Vid European Information Development. Teknikinformatören. Johan Näsström hedrad av TCeurope. I detta nummer: 2/2004 dec

Transkript

1 Teknikinformatören Tidning för och av medlemmar i Föreningen Teknisk Information 2/2004 dec Johan Näsström hedrad av TCeurope Vid European Information Development Conference, som hölls i Wiesbaden, Tyskland oktober, hedrades FTI-medlemmen Johan Näsström med TCeurope Technical Communication Award som delades ut för andra gången. Johan får utmärkelsen för involvement and contribution to the promotion of technical communication in Europe and the world and the recognition of outstanding merits in this field. Johan tog journalisthögskoleexamen 1970, och eftersom han tidigare var utbildad ingenjör blev han den förste i Sverige med denna typ av kombinerad utbildning. Under sin långa yrkeskarriär har Johan arbetat med teknikinformation bl.a. på Scania och Ford, varit huvudredaktör för Focus tekniska uppslagsverk och teknik- och vetenskapsredaktör för Bonniers uppslagsverk. Sedan många år är Johan FTI:s delegat i INTECOM där han ansvarar för webbplatsen och alla, som har en hum om vad sådant arbete innebär, vet att det kräver både kunskaper och tid. För de äldre bland FTI:s medlemmar är Johan kanske ändå mest känd som medlem nästan sedan begynnelsen och även som ledamot i styrelsen. I höstas utsågs Johan till sammankallande i FTI:s valberedning. I detta nummer: Det blev Populär Kommunikation till sist! 2 FTI-aktuellt 3 Välbesökt höstmöte 4 Varför läser inte folk bruksanvisningar? 6 TrainMate 9 S1000D en väletablerad informationsstandard 9 Språkligt 10 Det är de små, små detaljerna som gör det! 11 European Information Development Conference 12 INTECOM Annual General Meeting 14 Nya FTI-medlemmar under Certifierade under Sista ordet... 16

2 Det blev Populär Kommunikation till sist! På det välbesökta höstmötet den 20 oktober sattes punkt för diskussionen om vilken tidskrift som i fortsättningen ska ingå i medlemskapet. Efter en kortare debatt vann alternativet med kollektiv prenumeration på Populär Kommunikation med klar majoritet, bl.a. med hjälp av fyra poströster. Totalt fem poströster avgavs, kanske unikt i föreningens historia. Vi kunde alltså glädja oss åt ett stort engagemang från medlemmarna i denna fråga. Beslutet betyder alltså att: Fr.o.m och tills vidare kommer alla FTI-medlemmar att erhålla Populär Kommunikation som en del av medlemskapet Samtidigt kommer Teknikinformatören att distribueras digitalt, antingen direkt via e-post eller om detta visar sig tekniskt ohanterligt på så sätt att medlemmarna varskos när ett nytt nummer finns att hämta på FTI:s hemsida. Med andra ord måste vi få aktuella e-postadresser till alla medlemmar och de som inte har någon e-postadress måste meddela detta. Läs mera om detta på sidan 3. För närvarande ser det ut som om vi kommer att skicka kallelse till vår- och höstmötena med vanlig post. Styrelsen genom Mats Linder mats.linder@bostream.nu Teknikinformatören är främst ett forum där medlemmarna i Föreningen Teknisk Information (FTI) kan utbyta erfarenheter genom att diskutera yrket, språk, illustrationer och andra angelägna ämnen. Teknikinformatören är också en kanal där föreningens styrelse och certifieringskommitté kan informera om t.ex. möten, evenemang och certifieringsfrågor. Innehållet i Teknikinformatören är, förutom material från styrelsen och certifieringskommittén, helt beroende av det som medlemmarna själva bidrar med. Redaktionen välkomnar därför bidrag från medlemmarna. Ansvarig utgivare Åke Rullgård Pidoc-System, Box 355, VÄSTERÅS e-post: pidoc@swipnet.se Redaktör Tommy Persson Steglitsvägen 3 B, LUND e-post: tommy.persson@fti.org.se Utgivning 4 nummer per år. Redaktionellt material sänds till tekninfo@fti.org.se Redaktionen ansvarar inte för insänt icke beställt material. Åsikter framförda i signerade artiklar behöver inte delas av Föreningen Teknisk Information (FTI). Innehållet i Teknikinformatören lagras elektroniskt och kan komma att bli åtkomligt via Internet eller på annat sätt. Skribenter och bildskapare måste uttryckligen meddela förbehåll mot att få sitt material tillgängligt på detta sätt. Eventuellt utbetalt arvode inkluderar dock Teknikinformatörens rätt till elektronisk publicering. Copyright 2004 respektive skribent/ bildskapare och Teknikinformatören. För tillstånd om återgivning av artikel eller dylikt, kontakta respektive skribent/bildskapare eller redaktionen. Information såsom medlems namn, adress m.m. behandlas med modern informationsteknik och lagras hos Föreningen Teknisk Information (FTI) som äger Teknikinformatören. Annonser i Teknikinformatören tas emot under antagandet att de överensstämmer med svensk norm beträffande annonspraxis. Det faktum att en annons accepteras för publicering i Teknikinformatören innebär inte att produkten/tjänsten godkänns av FTI. Pris för helsida (180 x 254 mm): kr Pris för halvsida (180 x 125 mm) eller helspalt (88 x 254 mm: kr Pris för halvspalt (88 x 125 mm): 700 kr Moms tillkommer på dessa priser. Kontakta redaktionen, e-post: tekninfo@fti.org.se Det går också att annonsera på FTI:s hemsida. Kontakta Henrik Lundström e-post: henrik@dokinf.com Detta nummer av Teknikinformatören är tryckt på miljövänligt papper av Elanders Skogs Grafiska, Malmö. Typsnitt: Adobe Garamond och Myriad. 2

3 FTI-aktuellt Vårmötet 2005 Vårmötet hålls torsdagen den 17 mars. Lokal är inte bestämd när detta skrivs, men det blir med stor säkerhet någonstans i Stockholm. Du kommer att få kallelse med Posten i god tid före mötet. Val på årsmötet Som vanligt ska det förrättas val på årsmötet. Vet du en eller flera kandidater som du tycker är lämpliga att ingå i styrelsen, tag kontakt med någon i valberedningen: Johan Näsström, johan.nasstrom@odata.se Ulf-L Andersson (ULA), ula@comed.se Kicki Wramner, kicki.wramner@excosoft.se Du får gärna föreslå dig själv om du känner för det! Rapport från extra föreningssammanträde 20/10 I samband med höstmötet hölls ett extra föreningssammanträde. Beslut togs i tre frågor: 1. 4 i FTI:s stadgar ändrades till: Medlem som inte betalat in årsavgift trots påminnelse därom kan uteslutas ur föreningen genom styrelsens beslut. 2. Till valberedning utsågs: Johan Näsström, Ulf-L Andersson (ULA) och Kicki Wramner. Johan Näsström är sammankallande. 3. Alla medlemmar får tills vidare tidningen Populär Kommunikation (kollektiv prenumeration) Teknikinformatören ges ut i elektronisk form. Nu är det viktigare än nånsin med medlemmarnas e-postadresser En av anledningarna till att FTI måste ha tillgång till medlemmarnas e-postadresser är att vissa nummer av Teknikinformatören kommer att utges i elektronisk form i framtiden. Då måste vi ha din e-postadress för att antingen kunna skicka tidningen till dig i form av en pdf-fil som bilaga till ett e-brev eller för att varsko dig att tidningen finns på vår hemsida och kan läsas där eller laddas ned. Vi ber därför dig som inte har meddelat FTI din e-postadress, eller dig som är osäker på ifall FTI har rätt e-postadress, att gå till FTI:s hemsida och klicka på Medlemskap. Använd ändringsblanketten. Du kan ange en adress till ditt hem och en till arbetet. Du som saknar e-postadress, eller inte vill bli bli nådd per e-post, måste tala om detta. Skriv ett brev till FTI, Box 5710, Stockholm. Gör det till en vana att i fortsättningen regelbundet besöka vår hemsida! Fortsätt att värva medlemmar! Under 2004 fick vi 45 nya medlemmar. Tack alla ni som engagerat er och värvat medlemmar! Den som var bäst av er, värvade hela åtta stycken. Det är bra med 45 nya medlemmar, men det räcker inte. Vi måste bli betydligt fler under 2005! Nu finns det ju ytterligare ett starkt argument för att bli medlem, nämligen att prenumeration på Populär Kommunikation ingår i medlemsavgiften. En separat helårsprenumeration kostar 980 kr + moms medlemsavgiften till FTI är 485 kr/år och inkluderar helårsprenumeration på Populär Kommunikation. Vilket klipp! Använd den anmälningsblankett som finns under Medlemskap på FTI:s hemsida Rapport om SecureDoc Handledning om bruksanvisningar från TCeurope Handledningen om bruksanvisningar, SecureDoc, från TCeurope har per den 31 december 2004 skickats ut till 78 FTI-medlemmar, dvs. till cirka 15 % av medlemskåren. Av dessa 78 är 33 kvinnor, dvs. cirka 42 %, och det ska jämföras med att cirka 30% av FTI-medlemmarna är kvinnor. Dessa har alltså visat större intresse för handledningen än männen, vad som nu kan utläsas av detta. Fler beställningar, från såväl manliga som kvinnliga medlemmar, välkomnas och du gör din beställning per e-post till info@fti.org.se ange Beställning av SecureDoc i ämnesraden. Skriften skickas gratis per e-post till FTI-medlemmar. Handledningen har glädjande nog uppmärksammats av Institutionen för information, design & produktutveckling vid Mälardalens högskola, som bett om att få kopiera anvisningen och använda den i undervisningen. Inför en kurs under höstterminen 2004 har handledningen distribuerats till 32 elever. FTI kommer att få rapport om erfarenheter från denna användning av handledningen eventuellt vid årsmötet den 17 mars Om någon beställt handledningen och inte fått den inom en vecka, så har beställningen kommit bort. Vi beklagar om så har skett och ber dig att beställa på nytt. Om du trots förnyad beställning inte får någon leverans, ber vi dig ringa FTI:s telefonsvarare och tala in en beställning och tydligt uppge e-postadress. Du kan också skriva brev till FTI, Box 5710, Stockholm. Märk kuvertet SecureDoc. Synpunkter på SecureDoc Vi är mycket tacksamma att få synpunkter på handledningen, helst per e-post till info@fti.org.se ange Synpunkter på SecureDoc i ämnesraden. Styrelsen Efterlysning av halsduk Vid höstmötet i oktober var det någon som tog fel på halsduk, troligen av misstag. Min halsduk var en Beige Pashmina utan mönster. Den var en present och den har affektionsvärde för mig. Därför vill jag gärna byta tillbaka. Var vänlig kontakta mig! Agneta Varel agneta.varel@flygt.se 3

4 FRÅN HÖSTMÖTET Välbesökt höstmöte Drygt 70 personer deltog i FTI:s höstmöte den 20 oktober. Bland deltagarna märktes Nicholas Hill från vår Finska systerförening, STD. Liksom förra året hölls mötet på Kungssvanen i Stockholm en lokal som enligt min mening är mycket lämplig för ändamålet, dels ligger den centralt till på Kungsgatan, lätt att hitta, dels är utrymmet lagom stort för de olika mötesaktiviteterna. Förmiddagen ägnades åt olika föredrag, eftermiddagen åt Idémarknad. Däremellan hann vi med att hålla ett extra föreningssammanträde. Mer om sammanträdet i en separat notis på sidan 3. Den förste föredragshållaren, Carl-Johan Wilén, Saab Aerosystems, berättade om S1000D, som blivit dokumentationstandard i den militära världen. Ernesto Katzenstein, Bombardier, tog vid och lät oss ta del av sina erfarenheter från införandet av TrainMate, ett webb-baserat dokumentationsystem för tåg. Efter en paus med tillfälle för deltagarna att sträcka på benen och inta förfriskningar, följde så ytterligare två föredrag. Hade de två första varit teknikinriktade, så var de här mera åt det humanistiska hållet. Eva Gyllensvaan, Edumera Utbildning, kåserade om kulturkommunikation. Hon jämförde olika kulturers syn på bl.a. samarbete och beslutsprocesser. Hon tog också upp sådant man måste tänka på vid överföring av teknikinformation till läsare med annan kultur. Förmiddagen avslutades av Tomas Kalén, Göteborgs universitet, som ställde den för oss teknikinformatörer nog så intrikata frågan Varför läser inte folk bruksanvisningar? 4

5 FRÅN HÖSTMÖTET Eva Gyllensvaan, Edumera Utbildning, talar om interkulturellt tänkande. okom interkulturellt tänkande. Från SFÖ:s monter på Idémarknaden Något entydigt svar fick vi inte, men han gav oss en hel del att tänka på. Det var ovanligt många montrar på eftermiddagens Idémarknad. Hela åtta stycken: Batteri Kommunikation, Excosoft, INK, Makromedia, Selecto, SFÖ Sveriges Facköversättarförening Språkkonsulter i svenska och Xplanation. Det var intressant att gå runt och lyssna till och diskutera med aktivatorerna i vitt skilda ämnen som dokumenthanteringssystem, språk. översättning och kursverksamhet. Lika givande Här hålls ett extra föreningssammanträde Tomas Härdelin, närmast kameran, sköter protokollet på en bärbar pc. Från Batteri Kommunikations monter på Idémarknaden. var det att under tiden träffa andra medlemmar och utbyta erfarenheter och annat. Jag tror att jag är representativ för mötesdeltagarna, när jag riktar ett stort tack till dem i styrelsen som lagt ned ett förtjänstfullt arbete för att göra årets höstmöte till ett både givande och trevligt arrangemang. Tommy Persson tommy.persson@fti.org.se Bilder: Henrik Lundström 5

6 FRÅN HÖSTMÖTET Tomas Kalén serverade ett intressant föredrag om något som teknikinformatörer har anledning att fundera över: Varför läser inte folk bruksanvisningar? Tomas lovade inte ut något allmängiltigt recept på hur man ska författa bruksanvisningar som blir s.k. kioskvältare men gav en värdefull exposé av orsaker bakom våra vanor att hantera bruksanvisningar. Här följer en sammanfattning av vad jag hann uppfatta som mest intressant. Många av dagens bruksanvisningar handlar om system som liknar datorer, dvs. man har att göra med ett gränssnitt av typ dataskärm. Utformning av bruksanvisningar handlar därför till stor del om människa-maskininteraktion. Två olika designansatser har studerats: 1 Textcentrerad design 2 Läsarorienterad design Föredraget koncentrerades på nr 2, den läsarorienterade designprincipen. Några axplock om den textorienterade linjen nämndes dock, såsom att det från början var lingvister och språkvetare som arbetade med den här ansatsen av ganska naturliga skäl texten stod i centrum och följande frågor behandlas: Läsbarhet är av centralt intresse. Tekniker som läsbarhetsindex, LIX och liknande, har dock inget med informationsdesign att göra. LIX kan dock vara bra för undersökning av allmänt intryck av en text. Man ska naturligtvis skriva enkelt Vissa gränssnitt bättre än andra, användning av olika teckensnitt kan underlätta Det uppstår alltid konflikter: den läsvane tycker att det är för mycket text medan den som inte har läsvana tycker tvärt om. Om den läsarcentrerade ansatsen fångade jag upp följande: Viktigt att känna till egenskaper hos läsaren Hur läser man och varför? Läsförståelse mycket viktigare fråga än läsbarhet! Human factors måste beaktas Det förekommer konstiga anvisningstexter som ger upphov till funderingar om varför de sätts upp och till vem eller vilka de riktar sig. Följande exempel angavs: Larmat fönster får ej öppnas utanför larmad tid När får man öppna det här fönstret? Om detta ger anvisningen inget besked och det bästa vore kanske att i fall som detta ta bort skylten och ordna så att fönstret inte kan öppnas. En egen reflektion om texter som är mycket intetsägande: Det gäller texter som skrivs in i samband med revisioner av t.ex. ritningar där utförda revisioner ska specificeras. Alltför ofta förekommer i dessa sammanhang bara ordet Ändring eller Uppdatering utan någon som helt precisering av vad som ändrats eller uppdaterats. Att bara ange något av dessa ord är helt meningslöst och är svårt att förstå hur någon kan lämna sådana arbeten efter sig. I fall som detta måste man naturligtvis göra en beskrivning av vad som ändrats och helst även orsaken. Nu åter till Tomas Begriplighet är ett svårt område. Olika interaktionsmodeller har utvecklats. Ett känt forskarnamn i detta sammanhang är P. Wright, och den som vill veta mer hänvisas till t.ex. Wright. P (1988). Issues on content and presentation in document design. I M. Helander (Red.), Handbook of Human-Computer Interaction. New York, NY: Elsevier Science Publishers B.V. (North-Holland). Olika lässtrategier har undersökts, t.ex. av J.C. Redish som identifierat följande lässtrategier: Läsa för att göra (Reading-to-do) Läsa för att lära (Reading-to-learn) Interaktionsdilemmat läsa för att göra läsa för att lära (Reading-to-learn-to-do) Mer om resultat från hans forskning finns i Redish, J.C. (1993). Understanding readers. I C. Barnum och S. Carliner (Red:er), Techniques for Technical Communicators. New York, NY: Macmillan. Minimialistisk design verkar vara en lovande väg och man har gjort empiriska studier av läsare och funnit att Inlärningen är ofta kaotisk, läsaren läser inte från pärm till pärm utan hoppar mer eller mindre planlöst i texten Läsaren hoppar över text, Det är ju bara info lär vara en förekommande kommentar hur den nu ska tolkas. Läsaren handlar i stället för att läsa Läsaren hamnar fel Dessa symptom för mina tankar till Homo Rapidens, den snabba människan, som ULA förutsåg i sitt föredrag vid FTI:s 40-årsjubileum i mars ULA trodde att denna Homo 6

7 FRÅN HÖSTMÖTET Rapidens skulle vara tydligt utvecklad först 2038 men det finns tydligen redan nu tecken på att denna variant av Homo Sapiens redan börjar visa sig i form av otålighet av den typ som framgår av uppräkningen ovan. Som vanligt gäller att den som lever får se. Mer om minimalistisk design finns i: Carroll, J.M. (1990). The Nurnberg Funnel: Designing Minimalist Instruction for Practical Computer Skill. Cambridge, MA: MIT Press. Carroll, J.M. (Red.) (1998). Minimalism Beyond the Nurnberg Funnel. Cambridge, MA: MIT Press. Personer har olika läggning vilket påverkar läsningen. Vissa har ett stort handlingsbehov som leder till följande: Man kommer igång snabbt Stöd för eget utforskande (exploring) behövs Andra är uppgiftsorienterade och vill ha förankring i verkliga uppgifter. Mindre att läsa (less is more) tilltalar många och man talar om det s.k. Pingvinsyndromet, som innebär att läsaren anser sig ha fått mer information än vad som förväntats och som anses nödvändig. Om jag förstod saken rätt har metaforen, Pingvinsyndromet, sitt ursprung från någon som köpt en bok om pingviner och reklamerade boken därför arr den innehöll för mycket information om dessa djur och mer än vad personen hade tänkt sig. Det finns alltid ett behov av stöd för feligenkänning och återhämtning och information om detta bör finnas i direkt anslutning till beskrivningen av det korrekta förfarandet. Oftast brukar det bara finnas en torftig och svårtolkad tabell över felsituationer i slutet av bruksanvisningarna. Det går att göra explorerande instruktioner för alla. Det är viktigt med uppgiftsorientering och den bärande principen ska vara lite text. Men OBS! en minimalistisk instruktion behöver nödvändigtvis inte innehålla mindre text än en konventionell instruktion. Poängen är att överflödig och redundant text tas bort. Reduktion av text kräver god språkbehandling, bl.a. effektiv och rättsyftande användning av pronomen i stället för upprepning av substantiven vilket gör texten tung. Det finns alltså stora utmaningar för teknikinformatören. Tomas gav ett slutligt gott råd: Ta in användarna i designprocessen! Denna uppmaning stämmer också in på en mening i ULA:s jubileumsföredrag: Alltför ofta krävde på den tiden (sekelskiftet 2000) hantering av teknisk apparatur omfattande inlärning som skulle kunnat undvikas eller minskas om man vid konstruktionen lagt ner mer arbete på att göra tekniken lätthanterlig. Detta skriver jag själv under på och det stöder min egen tes om att man bör göra bruksanvisningen först tillsammans med representativa användare och sedan låta bruksanvisningen styra utvecklingen av utrustningen. Vi teknikinformatörer får följa upp och tillämpa forskningsresultat från dagens föredragshållare, Tomas Kalén, och andra i hans bransch och därmed bidra till förbättrad folkhälsa genom att eliminera orsakerna till sådan frustration över bruksanvisningar som redovisas i Lars Erikssons kåseri Om bruksanvisningar i FTI-nytt 2/2004. Åke Rullgård pidoc@swipnet.se Bild: Henrik Lundström Sammanfattning Att skriva är svårt Att få folk att läsa är svårare Fokusera på läsaren Utforma instruktioner tillsammans med läsarna Minimal design kan vara bra 7

8 Skribenta Skribenta fokuserar på dig som skribent och på själva skrivakten. Arbetet runt omkring ska förenklas så långt det går. Allt för att du som skribent ska kunna ägna din tid åt det du gör bäst att skapa dokumentation. Förenkling är ett ledord i Skribenta. Varför lägga ner tid på administration och kringsysslor när du bara vill skapa? Översättning, återanvändning, publicering, versionshantering och varianthantering är begrepp som är självklara i ditt arbete som skribent. Det är alla viktiga delar i arbetet. Viktiga delar som måste fungera bra. Detta ligger till grund för dokumentationssystemet Skribenta. Skribenta är en komplett lösning som hanterar allt från lagring och redigering till publicering och översättning. Skribenta kan enkelt anpassas så att den speglar den miljö du vill arbeta i. Lagringen av information i Skribenta, samt versions- och varianthanteringen ger dig stor kontroll över vad som levereras till vilken kund vid vilket tillfälle. Det ger dig också möjligheter att utnyttja återanvändning av information. Skribenta låter dig enkelt återanvända allt från hela dokument ner till enskilda tecken. Publiceringen av information i Skribenta är mycket enkel. Helt automatiskt kan du publicera hela eller delar av informationen till exempelvis Pdf eller på Internet/intranät. Översättningen är en annan tidskrävande process som är automatiserad i Skribenta. Samtal med översättningsbyråer har förts under hela framtagandet av lösningen och har bidragit till en positiv utveckling av arbetet både för dig som skribent och för översättaren. Lösningen är mycket kostnadseffektiv och minimerar översättningsbyråns kringsysslor så att även de kan ägna sig åt det de gör bäst att översätta. Användare av Skribenta gör själva beräkningen att de nu kan prestera 4-5 gånger mer än de gjorde tidigare. Skribenta ökar din överblick, ger dig möjlighet att återanvända din information på ett effektivt sätt samt hjälper dig att erbjuda dokumentation som är: aktuell och korrekt produktanpassad kundanpassad språkanpassad förenlig med den grafiska profilen en säljkanal som visar nya möjligheter integrerad, en del av produkten/tjänsten Vill du veta mer? Kontakta Excosoft på telefonnummer eller läs mer på

9 FRÅN HÖSTMÖTET Ernesto Katzenstein från Bombardier Transportation (f.d. ABB Traction och Adtranz) i Västerås har arbetat i många år med att utveckla och genomdriva TrainMate ett dokumentationsprojekt för rullande järnvägsmateriel dvs. det som vi i dagligt tal kallar tåg, Att hitta en lösning som passar både kunden och teknikinformatören var en utmaning. Att sälja lösningen till företagsledningen, som hade liten förståelse för arbetet med dokumentationen och den nya tekniken, var inte det lättaste startade man projektet och utvecklingsarbetet av TrainMate. Redan året därpå kunde man leverera den första versionen av dokumentationen för de nya tunnelbanevagnarna i Stockholm. TrainMate är ett webb-baserat dokumentationssystem som bygger på XML-teknik och har Epic som författarmiljö. Både kund och leverantör sparar stora belopp i administration och kopieringskostnader. De största utmaningarna var inte så mycket relaterade till tekniken. Det svåra var att ändra fokus från dokument utan information, från internt behov till kundbehov, från beskrivande dokumentationen (som ligger ingenjören varmt om hjärtat) till underhållsdokument (som kunden fokuserar på), från diskussioner om vad som står i kontrakt till att försöka se de verkliga behoven som kunden kommer att ha under ett tågs långa ekonomiska liv (normalt över 30 år). Teknikinformatörerna hade i början problem med att arbeta i en miljö där de inte kunde se slutresultatet och påverka layouten. De vande sig dock snabbt vid att systemet styr layouten så att de helt kan fokusera på innehållet. Idag har TrainMate installerats hos kunder i Sverige, Danmark, Storbritannien och Rumänien, och man håller på att integrera systemet i en global lösning för produktion och leverans av dokumentationen inom Bombardier globalt. Agneta Varel agneta.varel@flygt.com S1000D en väletablerad informationsstandard Föredragshållaren Carl-Johan Wilén, Saab Aerosystems, är Co-Chair Technical Publications Specification Maintenance Group i Technical Publication Specification Maintenance Group (TPSMG) inom AeroSpace and Defence Industries Association of Europe (ASD). ASD representerar försvarsindustrin i Europa i frågor av gemensamt intresse, med målsättningen att höja konkurrenskraften i sektorn. Under föredraget gav Johan en översiktlig information om S1000D och dess användning. S1000D såg dagens ljus 1989 och då i form av en publikationsstandard för europeiskt militärflyg. Nu, 15 år senare, är den accepterad av de flesta militära kunder runt om i världen. Johan ställde sig frågan om anledningen till detta är: att S1000D är framtagen gemensamt av producenter, konsumenter och programvarutillverkare? att den hålls kontinuerligt uppdaterad och anpassad för distribution via Internet? eller kanske rentav för att man fortfarande kan producera sidorienterad dokumentation från lyckas i den interkulturella kommunikationen krävs nya kunskaper. Jag har gjort en sammanställning av föredraget i form av en 9-sidig pdf-fil. Du som är intresserad av att ta del av innehållet, skicka ett e-brev mig, Thomas Härdelin thomas.hardelin@sorman.com 9

10 SPRÅK Språkligt Under vinjetten Språkligt tar Åke Rullgård upp sådant som kan vålla problem både för skribenter och översättare. Skriv gärna till Åke om du har kommentarer, eller om har andra språkfrågor som du vill ta upp. Du når honom under e-postadressen I det här numret av Teknikinformatören består Språkligt av ett referat av ESS-konferens och en påminnelse om att en dålig ursprungstext kan bli mycket dyr i slutänden. ESS står för Examinerade språkkonsulter i svenska och dessa konsulter sysslar med det som namnet anger, dvs. de hjälper andra i företag och offentlig sektor med att skapa begripliga texter. ESS anordnar varje höst en språkkonferens som i år, 2004, bjöd på följande programpunkter: Dövas tvåspråkighet, professor Kristina Svartholm Kulturell anpassning av översättningar, Nima Daryamadj, grafisk designer Mångspråkighet och identitet, Jonas Hassen Khemiri, författare av boken Ett öga rött och sommarpratare Detta program kan tyckas ha få beröringspunkter med FTI:s verksamhet men det visar sig att det som förmedlades kan ge nyttiga impulser även i sammanhang där FTI-medlemmar är verksamma. Dessutom deltog jag i konferensen som ett led i det samarbete som FTI och ESS önskar utveckla. Här kommer en sammanfattning av de viktigaste intrycken. Dövas tvåspråkighet En teknikinformatörs uppgift är ju att förmedla kunskap om teknik och tekniska frågor och ofta kan mottagaren ha något handikapp, t.ex. dövhet eller nedsatt hörsel. Handikappet behöver inte hindra den handikappade från att sköta avancerade uppgifter, förutsatt att hon/han får tydliga instruktioner. Ibland kan dessa behöva förmedlas med teckenspråk och detta kräver goda tolkar. I enklare fall, där handikappet består i nedsatt hörsel, är det viktigt att ljudmiljön görs så god som möjligt för att den handikappade ska kunna ta emot informationen på ett säkert sätt. Till god ljudmiljö hör inte bara att det ska vara bullerfritt, utan man ska också iaktta god samtals- och diskussionsdisciplin i t.ex. sammanträden, så att deltagarna inte pratar i munnen på varandra. God ordning av detta slag gynnar inte bara den som har nedsatt hörsel. Kulturell anpassning av översättningar Som exempel på kulturell anpassning använde föredragshållaren Nima Daryamadj IKEA:s introduktion av produkter på marknader i arabländerna. Denna anpassning bestod till stor del i att se till att det inte förkom några kvinnor på bilder i kataloger och broschyrer och var på sitt sätt rätt så beklämmande att höra. Nima Daryamadj berättade också en del om färger som inte är gångbara i olika geografiska områden och om historisk bakgrund till olika regler som gäller. Han hävdade t.ex. att den röda färgen inte anses passande i vissa sammanhang. Aversionen mot den röda färgen skulle, sade han, bero på någon association till dålig respekt för tidigare generationers ansträngningar och han hänvisade till 1 Mos, 25 kap, Det är mycket en teknikinformatör ska hålla reda på. Som avslutning visade Nima Daryamadj ett dussintal modeller av citationstecken som förekommer i olika länder, s.k. 66- och 99-modeller ( och ), blandning av dessa, s.k. gåsögon i olika riktningar (» och «) m.m. En standardisering vore önskvärd så att man slapp ägna tid åt val av rätt citationstecken och att hamna i diskussioner om frågor av detta slag. Frågetecken används också på olika sätt i olika länder, t.ex. inleder man i spanska språket frågor med ett upp-och-nedvänt frågetecken ( ) och avslutar frågor med vanligt frågetecken. Den principen vore något att ta upp även i andra språk eftersom markörer av detta slag som kommer före text av visst slag kan underlätta läsningen. Mångspråkighet och identitet I det sista föredraget berättade författaren Jonas Hassen Khemiri om arbetet med sin bok, Ett öga rött, och om den kritik av olika slag som han fått av boken. Det handlade om fiktion och har inte något med teknikinformation att göra. Men det var mycket intressant att höra hur en författare arbetar, och hans poängtering av att han skapat ett litterärt verk som inte ska betraktas som någon självbiografi där författarens egna åsikter torgförs. Vissa kritiker hade tydligen inte fattat detta. Till sist Att det är nödvändigt med ett effektivt språk vittnar en artikel i Dagens Industri den 29 september 2004 om. Där stod följande rubrik att läsa över en av artiklarna: Obegripligt, skriv om Vad handlade detta om? Jo, börsen hade stoppat en aktieintroduktion därför att prospektet var för krångligt och detta trots att framtagningen av prospektet kostat en hel del. Eller vad sägs om följande kostnadssammanställning som anses typisk för ett prospekt: Internationella jurister skriver prospektet 5 10 Mkr Svenska jurister kontrollerar formaliteter 1 2 Mkr Fondkommissionärerna anlitar internationella jurister 3 6 Mkr Fondkommissionärerna anlitar svenska jurister 1 2 Mkr Varje ägare betalar för juristtjänster 1 2 Mkr Summa Mkr Med en så stor insats borde man ha satsat mer på språket i prospekttexten så att resultatet kunde ha fått godkänt redan från början. En del av kostnadsposterna skulle kanske ha kunnat bli mindre om man kontrollerat språket i varje moment. En språklig klumpighet i första steget smittar efterföljande steg och drabbar efterföljande steg än mer när arbetet bedrivs på olika språk. Åke Rullgård pidoc@swipnet.se 10

11 TYPOGRAFI Det är de små, små detaljerna som gör det! Det här är en fortsättning av artikeln Visst har längden betydelse! i förra numret av Teknikinformatören. Den artikeln handlade om skillnaden på bindestreck och tankstreck (minustecken). Inedningsvis vill jag påpeka att jag arbetar i Windows-miljö och med programmen MS Word och Adobe PageMaker. Det är från denna utgångspunkt jag skriver. Du som använder PageMaker och Mac kan följa instruktionerna för hur man skriver olika bindestreck och mellanslag genom byta ut tangenten Ctrl mot Command. Avstavning hårda och mjuka bindestreck Både Word och PageMaker, har båda den egenheten att de trots att avstavningsfunktionen är bortkoppad avstavar ord som innehåller ett bindestreck om bindestrecket hamnar i slutet på en rad. Till exempel delas 2000-talet och svensk-engelsk upp på två rader. För att undvika avstavning av sådana ord använder man ett hårt bindestreck, även kallat icke radbrytande bindestreck (eng. fixed eller non-breaking hyphen). Ett hårt bindestreck skriver man genom att trycka: Ctrl + Alt + bindestreck i PageMaker Ctrl + Shift + bindestreck i Word Om avstavningsfunktionen är inkoppad (vilket är något som FTI inte rekommenderar) avstavas det sista ordet på en rad om det inte får plats. Ibland vill man dock att ett ord ska avstavas på ett visst ställe, och inte där den programmet bestämmer, till exempel maj-stång istället för majs-tång vin-glas och inte ving-las. Då skriver man ett mjukt bindestreck, även kallat dold eller diskret divis, på det ställe (de ställen) där ordet kan avstavas. På engelska kallas ett mjukt bindestreck soft, discretionary eller optional hyphen. Ett mjukt bindestreck skriver man genom att trycka: Ctrl + Shift + mellanslag i PageMaker Ctrl + bindestreck i Word Hårda mellanslag Ibland vill man att siffergrupper som och ska hänga ihop de får med andra ord inte delas upp på två rader om de skulle hamna i slutet av en rad. Detta gäller också telefon-, post- och postgironummer som , , Andra exempel är mått och måttenheter, 2 ml, 4 dm, dag och månad, 6 april, och förkortningar utan punkter, t ex, bl a I dessa fall använder man ett hårt eller icke radbrytande mellanslag (eng. fixed eller non-breaking space). Ett hårt mellanslag skriver man genom att trycka: Ctrl + Alt + mellanslag i PageMaker Ctrl + Shift + mellanslag i Word Ännu fler mellanslag Det finns ytterligare tre slags mellanslag: helfyrkants, halvfyrkants och kvartsfyrkants mellanslag. Det sistnämnda benämns också spatie. På engelska heter de em space, en space och thin space. Helfyrkants mellanslag är avsevärt bredare än ett vanligt mellanslag. Det kan användas till att göra indrag av första raden i ett nytt stycke (fyrkants indrag). Halvfyrkants mellanslag är lika brett som en siffra och kan därför användas i tabeller med siffror. Kvartsfyrkants mellanslag är något större än ett vanligt mellanslag och kan användas mellan replikstreck (pratminus) och efterföljande text. Hel-, halv- och kvartsfyrkants mellanslag är samtliga icke radbrytande. De har sin största användning vid justerad tert (text med såväl rak vänster- som högermarginal. Justerad text är, liksom avstavning, inget som FTI rekommenderar. I PageMaker trycker man: Ctrl + Shift + m för att skriva ett helfyrkants mellanslag Ctrl + Shift + n för att skriva ett halvfyrkants mellanslag Ctrl + Shift + t för att skriva ett kvartsfyrkants mellanslag I den version av Word som jag använder anges inte hur man skriver dessa tecken. Använder du andra program? Du som arbetar med andra program och/eller Mac fär gärna ta kontakt med mig och beskriva hur man gör för att skriva de olika bindestreck, tankstreck och mellanslag som jag behandlat i denna och föregående artikel. Jag ser fram emot att höra av er och lovar att publicera era uppgifter i ett kommande nummer. Rättelse och tillägg till föregående artikel I den föregående artikeln skrev jag =167 som exempel på användandet av minustecken. En läsare i Linköping har påpekat att detta är felaktigt. Läsaren har rätt! Det ska vara ett mellanslag före och efter minustecknet och likhetstecknet: = 167 Bindestreck eller tankstreck? Ibland kan det vara svårt att avgöra när det ska vara ett bindestreck eller ett tankstreck. Till exempel ska det vara ett bindestreck i uttrycken området Malmö-Lund, månadskiftet maj-juni och hörnet Bredgatan-Klostergatan. Här är det frågan om sammansättning av ord. Betydelsen från... till eller mellan... och finns inte. Då skulle det varit ett tankstreck, till exempel sträckan Malmö Lund. Tommy Persson tommy.persson@fti.org.se 11

12 INTERNATIONELLT European Information Development Conference Det var andra gången som European Informatiom Development Conference, EIDC, ägde rum denna gång i samband med att vår tyska systerförening tekom höll sin Jahrestagung i Wiesbaden den november. Representanter från FTI var Mats Linder och Agneta Varel. Johan Näsström deltog som representant för INTECOM. Här sammanfattar Agneta Varel och Mats Linder sina intryck. Under de senaste åren har EIDC blivit den mest betydelsefulla konferensen i Europa som enbart inriktar sig på teknikinformation. Cirka deltagare hade anmält sig, men jag tror att det var betydligt fler som deltog. EIDC håller mycket hög kvalitet och är väl värt ett besök för den som är intresserad av flerspråkig produktinformation t.ex. teknikinformatörer, webb-designers, dokumentations- och informationschefer, översättare, och företagare i tjänstebranschen. EIDC är en utmärkt plattform för informations- och kunskapsutbyte mellan experter från industrin, forskare, utbildningsexperter, tjänsteföretag och lingvister. I sex olika forum behandlades aktuella ämnen. Det gavs exempel på bästa tillämpningen, nya trender och revolutionerande tekniska lösningar. Terminology forum Online help forum Localisation forum Usability forum Content Management forum XML forum Vissa av föreläsningarna i forumen kompletterades av workshops där man kunde fördjupa sig i ämnena. Det bästa av allt (tyckte jag) var att minst hälften av föreläsningarna hölls på engelska (min tyska är lite rostig). De inledande föreläsningarna i konferensens olika forum bar följande rubriker: Terminologihantering och möjlighet för användaren att påverka utvecklingsprocessen av programvaror (Prof. Dr. Claus-Dirk Schmitz, University of applied science in Köln, Tyskland) Denna föreläsning belyste vikten av terminologihantering när man utvecklar programvaror. Effektiv och omsorgsfull terminologihantering är en kritisk del i utvecklingsarbetet och användandet av programvaror. Användaren måste kunna förlita sig på att terminologin som används är tydlig och konsekvent för att uppleva programvaror på ett positivt sätt. Den framtida hjälpfunktionen i Windows (Robert Meijer, Affixon BV, Holland) När Microsoft förändrade sin online-hjälpfunktion i Win-98 till HTML-hjälp var kravet att Explorer skulle användas för visning. Sedan dess har uppgraderingen av hjälpfunktionen och uppgradering av Windows följts åt. Detta har medfört att en allt större flora av företag nu utvecklat egna programvaror för detta ändamål. Nu börjar frågorna kring en gemensam standard för online-hjälp dyka upp. Lokaliseringens (översättningens) tre hörnpelare: Teknik, process och ekonomi (Reinhard Schäfer, University of Limerick, Irland) Föreläsaren förklarade varför det inte längre bara handlar om att översätta så bra som möjligt till bästa pris utan numera konkurrerar översättningsindustrin på mycket tuffare grunder. Använd språket för att öka användbarheten (Whitney Quesenbery, Whitney Interactive Design, USA) Vi vet alla att språket förbättrar gränssnittens användbarhet. När instruktionerna integreras i gränssnittet, lär sig användarna samtidigt som de arbetar. Denna föreläsning riktade sig till teknikinformatörer som ville lära sig språkbruket i gränssnitten och till användbarhetsexperter som är intresserade av hur produkter talar till användaren. Sju goda råd hur man introducerar ett nytt CMS (Content Management System) (Dieter Gunst itl AG, Tyskland) Föreläsningen fokuserades på de viktigaste punkterna som ska tas hänsyn till när man introducerar ett nytt CMS på sitt företag, dvs. de typiska problem och hinder som kan uppstå. Föreläsaren gav värdefulla riktlinjer och avslöjade också och hur man undviker fällorna. XML-revolutionen (Tony Self, HyperWrite Pty, Australien) Alla människor är väl medvetna om Internet-revolutionen. Men det är lätt att glömma att Internet uppfanns för över 30 år sedan. En annan tyst revolution pågår, den kommer att få minst lika stor påverkan, inom affärsvärlden. En hel del människor har redan kommit i kontakt med XML i sin vardag och det kommer inte att dröja så länge till innan vi upptäcker att vi inte kan leva utan XML. Men vad är XML egentligen? Föreläsaren berättade på ett mycket jordnära sätt vad XML är och hur det kommer att påverka framförallt oss teknikinformatörer. Totalt hölls sammanlagt 113 intressanta föreläsningar och 19 workshops. Det fanns också ett 80-tal utställare. Allt var ypperligt detaljplanerat och arrangerat av tekom ( Kaffe/te/vatten fanns tillgängligt och kostnadsfritt under hela dagen lunch ingick i priset. Till och med frukost som delades ut i påsar, när man anlände på morgonen, ingick i den perfekta servicen. Hela tiden fanns det tillgång till smörgåsar, frukt och 12

13 INTERNATIONELLT De flesta av 80-talet utställningsmontrar var mycket påkostade. Bild: Johan Näsström chokladbitar för att man skulle hinna med att delta i alla aktiviteter utan att förlora någon tid. Efter tre dagar var jag fullmatad med nya kunskaper, idéer och massor med nya värdefulla kontakter runtom i världen. Min visitkortssamling har vuxit betydligt, liksom mitt midjemått. Jag tänker med all säkerhet deltaga även nästa gång. Agneta Varel agneta.varel@flygt.com Intressanta föreläsningar och workshops Av de nio föreläsningar och workshops som jag deltog i var det bara en som inte riktigt höll måttet flera däremot höll mycket hög klass. Överlag var detta en av de bästa konferenser oavsett ämnesområde som jag har deltagit i. (Om någon undrar över att FTI hade råd att skicka representanter kan jag berätta att kostnaderna täcktes av den post för arvodering av styrelsen som årsmötet beslutade om i våras och som alltså delvis har omdisponerats.) Webbteknik Eftersom jag är intresserad av webbsidesprogrammering passade jag på att höra vad Matthew Ellison hade att säga om dels användning av Cascading Style Sheets (CSS), dels olika tekniker för att expandera/dölja kompletterande text i hjälptexter. Matthew visade sig vara en synnerligen skicklig föreläsare, både livfull och tydlig, och hans sätt att hantera workshopen en form som på den här konfensen genomgående tycktes gå ut på att åhörarna satt i ett klassrum och diskuterade med varandra och läraren fungerade också bra. Föreläsningen om CSS var som sagt välgjord men innehöll inte några märkvärdigheter. Det viktigaste var nog att Matthew på ett illustrativt sätt underströk kraften i denna teknik: att man kan lägga in väldigt många egenskaper i CSS-mallar och på så sätt avsevärt förenkla programmeringen. Intressantare tyckte jag att workshop-diskussionen var. Den behandlade hur man för övrigt gärna med hjälp av CSS-teknik kan skapa hjälptexter där användaren efter behag kan utvidga texten med t.ex. ordförklaringar och drop-down -texter (dvs. att klickning på en länk medför att länken fälls ut till ett helt textavsnitt). Det är en intressant teknik vars användning kan beskådas i bland annat Microsofts hjälptexter, men som alltid kan den både brukas väl och missbrukas. Matthew Ellison tycks inte ha någon egen hemsida men kan nås på Matthew@EllisonConsulting.com. Han specialiserar sig på hjälpsystem och är en ofta anlitad föreläsare; nyligen var han i Norge på norska Dataforeningens Yggdrasil-konferens. Indexering En annan mycket skicklig föreläsare var Seth Maislin, som talade om indexering, dvs. tillverkning av sakregister. Hans föreläsning var en synnerligen pedagogiskt välgjord presentation Fortsättning på sidan 15 13

14 INTERNATIONELLT INTECOM Annual General Meeting 2004 Som brukligt höll INTECOM sitt årsmöte i anslutning till någon av medlemsföreningarnas konferenser. Denna gång föll valet på tyska tekom:s Jahrestagung i Wiesbaden november, ett jätteevenemang som refereras på föregående sidor. Det blir ett internationellt gäng när vi möts delegater kommer från Nya Zeeland och Australien i söder till Canada och Finland i norr. Men det visar sig att våra intresseområden och problem ändå är mycket lika vi jobbar ju inom ett mycket internationellt yrke! Några föreningar var inte representerade, men här är de som kunde närvara: Ian Gabriel, ASTC, Australien Hanna Utriainen, STD, Finland Marie-Louise Flacke, CRT, Frankrike Carel Jansen, STIC, Holland Margery Watson, TCANZ, Nya Zeeland Tove Östberg, NFTI, Norge Johan Näsström, FTI, Sverige David Cooper, ISTC, England Ron Blicq, IEEE/PCS, Canada Den digra agendan betades effektivt av under ledning av Margery Watson, INTECOMs president sedan ett år. Här är några av de punkter som behandlades under dagen: Presidentens rapport Margery Watson kommer officiellt att representera INTECOM vid ISO/IEC JTC1 SC7 Software and Systems Engineering som arbetar med standardisering av mjukvaru- och systemdokumentation vid en konferens i Helsingfors maj Därefter planerar hon att besöka FTI. Hon berättade att efter orkankatastrofen i sydöstra USA under hösten hade INTECOMs länksamling varit mycket använd av teknikinformatörer där, eftersom deras egna bibliotek hade förstörts eller blivit omöjliga att utnyttja. Hon avser att sätta upp en formell arbetsgrupp som ska försöka samordna certifieringskriteria och skapa internationella riktlinjer för sådana. Den tyska föreningens kriterier finns publicerade på deras hemsida ( Belgienbaserade Greenfacts ( är en ideell organisation som syftar till att presentera vetenskaplig information på tre nivåer: för forskare, journalister och allmänhet. Diskussioner om samarbete med dem har inletts av Marie-Louise Flacke om att de skulle kunna utnyttja de erfarenheter och resurser som finns hos INTECOM:s medlemsföreningar. Ytterligare ett möte är inplanerat i slutet av november. Ny logga INTECOM:s logotyp har över trettio år på nacken. Under mötet presenterades en ny logga som skapats av Patrick Hoffman från Canada, inte helt okänd för den som intresserar sig för textfri information, som är hans favoritämne. Loggan kommer att dyka upp på hemsidan och på framtida trycksaker med anknytning till INTECOM. växer Hemsidan sköts av undertecknad och jag kunde rapportera att antalet träffar ökar successivt, och når nu ofta runt hits/månad, mycket tack vare en omfattande samling länkar. Det är Parisbaserade Marie-Louise Flacke som sammanställt den och där finns snart 200 nyttiga länkar för teknikinformatörer (surfa dit och botanisera!). Eftersom INTECOM:s nu rätt ålderstigna logotyp bytts ut, så kommer vår webbdesigner Ivan Milles att ge hemsidan en ny grafisk form anpassad till den nya loggan. Samarbete med TC-Forum Det avsomnade magasinet TC-Forum fanns redan från början även representerat på nätet ( Papperstidningen är borta men webbplatsen lever dock kvar numera mest som ett arkiv med de artiklar som publicerades i tidningen. Planerna är att vi ska finna former för att mer aktivt och systematiskt samla publicerade artiklar på denna plats och på så sätt bygga upp ett omfattande arkiv med artiklar med anknytning till yrket. Sajten kommer då att kunna nås direkt från INTECOM:s hemsida. Drivbänk för groddföreningar En av INTECOM:s främsta uppgifter är att hjälpa till att bilda nya föreningar. Ofta kommer frågan från enskilda teknikinformatörer i länder som saknar nationell förening om de kan bli medlemmar i INTECOM. Det går nu inte INTECOM är en sammanslutning av föreningar, inte individer. Syftet är nu att ändå försöka fånga upp sådana förfrågningar och finna former för att samla individer från samma land i en virtuell förening och sedan bistå vid en start av en förening. Sådana kontakter pågår med teknikinformatörer i bland annat Indien, Dubai, Brasilien, Irland, Polen och Baltikum. Language Guidelines INTECOM:s stora projekt INTECOM Guidelines for Writing Technical Documentation for an International Audience har rönt stor uppskattning hos många användare. Projektet går nu in i fas 2, då materialet ska utvecklas och uppdateras. Inför den uppdateringen söker man frivilliga intresserade att delta och komma med synpunkter. Sök upp publikationen och fundera på om just du kan bidra användare från icke-engelskspråkiga länder är synnerligen välkomna! Forum 2007 Nu har planeringen av Forum 2007 rullat igång. Carel Jansen från den holländska föreningen STIC berättade att konferensen planeras att hållas i Amsterdam under andra halvan av juni, en behaglig period strax innan de stora semestrarna börjar! INTECOM:s hemsida kommer att presentera mer information när den blir tillgänglig. Johan Näsström johan.nasstrom@odata.se 14

15 INTERNATIONELLT Intressanta föreläsningar och Workshops Fortsättning från sidan 13 av vad ett index är och inte är, hur det förhåller sig till andra sökredskap, och i korthet vad man behöver tänka på när man ska tillverka ett index. Han visade på ett effektivt sätt varför han alltid svarar nej på den fråga som han alltid får, nämligen: Görs inte sånt numera automatiskt? Även Seth hade en workshop, där han praktiskt demonstrerade både fallgropar och tekniker. Bland annat beskrev han grunderna för bra indexering på två sätt. Först: All information of value is represented in the index. All information in the index is valuable. Any information contained in the index is organized in an intuitive, useful manner. Och sedan denna metodbeskrivning: 1 Decide what s important. 2 Decide what to call it, 3 Decide where to put it (in the index). Det finns förvisso program för indexering, men än så länge har ingen hittat på något sätt att automatisera de funktioner som det sunda förnuftet står för, och det spelar en stor roll i det här arbetet. Seth Maislin har en egen hemsida, taxonomist.tripod.com Andra bra länkar är och stp.ling.uu.se/~matsd/thesis/arch/ pdf (på svenska). Mats Linder mats.linder@bostream.nu Nya FTI-medlemmar under 2004 Under 2004 har vi fått 45 nya medlemmar. Vi hälsar dem alla välkomna som medlemmar i föreningen. Bayne, Emma Scania CV Thorarinsdottir, Helena Thydell, Björn SaabTech Olsson, Marie INK Sverige Andersson, Britt-Marie SCA COIN Asp, Peter TC Information ProTang Aronsson, Daniel TC Information ProTang Nilsson, Dan TC Information ProTang Torebrandt, Mats Ekblad, Manfred Roos, AnnaKarin Sörman Information & Media Ullman, Fredrik Thuresson, Håkan FOSS Analytical Erlandsson, Malin MacGREGOR Sweden Skörvald, Fredrik Semcon Sweden Widin, Ola Kanin Design info & Interaktion Hörngren, Cecilia Carolusson, Eva-Lotta Anoto Palm, Berit ITT Flygt Bartak, Reinhold ITT Flygt Wiedenhoeft Palmqvist, Sonja ITT Flygt Ekberg, Bo ITT Flygt Hellblom, Ragna ITT Flygt Marichal, Yvonne Dowert, Denny Sors, Gunilla Tel, Maartje Trogstam, Christer Tällberg, Göran Sandell Larsson, Marianne Walker, Louise Westlund, Håkan Bredin, Patrik Wretman, Helena Sjölund, Ann-Charlott Wramner, Kicki Erlandsson, Tommy Mäenpää, Per Swärm, Birgitta Harakka, Tiina Adelmar, Catrine Bergfors, Katarina Thelning, Åsa Rosengren, Rolf Mejner, Stina ITT Flygt ITT Flygt ITT Flygt KSU De La Rue Cash Systems Explicon Explicon Excossoft Sörman Information & Media J.A. Produktutveckling WM-data Sverige Scania CV Interfleet Technology Kockums Rolf Rosengren Teknik Info Ascom Tateco Certifierade under 2004 Nils Johansson Sintorn Produktion AB (76) Lena Eriksson TC information ProTang AB (77) Kenneth Oskarsson TC information ProTang AB (78) Göran Leierdahl, TC information ProTang AB (79) Nikola Gorgijevski Elekta Instrument AB (80) Thomas Michanek Elekta Instrument AB (81) Juha Mattila TC information ProTang AB (82) Hans Andersson TC information ProTang AB (83) Annelie Fant IBX Integrated Business Exchange AB (84) Antalet certifierade: 63 st Certifieringskommittén 15

16 Avsändare: Föreningen Teknisk Information Box 5710, STOCKHOLM B Porto betalt Sista ordet... Du håller nu ett tryckt, häftat och postdistribuerat exemplar av Teknikinformatören i din hand, kanske för sista gången, åtminstone inom en överskådlig framtid. Det har varit svårt att fylla Teknikinformatören (tidigare FTI-nytt) med ett intressant och varierat innehåll de senaste åren. En bra föreningstidning ska vara en angelägenhet för alla medlemmar den ska med andra ord vara en tidning för och framförallt av medlemmarna inte enbart ett språkrör för styrelsen. Ser man tillbaka på de senaste årgångarna, är det enkelt att konstatera att det har varit klent med material i form av artiklar och debattinlägg från er medlemmar. Är det tiden som inte räcker till, eller är det lusten och orken att skriva på fritiden som mer eller mindre har upphört? För att ge er medlemmar mera av sådant material som Teknikinformatören inte innehåller tillräckligt av, kommer ni under 2005 att få sex nummer av den (enligt min åsikt) utmärkta tidningen Populär Kommunikation som ett komplement. Detta kostar naturligtvis pengar, och vi tvingas därför dra in på kostnaderna för Teknikinformatören. Det är främst portot som kostar, och vi kommer därför att i stor utsträckning distribuera tidningen elektroniskt tills satsningen på Populär Kommunikation har utvärderats. Tommy Persson, redaktör tommy.persson@fti.org.se Trisslotter för medverkan i FTI-nytt/Teknikinformatören under 2004 De som medverkat med text eller bild i ett av numren under 2004 belönas med en trisslott. Nedanstående har trisslotter att emotse och därmed chansen att vinna 2, 5 miljon. Lycka till! FTI-nytt 1/2004 Mats Linder, Sara Török, Agneta Varel FTI-nytt 2/2004 Jubileumsnumret Ulf-L Andersson, Tore André, Lars Eriksson, Thomas Härdelin, Mats Linder, Anders Lotson, Henrik Lundström, Karin Gärdegård, Björn Omér, Tommy Persson, Åke Rullgård, Pia Rydh Teknikinformatören 1/2004 Mats Broberg, Tomas Widlund, Tommy Persson, Åke Rullgård Thomas Härdelin, Mats Linder, Henrik Lundström, Johan Näsström, Tommy Persson, Åke Rullgård, Agneta Varel FTI Föreningen Teknisk Information The Swedish Society on Technical Communication Postadress: Box 5710, Stockholm Telefon(svarare): Fax: E-post: info@fti.org.se Hemsida: Postgiro: Bankgiro: Org.nummer: Medlemskap FTI är en ideell förening för alla som i olika former arbetar som teknikinformatörer och för alla andra som är intresserade av teknikinformation. Enklast blir du medlem genom att fylla i den anmälningsblankett som finns på FTI:s hemsida. Du kan också anmäla dig per post eller fax. Adresser, se ovan. FTI:s styrelse* Åke Rullgård (ordförande) Sara Török (vice ordförande) Thomas Härdelin (sekreterare) Mats Linder (kassör) Bengt Björkman, Henrik Lundström, Karl Ny, Christina Sjögren, Agneta Varel (ledamöter) Revisorer* Ivona Kobiela, Michael Pargman (ordinarie) Carl Öström, Margaretha Eriksson (suppleanter) Valberedning* Johan Näsström (sammankallande), Ulf-L Andersson, Kicki Wramner Certifieringskommitté* Björn Omér (sammankallande), Göran Goldring, Roland Kristiansson FTI:s och Sveriges representant i INTECOM Johan Näsström Ansvarig för FTI:s hemsida Henrik Lundström Redaktör för Teknikinformatören Tommy Persson Närmare presentation av styrelsemedlemmar och andra funktionärer med e-postadresser finns på FTI:s hemsida Medlemsärenden Åke Rullgård, e-post: info@fti.org.se Medlemsavgifter 2005 Fullbetalande: 485 kr/kalenderår (medlemsavgift 100 kr, serviceavgift inklusive moms 385 kr) Studerande och pensionärer: 100 kr/kalenderår Certifieringsavgift: 300 kr/3 år * Personuppgifter gäller t.o.m. årsmötet 2005