VAD INNEBÄR GOD OMVÅRDNAD?

Transkript

1 Hälsa och Samhälle VAD INNEBÄR GOD OMVÅRDNAD? SJUKSKÖTERSKORS OCH UNDERSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR REBECCA ANDERSSON KAISA ÖSTLUND Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Maj 2008 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö 1

2 VAD INNEBÄR GOD OMVÅRDNAD? SJUKSKÖTERSKOR OCH UNDERSKÖTERSKOR DELAR MED SIG AV SINA UPPFATTNINGAR REBECCA ANDERSSON KAISA ÖSTLUND Andersson, R & Östlund, K Vad innebär god omvårdnad? Sjuksköterskor och undersköterskor delar med sig av sina uppfattningar. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors respektive undersköterskors syn på god omvårdnad. Studien är av empirisk och kvalitativ karaktär där fyra legitimerade sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades och delgav sina uppfattningar. Analysmetoden innehållsanalys valdes och i resultatet presenteras nio stycken huvudkategorier; Ge patienten trygghet, att respektera patientens vilja och individuella behov, basal hygien och omvårdnad skall tillgodoses, social samvaro, motivera patienten, kommunikation, empati, hinder, skillnader i uppfattning. Nyckelord: Empirisk studie, god omvårdnad, kvalitativ metod, sjuksköterska, undersköterska 2

3 THE MEANING OF GOOD NURSING NURSES AND ASSISTANT NURSES SHARING THEIR OPINIONS REBECCA ANDERSSON KAISA ÖSTLUND Andersson, R & Östlund, K. The meaning of good nursing, Nurses and assistant nurses sharing their opinions. Degree project, 15 credit points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of nursing, The aim of this study was to investigate nurses vs. assistant nurses opinions about good nursing. The study is of an empirical and qualitative character. Four registered nurses and assistant nurses were interviewed and shared their opinions. The method of analyzing content analysis was used and nine head categories are submitted in the result; to give the patient security, to respect the patient s will and individual needs, basic hygiene- and nursing shall be provided, social needs, to motivate the patient, communication, empathy, obstacles, differences in perceptions. Keywords: Assistant nurse, empirical study, good nursing, nurse, qualitative method 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND Omvårdnad från ett teoretiskt perspektiv Omvårdnad utifrån kompetensbeskrivningen Omvårdnad utifrån lagar och förordningar ICN: s etiska kod för sjuksköterskor SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Urval Datainsamling Dataanalys ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT Kategori 1: Ge patienten trygghet Kategori 2: Respektera patientens vilja och individuella behov Uppfylla patientens behov och respektera deras beslut och vilja Först observera patienten och därefter bedriva omvårdnad Kategori 3: Basal hygien - och omvårdnad skall tillgodoses Kategori 4: Social samvaro Ett socialt samtal med patienten Bryta ensamheten Kategori 5: Motivera patienten Genom glädje och positivitet Genom att inte ge upp Genom att öka patientens självkänsla Kategori 6: Kommunikation Till patienten, att ge information Mellan yrkeskategorierna I deras samarbete Kategori 7: Empati Kategori 8: Hinder Anhöriga Stress Kategori 9: Skillnader I uppfattning DISKUSSION Metoddiskussion Urval Datainsamling Dataanalys Etiska överväganden

5 Resultatdiskussion Att ge patienten trygghet Att respektera patientens vilja och individuella behov Basal hygien- och omvårdnad skall tillgodoses Social samvaro Motivera patienten Kommunikation Empati Hinder Skillnader I uppfattningar FRAMTIDA VÄRDE REFERENSER BILAGOR

6 INLEDNING Omvårdnad är sjuksköterskans specialist- och huvudämne, vilket gör att det är ett område som är viktigt att belysa och ständigt utveckla. God omvårdnad är något som sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal beaktar dagligen. Vad innebär egentligen begreppet? I litteraturen finns många olika definitioner och perspektiv. I litteratur som beskriver omvårdnadsteorier används endast begreppet omvårdnad. I detta arbete utökades begreppet till god omvårdnad. Författarna valde att belysa detta ämne, då de två yrkeskategorierna arbetar så nära varandra och det är viktigt att de har samma syn på begreppet omvårdnad, då omvårdnad är huvudämnet för både undersköterskor och sjuksköterskor. BAKGRUND Omvårdnad från ett teoretiskt perspektiv Rooke (1990) tar upp olika perspektiv i sin bok Omvårdnad teoretiska ansatser i praktisk verksamhet. Rooke talar bland annat om omvårdnad som konst och omvårdnad som vetenskap. Omvårdnad som en konst innebär att människans personlighet och kunskaper integreras med varandra. Detta kan innebära att sjuksköterskan inte endast observerar objektiva tecken på sjukdom utan även har en intuitiv känsla för förändringar av patientens fysiska och psykiska hälsa. Detta är något Rooke menar finns naturligt inom varje människa och att det är kärnan för att mänskligheten ska kunna fortskrida. Definitionen av omvårdnad som vetenskap är enligt Rooke när sjuksköterskan använder sig av text. omvårdnadsprocessen. Det vill säga att sjusköterskan organiserar och strukturerar sina kunskaper för att uppnå god omvårdnad. Då omvårdnad är ett svårdefinierat begrepp krävs olika teorier (a a). Rooke (1990) beskriver att Katie Erikssons omvårdnadsteori framförallt belyser ansa, leka, lära, tro, hopp och kärlek som grundstenar i god omvårdnad. Att känna glädje och kärlek i att vårda är något som beskrivs som väldigt fundamentalt, enligt Eriksson. Att ansa, handlar om den fysiska omvårdnaden och basala åtgärder såsom att mata och tvätta osv. Detta ska, enligt Eriksson, genomsyras av kärlek. Leken i omvårdnadsarbetet innebär att kunna känna tillit och trygghet i omvårdnadssituationen. Lärandet handlar om att få ny kunskap och utvecklas, och inse att man är en del av en helhet. Erikssons teori återspeglas av en holistisk syn (a). Ett exempel på en annan omvårdnadsteori, som beskrivs i Rooke (1990), är Madeleine Leiningers transkulturella interaktionsteori. Leininger menar att eftersom sjuksköterskans yrke innebär många möten med människor och dess kulturer, är det viktigt att ta detta i beaktning i omvårdnadsarbetet för att uppnå en holistisk syn på patienten. Leininger vidareutvecklar att omvårdnad har olika definitioner och betydelse i olika kulturer och transkulturell omvårdnad innebär att man har kunskap om detta (a). Hon har även utvecklat den så kallade sunrisemodellen som tar upp en rad faktorer som har betydelse för människans syn på hälsa och ohälsa, t.ex social status, religion, ekonomi och utbildning etc. (Gebru, 2003) 6

7 Omvårdnad utifrån kompetensbeskrivningen Kompetensbeskrivningen är det dokument som socialstyrelsen har utvecklat för att specifikt kunna definiera vad omvårdnad ska innebära för yrkesverksamma sjuksköterskor i Sverige. Socialstyrelsen (2005) anser det som att viktigt att sjuksköterskan ser och tar tillvara på det friska hos patienten (sid 11). Detta har därigenom betydelse för sjuksköterskans förmåga att kartlägga patientens egna resurser och kapacitet till att utföra egenvård. Kompetensbeskrivningen fokuserar också på att sjuksköterskan ansvarar för att patientens mest grundläggande behov blir tillfredsställda på ett så bra sätt som möjligt. Dessa behov innebär både fysiska, psykiska, kulturella, sociala och andliga, som sjuksköterskan bör vara observant på. Även kommunikation och bemötande är en hörnsten som kompetensbeskrivningen tar upp när det gäller omvårdnadsvetenskap. Det innebär att kommunicera med patienter och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt (sid 11). Även dialog, undervisning och adekvat information tas upp som något som bör ingå i sjuksköterskans kompetens. Det handlar inte bara om att ge fullständig information, utan även, genom uppföljning, se till så att patienten verkligen har förstått informationen. Dokumentering är ett begrepp som också belyses till stor del i kompetensbeskrivningen och det är även en fundamental bit i sjuksköterskans arbete med omvårdnadsprocessen, som sjuksköterskan skall tillämpa i dagligt arbete (a a). Alla sjuksköterskor bör, enligt kompetensbeskrivningen, arbeta utifrån samma värdegrund och etiskt förhållningssätt. Detta innebär att vi ska utgå ifrån en humanistisk människosyn, visa respekt för patientens integritet, värdighet och autonomi och genom teamwork bidra till en helhetssyn på patienten (sid 10, a a) Lagar och författningar Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) 1998:531 1, 2 kap; Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal. Allmänna skyldigheter preciseras utifrån lagtext som Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall visas omtanke och respekt. ( 1, 1998:531) Vidare arbetar hälso- och sjukvårdspersonal under Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 (HSL) och nedan presenteras för syftet relevanta paragrafer; 2a hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att det ska särskilt 1. Vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. 2. Vara lättillgänglig 3. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. 4. Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdslagen ( 2a 1982:763) ICN: s etiska kod för sjuksköterskor Några väsentliga delar ur svensk sjuksköterskeförening SSF. ICN: s etiska kod för sjuksköterskor 2007 har valts ut. Den säger bland annat att sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är att ombesörja vård. I detta arbete ska sjuksköterskan utgå ifrån mänskliga rättigheter och respektera värderingar, kulturer, seder och religion, samhälle och familj. 7

8 Sjuksköterskan ska medverka vid omvårdnadsutvecklande arbete som ska grundas på evidensbaserad kunskap. Att uppmuntra och befrämja ett bra samarbete med övrig personal är något som bör ingå i sjuksköterskans yrkesroll (a a). Omvårdnad är kärnan i sjuksköterskors och undersköterskors arbete. I litteraturen som gåtts igenom har författarna uteslutande talat om sjuksköterskan i relation till omvårdnad. I detta arbete kopplas även undersköterskor till dessa teorier och slutsatser. Då sjuksköterskor och undersköterskor ofta arbetar i team är det viktigt att de både arbetar i symbios utifrån samma värdegrund. Då värdegrund kan vara ett diffust begrepp har författarna valt att klargöra det med hjälp av Nationalencyklopedins (2008) definition av ordet: Värdegrund, de grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar. Begreppet värdegrund har dock alltmer kommit att bli ett allmänt samlingsbegrepp för olika frågor som rör moral, etik, normer, relationer, demokrati och livsåskådning. På senare tid har det blivit vanligt att även enskilda företag och organisationer formulerar sin egen värdegrund, som kan utgöras av etiska regler och riktlinjer rörande exempelvis jämställdhet, mångfald och miljöarbete. (a a) SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor ser på begreppet god omvårdnad. Dessa specifika frågeställningar utvecklades utifrån studiens syfte; Vad betyder god omvårdnad för sjuksköterskor respektive undersköterskor? Vilka skillnader/likheter finns det i sjuksköterskor respektive undersköterskor uppfattning av god omvårdnad? METOD Denna studie var empirisk och utav kvalitativ karaktär. I detta fall handlade metoden om intervjuer som Kvale (1997) beskriver som ett sätt att få fram individens upplevelse av sin livsvärld. Inom den kvalitativa forskningen ifrågasätts ofta dess vetenskapliga trovärdighet. För att säkerställa den kvalitativa metodens vetenskaplighet bör intervjuerna vara systematiserade (a a). Inom vetenskapshistoriken beskrivs i Andersson (2001) hur olika problemområden bör angripas från olika ansatser för att få fram de fakta som önskas. För att få så uttömmande svar på frågeställningarna som möjligt valdes därför den kvalitativa intervjun som metod. Urval Urvalsprocessen skedde med ett strategiskt urval, för att få en så stor spridning och variation som möjligt gällande kön, ålder, arbetslivserfarenhet och bakgrund, rekommenderas i Polit och Beck (2006) På grund av bortfallsrisken planerades att genomföra 10 intervjuer; 5 undersköterskor och 5 sjuksköterskor. Relaterat till tidsbrist genomfördes 8 intervjuer varav 4 var undersköterskor och 4 sjuksköterskor. 8

9 Inklusionskriteriet var utbildning; intervjupersonen skulle antingen vara utbildad sjuksköterska eller undersköterska. För studiens syfte fanns ingen vetenskaplig anledning att begränsa urvalet av fler inklusions/exklusionskriterier. Till fördel för studiens resultat var bredden i urvalet. Studiens informanter var i varierande åldrar, med olika arbetserfarenheter samt olika kulturella bakgrunder. Dock var alla kvinnor. Urvalet skedde på en medicinavdelning på Universitetssjukhuset MAS (UMAS). En gate keeper valdes ut av avdelningschefen som författarna initialt tog kontakt med via mail. Denna person var anställd på avdelningen och informerades grundligt om studiens syfte och metod. Informationen vidarebefodrades sedan av gate keepern till informanterna på avdelningen. De informerade sjuksköterskorna och undersköterskorna på avdelningen fick sedan ta ett beslut om de ville deltaga eller ej, och gate keepern bokade upp tiderna för intervjuerna Datainsamling Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med stöd av Kvales (1997) intervjuguide. Innan intervjuerna påbörjades inleddes mötet mellan författarna och informanterna med ett neutralt samtal till syftet att få alla deltagande parter till att slappna av och skapa en miljö som var optimal för informanterna att dela med sig av sina tankar. Ytterligare muntlig information angående studiens syfte och metod delgavs informanterna, och de informerades även angående deras rättigheter som deltagare. Till sist inhämtades både skriftligt och muntligt samtycke. Inledningsvis ställdes en öppen fråga som löd: Vad betyder begreppet god omvårdnad för dig som sjuksköterska/undersköterska? Därefter följdes Kvales (1997) typer av intervjufrågor som innebär inledningsfråga, uppföljningsfrågor, sonderande frågor, specificerade frågor, direkta frågor, indirekta frågor, strukturerade frågor, tystnad och tolkande frågor som hjälpmedel när samtalet fortskred. En semistrukturerad intervjumall användes till syftet att hålla struktur på intervjuerna, samt att säkerställa trovärdighet då författarna ville att intervjufrågorna skulle vara identiska för alla intervjuerna, med undantag för frågföljd samt viss meningsbyggnad (bilaga 2). Uppföljningsfrågorna varierade från informant till informant på grund av deras svar på huvudfrågan, precis som Kvale (1997) beskrivit syftet med uppföljningsfrågan. De flesta intervjuerna hölls i ett avskilt och neutralt rum på avdelningen, men på grund av platsbrist fick två av de åtta intervjuerna hållas i slutet av korridoren på avdelningen. Detta bör inte ha påverkat resultatet på studien. En provintervju genomfördes med gott resultat innan de riktiga intervjuerna påbörjades. Fullständiga informationsblad (bilaga 3) skickades ut till samtliga deltagare ca en vecka innan första intervjun påbörjades. Under intervjuerna deltog de båda författarna, varav den ena intog rollen som intervjuare och den andra förde sammanfattande anteckningar och kompletterande frågor. Ljudupptagare i form av mp3 samt diktafon användes under samtliga intervjuer för att stärka studiens trovärdighet, och det underlättar för att kunna använda citat, menar Kvale (1997). Tiden för intervjuerna begränsades till max 45 min/intervju, men tiden för intervjuerna varierade mellan ca minuter. Dataanalys Det inspelade ljudmaterialet transkriberades enligt Kvales (1997) rekommendationer, vilket innebar att materialet transkriberades ordagrant. Dataanalysmetoden innehållsanalys användes som teoretisk referensram vid analysarbetet. Denna analysmetod innebär att ur den transkriberade texten hitta teman, samband eller kategorier som dras nytta av när författarna försöker hitta förståelsen för det ämne som 9

10 utforskats. Innehållsanalys är en dataanalysmetod som ej behöver grundas på någon speciell teori eller användas inom något speciellt område. Analysmetoden kännetecknas som explorativ och deskriptiv. Det finns två olika nivåer att analysera data; manifest eller latent nivå. Den manifesta nivån karakteriseras av att analytikern ur texten skapar ord, teman eller symboler och den latenta nivån handlar om att indirekt hitta sammanhang och att textens innebörd analyseras. Dessa två nivåer kan även kombineras för att uppnå ett så komplett och trovärdigt resultat som möjligt. Analysen är gjord med hjälp av en kombination mellan manifest och latent nivå, men i huvudsak den manifesta nivån. Teoretikern Philip Burnads 14 steg har beaktats under analysarbetet (bilaga 3), dock har inte alla 14 steg använt, på grund av tidsbrist. De steg som har exkluderats är steg sex som innebär att två kollegor inbjuds för att medgranska materialet, samt steg elva som innebär att utvalda informanter inbjuds för att säkerställa att författarnas tolkning och kategorisystem av deras svar (Burnard, 1991). ETISKA ÖVERVÄGANDE Tillstånd att bedriva studien från berörd klinik och ett godkännande från Malmö högskolas etiska nämnd krävdes innan studien kunde fortskrida. Ett tillstånds nummer inhämtades; HS60-08/212:1 den 25/3-08. Initialt gavs tydlig och fullständig information till alla berörda, angående studien. Innan intervjuerna påbörjades inhämtades muntligt och skriftligt samtyckte från deltagarna. Intervjupersonerna meddelades att autonomiprincipen följdes, vilket innebar att intervjupersonernas fria vilja skulle råda och att de när helst de ville kunde välja att avsluta sin medverkan i studien.. Intervjupersonernas anonymitet garanterades, detta gällde under hela forskningsprocessen. Etiska förhållningsregler övervägdes ständigt under studiens gång (Kvale 1997). Citaten som presenterades i resultatet kan ej härledas till informanterna och numreringen omkastades. Ett syfte i det längre perspektivet var att förbättra omvårdnaden för individen genom att undersöka hur de två yrkeskategorierna såg på sitt dagliga arbete applicerat på Kvales (1997) teori om etik gällande syftet. RESULTAT Syftet med denna studie var att genom intervjuteknik utröna hur sjuksköterskor och undersköterskor ser på begreppet god omvårdnad. Två frågeställningar utvecklades utifrån syftet; Vad betyder god omvårdnad för sjuksköterskor respektive undersköterskor? Och Vilka skillnader/likheter finns det i sjuksköterskor respektive undersköterskors uppfattningar av god omvårdnad? Efter intervjuernas genomförande kunde som resultat av analysen olika kategorier och subkategorier urskiljas. De kategorier som kommer att presenteras var frekvent återkommande i majoriteten av intervjuerna. Kategorier och subkategorier Ge patienten trygghet Att respektera patientens vilja och individuella behov Först observera patienten och därefter bedriva omvårdnad Uppfylla patientens behov och respektera deras beslut och vilja 10

11 Anpassa sitt förhållningssätt till patientens nivå Basal hygien och omvårdad ska tillgodoses Social samvaro Ett socialt samtal med patienten Bryta ensamheten Motivera patienten Genom glädje och positivitet Genom att inte ge upp Att öka patientens självkänsla Kommunikation Kommunikation till patienten, att ge information Kommunikation mellan yrkeskategorierna i deras samarbete Empati Hinder Anhöriga Stress Skillnader i uppfattning Ge patienten trygghet Majoriteten av intervjupersonerna berörde begreppet trygghet som sammankopplat med god omvårdnad, dock fanns variation i svaret hur trygghet skulle förmedlas. I alla fall både systrar och vi vill att patienterna ska känna sig trygga här och kanske mindre oroliga här än hemma. (Intervjuperson 3) Ehm, alltså jag menar, de flesta blir ju oroliga för t.ex. vad proverna visar eller har de kommit? Ibland när man sitter och pratar med dem eller sitter och dricker kaffe eller bjuder dem, ja vi brukar ju ha en massa fika, sen pratar med dem och tar ut dem så slipper de tänka och då blir de mindre oroliga. (Intervjuperson 3) Det beskrivna i detta citat ovan, visade på hur patientens känsla av trygghet ökade om sjukvårdspersonal tog sig tid för att sitta ner och samtala och ha en social stund med patienten för att avleda deras oro. Just när man är sjuk och ligger inne någonstans och det kan vara många omkring en och så att man har ett proffsigt, tryggt, vad ska man säga? Ja, bemötandet, att de känner att de är trygga. (Intervjuperson 1) I citatet ovan fokuserades det på personalens professionalitet i bemötandet som en faktor för att förmedla trygghet till patienten. att man beaktar grunddiagnosen, men då syftet att vi inte ska ta ifrån dem vad de kan. Så att vi inte bromsar dem, utan de ska känna sig delaktiga ändå, så att de gör vad de kan. Men vi hjälper till, vi är ju tillhands där, så att de känner sig trygga och får hjälp när dem behöver det, men att vi inte tar ifrån dem. (Intervjuperson 2) Det här citatet ovan belyste vikten av att patienten uppmuntrades att utföra så mycket som möjligt själv, utifrån dennes kapacitet. Tryggheten fanns där i form av personal som stöttade i den mån som behövdes. 11

12 God omvårdnad... känner jag att man kan ge trygghet till patienter och anhöriga. (Intervjuperson 8) Dessutom när dem kommer ut så är det flera stycken som sitter ju, som är här och då vet den personen att den inte är ensam. Ibland hittar dem varandra och kommer bra överens och hälsar på varandra på rummet. Och det kan man ju också säga är god omvårdnad, de ska känna sig så trygga som möjligt. (Intervjuperson 3) Det här citatet ovan tolkades som att det fanns ett samband mellan trygghet och social kontakt. Detta visade på att om patienten kände sig bekant med miljön och dess människor, så ökade det känslan av trygghet hos patienten. En informant belyste vikten av att se hela patienten och preciserade det genom att förklara att det kunde vara genom att beakta både kropp och själ. Att beakta både kropp och själ som en enhet tolkades som ett sätt att förmedla trygghet. Men har man tid så har dem ju ofantligt mycket psykiskt, mycket som dem tänker på om livet, döden, och ja massa sådana grejer. Och det ska man ju liksom inte glömma bort bara för att patienten har svårt att andas så betyder ju inte det att det inte finns mycket annat som också behöver vårdas. (Intervjuperson 4) Att respektera patientens vilja och individuella behov Subkategorier Först observera patienten och därefter bedriva omvårdnad Uppfylla patientens behov och respektera deras beslut och vilja Att uppfylla patientens individuella behov och att respektera deras beslut och vilja var något som många utav intervjupersonerna belyste på olika sätt. Det var en kvinna som fick en hjärtinfarkt här på avdelningen och hon ville inte mer helt enkelt. Hon hade bestämt sig för nu är det slut, jag orkar inte mer där anhöriga stöttade henne i hennes beslut att vi skulle lägga ner allting och läkaren var helt med på detta också. Hon blev insatt på lugnande, smärtstillande alltihopa. Det var riktigt god omvårdnad för där fick hon precis det hon önskade. (Intervjuperson 4) I citat ovan framgick hur intervjupersonen belyste vikten av att vårdpersonalen skulle respektera patientens vilja och avgörande beslut gällande liv och död. Detta menade intervjupersonen var god omvårdnad, i och med att patientens vilja respekterades, även fast det var ett kontroversiellt beslut. Ja, att man kanske lyssnar väldigt mycket på patienten, patientens egen vilja, vad de vill kanske med vården och så. Att man inte bara kör över dem, man får ha väldigt god, ja lyssnarförmåga och så. (Intervjuperson 1) Det är väl lite grann att tillgodose patienten, det kan vara specifikt individuellt vad de behöver ju. Att man kan se det här, att man kan känna av patienterna, att man har den förmåga att... ja kunna göra det där lilla extra för patienten under omvårdnadstiden (Intervjuperson 1) 12

13 I citatet ovan berättade intervjupersonen hur viktigt hon tyckte att det var att man utgår ifrån patientens individuella behov när man ger omvårdnad, så att omvårdnaden inte standardiseras. Att de har rätt att säga nej och att nu är jag nöjd och nu vill inte jag mer. Att man ändå ser den människan som en människa tills det är slut och att man tar hand om dem på ett etiskt sätt. (Intervjuperson 7) Ja det kan man prata om jättelänge, men jag utgår från patientens synpunkter (Intervjuperson 2) Det finns ju inga sådana regler på t.ex. onsdagar så duschar vi, utan vi gör allt som vi hinner om patienten vill så gör vi det. (Intervjuperson 3) I citatet ovan handlade det om att vara flexibel och utgå från patientens intressen och behov. Jag tycker att en god omvårdnad behöver inte alltid vara att man ska pumpa i dem en massa cabiven och dropp och sånt om de nu är dåliga utan de har rätt att tacka nej. (Intervjuperson 7) Att de får vara med och bestämma sin egen vård, undersökningar som de ska göra. (Intervjuperson 7) Informanten nedan beskrev hur viktigt det är att först observera patienten och därefter bedriva omvårdnad Ja, individuella behov. Att jag tycker det ingår i omvårdnad, så att man ser först och inte bara så här gör vi, eller hur? Patienten vill inte första dagen och vi kan ju inte tvinga rakt ut, det är inte bra, eller hur? (Intervjuperson 5) För mig är en god omvårdnad inte att jag kommer dit och så tvingar jag dem att ta tabletterna, ibland om en patient har ont så vill den inte ha tabletterna eller maten och jag tycker inte då alltså att vi alltså läkarna, kan säga försök ge henne, och vi försöker. Men just dem som är sängliggande sitta och tvinga i maten, alltså det är det tycker inte jag är god omvårdnad. (Intervjuperson 3) Basal hygien och omvårdnad skall tillgodoses Intervjupersonerna betonade vikten av den grundläggande omvårdnadens betydelse för uppfyllandet av god omvårdnad. Främst handlade det om att upprätthålla en god hygien hos patienterna genom dagliga rutiner. Många menade att det är viktigt att utgå från patientens kapacitet, både fysiskt, men även kognitivt och psykiskt, och därefter anpassa stöd. Det är klart att man utgår från deras grundsjukdom, jag måste ju veta det som sjuksköterska, så att jag vet hur mycket de kan prestera. Hur mycket kan jag kräva? Hur mycket måste jag göra för att dem ska få en bra omvårdnad? (Intervjuperson 2) Intervjupersonen ovan menade att man måste kunna bedöma patientens kapacitet och förmåga och utefter det anpassa den basala omvårdnaden. 13

14 Dom ska känna sig bra och må bra, så att dem ligger bra i sängen, de får hjälp med morgontoalett, de får hjälp med maten, de har bra ställning så att hela paketet runtomkring dem, det ska vara en helhet så att de kan känna sig bra omhändertagna. (Intervjuperson 2) /.../ Sen kommer allt det här med att de får mat och dryck och att man hjälper dem på toa, och munvård och att de är hela och rena... det basala. (Intervjuperson 8) Så att eh och sen att man kan tillgodose alltså morgon, när man gör vid hygien och sånt så att de är rena och fräscha. (Intervjuperson 7) Men man ska hjälpa dem, ta hand om de grejerna som man ska. På morgonen t.ex., morgontoalett / / Kan de hjälpa till och klara sig? (Intervjuperson 5) Och sen personlig hygien och väldigt, väldigt noga med munhygien, och ja, de flesta har ju kanske tandprotes och så, och det är också viktigt för mig. (Intervjuperson 3) I samtliga citat ovan fokuserades på vikten av den basala omvårdnaden, och var inte den basala omvårdnaden tillfredsställd så kunde inte det förenas med en god omvårdnad. Två informanter nedan beskrev hur det lilla extra kunde öka kvalitén på den basala omvårdnaden. Vi brukar också ha vändscheman om man är sängliggande, och decubitusmadrasser. Men man ser på patienterna om de är nöjda och lugna så då behöver man inte gå in och vända patienten fem gånger bara för att det ska skrivas att det är gjort. Kanske bättre att man smörjer fötterna lite och masserar, om man vänder massera ryggen. (Intervjuperson 3) Man kanske, vad ska man säga, inte bara gör just det nödvändiga, utan man kanske anstränger sig lite ytterligare, att göra det bra för patienten och det ingår i god omvårdnad att man får det där lilla extra som uppskattas väldigt mycket. (Intervjuperson 1) Det kan vara en sådan grej som att, ja när patienten ligger inne på rummet och har kanske inte fått hjälp med att, ja vad ska man säga smörja sina ben på flera dagar, och så här att man försöker komma ihåg det. Att den här patienten kanske behöver hjälp med det här. (Intervjuperson 1) Det framgick av materialet att innebörden av det lilla extra handlar om att ta reda på om det finns något extra som är viktigt för patienten, t.ex. hudvård, och att sjuksköterskor och undersköterskor då, utöver sina vanliga arbetsuppgifter, försöker hinna med att tillgodose detta. Social samvaro Att personal beaktar patientens behov av social stimulans under vårdtiden var också en kategori som utkristalliserades. Det handlade mycket om att ta sig tiden att samtala med patienten på dess rum, men även att uppmuntra till möten mellan patienterna i dagrummet. Subkategorier Ett socialt samtal med patienten Bryta ensamheten 14

15 Nedan följer exempel i form av citat som visade på att informanterna tyckte det var viktigt att personalen ska finnas tillgänglig för ett socialt samtal med patienterna. Så vi går dit och sätter oss där och pratar med dem, alltså de uppskattar det mycket!/ /Så det är det att ta sig tid och gå till dem. Inte bara stänga dörren och ta kontrollerna och stänga dörren, ge mat och stänga dörren. Så det är god omvårdnad. (Intervjuperson 6) Intervjupersonen ovan menade att vårdpersonalen skulle undvika att distansera sig från patienterna och att dem skulle vara öppna mot patienterna och bjuda på sig själva. Prata med dem, ha nåt samtal som det är alltid roligt att fråga vad dom gjort innan. Dom blir så glada och pratar om barnbarn och barn och sånt. (Intervjuperson 6) Vi kanske ibland kan släppa vår professionella sida och sätta sig ner och prata lite med dem och inte bara prata om sjukdomar, ja det var lite så jag tänkte om livskvalitet. (Intervjuperson 7) Även i citatet ovan betonades hur vårdpersonal bör ta sig tid för patienten och bjuda på sig själv. Nedan visas citat kopplade till subkategorin att bryta ensamheten som handlade om att många vårdtagare var mycket ensamma i livet, och att en holistisk och god omvårdnad innebär att detta också måste beaktas. / /Att man kan, man ska hjälpa dem med deras rädsla att komma ut och träffa andra. (Intervjuperson 5) Dessutom när dem kommer ut så är det flera stycken som sitter ju, som är här och då vet den personen att den inte är ensam. Ibland hittar dem varandra och kommer bra överens och hälsar på varandra på rummet. Och det kan man ju också säga är god omvårdnad, de ska känna sig så trygga som möjligt. (Intervjuperson 3) Motivera patienten Förmågan till att kunna motivera patienterna var ett återkommande fokus i majoriteten av intervjuerna. En viktig egenskap för att kunna ge patienterna motivation var positivitet och uthållighet. Subkategorier Genom glädje och positivitet Genom att inte ge upp Att öka patientens självkänsla Att motivera genom glädje och positivitet och att samtidigt inte ge upp, var något som, ur citaten, kan tolkas som en stark bidragande faktor. Resultatet av att motivera patienten var att deras självkänsla ökade, och alltså går alla de ovannämnda faktorerna hand i hand. / / Men man måste ändå kunna motivera på ett positivt sätt, för att framkalla den kunskapen som dom har ändå. (Intervjuperson 2) 15

16 T.ex. så hade jag en äldre man som låg här och som alla försökte få honom i duschen, han behövde verkligen duscha. Han ville inte. Jag brukade skoja och dansa och försöka på ett helt annat sätt. Så jag gick fram till honom och först satt jag en halvtimme, så pratade vi, så gick jag därifrån. Och så kom jag sen och så började jag skoja med honom och jag men titta på dig själv, du är inte snygg och så tillsist fick jag honom in i duschen, man måste ju ha tålamod! Efter den duschen började han komma ut och äta och umgås med andra. Det är ju belöning för mitt jobb. (Intervjuperson 3) Denna beskrivna situation ovan visar tydligt hur informanten valde att motivera patienten genom glädje och positivitet, samt att inte ge upp. De som är uppegående så brukar jag försöka aktiver dem mer och ta ut dem till dagrummet och fika och sitta vi sitter ibland och sjunger med dem och dansar, och dem blir ju lite mer ju så slipper man t.ex. bara sitta och tänka på sjukdomen nej, nu har jag hjärtsvikt och nu är jag si och så det är ju en bit, och det är uppskattat faktiskt. (Intervjuperson 3) Vi lade henne på ettan och trodde hon hade social fobi, så vi fick ta det försiktigt när vi gick in och frågade henne. Och sen när vi försökte att komma in, men inte på samma gång. Vi fick försöka att första dagen ville inte, nästa dag kan du tänka dig att komma upp? tredje dagen så ville hon (Intervjuperson 5) Citatet här visar hur motivationen genomfördes på ett taktfullt och tålmodigt sätt. Förhoppningsvis ökade det även patientens självkänsla. Alltså det var en patient som var jättesjuk och timmarna var räknade och jag var hela tiden hos dem, hos honom. Och jag frågade vad vill du ha till frukost? och han sa bara mannagrynsgröt. Sen gick jag och hämtade och då sa dem aldrig, han har inte ätit på två veckor, men jag ska försöka sa jag. Sen gick jag dit och gav två skedar gröt... och det var det sista (Intervjuperson 6) Detta citat belyser starkt hur informanten valde att inte ge upp, utan att fortsätta motivera patienten till något som hon trodde skulle göra patienten gott. / / Men det var väldigt svårt att motivera henne att komma upp till morgontoalett, att komma ut och äta eller göra något annat, utan hon var passiv / / men den dagen när vi hjälpte henne, så fick hon veta att det var en sjuksköterskestuderande som skulle examineras. Hon (patienten) gjorde så bra ifrån sig, så att hon fick tillfälle att verkligen visa vad hon kunde. Så det var en sån bra motivation och hon kände sig nästan hedrad att hon blev utvald. (Intervjuperson 2) Kanske fick patienten en ökad självkänsla när hon kände att hon var en del av en större uppgift. Hon blev utvald och det gjorde kanske att hon kände sig sedd och viktig. Kommunikation Utfallet av analysen visade också på att kommunikation både från personal till patient, samt mellan personalen hade en stor betydelse för bedrivandet av en god omvårdnad. 16

17 Subkategorier Kommunikation till patienten, att ge information Kommunikation mellan yrkeskategorierna i deras samarbete En professionell kommunikation med patienten visade sig vara av stor vikt. I detta begrepp har författarna även valt att låta information till patienterna, samt patientens medbestämmande i behandlingar ingå; Att de får vara med och bestämma sin egen vård, undersökningar som de ska göra. Att de är informerade också vad som kommer ske. Medicinsk synpunkt är ju att jag tycker att de också vet vad som händer där om de ska bli insatta på antibiotika. (Intervjuperson 7) En utav standardfrågorna vid intervjutillfällena löd Finns det några faktorer som gör att det kan bli svårt att bedriva god omvårdnad? I de två nedan följande citaten beskrivs hur två av informanterna svarade på den frågan. Det första som jag tänker på är ju t.ex. språket. Språk kan bli väldigt... alltså det finns patienter som inte förstår svenska och som inte alls kan svenska. Men då brukar vi hjälpas åt eftersom vi är många här som är från olika länder. Så springer vi på avdelningen och försöker hjälpa och tolka. Allt som vi gör måste vi berätta för patienten. (Intervjuperson 3) Eh, ja det kan ju dels vara språket som vi har ganska mycket här. Här är ganska många patienter som kommer från nått annat land, som inte pratar svenska, och även om man försöker in i det sista att försöka och liksom bedriva samma vård som man gör till en svensk så kan det ju förhindra en ibland. Jag kan t.ex. fråga en patient direkt har du ont?' Som pratar svenska, men jag kan inte få det snabba svaret av en patient som inte pratar svenska. Så i det långa loppet blir det nog snarlikt men jag tror ändå att det försvårar väldigt mycket. (Intervjuperson 7) Bristande språkkunskaper hos patienter och personal uppfattades som ett problem för att kunna bedriva god omvårdnad fullt ut. Därigenom säger det mycket angående hur viktig kommunikationen är för att kunna ge god omvårdnad. Vi brukar ha samtal med både patienter och anhöriga och ibland är det ju anhöriga som också behöver en god omvårdnad. Alltså när jag säger god omvårdnad med anhöriga så är det liksom ett samtal. Att man kan sitta och förklara för dem vad vi gör här, vad det är som händer. (Intervjuperson 3) Informationen till patienten är ju verkligen jätteviktig. Eh och att det är så många kring personen som hela tiden kommer in. (Intervjuperson 1) Och en annan sak är ju att man helt enkelt inte funkar med patienten. För det kan ju vara så att personligheterna helt enkelt inte funkar, och då går det ju inte att bedriva god omvårdnad heller, för man kommer inte fram. (Intervjuperson 4) Kommunikation och samarbete mellan yrkeskategorierna var också en viktig faktor för att omvårdnaden ska kunna bli optimal. 17

18 Alltså just på vår avdelning tycker jag att vi är jätteduktiga på att ge patienterna god omvårdnad. Vi kommer bra överens och vi hjälps åt och vi gör allt som vi kan för patienterna. (Intervjuperson 3) Kommer man inte så bra överens med undersköterskan så är det rätt svårt att bedriva god omvårdnad, för allting handlar om att man kan arbeta i team. Samma sak, funkar det inte med läkaren så funkar det inte med vården. (Intervjuperson 4) Kommunikation mellan systrar och undersköterskor måste fungera! (Intervjuperson 3) Som jag jobbar här nu, så jobbar vi på samma sätt... alltså vi måste kommunicera hela tiden hur vi ska ta hand om den patienten. (Intervjuperson 5) Vi dokumenterar omläggningar, kateter och annat dokumenterar vi inte. Men vi kommunicerar med sjuksköterskorna, det har jag gjort. Så vi litar på sjuksköterskorna, att de har skrivit vad jag sagt, vad jag gjort (Intervjuperson 5) Empati Empati som en viktig egenskap för att kunna ge god omvårdnad, var något som frekvent berördes utav intervjupersonerna. De menade på att förmågan till empati var nödvändigt för undersköterskor och sjuksköterskor i bedrivandet av god omvårdnad. Man brukar ju säga att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad, så tänker jag! (Intervjuperson 3) Jag tänker alltid på mig själv, tänk om jag är kissnödig och så väntar jag på att någon ska hjälpa mig att gå på toa så det är inte mänskligt för mig. (Intervjuperson 3) En annan standarfråga i alla intervjuerna var Finns det några egenskaper som är viktiga för bedrivandet av god omvårdnad? Så här svarade tre utav informanterna på den. Empati, förstår dem, vad de behöver... (Intervjuperson 5) Alltså man måste själv vara öppen och delaktig, samt en intuitiv förmåga, så att man ska sätta sig in i de andras situation, för att förstå det hela, hur jag vill ha det själv? (Intervjuperson 2) För god omvårdnad man kan definitivt inte vara egoist... eeh... ha god förmåga till empati och sympati. Kunna sätta sig in i andra människors situation, kunna vända på det och känna om detta hade varit jag, vad hade jag känt i detta läge? (Intervjuperson 4) Empati tycker jag är ganska viktigt mmm alltså det är svårt att förstå människor om man aldrig har varit där men man får ju försöka att ha lite förståelse och inlevelse i hur patienten kan känna. (Intervjuperson 7) 18

19 Hinder Subkategorier Anhöriga Stress En utav standardfrågorna vid varje intervjutillfälle var Finns det några faktorer som gör att det blir svårt att bedriva god omvårdnad, och isåfall vilka? Fyra utav åtta informanter delgav att anhöriga många gånger kunde stå i vägen för bedrivandet av god omvårdnad. Problemet låg, enligt informanterna, i att anhöriga och vårdpersonal ofta har olika uppfattningar angående vad god omvårdnad är för något, och ofta kunde det handla om etiska dilemman. Nedan följer citat från transkriberingarna som är svaret på frågan om det finns några faktorer som kan försvåra bedrivandet av god omvårdnad där informanterna delgav sin ibland ansträngda relation till anhöriga. /.../ Ett annat problem kan faktiskt många gånger vara anhöriga och jag tror inte det handlar om att dom vill sätta käppar i hjulet, utan tvärtom, men vi har ju olika uppfattningar om vad som är god omvårdnad helt enkelt... många gånger har anhöriga så fruktansvärt dåligt samvete över den här sjuka människan, att dom kanske inte jämt gett så mycket uppmärksamhet, så att deras ångest och dåliga samvete går ut över mig i mitt arbete och jag får ta väldigt mycket... jaa... ta väldigt mycket av dom istället för att kunna fokusera på patienten. Så att ta hand om anhöriga är också en form utav omvårdnad. Det är inte alltid att anhöriga och vi ser på saker på samma sätt och då kan det bli lite... motsättningar, framförallt etiska. (Intervjuperson 4) Informanten ovan beskrev tydligt att den komplicerade situation som kunde uppstå mellan personal och anhöriga ofta var kopplad till etiska motsättningar gällande patientens omvårdnad. Samma informant menade även att vårdpersonal måste rikta en del av sin uppmärksamhet till anhöriga också, att även kunna ge omvårdnad till dem. Jo det är ibland anhöriga som är jättejobbiga och står i vägen hela tiden. Ibland kanske det kan vara vårt fel, men oftast är det anhörigas fel. De vill göra på bättre sätt och de förstår inte att det inte går så. (Intervjuperson 6) Även intervjupersonen ovan beskrev att det kunde råda oenigheter angående vilken som var den bästa vården. Att anhöriga ville göra på ett annat, vad de uppfattade som bättre sätt, medan den verksamma vårdpersonalen hade andra uppfattningar. Och ibland kan det också vara anhöriga... Mmm... men vi försöker ändå göra så att vi vänder det till det positiva att dom hjälper till istället, så att dom blir ett i teamet. Men det kan finnas anhöriga som har annan syn, så de tänker göra annorlunda, så vi har helt andra uppfattningar, så dom vill inte ha som vi. (Intervjuperson 2) Informanten ovan beskrev även hon att dilemmat bottnade i den skilda synen på omvårdnaden. Hon tog dock upp aspekten att personal kunde försöka vända det negativa till något positivt och istället försöka få de anhöriga med sig. 19

20 Ytterligare fyra informanter svarade på den frågan att stress och stress relaterat till överbeläggningar var en faktor som kunde försvåra bedrivandet av god omvårdnad. De beskrev hur det var svårt att hinna med att ge alla patienter en vård utav god kvalité. Tidsfaktorn var något som togs upp flera gånger. Ja, kan va när det är stress! (Intervjuperson 5) Ja. Det finns miljöfaktorer bland annat, när vi t.ex. har överbeläggningar, så det inte riktigt är plats, inte riktigt utrymme, man kan inte riktigt koppla syrgas eller sugen när det behövs. Eller det är trångt på rummet, så man inte kan komma åt patienten och inte ha sin egen integritet där, eftersom det är flera patienter som ska ligga där. Det kan vara en faktor. (Intervjuperson 2) I texten ovan beskrev informanten hur stress och faktorer som trång arbetsyta kunde komplicera förhållandet för att kunna ge en god omvårdnad. Hon beskrevs även att patienten kunde drabbas direkt utav detta då han eller hon kunde känna sig berövad av sin integritet relaterat till överbeläggningar och brist på utrymme. Skillnader i uppfattning En utav frågeställningarna i syftet med arbetet var att ta reda på om det finns några skillnader eller likheter mellan sjuksköterskors och undersköterskors syn på god omvårdnad. En standardfråga i samtliga intervjuer var också tror du att sjuksköterskor och undersköterskor ser på god omvårdnad på samma sätt?. På denna fråga svarade tre undersköterskor att de inte tror att det finns någon skillnad i sjuksköterskors och undersköterskor syn på omvårdnad och en undersköterska ansåg att sjuksköterskorna eventuellt hade mer medicinskt fokus. Samtliga fyra sjuksköterskor svarade att de tror att sjuksköterskor och undersköterskor har olika fokus på omvårdnaden. De beskrev att sjuksköterskan har ett mer medicinskt och specifikt fokus, relaterat till deras högre utbildning, medan undersköterskor har mer grundläggande fokus på omvårdnaden. Nedan följer citat som svar på frågan tror du att sjuksköterskor och undersköterskor ser på god omvårdnad på samma sätt? Jaa det är svårt att säga, men så som vi har det här är samma. Det är samma! Vi har samma patient så jag hoppas det är samma. (Intervjuperson 6) Här ovan beskriver informanten att denna har uppfattningen att god omvårdnad innebär samma för en sjuksköterska och en undersköterska. /.../I många fall: Ja! Men jag tror ändå att vi... som sjuksköterskor går man ju mer och mer, tyvärr, ifrån det här med den basala omvårdnaden... det blir mycket medicintekniskt, det blir mkt information: så här och såhär går det till, och så här måste du göra, så här måste du leva ditt liv. Alltså det blir mkt undervisning, påbud, mycket så... Medan undersköterskan är den som ska sköta det här dagliga med hjälp i sängen... det gör ju vi också till viss del, och det är ju också viktigt. Och det märker jag av varenda dag jag jobbar, att jag blir väldigt frustrerad när jag inte kan få ut min antibiotika i tid, och undersköterskan blir frustrerad om hon inte 20

21 kan få ut frukosten i tid... Och allting handlar om patienten, men jag tror vi ser på det på olika sätt. (Intervjuperson 4) Intervjupersonen ovan berättade hur hon trodde att skillnaderna i synen på omvårdnad yttrade sig. Hon talade om sjuksköterskans medicinska område och undersköterskans omvårdnadsområde. Mmm, vi jobbar med parvård så att... Men ändå... jag tror att vi sjuksköterskor har en annan bakgrund, så vi ser med andra ögon, det är säkert så. Eftersom vi ändå har mer kunskaper, så en undersköterska kanske bara ser att en patient ligger där I sängen och verkar ändå välmående, men eftersom jag vet bakgrunden, sa vet jag kanske att patienten har en pågående blödning I magen och lågt Hb och väldigt svag, så patienten kan inte röra på sig så mycket, kanske är något annat! Så jag kanske har mer förståelse, och inte kräver så mycket av den patienten just då, än kanske en undersköterska som bara ser att ah, hon kan komma upp och varför kommer hon inte ut till matsalen? Så det finns säkert sådana skillnader, tankar. (Intervjuperson 2) Informanten ovan gav sin beskrivning på hur synen på omvårdnad kunde skilja sig mellan en undersköterska och en sjuksköterska. Även denna intervjuperson tog upp aspekten med sjuksköterskans medicinska ansvar och kunskaper, vidare berättade hon att undersköterskan bedriver omvårdnad med ett annat fokus. Jaa, jag tror det så som vi jobbar här, vi pratar med varandra och vi har lärt oss varandra, så att vi ska hantera en patient. Så att det beror på vilken avdelning också. Jag har jobbat på andra avdelningar och vissa avdelningar jobbar inte med omvårdnaden med patienten... alltså sjuksköterskorna. Som jag jobbar här nu, så jobbar vi på samma sätt. (Intervjuperson 5) Intervjupersonen ovan beskrev att hon uppfattade att sjuksköterskor och undersköterskor på den avdelning hon var verksam på hade samma syn på god omvårdnad. Nej, jag tror inte det. Eh jag har själv märk det eftersom jag jobbat som undersköterska innan. Alltså dem tänker nog mycket mer på det här vanliga, dem tänker ju inte alls på det medicinska som vi ibland måste ta in i alltså vi måste ju få in de medicinska aspekterna i omvårdnaden det behöver ju inte undersköterskor även om vissa är jätteduktiga. (Intervjuperson 1) Intervjupersonen ovan delgav sina åsikter gällande undersköterskors respektive undersköterskors syn på god omvårdnad. Hon ansåg att sjusköterskor hade mer medicinskt fokus medan undersköterskor såg mer till det basala. På ett sätt ja, på ett sätt nej. Ja, för att vi strävar efter att patienten ska ha det bra. Nej, skulle i så fall vara att vi ser det mer medicinskt. (Intervjuperson 8) Även denna intervjuperson påtryckte att sjusköterskorna har den medicinska delen att se till. 21

22 DISKUSSION Författarna valde att börja med att reflektera metoden i metoddiskussionen som innehåller urval, datainsamling och dataanalys. Därefter följde resultatdiskussion där samtliga kategorier togs upp för reflektion. Metoddiskussion Urval Alla deltagare i studien arbetade på samma avdelning, vilket innebar att de arbetar med samma typ av patienter samt med samma typ av omvårdnad. Detta tror författarna har kunnat påverka resultatet. Det hade varit positivt med en större variation utav deltagarna i form av kön och arbetslivserfarenhet. Samtliga informanter i denna studie var kvinnor, vilket också kan ha bidragit med en snedvridning. På grund av den tidsbegränsning författarna hade att arbeta utifrån så kunde de ej medverka vid urvalsprocessen, vilken helt sköttes av gate keepern vilket var i enlighet med Polit. et al (2005). Det hade eventuellt varit en fördel om författarna hade haft mer inflytande över urvalsprocessen, men samtidigt kunde författarnas inflytande ha styrt studien för mycket. Det optimala för denna studie hade varit om inte alla informanter arbetade på samma avdelning, utan urvalet hade varit mer spritt, relaterat till Malmö Högskolas genusperspektiv hade författarna önskat att hälften av informanterna varit män. Datainsamling Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer framtagna med hjälp av Kvales (1997) intervjuguide (bilaga 2). Innan intervjuerna påbörjades gjordes en provintervju med en utomstående sjuksköterska. Denna provintervju utföll med gott resultat. Dock väcktes nya frågeställningar som lades till i intervjuguiden. Författarna ville undvika eventuell vinkling av studien och var därför ganska restriktiva med följdfrågor. Detta mestadels positivt eftersom inga ledande frågor ställdes vid intervjutillfällena. Dock finns det en negativ aspekt i form av ett ytligare innehåll. Intervjumetoden visade sig fungera bra, då författarna ansåg att innehållet i intervjuerna var tillräckligt som underlag för analysen. Författarna ansåg att antalet intervjupersoner kändes tillfredsställande med tanke på den tidsbegränsning som rådde. Dock blev samtliga intervjuer kortare än vad som från början beräknats. Författarna har därför kritiskt granskat sig själva och kommit fram till slutsatsen att de ansåg att materialet var tillräckligt för att analysera. Studien hade eventuellt fått ett större omfång om författarna ställt fler följdfrågor och bett intervjupersonerna utveckla sina svar, kanske hade då de beräknade 45 minuterna uppnåtts. Dataanalys Initialt transkriberades intervjuerna ordagrant, enligt Kvales (1997) rekommendationer, vilket innebar att materialet transkriberades ordagrant. När transkriberingarna var färdiga lästes de igenom enskilt av författarna. Huvudteman och vissa kategorier urskiljdes var för sig, och sedan växlades materialet för granskning och verifiering. Analysen av det transkriberade materialet skedde med hjälp av Burnards 14 steg (bilaga 1). Dock uteslöts steg sex och elva på grund av tidsbrist. Detta kan ha påverkat resultatets trovärdighet negativt, eftersom varken 22