Antaget av kommunfullmäktige (KF 14/2010)

Transkript

1 Antaget av kommunfullmäktige (KF 14/2010) Basutformning (tidigare kallat basanpassning) av bostäder innebär att bostäderna blir mer tillgängliga och kan göras ännu mer tillgängliga. Personer som får funktionshinder har lättare för att bo kvar i sin bostad och personer med funktionshinder får så småningom lättare att finna en ny bostad. Bostäderna blir mer tillgängliga för besökande med funktionshinder. Basutformning innebär också att arbetet för vårdpersonalen underlättas.

2 Innehåll Bakgrund... 2 Allmänna anvisningar... 4 Allmän teknisk standard Ytskikt Nivåskillnader Dörrar, trösklar och beslag Material och konstruktion Elmiljö och elinstallationer VVS och radiatorer Rumsbunden standard Allmänt Kök Hygienrum (på det tillgängliga planet ) Tvätt Klädkammare och förråd Bostadsrum Balkonger / uteplatser Trappor Entré, angöring och biluppställning Hissar Utrymme för laddning av rullstol Avfall Brandutrymning Ramp inom- och utomhus Utemiljö Belysning utomhus Husdjur Projektering och process

3 Bakgrund Basutformning (tidigare kallat basanpassning) av bostäder innebär att bostäderna blir mer tillgängliga och kan göras ännu mer tillgängliga. Personer som får funktionshinder har lättare för att bo kvar i sin bostad och personer med funktionshinder får så småningom lättare att finna en ny bostad. Bostäderna blir mer tillgängliga för besökande med funktionshinder. Basutformning innebär också att arbetet för vårdpersonalen underlättas. Proposition 1985/86:1 sid. 492.måste målet för samhällets strävanden vara att alla bostäder ska kunna bli tillgängliga. Proposition 1985/86:1 sid. 493: Att byggnader skall vara inrättade så att bostäder och lokaler blir tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga innebär att en besökande skall kunna ta sig fram. Att bostäder och lokaler skall vara så inrättade att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga innebär att sådana utrymmen inte bara skall vara tillgängliga för besök utan också permanent kunna brukas av sådana personer.vidare skall bostäder utformas på sådant sätt att de kan bli en fullvärdig bostad för den som är t.ex. rullstolsbunden eller har nedsatt orienteringsförmåga. Prop. 1985/86:1 sid. 494: Den genomgripande anpassning som kan behövas för att en bostad skall bli fullt användbar för människor med allvarliga rörelsehinder eller stort behov av omvårdnad eller vård kan enligt min mening göras först när man känner den enskildes behov. För att detta skall kunna göras utan onödig fördyring bör rimliga förberedelser göras för i vart fall mer frekventa anpassningsåtgärder i de bostäder som inte från början är anpassade till sådana behov. Det handlar självfallet mer om att i sådana fall planera bostaden på sådant sätt att förutsebara ändringar kan genomföras än att faktiskt utföra investeringar för ett eventuellt framtida bruk. Utgångspunkten är således att planera och förbereda för kommande tillgänglighetsbehov för boende och vårdpersonal men också tillse att det finns en besökstillgänglighet. Några åtgärder kostar av nödvändighet mer men tanken är att samhällets kostnader ska minska. (Redan idag finns byggföretag som har lång framförhållning och kalkylerar med förlust under de första sex åren.) Automatiska dörröppnare vid entréer och hissar kan tyckas vara ett exempel på fördyring men är ett krav som redan finnas, det är svårt att tolka regelverket på annat sätt. Man ska kunna besöka varandra enligt propositionstext ovan och kunna ta sig fram i entréer utan hjälp (BBR 3:123). Andra svåröppnade dörrar förbereds för automatiska dörröppnare och kommunen anpassar när en boende så behöver. Enligt t.ex. BVL 2 och BVF 12 skall bostäder vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. I portalparagrafen i PBL 1 kap., 1 anges kravet på jämlikhet. Avsikten med BBR är inte att detaljreglera allt. BBR hänvisar till svensk standard, vilken är föremål för omarbetning. Lagar och förordningar står över BBR och är de som sist och slutligen gäller. 2

4 Svensk standard (SS) är rådgivande och används i avtal mellan arkitekt och byggherre. Det finns inget som hindrar att man kräver högre standard för att uppfylla lagar och förordningar avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder. Många uppfattar inte Boverkets byggregler (BBR) som tillräckliga; detaljregleringsnivån är ofta låg, vilket drabbar tillgängligheten i synnerhet. Tanken i regelverket är att detaljkunskaper skall sökas, vilket inte så ofta görs beträffande tillgänglighet. Verifieringen skall vid behov göras genom en för ändamålet behörig person med särskild kompetens på tillgänglighetsfrågor (Prop. 1993/94:178 sid. 88). En del kommuner har utformat egna basutformningsprogram för de bostäder där detta är möjligt. Hittills har basutformningsprogrammen använts i exploateringsavtal. I Kungälv kommuns handikappolitiska program anges att basutformningsprogrammet alltid ska gälla. För att uppnå tillgänglighet och användbarhet krävs att kunskap inhämtas från handböcker eller personer som är kunniga i ämnet. Handboken BYGG-IKAPP utgör en grund för basutformningsprogrammen, vilket också gäller här (4:e utgåvan: Svensson Elisabet, Svensk Byggtjänst och Hjälpmedelsinstitutet). Västra Götalandsregionens riktlinjer för tillgänglighet är riktade till regionens byggnader och inte till det vanliga bostadsbyggandet. HO har utkommit med Riktlinjer för statligt förvaltade byggnader och Boverket med undanröjande av Enkelt avhjälpta hinder (BFS 2003:19, HIN :1). Dessa gäller publika lokaler (och allmänna platser för HIN 1) men kan användas för att tolka ordet användning i samband med funktionshinder. Föreskrifterna om Allmänna platser (ALM 1) anger kraven vid nyanläggningar. Basutformningsprogrammet är en utveckling av Lunds kommuns program Bättre för alla. Tillgänglighetsnivåer: I det särskilda äldreboendet ställs högre krav än i programmet nedan. För seniorboendet är kraven enligt nedan minimikrav och behöver kompletteras. Hänsyn tas inte i basutformningen till att två personer i en bostad använder rullstol eller rollator. En del besökare använder rullstolar för begränsad utomhusanvändning och många använder rullstolar av denna typ även inomhus. Dessa rullstolar förutsätts ha en vänddiameter som är 1,50 m. Hygienutrymme och stängning av ytterdörr till bostad är dimensionerat efter denna vändradie. I entré, hiss, tvättstuga och utrymme för rullstolsladdning ska större rullstol kunna användas. I övrigt är bostaden inte helt anpassad till vänddiametern 1,50 m men bör kunna användas med denna typ av rullstol med vissa möbleringsinskränkningar. En viss rörlighet i armar och händer förutsätts. Individuell anpassning av bostaden medför att fler med begränsad rörlighet även i armar/händer också kan bo kvar. Småhus i grupp kan generellt sett ha lägre tillgänglighetsnivå avseende angöring, parkering och avfallshantering. 3

5 Allmänna anvisningar Förkortningar PBL BVL BVF BBR BFS HIN 1: BFS 2003:19 ALM 1: BFS 2004:15 SS VG Plan- och bygglagen Byggnadsverkslagen Förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk Boverkets byggregler Boverkets författningssamling Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.) Enkelt avhjälpta hinder i redan byggd och anlagd publik miljö. (Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Nyanläggning av allmänna platser och områden för andra anläggningar än nybyggnader.) Svensk standard Västra Götalandsregionen Skrivkonventioner Förklaring av tillgänglighetsbehov och andra kommentarer anges i kursiv stil. Där kraven tydligt skiljer sig från regelverket eller EU-standard anges detta. Teknik och funktion har inte skiljts åt helt konsekvent av rubrikmässiga skäl. Fri bredd i dörr När dörren står uppslagen 90 får själva dörrbladet inte inkräkta på den fria dörrbredden. Fri bredd 800 mm motsvaras t.ex. ofta av dörr typ K10 p.g.a. dörrbladets tjocklek. K9 kan användas för innerdörrar med vissa undantag. Det finns specialgångjärn som lyfter ut dörren ytterligare och som kan kompensera ett tjockt dörrblad. Ljushetskontrast Ljushetskontrast innebär alltid att denna ska vara minst 0,40 i NCS (Natural Color System). Höjdangivelser Höjdangivelser över golv innebär över det färdiga golvet. 4

6 Allmän teknisk standard 1 Ytskikt 1.1 Krav: Ytskikt på golv och väggar skall fortsätta bakom och under inredning som ej är inbyggd t.ex. fristående skåp, köksinredning och klädkammarinredning. Fristående förvaringsskåp placeras så att de lätt kan tas bort. (Anpassningar underlättas på detta sätt.) Om golvmatta finns i kök böjs denna upp en bit på det bottenlösa diskbänkskåpet på samma sätt som i diskmaskinsutrymmet. 1.2 Krav: Hygienutrymmen förses med halksäkert golv (friktionstal minst klass 5 enligt SS T1.) Säkerhet på ytor beskrivs i BBR 8:22. Golvytor ska t.ex. ha samma friktion inom ett utrymme. 1.3 Krav: Oskyddade glasytor på dörrar och väggar i gemensamma utrymmen som kan uppfattas som utgångar ska varningsmarkeras. Varningsmarkeringen skall vara i intervallet 0,90 1,50 m över golv/mark, antingen i intervallgränserna eller i hela intervallet (för att synskadade ska kunna upptäcka glaset. Många har blicken riktad nedåt.) Vit markering brukar synas bäst, men om bakgrunden är ljus kan mörk markering behövas. Varningsmarkering kan ibland istället åstadkommas med t.ex. räcken, lister och spröjsar. 1.4 Lokaler med hårda ytskikt, t.ex. kakel och klinkerbelagda, ska förses med ljuddämpande åtgärder om inredningen inte är tillräckligt ljuddämpande. Möbler som flyttas på hårda golv ska väljas eller anpassas så att ljudmiljön blir god. 1.5 Krav: Blanka material undvikes om andra kan ersätta dessa (för att undvika bländande ljusreflexer, vilka är ansträngande för många personer med synnedsättningar och en del personer med epilepsi). Exempel: Blankt kakel kan i stor omfattning ersättas av matt. Vissa delar av glasytor kan frostas. Blanka rostfria ytor kan ersättas av mattborstade. Ofta kan andra material användas istället för de blanka. Se även Material och konstruktion 2 Nivåskillnader 2.1 Krav: Golv i dusch- och badrum skall läggas med jämnt fall till golvbrunn och med maximal lutning 1:50 (obs väggsockelutrymme får olika golvnivåer). Stegvisa nivåskillnader får ej förekomma. (Lutningen 1:50 är hanterbar för rullstolsbrukare. En del använder lutningen 1:50 runt golvbrunnen och utanför 1:100.) Golvbrunnen bör placeras så långt från dörr som möjligt med bibehållande av funktioner i övrigt. Placering av golvbrunn vid eventuell badkarskant, centrum 0,7 m från vägg och centrum 0,7 0,8 m från den andra väggen möjliggör borttagande av badkar och ändring till duschplats. 2.2 Krav: Golvvärme och parkett skall planeras och utföras så att inga nivåskillnader och trösklar uppstår. 2.3 Krav: Balkonggolv får luta högst 1:50 utåt från fasad. 2.4 Rekommendation: Nivåskillnader mellan ytskikt bör inte förekomma. (Små nivåskillnader innebär svårigheter att föra fram rullstolar och inte minst rollatorer.) 2.5 Krav: Oskyddade fallkanter får inte förekomma. 5

7 3 Dörrar, trösklar och beslag 3.1 Krav: Innerdörrar skall monteras utan trösklar. Badrumsöppning får förses med luftfylld gummitröskel eller fasad låg trätröskel. (Bäst är mjuk gummitröskel för rollatorer och rullstolar. Det är också enkelt att förnya dessa vid behov.) 3.2 Krav: Trösklar används bara vid lägenhetsdörrar. Tröskelhöjd får ej överstiga 20 mm från utsidan sett från insidan 0 mm. Tröskeln fasas. Innergolv får således ej vara högre än 20 mm över yttergolv. Ytterdörrar (t.ex. entré, gemensamhetslokal, avfallsutrymme, tvättstuga och förråd ska inte ha trösklar. (Trösklar är svåra eller omöjliga att hantera för personer med rörelsenedsättningar, yrsel och synnedsättningar. Olyckor drabbar även personer som inte har funktionshinder.) 3.3 Krav: Andra brandsektionerande dörrar än lägenhetsdörrar ska vara utan tröskel och försedda med släplist. 3.4 Krav: Nivåskillnaden ska vara högst 20 mm mellan innergolv och balkonggolv och ha 0 mm skillnad mellan tröskel och innergolv. I den mån balkonggolvet inte uppfyller detta, ska trallgolv finnas. Trallen skall vara stadig, ha minsta möjliga springor och vara uppdelad i sektioner så att den lätt kan tas bort vid rengöring. Balkong- och altanräcken placeras på höjden 1,10 m ovanför innergolvet. 3.5 Krav: K9-dörrar ska kunna bytas ut till K10-dörrar, vilket måste förberedas planmässigt och elinstallationstekniskt, se kap. 5. (Detta underlättar senare anpassningar.) 3.6 Krav: I brandutrymningsväg ska den fria bredden vara minst 900 mm. Dörrtyp ska därför vara minst K11 eller K10 med specialgångjärn (se sid.3). 3.7 Rekommendation: Hygienrum ska ha K10-dörrar om de inte kan öppnas mer än 90 (draghandtag minskar den fria passagebredden). Om avståndet mellan hygienrumsvägg och vägg utanför hygienrum är mindre än 1,50 m (minsta avstånd är 1,30 m) ska K10-dörr installeras (för att man ska kunna svänga med rullstol). Vid öppning högst 90 måste avståndet utanför från vägg till vägg vara 1,50 m trots att K10-dörr används. 3.8 Rekommendation: Välj K10-dörrar till hygienrum även om de kan öppnas mer än Krav: Dörr till hygienrum ska kunna förses med helst diagonalt draghandtag (ca 60 cm långt eller längre) vid behov. Nedre delen sätts 0,70 m över golv och övre delen vid trycket ca 0,90 m. Horisontellt draghandtag sätts med centrum 0,80 m över golv Krav: Innerdörrar i handikapptoaletter, gemensamhetslokal och tvättstuga förses med diagonalt draghandtag (ca 0,60 m) på dörrbladens anslagssida enligt Krav: Pardörrar kan finnas mellan rum där behovet av att kunna stänga dörren är stort, t.ex. till sovrum, förråd och hygienrum om den ena dörren har 80 cm fri bredd vid dörruppställning 90 m. (Pardörrar är svåra eller omöjliga att hantera för personer med rörelsehinder om båda dörrarna måste öppnas och stängas.) 3.12 Krav: Skjutdörrar kan accepteras i trånga utrymmen men manöveryta för rullstol måste finnas så att man kan stänga och öppna dörren. Handtag får inte vara infällt och dörren kan därför inte skjutas in helt i karmen, vilket måste beaktas med tanke på det fria passagemåttet (se Bygg i kapp handikapp sid. 93). 6

8 3.13 Krav: Enhandsgrepp skall räcka för manövrering av dörrar. Man skall ej behöva vrida låsvred eller nyckel och trycka ner dörrtrycke samtidigt. (Detta är svårt för många med nedsatt rörlighet i händer och för personer med gånghjälpmedel.) 3.14 Krav: Skåpdörrar ska kunna förses med bygelhandtag och kunna öppnas minst 90. Hyllor/korgar skall lätt kunna tas ut Krav: Handtag på skåp och lådor, dörrtrycken, fönsterhandtag, blandare och andra handbeslag ska i så stor utsträckning som möjligt vara i material som är bra ur allergi- och överkänslighetssynpunkt t.ex. av trä, brännlackerade/emaljerade material, mässing, (ev. lackad) eller rostfritt stål Krav: Gångjärn ska tillåta en öppning av minst 135 där sådan öppning är möjlig med avseende på intilliggande skåp och väggar (för att inte personer med synnedsättningar ska skada sig på öppna skåpdörrar.) 3.17 Krav: Fönsterbeslag placeras helst i intervallet 0,80 1,00 m. Beslag på fönster med lågt bottenstycke ska ha låg placering och på högre placerade fönster högst 1,20 m över golv. Barnsäkerhetsspärr ska kunna tas bort. Fönsterbröstningen ska vara högst 0,80 m över golv (för att bl.a. medge utsikt i sittande ställning) Krav: Ventilationsdon skall kunna manövreras i sittande ställning (höjd mellan 0,55 och 1,10 m från golv) Krav: Ytterdörrar, även dörrar till avfallsutrymme, och hissdörrar förses med manöverdon till automatiska dörröppnare om de inte öppnas med hjälp av sensor. Dörr till barnvagnsrum/utrymme för rullstol förses med automatisk dörröppnare i enlighet med förslag 17.12ψ. Vid manöverdonet får ytan luta högst 1:50 och plats ska finnas enligt HIN Krav: Hissdörrens fria passagemått skall vara 900 mm eller större i enlighet med SS-EN (Det är svårt att manövrera rullstol och rollator i hiss.) 3.21 Rekommendation: Skjutdörr eller teleskopdörr är att föredra framför slagdörr Krav: Slagdörr till hiss förses med sensor som täcker uppslagningsytan så att personer inte slås omkull av dörren Krav: Alla dörrar med dörrstängare och andra tunga dörrar förbereds och planeras för att vid behov senare möjliggöra installering av automatiska dörröppnare (lägenhetsdörrar undantagna). Detta innebär också att platsen för manöverdonet inplaneras liksom tillräcklig plats för rullstol och rollator vid manöverdonet (se t.ex. HIN 1) 7

9 4 Material och konstruktion 4.1 Krav: Allmänt: Noggrannhet krävs vid byggandet och materialhanteringen. Konstruktioner och byggmetoder ska väljas så att fukt i byggnaden minimeras. Material ska t.ex. vara uttorkade innan de används. (Detta är av betydelse för såväl byggnad som människor men speciellt viktigt för allergiska personer. Fukt kan vara svårt att åtgärda i efterhand, leder till mer emissioner och ökar mögelbenägenheten.). Förslag: Fuktskyddsbeskrivning och fuktskyddsdokumentation utförs enligt Stockholms exploateringsavtal ( Mindre nybyggnad och Större nybyggnad ). 4.2 Krav: Ljudklass B För hörselskadade är placeringen av byggnaderna viktig med tanke på ljudkällor utifrån som trafik och verksamheter. Inomhus är det framförallt ofta förekommande ljud samt plötsliga och samtidigt skarpa ljud som är orsakar besvär (svårt att höra vid bakgrundsljud och smärta vid starka ljud). Ofta förekommande ljud är musik från grannar, hissljud, vattenledningsljud och ventilationsljud och för en del boende: maskinljud från tvättstuga. Ljud från trapphus kan vara höga. De flesta boende upplever bakgrundsljud och ljud från trapphus och grannar som störande. Trapphus och entrédörrar ska av dessa skäl utföras så att störande ljud minimeras. Ljudmätningsprotokoll med utlåtande ska inlämnas vid slutanmälan. 4.3 Förslag: Specifikationer för ventilation enligt Stockholms exploateringsavtal. 4.4 Krav: Ytor i gemensamma utrymmen och ska vara släta (ej dammsamlande). Textil, väv, jute eller grästapeter ska inte användas om de har struktur slät väv som målas är dock ej dammsamlande. Denna typ av väggmaterial ska inte ingå i bassortimentet som de boende kan välja ur (gäller ej tillval). Relieftapeter ska inte användas i badrum (för att minska mögelrisken). 4.5 Krav: Material- och produktval ska bygga på Byggvarudeklarationer och Miljövarudeklarationer där sådana finns, i andra hand Säkerhetsdatablad och Varuinformationsblad. Rutiner ska upprättas för val och dokumentation av material- och produkter, vilket ska kunna verifieras. 4.6 Krav och rekommendationer: Material ska helst inte innehålla formaldehyd. Formaldehyd är det ämne som klart visat sig vara allergiframkallande och bör minimeras genom att i möjligaste mån undvika det och om detta inte är möjligt, låta byggnaden vädras när emissionen är som värst. Syrahärdande lacker får inte användas. Icocyanater och tolouen får finnas i ämnen som härdar snabbt men inte annars. Emissioner från organiska lösningsmedel ska inte förekomma i färg, lim, spackel, fogmassa samt fogskum om de inte härdar snabbt. För alla dessa ämnen gäller att härdning och utluftning ska ske innan inflyttning. Målning och lackning görs på fabrik i så stor omfattning som möjligt. Lister används istället för fogskum i så stor omfattning som möjligt. 4.7 Krav: Lågemitterande produkter och konstruktioner ska väljas. Materialtillverkarens redovisning av uppmätta emissioner ska användas vid materialval. Rekommendationer för ytskikt: 4.8 golv: Träfiberskivor som helst inte innehåller formaldehyd men annars har låg halt formaldehyd, golvgips, sten, klinker, trä och parkett (lackat ej oljat), högtryckslaminat och lågemitterande linoleum- och plastmattor. PVCplastmattor skall inte användas. 4.9 väggar: Träpanel som ytbehandlats med lågemitterande lack (ej öppna fogar), tapet på gipsskivor, slät väv som målas, (endast i begränsad omfattning), träfiberskivor utan eller med låg halt formaldehyd, cementbaserade skivor, ytbehandlat tegel, klinker, kakel och högtryckslaminat. 8

10 4.10 tak: Träpanel som ytbehandlats med lågemitterande lack eller målade gips- eller cementbaserade skivor, se även väggar.! Se även Dörrar, trösklar och beslag! 5 Elmiljö och elinstallationer 5.1 Krav: Planering av elmiljö enligt 5.2 och 5.3 måste påbörjas på ett tidigt stadium och av kunnig konsult/entreprenör. 5.2 Krav: 5-ledare med övervakning. (Uppkomst av magnetiska fält minskar på så sätt.) 5.3 Krav: Skärmade ledningar (åtminstone i ett sovrum) och eventuellt dosor väljs beroende på valt installationsmateriel. En grundläggande strävan för installationerna bör vara att hålla isär skärm och skyddsjord i hela anläggningen. Enda gemensamma punkt ska vara i centralen. Att varje anslutningspunkt utförs på samma sätt medför också att risken för felaktiga installationer minskar. (Detta tar bort en mycket stor del av de elektriska fälten.) 5.4 Krav: Vid innerdörrar skall strömställare och eluttag placeras så att 0,10 m bredare dörr kan installeras utan att elinstallationer behöver flyttas. Vid förberedelse av andra anpassningar än dörrbreddningar skall elinstallationer om möjligt även tillgodose anpassningarnas krav t.ex. automatik för dörröppnare och laddning för rullstolar (se Utrymme för rullstolar, kap. 17.). 5.5 Krav: Strömställarna skall vara stora och av vipptyp och placeras med överkant högst 0,90 m över golv och intill dörrfoder på låssidan, dock ska plats för 0,10 m större dörr vara möjlig. 5.6 Krav: Minst två vägguttag per rum skall placeras minst 0,60 0,80 m, helst 1,0-1,2 m över golv på olika ställen varav ett vid dörren. (Dessa skall användas vid bl.a. dammsugning och laddning av batterier. Låga placeringar medför svårigheter för äldre och andra med rörelsehinder.) Dessa vägguttag placeras så att de blir åtkomliga för personer med rollator och i rullstol. 5.7 Rekommendation: Att så många vägguttag som möjligt får placering enligt 5.6. (Vid t.ex. fönsters nedre hörn i nivå strax under fönsterbänk kan tex. fyra vägguttag döljas bakom gardiner.) 5.8 Krav: Eluttag vid kökets bänkskiva placeras 1,10 m över golv. (För att de ska kunna nås från rullstol och för att inte hindra höjning och sänkning av skåp.) 5.9 Krav: Elcentral placeras med underkant 0,80 m över golv och förses med automatsäkringar och vippkontakter. Den bör vara infälld eller placerad i klädkammare eller likvärdigt utrymme. Den bör ha låsbar dörr. (Vippkontakterna ska kunna nås i sittande ställning.)! Se också Hygienrum och Belysning i Tillgänglighetsprogram för publik miljö och arbetsplats i Kungälvs kommun. 9

11 6 VVS och radiatorer 6.1 Krav: Blandare skall vara ettgreppsblandare och helst försedda med vinge. (Många har svårt för att klara nypgrepp.) 6.2 Krav: Skåp under diskho ska ha en bredd av 0,80 m. Avlopp med vattenlås från diskbänk och tvättställ skall placeras intill vägg. (Diskbänk och tvättställ ska kunna användas av person i rullstol.) 6.3 Krav: Radiatorer ska vara av slät typ som inte samlar damm och vara lätta att komma åt på baksidan (vippbara). Radiatorer skall vara av smal typ (för att inte hindra åtkomst till fönsterbeslag).! Se också hygienrum. 10

12 Rumsbunden standard 7 Allmänt 7.1 Krav: Schakt får ej försämra funktionen i t.ex. kök, hall, bad eller sovrum, d.v.s. inte inkräkta på erforderliga fria ytor. 7.2 Krav: Bredd i korridor i bostaden ska vara minst 1,30 m (se även 3.7). 8 Kök 8.1 Rekommendation: Köket utformas som vinkelkök, rakt kök, parallellkök eller U-kök. Vinkelkök är bäst ur rörelsehindersynvinkel. (Dessa kökstyper leder till korta förflyttningssträckor mellan respektive enheter och mellan dessa och matbord.) 8.2 Krav: Diskbänk, arbetsyta och spishäll skall utgöra en sammanhängande enhet. Arbetsytan placeras mellan diskbänk och spishäll (för att korta förflyttningssträckorna och för att minska antalet lyft av heta och tunga kärl över öppna ytor). Kylskåp ska ha avställningsyta intill handtagssidan. 8.3 Krav: Om fristående köksdel (köksö) önskas så ska den utgöras av arbetsbänk, som är minst 0,80 m bred, eventuellt omgiven av högskåp (kyl eller frys kan inräknas) och överskåp. Matbordsdel ska vara nära övriga delar av kök. 8.4 Rekommendation: Undvik fristående delar i den mån de leder till stort antal lyft över öppna golvytor. I bostäder för en och två personer kan fristående del accepteras om en arbetsyta som är minst 0,80 m finns vid den fristående delen och denna ligger nära övrig köksinredning. Ett U-format kök kan planeras så sätt att någon öppen bänkdel vetter mot matbordsdelen. (Dessa lösningar kan ge ett luftigare intryck och har den fördelen att lyften över öppna golvytor begränsas.) 8.5 Krav enligt BBR 3:21: I bostaden skall finnas rum eller avskiljbar del av rum med inredning och utrustning för matlagning och förvaring av livsmedel (kök). För enpersons- och studentlägenheter, se BBR 3: Krav för bostäder som har minst tre rum och kök: Vid öppen planlösning skall kök kunna avskiljas med breda pardörrar (alt. en bred dörr och en smalare), skjutdörrar, vikvägg eller dylikt mot rum. Vikväggar ska kunna hanteras sittande i rullstol. Välj lösningar med förhållandevis goda ljudisolerande egenskaper (för att minska ljudstörningarna). Se även Dörrar, trösklar och beslag. 8.7 Krav: Avstånd mellan matbord och köksinredning ska kunna vara minst 1,40 m (för att två personer ska få plats varav den ena har rullstol eller rollator). 8.8 Krav: Avståndet mellan motstående köksinredningar (i t.ex. parallellkök och U-kök) ska vara minst 1,50 m. (1,50 m ger manöverutrymme för rullstol och plats för möte. Handikappanpassning med elektriskt reglerbara enheter kräver ca 0,10 m extra utrymme, vilket leder till att avståndet mellan inredningarna krymper till ca 1,30 m. ) ( Svensk standard anger 1,20 m mellan köksinredningar!) 8.9 Krav: Avstånd mellan matbord och vägg ska vara minst 0,80 m på en sida och minst 1,20 m på den andra sidan beroende på var rullstol placeras vid bord (enligt SS ) Krav: Dörr eller diskbänkslucka får inte vara placerade så att öppnad diskbänkslucka hindrar framkomst genom dörröppning. 11

13 8.11 Krav: Skåp i hörn förses med 200 mm passbit. (Detta underlättar för personer i rullstol att nå.) Skåp med utdragbar vagn eller utdragbara hyllor kan förses med normal passbit, dock ej högskåp för inbyggnad av ugn (se 8.12) Krav: Högskåp eller plats för högskåp ska finnas för inbyggnad av ugn om inte sådan finns från början. Detta skåp kräver 200 mm passbit vid hörn (för att få armbågsrum vid ugn) Rekommendation: Inredningen förses från början med hällspis och inbyggnadsugn med sidohängd lucka och möjlighet till varierbar höjdplacering. Inbyggnadsugn måste ha avställningsyta intill öppningssidan och utdragsskiva under ugn som tål 200. Ugnen placeras med underkant minst 0,70 m över golv Krav: En golvskåpsdel mellan spis och diskbänk skall vara 0,80 m lång och kunna tas bort (så att arbetsytan kan göras användbar för person i rullstol) Rekommendation: Utöver bänkyta enligt SS bör plats för mikrovågsugn finnas (om inte mikrovågsfunktionen ingår i den ordinära ugnen). (Mikrovågsugn behövs i synnerhet för personer som inte kan göra inköp så ofta.) 8.16 Krav: Kyl och frys ska kunna placeras var för sig och plats måste reserveras för en enhet om kyl och frys finns i samma skåp. (Underlättar för personer i rullstol att nå i både kyl och frys. Att ha frys är viktigt för personer som inte kan göra inköp så ofta eller har behov av att köpa färdiglagad mat.) 8.17 Rekommendation: Avställningsyta bör finnas vid frysens öppningssida eller vid kylskåpets om detta står intill Krav: Vägg i kök ska medge att Köksskåpen ska kunna sättas upp på skenor för att lätt kunna sänkas eller höjas vid behov (en enklare form av anpassning. Marbodal har t.ex. en typ av skenor.) 8.19 Krav: Köksskåp ska gå ända upp till tak. Vid ev. anpassning genom sänkning av skåp ska en bredare taklist kunna sättas upp för att täcka hålrummet (för att minimera svåråtkomliga dammytor) Diskbänkskåp utförs med löstagbar botten och sockel. (skåpet blir lättstädat, det blir lätt att överblicka installationer och innebär en viss anpassning från början) Rekommendation vid gott om utrymme och vid seniorboende: Om plats ges, rekommenderas att diskmaskinen placeras så att den kan höjas. 12

14 9 Hygienrum (på det tillgängliga planet ) 9.1 Krav: Om hygienrummet kräver planändringar för att bli tillgängligt, ska den tillgängligare planen redovisas i bygghandlingar för att utgöra underlag för arbete med förstärkning, rördragning och el inför en eventuell senare anpassning. Förberedande arbete ska göras så att senare anpassning inte kräver omfattande åtgärder. 9.2 Om gemensam tvättstuga inte finns, ska hygienutrymmet dimensioneras för att både tvätt- och hygieninredning ska kunna bli tillgänglig och användbar. Ett separat tvättutrymme ska också kunna bli tillgängligt och användbart. 9.3 Krav: Vattenledningar, avloppsledningar och brunnar förberedes installationsmässigt för det tillgängligare hygienrummet. 9.4 Krav: Om inte elinstallationer kan ändras på ett enkelt sätt vid ändring till tillgängligare hygienrum, förbereds elinstallationer för detta. 9.5 Krav: Ett hygienrum per bostad skall utformas så det är fritt 0,90 m (eller t.ex. dusch) vid den ena sidan av toalettstolen och så att man kan frigöra 0,90 m på den andra sidan av toalettstolen eller 1.30 på den ena sidan. Badkar ska kunna tas bort på ett enkelt sätt för att möjliggöra duschplats som har samma golvnivå som övriga golvet om tillgänglig dusch inte finns åtkomlig på annan plats. (För att besökare i rullstol generellt sett ska kunna använda ett hygienrum krävs att det är fritt 0,90 m på båda sidor av toalettstolen. För bostäder görs en inskränkning så att fri yta endast krävs på en sida. Alla besökare kan således inte använda toaletten. En anpassning kan göras vid behov för boende eller ofta besökande person.) 9.6 Rekommendation: Det ska finnas plats för en vändcirkel med diametern 1,50 m framför dörr, helst mellan dörr och toalettstol. (BBR kräver minst 1,30 m för användbarhet. Många rullstolar och rollatorer kräver en vändplats som har diametern 1,50 m. Besökare som använder utomhusrullstol ska också kunna gå på toaletten.) 9.7 Krav: Det ska finnas plats för att flytta ut handfatet 0,20 m från vägg och 0,20 m från hörn (för att handfatet ska kunna användas av person i rullstol). 9.8 Krav: Toalettstolen ska vara av golvtyp och inte vägghängd så länge vägghängda stolar inte kan ändras i höjd. (Detta medger förhöjningar av toalettstol med anständig kvalitet och är bättre för personer i rullstol av andra skäl; de är stadigare, ger ryggstöd och har djupare vattenskål. Anpassning kan för kortvuxna ske med låg golvstol om förhöjningshjälpmedel inte kan användas det ska finnas en sådan som inte är för barn). Vattencisternen skall finnas i hygienutrymmet för att ge tillräcklig plats åt hjälpare vid toalettstol. 9.9 Krav: Handdusch med dödmansgrepp (ska kunna manövreras med en hand med nedsatt kraft) ska kunna monteras nära toalettstolen. Rörkoppling till handdusch monteras på tvättställs- eller duscharmatur eller på annan tillgänglig armatur som är placerad i närheten av ett avlopp. De boende köper själva slang och munstycke Krav: Förstärkning ska göras i vägg bakom toalettstol i hela intervallet 0,50 1,00 m över golv för montering av armstöd vid behov Krav: Väggen ska förstärkas så att duscharmaturen vid behov kan monteras 0,70 m från hörn och 0,90 m över golv. Vid denna plats och på befintlig plats ska det gå att sätta en lång duschstång som både kortvuxna och långa personer kan använda (0,50 2,00 m) Krav: Väggar kring badkar och dusch förstärkes i hela intervallet 0,40 1,50 m över golv så att stödhandtag kan sättas upp vid behov. 13

15 9.13 Krav: Vägg vid dusch förstärkes i hela intervallet 0,30 m 0,60 m över golv så att fällbar duschsits kan monteras vid behov Krav: Vägg vid tvättställ förstärkes så att tvättstället kan sänkas och höjas vid behov i hela intervallet 0,70 1,10 m över golv. (För mycket korta eller långa personer sker anpassningen istället med höj- och sänkbart tvättställ.) Toalett i gemensamhetslokal och i samband med tvättstuga 9.15 Krav: Toalett i gemensamhetslokal och i samband med tvättstuga inreds som publika toaletter för funktionshindrade personer (minst 2,2 m x 2,2 m), se Tillgänglighetsprogram för publik miljö och arbetsplats i Kungälvs kommun. 10 Tvätt Allmänt: Funktionsmått bygger på att användaren kan nå i hela intervallet 0,70 m 1,10 m över golv Krav: Om bostad saknar tillgång till tillgänglig och användbar tvättstuga: Tvättmaskin och torktumlare: Kombimaskin kan användas men inte tvättpelare. Framför maskinen behövs 0,40 m vid sidan av maskinen (luckans gångjärnssida) och 0,60 m på den andra sidan av maskinen. (Luckan på maskinen ska kunna fällas upp 180 och rullstol ska kunna manövreras vid maskinen..) Ett fritt utrymme behövs framför maskinen som är minst 1,20 m djupt. Facket för tvättmedel ska sitta högst 1,00 m över golv, helst lägre (man häller i ovanifrån). Reglagen ska sitta framtill och högst 1,10 m över golv. Tvättutrustning i tvättstuga 10.2 Krav: Tvättmaskiner och torktumlare ska vara frontmatade och stå på hög sockel med ben (så att en del som sitter i rullstol har plats för fötter under maskinen). Om maskiner är placerade mittemot varandra ska det fria utrymmet mellan maskinerna vara minst 1,50 m. I övrigt, se Torkskåp förses med utdragbar inredning Manöverutrymme dimensioneras efter utomhusrullstol. (Många använder alltid utomhusrullstol eller byter till sådan när man ska gå ut.) Man måste kunna vända med rullstol på någon plats i tvättstugan, vilket kräver en yta på minst 2,0 m x 2,0 m eller T-format utrymme enligt sid. 43 i BYGG-IKAPP Krav: Tavla för bokning av tvättider ska placeras i intervallet mellan 0,70 m 1,10 m över golv och så att plats finns för rullstol framför tavla Krav: Huvudströmbrytaren och vattenkranar placeras så att de kan nås från rullstol, d.v.s. med fritt utrymme framför och på höjden 0,80 m 1,10 m. 14

16 11 Klädkammare och förråd 11.1 Krav: Klädkammare skall ha en minsta fri bredd av 1,20 m. Dörren skall vara av minst typ K9. Fri bredd är rummets bredd minus inredningens bredd. Klädstångsdjup räknas som 0,50 m Krav: Plats skall finnas i bostaden för att placera fristående förvaringsskåp som ersätter det förvaringsutrymme som försvinner om inredningen i klädkammaren måste tas bort på ena sidan föra att uppfylla kravet på fri bredd. Fristående förvaringsskåp ska kunna placeras så att övriga utrymmeskrav enligt detta program uppfylls Rekommendation: Klädstänger och hyllor monteras på skenor som medger förflyttning i höjdled Rekommendation: Förråd enligt BBR 3:23 samlas på ett ställe nära bostaden Högskåp som inte har utdragbar inredning placeras minst 0,20 m från hörn. 12 Bostadsrum 12.1 Krav: Avstånd mellan karm och hinder (t.ex. vägg och skåp) skall vara minst 0,25 m, helst mer, vid tryckesidan då dörren betraktas som utåtgående. Då dörren betraktas som inåtgående krävs ytan 1,50 m x 1,50 m från gångjärnskarmen sett på andra sidan väggen (där inget dörrblad finns) Krav: Ett sovrum på tillgängligt plan skall medge utställd sängplacering, så att man kan nå sängen med rullstol från minst en sida. Vid en sida av sängen krävs 1,30 m och vid andra sidan av sängen 0,80 m det senare är ett arbetsmiljökrav. (För bekväm städning under säng behövs egentligen 1,2 m på varje sida av sängen!) 12.3 Krav: I sovrum till två vuxna på tillgängligt plan ska en säng kunna ställas ut enligt Krav: Avståndet mellan sängens fotgavel och vägg skall vara minst 0,90 m för att större rullstolar ska kunna komma förbi. En vändplats ska finnas på minst 1.5x1.5 m när säng är på plats Krav: Man skall kunna köra fram till fönster sittande i rullstol Rekommendation: Vardagsrum bör vara minst 20 m 2. Bredden bör vara minst 3,80 m med hänsyn till bättre rörlighet. I bostad om 1 rum och kök bör rummet vara minst 22 m Krav: Hallen bör vara 2,10 m bred för att rymma kapphylla och plats för att stänga lägenhetsdörr. Breddmåttet ökar möjligheten att ställa ifrån sig rollator eller rullstol i hallutrymme Krav: Hall i småhus ska kunna ha plats för en smutsig rullstol som är 0,70 m x 1,4 m utan att övriga funktioner i hallen försämras (1,50 m x 1,50 m fri yta behövs t.ex. vid dörren) Krav: Väggen bakom kapphyllan skall utföras så att kapphyllan vid behov lätt kan ändras i höjdled till nivå i intervallet mellan 0,90 1,40 m. 15

17 13 Balkonger / uteplatser 13.1 Krav: Bostäder förses med balkong och/eller uteplats. (Att vistas ute är viktigt för alla. För personer med funktionshinder ökar en balkong eller uteplats möjligheterna till att andas uteluft. Balkonger och uteplatser har också viktiga sociala och psykologiska fördelar som att kunna umgås ute, känna att man kan öppna en dörr ut och att kunna betrakta omvärlden.) 13.2 Krav: Balkong/uteplats bör vara minst 2,10 m x 3,00 m (fria inre mått) om dörröppningen är i hörnet av balkongen (0,10 m från hörn). Om utrymme finns på andra sidan dörren kan den ytan inte inräknas i den tillgängliga ytan. (Ger möjlighet till manövrering med rullstol och plats för ett litet bord och stol.) 13.3 Krav: Del av räcke bör vara genomsiktligt (så att sittande personer har möjlighet att välja om vill se ut eller ej). Se även Dörrar, trösklar och beslag Trappor Trappor utanför bostaden inom- och utomhus 14.1 Krav: Trappstegshöjden ska vara lika i hela trappan inklusive nedersta trappsteget (för att minska risken för fall i trappor) Krav: Ledstänger ska finnas på trappans båda sidor. (Många personer kan bara stödja sig på en arm eller hand). Ledstängerna ska löpa oavbrutet där det är möjligt (även förbi fönster). (Personer med nedsatt syn har lätt för att tappa orienteringen i trappor, vilket i just trappor är riskfyllt.) Ledstängerna ska gå förbi översta och nedersta stegframkanten med 0,30 m, vilket ska beaktas redan i planlösningsskedet. (Personer som behöver balansstöd i trappor är i behov av detta även i början och slutet av trappan. Armen sätts ju framför kroppen.) Ledstängerna ska vara ergonomiskt greppvänliga, man ska kunna greppa säkert om dem och de ska kontrastera i ljushet mot omgivningen. Det ska vara möjligt att hålla i ledstången förbi infästningarna. Ändavslutningarna (efter 0,30 m) dras in mot vägg eller böjs av nedåt (för att inte kläder ska fastna). Ledstänger sätts med centrum 0,90 m över stegframkant. Ledstänger utomhus ska vara greppvänliga även underifrån. Tvärsnittsytan kan vara rund (bäst), mjukt sex-kantig, mycket mjukt rundad rektangulär eller oval. Tvärsnittsdiametern bör vara ca 4,5 cm. Om bredare sidor finns ska dessa vara uppåt och nedåt. (Personer som använder två händer för att hålla i ledstången håller en hand underifrån. Inomhus finns oftast fungerande hissar som alternativ.) 14.3 Rekommendation: Ledstänger görs greppvänliga underifrån även inomhus. (Hissar fungerar inte alltid.) Krav: En lägre ledstång sättes 0,20 m under den andra på ställen där fara för högt fall utanför trappan inte finns (med tanke på barnsäkerhet). Ett skydd/räcke som är 1,70 m (0,90 + 0,80 m) över trappstegets framkant utanför ledstången tolkas som klättringssäkert utifrån BBR 8: Krav: Dörr placerad rakt mot trappa eller ramp undvikes men om det inte går ska trapplanets djup vara minst 2,30 m. Avstånd till nedåtgående trappa/ramp från dörr placerad i trappans sidoförlängning ska vara minst 0,95 m (mellan karm och trappa/ramp). (Utanför dörr krävs en vändplats med kvadratsidan minst 1,50 m Se även brandutrymning Rekommendation: Trappstegen ska göras utan trappnosar. (En del personer har stora svårigheter med att lyfta foten förbi en trappstegsnos.) 16

18 14.7 Rekommendation: Trappstegen ska helst ha täckande sättsteg. Sättstegen kan vara något transparenta men intrycket ska vara att de är täckande. (Transparens i trappor är negativt på grund av att många får yrsel av detta.) 14.8 Krav: I hus utan hiss och utomhus görs trapporna bekväma med sättstegshöjden högst 0,15 m. Utomhus ska trappstegets djup vara 0,30 m (jmfr. ALM 1) Rekommendation: Trappor bör ha trappstegsdjupet 0,30 m och sättstegshöjden högst 0,15 m Krav: Trappor ska vara väl belysta, speciellt början och slutet. Trappstegens framkanter ska framträda och inte skuggas. Belysningen får inte blända. (Synsvårigheter vid bländning drabbar många med synnedsättningar av olika slag, inte minst åldersrelaterade. Trappolyckor drabbar även dem som inte har funktionshinder.) Krav: Trappor ska kontrastmarkeras för att personer med synnedsättningar lättare och säkrare ska kunna använda trappan. Någon av följande kontrastmarkeringsmodeller används: A: På vilplanet markeras hela det översta plansteget eller helst mer (för att man i god tid ska bli förvarnad om den nedåtgående trappan). Nedersta plansteget markeras helt. Kontrastmarkeringen måste skilja sig från vilplan och trappa med minst 0,40 i NCS. (Kontrastmarkering av hela översta och nedersta plansteget föredras av personer som är gravt synskadade.) B: Varje plansteg kontrastmarkeras med ett 50 mm brett band, rundlar eller annat längs planstegets framkant. Kontrastmarkeringen måste skilja sig från vilplan och trappa med minst 0,40 i NCS. (Många personer med synnedsättningar uppskattar markering på varje trappsteg.) Krav: Fribärande trappor skall förses med skydd under trappan på ställen där den fria höjden är mindre än 2,1 m så att synskadade inte går på trappan. Skyddet ska ha ljushetskontrasten minst 0,40 i NCS mot omgivningen så att personer med synnedsättningar upptäcker skyddet. Principen för skyddet är att det ska kunna upptäckas med teknikkäpp och att det ska finnas ett skydd 0,90 m över golv/mark om man inte hinner upptäcka hindret med teknikkäpp i tid. Ett täckande skydd från golv/mark kan vara lägst mellan 0,4 m 0,5 m högt och börja 0,00 m 0,10 m över golv). Om skyddet är mindre täckande ska den nedre delen för teknikkäppavkänning finnas med centrum 0,20 m över golv/mark och ha ett skydd med centrum 0,90 m över golv/mark (t.ex. ett enkelt staket med två avbärare). Trappor i bostaden Krav: Trappstegsmått enligt Ledstänger enligt Vilplansmått enligt 14.3 (BBR kräver tillgänglighet på ett våningsplan endast). Trappstegsframkant enligt Sättsteg enligt Rekommendation:

19 15 Entré, angöring och biluppställning 15.1 Krav: Entré till flerbostadshus skall vara tillgänglig för personer i rullstol, med rollator, med andra rörelsehinder, med hörsel- och synnedsättningar samt med kognitiva begränsningar. Entrén ska inte åsamka personer med allergier ytterligare problem än dem som härrör från omgivningen i övrigt Krav: Framför entrén till flerbostadshus ska ett vilplan finnas, som är minst 2,00 m djupt, har hårdgjord yta, lutar högst 1:50 i längs- eller tvärled och sträcker sig minst 0,80 m vid sidan av dörren på öppningssidan. Är ankomstriktningen från sidan, skall vilplanet sträcka sig 1,50 m vid sidan av dörren på öppningssidan. (Personer i rullstol ska kunna stå stilla och använda manöverdon som portkodslås, porttelefon, ringklocka och dörröppnare utan att få dörren på sig. Se Enkelt avhjälpta hinder.) 15.3 Krav: Dörr skall tydligt framgå med ljushetskontrast mot omgivning med minst 0,40 i NCS. Detsamma gäller dörrhandtag och don av alla slag som ringklocka, kodlås, porttelefondelar, och manöverdon till automatisk dörröppnare. (Ljushetskontrast krävs för att personer med synnedsättningar lättare ska kunna upptäcka respektive enhet och för att minska risken att få dörren på sig.) 15.4 Rekommendation: Entrén markeras arkitektoniskt med utskjutande tak eller på annat sätt för att synskadade och andra lättare ska kunna se var entrén finns. (Ett tak som ger regnskydd är trivsamt för alla.) 15.5 Krav: Avståndet från dörrens underkant upp till glasruta skall vara minst 0,30 m för att klara fotstöd på rullstolar och normalt användande i övrigt (sparksockel). Glas på dörr skall vara av sådan storlek att det medger användbarhet för både handtag och dörrtrycke/lås bredvid varandra Krav: Manöverdon placeras minst 1,00 m från hörn eller annat hinder. Manöverdon till automatisk dörröppnare placeras med centrum 0,80 m över golv. Utvinklade paneler placeras med underkant 0,80 m över golv/mark. Vertikalt placerade manöverdon i entréer (manöverdon enligt ovan) placeras i intervallet 0,80 1,00 m över golv/mark (hellre lägre än högre om panelen är stor). Se även HIN Krav: Paneler som är utvinklade 45 används där det är möjligt. (Om inte utvinklad panel väljs, ska orsaken vara starkt motiverad. Utvinklade paneler gör det lättare för rullstolsburna, synskadade och oböjliga personer att använda panelen.) Porttelefon och portkodsdosa är exempel på sådana paneler Krav: Porttelefon skall utomhus förses med visuell kvittering (t ex grön/röd lysdiod) på att någon svarat, att det är dags att svara och att dörren är öppnad (så att personer med hörselskada som står utomhus kan nås av meddelande). Vid textkvittering ska texten vara tydlig. Mikrofonen placeras 1,10 1,20 m över marken. Knappdonet placeras enligt Rekommendation: Porttelefon av videotyp (underlättar för hörselskadade och talskadade och ökar säkerheten för alla) Krav: Porttelefonens/kodpanelens knappar kan vara stora eller små med stort avstånd emellan (så att man inte behöver använda fingrarna utan kan använda del av handen). 5:an förses med taktil punkt. Siffrorna skall ha minst ljushetskontrast 0,40 i NCS mot bakgrunden Krav: Entrémanöverdon placeras i anslutning till donet för den automatiska dörröppnaren. 18

20 15.12 Krav: Ljuskälla placeras så att manöverdonen lyses upp men så att användande personer inte skuggar dessa och så att man inte bländas. Skyltar ska vara belysta, t.ex. entrénummer Krav: Kodlås till flerbostadshus skall kunna kombineras med nyckel. (Personer med kognitiva funktionshinder har ofta svårt för att komma ihåg koder.) Rekommendation: Om möjligt väljs kortläsare till kodlås som medger att kortet visas upp framför portkodsdosan Krav och rekommendationer: Skyltning ska ske med stor tydlig text ovanför entrédörren och med mindre text på väggen bredvid dörrens handtagssida i intervallet 1,30 1,60 m över golv/mark. Vid skjutdörrar sätts skylten på den sida som man naturligt närmar sig dörrarna. Taktil skrift sätts på den lägre delen av skylten med underkant 1,3 1,4 m. Portnummer sätts även i relief. Skyltarna bör vara halvmatta och belysta. (Personer med synnedsättningar har svårt för att läsa på skyltar som blänker. Många behöver stå 10 cm ifrån skylten för att se texten. Taktil skrift kan inte kännas av på hög nivå och inte heller på låg om den inte är utvinklad. Alla gravt synskadade kan inte läsa punktskrift; text med ett litet antal tecken görs därför i relief.) Är informationen omfattande sätts den taktila punktskriften på en utvinklad skylt med underkant 0,80 m över mark/golv. Skyltar ska kontrastera i ljushet mot bakgrunden med minst 0,40 i NCS. För själva texten mot dess bakgrund rekommenderas ljushetskontrasten minst 0,6 i NCS. Bokstäver och siffror på skylt vid dörr: För taktila skyltar ska typsnittet Arial eller likvärdigt användas. Texten ska bestå av enbart versaler och vara utan seriffer. För informationstavlor och andra skyltar, som inte är taktila, rekommenderas att första ordet inleds med stor bokstav om det finns flera ord, annars kan versaler användas. Arial eller likvärdigt typsnitt utan seriffer är lämpliga. Textstorlek: 15 mm på skylt som man kan komma tätt intill, exempelvis dörrskylt mm på skyltar som man ska kunna se på några meters avstånd, men samtidigt kunna komma intill, exempelvis hänvisning till trapphus, hiss och toalett. För taktila skyltar gäller att skriften ska vara upphöjd minst 1 mm Krav: Om vindfång: Den fria ytan i ett vindfång med slagdörrar eller skjutdörrar måste vara minst 1,50 m x 2,40 m. Vindfång eller slussar utformas så att de kan passeras med rullstol utan att båda dörrarna behöver öppnas samtidigt. Manöverdonen för automatiska dörröppnare placeras i vindfånget så att de nås från rullstol från respektive ut- och inriktning och så att rullstolsanvändaren inte får dörr på sig, se t.ex. HIN 1.) Krav: Skrapgaller och dörrmattor skall vara nedsänkta. Dörrmattor ska vara hårda, täta och inte eftergivliga. De får inte ha stora hål. (Många har benägenhet att snubbla på små ojämnheter. Personer i rullstolar eller med rollatorer har svårt för att klara nivåskillnaden. Gångkäppar m.m. får inte fastna i mattorna. Mattor i borst är svåra att köra rullstol på.) Krav: Om postskåp finns i trapphusen skall 1) underkanten på skåpen vara 0,70 0,75 m och utrymmet under skåpen har knäfritt minst 0,80 m brett så att man kan köra in rullstolen under skåpen eller 2) några sitta med underkant 0,70 0,80 m över golv (för att en sittande person ska kunna öppna och ta ut post från sidan). Eventuell avställningsyta framför skåpen ska kunna skjutas in (för att man ska kunna komma närmare skåpen med rullstol.) 19

21 15.19 Postlådor för småhus i grupp ska vara höst 25 m från entrén om de finns samlade gruppvis. Möjlighet ska finnas att vid behov sätta upp en postlåda hos den boende Krav: Gångväg mellan angöringsplats och entré bör vara minst 1,8 m bred om större vändplats finns och 2,0 m om ingen vändplats finns, i enlighet med ALM 1. (BBR anger 1,3 m vilket inte gäller längre.) Gångvägen får luta högst 1:20 i längsled eller högst 1:50 i tvärled med erforderliga vilplan (se Ramp och Utemiljö ). (Gångvägar måste vara minst 1,80 m breda för att en person ska kunna möta en annan med ledsagare. Rullstolar med stor vänddiameter kräver en diameter mellan 2,0 m till 2,5 m.) Rekommendation: Gångväg mellan angöringsplats och entré bör luta högst 1:50 i längdriktningen Krav: Angöringsplats ska medge plats för ramp eller lift på passagerarsida och bakom bilen, manöveryta utanför ramp och plats för hjälpare; se mått på biluppställningsplats enligt Avstånd mellan entré och angöring ska vara högst 10 m Krav: Biluppställningsplats för rullstolsburna personer skall finnas högst 25 m från entré i flerbostadshus. (Enligt BBR räcker det med angöringsplats och att parkeringsplats ska kunna ordnas men detta fungerar inte i praktiken.) Parkeringsplatsen ska ha hårdgjord, halkfri och jämn yta. Lutningen får vara högst 1:50 i längseller tvärled. En besöksparkeringsplats ska vara 5,0 m bred eller mindre om en fast, halkfri och jämn yta finns intill och om den ytan tillsammans med p-ytan är 5,0 m bred (för att medge att rullstolen kan tas in med ramp eller lift från antingen den ena eller den andra sidan av fordonet, att rullstol kan manövreras utanför ramp och att hjälpare dessutom får plats) Krav: Gångväg till entré från angöringsplats utformas med avseende på synskadade personer enligt