Nette följer ett ungt pars byggnadsprojekt

Transkript

1 nette VA SA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 3/2010 Nette följer ett ungt pars byggnadsprojekt Vinden ger arbete Nette testar dammsugare Innehåller avtalsvillkor

2 K U N D TJ Ä N S T E N I N F O R M E R A R Kundtjänst Telefon: E-post: asiakaspalvelu@vaasansahko.fi I N N E H Å L L S F Ö RT E C K N I N G Nya elleverans-, elförsäljnings- och nättjänstvillkor i kraft från och med Vasa Elektriska Ab tar i bruk nya elleverans- och elförsäljningsvillkor och Vasa Elnät Ab tar i bruk nya nättjänstvillkor. Villkoren är en rekommendation av Finsk Energiindustri rf och har godkänts av konsumentmyndigheten. De nya villkoren som rör kundens avtal medföljer som bilaga till denna tidning. De viktigaste förändringarna som föranleds av lagstiftningen är: Punkterna om mätning och fakturering har uppdaterats för att motsvara statsrådets förordning om utredning och mätning av elleveranser. Punkten om ångerrätt vid distansförsäljning har förtydligats. Definitionen av leveransskyldighet har ändrats för att motsvara elmarknadslagen. De viktigaste förändringarna som gäller väsentligt förändrade förhållanden, förnyande av föråldrade avtals- och prissättningsarrangemang och nödvändiga åtgärder för att spara energi är: Tidsgränserna för debitering/kreditering för fel i mätningen och faktureringen har justerats. Vid faktureringen tillämpas 14 dagars betalningstid. Punkterna om fel i elleveransen och elkvaliteten har preciserats i fråga om kundens ansvar. Elförsäljnings-/nättjänsten kan påbörjas tidigast 14 dagar efter ingåendet av ett försäljnings-/ nätavtal, om inte annat avtalats. En skyldighet för användaren att meddela om ändringar som påverkar försäljnings-/ elleveransavtalet har inkluderats. Vinden ger arbete 4 6 Ett hus mitt bland åkrarna Ledaren Vinden ger arbete Ett hus mitt bland åkrarna Finländsk el alltjämt förmånlig Vasa Elektriskas kunder runt om i Finland Tarja och Antti delar vy med Topelius Nette testar dammsugare Värme på rätt sätt I korthet Korsord Delta i tävlingen - vinn el! 14 Nette testar dammsugare En konsument har rätt att säga upp avtalet med två veckors uppsägningstid inom 30 dagar efter att han fått kännedom om de förändrade villkoren. För användare som inte är konsumenter är motsvarande tid 15 dagar. Uppsägningsrätten gäller inter kunder med tidsbundna avtal. För dessa kunder träder de nya avtalsvillkoren i kraft så fort den nuvarande avtalsperioden löpt ut. ette KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i december Nummer: 3/2010 Utgivare: Vasa Elektriska Ab Postadress: PB 26, Vasa Besöksadress: Kyrkoesplanaden 4, Vasa, Finland Telefonväxel: (06) Kundbetjäning: öppen kl Felanmälningar: (06) (24 h) Fax: (06) Internet: ISSN: Chefredaktör: Redaktionskommitté: Redaktion: Svensk text: Layout: Tryckning: Pärmbild: Hannu Rintala hannu.rintala@vaasansahko.fi Olli Arola Hannu Linna Juha Rintamäki Arja Rosing Ossi Suortti Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Kustmedia Reklambyrå, Bock s Office Ab Oy Litoset Ab Katja Lösönen

3 L E D A R E N Hannu Linna verkställande direktör Synpunkter på beskattningen av värme I skrivande stund är energiskattereformen ett hett diskussionsämne i alla medier. Mitt budskap i sammanhanget är samma som tidigare: lagstiftarnas tvärvändningar orsakar skador och blir dyra både för energibolagen och energianvändarna. Skattehöjningar i den här storleksordningen inom samhällets mest kapitalintensiva bransch, vilket energibranschen är, borde helt enkelt inte få höra till de metoder som används i ett välutvecklat samhälle. Det vore juste att så här i efterhand medge att avskaffandet av folkpensionsavgiften kompenserades med rejäla överdrifter inom energibeskattningen redan våren Det centrala målet med dessa energiskatter är förstås att dra in pengar. De riktlinjer som dragits upp kan under inga omständigheter motiveras med miljö- och klimatargument. Värme utgör ett förträffligt objekt att beskatta i Finland, eftersom klimatet ser till att ingen undkommer uppvärmningsbehovet ens i ett medellångt tidsperspektiv. Speciellt samproduktion av el och värme är ingen nyhet i Finland. Tack vare sin konkurrenskraft är det ett alldeles extra förträffligt skatteobjekt. Till skillnad från europeiska kondenskraftverk som får ut 40 % av energin i bränslet tas 90 % tillvara, då den värme som uppstår vid elproduktionen utnyttjas som fjärrvärme. Denna finländska modell beundras av omvärlden, vilket bevisas av internationella priser i energieffektivitet. Om fjärrvärmen uppfanns i dagens Finland skulle den kombinerad med elproduktion utgöra ett superverktyg för att motverka klimatförändringen och förbättra energieffektiviteten. Arbets- och näringsbyrån skulle ge investeringsstöd för omfattande utbyggningar av fjärrvärmenäten i olika städer. Kraftverken skulle byggas om för samproduktion av el och värme. Efter den föreslagna skattereformen är vi mycket nära en situation då det, för att undvika beskattningen, blir lönsamt för ett energibolag att släppa ut värmen från kraftverken i havet och sedan pumpa in den tillbaka med värmepump. Tack vare skatteinbesparingen och sannolika investeringsstöd från Arbets- och näringsministeriet lär det också bli ett lönsamt projekt för kraftbolaget. Kan man verkligen förvänta sig att alla dessa komplicerade och överlappande styrmekanismer inom energibranschen ska leda till en vettig helhet? Tankarna går osökt till Sovjettiden, då det berättades att man på andra sidan östgränsen matade korna med bröd. I djungeln av olika ekonomiska stöd blev det billigare för kolchosen att köpa bröd i stället för spannmål. På 1970-talet skrattade man åt sådant i Finland. Med önskan om en stormfri höst n e t t e 3 /

4 EPV Vindkrafts verkställande direktör Tomi Mäkipelto räknar upp vindkraftens fördelar: den förbättrar vår självförsörjningsgrad, minskar koldioxidutsläppen och ökar den lokala välfärden. Vinden ger arbete Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki och Vasa Elektriskas arkiv 4 n e t t e 3 /

5 Tomi Mäkipelto är inte någon ivrig vindkraftsförespråkare, trots att han är verkställande direktör för EPV Vindkraft. Vindenergi är bara en produktionsform i mängden. Det är ett bra sätt att minska koldioxidutsläppen och att öka självförsörjningsgraden. Vindkraften är fortfarande en främmande energikälla för finländarna. De fyra 200 kw stora möllorna i Finlands första vindkraftspark i Korsnäs, i närheten av Vasa, började producera energi för 19 år sedan, i november Parken är fortfarande i bruk och ägs i dag av Vasa Elektriska. I övriga världen har man tagit tillvara vindenergin längre. Relativt sett har man hunnit längst i Danmark, där närmare en femtedel av elförbrukningen täcks av vindkraft. Sett till antalet vindkraftverk är Tyskland, Spanien och Italien de länder inom EU som har störst kapacitet. Utanför Europa har flest vindkraftverk rests i USA, medan den kraftigaste utbyggnaden av vindkraft de senaste åren har skett i Kina. Finlands första vindkraftspark byggdes i Korsnäs och började producera el i november Det okända skrämmer Många tycker att vindkraft i princip är en bra sak, men har sina farhågor om hur möllorna påverkar närmiljön. Erfarenheterna från exempelvis Sverige visar att misstankarna skingras och att den positiva inställningen ökar i takt med att vindkraften byggs ut, säger Mäkipelto. Motståndarna befarar att vindkraftverken ska orsaka buller och rörliga skuggor, samt att de dödar fåglar. Mäkipelto varken avfärdar eller nedvärderar motståndarnas argument. Men problemen kan dock minimeras. Vindkraftverkens miljöpåverkan utreds grundligt. Noggrannare än andra byggnader. Eller är det någon som räknar hur många fåglar det dör i närheten av en kontorsbyggnad med glasvägg, jämför Mäkipelto. Mäkipelto smäller en trave mjukryggade böcker i bordet. EPV Vinkrafts mål är att bygga tio vindkraftsparker, och varje projekt har gett upphov till en i medeltal 300 sidor lång rapport. Dessa är även tillgängliga via företagets webbplats. Utredningarna och diskussionerna med lokalbefolkningen inverkar på planerna. Vindmöllornas exakta placering bestäms enligt lagen och dess utredningar. Skapar välfärd Eftersom vindkraften är utsläppsfri och ökar själsförsörjningsgraden finns det orsak för finländarna att gilla den. Finland har förbundit sig till EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser. Åtagandet betyder i praktiken bland annat att vi borde bygga 700 nya vindkraftverk innan år Med finländska mått mätt är det en tuff målsättning, just nu har vi ungefär hundra vindkraftverk. Men i till exempel Spanien bygger man 700 vindmöllor på ett år. För att nå målet måste finländarna acceptera vindmöllorna som en del av landskapet. En annan orsak till att man kanske borde gilla vindkraften är att den innebär investeringar och ökad välfärd i närområdet. På vilka orter framtidens vindkraftscentra kommer att placeras bestäms inom en snar framtid. De kommer att byggas där det ordnar sig med tillstånd, där man förstår sig på vindkraftens sysselsättande effekt och för kommunen skatteinbringande effekter, bedömer Mäkipelto. I byggnadsskedet sysselsätter vindkraften ett stort antal människor både direkt och indirekt. Enbart EPV Vindkrafts projekt innebär hundratals årsverken. Fakta om vindkraft Finland täcker 0,3 procent av elförbrukningen med vindkraft. I Finland finns 125 vindkraftverk, vars gemensamma kapacitet är 170 MW. I Sverige finns över vindkraftverk, och kapaciteten var MW i slutet av I slutet av år 2009 var vindkraftskapaciteten i hela världen MW. Mest vindkraft finns i USA, Kina och Tyskland. Asien stod för den livligaste utbyggnaden av vindkraft år Vindkraften sysselsätter globalt cirka människor. År 2012 uppskattas vindkraften utgöra levebrödet för över en miljon människor. Källor: VTT:s vindkraftsstatistik för augusti 2010, European Wind Energy Association samt World Wind Energy Report 2009, WWEA, World Wind Energy Association. n e t t e 3 /

6 Chefen för byggtjänsten, Lolan Österman, kontrollerar att Anders och Jessica har med sig alla papper som behövs för att uppgöra ett anslutningsavtal. Ett hus mitt bland åkrarna Nette följer ett ungt pars byggnadsprojekt ur energisynvinkel Text Anne Kytölä Foto Katja Lösönen 6 n e t t e 3 /

7 Att bygga utanför byggnadsplanerat område kräver mer tid och planering än att bygga i stan. Nette följer hur drömmen om ett gemensamt hem förverkligas. Korsholmarna Jessica Paro och Anders Burman köpte en tomt i Kvevlax i februari. Kvevlax är en del av Korsholm. Deras gemensamma hem kommer inte att finnas långt från de trakter där de båda är uppväxta. Tomten är belägen på en liten trädbeklädd kulle. På längre håll ser den ut som en ö mitt i åkerhavet. Juridikstuderande 25-åriga Jessica är arkitekten bakom det nya hemmet. Hon har planerat rumsindelningen och gjort ritningarna. Hennes far är byggnadsingenjör och har gett det unga paret goda råd, samt hjälp till med arbetet på tomten. Förhoppningsvis har Jessica lyckats, skrattar Anders, fast även han har deltagit i planeringen. Hundra kvadratmeter garage Det L-formade envåningshuset kommer att ha tre sovrum, vardagsrum, kombinerat tv- och arbetsrum, stor garderob samt en avdelning med bastu och grovkök. Bostadsytan är 200 kvadratmeter och det finns även en 20 kvadratmeter stor källare. Vardagsrummet ligger 30 centimeter lägre ner än de övriga rummen. Mellan köket och vardagsrummet finns en spis, i vilken elden kan Ritningarna till Jessicas och Anders hus och garage är redan klara. Själva monteringsarbetet startar i november. beundras från båda hållen. Vardagsrummet och parets sovrum har högt till tak och stora fönster. Garaget är hela 103 kvadratmeter stort. Utrymmet kommer att behövas, för det visar sig att 29-årige Anders som arbetar på ABB är en typisk ingenjör han tycker om allehanda maskiner och Jessica har heller ingenting emot dem. Garaget måste rymma åtminstone två bilar, en vattenskoter och i framtiden eventuellt även en snöskoter. Både huset och garaget värms med jordvärme. Lokalt huspaket Med vänners och släktingars hjälp har Anders och Jessica själva murat husgrunden av Lecablock. Huspaketet har de köpt av sin vän Jonas Nygård, som tillverkar huselement i Vallvik i Korsholm. Jonas företag Active Rakennus Bygg Oy Ab är så pass nytt att Jessicas och Anders hus bara är det andra han tillverkar. Elementen blir klara i november och vid det laget ska även elen dras till tomten. Beställ elanslutning i tid När man bygger hus lönar det sig att kontakta elbolaget i god tid, det kan nämligen ta ett tag att få el till tomten. Speciellt utanför byggnadsplaneområde blir man ofta tvungen att dra ny elkabel och för det krävs många olika tillstånd. n e t t e 3 /

8 Ute på fältet ser situationen ofta annorlunda ut än på kartor och datorskärm. Väl framme vid tomten konstaterar Johanna Rajamäki att man måste planera en tredje rutt för elledningen. För att undvika otrevliga överraskningar kan man fråga elbolaget hur mycket det kostar att dra el redan innan man köper tomten. De som bygger utanför planerat område bör kontakta oss minst två månader på förhand, och de som bygger på byggnadsplaneområde bör ta kontakt minst en månad innan elen behövs, säger Vasa Elektriskas chef för byggtjänsten Lolan Östman. Enligt Lolan beställer de flesta genast en permanent anslutning, men det går även att beställa tillfällig byggström till sin tomt. Anders och Jessica har varit ute i god tid. De träffade Lolan första gången redan i juli. Allt pappersarbete är också färdigt. Vilka uppgifter behövs? För att göra elanslutningsavtal behövs personsignum, anslutningsplatsens adress och kopia av situationsplanen samt på oplanerat område även en karta över omgivningen. Anslutningsavgiften graderas enligt huvudsäkringens storlek och enligt hur långt tomten är belägen från närmaste transformator. Förmånligast är det att ansluta sig på planerat område. Anders och Jessicas tomt ligger 400 meter från transformatorn. Huvudsäkringen i deras hus är 3 X 25 A, vilket enligt prislistan för zon 2 ger en anslutningsavgift på euro. Till det kommer en inkopplingsavgift på 80 euro. Elen kopplas in först efter att elentreprenören har beställt inkoppling, påminner Lolan. Av säkerhetsskäl räcker det inte med en begäran från kunden, utan beställningen måste göras av den entreprenör som ansvarar för elinstallationerna. Om byggaren köper mätarcentral och installation av oss behövs förstås inte någon särskild mätarbeställning. Anders och Jessica tycker att anslutningsavgiften är i dyrare laget, men som uppvuxna på landet vet de att tillgång till el inte är någon självklarhet. Allting är dyrt när man bygger. Men ute på landsbygden är det nu bara så här och vi klarar oss förstås inte utan el. Tredje gången gillt Lolan vidarebefordrar Jessicas och Anders uppgifter till Johanna Rajamäki på Vasa Elnät. Hon tar itu med att reda ut vilken väg det lönar sig att dra el till tomten. Hon studerar elledningskartorna och granskar transformatorns belastning. Om belastningen överstiger givna gränsvärden måste en ny ledning dras eller den gamla förstärkas. Efter att ha rett ut alternativen har Johanna två förslag. I första hand rekommenderar hon den kortare vägen, men dess nackdel är att luftledningarna går över grannens tomt. Den längre rutten går längs med skogen och åkern men blir dyrare att bygga. Thomas West åker ut i terrängen för ett se om Johannas förslag går att förverkliga. Johanna följer också med eftersom hon vill se hur den nya utrustningen fungerar, som planerarna tagit i bruk medan hon var på mammaledigt. Väl framme vid tomten står det klart att Johanna måste tänka ut ett tredje alternativ. Längs den längre dragningen skulle man bli tvungen att fälla många träd innan det går att dra elledningen. Den kortare dragningen går å sin sida för nära andra bostäder, så Johanna och Thomas förkastar båda alternativen. 8 n e t t e 3 /

9 Jessica har planerat rumsindelningen och gjort ritningarna. Det har även framkommit att det finns fler lediga tomter till försäljning nära Jessica och Anders tomt. Eftersom det är tänkbart att fler kommer att bygga på området beslöt vi att dra en 175 meter lång jordkabel, från den befintliga stolpledningen och längs gårdsvägen ända fram till tomten. Vid tomtgränsen placeras ett nytt gatufördelningsskåp, berättar Johanna. Den sista biten, från tomtgränsen fram till Anders och Jessicas hus, går strömmen i kundens egen anslutningskabel. Det befintliga nätet kommer dessutom att förstärkas, så att nätet fungerar säkert och spänningen kan hållas tillräckligt hög. Om området får fler innevånare kan vi också använda den högspänningsledning som går bakom tomten. I sin helhet kommer nätbygget fram till tomtgränsen att kosta elbolaget cirka euro. Underhåll av nätet, det vill säga byggande, reparationer och service, finansieras via överföringsavgiften. n e t t e 3 /

10 Finländsk el alltjämt förmånlig Text Anne Kytölä 10 Totalpriset för hushållsel i olika länder cent/kwh Bulgarien 8,18 Estland 9,20 Litauen 9,26 Rumänien 9,79 Grekland 10,32 Lettland 10,54 Frankrike 12,25 Finland 12,89 Polen 12,91 Slovenien 13,41 Tjeckien 13,94 Storbritannien 14,07 Malta 15,13 Slovakien 15,60 Norge 15,63 Portugal 15,94 Ungern 15,96 Cypern 16,42 Sverige 16,46 Spanien 16,84 Holland 18,50 Irland 18,55 Luxemburg 18,82 Österrike 19,09 Tyskland 22,94 Danmark 25,53 Källa: Eurostat Data in Focus 22/2010 n e t t e 3 / I förhållande till köpkraften var de finländska hushållens elräkning lägst i hela EU i slutet av förra året. EU-medborgarna betalar i medeltal ett elpris på 16,45 cent per kilowattimme medan elpriset i Finland, inklusive skatt, i snitt landar på 12,89 cent/kwh. Förmånligast el köper bulgarerna (8,18 cent/ kwh). Det dyraste elpriset betalar danskarna (25,53 cent/kwh). Lägre elpriser än i Finland fanns i slutet av förra året i Estland, Grekland, Litauen, Lettland, Frankrike och Rumänien. Totalpriset för hushållsel i Finland är 22 procent förmånligare än i Sverige (16,46 cent/kwh) och 18 procent förmånligare än i Norge (15,63 cent/kwh). Eurostat jämför elpriset i EU-länderna, Norge, Turkiet och Kroatien. Förutom el- och överföringsavgifter ingår även alla skatter i prisuppgifterna. Effektivare elbörser Den nordiska elbörsen går samman med de europeiska elbörserna i november. Den nyheten, som publicerades i somras, har förutspåtts leda till en högre elräkning för finländarna i framtiden. Pekka Salomaa, direktör för elhandeln vid Finsk Energiindustri rf, anser att samgångens effekter har överdramatiserats i offentligheten. I praktiken innebär den inte någon stor förändring och elpriset kommer inte automatiskt att höjas. Börserna går inte samman i egentlig bemärkelse, utan vad det handlar om är ett gemensamt avräkningssystem. Även de kablar som behövs för elöverföringen finns från förut. El har strömmat genom dessa kablar i årtionden - ömsom söderut, ömsom norrut. Enligt Salomaa har elöverföringen nationalekonomiskt sett emellanåt gått i fel riktning. Den nordiska och de europeiska elbörsernas uppgift i framtiden är också att sköta om att elförbindelserna används effektivt. Salomaa påpekar dessutom att priset för elenergi bara är en del av helheten. Tysken betalar cirka tio cent mer per kilowattimme för sin el främst på grund av olika skatter. Enligt Salomaa kommer elpriset även i framtiden att styras av lokal tillgång och efterfrågan. Han bedömer att konkurrensen mellan de centraleuropeiska elproducenterna kommer att öka. Den ökade konkurrensen tvingar förmodligen deras priser neråt, inte våra uppåt.

11 Vasa Elektriskas kunder Text Anne Kytölä runt om i Finland Vasa Elektriska kundkrets har ökat snabbt de senaste åren. Förmånligt elpris är för många den främsta anledningen till att byta elbolag. Svårigheter att få kontakt med det gamla bolagets kundtjänst eller problem med fakturering kan också vara orsaken till att man väljer att byta leverantör, säger Ulla Hissa, som är förman för privatförsäljningsteamet. En nöjd kund lockar ofta med sig ytterligare kunder. Ryktet sprider sig och på en och samma gata kan det finnas många kunder. Tabellen visar i storleksordning de orter utanför Vasa Elektriskas distributionsområde där bolaget har kunder. Med ort avses den plats där man använder el köpt från Vasa Elektriska. Antalet enskilda kunder kan inte utläsas ur tabellen eftersom en och samma kund kan köpa el på flera förbrukningsplatser. I kommuner utgör exempelvis varje skola en skild förbrukningsplats. Privatpersoner köper ofta el, förutom till hemmet, också till fritidsbostaden. Vasa Elektriskas kunder utanför distributionsområdet kommunvis Espoo 1996 Oulu 1533 Rovaniemi 1275 Tampere 951 Helsinki 860 Turku 789 Riihimäki 705 Kirkkonummi 695 Kurikka 690 Hämeenlinna 682 Jyväskylä 651 Salo 640 Vantaa 625 Nokia 613 Kauhajoki 555 Kittilä 544 Vihti 532 Kuusamo 507 Hyvinkää 481 Kajaani 479 Nurmijärvi 461 Lohjan kaupunki 457 Närpiö 444 Järvenpää 434 Tuusula 384 Rauma 377 Kaarina 359 Eura 353 Kristiinankaupunki 334 Kangasala 325 Kouvola 325 Ylöjärvi 312 Seinäjoki 297 Forssa 292 Haukipudas 285 Raahe 272 Ilmajoki 271 Jämsä 271 Joensuu 270 Hausjärvi 257 Sastamala 255 Lieto 253 Lahti 252 Tornio 252 Teuva 250 Kuopio 248 Raasepori 246 Lempäälä 242 Länsi-Turunmaa 237 Lapua 227 Loppi 226 Kiiminki 221 Janakkala 217 Raisio 196 Kemijärvi 184 Inari 183 Isokyrö 183 Pirkkala 177 Kempele 173 Mäntsälä 173 Laukaa 171 Pori 166 Uusikaupunki 159 Kemi 158 Kolari 155 Heinola 151 Säkylä 149 Sodankylä 146 Lappeenranta 144 Siilinjärvi 143 Sotkamo 142 Akaa 139 Masku 133 Jalasjärvi 132 Hattula 131 Pudasjärvi 131 Mänttä-Vilppula 129 Varkaus 127 Padasjoki 126 Nivala 122 Iisalmi 121 Oulainen 121 Saarijärvi 119 Nummi-Pusula 114 Orivesi 114 Enontekiö 112 Pöytyä 110 Savonlinna 110 Karijoki 108 Muurame 107 Alavus 106 Virolahti 104 Suomussalmi 102 Naantali 101 Liminka 100 Kalajoki 96 Laitila 95 Hämeenkyrö 94 Kuhmo 93 Paimio 93 Haapavesi 92 Pieksämäki 92 Keminmaa 90 Kauhava 88 Oulunsalo 87 Pello 86 Ranua 86 Somero 86 Kemiönsaari 85 Salla 84 Hollola 81 Rusko 80 Mynämäki 79 Siuntio 78 Hanko 77 Haapajärvi 76 Posio 76 Mikkeli 75 Kokemäki 74 Kotka 74 Ulvila 74 Muhos 73 Miehikkälä 71 Kokkola 70 Kankaanpää 69 Loimaa 69 Pälkäne 68 Kuortane 66 Kaskinen 64 Leppävirta 64 Karkkila 63 Lappajärvi 60 Asikkala 59 Hyrynsalmi 59 Parkano 59 Keuruu 58 Köyliö 58 Inkoo 56 Pelkosenniemi 56 Siikajoki 56 Taivalkoski 56 Vöyri-Maksamaa 56 Valkeakoski 55 Kauniainen 54 Nastola 54 Pyhäjoki 54 Urjala 54 Ikaalinen 53 Porvoo 53 Viitasaari 53 Aura 51 Tarvasjoki 51 Vaala 51 Nousiainen 50 Ruovesi 50 Karstula 49 Liperi 48 Nilsiä 48 Paltamo 47 Pyhäntä 47 Vesilahti 47 Oravainen 46 Tyrnävä 46 Virrat 44 Siikalatva 43 Petäjävesi 42 Merikarvia 41 Tammela 40 Artjärvi 39 Kontiolahti 39 Lieksa 39 Myrskylä 39 Pyhäranta 39 Reisjärvi 39 Simo 39 Ylitornio 39 Isojoki 38 Jokioinen 38 Sysmä 38 Ähtäri 38 Puolanka 36 Evijärvi 35 Maaninka 35 Pihtipudas 35 Sauvo 35 Harjavalta 34 Kärsämäki 34 Lapinlahti 34 Vehmaa 34 Karttula 33 Uurainen 33 Äänekoski 33 Kuhmoinen 32 Marttila 32 Pyhäjärvi 32 Tervola 32 Joutsa 31 Juankoski 31 Noormarkku 31 Orimattila 31 Ylivieska 31 Hamina 30 Imatra 30 Eurajoki 29 Huittinen 29 Loviisa 29 Taivassalo 29 Nakkila 28 Savukoski 28 Utsjoki 28 Luvia 27 Suonenjoki 27 Töysä 27 Kiuruvesi 26 Kustavi 26 Puumala 26 Kannonkoski 25 Kärkölä 25 Mäntyharju 24 Hartola 23 Muonio 23 Sonkajärvi 23 Taipalsaari 23 Juva 22 Kinnula 22 Perho 22 Ristijärvi 22 Ristiina 21 Vihanti 21 Juupajoki 20 Pornainen 20 Ruokolahti 20 Sipoo 20 Utajärvi 20 Askola 19 Karjalohja 19 Kerava 18 Nurmes 18 Pietarsaari 18 Rautalampi 18 Vieremä 18 Hailuoto 17 Kangasniemi 17 Kitee 17 Hankasalmi 16 Jämijärvi 16 Konnevesi 16 Koski tl 16 Iitti 15 Kihniö 15 Kivijärvi 15 Soini 15 Kyyjärvi 14 Pielavesi 14 Pomarkku 14 Uusikaarlepyy 14 Ypäjä 14 Humppila 13 Kerimäki 13 Kiikoinen 13 Luumäki 13 Oripää 13 Ilomantsi 12 Keitele 12 Kylmäkoski 12 Lavia 12 Merijärvi 12 Sulkava 12 Alavieska 11 Vähäkyrö 11 Ii 10 Kaustinen 10 Kuhmalahti 10 Pertunmaa 10 Polvijärvi 10 Savitaipale 10 Kaavi 9 Karvia 9 Kesälahti 9 Outokumpu 9 Pedersöre 9 Rantasalmi 9 Tohmajärvi 9 Varpaisjärvi 9 Vesanto 9 Lumijoki 8 Sievi 8 Tuusniemi 8 Honkajoki 7 Pernaja 7 Pyhtää 7 Kannus 6 Pukkila 6 Punkalaidun 6 Tervo 6 Yli-Ii 6 Himanka 5 Hämeenkoski 5 Multia 5 Suomenniemi 5 Toivakka 5 Valtimo 5 Hirvensalmi 4 Joroinen 4 Juuka 4 Kruunupyy 4 Lemi 4 Liljendal 4 Punkaharju 4 Rautjärvi 4 Alajärvi 3 Heinävesi 3 Luhanka 3 Luoto 3 Rautavaara 3 Toholampi 3 Enonkoski 2 Lapinjärvi 2 Lestijärvi 2 Ruotsinpyhtää 2 Rääkkylä 2 Vimpeli 2 Ylämaa 2 Halsua 1 Parikkala 1 Siikainen 1 Vampula 1 Totalt n e t t e 3 /

12 Text Anne Kytölä Foto Marjaana Malkamäki Tarja och Antti delar vy med I Nettes artikelserie Roliga bynamn har turen kommit till Ruutana, en by i Kangasala i närheten av Tammerfors. Vid Tarja och Antti Viitanens röda tegelhus behöver man bara gå runt knuten för att känna historiens vingslag: för 157 år sedan satt Topelius ett par hundra meter härifrån och skrev sin välkända visa En sommardag i Kangasala. Topelius kom till Kangasala i juni 1853, efter att ha flytt koleraepidemin som grasserade i Helsingfors. Den berömda dikten skrevs i ett vindsrum på Franssila herrgård, efter att Topelius hade beundrat landskapet kring åsen Haralanharju. Tarjas far och farfar har bott i denna 1600-talsgård. Tarja är född i huset. Jag och Antti vigde oss också i samma sal 1975, berättar Tarja. Brudgummen tog med sig sin fru till sin hemstad Tammerfors, men efter fem år flyttade paret tillbaka till Ruutana. Hemmet byggdes på en tomt som avskilts från Franssila herrgård. I 17 års tid bodde vi ensamma mitt bland åkrarna. Vi hade inte ens någon gatubelysning i närheten, minns Antti. Efter farfars död kom Franssila herrgård i Tarjas ogifte farbrors ägo, och efter hans död gav släkten upp äganderätten. 12 n e t t e 3 / Den skyddade herrgården med tillhörande gårdsbyggnader lever sitt eget liv bakom en tät tujahäck, men gårdens åkrar har gett plats för egnahemshus och Viitanens har därmed fått grannar. Familjen Viitanen har också byggt ett nytt hus deras nuvarande hem bredvid det gamla. Oljepannan ersattes av elvärme och även bastun värms snabbt och enkelt med el. Basservice i den egna kommunen Ruutana centrum med sina cirka invånare består snabbt sett av en Siwabutik, en bankautomat och en barberare dit Antti och Tarja brukar gå och klippa sig. En anslagstavla fylld med lappar skvallrar om det dagliga livet i byn. Någon efterlyser bondkatten Tikru som har försvunnit. Kangasala manskör söker nya sångare. Tarja tycker att Antti borde gå med, men Antti är av annan åsikt. Jag har sjungit färdigt, meddelar Antti. I och för sig har han sångröst, för som ung pojke sjöng Antti i en gosskör i Tammerfors och han har till och med uppträtt för Kekkonen på Ekudden. Enligt Viitanens fås all basservice en människa behöver i Kangasala. Till kyrkbyn, det vill säga Kangasala centrum, har Viitanens tio kilometer och till stan (Tammerfors) 20 kilometer. Den lugna omgivningen utgör enligt Antti och Tarja den bästa motvikten till arbetslivets stress. Tarja arbetar inom hälsovården medan Antti pensionerades från sitt yrke som brandman för fem år sedan på grund av ryggbesvär.

13 Topelius Landsbygden har även varit en bra plats för sönerna Kalle och Lauri att växa upp på. I dag bor de med sina respektive familjer i huvudstadstrakten. Tarja och Antti har två barnbarn, Kaisa och Annika. Pojkarna gick i samma skola som jag och min far. Själv går jag fortfarande på gympa i Ruutana skola, berättar Tarja. Kring Haralanharju som Topelius blev så förtjust i finns många vattendrag: Vesijärvi, Längelmävesi, Roine och Kirkkovesi. På grund av anlagda bränder har utsiktstornet byggts upp på nytt tre gånger: 1895, 1932 och Tarja och Antti Viitanen har varit kunder hos Vasa Elektriska sedan >> Hemma hos Tarja och Antti finns många gamla möbler och andra föremål. En del kommer från Franssila herrgård, en del från Anttis barndomshem. >> På väggen hänger ett foto av Franssila herrgård. Den ursprungligen svartvita bilden har färglagts för hand. >> << Efter pensioneringen skaffade Antti motorcykel. På den gör paret framför allt resor till Lappland. n e t t e 3 /

14 Sofia Persson, Mia Hinders och Malin Nyström testade dammsugare. 14 n e t t e 3 /

15 N e t t e t e s ta r d a m m s u g a r e Text Anne Kytölä Foto Ann-Sofi Berg Köp inte dammsugare enligt watt Till testet valdes två dammsugare med påse och en utan. Sofia tycker att Dyson är en intressant apparat men att den med all sin extrautrustning också är förvirrande. Gör inte misstaget att jämföra antal watt i dammsugarbutiken. Till skillnad från den vanliga uppfattningen säger inte motoreffekten speciellt mycket om sugeffekten. Ett större antal watt innebär däremot alltid högre elförbrukning. En del tillverkare anger även sugeffekten, men i praktiken är det mycket svårt för konsumenten att jämföra olika dammsugares sugeffekt. Det värde som uppmäts vid slanganslutningen är inte hela sanningen för även slangen och munstyckets utformning inverkar på sugeffekten. Inför dammsugarköpet lönar det sig också att göra en lista över sina önskemål: hurudana munstycken behövs, ska den gå att bära i exempelvis trappor, hur lång sladd behövs, var ska den förvaras. Pröva redan i affären om du klarar av att montera ihop dammsugaren och att byta munstycke, påse och filter. Nette valde att testa tre något dyrare dammsugare: Miele S 5281, Electrolux Z8860 och Dyson DC20 All Floors. I Dyson finns ingen påse. Med hjälp av centrifugalkraft samlas dammet i en löstagbar och tvättbar behållare. I Miele måste man använda Mieles egna påsar och filter. Till Electrolux passar S-påsar av många olika fabrikat, som kan köpas i de flesta varuhus. Electrolux använder HEPA13- och Dyson och Miele HEPA12-filter. HEPA är en förkortning av High Efficiency Particulate Air Filters. För att få HEPA- klassificeringen måste filtret avlägsna minst 99,97 % av orenheterna i luften, när luftflödet är 85 liter i minuten. Till testgruppen hör Malin Nyström från RAVERA samt Sofia Persson och Mia Hinders från Vasa Elektriskas ekonomiavdelning. I testet mättes dammsugarnas verkliga effekt och ljudnivå samt räckvidd, det vill säga hur långt dammsugaren når att suga från eluttaget till munstycket. Ljudnivån bedömdes dessutom genom subjektiv lyssning. Electrolux var tystast och Dyson mest högljudd. Sand från hallmattan Dammsugarna användes till att suga upp sandningssand från två typer av hallmatta. Den ena en tät gångmatta med slät yta, den andra en entrématta i plast. Att dammsuga entrémattan är ett frustrerande och långsamt arbete. Förmodligen vore det effektivare att ta mattan i handen och vända den upp och ner. Gångmattan blir snabbast fri från sand med Electrolux. Eller så är det Malins förtjänst - hon far fram som ett jehu med dammsugaren. Till skillnad från Sofia och Mia, som får kämpa på fram och tillbaka, suger hon upp sanden i ett enda drag. Dyson behöver ingen påse Dyson är testets mest originella dammsugare. Den behöver ingen påse utan dammet samlas i en löstagbar och tvättbar behållare även filtret är tvättbart. Tekniken baserar sig på centrifugalkraft. Damerna tycker att tanken är god i teorin. Konsumenten sparar in pengar på påsar och filter. Miljövänligt är det också. I praktiken är damerna dock inte lika imponerade. Att rengöra behållaren är nämligen betydligt stökigare än att byta påse. Man får dammet rakt i ansiktet. I de övriga dammsugarna hålls dammet inuti påsen. Pluspoäng får Dyson för sitt låga golvmunstycke som utan problem ryms in under alla sorters möbler. Sämre är däremot att den tar mest plats i städskåpet, av alla testets apparater. Sammanfattningsvis är Dyson lite för exotisk och komplicerad för damernas smak. Även mängden extrautrustning är förvirrande. En detalj hos Electrolux som testarna gillar är det integrerade 3in1-munstycket. Miele har separata munstycken i normal ordning, men de förvaras praktiskt under en lucka på dammsugaren. n e t t e 3 /

16 Enligt försäljaren pallar Miele för en vikt på upp till 150 kilo. Malin och Mia testar. >> Lagom mycket information tack Testarna tycker bäst om Mieles bruksanvisning, den är kortfattad och tydlig. Electrolux instruktioner är också tydliga eftersom allting förtydligas med bild på eget uppslag. Damerna tycker dock att det finns för mycket information i bruksanvisningen. Dysons bruksanvisning är å andra sidan för knapphändig, och i den svenska versionen hittar Mia några felaktiga ordböjningar. Av testets dammsugare skulle Sofia och Mia välja Electrolux. Alla är överens om att dess handtag känns bäst i handen. Det är också praktiskt att sugeffekten kan kontrolleras via fjärrkontrollen i handtaget. Men håller elektroniken? Måste hela dammsugaren bytas ut om fjärrkontrollen slutar fungera, funderar damerna. Enligt bruksanvisningen kan dammsugaren användas även utan den batteridrivna fjärrkontrollen. Men då kan sugeffekten inte justeras, utan dammsugaren går på full effekt hela tiden. Malin tycker bäst om Miele, den känns mest bekant och lättanvänd. Den rör sig också smidigare längs golvet än de övriga dammsugarna, eftersom den är den enda apparaten i testet med kullagrade hjul. T E S T Miele S 5281 Effekt: W. Uppmätt max W. En timmes dammsugning på full effekt kostar 19 cent*. Påsvolym: 4,5 l Räckvidd: 10 m. Uppmätt 9,45 m. Sladdlängd: 6,5 m Vikt (utan utrustning): 6,0 kg Ljudnivå: 76 db Garanti: 2 år Pris: 219 euro vid Gigantti, Vasa i augusti 2010 Plus: Följsam tack vare kullagrade hjul. Inga komplicerade inställningar: lätt att använda. Minus: Jämfört med testets övriga dammsugare ett något gammaldags utseende. Golvmunstycket svänger trögt. Electrolux Z8860 Effekt: 2 200w. Uppmätt max W. En timmes dammsugning på full effekt kostar 18,6 cent*. Påsvolym: 5 l Räckvidd: 12m. Uppmätt 11,85 m. Sladdlängd: 9 m Vikt (utan utrustning): 7,1 kg Ljudnivå: 73 db Garanti: 2 år Pris: 359 euro vid Expert, Vasa i augusti 2010 Plus: Testets tystaste. Bäst design. Sugeffekten kan ställas med fjärrkontroll i handtaget. Minus: Fjärrkontrollen behöver batterier för att fungera. Drar ström alltid då kontakten är i uttaget (Stand by-läge). Dyson DC20 All Floors Effekt: W. Uppmätt max 1860 W. En timmes dammsugning på full effekt kostar 18,6 cent*. Påsvolym: 2 l Räckvidd: 10 m. Uppmätt 9,15 m. Sladdlängd: 6,5 m Vikt (utan utrustning): 6,1 kg Ljudnivå: 80 db Garanti: 5 år Pris: 389 euro vid Tekniset, Vasa i augusti 2010 Plus: Miljövänligast och till brukskostnaderna testets förmånligaste, eftersom vare sig påsar eller filter behövs köpas. Lågt munstycke som ryms bra under möblerna. Minus: Tar mycket utrymme i skåpet, kan inte förvaras upprätt. Högt och gnälligt ljud. Sugeffekten kan inte justeras. Elpriset som använts i beräkningarna är 10 cent/kwh. Ljudnivån mättes 1,5 meter från dammsugaren, vid golvdammsugning på full effekt. 16 n e t t e 3 /

17 Värme på rätt sätt Text: Lyhennetty Lämmitä oikein oppaasta, Adato. Illustration: Anne Vuorela Största delen av hemmets energiförbrukning går åt till uppvärmning. Cirka 15 procent av Finlands totala energiförbrukning går åt till detta ändamål. Med hjälp av dessa tips kan du motverka klimatförändringen och hålla energikostnaderna i schack. 1. Börja med att mäta inomhustemperaturen. En ekonomisk, ändå behaglig rumstemperatur är C. I sovrummen räcker det med C. En grads temperatursänkning ger cirka fem procent lägre uppvärmningskostnader. Ta på dig ett par yllesockor om du fryser. 2. Kontrollera att ventilationen är rätt inställd. Ventilera inte ut värmen. Genom att reglera ventilationssystemets hastighet enligt det dagliga behovet kan man spara upp till kwh i året. 3. Fungerar värmeelementens termostater? Täck inte över termostaterna med gardiner eller möbler. 4. Jämför ditt hems elförbrukning med medelvärdena. Riktgivande information får du till exempel från eldoktorn, vars mottagning hittas på Vasa Elektriskas webbplats under menyn Kundbetjäning/Byggtjänsten/Öppna eldoktor. 5. Snabbt korsdrag är ett effektivt sätt att vädra. Luften byts ut och blir friskare, utan att själva huset hinner kylas ned. 6. Inspektera årligen tätningarna på fönster och dörrar och byt ut dem vid behov. Om tätningarna inte är i skick kan en effektiv ventilation göra att det känns dragigt. 7. Vid riktiga köldknäppar lönar det sig att elda i spisen eller ugnen, om en sådan finns. En värmelagrande eldstad kan reducera behovet av övrig uppvärmningsenergi med procent. Använd endast torr ved. 8. Ta till vara solenergin om våren. Dra gardinerna åt sidan på dagen och dra för dem till kvällen, så att värmen inte smiter ut via fönsterglaset. 9. Rengör luftvärmepumpen. Luftvärmepumpen fungerar bäst om du rengör den regelbundet. Rengör även pumpens yttre delar då smuts kan störa luftflödet. Använd inte luftvärmepumpens automatläge under uppvärmningssäsongen. Då kan värmepumpen nämligen börja kyla luften när du tänder en brasa, vilket leder till ökad elförbrukning. 10. Elvärme i badrummet, som handdukstork och golvvärme, ger snabbt högre elräkning. Ju varmare inställning man använder desto högre blir elförbrukningen. En lagom temperatur på golv med plastmatta är 23 C, på klinker- och stengolv 24 C. Håll badrumsdörren stängd så att du inte värmer upp övriga rum med golvvärmen. 11. Varmt vatten är tre gånger så dyrt som kallt. Plaska inte på för länge i duschen och ställ inte varmvattenberedarens termostat för högt. Rätt temperatur för varmt bruksvatten är C. 12. Använd motorvärmare enligt väderlek. Är det endast några grader kallt räcker det att värma en halvtimme. n e t t e 3 /

18 I K O R T H E T Foto Hannu Rintala Grundsynen murad på Westenergy Oy Ab En cylinder med tidningar, mynt, byggnadsplaner och stiftelseurkunden murades in i grundstenen. Förutom de lokala tidningarna stacks även exemplar av Helsingin Sanomat och Vasa Elektriskas Nette in i cylindern. Grundstenen till Westenergys avfallseldade kraftvärmeverk i Korsholm murades under festliga former den 7 september. Byggnaden ska vara färdig år Energiproduktionen inleds senast i början av år Den av skräp producerade energin kommer att täcka en tredjedel av den energi som Vasa Elektriskas fjärrvärmenät använder. Dessutom produceras el för cirka stadslägenheters behov. Avfallskraftverket blir färdigt vid en optimal tidpunkt eftersom spelreglerna kring utsläppsrättigheter skärps i slutet av år 2012, då Kyotoavtalet går ut, konstaterade Vasa Elektriskas verkställande direktör Hannu Linna vid invigningen. Tack vare Westenergys nya avfallskraftverk kan Vasa Elektriska minska användningen av tung brännolja i fjärrvärmeproduktionen. För att ansluta avfallskraftverket till fjärrvärmenätet behöver ungefär sju kilometer ny fjärrvärmeledning byggas. Westenergy Oy Ab ägs av fem kommunala avfallsbolag. Kraftvärmeverket kommer årligen att bränna ton avfall, insamlat från 50 olika kommuner. Verksamhetsområdet sträcker sig från Kristinestad till Ylivieska. Avfallskraftverket byggs på en 7 hektar stor tomt. Byggnaden blir 160 meter lång och 42 meter hög. Skorstenen reser sig till 75 meters höjd. Byggnadens yta är kvadratmeter. Totalt kostar byggnadsprojektet cirka 135 miljoner euro. Elektricitetens ursprung För elektriciteten som Vasa Elektriska Ab sålt har vid produktionen år 2009 använts: Förnyelsebara energikällor 19,3 % - vatten- och vindel - träbränslen - förnyelsebara avfallsbränslen Kärnkraft 35,0 % Utnämningar Fossila energikällor 45,7 % - naturgas - stenkol - torv - olja Som en följd av användningen av fossila bränslen vid elanskaffningen år 2009 var det specifika värdet på koldioxidutsläppet 344 g/ kwh. Vid vår elproduktion uppstod 1,0 mg/ kwh förbrukat kärnbränsle. Totalt 10,2 % av den elektricitet som Vasa Elektriska sålt har anskaffats från elbörsen och 0,0 % utanför EES området. Elektriciteten som sålts till våra vindelkunder har producerats av Korsnäs och Ajos Vindkraftspark. Av elen som producerats med förnybara energikällor har 0,8 %-enheter sålts som miljövänlig el. Ari Salo från Vasa har utnämnts till generalplanerare på Vasa Elnät Ab. Kai Pokela från Laihela har utnämnts till byggherre på Vasa Elnät Ab. Teemu Heinänen från Vasa har utnämnts till fjärrvärmemontör på fjärrvärmeenheten. 18 n e t t e 3 /

19 K o r s o r d Namn Näradress Postnummer och -ort Telefon Skicka ditt svar före under adressen: NetteKorsord Vasa Elektriska Ab PB 26, Vasa Bland korsordlösarna utlottas 2 st elförbrukningsmätare. Vinnare av föregående Nette-korsord: Brita & Sverre Slotte, Vasa Bjarne Melin, Kvevlax Rätt lösning på föregående korsord. n e t t e 3 /

20 volution! D E LTA I T Ä V L I N G E N V I N N E L! E-fakturan är dagens melodi. Det är ett tryggt, enkelt och förmånligt sätt att betala räkningar. För att betala e-fakturan behövs endast ett godkännande klick i din nätbank före förfallodagen. Besväret med blanketter och långa referensnummer är förbi! Ett avtal om e-fakturering gör du behändigt upp i nätbanken. Allt du behöver är ditt kundnummer hos Vasa Elektiska och faktureringsavtalsnumret som finns på fakturablanketten. Handla nu! Alla som före utgången av januari betalar sin elfaktura som e-faktura har möjlighet att vinna kilowatttimmar energi. Uppdatera dig och vinn kwh! Ingå ett avtal om e-fakturering före , så deltar du i utlottningen av en energipott på kwh. (Gäller inte för elöverföring.) Anders Svensson 1. Hitta ditt kund- och faktureringsnummer på fakturan. 2. Slut avtal om e-fakturor från Vasa Elektriska Ab med din nätbank. 3. Banken vidarebefordrar uppgifterna till Vasa Elektriska. 4. Vasa Elektriska skickar din e-faktura till banken. 5. Fakturan blir synlig i din nätbank. 6. När du godkänt fakturan betalas den automatisk till Vasa Elektriska på förfallodagen. 7. Fakturan arkiveras i nätbanken.