Barn med ADHD-diagnos

Transkript

1 Akademin för hälsa och arbetsliv Avdelningen för socialt arbete och psykologi Barn med ADHD-diagnos En studie om den sociala miljöns inverkan på beteenden som föranleder ADHD-diagnos Natalie Olofsson Victoria Jacobsson Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen) Socialt arbete, Socionomprogrammet 15 högskolepoäng Vt 2014 Handledare: Stefan Sjöberg Examinator: Dimitris Michailakis

2 Abstract Children with ADHD diagnosis- A study of the impact of social factors on behavior that causes ADHD-diagnosis The purpose of this study was to illustrate how professionals, who work with psychosocial problems among children, look at the impact of social factors on behavior that causes ADHD diagnosis and at the relationship between social factors and the increased diagnosis that has occurred in recent years. To answer our purpose, we chose a qualitative approach by interviewing six professionals who had different professional affiliations. We analyzed the results using systems theory and attachment theory. The results showed that the professionals saw various social factors that influenced the behaviors that cause ADHD diagnosis, particularly troublesome growing environment and the school environment that requires greater cognitive ability and social skills of children today. They also saw that social factors could have an impact on the increase of diagnoses, particularly that the diagnosis can result in that the understanding changes and that it is considered easier to get extra support at school with a diagnosis. Keywords ADHD, social factors, school environment, home environment, systems and attachment.

3 Sammanfattning Syftet med denna studie var att belysa hur professionella som arbetar med psykosociala problem hos barn, ser på sociala faktorers inverkan på beteenden som föranleder ADHD-diagnos samt på relationen mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättning som skett på senare år. För att besvara vårt syfte så valde vi en kvalitativ metod genom att intervjua sex professionella som hade olika yrkestillhörigheter. Vi analyserade resultatet med hjälp av systemteori och anknytningsteorin. Resultatet visade att de professionella såg olika sociala faktorer som inverkade på beteenden som föranleder ADHD-diagnos, framförallt orolig uppväxtmiljö samt skolmiljön som kräver större kognitiv och social förmåga hos barn idag. De upplevde även att det fanns en relation mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättningen, framförallt genom att en diagnos kan medföra att bemötandet och förståelsen förändras samt att det anses enklare att få extra stöd i skolan med en diagnos. Nyckelord ADHD, sociala faktorer, skolmiljö, uppväxtmiljö, system och anknytning.

4 Förord Avsikten med vårt examensarbete var att belysa samt skapa en större förståelse för sociala faktorers inverkan på beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnos. En ambition var också att bidra till kunskap inom detta område för att kunna förebygga sociala problem samt överväga olika behandlingsmetoder innan medicinering sätts in, mot bakgrund av att det skett en ökning av diagnoser den senaste tiden. Vi vill tacka vår handledare Stefan Sjöberg som varit till stor hjälp under skrivandet. Vi vill även tacka de intervjupersoner som ställde upp på att svara på våra frågor vilket gjorde det möjligt att utföra vår studie.

5 Innehåll 1 Inledning Inledning Problemformulering Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Relevans för socialt arbete Uppsatsens disposition Begrepp ADHD/DAMP Elevhälsan Basutredning Metoddiskussion Forskningsdesign Urvalsförfarande Urval av intervjupersoner/ studiens avgränsningar Urval av litteratur Uppsatsens trovärdighet Triangulering Reliabilitet Validitet Generaliserbarhet Vetenskapsfilosofiska positioner Etiska överväganden Intervjuförfarandet Metoddiskussion Tidigare forskning Historik Begrepp, teorier och perspektiv i tidigare forskning... 13

6 3.3 Tema 1 - Skolmiljön Skolan idag Bemötande samt för -och nackdelar med ADHD-diagnos Centralstimulerande medel Stödjande åtgärder Tema 2 - Uppväxtmiljön Uppväxtmiljöns betydelse Dagens livsstil Socioekonomiska faktorer Teoretiska utgångspunkter Systemteori Anknytningsteori Resultat och analys Presentation av intervjupersonerna Tema 1 - Skolmiljön Skolan idag Analys av deltemat- Skolan idag Bemötande samt för och nackdelar med att få en ADHD-diagnos Analys av deltemat-bemötande samt för och nackdelar med att få en ADHDdiagnos Stödjande åtgärder Analys av deltemat- Stödjande åtgärder Tema 2 Uppväxtmiljön Uppväxtmiljöns betydelse Analys av deltemat- Uppväxtmiljöns betydelse Dagens livsstil Analys av deltemat- Dagens livsstil Socioekonomiska faktorer Analys av deltemat- Socioekonomiska faktorer Sociala faktorer i relation till den ökade diagnossättningen Diskussion... 46

7 6.1 Slutsatser Förslag till fortsatt forskning Referenslista Bilaga 1 (Kriterier för att få ADHD-diagnos) Bilaga Bilaga

8

9 Inledning I detta kapitel redogör vi för vad vår studie handlar om genom en inledning och problemformulering. Vi förklarar också bakgrunden till hur vi kom att studera detta, vad syftet är med vår studie samt vilka frågeställningar vi vill ha svar på. Därefter berörs studiens relevans för socialt arbete. I uppsatsens disposition görs en kort sammanfattning av våra kapitel i studien. Avslutningsvis tas centrala begrepp i vår studie upp och beskrivs närmare. 1.1 Inledning Känner du till ett barn som är ovanligt glömskt och ofta tappar bort viktiga saker, som har svårt att sitta still, pratar överdrivet mycket, har svårt att vara uppmärksam i skolan, har utåtagerande beteende eller har problem med sociala relationer? Detta är exempel på beteenden som i en utredning kan göra att ett barn får diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) enligt DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), som finns publicerat i Socialstyrelsens (2004) artikelkatalog (se bilaga 1). Kritiken mot denna manual är att man enbart mäter beteenden för att se om kriterierna uppfylls för att få en diagnos eller inte. Det pågår en kontrovers kring huruvida neuropsykiatriska diagnoser som ADHD beror enbart på medicinska/biologiska faktorer som till exempel dysfunktion i hjärnan, ärftlighet eller pre-och perinatala riskfaktorer (under graviditet eller under/efter förlossning), eller om psykosociala riskfaktorer också har en betydande roll för en individs beteende (Socialstyrelsen, 2002). Socialstyrelsen konstaterar, med hjälp av statistik som Läkemedelsverket tagit fram, att behandling med centralstimulerande läkemedel vid ADHD-diagnoser har ökat väsentligt på senare delen av 2000-talet. De flesta användare av dessa läkemedel är i åldersgruppen år. På grund av denna ökning har Socialstyrelsen (2012) gjort en studie kring huruvida förskrivningen av centralstimulerande läkemedel följer de behandlingsrekommendationer som råder. De konstaterar att ökningen beror på att diagnossättningen har ökat (Socialstyrelsen, 2002). Inför examensarbetet var vi i kontakt med socialförvaltningen i en kommun som var intresserad av att få mer kunskap om sociala faktorers inverkan på barn/ungdomar med diagnosen ADHD. Barn -och ungdomsgruppen på socialförvaltningen vi var i kontakt med märkte av en ökning av barn och ungdomar med ADHD-diagnos som de kommer i kontakt med. De menade dock att när de kommer i kontakt med dessa barn och framförallt ungdomar så har det för det mesta gått för 1

10 långt, problemen har redan större omfattning. De tyckte sig se ett samband mellan denna diagnos och påverkan av sociala faktorer som familjeförhållanden och skolmiljö. De var därför positiva till att vi skulle studera detta närmare Problemformulering Vi ville undersöka hur olika professionella, som arbetar med psykosociala problem hos barn, ser på sociala faktorers inverkan på beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnos hos barn. Vi hade en föreställning om att dysfunktionella familjer, dagens samhälle och livsstil med till exempel nya och olika familjeförhållanden, vardagsstress samt skolmiljö kan ha en påverkan på barns beteenden och kognitiva förmågor. Vi föreställde oss att detta kan leda till att en diagnos fastställs och behandling av läkemedel sätts in för ofta och lättvindigt istället för att ta reda på varför ett barn beter sig som det gör. Vi ansåg inte att sociala faktorer var viktigare än medicinska/biologiska, men att det var viktigt att också belysa andra faktorer som kanske i kombination med medicinska/biologiska faktorer leder till att dessa problem förvärras. Om vi kan belysa dessa faktorer så kanske det kan bidra till en annan förståelse och därmed annan hantering och behandling av barnen i skolmiljön men också i andra sociala sammanhang. I dagsläget underlättar det om man har en diagnos för att få extra stöd och hjälp i skolan, vilket också förmodligen leder till att fler föräldrar väljer att skicka sina barn till utredning, vilket i sin tur leder till en diagnos och därmed eventuellt behandling av centralstimulerande medel (Isaksson, 2009). Vi valde att fokusera på professionella som arbetar med barn i skolåldern då det är i skolan de spenderar den mesta tiden av dagen samt att det oftast är i skolan som barn med ADHD-diagnos först uppmärksammas. Krav som ställs på barnen i skolan kan vara svårt för barn med ADHDdiagnos att leva upp till eftersom man i skolan måste sitta still och koncentrera sig på att lyssna och lära sig (Socialstyrelsen, 2004). Vi ansåg det också viktigt att beakta att mindre resurser och större klasser samt att ett större ansvar och frihet läggs på eleverna idag vilket resulterar i att en del barn och ungdomar klarar av skolsituationen sämre idag jämfört med tidigare (Skolverket, 2011). Vi såg det som viktigt att beakta sociala faktorer parallellt med de biologiska/medicinska faktorerna för att kunna skapa bättre förståelse och diskussion kring hur man som professionell i till exempel en skola kan hantera barn med beteenden som föranleder ADHD-diagnos. Den 2

11 kunskap vi tillför kan förhoppningsvis vara ett underlag för professionella som arbetar med barn med ADHD-diagnos eller med att stötta familjer där denna problematik finns. 1.2 Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med vår undersökning är att belysa hur professionella som arbetar med psykosociala problem hos barn, ser på sociala faktorers inverkan på beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnos. Syftet är även att belysa de professionellas syn på relationen mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättning som skett under senare år Frågeställningar Hur beskriver professionella med olika yrkestillhörigheter sociala faktorers inverkan på beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnos hos barn? Hur ser de professionella på relationen mellan sociala faktorer och ökningen av ADHD diagnoser? 1.3 Relevans för socialt arbete Ämnet är relevant för socialt arbete då vår studie avser att belysa sociala faktorers inverkan på barn med ADHD-diagnos inom verksamhetsfältet skola och socialt arbete. Vi föreställde oss att den ökning av diagnoser som har skett på senare tid kommer att märkas alltmer i socialt arbete. Får man en ökad förståelse för de olika faktorer som kan orsaka ADHD-diagnosen kanske man också kan förebygga sociala problem på ett bättre sätt, exempelvis genom att hitta andra behandlingsmetoder för att kunna ha ett än mer restriktivt förhållningssätt till att behandla med medicin, för att endast använda medicin på de som allra mest blir hjälpta av det. 1.4 Uppsatsens disposition Första kapitlet i uppsatsen innehåller inledning, syfte och frågeställningar, relevans för socialt arbete, disposition samt begreppsförklaringar. I kapitel 2 presenteras metodens forskningsdesign, urvalsförfarande, uppsatsens trovärdighet, vetenskapsfilosofiska positioner, etiska överväganden, intervjuförfarandet samt metoddiskussion. I kapitel 3 redovisas tidigare forskning inom det område vi studerar utifrån våra två övergripande huvudteman som är skolmiljö samt uppväxtmiljö. I kapitel 4 redovisas våra teoretiska utgångspunkter. I kapitel 5 presenteras 3

12 resultatet där citat från intervjuerna finns under varje deltema som vi har under våra två övergripande huvudteman. Under varje deltema följer en analys kopplad till tidigare forskning samt till våra teoretiska utgångspunkter. I kapitel 6 följer ett diskussionsavsnitt där vi diskuterar våra slutsatser, besvarandet av våra frågeställningar, samt ger förslag på fortsatt forskning. 1.5 Begrepp ADHD/DAMP När vi läst artiklar och avhandlingar ser man stundtals diagnosen DAMP, i vissa äldre avhandlingar används ibland enbart begreppet DAMP. Begreppet DAMP (Deficits in Attention, Motor Control and Perception) står för dysfunktion i fråga om aktivitetskontroll/avledbarhet och uppmärksamhet, motorikkontroll och perception. Gillberg (2013) skriver att diagnosen DAMP riktar in sig på symptom som minst ett barn i varje klass har som är: aktivitetskontroll/uppmärksamhetsbrist, motoriska samordningsproblem och varseblivnings/inlärningssvårigheter. Diagnosen ADHD riktar in sig på barn med uppmärksamhetsbrist/överaktivitet där ungefär hälften av barnen även har problematik inom det motorisk-perceptuella fältet som då också uppfyller kriterierna för diagnosen DAMP. DAMP räknas numera som en undergrupp till ADHD (Socialstyrelsen, 2002). Vi har valt att använda oss av begreppet ADHD eftersom det enligt Socialstyrelsen (2012) dominerar internationellt idag när det gäller diagnossättning av neuropsykiatriska diagnoser. Kriterierna som behöver uppfyllas för att få en ADHD-diagnos beskrivs i bilaga Elevhälsan Skollagen stärktes 2010 vad gäller organisationen och utförandet av elevhälsa. Nu står det att det medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska perspektivet ska tas i beaktande vid utredandet av barn i skolan. I 2 kap 25 Skollagen (2010:800) förklaras vad elevhälsan innebär väldigt väl: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, 4

13 skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses Basutredning Socialförvaltningen i den kommun vi haft kontakt med berättade för oss att om man misstänker att ett barn har diagnosen ADHD så görs en basutredning på elevhälsan i kommunen av specialpedagog, kurator, skolsköterska, skolläkare samt skolpsykolog som gör olika utredningar utifrån sin specialkompetens. Utredningarna är oberoende av varandra. Visar utredningarna misstanke om ADHD-diagnos så remitteras barnet/ungdomen vidare till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) som därefter kan ställa diagnos. 2 Metoddiskussion I detta kapitel går vi igenom vårt val av metod i forskningsdesign, vårt urvalsförfarande där vi beskriver hur vi utfört våra urval på intervjupersonerna samt urval av relevant litteratur vi funnit. Sedan diskuteras uppsatsens trovärdighet i form av triangulering, reliabilitet, validitet samt generalisering. Därefter följer vetenskapsfilosofiska positioner där vi går igenom uppsatsens vetenskapliga angrepps-och analyssätt. För att beakta den etiska aspekten så redogör vi för de etiska överväganden som genomförts i relation till vår studie. I avsnittet om intervjuförfarandet beskriver vi hur intervjuerna har genomförts. Avslutningsvis har vi med en kritisk metoddiskussion där vi diskuterar fördelar och nackdelar med vald metod. 2.1 Forskningsdesign För att öka vår förståelse samt kunskap om det ämne vi avsåg undersöka valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi genomförde öppna intervjuer med ett urval av professionella som arbetar med barn som har ett beteende som kan ligga till grund för en ADHDdiagnos. Begreppet förståelse används oftare i kvalitativ forskningsmetod om man jämför med kvantitativ forskningsmetod där begreppet förklaring står i centrum (Olsson och Sörensen, 2011: Kvale & Brinkman, 2009). Med vårt arbete ville vi uppnå en förståelse för det vi undersöker samt få informanternas perspektiv på hur de upplever och förhåller sig till temana kring vårt valda ämne. Vi valde att använda oss av den standardiserade intervjuguiden med öppna frågor där frågorna är formulerade på ett noggrant sätt. 5

14 Anledningar till att vi valde att använda oss av kvalitativa forskningsintervjuer var för att få en nära och en direkt kontakt med intervjupersonen som bidrar till att öka vår förståelse för ämnet samt inhämta empirisk data för de frågeställningar vi undersöker. För att få ytterligare förståelse för vad intervjupersonen sagt så var det viktigt att vi som undersökare var pålästa och hade en förförståelse för det ämne vi har undersökt. Vi valde att använda oss av två olika teman i vår uppsats när vi utformade vår intervjuguide. Våra teman var uppdelade i delteman för att enklare kunna forma våra intervjufrågor. Vi kom fram till de olika temana dels genom inledande diskussioner kring problemområdet med personal på den socialförvaltning som gav oss förslaget till denna studie, dels genom att läsa tidigare forskning. Vi hade en narrativ ansats i vår uppsats eftersom vi valde att analysera vår uppsats utifrån det hermeneutiska synsättet genom att tolka de detaljerade berättelser vi fick utifrån våra intervjuer med hjälp av tidigare forskning samt våra valda teoretiska utgångspunkter (Larsson, 2005). 2.2 Urvalsförfarande Urval av intervjupersoner/ studiens avgränsningar När vi avgränsade studien valde vi att göra ett mindre urval där vi endast intervjuade professionella med olika yrkeskategorier som har erfarenhet samt kunskap om arbete med barn som har ett beteende som kan ligga till grund för en ADHD-diagnos. Vi valde att genomföra våra intervjuer i en mindre kommun i Mellansverige. Vi kom i kontakt med dessa professionella genom att den kommun som önskade att vi studerade det valda fenomenet hjälpte oss få kontakter med elevhälsan i samma kommun. Inom elevhälsan arbetar samtliga intervjupersoner förutom psykoterapeuten och socialsekreteraren. Yrkeskategorierna var kurator, socionom i form av socialsekreterare, psykoterapeut, psykolog, lärare samt specialpedagog. Det finns olika sorters urval att använda sig av, de urval som kom till användning för oss är typiska fall av urval som tillhör ett strategiskt urval där vi valde ut typiska fall av yrkeskategorier/intervjupersoner som har kunskap samt erfarenhet av barn med ADHD. Vi använde oss även av snöbollsurval där en intervjuperson förmedlade andra intervjupersoner vi kunde intervjua genom ett kontaktnät (Larsson, 2005). Vi använde oss av olika yrkeskategorier i vårt urval för att belysa våra frågeställningar utifrån olika perspektiv. Det forskas ofta kring diagnossättning utifrån olika perspektiv. Enligt Ahlberg 6

15 (2001) bedrivs forskningen utifrån fyra grundläggande perspektiv, som vi redogör närmare för under tidigare forskning; det medicinska, sociologiska, psykologiska samt pedagogiska perspektivet. Vår egen studie utgick från ett sociologiskt perspektiv, där vi ville belysa sociala faktorers betydelse. De olika perspektiven finns också företrädda inom olika delar av den professionella praktiken. För att få en större förståelse om sociala faktorers inverkan, ville vi intervjua professionella från olika verksamheter, som kunde tänkas arbeta utifrån olika perspektiv, för att se om de hade olika uppfattningar om sociala faktorers inverkan. Vi intervjuade lärare samt specialpedagog som kunde tänkas företräda det pedagogiska perspektivet, kurator samt socionom som kunde tänkas företräda det sociologiska perspektivet, samt skolpsykolog som kunde tänkas företräda det psykologiska perspektivet. Därigenom ville vi eftersträva olika perspektiv och infallsvinklar på sociala faktorers inverkan vid ADHD-diagnos. Vårt syfte fokuserar på sociala faktorers betydelse, och vi har inte genomfört intervjuer med exempelvis personal inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), som kan tänkas företräda ett mera medicinskt perspektiv. Det medicinska perspektivet tas dock upp i kapitlet om tidigare forskning. Anledningen till att vi valde att endast intervjua professionella är dels att vi tror att det var lättare att hitta intervjupersoner samt att det inte kändes etiskt försvarbart att intervjua barn med ADHDdiagnos eller deras anhöriga. Detta tas upp närmare i den etiska diskussionen. Vi riktade endast in oss på barn från förskoleklass upp till årskurs sex. Anledningen till det var att vi föreställde oss att beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnos ofta uppmärksammas i skolåldern. Detta var också en anledning till att vi fokuserade på professionella som arbetade i relation till skolan Urval av litteratur Artiklar som vi funnit har sökts på Discovery- samsökningsportal via Gävle universitetsbiblioteks databaser där vi markerade in peer reviewed som säkerställde att artikeln var vetenskaplig. Sökord som användes var: ADHD som gav 63,540 träffar, ADHD children som gav 46,391 träffar, ADHD and children and school som gav 11,396 träffar, ADHD and learning som gav 5,871 träffar, ADHD and environment som gav 2,141 träffar, ADHD and lifestyle som gav 116 träffar, concentration difficulties som gav 20,296 träffar, ADHD causes som gav 2,152 träffar samt ADHD symptom som gav 17,154 träffar. Vi fick flest träffar på ADHD. Andra databaser vi använt oss av i litteratursökandet är LIBRIS, DiVA, Artikelsök samt Google scholar. Vid litteratursökandet har vi även funnit att myndigheter i form av exempelvis Socialstyrelsen och 7

16 Skolverket har skrivit rapporter och publikationer. Vi har även använt oss en del av Sveriges rikes lag i form av Socialtjänstlagen samt Skollagen. 2.3 Uppsatsens trovärdighet Triangulering För att stärka trovärdigheten samt säkerheten i vår undersökning så använde vi oss av olika former av triangulering. När vi använde oss av triangulering så ökade vi både reliabiliteten samt validiteten i vår undersökning. I undersökningen togs två olika teorier upp som analyserade samma material och detta kallas för teoritriangulering (Larsson, 2005). På detta sätt kunde vi tolka vår analys utifrån olika infallsvinklar då olika teorier användes. Vi använde oss även av undersökartriangulering som betyder att vi som undersökare jämförde och analyserade samma material vid olika tillfällen, för att säkerhetsställa vår analys samt våra beskrivningar (ibid). Vi analyserade materialet var och en för sig för att säkerhetsställa att vi kommit fram till liknande analys av materialet Reliabilitet Reliabiliteten avgör hur trovärdigt resultatet är i vår uppsats, därför var det viktigt att vi beaktade tydligheten i våra intervjufrågor så att intervjupersonerna förstått frågorna och därmed gett stringenta svar. När vi utförde våra intervjuer så användes två diktafoner vid inspelningen samt att vi provtestade våra diktafoner innan intervju, för att vi skulle vara säkra på att vårt material spelades in. Inspelningarna möjliggjorde även ordagranna citat i resultatdelen. Vi hade även med liknande intervjufrågor i våra intervjuer som behandlar samma tema för att därefter tolka svaren. Eftersom vi använde oss av undersökartriangulering så stärkte detta reliabiliteten genom att resultatet blev mer pålitligt då två undersökare behandlade samma material och att vi därmed hade möjlighet att jämföra konsistensen i svaren. (Larsson, 2005) Validitet I en intern validitet gör man en undersökning som ska vara detaljerad och som ska beskrivas på ett noggrant sätt, den ska ha en högre inre giltighet som gör den mer trovärdig för stunden då den inte kan generaliseras på grund av ett litet urval av informanter. Detta gör man bland annat genom att hålla fokus på sina frågeställningar och syftet under hela undersökningsprocessen 8

17 (Kvale & Brinkman, 2009). När vi valde att intervjua ett mindre urval så strävade vi efter en hög intern validitet eftersom vi har utfört våra intervjuer noggrant på ett mindre antal personer. Vi hade förutbestämda teman som besvarade våra frågeställningar och syftet som vi sedan formade intervjuguiden efter. Vi kontrollerade att vi hela tiden följde vårt syfte när vi utformade intervjufrågorna. Andra sätt för oss att stärka validiteten i vår undersökning var att ställa relevanta intervjufrågor som mätte det vi avsåg att mäta. Det var även viktigt att beskrivningarna i intervjun var informationsrika, detta genom att intervjupersonerna fick möjlighet till att uttrycka sig genom att vi lyssnade aktivt. Det var viktigt att läsaren av vår studie skulle få en tydlig uppfattning om det ämne som vi avsåg att studera (Larsson, 2005). Genom att vi fått informationsrika svar som besvarat våra frågeställningar citerade vi informanterna i uppsatsen för att det skulle bli mer trovärdigt för läsaren Generaliserbarhet Vår studie var begränsad eftersom urvalet var litet så det kan därför vara svårt att generalisera. Det pågår en ständig diskussion kring huruvida kvalitativ forskning är generaliserbar. Men metoden kan åtminstone ge en vägledning hur man kan tänka kring olika fenomen genom att styrka informanternas upplevelse med tidigare forskning samt analysera utifrån olika teorier (Kvale & Brinkman, 2009). Upplevelserna från våra sex intervjupersoner varierar från individ till individ, detta gör också att generaliserbarheten är begränsad. Vårt syfte med vår studie var dock inte att generalisera resultatet. Men vi anser att vi genom vår analys av det empiriska materialet som vi också relaterar till tidigare forskning, kan bidra till en ökad förståelse för det ämne vi studerat. 2.4 Vetenskapsfilosofiska positioner För att öka vår förståelse så valde vi att i vår uppsats utgå från det hermeneutiska synsättet genom att fokusera på de detaljerade beskrivningar vi fått i våra intervjuer och försökt att tolka samt förstå dessa beskrivningar. Intervjuerna som utfördes spelades in på diktafoner som möjliggjorde att vi sedan kunde tolka det transkriberade materialet. När vi analyserade vårt material så använde vi oss av olika strategier för att finna mönster, begrepp samt kopplingar när vi tolkade och analyserade empirin, vilket kallas för induktiv analys. I en deduktiv analys så jämför och tolkar man teoretiska utgångspunkter mot de data man fått fram i intervjufrågorna för att öka förståelsen. I den induktiva strategin så fokuserade vi på empirin som vi inhämtade från våra 9

18 intervjuer, medan vi i den deduktiva strategin utgick från de teoretiska utgångspunkter vi hade. Vi använde oss därmed sammantaget av en abduktiv analys som är en strategi som kombinerar induktiv samt deduktiv analys för att få fram mönster som var gömda i analysen genom att se uppsatsen utifrån olika vinklar (Larsson, 2005). 2.5 Etiska överväganden Det var viktigt att vi som undersökare hade tänkt igenom våra intervjufrågor utifrån ett etiskt perspektiv innan vi ställde dem till våra intervjupersoner. Då vi intervjuade professionella ur olika yrkeskategorier fick vi se till att ställa frågor som inte ifrågasatte deras kompetens. Det var inte syftet med denna studie samt att det dessutom kunde bli känsligt, vilket kunnat leda till att intervjusituationen inte blivit bra. Det kändes heller inte etiskt försvarbart inom ramen för denna studie att intervjua barnen eller deras anhöriga. Dels för att man helst ska undvika att intervjua barn, dels för att barnen kanske inte har insikt i sin egna sociala situation. Då vi ville undersöka de sociala faktorerna var hem-och familjeförhållanden en stor arena för detta, vilket också kunde vara känsligt för de anhöriga då det oftast kan handla om negativa faktorer. Innan vi påbörjade intervjun informerade vi om syftet med vår studie till intervjupersonerna samt vilka risker och fördelar det fanns med att delta i studien. Vidare förmedlade vi genom det informerade samtycket att det var frivilligt att vara med på intervjun och att intervjupersonen när som helst kunde välja att avbryta intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009). Det informerade samtycket från intervjupersonen är ett viktigt krav som vi som undersökare givetvis beaktade. Konfidentialiteten riktar in sig på att vi som undersökare ska vara noggranna med att intervjupersonens identitet inte ska vara möjlig att spåra i återgivandet av intervjun (Larsson, 2005). Vi har tagit hänsyn och varit noggranna med att intervjupersonens identitet inte ska kunna spåras. 2.6 Intervjuförfarandet Innan vi utförde våra intervjuer så var vi färdiga med vilket syfte samt vilka frågeställningar vi skulle ha i vår studie. Vi gick därefter igenom tidigare forskning för att se vad andra författare hade forskat kring inom samma problemområde som vi valt att skriva om, detta för att vi skulle ha något att jämföra med i resultatavsnittet. Intervjuerna utfördes på intervjupersonernas arbetsplatser. Innan intervjun så framförde vi muntligt de etiska aspekter som står med i vår missivbrev (se bilaga 2), detta missivbrev mailades även ut till respektive intervjuperson 10

19 innehållande syfte och frågeställningar för vår studie. Vi valde att använda oss av den standardiserade intervjuguiden (se bilaga 3) som innehåller öppna frågor som är noggrant genomtänkta. Intervjuguiden följdes helt i turordning under intervjun men beroende på vad intervjupersonen svarade så kunde vi välja att hoppa över någon fråga, om den redan blivit besvarad i en annan fråga. Detta gjorde vi för att visa ett empatiskt förhållningssätt genom att vi lyssnade aktivt. Uppföljande frågor ställdes även när intervjupersonerna verkade ha mer att berätta kring en fråga. I intervjusituationen så använde vi oss av tystnader där intervjupersonen fick tid att reflektera för att eventuellt ge mer information kring en fråga. Vid intervjusituationen så valde vi att använda oss av två olika teman som är skolmiljö samt uppväxtmiljö. Vi valde även att använda oss av en narrativ ansats där intervjupersonerna blev uppmanade att forma sina upplevelser i form av detaljerade och rika svar som är kopplade till de teman vi använde oss av. Dessa berättelser tolkades sedan då vi använde oss av det hermeneutiska synsättet (Larsson, 2005). Sammanlagt så utfördes sex intervjuer med sex yrkeskategorier. Varje intervju spelades in med två diktafoner, ifall det skulle bli något fel på en diktafon. Fördelen med att ha materialet inspelat var att man kunde gå tillbaka till intervjun och lyssna på intervjun när det behövdes. Efter intervjuerna så transkriberade vi tre intervjuer var från diktafoninspelningarna från tal till skrift. Transkribering ansågs vara positivt då vi som undersökare kunde studera intervjun ordagrant (Kvale & Brinkmann, 2009). Därefter tolkade och analyserade vi intervjuerna var för sig och sedan gemensamt för att tillsammans gå igenom varje intervju. Vi valde ut citat som vi använde oss av i resultatdelen, sedan kopplade vi samman dessa till tidigare forskning i vår sammanfattande helhetsanalys utifrån våra två teman (Larsson, 2005). När vi tolkade citaten så kodade vi meningarna för att få fram ämnen i det som sades som var betydelsefulla, detta kallas för meningstolkning. Detta gjorde att empirin i materialet blev synligare och lättare att finna (Kvale & Brinkmann, 2009). 2.7 Metoddiskussion I denna uppsats använde vi oss av kvalitativa intervjuer med en narrativ ansats där vi intervjuade sex professionella som har olika yrkestillhörigheter som kommer i kontakt med barn med ADHD-diagnos. Studiens urval av intervjupersoner gjordes för att inge förståelse och rika svar för det vi ämnade undersöka. Fördelen med att vi använde oss av kvalitativ metod var för att få 11

20 detaljerade och rika beskrivningar. För att besvara det syfte vi hade med uppsatsen så var kvalitativ metod att föredra för att uppnå den förståelse vi strävade efter. Begränsningar med att vi använde oss av kvalitativ metod var att den var svår att generalisera då metoden utfördes på ett mindre urval. Vi hade kunnat använda oss av kvantitativ metod där vi fått en större generaliserbarhet samt svar från ett större urval av professionella men då hade de detaljerade beskrivningarna säkerligen saknats (Kvale & Brinkmann, 2009). Vid intervjusituationen var vi två undersökare vilket kan ha påverkat intervjun så att informanten kände sig obekväm då denne hamnade i underläge, vilket kan påverka intervjusvaren. För att försöka undvika detta så visade vi ett empatiskt förhållningssätt vid hela intervjusituationen. Det hade varit fördelaktigt om vi hade utfört två intervjuer var med varje intervjuperson eftersom vi då kunnat tolka intervjuerna på en djupare nivå samt fått mer detaljerade svar som då bidragit till en större förståelse. Då tidsbristen fanns så var detta inte möjligt. Fler begränsningar med den kvalitativa forskningsmetoden är att det kan vara svårt att få en tydlig bild av reliabiliteten eftersom man i kvalitativ forskning oftast vill upptäcka och beskriva ett fenomen, en direkt mätning görs inte. Validiteten kan i kvalitativ forskning även vara tveksam när man använder sig av induktiva metoder eftersom forskningen då ska kunna leda fram till begrepp, färdiga begrepp finns inte alltid att mäta vilket kan resultera i en svag validitet (Larsson, 2005). Inom ramen för vår studie hade vi möjlighet att endast intervjua ett fåtal professionella, som dessutom hör till olika yrkeskategorier, som gjorde att det kunde bli olikheter i svaren beroende på vilket yrke man har. Vi eftersträvade denna bredd, men det innebar samtidigt ett mindre djup än om flera personer från samma yrkeskategori intervjuats. 12

21 3 Tidigare forskning I detta kapitel redogörs den tidigare forskning av relevans för vårt ämne som vi funnit. Först ges en kortfattad historik kring begrepp i relation till ADHD. Sedan går vi in på begrepp, teorier samt perspektiv som vi funnit i tidigare forskning. Därefter valde vi att fokusera på våra två huvudteman som är skolmiljö samt uppväxtmiljö. Under varje huvudtema har vi olika delteman som följer med under resterande del av vår uppsats. Vi tar upp tidigare forskning i form av olika artiklar, avhandlingar samt litteratur och kopplar det till varje del tema. 3.1 Historik Socialstyrelsen (2012) skriver att begreppet ADHD har förändrats över tid. På 1960-talet och tidigare användes begrepp som livlig, lättrörlig och skolomogen. År 1968 kom dessa symptom med i DSM II-manualen och blev en diagnos men kallades för HKD (hyperkinetic disorder) som ändrades till ADD (attention deficit disorder) i DSM III Från 1987 och framåt betecknas det ADHD och DAMP. MBD (minimal brain dysfunction) har också varit ett välanvänt begrepp tidigare. Mycket är forskat kring ADHD-diagnosen och det är fortfarande aktuellt då man sett en kraftig ökning av denna diagnos det senaste decenniet. Nu pågår därför olika sorters forskning kring orsakerna till ADHD (Socialstyrelsen, 2002). Vi har funnit litteratur samt ett flertal avhandlingar och artiklar kring ämnet och många är skrivna utifrån ett pedagogiskt perspektiv då skolan är en stor arena för barn med dessa diagnoser. 3.2 Begrepp, teorier och perspektiv i tidigare forskning Begrepp vi har uppmärksammat i tidigare forskning är klass, genus, funktionshinder, arv och/eller miljö samt teorier i form av systemteori, rollteori, kognitiv teori, socialkonstruktivistiskt perspektiv och anknytningsteorin. Olika perspektiv har även tagits upp i de tidiga studierna. Utifrån ett utvecklingsperspektiv har man sett att hyperaktiviteten, problem med uppmärksamhet samt impulsiviteten vid ADHD-diagnos gör det svårare för barnets utveckling samt barnets relationer till andra människor i omgivningen. Omgivningen påverkar barnet samt att barnet själv påverkar omgivningen, barnets uppträdande utvecklas utifrån samspelet emellan människor där man kan se skillnad på vad som är normalt samt avvikande. Det är viktigt att barnets föräldrar kan hantera sin stressnivå när barnet har symptom som kan vara krävande i en familj samt att det är viktigt att se hur samspelet mellan föräldrar och barn fungerar (Rønhovde Iglum, 2006). 13

22 Ahlberg (2001) menar att forskning om ADHD huvudsakligen utgått från fyra olika perspektiv. Ett av de perspektiv som har använts i tidigare studier är det medicinska perspektivet. Det innebär att man forskar om huruvida ADHD är en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som beror på biologiska orsaker som ärftlighet eller hjärnskada. Ett annat är det sociologiska perspektivet där man vill forska om sociala faktorer, som exempelvis uppväxtmiljön, för att förstå vad som kan föranleda en ADHD-diagnos (Kärfve, 2001: Ahlberg, 2001). Det pedagogiska perspektivet handlar om skolmiljön och olika åtgärder som bör göras inom denna miljö för barn med ADHDdiagnos (Velasquez, 2012). Forskning utifrån detta perspektiv har också uppmärksammat att skolmiljön inte blir optimal för dessa elever då det kan bero på tidsbrist, för lite kompetens samt brist på specialpedagoger. Ur ett psykologiskt perspektiv forskar man i kognitiva funktionsnedsättningar samt känslomässiga blockeringar som en orsak till koncentrationssvårigheter (Ahlberg, 2001). Skillnaderna mellan dessa olika perspektiv är sammanfattningsvis att medan det medicinska perspektivet pekar på biologiska orsaker så lyfter det sociologiska fram andra påverkansorsaker som uppväxtmiljö och andra sociala faktorer. Det pedagogiska perspektivet handlar mer om skolmiljön och vilka åtgärder som bör sättas in i skolan för att stödja och behandla barn med ADHD-diagnos. Det psykologiska perspektivet fokuserar mer på individen och dess kognitiva förmåga och psykiska mående. Vi har undersökt ADHD-diagnosen utifrån det sociologiska perspektivet eftersom vi vill undersöka om sociala faktorer har en inverkan på diagnosen. Men det medicinska perspektivet berördes eftersom det är läkare som sätter diagnosen på barnen liksom det pedagogiska perspektivet eftersom vi tittar på barnen främst i lärandemiljö, samt att pedagoger är med vid utredningar vad gäller ADHD-diagnos. Det psykologiska perspektivet var också viktigt att beröra då det är en psykolog som finns med vid utredningarna. Även om vi undersökt utifrån det sociologiska perspektivet så var det intressant för oss att finna om svaren blev konsistenta trots att de professionella arbetar utifrån olika perspektiv. 14

23 3.3 Tema 1 - Skolmiljön Skolan idag Velasquez (2012) studerar i sin avhandling hur diagnosen ADHD förstås i skolans värld och vad det betyder för elevens identitet. Hon har i sin avhandling använt teman som: funktionshinder, kön, etnicitet, social klass, genus samt samspelet mellan dessa i specialpedagogisk verksamhet. Velasquez har använt sig av kvalitativa metoder i form av observationer, samtal samt videoinspelningar. I resultatdelen kom hon fram till att ADHD inte endast är ett medicinskt fenomen utan även ett socialt fenomen. Hon nämner även att det är av stor vikt att forska mer inom identitet och socialisation i olika grupper på en skola. Velasquez skriver i sin avhandling att barn med hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter i skolan har mer eller mindre alltid funnits. Förr lades dock en stor moralisk aspekt på det hela och barnen ansågs vara ouppfostrade och normlösa. Med dagens kunskap kring diagnoser är det mest förekommande att det är lärare som upptäcker problematiken när barnen når skolåldern på grund av de kognitiva krav som ställs på eleven idag. Kriterierna som ska uppnås för att få en diagnos har stor betydelse i skolsammanhang, det är där problematiken märks mest. Skolan har en stor roll när det gäller diagnossättningen. Velasquez menar att det är i stor utsträckning utifrån skolan som kriterierna för en ADHD-diagnos definierats och konstruerats. Isaksson (2009) skriver i sin avhandling om att dagens skola bygger på koncentration och behärskning för att kunna göra uppgifter och nå framgång. Under 90-talet decentraliserades skolan och kommunerna tog över ansvaret av den. I och med denna övergång blev det vanligare att titta på de olika skolornas resultat och fokus förändrades därmed från att alla elever ska nå samma mål till att alla elever ska nå minsta gemensamma resultat. Kraven på individnivå ökade alltså. På detta sätt synliggjordes de elever tydligare som inte nådde detta minsta gemensamma kunskapsmål. Betygssystemet har även debatterats mycket under 90-och talet. Dagens absoluta betygssystem innebär en tydligare gränsdragning mellan vad som är normalt och vad som är avvikande. De som blir godkända är de som blir normala. Detta kan vara en förklaring till att fler anses vara i behov av extra stöd i skolan, att kraven har blivit högre. Isaksson skriver vidare om spänningen mellan normalitet samt avvikelse och hur det påvisas i skolans värld med elever som har särskilda behov. Isaksson har i sin avhandling använt sig av 15

24 kvalitativa intervjuer med föräldrar, skolpersonal samt med elever. Författaren har i avhandlingen kommit fram till att det sociala samspelet mellan individer i samhället är socialt konstruerat, genom att använda det socialkonstruktivistiska perspektivet där det betonas. Enligt detta perspektiv så uppmärksammas barn med svårigheter i skolan i samspelet med den sociala omgivningen. Till exempel om ett barn blir placerad i en kategori genom en diagnos där det innebär att barnet får extra stöd i skolan så lever barnet upp till denna kategori genom att identifiera sig med den sociala förutsägelsen. Kärfve (2001) och Kadesjö (2007) nämner båda om hur betydelsefull miljön i klassrummet är för elever med koncentrationssvårigheter. Läraren ska undvika att byta plats för eleven i klassrummet eftersom det skapar för många intryck. Om det föreligger för mycket spring i klassrummet så gör det att koncentrationen minskas ännu mer, ytor bör avgränsas samt att man bör motivera till stillsamma aktiviteter. Att dela sin plats med 4-5 andra elever kan, för dessa elever, skapa ogynnsamma situationer då skolmaterial behövs förflyttas över en stor yta genom klassrummet vilket kan bidra till mer prat, rörelse samt oro. Det är viktigt att undvika stress samt irritation i klassrummet genom att ha en inlärningsvänlig atmosfär. Dessa studier om hur skolan är idag är användbara för oss i vår studie då vi har skolmiljön som en social faktor som kan påverka att ADHD-diagnosen ökat den senaste tiden Bemötande samt för -och nackdelar med ADHD-diagnos Enligt Socialstyrelsen (2002) så har det skett en kraftig ökning av ADHD-diagnoser på talet. I rapporten skriver man också att några orsaker till ökningen av ADHD-diagnoser är att det finns större kunskap inom psykiatrin kring detta samt att det avsätts mer resurser till att utreda dessa barn. Dagens informationssamhälle som ställer högre krav på kognitiva funktioner kan också göra att ADHD är lättare att upptäcka, vilket leder till att fler får diagnos. Det som kan ses som positivt med ökningen av ADHD-diagnosen är att fler får den hjälp de behöver för att fungera socialt och i skolan som därmed leder till en ökad livskvalitet. Kärfve (2001) menar också att det är positivt att få en diagnos för föräldrarnas skull då deras skuldbörda för barnets beteende lättar en aning genom att man kan förklara beteendet med att barnet har en funktionsnedsättning. Kadesjö (2007) menar att det för barnets skull kan vara positivt då de får en förklaring till sina svårigheter. Men det finns också negativa aspekter av att få en diagnos. Kärfve (2001) menar att få en diagnos som egentligen talar om att man har något fel i hjärnan innebär visserligen att man får en 16

25 förklaring till varför man inte fungerar som alla andra, men det innebär också en stämpling av barnet. Denna stämpling kan leda till ett dåligt självförtroende då man får en bekräftelse på att man inte är som alla andra. För som Kärfve skriver Att säga att det är fel i huvudet på någon är i det verkliga livet en oerhörd förolämpning, kanske den grövsta (Kärfve, 2001, s. 81). Kärfve förstår inte hur ett barn ska kunna få bra självförtroende genom att höra detta. Kadesjö (2009) tar upp en annan nackdel, att diagnosen är relativt statisk. Det är lätt att glömma att titta på den individuella problematiken som ett barn besitter. Det kan krävas olika åtgärdsplaner för olika barn. Alla barn som får diagnosen ADHD har inte samma problematik. Problematiken i sig kan också förändras med tiden varpå man måste utvärdera och anpassa denna åtgärdsplan efter barnets utveckling. Isaksson (2009) skriver också att en nackdel är att problematiken individualiseras och individen blir bärare av problemet vilket kan leda till att sociala faktorer som skolmiljö och hemmiljö tillskrivs mindre betydelse på problemet. Denna forskning var relevant för oss då ville undersöka om bemötandet av en individ kan bli densamma eller förändras efter en diagnos samt om bemötandet i så fall kan vara en faktor som kan leda till att man strävar efter en diagnos. Vi var också intresserade av att ta reda på fördelar med en diagnos för att förstå varför det skett en ökning av diagnossättningen den senaste tiden. Men vi ville också belysa nackdelarna med att få en diagnos då vi även tyckte det var viktigt. Anledningen till att detta deltema befinner sig under huvudtemat skolmiljö var dels för att vi intervjuade professionella av vilka de flesta är relaterade till skolan, dels för att vi föreställde oss att bemötandet i skolan av både personal och kamrater var en viktig del i ett barns liv då det är där barn spenderar stor del av sin tid av dagen samt stor del av sitt liv Centralstimulerande medel Något som i tidigare forskning lyfts fram som något som kan ses som både positivt och negativt är behandling med centralstimulerande medel. Det är därför relevant att redogöra för tidigare forskning kring detta lite närmare. Kadesjö (2007) skriver att barn med beteende som leder till ADHD-diagnos har förklarats med att de har en biokemisk avvikelse i hjärnan. Transmittorsubstanser, som dopamin och noradrenalin, skickar impulser mellan nervcellerna i hjärnan. Brist av eller dålig funktion av dessa substanser gör att man kan ha svårt för att hålla koncentrationen eller styra sitt impulsiva beteende. Centralstimulerande medel ersätter bristen av dessa substanser samt aktiverar de 17

26 substanser som finns. Kadesjö skriver också om att det finns forskning som stödjer att effekterna av behandling med centralstimulerande medel ger ett gott resultat. Man började redan 1937 med att ge barn med stökiga beteenden amfetamin och upptäckte en förbättring hos dessa barn. Centralstimulerande medel är läkemedel som innehåller någon form av amfetaminpreparat (Socialstyrelsen, 2002). Gillberg (2013) skriver om att vi här i Sverige ändå är ganska restriktiva med att behandla med centralstimulerande medel om man jämför med bland annat USA där nästan 10 procent av alla skolpojkar behandlas med mediciner. Risken med att behandla med medicin är att andra eventuella bakomliggande orsaker och därmed övriga åtgärder för barnet glöms bort. Samt att ju mer medicin det finns i omlopp, även om det hos varje barn är en liten dos, ju mer ökar risken för narkotikaproblem i samhället då tillgången till amfetamin blir vanligt förekommande. Nackdelen med att ha medicin som någon slags första hjälp mot beteendeproblem är också att om det skrivs ut alltför lättvindigt att det kan ges till barn som kanske bara är omogna och egentligen inte skulle ha en diagnos (Gillberg, 2013). Man har sett att medicinerna inte ger några biverkningar åtminstone på kort sikt. Legitimerade läkaren Leif Elinder, som skriver ett inlägg i Kärfves (2001) bok, menar dock att det är svårt att forska i de långvariga biverkningarna. Amfetamin i höga doser skadar hjärnan hos narkomaner och den mängd amfetamin som barn får är visserligen en liten dos men ändå tillräckligt för att en vuxen person ska bli påverkad av den. Han menar också att dopaminet som stimulerar hjärnans belöningscentrum gör att denna funktion så småningom bedövas och fungerar inte längre av sig självt när preparatet sätts ut. Detta kan leda till att man framledes har svårt för att fatta bra beslut samt känna någon motivation och glädje. Elinder menar att vi idag inte vet hur medicinen påverkar barn som behandlats i flera år, därför bör vi använda medicinering endast till de svårast drabbade av sin diagnos. Enligt Socialstyrelsen (2012) behandlas dock cirka 70 procent av de som får diagnos i Sverige med centralstimulerande medel. Singh (2002) har gjort en litteraturstudie och skriver i en artikel om den enorma ökningen av medicinering i USA samt vikten av att få med de sociala och kulturella perspektiven när man utreder en ADHD-diagnos. Hon menar att det är oklart om medicineringen är till för att forma en del barn så de passar in i vår kultur och våra normer. Artikeln framhäver till och med en diskussion kring huruvida läkare ibland sätter in medicin för att täcka för inkompetenta föräldrar 18

27 och skolsystem. Vidare diskuterar artikeln om det är dagens samhälle med press på barn att de ska lyckas och vara på ett särskilt sätt som gör att de slutligen får medicin. Velasquez (2012) avhandling innehåller resultat som belyser det medicinska användandet för barn med särskilda behov i skolan då man vill kompensera elevens problem samt att medicinska åtgärder används för att kunna bemöta barn med ADHD. Hon har även kommit fram till att en ADHD-diagnos är eftersträvansvärt för läraren i skolan då diagnosen hjälper till i lärarens sätt att bemöta eleven då denne ska framföra brister till eleven. Dessa studier skiljer sig från de andra då centralstimulerande medel inte är något av våra delteman vi valt ut. Men faller ändå in under för -och nackdelar då det debatteras huruvida det är en för-eller nackdel med medicin, framförallt nu sedan utskrivningen har ökat den senaste tiden. Därför tyckte vi det var relevant att belysa forskning och studier kring detta. Det nämns i resultatet men finns inte med i analysen, men vi återkopplar till ämnet i diskussionen i slutet av vår studie Stödjande åtgärder Isaksson (2009) har i sin avhandling kommit fram till att en medicinsk diagnos ger företräde till ett ökat stöd i samtliga skolor han studerat, trots att det i skolpolitiska dokument står att en diagnos inte ska ge företräde till stödinsatser (Skolverket, 2012). Det står i Skollagen kap 3 9, att det ska upprättas ett åtgärdsprogram för en elev i behov av särskilt stöd. I åtgärdsprogrammet ska det stå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur de ska följas upp och utvärderas (2010:800). Detta resulterar i att skolpersonal samt föräldrar kan sträva efter att få en ADHDdiagnos för att få det stöd som behövs i skolan som i sin tur leder till en ökning av ADHDdiagnoser. Stödinsatserna kan leda till stigmatisering eftersom det talar om för eleven att denne inte är normal. Velasquez (2012) har skrivit om att bra bemötande samt positiv förstärkning har visat sig ha en god effekt för barn med ADHD-diagnos genom att uppmuntra barnets positiva beteenden samt prestation. Med kunskaperna som kommer fram i avhandlingen så kan de professionella på skolan formulera om sin praktik med deras egna kunskaper och erfarenheter så det blir lättare att bemöta barnet med ADHD-diagnos. Kadesjö (2007) och Gillberg (2013) har också kommit fram till hur viktigt det är att skapa en miljö i skolan för att elever med diagnos ska kunna få den bästa förutsättningen för att ta till sig kunskap. Som till exempel mer individuell undervisning samt att 19