Tre vaccinationer som bot mot allergi
|
|
- Karl-Erik Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tre vaccinationer som bot mot allergi kan det snart bli möjligt? Hans Grönlund, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna sammanfattning Den vanligaste behandlingen mot allergi dämpar besvären men kan inte förhindra progression av sjukdomen. Den enda metod med långtidsverkan som kan minska eller bota allergi är allergivaccination. Men mindre än 5 % av allergiker väljer att vaccinera sig, i huvudsak beroende på att behandlingen tar 3 år eller längre och innefattar ett stort antal injektioner, stycken. Dessutom finns en inte försumbar risk för allvarliga biverkningar. Det finns idag två dominerande tekniker för allergivaccination, dels traditionell subkutan injektion och på senare tid en behandling via munslemhinnan, vilken har visats ge måttlig reduktion av de allergiska besvären och biverkningarna är mestadels lokala reaktioner i mun och svalg. Lovande nya metoder bygger på stimulering av immunförsvaret direkt via lymfkörteln. Det är tidigare visat att mindre än 0.1 % av antigenet kommer till lymfkörteln vid subkutan injektion av lösligt antigen, medan allt som injiceras direkt i lymfkörteln blir tillgängligt att stimulera immunsvaret. Resultaten från de fyra kliniska studier med intralymfatisk vaccination som hittills är gjorda visar att tolerans mot allergenet uppnås snabbt, och den toleriserande effekten är långvarig. Men intralymfatisk vaccination är nytt som koncept och behöver utvecklas ytterligare för att nå sin fulla potential. kontaktadress: Hans Grönlund Institutionen för medicin, Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm hans.gronlund@ki.se En stor andel av befolkningen i den industrialiserade världen lider av allergiska besvär i form av snuva, astma, eksem eller magproblem (1). Allergi är en överkänslighet mot vissa komponenter som förekommer naturligt i vår omgivning och beror ofta på en överproduktion av antikroppar av IgE-klass (2), en antikroppsklass som också förknippas med försvar mot parasiter (3 5). Allergi kan vara socialt handikappande, exempelvis då pälsdjursallergiska barn inte kan leka hemma hos kamrater, en allergiker träffar en partner med djur eller då personer tvingas hålla sig inomhus under björkpollensäsongen (6, 7). Den vanligaste behandlingen utgörs av kortikosteroider och antihistaminer vilket dämpar de inflammatoriska och retande besvären men förhindrar progression av sjukdomen (8). Den enda metod med långtidsverkan som kan minska eller bota allergi är allergivaccination (9). Mindre än 5 % av allergiker väljer att vaccinera sig, i huvudsak beroende på att behandlingen tar 3 år eller längre och innefattar ett stort antal injektioner, stycken. En inte försumbar risk för allvarliga biverkningar gör att allergivaccination genom injektioner är i sammanhanget, ett problem och kräver närvaro av välutbildad sjukvårdspersonal (9). Det är visat att allergiska sjukdomar sänker livskvalitén och utgör en ekonomisk påfrestning för både individer och samhälle, med arbetsbortfall och stort lidande som följd (10). Vilka nya möjligheter finns som skulle kunna förbättra situationen för allergiker? Denna artikel summerar kort den befintliga behandlingsmodellen och ställer den mot lovande nya metoder och fyller på med lite allergimekanismer. Allergenspecifik immunterapi idag Vilka möjligheter finns för den som långsiktigt vill minska eller helt bota sina allergiska besvär? Den enda metoden som står till buds är den som aviserades för 100 år sedan av Leonard Noon och John Freeman (The Lancet, 1911). Metoden går i korthet ut på att vänja kroppen vid de utlösande allergenen, i deras fall gräspollen, genom upprepade injektioner. De undersökte tanken att gräspollenallergi gav symptom efter påverkan av pollentoxiner och att det därför borde vara möjligt vaccinera mot detta. Vi vet idag att den immunologiska bakgrunden är en annan, men sättet att minska allergenkänsligheten är i princip fortfarande densamma. De tidiga behandlingarna var riskfyllda eftersom allergenet injicerades i löslig form, vilket kunde sprida sig i kroppen och då ge upphov till svåra systemiska biverkningar. Under de år som passerat sedan starten av allergivaccination har många förbättringar införts, med patientsäkerhet i fokus. Sättet att behandla är väl beprövat och globalt accepterat och går ut på att utsätta immunsystemet för en försiktig uppdosering av ett vattenlösligt extrakt av allergenet i fråga, «vänja» eller «tolerisera» immunsystemet, följt av en underhållsdos under minst 3 år (9). Förfarandet kallas numera 14 allergi i prakxsis 1/2011
2 Studier med intralymfatisk vaccination, ILIT, visar goda resultat i form av snabbt uppnådd tolerans mot allergenet och långvarig effekt. Bland en grupp vuxna som fick intralymfatisk vaccination mot kattallergi rapporterades mindre biverkningar bland dem som fick aktiv substans än i placebogruppen. foto: colourbox.com allmänt för allergenspecifik «vaccination» men även andra benämningar som immunterapi och desensibilisering är vanliga. Vid allergivaccinering skiftar T-hjälparceller (Th) sin fenotyp från en Th2 till en Th1 och stimulerar även produktionen av allergenspecifika regulatoriska T-celler (11, 12). I serum ökar nivåerna av allergenspecifika IgG-antikroppar, speciellt av IgG4 subklass. Dessa har förmågan att blockera bindningen av IgE till allergen, men även förhindra att IgE hjälper till att stimulera antigenpresentation (13). Vilken av dessa immunologiska mekanismer som ligger bakom framgångsrik allergivaccination är inte helt klarlagt, men det är sannolikt att båda är involverade. Allergi är dosberoende, det vill säga att ju högre mängd allergen en känslig person blir utsatt för desto svårare blir symptomen (14), något som i värsta fall kan resultera i en livshotande allergisk chock. Det är visat i flera studier att dosen av allergen vid immunterapi är viktig, ju högre dos desto bättre effekt av behandlingen (15, 16). Därför blir behandlingen en balans mellan att ge en verkningsfull allergendos, men samtidigt inte framkalla oacceptabla biverkningar. Säkerheten vid immunterapi har högsta prioritet, samtidigt som det är viktigt för både patient och sjukvård att uppnå allergentolerans inom rimlig tid. En stor förändring av allergivaccination gjordes i början av 1930-talet då aluminiumsalter lades till behandlingen (17, 18). Aluminiumhydroxid binder i viss utsträckning allergenet till sin yta, vilket ger en depåeffekt och därmed en långsammare frisättning av allergenet, samtidigt som en viss immunstimulerande effekt nås. På detta sätt kunde behandlingen göras både säkrare och effektivare. Kemisk behandling av allergenextrakten minskar möjligheten för IgE att binda till allergenet vilket ger lägre allergenicitet av extraktet och därmed lägre biverkningar (19). Molekylärbiologisk och därmed exakt och förutbestämd förändring av allergen i önskvärd riktning kan skapa säkrare och effektivare allergen (20). Dessa lämnar sällan forskningsstadiet då till synes oöverstigliga myndighetskrav ställs på kostsam (GMP)produktion. Det finns idag två dominerande tekniker för allergivaccination, dels traditionell subkutan injektion (SIT) (21, 22) och på senare tid en behandling som syftar till att skapa allergentolerans via munslemhinnan (sublingual immunterapi, SLIT) (23). För båda metoderna gäller kravet på låga biverkningar och önskad hög toleriserande effekt. Vid SLIT sker behandlingen genom att lägga droppar eller tabletter med allergen som får smälta under tungan. SLIT har visats ge måttlig reduktion av de allergiska allergi i prakxsis 1/
3 besvären och biverkningarna är mestadels lokala reaktioner i mun och svalg (24, 25). Risken för svåra biverkningar bedöms dock som liten. Behandlingen är daglig och rekommenderas under 3 års tid. Biverkningar vid subkutan injektionsvaccination (SIT) är potentiellt svårare och hanteras genom att gradvis, under cirka 10 veckor, öka allergendosen med subkutana injektioner i överarmen. Biverkningarna spänner mellan snuva, andnöd och klåda till eksem och i sällsynta fall systemiska reaktioner (26, 27). Då patienten tolererar den högsta uppdoseringsdosen fortsätter behandlingen med en underhållsdos var 6-8 vecka i 3-5 år, totalt injektioner. Till den totala behandlingstiden med SIT kan läggas patientens tid på mottagningen. Trots den långa behandlingstiden är SIT ekonomiskt försvarbar jämfört med SLIT och medicinering (10). Allergidiagnostik I Skandinavien tillhör björk, gräs och mjäll från katt och hund de vanligaste allergena källorna. Till stöd för en allergidiagnos används två diagnostiska metoder, antingen skin prick test eller allergenspecifik IgE diagnostik. Varje allergiker har sin egen unika allergenprofil där IgE-antikroppar är riktade mot olika allergena komponenter inom samma allergenextrakt, men dessa antikroppar har individspecifik bindningsstyrka och är riktade mot olika delar (epitoper) på varje allergen. Vid allergivaccination bör den behandlande läkaren identifiera den eller de allergena källor som patienten reagerar mot. I takt med att nya allergivaccin med rekombinant ursprung blir tillgängliga ökar kraven på förbättrad diagnostik. De analyser som finns tillgängliga, där man kan kvantifiera IgE i serum från mer än hundra viktiga allergen i en analys, kan komma att förbättra allergidiagnostiken (28). Immunologiska förutsättningar för nya allergivaccin Allergivaccination går ut på att tillföra allergiker allergen på ett sådant sätt att man skapar allergentolerans. I injeksjonsnål ljumskens lymfkärtlarål huvudsak är allergen proteiner till sin natur och skiljer sig från de kroppsegna med mer än 30% (29). Det medfödda immunsystemet, främst antigenpresenterande dendritceller och makrofager spelar en stor roll vid sensibiliseringen mot ett främmande ämne(3). Ämnet känns igen av T- och B-celler som anpassar sin aktivitet efter hur de uppfattar att ämnet presenteras (5). Under denna fas bildas IgE-antikroppar som sedan kan binda till mastceller och basofiler (30). När cellbundet IgE känner igen och binder till ytstrukturer på allergen (sk B-cellsepitoper) kan degranulering ske, dvs utsläpp av substanser som ger upphov till omedelbara allergiska symptom (inom minuter). Symptom kan också uppstå 2-6 timmar efter allergenkontakt. Detta kallas för senfasreaktion (31). Den molekylära bakgrunden är att antigenpresenterande celler tar upp allergen, sönderdelar detta och visar upp linjära delar av allergenet, aminosyror långa peptider, bundna till MHCII (sk T-cellsepitoper). T-celler som är specifika för dessa allergenpeptider aktiveras och släpper ut proinflammatoriska molekyler som i sin tur ger upphov till typiska symptom som svullnad och eksem (3). Allergivaccination i lymfkörteln Främmande patogener och molekyler tas upp av antigenpresenterande celler, främst dendritceller och Figur 1 Subkutana lymfkörtlar i ljumsken hittas enkelt med ultraljud, är inte svåra att injicera och smärtan upplevs likna den vid vanlig subkutan injektion. Betydligt mindre mängder antigen går åt för att få ett motsvarande immunsvar om antigenet appliceras direkt i lymfkörteln. makrofager, som därefter söker sig till näraliggande lymfkörtlar. Det är där som dessa celler kan presentera antigena epitoper för lymfocyter, och T- och B-celler anpassar och expanderar sitt svar. Om främmande komponenter befinner sig utanför den lymfoida vävnaden är chansen för specifika T- och B-celler liten att träffa på antigenet, vilket gör att även stora mängder antigen riskerar att ignoreras. Det är känt sedan länge att betydligt mindre mängder antigen går åt för att få ett motsvarande immunsvar om antigenet appliceras direkt i lymfkörteln, än om man injicerar det subkutant (32 34). Det är tidigare visat att mindre än 0.1 % av antigenet kommer till lymfkörteln vid subkutan injektion av lösligt antigen (32, 34), medan allt som injiceras direkt i lymfkörteln blir tillgängligt att stimulera immunsvaret. Kan den goda stimuleringen av immunsvaret också leda till minskat antal injektioner? I ett första kliniskt försök med 8 patienter, allergiska mot bistick, gavs 3 lågdoser med bigift rakt i ljumskens lymfkörtlar. I denna proof-of-conceptstudie blev 7 av 8 patienter skyddade mot ett efterföljande bistick. Liknande resultat erhölls i en följande multicenterstudie med 66 biallergiker (Senti et al, manuskript). För att ytterligare stärka hypotesen om lämpligheten av intra-lymfatisk injektion vaccinerades slumpvis valda gräspollenallergiska patienter. 54 patienter fick traditionell subkutan SIT 16 allergi i prakxsis 1/2011
4 i överarmen, 54 injektioner under 3 år och en grupp fick 3 intralymfatiskt injektioner (n=58) med en månads mellanrum (35). Subkutana lymfkörtlar i ljumsken hittas enkelt med ultraljud, är inte svåra att injicera och smärtan upplevs likna den vid vanlig subkutan injektion (figur 1). De två metoderna gav likvärdig allergentolerans mätt med skin prick test och nasalprovokation, trots att allergendosen vid ILIT totalt över perioden var cirka 1000 gånger lägre (tabell 1). För att replikera ILIT-studien på bi- och gräspollenallergiska patienter utförde vi nyligen en dubbelblind säkerhets- och effektstudie (fas 1/2a) på 20 kattallergiska vuxna. För att ytterligare höja säkerheten och minska risken för biverkningar användes denna gång huvudallergenet hos katt, rfel d 1, framställt med rekombinant teknik (36, 37). Detta tillät att ytterligare ett par önskvärda egenskaper kunde läggas till allergenet, nämligen en cellpenetrerande peptid och en enhet för effektiv antigenpresentation (Invariant chain, Ii). Dessa tre delar sattes sålunda samman i en polypeptidkedja (38) (figur 2). Peptidens uppgifter är att transportera in allergenet i de närvarande cellerna i lymfkörteln, samtidigt som den minskade risken för systemisk spridning av allergenet till mastceller och basofiler minimerar risken för biverkningar. Väl inne i cellen tar den del som är kopplad till antigenpresentation vid. rfel d 1 binder via Ii till MHC-II i det endoplasmatiska retiklet och transporteras via Golgi som ett Fel d 1peptid-MHC-II-komplex upp till cellytan för effektiv antigenpresentation (38). Resultaten från de fyra kliniska studierna med intralymfatisk vaccination som hittills är gjorda visar att tolerans mot allergenet uppnås snabbt, och den toleriserande effekten är långvarig. I fallet med vaccination mot kattallergi gjordes uppföljningen efter ett år och med gräspollenextrakt efter 3 år. I kattstudien gjorde slumpen att antalet rapporterade biverkningar var lägre för gruppen med aktiv substans än för placebogruppen, vilket visade att säkerheten vid vaccinationen var god ( Anta inj. Tid (mån) Kum. dos (μg) behandlingseffekt 1 Subkutan Likvärdig vaccination Intralymfatisk Likvärdig vaccination 1 Bygger på det fåtal studier med intralymfatisk vaccination som är gjorda. Tabell 1 Jämförelser mellan subkutan och intralymfatisk vaccination. Cellpenetrerande peptid Antigenpresentasjon (Invariant chain) Framtida möjligheter Intralymfatisk vaccination är nytt som koncept och behöver utvecklas ytterligare för att nå sin fulla potential. Allergiker önskar att bli botade från sin allergi, men dagens långa behandlingsperiod, många injektioner och biverkningar, gör att många tvekar. Om en behandling med tre injektioner över två månader skulle finnas tillgänglig skulle detta alternativ kännas attraktivt framför medicinering. Den teknik som använts för konceptet med vaccinationen mot kattallergi är inte begränsad till katt, utan kan med lätthet anpassas till björk, kvalster, hund eller andra allergier. Med intralymfatisk vaccination kan frågor ställas som många patienter är angelägna om att få svar på; är säkerheten och effekten av ILIT tillräcklig så att jag kan behålla min katt eller hund under och efter behandlingen, kan jag behandla min svåra astma mot hund och katt? Vidare är födoämnesallergi ett intressant område att utreda. Jag är övertygad om att vi kommer att få se fler studier av intralymfatisk allergivaccination i framtiden, både med användande av allergenextrakt från naturliga råvaror och förhoppningsvis även molekylärt modifierade allergen. Allergen (Fel d 1) Figur 2 Studie av intralymfatisk vaccination mot kattallergi: För att höja säkerheten och minska risken för biverkningar användes huvudallergenet hos katt, rfel d 1 framställt med rekombinant teknik. En cellpenetrerande peptid och en enhet för effektiv antigenpresentation (Invariant chain, Ii) läggs till allergenet. Dessa tre delar sattes sålunda samman i en polypeptidkedja. Referenser 1. Holgate ST. The epidemic of allergy and asthma. Nature. 1999; 402(6760 Suppl): B Gould HJ, Sutton BJ. IgE in allergy and asthma today. Nat Rev Immunol. 2008; 8(3): Valenta R. The future of antigen-specific immunotherapy of allergy. Nat Rev Immunol. 2002; 2(6): Cooper PJ. Interactions between helminth parasites and allergy. Curr Opin Allergy Clin Immunol. 2009; 9(1): Paul WE, Zhu J. How are T(H)2-type immune responses initiated and amplified? Nat Rev Immunol. 2010; 10(4): Almqvist M. Mechano-electrical transduction in isolated myocardium of helix pomata. Uppsala: Uppsala; Partti-Pellinen K, Marttila O, Makinen-Kiljunen S, Haahtela T. Occurrence of dog, cat, and mite allergens in public transport vehicles. Allergy. 2000; 55(1): Bousquet J, Lund VJ, van Cauwenberge P, Bremard-Oury C, Mounedji N, Stevens MT, et al. Implementation of guidelines for seasonal allergic rhinitis: a randomized controlled trial. Allergy. 2003; 58(8): Bousquet J, Lockey R, Malling HJ. Allergen immunotherapy: therapeutic vaccines for allergic diseases. A WHO position paper. J Allergy Clin Immunol. 1998; 102(4 Pt 1): Omnes LF, Bousquet J, Scheinmann P, Neukirch F, Jasso-Mosqueda G, Chicoye A, et al. Pharmacoeconomic assessment of specific immunotherapy versus current symptomatic treatment for allergic rhinitis and asthma in France. Eur Ann Allergy Clin Immunol ; 39(5): Norman PS. Immunotherapy: J Allergy Clin Immunol Jun; 113(6): ; quiz Till SJ, Francis JN, Nouri-Aria K, Durham SR. Mechanisms of immunotherapy. J Allergy Clin Immunol. 2004; 113(6): ; quiz Durham SR. Mechanisms of immunotherapy. Drugs Today (Barc). 2008; 44 Suppl B: allergi i prakxsis 1/
5 14. Platts-Mills TA. The role of immunoglobulin E in allergy and asthma. Am J Respir Crit Care Med. 2001;164(8 Pt 2): S Ewbank PA, Murray J, Sanders K, Curran- Everett D, Dreskin S, Nelson HS. A doubleblind, placebo-controlled immunotherapy dose-response study with standardized cat extract. J Allergy Clin Immunol. 2003; 111(1): Kolbe L, Heusser CH, Kolsch E. Isotypeassociated recognition of allergen epitopes and its modulation by antigen dose. Immunology. 1995; 84(2): Zoss AR. Alum-ragweed precipitate; preparation and clinical investigation: preliminary report. J Allergy Clin Immunol. 1939; 8: Sledge RF. Treament of hay-fever with alum-prcipitated pollen. US Naval Me Bull. 1938; 36: Norman PS, Lichtenstein LM, Marsh DG. Studies on allergoids from naturally occurring allergens. IV. Efficacy and safety of long-term allergoid treatment of ragweed hay fever. J Allergy Clin Immunol. 1981; 68(6): Valenta R, Ferreira F, Focke-Tejkl M, Linhart B, Niederberger V, Swoboda I, et al. From allergen genes to allergy vaccines. Annu Rev Immunol. 2010; 28: Zuberbier T, Bachert C, Bousquet PJ, Passalacqua G, Walter Canonica G, Merk H, et al. GA(2) LEN/EAACI pocket guide for allergen-specific immunotherapy for allergic rhinitis and asthma. Allergy. 2010; 65(12): Szepfalusi Z, Gruber S, Eiwegger T, Dehlink E. Clinical practice : Allergen-specific immunotherapy in children: facts and FAQs. Eur J Pediatr. 201; 170(2): Passalacqua G, Pawankar R, Baena-Cagnani CE, Canonica GW. Sublingual immunotherapy: where do we stand? Present and future. Curr Opin Allergy Clin Immunol. 2009; 9(1): Durham SR, Yang WH, Pedersen MR, Johansen N, Rak S. Sublingual immunotherapy with once-daily grass allergen tablets: a randomized controlled trial in seasonal allergic rhinoconjunctivitis. J Allergy Clin Immunol. 2006; 117(4): Dahl R, Kapp A, Colombo G, de Monchy JG, Rak S, Emminger W, et al. Efficacy and safety of sublingual immunotherapy with grass allergen tablets for seasonal allergic rhinoconjunctivitis. J Allergy Clin Immunol. 2006; 118(2): Cox L. Allergen immunotherapy and asthma: efficacy, safety, and other considerations. Allergy Asthma Proc. 2008;2 9(6): Rank MA, Oslie CL, Krogman JL, Park MA, Li JT. Allergen immunotherapy safety: characterizing systemic reactions and identifying risk factors. Allergy Asthma Proc. 2008; 29(4): Borres M. Användning av allergenkomponenter öppnar för en ny era. Allergi i Praxis. 2010; 3: Jenkins JA, Breiteneder H, Mills EN. Evolutionary distance from human homologs reflects allergenicity of animal food proteins. J Allergy Clin Immunol. 2007;120(6): Metzger H. The receptor with high affinity for IgE. Immunol Rev. 1992; 125: Bloemen K, Verstraelen S, Van Den Heuvel R, Witters H, Nelissen I, Schoeters G. The allergic cascade: review of the most important molecules in the asthmatic lung. Immunol Lett. 2007; 113(1): Martinez-Gomez JM, Johansen P, Erdmann I, Senti G, Crameri R, Kundig TM. Intralymphatic injections as a new administration route for allergen-specific immunotherapy. Int Arch Allergy Immunol. 2009; 150(1): von Beust BR, Johansen P, Smith KA, Bot A, Storni T, Kundig TM. Improving the therapeutic index of CpG oligodeoxynucleotides by intralymphatic administration. Eur J Immunol. 2005; 35(6): Maloy KJ, Erdmann I, Basch V, Sierro S, Kramps TA, Zinkernagel RM, et al. Intralymphatic immunization enhances DNA vaccination. Proc Natl Acad Sci U S A. 2001; 98(6): Senti G, Prinz Vavricka BM, Erdmann I, Diaz MI, Markus R, McCormack SJ, et al. Intralymphatic allergen administration renders specific immunotherapy faster and safer: a randomized controlled trial. Proc Natl Acad Sci U S A ; 105(46): Gronlund H, Bergman T, Sandstrom K, Alvelius G, Reininger R, Verdino P, et al. Formation of disulfide bonds and homodimers of the major cat allergen Fel d 1 equivalent to the natural allergen by expression in Escherichia coli. J Biol Chem. 2003; 278(41): Kaiser L, Velickovic TC, Badia-Martinez D, Adedoyin J, Thunberg S, Hallen D, et al. Structural characterization of the tetrameric form of the major cat allergen Fel d 1. J Mol Biol. 2007; 370(4): Crameri R, Fluckiger S, Daigle I, Kundig T, Rhyner C. Design, engineering and in vitro evaluation of MHC class-ii targeting allergy vaccines. Allergy. 2007; 62(2):
Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)
Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge
Läs merAllergivaccination Geting Djurhår Kvalster Gråbo Gräs Träd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Allergivaccination Allergivaccination Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge information
Läs merVad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting
ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens
Läs merOmalizumab ( Xolair) + AIT. Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge
Omalizumab ( Xolair) + AIT Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge 202 pediatriska patienter beh med Xolair sedan 2011 39 fått Xolair inför AIT start Barnallegisektionens
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merBasofil allergenstimulering- CD-sens
Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit
Läs merAllergen ImmunoTerapi AIT. Cecilia Ahlström Emanuelsson, MD,PhD ÖNH-kliniken, SUS Peter Meyer, MD Barnkliniken, Helsingborg
Allergen ImmunoTerapi AIT Cecilia Ahlström Emanuelsson, MD,PhD ÖNH-kliniken, SUS Peter Meyer, MD Barnkliniken, Helsingborg Kärt barn har många namn Allergen Specifik Immunoterapi ASIT Hyposensibilisering
Läs merMitt barn har astma. Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS
Mitt barn har astma Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS Hypoallergen? Traditionell allergidiagnostik Molekylär allergidiagnostik Baseras
Läs merCD-sens - Funktionellt allergitest När, Var Hur?
CD-sens - Funktionellt allergitest När, Var Hur? Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet 2016-10-07 Nopp 1 Mastceller Basofiler
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alutard SQ Bigift Bigift. Alutard SQ Getinggift Getinggift
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Alutard SQ Bigift Bigift Alutard SQ Getinggift Getinggift Läkemedelsverket 2014-08-08 injektionsvätska, suspension styrkeserie (100 SQ-E/ml, 1 000 SQ-E/ml, 10 000
Läs merAllergier Inget att (f)nysa åt!
Allergier Inget att (f)nysa åt! En innovationsresa i Uppsala Per Matsson 2 Proprietary and Confidential Valbo utanför Gävle 2013 3 Proprietary and Confidential Allergierna har ökat dramatiskt 4 Proprietary
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alutard SQ Björk Björk. Alutard SQ 3-Träd Klibbal, Björk, Hassel. Alutard SQ Hästepitel Hästepitel
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Alutard SQ Björk Björk Alutard SQ 3-Träd Klibbal, Björk, Hassel Alutard SQ Hästepitel Hästepitel Alutard SQ Hundhår Hundhår Alutard SQ Katthår Katthår Alutard SQ
Läs merb Allergenspecifik immunterapi ger långvarig symtomlindring
Allergenspecifik immunterapi ger långvarig symtomlindring ÄNDÅ ÄR BEHANDLINGEN INTE TILLGÄNGLIG FÖR ALLA PATIENTER SOM BEHÖVER DEN Jon R Konradsen, med dr, specialistläkare, lung- och allergimottagningen,
Läs merGräspollenallergi - en vanlig sjukdom 4 Vad är allergivaccination? 6 Vad är GRAZAX? 6 Innan du tar GRAZAX 7 Hur man tar GRAZAX 8 Eventuella
LÄS NOGA IGENOM BIPACKSEDELN. Gräspollenallergi - en vanlig sjukdom 4 Vad är allergivaccination? 6 Vad är GRAZAX? 6 Innan du tar GRAZAX 7 Hur man tar GRAZAX 8 Eventuella biverkningar 10 Följ läkarens ordination
Läs merDeltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera
Pär Gyllfors Allergolog, Med dr. Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera 1 House dust mite control measures for asthma ( Review) Gøtzsche PC,
Läs merPollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys:
Komponentanalys: Pollen och päldjur -bakgrund och klinisk applicerbarhet Jon Konradsen Barnläkare Lung och Allergimottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sensitization to food, pollen and perennial allergens
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Aquagen SQ Björk Björk. Aquagen SQ Timotej Timotej
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Aquagen SQ Björk Björk Aquagen SQ Timotej Timotej Aquagen SQ Dermatophagoides pteronyssinus Dermatophagoides pteronyssinus pulver och vätska till injektionsvätska,
Läs merNy syn på eksem och eksembehandling
Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider
Läs merBEHANDLING AV ALLERGI MOT HUSDAMMSKVALSTER
BEHANDLING AV ALLERGI MOT HUSDAMMSKVALSTER LÄS ÄVEN BIPACKSEDELN I FÖRPACKNINGEN INNEHÅLL Allergi mot husdammskvalster 5 Vad är allergivaccination? 6 Vad är ACARIZAX? 6 Innan du tar ACARIZAX 7 Hur tar
Läs merHudtest för diagnos av IgE-medierad allergi mot betalaktam antibiotika
Hudtest för diagnos av IgE-medierad allergi mot betalaktam antibiotika - Penicillin och övriga betalaktamantibiotika tillhör de antibiotika som man använder mest. Reaktioner inträffar vid ungefär var tionde
Läs merLymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret
Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret
Läs merAllergenspecifik immunterapi: sublingual respektive subkutan administrering vid husdammskvalsterallergi
Institutionen för Kemi och Biomedicin Examensarbete Allergenspecifik immunterapi: sublingual respektive subkutan administrering vid husdammskvalsterallergi Terese Nilsson Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Kost och barnallergi - finns det ett samband? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Flöistrup H. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår i... Ekologiskt lantbruk.
Läs merTäppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi!
Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi! Trött på att snyta dig? Kanske blir du emellanåt täppt i näsan, får rinnsnuva eller kliande och rödsprängda ögon? Om det är en förkylning brukar symtomen
Läs merSvenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i
Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i Shanghai Bakgrund Pälsdjursallergen finns i varierande mängd i skolor och andra offentliga miljöer. Flera studier
Läs merSkyddar snusk mot allergi?
Skyddar snusk mot allergi? Agnes Wold Avdelningen för klinisk bakteriologi Sahlgrenska Sjukhuset/Göteborgs universitet Allergi förändrad reaktivitet = immunologiskt betingad överkänslighet Allergikerns
Läs merFödoämnesallergi - Provokation
Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion
Läs merGrazax, sublingual immunterapi med oklar effektduration och säkerhet
Läkemedel: Grazax (phleum pratenseallergenextrakt) Företag: ALK-Abelló Godkänt för försäljning: 2006-03-14 1(6) Utlåtande från Läksaks expertgrupp för andningsorganens sjukdomar Sublingual immunterapi
Läs merAstma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?
Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,
Läs merSverige (83) Deposition av mikroorganism: (30) Prioritetsuppgifter: ---
F -2' -P 0 Ltitkål..-.Z- WEI WIE 0 2 In (12) Patentskrift ( ":./._ gal,.,7 (21) Patentansökningsnummer: 0602550-6 M E s>>.--).5 (45) Patent meddelat: 2009-11-24 k, -Cl\ v d. 5..") (41) Ansökan allmänt
Läs merAtt utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism
Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism
Läs merMiljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Läs merPatientbroschyr. A Breath of. New Life
Patientbroschyr A Breath of New Life Airsonett Air4 Air4 är en läkemedelsfri behandling som kan förbättra allergiska astmasymptom och livskvalitén när den läggs till din regelbundna läkemedelsbehandling
Läs mer02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Läs merEffekter av pälsdjursallergi på livskvalitet
Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi
Läs merAllergi hos vuxna. Christian Arns SektionsÖverläkare (SÖL) ÖNH, Sundsvalls sjukhus.
Allergi hos vuxna Christian Arns SektionsÖverläkare (SÖL) ÖNH, Sundsvalls sjukhus 1 Allergisk rhinit diagnostik och behandling Diagnostik och differentialdiagnostik Behandling Komponenter ASIT Korsreaktioner
Läs merHjälper hyposensibilisering vid allergi och astma?
Hjälper hyposensibilisering vid allergi och astma? Erkka Valovirta Hyposensibilisering är en specifik behandling av IgE-medierad allergi. Med behandlingen minskar man känsligheten för de faktorer mot vilka
Läs merImmunoterapi av cancer aktuell igen
Page 1 of 6 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Immunoterapi av cancer aktuell igen Marko Salmi Man har redan i flera decennier försökt utnyttja egenskaperna hos kroppens eget försvarssystem för att förstöra
Läs merNya behandlingsschema de senaste åren
Nya behandlingsschema de senaste åren Practall, 2008 ERS Task Force Report on Preschool Wheeze, 2008 GINA om astma hos förskolebarn, 2009 BLF:s sektion för barn och ungdomsallergologi, augusti 2009 Behandlingsrekommendationer
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merImmunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11
Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
Läs merAllergi. Mastcellen. Th1 och Th2. Vård vid astma, allergi, KOL och övriga lungsjukdomar - Allergikompetenscentrum Region Skåne
Allergi Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Mastcellen histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm. Th1 och Th2 Th1 Proinflammatoriska
Läs merMabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
Läs merFri från allergi? Vad menas med matallergi? 2015-04-02. Om forskning och framsteg inom matallergier
Fri från allergi? Om forskning och framsteg inom matallergier Mirja Vetander, Med Dr, ST-läkare i barnmedicin Hur vanligt är det med matallergi, blir det vanligare och i sådant fall varför? Vilka diagnostiska
Läs merBESLUT. Datum 2013-06-20
BESLUT 1 (5) Datum 2013-06-20 Vår beteckning FÖRETAG ALK Nordic A/S Danmark Filial Box 10073 434 21 Kungsbacka SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merAllergologi introduktion. Barbro Dahlén Lung Allergiklinken Karolinska Huddinge
Allergologi introduktion Barbro Dahlén Lung Allergiklinken Karolinska Huddinge Allergi innebär att kroppen reagerar på ämnen i omgivningen som de flesta människor tål Besvär i ögon, näsa, luftvägar, mage
Läs merAntikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham
Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.1-2.5 Antikroppar = Immunoglobuliner (Ig): Ig presenteras på B-cellsytan samt finns i löslig form i blodet och lymf.
Läs merApotekets råd om. Allergi
Apotekets råd om Allergi Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Då släpper vissa celler ifrån sig ett ämne som heter histamin. Det startar i sin tur en kedjereaktion
Läs merLuftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier
Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom
Läs merKan typ I-allergier botas
Kan typ I-allergier botas Marcus Danielsson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, höstterminen 2010 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Sammandrag
Läs merMS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE
ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare
Läs merAllergisk rinit. Allergi / Allergisk rinit
Allergi / Allergisk rinit Björn Lundahl Distriktsläkare / Informationsläkare Läkemedelskommittén Region Sörmland Allergisk rinit Klinisk defintion Sjukdom med symptom i näsan utlöst av en IgE-medierad
Läs merAllergidiagnostik från förvirring till vägledning
Allergidiagnostik från förvirring till vägledning Teet Pullerits SU/Sahlgrenska Göteborg Astma- och Allergimottagning REMISSER TOTALT TILL ALLERGIMOTTAGNINGEN Kvinna 55 år Kvinna 55 år Varit med i 2 trafikolyckor,
Läs merImmunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Läs mer12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!
Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merAllergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Läs merÖverläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset
Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset 6 okt 2016 Prevention Primärprevention minskar risken att patienten blir sjuk Sekundärprevention går ut på att upptäcka sjukdom, eller
Läs merTentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för
Läs merAllergenspecifik immunterapi Effekter hos barn med HDM-inducerad astma med eller utan rinit
Institutionen för Kemi och Biomedicin Examensarbete Allergenspecifik immunterapi Effekter hos barn med HDM-inducerad astma med eller utan rinit Hanna Jonsson Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2017:F18
Läs merSlurapport för 2015 Ett unikt svenskt system för toleransbehandling av reumatoid artrit
Slurapport för 2015 Ett unikt svenskt system för toleransbehandling av reumatoid artrit Övergripande måluppfyllelse: Projektet startades med tre målsättningar, vilka samtliga har uppnåtts under projektets
Läs merImmunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet
Immunologi - en introduktion Annica Lindkvist Avd för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, KI Annica.Lindkvist@ki.se 1 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner
Läs merOm små näsor, hösnuva och annan allergi.
FÖR DIG SOM HAR ALLERGISKA BARN Om små näsor, hösnuva och annan allergi. Ditt barn har blivit förskriven Nasonex nässpray. Det är ett läkemedel som används för att behandla symtom som nästäppa, nysningar,
Läs merNamn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Grazax Frystorkad 75 000 SQ-T Blister, 025736 2 837,84 2 941,50. 75 000 SQ-T Blister, 30 st
BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2007-03-02 Vår beteckning 1471/2006 SÖKANDE ALK SVERIGE AB Smörhålevägen 3 434 42 Kungsbacka SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merPRODUKTRESUMÉ. För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1. 3 LÄKEMEDELSFORM Lösning för pricktest. 4 KLINISKA UPPGIFTER
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Soluprick SQ Björk, lösning för pricktest Soluprick SQ Hassel, lösning för pricktest Soluprick SQ Hundäxing, lösning för pricktest Soluprick SQ Eng. rajgräs, lösning för
Läs merImmunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ
Immunologi CORE 2018 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner Naturliga vägen och via vaccinationer Förhindra uppkomst av tumörer Hinder för transplantationer Känner
Läs merKliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen
Kliniska läkemedelsprövningar: En introduktion Jessica Bah Rösman Avd för farmakologi jessica.bah-rosman@pharm.gu.se Kort sammanfattning Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar de olika
Läs merAllergologi introduktion. Nikos Lazarinis Lung-Allergi kliniken Karolinska Huddinge
Allergologi introduktion Nikos Lazarinis Lung-Allergi kliniken Karolinska Huddinge Allergologi introduktion Definitioner ( överkänslighet, allergi, atopi, allergisjukdomar) Sensibilisering/allergi ( basal
Läs merTill dig som fått Stelara
Till dig som fått Stelara Patientinformation om psoriasis och behandling med Stelara Välkommen till biologiska behandling med Stelara 4 gånger per år * minimerar tiden Du behöver spendera på behandling.
Läs merAtt gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.
Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och
Läs merEn av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.
En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. Ditt bidrag till allergi forskningen är viktigt! De finns överallt, men de syns inte allergikerna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har
Läs merAstma och allergier effekter av miljön
Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)
Läs merAllergiers egenskaper och en förändring hos IgE-medierad mjölkproteinallergi
Allergiers egenskaper och en förändring hos IgE-medierad mjölkproteinallergi Michaela Lindgren Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, höstterminen 2015 Institutionen för
Läs merhttp://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012
http://www.orebroll.se/lakemedel ÖLL Anafylaxi Adrenalin intramuskulärt ANAFYLAXI GETING BI an a phy lax is Exaggerated allergic reaction to a foreign protein resulting from previous exposure to it Origin:
Läs merJordnötsallergi, björkpollen och komponentdiagnostik
Jordnötsallergi, björkpollen och komponentdiagnostik Anna Asarnoj Barnläkare, Lung- och Allergimottagningen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Med dr, Institutionen
Läs merÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer
Läs merVärt att veta om pricktest
Värt att veta om pricktest Värt att veta om pricktest 3 Vad är allergi? Allergi är vår snabbast växande folksjukdom. Ungefär en fjärdedel av befolkningen har någon form av allergi eller annan överkänslighet.
Läs merDen basofila granulocyten är den
D Basofilaktiveringstestet -sens CD-sens den allergiska patienten i ett provrör sammanfattning De basofila granulocyterna i blodet har specifika Fc-receptorer på cellytan som binder till sig IgE. Hos allergiska
Läs merCover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.
Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury
Läs merHur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara
Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?
Läs merInformation om DAP-penicillintest
Information om DAP-penicillintest Beskrivning DAP penicillintest innehåller de penicillinallergener som orsakar typ I allergiska reaktioner (IgE-medierad allergi) mot bensylpenicillin och besläktade betalaktamantibiotika.
Läs mer12. Utredning och handläggning av barn med misstänkt/verifierad allergi mot nöt-/jordnöt
D - Utredning och behandling BAKGRUND Jordnötsallergi förekommer hos 0,6-3 % av befolkningen beroende på undersökning och land. I USA har prevalensen av jordnötsallergi ökat från 0,4 % 1997 till 1,4 %
Läs mer2011-09-12. IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.
Allergiutredning i hos astmatiker Alf Tunsäter, docent, överläkare Allergikompetenscentrum Skånes Universitetssjukhus, Lund, HT 2011 Mastcell IgE histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil
Läs merOm influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.
Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och
Läs merNucala , version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Nucala 01.02.2016, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Nucala, som specificerar
Läs merTentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NMN OCH PERSONNUMMER PÅ LL SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 nvänd ett NYTT papper för varje fråga!
Läs merTill Dig som ska eller har vaccinerats med
Till Dig som ska eller har vaccinerats med Vaccination mot HPV-relaterad cancer och sjukdom Information om GARDASIL9 till patienter Information till dig som ska eller har vaccinerats med GARDASIL 9. Du
Läs merProbiotika: En inblick i betydelsen och inverkan hos personer med atopi och allergiska besvär
Karolinska Intsitutet Instittionen för biovetenskaper och näringslära Avdelningen för medicinsk näringslära Handledare: Ylva Sjögren Probiotika: En inblick i betydelsen och inverkan hos personer med atopi
Läs merTentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för
Läs merASIT vid svår r luftvägsallergi under Xolair- paraply, kliniska erfarenheter i Skövde
ASIT vid svår r luftvägsallergi under Xolair- paraply, kliniska erfarenheter i Skövde Per Gustafsson, överläkare,, docent Skaraborgs Sjukhus, Skövde BLFa, Billingehus,, 170922 Hans Bengt Gunnar Robert
Läs merBehandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga
Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED
Läs merFakta om allergi EAACI Declaration 2011
EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European
Läs merFluenz Tetra Influensavaccin som nässpray för barn och unga 2 17 år
Fluenz Tetra Influensavaccin som nässpray för barn och unga 2 17 år Vad är Fluenz Tetra? Replikering Lokalt och systemiskt immunsvar Vad Levande, försvagat nässprayvaccin Skyddar mot alla fyra cirkulerande
Läs merInflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble
Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot,, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation relevans för psykiatri Patienter ur flera psykiatriska sjukdomsgrupper uppvisar förhöjda
Läs merEtt nytt ramverk för tolkning av IgE-sensibiliseringstester
Ett nytt ramverk för tolkning av IgE-sensibiliseringstester Om anamnes och IgE-tester vägs samman kan patienten/familjen ta större ansvar för egenvård Caroline Nilsson, Överläkare, Docent 1, 2,3 Anna Nopp,
Läs merFör patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA
För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna
Läs merMonitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri
Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri Maria Hjorth & Charlotte Dahle Klinisk immunologi & Transfusionsmedicin Universitetssjukhuset Linköping Immunmonitorering med flödescytometri
Läs merÄr det något du har ätit?
Är det något du har ätit? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2012 Therese.sterner@skane.se Annika Dahl och Felix Ekman
Läs mer