EXAMENSARBETE. Skogsstyrelsens framtida mobila kontor

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2006:033 CIV Skogsstyrelsens framtida mobila kontor Magnus Gunnarfelt Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Geografisk informationsteknik 2006:033 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--06/033--SE

2 Förord Förord Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Skogsstyrelsen i Luleå. Arbetet ingick som ett avslutande moment i min utbildning till civilingenjör i Teknisk fysik med inriktning mot geografiska informationssystem vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet har till syfte att med hjälp av enkätstudie och intervjuer utvärdera det mobila fältstöd som Skogsstyrelsen använder. Vid genomförandet av arbetet har jag mött många personer på Skogsstyrelsen som med stor öppenhet delat med sig av sina erfarenheter eller på annat sätt bistått med information som varit till hjälp för att genomföra arbetet. Därför vill jag rikta ett stort tack till all personal som jag på något sätt varit i kontakt med under tiden, framför allt till Johan Eriksson, biträdande regionchef, och min handledare Peter Söderberg, GIS-specialist, som gav mig möjligheten att utföra mitt examensarbete inom det här intressanta området. Jag vill även tacka min examinator Folke Stridsman, avdelningen för geografisk informationsteknik vid Luleå tekniska universitet som har granskat och hjälpt mig med formaliteterna kring arbetet. Avslutningsvis vill jag tacka hela min familj, Linda och lilla Nellie som stöttat mig under mina studier till civilingenjör. Luleå, januari 2006 Magnus Gunnarfelt I

3 Sammanfattning Sammanfattning En del av Skogsstyrelsens arbete sker i fält och består bland annat av olika typer av inventeringar, värdering av fastigheter mm. År 2001 startades ett projekt på Skogsstyrelsen, som verkade för att fältarbetet skulle bli effektivare och på sikt spara tid och pengar. Fram till år 2001 registrerades all insamlad data från fältarbetet på papper för att därefter digitaliseras och inregistreras när fältarbetaren kom tillbaka till kontoret. Detta medförde många steg i arbetet och var kostsamt. I samband med handdatorernas snabba utveckling och med anpassade kartprogram, sågs möjligheten att redan i fält kunna förenkla arbetet. Utvecklingen har även lett till att kunna lagra den insamlade informationen på ett enkelt och säkert sätt. I detta examensarbete utvärderas det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen i Norrbotten använder. I det mobila fältstödet ingår handdator med tillhörande program, mobiltelefon, GPS-mottagare och diverse annan mätutrustning. Skogsstyrelsen är intresserad av att veta hur det mobila fältstödet i dagsläget fungerar, samt inom vilka områden fortsatta utvecklingsåtgärder gör störst nytta. Genom att i en nulägesanalys utföra en enkätstudie och även mer ingående intervjua användarna, har flera förbättrings- och utvecklingsåtgärder kunnat urskiljas. Enkätstudien som har genomförts analyserar främst i vilken utsträckning fältstödet används och hur användarna upplever funktionaliteten. I undersökningen ingår även att analysera huruvida fältarbetet har effektiviserats sedan införandet av fältstödet. Det ger även svar på om fältstödet är lönsamt. Intervjuerna har inriktat sig på att fokusera kring framtiden av det mobila fältstödet, vad som saknas i det befintliga stödet samt vilken form av utveckling som efterfrågas från användarna. Resultatet visar främst på att stödet är ett bra hjälpmedel i fältarbetet och på så sätt tidsbesparande. En mycket grov beräkning av värdet av tidsbesparingen har gjorts. Den pekar på över 1 miljon kr/år endast i Norrbotten. Många användare trycker på att introduktionsutbildningarna bör vara mer omfattande och även följas upp med fortsättningsutbildningar. Därför bör den stora fokuseringen ligga hos användarna och inte på tekniken i sig. Det mobila fältstödet är i dagsläget något begränsat och riktar sig mest till de största fältuppdragen (skogsbruksplanläggning). Att utvidga det befintliga stödet till fler arbetsområden är därför något som efterfrågas. Ett förslag till utvecklingsområde är att komplettera fältstödet med generella formulär för uppdateringar av hyggeskort, nyckelbiotoper etc. redan i fält. Slutsatsen blir således att Skogsstyrelsen, genom att nyttja modern teknik, har ett väl fungerande fältstöd, som är ekonomiskt lönsamt och möjligt att vidareutveckla. II

4 Abstract Abstract In Sweden, there is an authority called Swedish Forest Agency. One of the tasks is to control that the forest owners are treating their forests corresponding to the law. Other tasks are to collect data about forest conditions (requirement of silviculture operations, respect for the environment etc.). To make the gathering of data more efficient, the Forest Agency in the year of 2001 introduced a new technical solution, the Mobile GIS. The elements were PDA (Personal Digital Assistant) with different software, cellular phone and navigation equipments (GPS). In this degree thesis, this new technical solution, the Mobile GIS, has been evaluated. The function of the equipment and possible development areas were analyzed. By doing a questionnaire, followed by personal interviews, a lot of improvements and development areas were found. The questionnaire delivered answers about how useful the Mobile GIS is for the users (field personal) and what they think about the functionality. The increase of work efficiency was also invented. The interviews were focused at the future of the Mobile GIS, what is lacking and what kind of development the users ask for. The result initially shows that the mobile GIS is an effective equipment. A wide estimate indicates that about 1 million SEK can be saved every year only in the county of Norrbotten. The opinion of many users was that the education when the mobile GIS was introduced should be more extensive. The opinion also was that supplementary training should be offered. This means that focus from now on should be on the users and not on the techniques. The Mobile GIS of today is within limits and concentrated at the major field data collection (forest planning). To develop the existing support (mobile GIS) and let it include more working areas is therefore an important task. For example could generally and today existing routines and forms be evaluated. The conclusion of this work is that the Swedish Forest Agency, due to using modern technique, has a mobile GIS with a good function which is profitable and possible to evaluate. III

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Abstract Innehållsförteckning I II III IV 1 Inledning Bakgrund Problemställning Syfte och mål Avgränsningar Problemägare/Intressenter 2 2 Metod och vetenskapssyn Undersökande arbete Kvalitativ och kvantitativ undersökning Induktion och deduktion Validitet och reliabilitet Enkäter Intervjuer Metodval 7 3 Tillgängliga verktyg Hårdvara Handdator GPS Operativsystem Mjukvara OneBridge WLAN Blåtand GPRS G ArcView ArcPad ArcIMS ActiveSync Utvecklingsmiljö evb och ec NET Compact Framework ArcPad Application Builder 14 IV

6 Innehållsförteckning 4 Uppdragsgivaren Presentation av Skogsstyrelsen Mobil GIS-plattform Mobilt Tittskåp Myran Polytax D5/ Bäbin GIS-plattform i kontorsmiljö Kotten 23 5 Resultat Enkätanalys Positiva områden utifrån enkätanalysen Förbättringsområden utifrån enkätanalysen Summering av enkätanalysen Intervju Förändringar av arbetet sedan införandet Fördelar med mobilt fältstöd Nackdelar med mobilt fältstöd Problem som har uppstått Förbättringsområden inom fältstödet Utvecklingsområden inom mjukvaror och databaser Viktigaste vidareutvecklingen Tillägg 35 6 Slutsatser 37 7 Förslag Förslag till förbättringar Utbildning Support GPS-mottagare Förslag till vidareutveckling Uppdatering av rasterbilder ÖSI (Översiktlig Skoglig Inventering) Utökat användningsområde Utvecklingsåtgärd 42 8 Diskussion Allmän diskussion Fortsatt forskning Undersökning hos andra skogsvårdsstyrelser Analys av utbildningsbehov 45 V

7 Innehållsförteckning Referenser 46 Bilagor Litteratur 46 Artiklar 46 Muntliga referenser 47 Övriga referenser 47 Bilaga 1. Enkät följebrev Bilaga 2. Enkät Bilaga 3. Enkätstudie Bilaga 4. Frågeställningar till intervju Bilaga 5. Källkod till utvecklingsåtgärd VI

8 Kapitel 1, Inledning 1 Inledning I detta kapitel ges en beskrivning av bakgrund, forskningsfrågor samt syftet och målet med examensarbetet. Även möjliga intressenter föreslås eftersom även de kan ha nytta av uppsatsen. 1.1 Bakgrund En del av Skogsstyrelsens arbete sker i fält och består bland annat av värdering av skogsfastigheter, rådgivningar, inventeringar i samband med avverkningar mm. År 2001 startades ett projekt, på dåvarande Skogsvårdsstyrelsen, som verkade för att fältarbetet skulle bli effektivare och på sikt spara både tid och pengar. Fram till år 2001 registrerades allt fältarbete på papper för att sedan digitaliseras och inregistreras när fältarbetaren kom tillbaka till kontoret. Detta medförde många steg i arbetet och var därför kostsamt. Dessutom kunde även viktig information gå förlorad i de olika arbetsstegen. I samband med handdatorernas snabba utveckling, och med till dessa anpassade kartprogram, sågs möjligheten att redan i fält kunna förenkla arbetet. På ett enkelt sätt, som även är säkert, blev det möjligt att lagra den insamlade informationen. Under de senaste åren har specialanpassade program utvecklats till handdatorerna för att tillgodose fältpersonalens behov av datorstöd i samband med fältarbete. 1.2 Problemställning Sedan år 2001 har Skogsstyrelsen arbetat med att utveckla ett mobilt fältstöd som används av fältpersonalen och underlättar deras arbete. Detta mobila fältstöd används i olika syften av ca 30 personer i Norrbotten. I dagsläget anser Skogsstyrelsen att hela det mobila fältstödet är så väl inkört att en utvärdering om dess funktionalitet och den uppfattning som användarna har ligger i tiden. Då skapas en uppfattning om hur fältstödet fungerar i dagsläget och inom vilka områden fortsatt utveckling ger störst nytta. Forskningsfrågorna kan formuleras: Hur upplever användarna det mobila fältstödet i dagsläget? Inom vilket område ger fortsatt utveckling störst nytta? Den första frågan kan ge svar på användningsgraden, för- och nackdelar, hur fältarbetet har förändrats sedan införandet av det mobila fältstödet, problem som uppstått samt ekonomiska besparingar. Den andra frågan är bunden till utvecklingsområdet, där användarna får tycka till om vad som saknas eller vad som bör förbättras i det nuvarande fältstödet. 1

9 Kapitel 1, Inledning Skogsstyrelsens vision inget papper i skogen verkade för att under år 2002 införa ett papperslöst fältarbete. Intressant kan vara om examensarbetet samtidigt ger svar på om de lyckats. 1.3 Syfte och mål Syftet med detta examensarbete är att utvärdera funktionen av det mobila fältstödet. Skogsstyrelsen vill veta hur fältstödet uppfattas av användarna samt undersöka möjligheten att förbättra arbetet med det mobila fältstödet, framför allt inom fältinventeringar. Detta ger en sammanfattning av användningen i dagsläget samt erfarenheter inför den fortsatta satsningen av det mobila fältstödet. Examensarbetets mål är att utvärdera nyttan av den mobila plattformen och idag existerande tillämpningar samt utreda bästa område för kommande utveckling. 1.4 Avgränsningar Skogsstyrelsen, som länge har arbetat med GIS och även fjärranalys, har i dagsläget en väl utvecklad och fungerande GIS-plattform i kontorsmiljö. Eftersom det mobila fältstödet är utvecklat med en egen plattform avgränsas examensarbetet till att endast utvärdera det mobila fältstödet, dvs. de system och kringutrustning som berörs av handdatorer i fält. Samtliga regioner inom Skogsstyrelsen har liknande arbetsområden för det mobila fältstödet. Eftersom det totalt sett är väldigt många användare har utvärderingen begränsats till att endast undersöka de användare som fanns i Norrbotten när examensarbetet påbörjades i augusti Problemägare/Intressenter Examensarbetet utförs på uppdrag av Skogsstyrelsen i Norrbotten. Intressenter kan vara övriga regioner inom Skogsstyrelsen eftersom de dels kan ha nytta av resultatet, men även använda underlaget för den utvärdering som är framtaget i detta examensarbete. Även andra verksamheter som bedriver någon form av fältverksamhet med IT-stöd kan ses som intressenter. Det kan exempelvis vara större skogsföretag (Sveaskog, SCA, Holmen Skog AB, m.fl.). 2

10 Kapitel 2, Metod och vetenskapssyn 2 Metod och vetenskapssyn I detta kapitel beskrivs vilka metodiska val som har använts. Även undersökningens tillvägagångssätt beskrivs samt vilka metodproblem som kan påverka studiens resultat. 2.1 Undersökande arbete Vilka metoder som ska användas vid en utvärdering beror på flera faktorer. Det är målet med utvärderingen som främst styr valet av metod. Åtkomligheten hos de som ska samla in uppgifterna och tidsbegränsningen hos den som ska utreda ämnet har en viss inverkan. Det finns i huvudsak fyra metoder för att samla in underlag till en utvärdering (Kylén 1994): Enkät Intervju Observation Läsning Enkät innebär en skriftlig förfrågan som kan nås av många. Den består av en eller flera frågor och kan besvaras enskilt eller i grupp. Den används när det är många personer som omfattas av undersökningen då intervjuer skulle ta alldeles för lång tid. Om de som ska svara är utspridda över ett stort område är det mer praktiskt att använda sig av enkäter. En nackdel är att det inte går att ställa följdfrågor vid enkätundersökningar. Det kan därför vara givande att följa upp en del av svaren med intervjuer. Önskas en högre svarsprocent, kan den som utformar enkäten kräva att de som svarar uppger sitt namn, eftersom det kan medföra en känsla av iakttagelse om de inte svarar. Att de får god tid på sig att tänka igenom sina svar kan också ge en bättre svarsprocent. Den som utformar enkäten måste vara noga med att inte frågorna kan missuppfattas eftersom det kan vara svårt att i efterhand kunna korrigera en sådan händelse. Intervjuer kan göras med en eller flera personer i en grupp och väljs när svarsprocenten önskas bli så hög som möjligt. Med intervjuer fås en klar bild över vad den intervjuade tänker och känner. Frågor kan förklaras tydligare om det uppstår missförstånd. Följdfrågor är lätta att ställa och är inte svaren tillräckliga kan den intervjuade precisera vad han eller hon menar. Med hjälp av observation åskådliggörs det som händer just nu. Den kan utföras med hjälp av teknisk utrustning eller att någon är närvarande vid studien. Det som observeras kan sällan förklaras i samband med när det sker, utan måste tolkas i efterhand med teorier om hur de hänger samman. 3

11 Kapitel 2, Metod och vetenskapssyn Läsning är bland de vanligaste formerna för datainsamling. I nuläget är Internet av stor vikt för informationsinhämtning. Det är tillgängligt för alla och det som söks hittas i dokument eller i databaser Kvalitativ och kvantitativ undersökning Oavsett om det är en utredning, utvärdering eller ett forskningsprojekt som ska göras, är det relevant att bestämma om undersökningen ska vara av kvalitativt eller kvantitativt slag. Syftet ska avgöra vilken metod som ska användas (Trost 2001). Den viktigaste skillnaden mellan metoderna är hur de används i förhållande till siffror och statistik. Det går även att beskriva skillnaden mellan metoderna i form av forskarens närhet till den källa som skall undersökas. Vid kvantitativ undersökning håller forskaren och källan ofta avstånd till varandra. Forskaren skall vara den som utifrån, så objektivt som möjligt, observerar och registrerar det som sker (Carlsson 1991). Enkätundersökningar av kvalitativt slag baseras på upplevda erfarenheter. De utfrågade personerna är ofta kända för den som genomför studien. Detta ger då en större närhet och förståelse mellan forskaren och de undersökta personerna och skapar därför speciella förväntningar mellan dem (Holme & Solvang 1991). Kvantitativa metoder används vanligen i undersökningar med ett stort antal deltagare, ofta då ett statistiskt resultat önskas. De är ofta formaliserade och strukturerade och kan därför medföra vissa problem gällande validitet, reliabilitet, precision och representativitet. Det medför att forskaren måste driva sin forskning så att problemen får så liten inverkan på resultatet som möjligt (Eneroth 1994). En fördel med den kvantitativa metoden är att redan vid teori- och problemformuleringsfasen är undersökningen redan färdigstrukturerad. Det medför att bearbetningen och sammanställningen av resultatet är mycket enklare än vid en kvalitativ metod (Holme & Solvang 1991) Induktion och deduktion En deduktiv metod är lämplig att använda när det gäller att dra slutsatser utifrån en logisk ansats. Det innebär att forskaren utgår från en existerande hypotes som skall testas och verifieras. Vid utgång från hypotesen bör denna överensstämma med den verklighet som skall undersökas (Repstad 1993). En nackdel med denna metod kan vara att de slutgiltiga resultaten inte nödvändigtvis leder längre än var forskaren stod vid början av undersökningen (Hyde 2000). Den induktiva metoden innebär att forskaren väljer att undersöka ett fenomen som inte finns beskrivet i teorin, alternativt beskriva enstaka händelser i mer generella termer (Repstad 1993). En induktiv forskningsansats utgår från en mängd enskilda fall. Ett samband som observerats i alla dessa fall är också generellt giltigt (Alvesson & Sköldberg 1994). 4

12 Kapitel 2, Metod och vetenskapssyn En nackdel med detta angreppssätt är nivån på trovärdighet på den slutsats som dras utifrån det insamlade materialet eftersom forskaren utgår från datainsamlingen för att därefter dra generella samt teoretiska slutsatser (Wallén 1996) Validitet och reliabilitet Kvaliteten i en undersökning bedöms ofta med validitet och reliabilitet. Validitet bedöms efter hur värdefulla och användbara uppgifterna är för att lösa problemet, som i sin tur leder till bra beslut och effekter. De som svarar ska förstå frågan och varför frågan ställs vilket medför att den som undersöker ska hålla sig till utredningens syfte. Validiteten kan enkelt mätas genom att se på framtida utfall och jämföra dessa med de värden undersökningen gav. Reliabiliteten visar hur tillförlitliga uppgifterna är och kan kontrolleras med upprepning av datainsamlingen. Ges samma resultat åter, så är reliabiliteten stabil. Genom att ge frågor som är enkla att tolka och besvara, blir svaren i sin tur entydiga och lättolkade. Om undersökningen har en hög svarsprocent är reliabiliteten stor (Kylén 2004). 2.2 Enkäter En enkätundersökning kan utformas i följande steg (Kuter & Yilmaz 2001): Vilket mål har enkäten? Vilken målgrupp? Konstruera enkäten Testa enkäten Genomför enkäten Analysera svaren Vid konstruktionen av enkäten är uppdraget redan klart formulerat och det finns en klar bild över vilka som ska frågas. I förstadiet kan det ibland vara bra med att intervjua någon av de tänkta personerna som ska svara. Det ger en bild av deras språkbruk, ordval och synsätt. Det kan även ge förslag på alternativ för eventuella bundna svar. I det första utkastet görs ett antal frågor som täcker det aktuella området. De testas på några personer som vågar säga vad de tycker. De bör inte omfatta den tänkta målgruppen, eftersom de bara ska tycka till om enkäten. Exempelvis om frågorna är lätta att förstå eller hur själva enkäten är uppbyggd. Viktigt är också att de berättar hur de uppfattar målet med enkäten. Därefter görs den första försöksversionen. Den ges samma utformning som den slutgiltiga enkäten. 5

13 Kapitel 2, Metod och vetenskapssyn Enkäten bör testas av några ur den aktuella målgruppen tillsammans med ett följebrev. Tiden det tar för att svara mäts. Därefter intervjuas var och en för att få en bild över hur de uppfattade frågorna samt hur följebrevet upplevdes. Med dessa erfarenheter kan den slutliga versionen skapas. Slutversionen skickas eller delas ut. Skickas enkäten till de som ska svara, behövs en eller två påminnelser för att få de berörda att agera. Om det finns ett egenintresse hos de som ska svara, och undersökningen gynnar de svarande, ökar motivationen. Då behövs ingen påminnelse. Finns det däremot möjlighet att samla alla som ska svara, och att de stannar tills enkäten är ifylld, ges alltid en bra svarsprocent. Följebrevet är en viktig del vid en enkätundersökning. Genom att tydligt förklara varför de som frågas ska ställa upp på en enkätstudie, minskas bortfallet. Det ger undersökningen en större reliabilitet. I följebrevet bör det framgå vem som ligger bakom undersökningen och avsikten med den. Det bör även framgå vilken målgrupp enkäten berör, vart och när enkäten ska skickas tillbaka samt hur de berörda får ta del av resultatet (Kuter & Yilmaz 2001). 2.3 Intervjuer En forskningsintervju kan beskrivas som ett professionellt samtal mellan intervjuaren och en eller flera personer där tonvikten ligger på ett ämne som diskuteras. Den som intervjuar vill ha fram vissa uppgifter som är intressanta. Intervjuaren ska stimulera de intervjuade att berätta eller svara på de frågor som är inplanerade eller uppstår under intervjuns gång. Korta intervjuer kan pågå 5-20 minuter och täcka av ett visst område allmänt eller gå på djupet inom ett begränsat område. Längre intervjuer, som pågår ca en timme, hinner både intervjuaren och den intervjuade bestämma över vad de ska tala om och inom vilka områden som ska diskuteras mer ingående (Kylén 1994). Korta intervjuer brukar vara mer strukturerade och ha mer precisa frågor medan de långa intervjuerna är mer öppna. I hårt strukturerade intervjuer har intervjuaren förbestämt ett antal färdiga frågor där intervjuaren ser till att de blir tillräckligt besvarade. Vid de mindre styrda intervjuerna har intervjuaren i förväg bestämt vilka områden som ska täckas av. Då ställs mer öppna frågor kring varje område. För varje fråga eller område får den intervjuade först berätta fritt. Därefter styr intervjuaren samtalet så att den intressanta informationen kommer fram tydligt. Vid längre intervjuer finns det även tid att tillsammans med den intervjuade noggrant gå igenom upplägget av hela intervjun innan den startar (Kylén 1994). 6

14 Kapitel 2, Metod och vetenskapssyn 2.4 Metodval Detta examensarbete baseras på utvärderande forskning. Det innebär att det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen använder, kommer att beskrivas i en nulägesanalys med hjälp av olika metoder för datainsamling. Utvärderingsmetoden kan sammanfattas med figur 2.1. Deduktion Induktion Kvantitativ Kvalitativ Observation Intervju Enkät Läsning Ostrukturerad Strukturerad Figur 2.1. Metodval Källa: Egen I detta examensarbete är forskningsansatsen av induktiv karaktär eftersom de slutsatser som kommer att presenteras längre fram härstammar från resultaten som enkätstudien och intervjuerna ger. Resultatet kommer förmodligen att vara fullt trovärdigt och användbart eftersom det är respondenternas känslor och funderingar som kommer att återspeglas utan inslag och jämförelser av teorier kring ämnet. Studien kommer att vara av kvalitativt slag, eftersom både enkätstudien och intervjuerna inriktar sig att gå på djupet inom de områden som forskningsfrågorna behandlar. Eftersom examensarbetet syftar till att skapa bättre arbetsförhållanden för fältpersonalen, är det inte tillräckligt med en studie som grundar sig på rena numeriska analysmetoder. De datainsamlingsmetoder som ingår i detta examensarbete sker främst via enkäter och intervjuer. Att utforma enkäterna på ett strukturerat sätt gynnar svarsprocenten, men är även lättare för den som undersöker att sammanställa och analysera svaren. Intervjuerna bör däremot hållas helt ostrukturerade med öppna frågor för att få ut så mycket som möjligt av utvärderingen. 7

15 Kapitel 2, Metod och vetenskapssyn Examensarbetet kan delas upp i fyra olika moment: 1. Förstudie och val av utvärderingsmetod I förstudien skaffas en god inblick i det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen använder. Detta sker genom läsning och observation där kunskapen inhämtas från systemdokument, användarmanual och intervjuer. Fältstudiebesök inkluderas även i detta moment. Litteraturstudier berörande enkät- och intervjumetodik görs för att kunna utföra en effektiv utvärdering som ger ett verkligt och användbart resultat. 2. Utvärdering av hittills vunna erfarenheter med det mobila fältstödet Detta moment omfattar det mobila fältstödet där problem och nytta som rör handhavandet, programvaror samt det tekniska området undersöks och utvärderas. 3. Undersökning inom vilka områden utvecklingsinsatser ger störst nytta Undersökningen omfattas av handhavarnas bedömningar om hur de ser på vad som behövs utvecklas. Analyser om vad som i dagsläget finns på marknaden att tillgå ingår även i detta moment. 4. Genomföra någon form av utvecklingsåtgärd för att moment 3 ska uppfyllas En utvidgning av det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen använder kan bli aktuellt efter resultatet av moment 3 och kan omfatta både program och teknik. Detta resulterar antingen till en prototyp eller en utveckling av det befintliga fältstödet. 8

16 Kapitel 3, Tillgängliga verktyg 3 Tillgängliga verktyg I detta kapitel ges en beskrivning av vilka hårdvaror och mjukvaror som kommer att dyka upp efterhand i utvärderingen. Även utvecklingsverktygen presenteras för att få förståelse för hur vissa program är uppbyggda. 3.1 Hårdvara Dagens handdatorer står i en ständig utveckling med strävan efter större kapacitet och bättre design. Samtidigt som utvecklingen av displayen inte riktigt hinner med, försöker tillverkarna att göra datorerna så små och smidiga som möjligt. Det missgynnar framför allt de som använder handdatorer till att digitalisera eller att läsa i detaljerade kartor. GPS-mottagarna står i samma utvecklingstakt som handdatorerna. I dagsläget finns det två typer av vanliga GPS-mottagare. Den ursprungliga med en liten display där kompass och rutter kan visualiseras respektive den mindre varianten utan display som används tillsammans med till exempel en handdator Handdator PDA, Personal Digital Assistant, som i det vardagliga språket kallas handdator och är en portabel persondator. Ursprungligen, när denna typ av dator lanserades, var användningsområdena väldigt begränsade. Det var ofta personer som använde dessa datorer främst till att föra anteckningar i och för att kunna ha sin almanacka elektroniskt lagrad. I dagsläget finns det helt andra användningsområden som passar de flesta typer av människor. Handdatorernas snabba processorer och minneskapacitet klarar av att driva relativt tunga program. Processorhastigheterna varierar mellan MHz och RAM-minnena mellan MB. Priserna är i dagsläget från ca kronor ända upp till över kronor beroende på bland annat processorhastighet, display, minne och lagringsutrymme. Mobiltelefon och GPSmottagare kan även vara inbyggda i handdatorn vilket påverkar priset. De flesta handdatorerna har någon form av extra lagringsutrymme i form av utbytbara minneskort GPS Global Positioning System är ett positioneringssystem utvecklat av den amerikanska militären och driftsattes Positioneringen sker genom att satelliter i olika omloppsbanor sänder ut radiosignaler så att mobila mottagare kan bestämma sin geodetiska position (longitud och latitud) enligt referenssystemet WGS84. GPSsystemet består av 24 satelliter i 6 olika banor runt jorden. Satelliternas banor är bestämda så att det alltid finns minst 4 satelliter synliga över horisonten, vart än på jorden mottagaren befinner sig. 9

17 Kapitel 3, Tillgängliga verktyg Noggrannheten vid positioneringen är 5-10 meter efter det att USA tog bort den störningssignal som användes så att positioneringen för allmänheten blev något felaktig. Med hjälp av DGPS, Differentiell GPS, kan noggrannheten sänkas ytterligare till någon decimeter. DGPS fungerar så att en GPS-mottagare placeras på en väl inmätt punkt i rikets koordinatsystem. GPS-systemets koordinater för punkten jämförs med de uppmätta koordinaterna och en korrigeringssignal sänds ut till aktuell mottagare. Den korrigerar automatiskt sin egen position för den aktuella missvisningen (U.S. Coast Guard Navigation Center: URL: Det finns många olika typer av GPS-mottagare. Den vanligaste är den handburna där framför allt displayen har utvecklats under senare tid. Den är som en mobiltelefon i storlek och skärmen klarar av att visa enklare kartor av bland annat vägar och sjökort. Användaren bestämmer själv vilken karta som ska laddas in i GPS-mottagaren. På senare tid är det flera företag som har utvecklat små GPS-mottagare som inte har någon display. Tanken är att de ska användas tillsammans med en handdator som innehåller kartmaterial. De är ungefär lika stora som en tändsticksask och ansluts till handdatorn trådlöst eller via kabel. Priset för en GPS-mottagare är som för handdatorerna mellan ca kronor. 3.2 Operativsystem De två största operativsystemen för handdatorer är Palm OS och Windows Mobile. Båda finns med olika varianter. Det är i första hand tillverkarna för handdatorer som avgör vilket operativsystem, som ska kunna användas i respektive handdator. Windows Mobile grundar sitt utseende från Windows i de vanliga datorerna. Fördelen med Windows är att de flesta användare är vana vid både utseendet och funktionerna från pc-miljön. Det gör det därför enklare att använda handdatorn. De flesta program är kompatibla med Windows Mobile och det går bland annat att läsa Word- och Excel-filer. Palm är egna tillverkare av bland annat handdatorer och tillhandahåller eget operativsystem, Palm OS. Numera går det även i Palm OS att läsa bland annat Word-, Excel-, PowerPoint och pdf-filer (Palm: URL: Microsoft: URL: Mjukvara Mjukvaror är skräddarsydda för att passa en viss målgrupp och göra ett arbete enklare och effektivare. I detta kapitel presenteras de mjukvaror som används till dataöverföring och kommunikation samt även för karthantering. 10

18 Kapitel 3, Tillgängliga verktyg OneBridge OneBridge är en mobil plattform från Extended Systems och en vidareutveckling av XTNDConnect Server. Med detta verktyg som bland annat är kompatibelt med Outlook och ODBC-databaser administreras back-up, restore, automatisk programinstallation/distribution och konfigurering av samtliga handdatorer från ett och samma ställe. OneBridge loggar status, serienummer, transaktioner och eventuella fel på handdatorn vilket gör det enkelt för administratören att hjälpa användare på distans. Kommunikationen mellan den mobila terminalen (handdatorn) och synkroniseringsservern sker med WLAN, blåtand, GPRS, 3G eller via dockningsstation till PC (Extended Systems: URL: WLAN Wireless Local Area Network, ett samlingsnamn för olika trådlösa lokala nätverk. WLAN består av ett nätverkskort i handdatorn som kommunicerar med en accesspunkt i närheten. Flera datorer kan ansluta sig till samma accesspunkt. WLAN är radiobaserat och använder sig av mikrovågor av samma frekvens. En WLANsändare kan nå upp till hundra meter vid fri sikt. Däremot i inomhusmiljöer kan till exempel väggar begränsa räckvidden till ett tiotal meter Blåtand Blåtand är en trådlös teknik som arbetar i ett licensfritt band (2,4 GHz) och har en räckvidd på ett tiotal meter. Skillnaden mellan WLAN förutom den korta räckvidden är att WLAN hela tiden sänder sin information på samma frekvens medan blåtand hoppar mellan 79 olika frekvenser 1600 gånger per sekund. Data som sänds delas upp i paket. De paket som inte kvitteras av mottagaren sänds om (Communica: URL: GPRS General Packet Radio Service gör att data kan skickas trådlöst via GSM-nätet. Trafiken mellan basstationen och mobilterminalen sker inom samma frekvensområde som vanliga pratsamtal. Detta medför att där det är täckning för GSM-nätet kan data skickas via GPRS. Andvändaren betalar endast för den mängd data som skickas och tas emot oberoende av vilken tid transaktionerna tar. Handdatorer som inte har inbyggd telefon måste vara ansluten till en mobiltelefon som har GPRS för att kunna sända och ta emot data, exempelvis i fält. Anslutningen till mobiltelefonen sker vanligen med hjälp av blåtand. De handdatorer som har egen inbyggd telefon med GPRS-stöd kan själv sända och ta emot data. 11

19 Kapitel 3, Tillgängliga verktyg G Den tredje generationens mobiltelefoni heter UMTS, Universal Mobile Telecommunications System, och kallas för 3G i vardagligt språk. 3G gör det möjligt att på ett snabbare sätt, i bredbandshastighet, skicka och ta emot stillbilder, rörliga bilder, e-post mm. År 2002 startades byggnationen av 3G i Sverige och idag har cirka 90 % av befolkningen möjlighet att använda 3G. Det krävs en särskild mobiltelefon som kan kopplas upp mot 3G-nätet (Post- och telestyrelsen: URL: ArcView ArcView är ett program utvecklat av ESRI och används i kontorsmiljö främst till att presentera och analysera geografisk information. I ArcView finns det möjlighet att använda eget data för att skapa nya kartor. Informationen kan läsas från olika databaser och presenteras via en karta. Det finns även stora möjligheter att själv anpassa programmet efter egna önskemål, till exempel vilka verktyg som ska finnas i applikationen och vad de ska utföra när de används (ESRI: URL: ArcPad ESRI har utvecklat en programvara för mobil karthantering och ajourhållning av geografiska data. ArcPad kan ses som en mindre version av ArcView och använder samma filformat (Shape-filer) som både kan läsas och ändras i ArcPad. Shape-filer kan bestå av punkter, linjer eller polygoner. Deras attribut lagras i tillhörande dbasefiler. ArcPad är framtaget för att kunna användas i handdatorer med pekskärm och innehåller många av de enklare funktionerna från bland andra ArcView och ArcInfo för att göra enklare kartläggningar, även med GIS- och GPS funktionalitet. ArcPad kan även användas i vanliga datorer (ESRI: URL: ArcIMS ArcIMS, Internet Map Server, är också utvecklat av ESRI. ArcIMS är framtaget speciellt för att kunna skapa och distribuera karttjänster på Internet. Denna programvara gör det möjligt att använda lokalt sparade data tillsammans med de webbaserade karttjänsterna. Med hjälp av en enkel webbläsare kan kart- och GISapplikationer ses. Frågor kan ställas och analyseras. ArcIMS är uppbyggd med en flerskiktsstruktur bestående av Web-server, Application-server och Spatial-server. Dessa arbetar helt oberoende av varandra. Web-servern är den komponent som kommunicerar med omvärlden. Förfrågningar tas emot och för dessa vidare till Application-servern och därefter skickas svaren tillbaka till klientens webbläsare. Denna kommunikation sker via Internet och med hjälp av standarden HTTP (Hyper Text Transfer Protocol). 12

20 Kapitel 3, Tillgängliga verktyg Application-servern håller reda på vilka karttjänster som är aktiva och vilken Spatialserver de bearbetas av. Den tar emot förfrågningar från Web-servern och skickar dessa vidare till rätt Spatial-server. Spatial-servern är komponenten som bearbetar de data som efterfrågas. Exempel på det som skickas tillbaka till webbläsaren kan vara bilder, vektordata, sökningar i databaser mm. Karttjänsterna skapas i ArcIMS utan att man direkt behöver kunna något programspråk. Programmet är uppbyggt av tre komponenter som används för att bygga upp en karttjänst. Den författande delen skapar själva innehållet till karttjänsten. Det kan till exempel vara vilka lager som ska vara synliga vid ett visst zoomintervall och vilken färg en viss objektklass ska ha på kartan. Den administrativa delen kan ges kommandon att skapa, starta, stoppa eller uppdatera en karttjänst. Den sista och den konstruerande delen bestämmer bland annat vilka verktyg som ska finnas med på kartan (ESRI: URL: ActiveSync Microsoft har utvecklat ett synkroniseringsprogram för handdatorer och mer avancerade mobiltelefoner med funktionalitet för bland annat e-post och kalender. ActiveSync är ett gratisprogram och används i samband med att den mobila enheten är placerad i sin dockningsstation som är ansluten till den dator som synkroniseringen sker emot. Med hjälp av programmet är det möjligt att föra över filer till eller från den mobila enheten. ActiveSync kan även kontrollera om det finns några skillnader i bland annat Outlook mellan handdatorn/mobiltelefonen och den dator som uppkopplingen är emot. Om det är skillnader uppdaterar ActiveSync på de platser där det saknas information antingen på begäran eller automatiskt när den mobila enheten ansluts till datorn (Microsoft: URL: Utvecklingsmiljö Till handdatorer kan i de flesta fall bara specialutvecklade program göras. Eftersom de inte klarar program som är anpassade för pc på grund av minnet, lagringskapacitet och framför allt storleken på displayen, finns det speciella utvecklingsmiljöer för just handdatorer. 13

21 Kapitel 3, Tillgängliga verktyg evb och ec++ Microsofts embedded Visual Tools innehåller programmeringsspråken C++ och Visual Basic och är ett utvecklingsverktyg anpassat för handdatorer med Windowsplattform. I detta verktyg går det att göra avancerade program som ofta representeras via formulär med koppling till databaser. embedded Visual Tools är gratis och finns att ladda ner från Microsofts hemsida och tillsammans med en emulator som tillbehör, kan programmet testköras i pc:n utan att varje gång behöva föra över det till handdatorn NET Compact Framework Visual Studio.NET är Microsofts nya generation av utvecklingsverktyg för.netplattformen och innehåller CLR (Common Language Runtime) med.net Framework för att kunna integrera olika programspråk. Huvudspråket i Visual Studio.NET är C#.NET men det går även bra att utveckla programmen i C++.NET och även det kraftigt utvecklade Visual Basic.NET som ger samma prestanda som övriga språk. För vana Java-programmerare finns alternativet att skriva programmen i Visual J#.NET som är baserat på Visual J++, ett Javaliknande språk. Visual Studio.NET har även stöd för.net Compact Framework som fungerar i mobila enheter (Pocket PC, handdatorer med.net-stöd). En del klasser och finesser saknas i.net Compact Framework och gör det till en mindre version som kan ses som en delmängd av.net. Därför kan en tillämpning som utvecklats och kompilerats för.net Compact Framework även köras i vanliga.net men inte tvärtom (Databiten: URL: ArcPad Application Builder ESRI har skapat möjligheten att på ett enkelt sätt skapa nya verktygsfält, formulär och verktyg med speciellt gränssnitt. För att bygga enkla mobila GIS-applikationer anpassade för ArcPad kan ArcPad Application Builder användas. I ArcPad Application Builder går det att skräddarsy menyer med olika funktioner. Det är även möjligt att utveckla olika formulär knutna till Shape-filer för att lagra data kring ett objekt som antingen redan finns eller digitaliseras in manuellt. Syntaxen skrivs i VbSkript som är ett språk bundet till Windows-miljön, utvecklat av Microsoft (ESRI: URL: 14

22 Kapitel 4, Uppdragsgivaren 4 Uppdragsgivaren I detta kapitel presenteras uppdragsgivaren till examensarbetet och vilket arbete de utför. Deras GIS-plattformer, både mobilt och i kontorsmiljö beskrivs för att ge en bild över hur de är uppbyggda och fungerar. 4.1 Presentation av Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är myndigheten som verkar för att Sveriges skogar skall skötas på ett bra och miljöriktigt sätt, enligt de riktlinjer som beslutats av riksdag och regering. Skogsstyrelsen arbetar för att Sveriges skogar vårdas och brukas så att skogen ger en god avkastning. Skogsstyrelsens strävan är att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse - skog till nytta för alla. Arbetet består bland annat av: Råd och information Utbildning Lagtillsyn Stöd för biotopskyddsområden, naturvårdsavtal Inventeringar Uppdragsverksamhet Skogsstyrelsen ansvarar för kontakterna med regering och departement liksom för organisationens lokala kontakter med skogsägarna. Exempel på myndighetsuppgifter är tillsyn av skogsvårdslagen, naturinventeringar, rådgivning om skogspolitikens produktions- och miljömål samt information till skolor och allmänhet. Uppdragsverksamheten består bland annat av Gröna jobb, skogsbruksplanläggning, skogsvärdering och utbildning. Skogsstyrelsen är indelad i fem regioner med kanslikontor i Luleå, Söderhamn, Uppsala, Borås och Västervik. Samtliga regioner ansvarar för kontakterna med myndigheter och organisationer på länsplanet. Regionerna är i sin tur uppdelade i totalt 45 skogsvårdsdistrikt, där huvuddelen av fältverksamheten genomförs. Totalt finns Skogsstyrelsen representerad på 120 orter i Sverige (Skogsstyrelsen: URL: 15

23 Kapitel 4, Uppdragsgivaren 4.2 Mobil GIS-plattform De uppdrag som Skogsstyrelsen utför i fält och där det mobila fältstödet används aktivt, är i dagsläget följande (Söderberg Peter, 2005): Värdering av jord och skog Skogsbruksplanering Inventeringar i samband med avverkningar Älgbetesinventering Skogsstyrelsens mobila fältstöd har skräddarsytts för att passa fältpersonalens olika arbetsuppgifter. Det som är gemensamt för all personal är att fältstödet består av en handdator och en GPS-mottagare. Av totalt ca 30 handdatorer vid Skogsstyrelsen i Norrbotten består majoriteten av HP ipaq 4700, några av HP 2010, Compaq 39XXserien samt ett fåtal av Qtek De äldre handdatorerna används främst till att visa enklare bakgrundskartor för att ge en överblick över arbetsområdet. Positionsbestämmelser med hjälp av GPS som kopplas till handdatorn kan även ske. De äldre handdatorerna byts successivt ut till nya HP ipaq 4700 för att slutligen ha så många handdatorer som möjligt av samma märke och modell. Det ger fördel med hänsyn till service och support men även för att säkra kompabiliteten till olika typer av kringutrustningar. Figur 4.1. Handdatorer. T.v: HP ipaq 4700, t.h: Qtek 9090 Källa: Tillverkarnas hemsidor: URL:

24 Kapitel 4, Uppdragsgivaren Kravet vid nyinköp av handdatorer är att de ska kunna kommunicera med andra mjukoch hårdvaror. De ska innehålla operativsystemet Windows Mobile Pocket PC och även vara utrustade med följande mjukvaror (Söderberg Peter, 2005): OneBridge WLAN Blåtand GPRS eller 3G (inbyggd eller via mobiltelefonen) ArcPad Microsoft ActiveSync, Internet Explorer, Pocket Word, Pocket Excel och Outlook Mobilt Tittskåp (se nedan) Myran (se nedan) Diverse tillbehör som ingår i Windows Mobile Pocket PC Mobilt Tittskåp Mobilt Tittskåp är ett skalprogram till ESRI:s ArcPad och används i två steg. Först skapas ett kartklipp över det aktuella området där arbetet ska utföras. Detta görs när handdatorn är ansluten till Skogsstyrelsens nätverk via till exempel WLAN. Där kopplas handdatorn till en ArcIMS-karttjänst som finns på en central server i Jönköping och laddar ner bilder och Shape-filer lokalt till handdatorn med de skikt som finns i karttjänsten, exempelvis avverkningar eller nyckelbiotoper. En översiktskarta visas som startsida i det mobila tittskåpet, se figur 4.2 och utifrån den navigerar användaren till aktuellt område. Det finns två möjligheter att navigera till arbetsytan. Antingen genom att zooma direkt till en fastighet om man känner till fastighetsbeteckningen. Eller genom att själv zooma till det område som kartklippet skall göras. Innan klippet görs sätts ett namn på kartklippet och en zoomfaktor bestäms beroende på om ett större område vill synas än just det som kommer att klippas ut. Om en fastighet är inzoomad och personen som gör klippet är intresserad av områden kring den aktuella fastigheten, väljs en zoomfaktor som är större än ett. I regel skapas klippet i skalintervallet 1: : På så sätt följer så mycket data som möjligt med i klippet. Eftersom i mindre skalor (över stora områden) är vissa detaljerade lager inte aktiva och kommer därför inte med i kartklippet. Det finns två typer av kartklipp som kan göras, Kotten och GrönPlan. Skillnaden består i namnsättningen på klippen, vilka ritskikt som finns tillgängliga och var data hamnar när det synkroniseras tillbaka efter fältbesöket (Skogsstyrelsens intranät samt Söderberg Peter, 2005). 17

25 Kapitel 4, Uppdragsgivaren Figur 4.2. Mobilt Tittskåp. T.v: startsida, mitten: översiktskarta, t.h: arbetsområde Källa: Egna skärmdumpar från programmet När kartklippet är skapat stänger användaren ned kopplingen till den centrala servern och öppnar klippet i fält. Kartklippet öppnas i ArcPad som är kopplat från det mobila tittskåpet. ArcPad innehåller anpassade menyer och här kan kartklippet bearbetas lokalt i handdatorn. Digitaliseringar av till exempel beståndsgränser kan enkelt utföras i ArcPad av fältpersonalen, både med eller utan GPS-mottagaren tillkopplad som hjälpmedel. Kartklippet, alla digitaliseringar och all tillhörande data lagras i handdatorns utbytbara minneskort och kan synkroniseras till aktuella databaser när användaren vill Myran Skogsbruksplanen är en av många tjänster som Skogsstyrelsen utför. Den kallas för GrönPlan och ger fakta om hur skogen ser ut och i vilket tillstånd den befinner sig i, men även vilka skogsvårdsåtgärder som behöver göras samt förslag till avverkningsåtgärder. Skogsbruksplanen visar också om det finns nyckelbiotoper och övriga höga naturvärden på fastigheten. Planen ger förslag på mål att sträva mot i skötseln av fastigheten och ska vara ett hjälpmedel för planering av skogliga åtgärder och som underlag för ekonomiska beräkningar (Skogsstyrelsens intranät samt Söderberg Peter, 2005). Fältpersonalens utrustning vid utförande av skogsbruksplanen består förutom en GPSmottagare och diverse andra mätutrustningar, även av en handdator med följande programvaror: Myran Programvara för fältregistrering av skogsbruksplanens beståndsdata. Myran är utvecklat av WM-data i programspråket embedded Visual Basic OneBridge-klient Hantering av synkroniseringen mellan handdator och server för att via kontorsdatorn kunna transportera data till och från GrönPlanprogrammet. 18

26 Kapitel 4, Uppdragsgivaren Mobilt Tittskåp Skalprogram till ArcPad och hantering av kartklipp. ArcPad Kartprogram för fältdigitalisering inklusive GPS. Uppkoppling med central karttjänst innehållande rikstäckande kartdata för att hämta kartklipp. Server synkronisering administration Handdator (PDA) Program för: ArcPad Myran OneBridge, m.fl. Myran databas ArcIMS-karttjänst Gplan-klipp Filer för fältdigitalisering (granser, bestnr) Bakgrundsdata Riksdatabas Kotten-klipp Filer för fältdigitalisering (ritlinje, ritpunkt, ritpolygon) Bakgrundsdata Synkn.databas Regional SQL-Server Citrix Kotten, Gplan Klient Klient Klient Figur 4.3. Förenklad systemskiss av Myran och Mobilt Tittskåp Källa: Skogsstyrelsens intranät För digitalisering i fält tillhandahåller Mobilt Tittskåp två ritskikt för skogsbruksplanen, se figur 4.3. Ett för digitalisering av beståndsgränser (granser.shp) och ett för beståndsidentiteter och symboler (bestnr.shp). Dessa ritskikt finns efter installation av Mobilt Tittskåp på handdatorns minneskort. Synkroniseringen av plandata mellan GrönPlan och Myran sker i en gemensam SQLdatabas för Skogsstyrelsen. Med hjälp av OneBridge synkroniseras plandata mellan SQL-databasen till användarens handdator och Myrans PocketAccess-databas. 19

27 Kapitel 4, Uppdragsgivaren Vid skapande av en ny skogsbruksplan öppnas GrönPlan-programmet i kontorsmiljö där ett planområdesnummer skapas från de fastighetsuppgifter som finns. Planen exporteras därefter till Myran så att valda plandata lagras i synkroniseringsdatabasen och kan med hjälp av OneBridge synkroniseras till handdatorns PocketAccessdatabas. För att kunna digitalisera i fält skapas ett kartklipp i Mobilt Tittskåp över den aktuella fastigheten med kartdata för GrönPlan. De filer som klippfunktionen hämtar från kartservern består bland annat av olika polygoner som tangerar fastigheten och ortofoto i form av en jpeg-bild. Dessa lagras i den angivna plankatalogen på handdatorns minneskort. Myran och Mobilt Tittskåp körs därefter parallellt under planläggningen där digitaliseringen sker i Mobilt Tittskåp och all registrering av data utförs i Myran. Data som registreras för varje avdelning är avdelningsnummer, grunddata (ägoslag, huggningsklass, stammar, medelhöjd, mm), mål (naturvård, syfte), mark (fuktklass, terrängklass), beskrivningskoder, åtgärd, ålder, volym samt eventuella diametrar på träd. De bestånd som digitaliseras i ArcPad (manuellt eller med GPS) ges ett avdelningsnummer som används i Myran för att hålla reda på vilket bestånd som hör ihop med rätt avdelning. I Myran-programmet sker det med automatik två former av säkerhetskopieringar av databasen. Dels varje gång en avdelning lämnas, om det har skett förändringar av uppgifter i den avdelningen och dels när en ny avdelning skapas. Även när Myran avslutas sker det en säkerhetskopiering av databasen på handdatorns minneskort. Det finns även en manuell säkerhetskopiering i programmet som kan användas när som helst under registreringen. Den manuella säkerhetskopieringen och den som sker när Myran avslutas har samma typ av filnamn och innehåller datum och klockslag. Den säkerhetskopia som skapas när användaren lämnar en avdelning för en annan, innehåller även avdelningsnumret i databasens filnamn. Detta för att kunna hålla isär olika säkerhetskopior när eventuella problem uppstår. Maximalt lagras 10 kopior av varje typ av filnamn på minneskortet. Den äldsta raderas när en ny tillkommer. Synkronisering till mellanlagringsdatabasen kan även ske i fält för att säkra alla digitaliseringar och all data som insamlats. Detta sker då via OneBridge med mobiltelefon som har GPRS eller 3G och kopplas då till handdatorn via Blåtand. Är fältbesöket redan avklarat synkroniseras all data med det trådlösa nätverket på kontoret, fortfarande via OneBridge. För att komma åt all insamlad data från mellanlagringsdatabasen måste en import göras i GrönPlan-programmet som finns i kontorsdatorn. Därefter sker en konvertering av fältkartan, dvs. planens alla ritskikt för att dessa ska kunna bearbetas i programmet för sammanställningen av skogsbruksplanen. I dagsläget sammanställs alla skogsbruksplaner i Topos. Det är ett finsk-utvecklat program för digital kartframställning. För det mesta krävs vissa korrigeringar av digitaliseringarna eftersom de manuella digitaliseringarna inte får exakt precision i fält. Detta kan göras med hjälp av att en satellitbild eller ett ortofoto läses in bakom digitaliseringarna och via den kan de olika bestånden korrigeras vid behov. 20