Kallelse till sammanträde kl Palmcrantz. Jämtlands Gymnasieförbund! Östersund Telefon: (växel)

Transkript

1 Kallelse till sammanträde kl Palmcrantz

2 2 OMRÖSTNINGAR LEDAMÖTER Pelle Lundgren (C) ordförande Från/ Närv JA NEJ JA NEJ JA NEJ Leif Olsson (C), 1:e vice ordförande Jörgen Persson (S), 2:e vice ordförande Thomas Andersson (S) Jimmy Eriksson (MP) Lars Carlsson (M) Anton Waara (S) Elisabeth Andersson (C) Maria Jacobsson (S) Kicki Fredriksson (S)

3 3 Mikael Westin (C) Niklas Daoson (S) ersättare Ingela Rönnestrand (M) ersättare Cathrine Blomqvist (S) ersättare Anna Eriksson (S) ersättare Charlotte Oster (MP) ersättare Pär Löfstrand (FP) ersättare Karl-Göran Eriksson (KD) ersättare Per-Olov Olsson (FP) ersättare Katarina Rosberg (S) ersättare Katarina Sahlin (S) ersättare Margareta Nordling (A) ersättare

4 4 Ärenden Sid Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport 5 Sammanträdestider Riktlinjer för antagning inom Jämtlands Gymnasieförbund 25 Vissa riktlinjer för Nationellt godkänd idrotts-utbildning (NIU) inom Jämtlands Gymnasium 37 Remiss - Ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Östersunds kommun 400 Meddelanden

5 5 Thomas Nilsson Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport På uppdrag av revisorerna i Jämtlands Gymnasieförbund har KPMG gjort en översiktlig granskning av delårsrapport. Rapporten inkom den 18 september 2012 och direktionen lämnar nu svar med redovisning av vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsresultatet. Underlag för beslut Förbundskansliets tjänstemannaförslag Förslag till svar Följebrev till revisionsrapport Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport Förslag till beslut godkänner upprättat svar om genomförd revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport, enligt förslag daterat den 12 oktober FÖRBUNDSKANSLIET Mikael Cederberg Förbundschef Thomas Nilsson Förbundsekonom Utdrag till Staffan Ekström, Stuguvägen 12, Östersund

6 6 Ingela Carlsson Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Sammanträdestider 2013 Förslag till sammanträdestider 2013 för direktionen i Jämtlands Gymnasieförbund har tagits fram. I planeringen av direktionens sammanträdestider beaktas bland annat angivna datum för budget och årsredovisning i ägardirektiv och förbundsordning samt viktiga datum i intagnings- och tjänsteplaneringsprocessen. Hänsyn har också tagits till lov med mera. Underlag för beslut Förbundskansliets tjänstemannaförslag Förslag till beslut 1. Följande sammanträdestider fastställs för direktionen i Jämtlands Gymnasieförbund år 2013: 7 8 februari (tors fre) Utbildningsdag för direktion samt sammanträde Budgetskrivelse - Redovisning till ägarna (senast 31/1) Antagning ht 2013 Reviderat Bokslut till ägarna (10/3) 18 mars (må) Revidering av antagning Kvalitetsredovisning (1/5) Läsårstider 24 maj (fre) Delårsrapport och prognos till ägarna (ca 20/5) Justering av antag till åk 1 ht 2012 efter omval xx augusti Förbundsdag 23 september (må) Delårsrapport och prognos samt delårsbokslut till ägarna (ca 20/9) 8 november (fre) 9 december (må) Verksamhetsplan och budget med flerårsplan till ägarna (senast 30/11) Beslut om antagning till åk 1 ht 2014 Prislista för elevplatser, Bidrag till fristående skolor

7 7 2. Tidpunkt för sammanträdets början är klockan om inte annat framgår av kallelse. FÖRBUNDSKANSLIET Mikael Cederberg Förbundschef Ingela Carlsson Förbundssekreterare Utdrag till direktionens ledamöter och ersättare samt revisorer mandatperioden samt Förbundssekreterare, Förbundschef och Biträdande förbundschef, Förbundsekonom, Verksamhetsplanerare, Personalstrateg och Rektorer för vidare spridning till berörda, Regionförbundet i Jämtlands län, Kommunstyrelse i Bräcke, Ragunda, Krokom och Östersund.

8 8 Peter Frändén Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Riktlinjer för antagning inom Jämtlands Gymnasieförbund Antagning till gymnasieskolans nationella program är reglerad i Skollagen (SL) 16 kap och i gymnasieförordningen (GyF) 7 kap. För Introduktionsprogram blir förfarandet annorlunda vilket framgår av SL 17 kap. Utöver denna reglering utger Sveriges kommuner och landsting särskilda riktlinjer i sin årligen utgivna Handbok för gymnasieantagning (Hfg) som utgör ett viktigt stöd vid regelverkets tillämpning. Inom ramen för lag och förordning finns ett inte obetydligt utrymme för lokala ställningstaganden. Beslut om antagning kan för den enskilda eleven få mycket stor betydelse och, i vissa fall, även för interkommunal ersättning (IKE) och därmed ge betydande kostnader. Vissa beslut gällande antagning kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Besluten finns att tillgå på deras hemsida och tjänar som hjälp vid beslut på lokal nivå, framförallt vad gäller elevers rätt att söka och mottas utanför den egna folkbokföringskommunen. Från 2005, då Jämtlands Gymnasieförbund bildades, har en lokal praxis utvecklats. I princip alla beslut har varit delegerade till verksamhetsplanerare/antagningssekreterare. Vid principiellt viktiga ställningstaganden har överläggningar ägt rum med direktionen och/eller dess presidium. Strävan har varit att skapa klarhet och lika behandling inom de ramar som anges i regelverket. Den praktiska hanteringen har genom åren utvecklats och sker nu med stor effektivitet och enligt gällande lag och förordning. Ambitionen här är inte att ge en total redovisning av gymnasieantagning utan att ge riktlinjer till berörd handläggare i vissa frågor.

9 9 Antagning till särskolan, Riksidrottsgymnasier, de s k spetsutbildningarna, RH-anpassad utbildning och vissa utbildningar med estetisk specialisering har särskilda regler. De berörs inte i detta sammanhang. Underlag för beslut Förbundskansliets tjänstemannaförslag Förslag till beslut 1. Jämtlands Gymnasieförbund ger inte bidrag till studier på svenska skolor i andra länder. 2. Direktionen är positiva till fortsatt mottagande av utländska studerande förutsatt att plats finns inom beslutad organisation, att det inte ger betydande extra kostnad, och, i förekommande fall, att de sökande är behöriga till sökt utbildning. Mottagandet avser i normalfallet ett läsår. Beslut om mottagande fattas av rektor i samråd med antagningshandläggare. 3. Jämtlands Gymnasium skall, i mån av plats, vara öppet för placerade ungdomar från andra kommuner. Innan en elev skrivs in på program skall säkerställas att hemkommunen betalar interkommunal ersättning och eventuellt extra kostnader som kan föranledas av elevens särskilda behov. HVB-hemmet, som redan har kontakt avlämnande kommunförvaltning, bör ansvara för kontakten med berörd skolförvaltning. 4. Förbundschefen får i uppdrag att teckna avtal med alla ägarkommuner angående gymnasiestudier för ungdomar som placerats i andra kommuner. 5. Jämtlands Gymnasium anordnar inte antagningsprov för ungdomar som söker ESMU. Beslutet kan omprövas om antalet sökande överstiger antalet platser. 6. För sökande till profil på Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogrammen med undervisning på engelska ges profilgaranti, det vill säga att eleverna skall vid ansökan till gymnasieskolan göra en intresseanmälan och samlas i egen klass/egna klasser redan från åk 1. Berörda elever är garanterade plats på profilen i åk 2 och 3. Om antalet som anmält intresse till nämnda

10 10 profiler överstiger antalet platser skall antagning göras i enlighet med GyF 7 kap, Om antalet sökande överstiger antalet platser på en inriktning som börjar i åk 2 eller 3 skall betygspoängen på avlutade kurser vara avgörande om inte rektor för programmet besluta annat. Eleverna skall vid starten av åk 1 informeras om vad som gäller för urvalet. 8. Jämtlands Gymnasieförbund ser positivt på försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år och skall betala aktuell interkommunal ersättning. Bakgrund SKOLPLIKT TILLTRÄDE TILL GYMNASIESKOLAN Gymnasieskolan är avsedd för de som avslutat sin grundskoleutbildning/fullföljt skolplikten och som påbörjar sin utbildning till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år (SL kap 7, 5 ). Sistnämnda formulering innebär vanligtvis att elev äger tillträde senast höstterminen det år han/hon fyller 19 år. Skolplikten (SL 7 kap, ), som också motsvaras av en rätt till utbildning, upphör vid utgången av åk 9. För de som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle upphöra, exempelvis en elev som gått samma åk två gånger, upphör skolplikten ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år. Skolplikten kan också upphöra tidigare om en elev uppnått de kunskapskrav som minst skall uppnås. Hemkommunen fattar beslut om tidigare upphörande av skolplikten. ELEVER TILL OCH FRÅN ANDRA LÄNDER Rätt till ledighet för studier utomlands- svenska skolor i utlandet I enlighet med SL 16 kap, 40 har en elev rätt att få studieuppehåll under högst ett år för studier utomlands. Studier av denna typ kan t ex vara colle-

11 11 geår, där kursinnehållet betydligt avviker från svensk gymnasieskola, men också vara på svenska utlandsskolor. De sistnämnda finns för närvarande på 19 orter utanför Sverige och följer den svenska gymnasieskolans regelverk. Svenska gymnasieskolor i andra länder drivs av enskilda huvudmän och kan, efter godkännande av Sveriges regering, beviljas statsbidrag och får därmed rätt att sätta betyg (SFS 1994:519). Målgruppen är i första hand barn till svenskar bosatta i andra länder men skolorna står också öppna för andra sökande. Utöver statsbidraget tar skolorna ut avgifter. Avgifterna varierar. Som exempel kan nämnas att svenska skolan i London tar ut skolavgift på cirka kr/läsår exklusive skollunch. Kostnaden för boende i värdfamilj uppskattas till cirka kr/läsår. I detta sammanhang har frågan återkommande väckts om elev har möjlighet att finansiera delar av kostnaden med IKE från hemkommunen. För elever folkbokförda i Sverige föreligger inte någon skyldighet för hemkommunen att betala bidrag till skolor utomlands. Detsamma gäller bidrag till dagliga resor och inackorderingsstöd (Hfg , 13.6). Vissa kommuner i Sverige ger dock bidrag motsvarande programkostnaden i den egna verksamheten till elever på svenska utlandsskolor. När frågan tidigare väckts har Gymnasieförbundet inte beviljat bidrag. Elever från andra nordiska länder De nordiska länderna har fattat beslut om utbildningsgemenskap på gymnasial nivå (SKOLFS 1993:14). Överenskommelsen ger rätt till ersättningsfri utbildning för behöriga ungdomar. Interkommunal ersättning utgår om en kommun tar emot fler elever än man själv har i annat nordiskt land. Ersättning enligt den så kallade riksprislistan utbetalas från Skolverket efter särskild ansökan. Vid konkurrens om utbildningsplatserna skall den externa elevens betyg valideras. Jämtlands Gymnasieförbund har i första hand varit berörd av en viss inströmning till Jämtlands gymnasium, Wången. För närvarande kan alla nor-

12 12 diska elever beredas utbildningsplats. Ersättningen från Skolverket understiger i detta fall den interkommunala ersättningen för övriga elever. Vissa elever från övriga länder Bestämmelser om antagning av sökande från utlandet finns i SL 29 kap, 2-5 och GyF 12 kap. Sökande under 18 år med minst en svensk vårdnadshavare jämställs med sökande från anordnande kommun. Samtliga behörighetskrav gäller. Asylsökande under 18 år har rätt till kostnadsfri gymnasieutbildning på samma sätt som sökande bosatta i Sverige (SFS 2001:976). Samtliga behörighetskrav gäller. Ungdomar från EU-länder utanför Norden blir folkbokförda i Sverige i den kommun där vårdnadshavaren arbetar. Folkbokföringskommunen är betalningsansvarig för elevens gymnasieutbildning. Övriga utländska elever frivilligt mottagande Enligt tidigare regelverk kunde rektor fatta beslut om antagning av extra elev. Som regel utnyttjades denna regel för att ta emot elever från andra länder, så kallade utbyteselever. Även om extra elev ingick i klass hade de vanligtvis reducerat program. Av GyF 11, 7 framgår att en kommun även nu kan ta emot ett barn som inte är bosatta i Sverige. Mottagandet är frivilligt för kommunen. Grundförutsättningen är att de ryms inom befintlig organisation och, rimligen också, att de inte ger betydande extra kostnader för verksamheten. Som regel har dessa elever tillfört elever och personal värdefulla intryck och erfarenheter från andra kulturer. Utbytet har skett genom förmedling av olika organisationer, exempelvis Rotary, men har också förekommit i annan form. Bestämmelserna kan också gälla utbildning för så kallade gömda barn, det vill säga de som håller sig undan från avvisningsbeslut.

13 13 VISSA SVENSKA ELEVER Mottagande av elever, som är placerade inom JGY-området Jämtlands gymnasium har i sin verksamhet mottagit ungdomar, som genom beslut av socialförvaltningen i annan kommun, placeras på HVB-boende inom JGY:s ägarkommuner. Antagning har skett i samråd med antagningshandläggare och berörd skolledare. Elever från JGY som placeras i andra kommuner I enlighet med särskilt avtal med socialförvaltningen i Östersund ( ) skall gymnasieförbundet informeras när ungdomar från Östersund genom beslut av socialförvaltningen placeras i HVB-boende eller liknande i annan kommun. Gymnasieförbundet ser positivt på att berörda elever deltar i undervisning på placeringsorten och skall, så långt det är möjligt, vara delaktiga i planeringen av gymnasieutbildning. ANTAGNINGSPROV TILL ESTETISKA PROGRAMMETS INRIKT- NINGAR I GyF 7 kap, 5 fastställs att om ett gymnasieprogram kräver speciella färdigheter inom det estetiska området får huvudmannen besluta att vid urvalet, förutom betyg, hänsyn skall tas till ett färdighetsprov. Utformningen av provet beslutas lokalt liksom den vikt som skall läggas på provet vid antagningen. Jämtlands gymnasium Palmcrantz anordnar antagningsprov till Estetiska programmets musikinriktning (ESMU) och tidigare även till övriga inriktningar. Under många år kunde provet ge upp till 320 poäng i tillägg till meritvärdet, det vill säga lika mycket som den maximala poängsumman från grundskolan.

14 14 Skolverket genomförde 2008 en inspektion av antagningsverksamheten i Göteborgsregionen. I skrivelse (Dnr ) riktades kritik mot att antagningsprov till ES användes på ett felaktigt sätt. Man påpekade att prov av denna typ enbart skall vara ett komplement till betygen. Man drar en parallell med det då förekommande tillägget för upprepad förstahandsansökan och särskilda kunskaper som tillsammans kunde ge 20 poäng. JGY ändrade då policy och anpassade sig till Skolverkets beslut. Proven finns kvar och kan ge maximalt 20 tilläggspoäng. I ett senare pm från Skolinspektionen ( ) understryker man vikten av att De skolor som får använda färdighetsprov inte (får) låta testerna ha avgörande betydelse för intagningen. På spetsutbildningar med inriktning mot musik förekommer prov med högre poängtillägg. Vid flera tillfällen har framställningar gjorts, bland annat från personalen på ESMU, om att ge resultatet av antagningsprovet till Musikinriktningen en högre poängsumma. Det nya Estetiska programmet är ett studieförberedande program. 900 poäng (36 %) utgörs av karaktärsämnen och 1150 (46 %) gymnasiegemensamma ämnen identiska med Humanistiska programmet och, sånär som på 100 poäng, också med Samhällsvetenskapsprogrammet. Behovet av allmänteoretisk grund är med andra ord inte obetydligt. Det kan tilläggas att såväl Jämtlands Gymnasium Palmcrantz som Vittra vid detta års antagning hade flera vakanta platser till ESMU. Resultatet av antagningsprovet saknade med andra ord betydelse. UNDANTAG FRÅN BEHÖRIGHETSREGLERNA Behörighet för antagning till nationella program regleras i SL 16 kap, och GyF 7 kap. Där ges också två undantag från ordinarie regelverk.

15 15 Fri kvot Enligt GyF 7 kap, 3 ska vid antagning till nationella program ett begränsat antal platser (fri kvot) avsättas för 1. sökande som på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde 2. sökande som kommer från skolor som saknar betyg, exempelvis Waldorfskolor, eller från skolor vars omdömen inte kan jämföras med betyg från svensk grundskola, exempelvis sökande från andra länder. Prövning inom fri kvot skall ske som en totalbedömning av den sökandes samtliga, även icke formella, meriter. Ordinarie behörighetsregler gäller. Fri kvot enligt punkt ett gäller i första hand när det föreligger omständigheter som fått till konsekvens att eleven inte kunnat göra sig själv rättvisa, ex långvarig sjukdom eller andra tungt vägande skäl. Beslut om omfattningen av antagning på fri kvot fattas av mottagande rektor. Dispens i engelska Sökande kan av speciella personliga förhållanden (SL 16 kap, 32 ) befrias från kravet på godkänt betyg i engelska, dock endast under förutsättning att alla andra behörighetskrav är uppfyllda, att den sökande inte haft möjlighet att studera engelska under en betydande del av grundskolan/motsvarande utbildning och att den sökande bedöms ha förutsättning att klara studierna på det sökta nationella programmet (SL 16 kap, 32 ). Av förarbeten till lagen framgår att den grupp som i första hand avses är elever som nyligen anlänt till Sverige från land där engelska inte förekommit i undervisningen. Man utesluter dock inte andra elever, som, av särskilda skäl, inte kunnat delta i undervisning i engelska. En elev som vid antagning till gymnasieskolan beviljats dispens från kravet på engelska kan inte få dispens från kravet på godkända kurser i engelska för att

16 16 få en gymnasieexamen. Det innebär att eleven, utöver ordinarie verksamhet på programmet, skall läsa in såväl grundskolans som gymnasieskolans kurser i engelska. Som konsekvens av mottagande åtar sig skolan att erbjuda särskild undervisning i engelska i den utsträckning som ger förutsättningar för eleven att under gymnasietiden nå målen i engelska på aktuellt program. Skolverket har tagit fram ett särskilt stödmaterial som ger riktlinjer för hur inläsningen kan ske. Beslut om dispens från kravet på godkänt betyg i engelska fattas av antagningshandläggare. INRIKTNINGSGARANTI OCH MOTSVARANDE I Skollagens 16 kap, 12 och GyF 4 kap, 2 regleras elevernas val av inriktningar. I SL fastslås att huvudmannen kan låta erbjudandet omfatta att eleven senare skall antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet. Av GyF 5 kap, 1-11 framgår bland annat att särskild variant skall godkännas av Skolverket. Jämtlands Gymnasieförbund har f n inga särskilda varianter. Val till inriktningar regleras i GyF 4 kap, 2. Där fastslås att så kallad inriktningsgaranti, det vill säga att eleverna påbörjar sin inriktning i åk 1, får förekomma på Estetiska programmet, Hantverksprogrammet, Industritekniska programmet och Naturbruksprogrammet. På övriga program gäller att inriktningar börjar i åk 2 eller 3. Även i andra fall kan det finnas skäl att samla eleverna i egen klass/-er redan från åk 1, exempelvis de profiler på Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskaprogrammen som har engelska som undervisningsspråk. Vid ansökan är det möjligt att låta eleverna göra en intresseanmälan och att låta den utgöra grund för klassanordningen i åk 1. Av SL 2 kap, 10 framgår att rektor ansvar för skolans inre organisation, det vill säga bland annat klassanordningen inom

17 17 rektorsområdet. De elever som, enligt ovan, antas till profil med engelska som undervisningsspråk är garanterade plats på profilen i åk 2 och 3. I tidigare beslut om organisation lå 2013/-14 har felaktigt angetts att de engelskspråkiga profilerna på Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogrammen har inriktningsgarant. Rätt beteckning skall vara profilgaranti. ANTAGNING TILL INRIKTNING Antagning till inriktning sker, med undantag för fyra program (se ovan), normalt inför åk 2. Antagning till inriktningar regleras inte i det nationella regelverket. Om antalet sökande till en inriktning överstiger antalet platser skall ett urval göras. I det nationella regelverket finns inga riktlinjer för vilka kriterier som skall gälla. ANTAGNING TILL INTRODUKTIONSPROGRAM När den nya gymnasieskolan infördes ht 2011 ersattes Individuella programmet (IV) av fem Introduktionsprogram (IM), vilka står öppna för elever som inte uppnått behörighet till nationella program. IM syftar till att förbereda eleverna för annan gymnasial utbildning eller, i vissa fall, för övergång till arbetslivet. De olika Introduktionsprogrammen har skilda målgrupper och olika behörighet. Utöver Skollag ( kap 17) och GyF (kap 6, 3-8 ) finns särskilda vägledande dokument utgivna av Skolverket, som ligger till grund för kommunernas verksamhet. I korthet gäller följande för Introduktionsprogrammen: 1. Preparandutbildning (IMPREP) vänder sig till ungdomar som i det närmaste uppnått behörighet till sökt program.

18 18 2. Programinriktat individuellt val (IMPRO) vänder sig till elever som vill få en utbildning på ett yrkesprogram. Elever kan antas till vakanta platser. För behörighet krävs minst godkänt betyg i sex ämnen, varav ett skall vara svenska och ytterligare ett skall vara engelska eller matematik. 3. Individuellt alternativ (IMIND) skall utformas för enskild elev utifrån elevens behov och förutsättningar och har som mål att förbereda för Yrkesintroduktion (se nedan), annan utbildning eller arbetsmarknaden. 4. Yrkesintroduktion (IMYRK) syftar till att ge yrkesutbildning för att underlätta övergång till arbetsmarknaden alternativt till yrkesprogram. 5. Språkintroduktion (IMSPR) skall ge nyanlända invandrarungdomar utbildning med tyngdpunkt på undervisning i svenska språket. Målet är att förbereda för nationellt gymnasieprogram eller annan utbildning. IMYRK och IMIND kan komma ifråga för vissa särskoleelever. Fördelningen av elever på IM sker enligt följande: IMPRO kan, i mån av plats, erbjudas på alla yrkesprogram inom gymnasieförbundet. Elever från Krokom och Östersund skall genomföra IM i Östersund om de inte går IMPRO i annan ägarkommun. Elever från Bräcke skall genomföra IM i den egna primärkommunen om inte särskilda skäl föreligger. Beslut om undantag fattas av antagningshandläggare. Utöver IMPRO kan IMSPR och IMYRK anordnas i Ragunda kommun. Områdesrektor fattar beslut om organisation av IM i Ragunda. Introduktionsprogram utanför den egna kommunen/kommunförbund IM skall i normalfallet genomföras i hemkommunen/kommunförbund. Undantag förutsätter särskilda skäl och hanteras på samma sätt som ansökningar

19 19 vid nationella program, det vill säga genom yttrande/beslut. Antagningshandläggare yttrar sig/fattar beslutar. Fristående skolor kan, med vissa begränsningar, anordna IM. På IMIND och IMPRO utgår ersättning motsvarande programkostnaden i den egna kommunens verksamhet. På IMPRO skall under åk 1 utgå ett tilläggsbelopp för inläsning av ämnen från grundskolan som saknas för behörighet. Tilläggsbeloppets storlek fastställs av Skolverket. För övriga IM på fristående skolor gäller att IKE till anordnaren skall motsvara ersättningen för IM inom den egna verksamheten. Eventuell extra kostnader skall sökas i särskild ordning. Beslut fattas av förbundschefen. Som ovan nämnts är det elever som inte uppnått behörighet till nationellt program som kan komma ifråga för IM. Endast om synnerliga skäl föreligger kan behöriga elever antas till IM, dock endast till IMYRK och IMIND. Beslut om dispens beviljas av förbundschefen på förslag av områdesrektor. SEN ANTAGNING Antagningshandläggare och, i några fall förbundschefen, ansvarar för all antagningsverksamhet till nationella program och introduktionsprogram fram t o m 15 september. Efter detta datum fattar mottagande rektor beslut om antagning. Ordinarie behörighetsregler. Innan elev från annan kommun kan antas skall yttrande från elevens hemkommun inhämtas. ETT FJÄRDE TEKNISKT ÅR Regeringen har i SFS (2010:20140) förordnat om försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år (T4) på Teknikprogrammet. Utbildningen skall ge eleverna en breddad eller fördjupad teknisk kompetens och har gymnasieingenjörsex-

20 20 amen som mål. JGY deltar för närvarande inte i försöksverksamheten med T4. Till T4 utgår särskilt statsbidrag om kr/plats. I de fall anordnarkommunen tar emot elev från annan kommun utgörs IKE av överskjutande elevkostnad. Hemkommunen har ingen skyldigheter att betala IKE för T4. FÖRBUNDSKANSLIET Mikael Cederberg Förbundschef Peter Frändén Verksamhetsplanerare Utdrag till antagningshandlläggare, rektorer och studievägledare inom Jämtlands Gymnasieförbund.

21 21 Peter Frändén Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Vissa riktlinjer för Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) inom Jämtlands Gymnasium Komplettering av tidigare beslut om Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). Underlag för beslut Förbundskansliets tjänstemannaförslag Förslag till beslut 1. Friidrott skall bedömas som en enhet/verksamhet. 2. NIU-ishockey inom JGY skall endast omfatta pojkar. Bakgrund Skolverket kan, efter tillstyrkan av specialidrottsförbund, ge skolor rätt att anordna Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). Därmed får huvudmannen anordna ämnet specialidrott (GyF 5 kap, ). NIU har elever i den egna kommunen/ regionen som primär målgrupp och har inte rätt till s k riksantagning. Riksidrotts-gymnasier (RIG) har till mål att på nationell nivå samla eliten inom respektive idrott. RIG har riksantagning. Gymnasieförbundet har beviljats NIU inom nio idrotter. I inte obetydlig omfattning har JGY:s NIU attraherat ungdomar från andra delar av landet. Avsaknaden av riksantagning innebär att berörda ungdomar antas som frisökare och, i normalfallet, ej får inackorderingsbidrag. Det resulterar i att externa elever i vissa fall avstår från att börja på JGY:s NIU.

22 22 Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i skrivelse 11:12 ( ) pekat på möjligheten att genom samverkansavtal ge elever som antagits till NIU i annan kommun rätt till inackorderingsbidrag. I samverkansavtal kan också interkommunal ersättning och särskilda idrottstillägg regleras. Gymnasieförbundets direktion beslöt ( 53 ) att elever från gymnasieförbundets ägarkommuner skall beviljas inackorderingsbidrag i de fall de antagits till NIU hos annan anordnare i sport som inte anordnas inom JGY att JGY skall betala idrottstillägg i enlighet med rekommendation från SKL/Skolverket i de fall elev från JGY deltar i NIU hos annan anordnare i idrott som ej erbjuds av JGY. att ge förbundschefen i uppdrag att kontakta alla kommuner som har elever inom JGY:s NIU och föreslå att samverkansavtal tecknas. Under föregående år tecknades 14 samverkansavtal om NIU. Ett litet antal kommuner har avvisat vår framställan. Efter direktionens beslut har det visat sig att några områden behöver förtydligas. Fri idrottens olika grenar har mycket skiftande karaktär. Frågan har därför väckts om viss specialkompetens på annan ort skulle ge rätt att få inackorderingsbidrag om eleven antas till NIU på annan ort. Specialkompetens är ett svårbedömt område varför det skulle ställa sig mycket svårt/omöjligt att för varje berörd elev bedöma vilken kompetens som bäst skulle befrämja hans/hennes idrottsutvecklingen. Som systemet är uppbyggt skall behovet av specialkompetens tillgodoses inom RIG. Ovan angivet beslutsförslag innebär att JGY varken skall betala inackorderingsbidrag till elever som antagits till NIU- friidrott på annan ort eller s k idrottstillägg till anordnande kommun/skola. Ishockey för flickor har begränsad omfattning i Östersundsområdet. Möjligheterna att erbjuda flickor fullgod ishockeyverksamhet inom JGY:s NIU är

23 23 därför begränsad. På andra orter, exempelvis i Örnsköldsvik, har man gjort betydande satsningar på att utveckla NIU- ishockey för flickor. Med hänsyn härtill finns det skäl att för ishockey göra ett undantag från grundprincipen att eftersträva en jämn könsfördelning. Beslutsförslaget ovan innebär att flickor som antas till NIU-hockey på andra orter skall beviljas inackorderingsbidrag och att, som en följd av tidigare beslut, JGY skall betala interkommunal ersättning och s k idrottstillägg till anordnande kommun/skola. FÖRBUNDSKANSLIET Mikael Cederberg Förbundschef Peter Frändén Verksamhetsplanerare Utdrag till Michael Söderkvist, rektorer och studievägledare inom Jämtlands Gymnasium och antagningshandläggare

24 24 Peter Frändén Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Remiss - Ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Östersunds kommun (Skolinspektionens diarienummer :4727) har getts möjlighet att yttra sig om konsekvenserna för befintlig gymnasieverksamhet vid eventuell etablering av ovan rubricerad gymnasieskola. Yttrandet föranleds av att den sökande överklagat tidigare beslut av Skolinspektionen. Vi har därför beretts möjlighet att ånyo lämna synpunkter på aktuell ansökan. Yttrandet ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 9 november Vid beslut om att ge tillstånd att starta fristående skola har Skolinspektionen och berörd kommun skilda roller. Skolinspektionen ska göra en helhetsbedömning av den nya skolan där utgångspunkten är elevernas rätt till valfrihet och likvärdig utbildning av hög kvalitet. Om en etablering skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen på lång sikt ska Skolinspektionen avslå ansökan. Lägeskommunen och för gymnasieskolan också angränsande kommuner erbjuds möjlighet att lämna yttrande där man redogör för det befintliga skolväsendet och eventuella negativa konsekvenser för den offentliga skolverksamheten. Drottning Blankas Gymnasieskola AB söker tillstånd om att få starta en fristående gymnasieskola i Östersund med Hantverksprogrammet, inriktning övriga hantverk, Estetiska programmet, inriktning bild- och formgivning, Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning beteendevetenskap samt Humanistiska programmet, inriktning kultur. Huvudmannen beräknar att skolan när den är fullt utbyggd ska erbjuda 267 elevplatser. För att utreda vilka even-

25 25 tuella negativa konsekvenser en etablering skulle medföra har Jämtlands Gymnasieförbund bland annat beaktat antagning inför höstterminen 2011 och 2012, antagningen till inriktningar ht 2012, nuvarande utbud av aktuella utbildningar samt demografiska förändringar. Yttrandet från Jämtlands Gymnasieförbund är gemensamt för ägarkommunerna Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund. Underlag för beslut Förbundskansliets tjänstemannaförslag Förslag till yttrande Bilaga 1: Sammanställning av antagning per Bilaga 2: Sammanställning av antagning Bilaga 3: Antal ungdomar per kommun och i länet i åldern år. Statistik från Regionförbundet i Jämtland, beräknad på faktiskt antal Bilaga 4: Antalet elever inom Jämtlands Gymnasium september Utdrag ur ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB Förslag till beslut Mot bakgrund av det starkt vikande elevunderlaget, det redan stora antalet vakanta platser inom gymnasieskolan i länet och försvårade möjligheter att kunna anordna alla nationella inriktningar inom länet om ytterligare anordnare tillkommer avstyrker direktionen för Jämlands Gymnasieförbund ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB och lämnar yttrande enligt förslag daterat den 17 oktober FÖRBUNDSKANSLIET Mikael Cederberg Förbundschef Peter Frändén Verksamhetsplanerare Utdrag till Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, STOCKHOLM

26 26 Dnr Ingela Carlsson Jämtlands Gymnasieförbund Meddelanden 2012 Förvaltningsrätten i Härnösand - Beslut, (Dnr ) Förbundskansliet - Samverkansavtal för nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) mellan Jämtlands Gymnasieförbund och Ovanåkers kommun, (Dnr ) Skolverket - Ansökan om nationellt godkänd idrottsutbildning, (Dnr ) Skolinspektionen - Ansökan om godkännande av Dille gård AB som huvudman för gymnasieskola i Krokoms kommun, (Dnr ) - Ansökan från HiTech Education Sweden AB om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Östersunds kommun, (Dnr ) - Ansökan från Praktiska Sverige AB om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Östersunds kommun, (Dnr ) - Ansökan från Fjälllbyns Gymnasieskola i Funäsdalen AB om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Härjedalens kommun, (Dnr )

27 27 Revisorerna för Jämtlands Gymnasieförbund - Revisionsrapport, (Dnr ) Östersunds kommun - Kommunfullmäktiges protokoll 155 Budget 2013 och flerårsplan för Östersunds kommun, (Dnr ) - Kommunfullmäktiges protokoll 167 Plan för lärande (Dnr ) Jämtlands läns landsting - Landstingets ungdomsting Utdrag till förbundssekreterare