om upprop och terminsstart från det universitet eller den högskola som du har antagits ;ll. Du måste registrera dig vid universitetet eller högskolan innan du kan börja studera.

46 Kontakta Antagningsservice Om du har frågor om din anmälan kan du skicka ea mejl via e-posuormuläret på Antagning.se eller ringa Vi svarar 9-16, måndag ;ll fredag. Dina kompleaeringar kan du skanna in och ladda upp på sajten.

47 Kom ihåg 1. Aa du kan anmäla dig ;ll max 20 olika utbildningar kurser och program blandat 2. Aa säaa dina utbildningsalterna;v i en viss ordning: Det du helst vill komma in på säaer du högst upp i din anmälan 3. Ansökan kan inte göras med Ipad eller mobiltelefon! 4. Aa svara på antagningsbeskedet i ;d

48 Var får jag veta mer? Internet studera.nu universitet och högskolor Studievägledare Universitet och högskolor (vem som helst får ringa) Gymnasienivå Arbetsförmedlingar