KommunKompassen KÄVLINGE KOMMUN 2014 ANALYS AV Juni 2014 Christine Feuk, SKL Karolina Dahlblom, Nybro kommun

Transkript

1 KommunKompassen ANALYS AV KÄVLINGE KOMMUN Juni 2014 Christine Feuk, SKL Karolina Dahlblom, Nybro kommun

2 Sveriges Kommuner och Landsting (33) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen? Kävlinge kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång. 4 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden... 5 Område 1 Offentlighet och demokrati... 6 Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering... 9 Område 3 Politisk styrning och kontroll Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Område 5 Resultat och effektivitet Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Område 7 Verksamhetsutveckling Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Översikt av poängfördelning Kortfakta om Kävlinge kommun... 33

3 Sveriges Kommuner och Landsting (33) 1 Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder verktyget sedan år Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård). Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället. Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommunen som samhällsbyggare. En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. För att kunna få inspiration till förbättringar, hänvisas i rapporten till kommuner som kan ses som förebilder inom olika områden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade.

4 Sveriges Kommuner och Landsting (33) 2 Kävlinge kommun i förhållande till Kommunkompassen: Utvärderingen En sammanfattande genomgång Utvärderingen av Kävlinge kommun genomfördes i juni 2014 och var kommunens andra utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Utvärderingsgruppen har studerat dokument, granskat kommunens hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 30-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Högst poäng uppnår kommunen inom områdena politisk styrning och kontroll samt tillgänglighet och brukarorientering. Sammanfattning av resultat Nedan visas Kävlinges totaltpoäng samt poängfördelningen per område. I diagramet på nästa sida illusteras Kävlinges profil som den framstår utifrån Kommunkompassens poängberäkning. Som referens visas ett medelvärde av kommuner som utvärderats sedan 2010 enligt Kommunkompassen. Observera att kommunens resultat inte är direkt jämförbart

5 Sveriges Kommuner och Landsting (33) med kommuner som utvärderats före år Om man vill göra en ungefärlig sådan jämförelse så visar erfarenheten att man kan lägga på poäng till det resultat som nu erhållits. I diagrammet nedan görs jämförelsen med kommuner som utvärderats fr.o.m Jämförelser Alla svenska utvärderingar finns tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida Här finns även ett sökverktyg för att hitta bland annat goda exempel från olika kommuner.

6 Sveriges Kommuner och Landsting (33) 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1 Offentlighet och demokrati Rubriker Strategi for demokratiutveckling och information Information till medborgare Dialog och medborgarmedverkan Etik motverkan av korruption Poäng 63 Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Kävlingebornas åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många politiker lyfter fram som det viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen, då detta ligger utanför kommunorganisationen. Strategi for demokratiutveckling och information Det finns ett tydligt direktiv från kommunfullmäktige att kommunen skall arbeta med demokratiutveckling och medborgardialog. Den uttalande målsättning finns beskriven i kommunens övergripande mål som handlar om engagerade Kävlingebor. Kävlinge kommun är en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner, att de har goda påverkansmöjligheter. Kävlinge kommun är en kommun, där medborgaren upplever ett gott bemötande, stor tillgänglighet och att förväntade och erbjudna tjänster kännetecknas av kvalitet, kompetens och service. En handbok (framtagen 2013) ger stöd kring hur medborgardialogen skall gå till både avseende typ av dialog, metoder och uppföljning/återkoppling till invånarna.

7 Sveriges Kommuner och Landsting (33) Kommunikation med invånarna är en viktigt del för att skapa förståelse och förtroende för den kommunala verksamheten. Kävlinge kommun har antagit en kommunikationspolicy som har sin uppgångspunkt i kommunens tre värdeord öppenhet, engagemang och utveckling. Information till medborgarna Det är lätt för medborgarna att ta del av vilka ärenden som är på gång och vad som beslutats i kommunen. Kallelser, handlingar och protokoll finns tillgängliga på kommunens hemsida för samtliga nämnder och styrelser (undantag Miljö- och Byggnadsnämnden). När det gäller de större nämnderna kan man beställa handlingar antingen genom att ringa till kommunen eller via e-post. Marknadsföring av de politiska mötena sker genom annonsering och information på kommunens hemsida. Ett utvecklingsområde för kommunen inom detta området skulle kunna vara att göra sammandrag/populärversioner av handlingar och beslut. Att använda sociala medier är ett annat sätt att sprida information. Något som kommunen gör till viss del men mer finns att göra. Information om resultat Vad får jag för mina skattepengar? och Vilka resultat uppnår verksamheterna? är några vanliga frågor kommuninvånarna ställer. Hur presenterar då Kävlinge kommun sina resultat till kommuninvånarna? På övergripande nivå presenteras mål och resultat i form av budget- och årsredovisningsdokument. När det gäller resultat från verksamheten kan invånarna ta del av enkäter och kvalitetsrapporter. Idag finns inte möjlighet för invånarna, att i någon större omfattning, göra jämförelser mellan olika verksamheter. En del jämförelser med andra kommuner förekommer genom en övergripande sammanställning som presenteras på kommunen hemsida med rubriken Vi ligger bättre till!. Genom KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) görs också jämförelser med andra kommuner. Resultat från medborgarundersökningar och förvaltningsrevisioner tillgängliggörs också för invånarna. Förutom att ytterligare utveckla möjligheterna för jämförelser skulle Kävlinge kommun kunna bjuda in invånarna till att diskutera de olika resultat som presenteras. Medborgardialog och deltagande Kävlinge kommun har påbörjat ett arbete kring medborgardialog och det finns flera olika exempel på detta såsom Bilden av Kävlinge, bygglovsprocessen och miljötillsyn. Flera intressanta medborgardialoger finns också inplanerade under 2014, ungdomsinflytande, kundlöften och kollektivtrafiken. Till stöd för medborgardialogen finns, som tidigare nämnts, en handbok för medborgardialog. Kommunen använder sig av några olika kanaler där invånarna kan kommunicera med kommunen till exempel Åsikt Kävlinge och e-förslag. E-förslagfunktionen har precis startat upp och någon större aktivitet finns därför ännu inte på denna. Medborgarundersökningar genomförs regelbundet eftersom dessa används vid uppföljning av kommunövergripande mål. En arbetsgrupp utvärderar resultatet och större utvecklingsområden lyfts i samband med ledningens genomgång. Även inom detta område skulle Kävlinge kommun kunna utveckla användandet av sociala medier för att skapa erbjuda fler kanaler för dialog och deltagande.

8 Sveriges Kommuner och Landsting (33) Piteå kommun kan vara intressant att titta närmare på när det gäller medborgardialog. Man har tagit ett helhet grepp kring detta och arbetet strukturerat kring dialog med medborgarna i flera olika sammanhang. Vill man se hur andra kommuner använder sig av sociala medier för att nå ut till medborgarna är Borås en kommun att titta närmare på. Man använder sig av flera olika kanaler för att nå ut. Motverka korruption Kävlinge kommun har sedan lång tid tillbaka rese- och representationsreglemente. Detta håller just nu på att kompletteras och kommer framöver att benämnas etiska regler. Någon Whistleblower-funktion finns inte. Vid misstanke om oegentligheter skall man vända sig till närmaste chef. Reglementet för intern kontroll reviderades senast Ansvarsfördelningen mellan KF/KS och nämnderna är tydlig och årligen genomförs risk- och väsentlighetsanalyser. Uppföljningen omfattar även de kommunala bolagen. Styrkor Plan/strategi för demokratiutveckling och kommunikation Flertalet handlingar finns tillgängliga för allmänheten både före och efter möten i de politiska organen Resultat från förvaltningsrevisionen förmedlas till medborgarna Riktat arbete mot för att motivera medborgarna att delta i demokratiska aktiviteter Förbättringsmöjligheter Webbsändning av KF Användning av sociala medier för att sprida information från KF-möte etc. Möjlighet för invånarna att jämföra resultat mellan olika verksamheter Jämförelser av resultat med andra kommuner/utförare Dialog med invånarna kring resultaten Kanal för att lämna uppgifter om upptäckta oegentligheter Möjlighet för medborgarna att komma i kontakt med förtroendevalda Medborgarundersökningar Riktlinjer för intern kontroll

9 Sveriges Kommuner och Landsting (33) Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering Rubriker Poäng Strategi för brukarorientering Tillgänglighet och bemötande Information om service och tjänster Valfrihet Brukarundersökningar Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering 81 Allmänt Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är vikta delar i ett sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. Strategi för brukarorientering Kävlinge kommun har inte någon uttalad strategi för brukarorientering men tar utgångspunkt i kommunens vision och ingår i de kommunövergripande målen samt även bland kommunala direktiv och uppdrag. Även kommunens värdegrundsarbete har fokus på brukarorientering där man genom värdegrunden vill uppnå en ökad medvetenhet och fokus på dem man är till för det vill säga brukarna. Tillgänglighet och bemötande Vikten av tillgänglighet och ett gott bemötande är något som många kommuner idag diskuterar och arbetar för att förbättra. Kävlinge kommun är en av dessa kommuner och i värdegrundarbetet har man fokuserat på bemötande både vad gäller internt i organisationen och externt ut mot kunderna/brukarna. Man har utbildat värdegrundsledare på alla enheter (mer än en per enhet) som har till uppgift att säkerställa att man går från ord till handling vad gäller bemötande. Värdegrundsledarna har verktyg och metoder för att stödja enheterna i deras arbete. På arbetsplatsträffarna är värdegrund/bemötande en stående aktivitet. Värdegrundsarbetet är idag väl förankrat i hela organisationen. Att bemötande är viktigt för kommunen återspeglas också i kommunens lönekriterier. Under området samarbetsförmåga återfinns kriterier kring service och bemötande. Kommunen följer också upp tillgänglighet och bemötande kontinuerligt genom Kommunens Kvalitet i Korthet och servicemätningen. Under 2013 har man dessutom genomfört en större servicemätning inför projektet kring kundtjänst. Bemötande och tillgänglighet fångas också upp i medborgarundersökningen och genom nämndernas egna brukarundersökningar. Resultaten används i kommunens verksamhetsutveckling och i dialog med verksamheterna. Materialet ligger också tillgrund för arbetet med strategiska frågor för kommande budgetår.

10 Sveriges Kommuner och Landsting (33) För att premiera verksamheter och personer som utmärker sig positivt kring förhållningssätt och bemötande har man inrättat något som man kallar för Belöningssystemet. I det gemensamma ledningssystemet ligger fokus på prioritering, planering och genomförande av service och tjänster till kommuninvånarna. De kriterier som tagits fram för personliga utmärkelser och väl utförda aktiviteter är kopplade till dessa steg i ledningssystemet och ligger till grund för en extra belöning i linje med kommunens långsiktiga utveckling. Information om service och tjänster Kävlinge kommun lanserade 2013 en ny hemsida som bygger på Funkaboda utvecklade och användartestade struktur. Besöksstatistik analyseras löpande på webbplatsen kavlinge.se och ligger till grund för det fortsatta arbetet att utveckla tillgängligheten på hemsidan. Man har också en förvaltningsorganisation för webbplatsen med ett webbråd som tillsammans gör ett årligt förslag till utvecklingsplan för större förändringar på webbplatsen. Det är viktigt att alla invånare ges möjlighet att ta del av kommunens information. Utbudet till personer som har specifika informationsbehov till exempel synsvaga, personer med språkliga behov är inte så stort. Translate och talsyntes finns på hemsidan men väldigt lite information som är lättläst. För att ytterligare öka servicen till invånarna håller kommunen på att inrätta en kundtjänst. Flera kommuner har eller är på gång med att utveckla kundtjänster. Exempel på kommuner som kan vara intressanta att titta närmare på är Skellefteå, Järfälla och Västerås. Valfrihet och påverkan Möjligheterna för att välja utförare är inte så stor i Kävlinge kommun. Bakgrunden till detta är att hög kvalitet på den egna verksamheten och ett aktivt valt att inte ha så många externa utförare. Inom förskolan finns några externa aktörer. Man har ett fritt skolval där man försöker fördela i mån av plats. Inom äldreomsorgen försöker man också att tillgodose önskemål och då i första hand utifrån geografisk tillhörighet. Det förekommer dialoger med brukarna/kunderna kring tjänsterna. Inom hemvården har man individuella utvecklingsplaner som följs upp en gång per år (inom tre månader första året). Man har teamarbete inom äldreomsorgen. Inom skolan finns åtgärdsplaner och individuella utvecklingsplaner som både omfattar eleverna och föräldrarna. Även för arbetssökande och sjukskriva upprättas individuella utvecklingsplaner. Som brukare/kund kan jag i viss mån påverka volymen på servicen. Inom förskolan köpa till mer tid om det behövs. När det gäller avfallshanteringen välja mellan olika kärlstorlekar, antal tömningar och möjligt att dela kärl med grannen. Brukarundersökningar I stort sett alla verksamheter gör någon form av brukarundersökningar med en viss kontinuitet som används i verksamhetsplaneringen och uppföljningen. Exempel på undersökningar: Kostverksamheten Skolmat Sverige enkäter. Upprättas handlingsplaner utifrån varje skolas resultat. Personal och elevenkät. Djupintervjuer

11 Sveriges Kommuner och Landsting (33) Inom skolan Qualis SKL s portalenkät för år 5 och 8 Inom förskolan Qualis Inom vuxenutbildningen Qualis Hemvården och socialtjänst Egna enkäter och nationella enkäter Övrigt Kommunens Kvalitet i Korthet Insikt företagsklimat Brukarundersökningar används i första hand för att göra jämförelser inom verksamheterna men används i väldigt liten grad för att också göra jämförelser mellan sektorerna. Något som man skulle kunna utveckla ytterligare. Bättre är man då på att jämföra sig med andra. Bland annat sker detta inom 5 YES-kommunerna. Systemför service-/kvalitetsdeklarationer och synpunkts- /klagomålshantering Kommunen har utvecklat ett servicelöfte som handlar om kontakten med kommunen. Kännetecken är öppenhet, engagemang och professionalitet. Förutom servicelöften finns ett antal kundlöften som är knutna till de specifika verksamheterna. Följande verksamheter har idag kundlöften; näringsliv, miljö och teknik, hemvård och förskola, skola och vuxenutbildning. Åsikt Kävlinge är ett system där alla både kommuninvånare och besökare kan lämna sina synpunkter. Alla inkomna ärenden registreras i en databas och svar från handläggare publiceras på kommunens hemsida. Styrkor Plan/strategi för brukarorientering Satsningen på utbildning kring bemötande Bemötande betydelse för löneutveckling Lönekriterium som avser bemötande Mätning av tillgänglighet och bemötande Flertalet verksamheter använder sig av brukarundersökningar Metoder för att bedöma servicekvalitet Synpunkt- och klagomålshanteringssystem Premiera verksamheter/personer som utmärker sig positivt avseende förhållningssätt och bemötande Förbättringsmöjligheter Bemötande tydligt kriterium vid nyrekrytering Information till personer med språkliga behov, synskadade etc. En dörr in

12 Sveriges Kommuner och Landsting (33) Område 3 Politisk styrning och kontroll Rubriker System för styrning och uppföljning Politiska mål Uppföljning och rapportering Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Samspel och dialog Poäng 86 Allmänt I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av en utförarorganisation. Det kan vara de egna förvaltningarna eller en/flera externa utförare. Detta uppdrag ska spegla den politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och fördela service till kommuninvånarna. Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är någon form av målstyrningen. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen i kommunen skall fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klargjorts. Vid upphandling av tjänster från externa utförare bör denna spegla kommunens övergripande mål. System för styrning/uppföljning Enligt de olika dokument som granskats avseende styrning och helhetssyn är strukturen tydlig. Kommunen fokuserar på tre delar i sin styrning: 1. Vision och målkedja 2. Verksamhetsplaner 3. Styrmodellen Genom målkedjan bryts kommunens långsiktiga vision ner till fullmäktige- och nämndmål samt politiska direktiv. I verksamhetsplanerna kopplas aktiviteter till de olika målen. Detta sker i det gemensamma systemet för verksamhetsplanering Hypergene. Styrmodellen (huset) ger medarbetarna stöd i själva genomförandet av aktiviteter och består av nio områden med olika styrmedel. I modellen skiljer man på strukturell och kulturell styrning. Modellen utvärderas och förbättra årligen i samband med översynen av de politiska målen samt vid ledningens genomgång då en bedömning görs om ledningssystemet är lämpligt, tillräckligt och effektivt. Modellen är väl förankrad och accepterad i alla led i organisationen. Kävlinge kommun har också fastställt en kommunövergripande värdegrund som är kommunicerad i alla delar i kommunen. På alla arbetsplatser finns handlingsplaner kopplat till värdegrunden. För att säkerställa att arbetet kring värdegrunden hålls levande finns värdegrundledare på arbetsplatserna. Värdegrunden följs upp genom den årliga medarbetarundersökningen. Vartannat år görs också en kulturmätning kopplat till medarbetarundersökningen och värdegrundsarbetet.

13 Sveriges Kommuner och Landsting (33) Kommunen har en tydligt beskriven och genomgående styr-/uppföljningsmodell som är etablerad i hela organisationen. Tydliga politiska mål Kävlinge kommun arbetar utifrån fem övergripande mål som fokuserar på: Kävlingebon o Alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun Utveckling o Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat Medarbetaren o Kävlinge kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. Ekonomi o Kävlinge kommun ska, med en god ekonomiska hushållning och ett effektivt resursutnyttjande, ha en handlingsberedskap för framtiden Miljö o Kommunens verksamhet ska präglas av långsiktigt hållbar utveckling Dessa mål kompletteras med inriktningar och bryts sedan ned på nämndnivå. Till mål kopplas olika indikatorer. Kommunen har under flera år arbetat med att utveckla målen och målkedjan. Genom årliga uppföljningar och utvärderingar skapar man underlag för förbättringar. Kommunens bolag styr däremot inte av de kommunövergripande målen och de används inte heller vid upphandling av externa utförare. Detta något som kommunen skulle kunna förbättra. Uppföljning och rapportering Uppföljning och rapportering är omfattande. Kommunen tar löpande fram rapporter både kring ekonomi och verksamhet som sedan rapporteras till den politiska ledningen och till tjänstemannaledningen. Rapporteringen av resultat bygger på en aggregering av resultat från enhetsnivå med fokus på de fem olika områdena; Kävlingebon, Utveckling, Medarbetaren, Ekonomi och Miljön. Det som skulle kunna utvecklas i rapporterna är jämförelser över sektorsgränserna. vanligast förkommande är jämförelser avseende olika personalnyckeltal men man skulle även kunna göra jämförelser kring kundnöjdhet och då kundtjänstfunktion utvecklats jämförelser till exempel avseende bemötande etc. Även jämförelser med andra kommuner kan utvecklas ytterligare. Ansvarsfördelning och roller mellan politiker/tjänstemän Ansvarsfördelningen är tydlig och man har som chef ett delegerat ansvar för att ta beslut om ekonomi och personal utan att beslutet behöver prövas politiskt. Klimatet är öppet. Relationen mellan tjänstemän och förtroendevalda är mycket god, man har fullt förtroende för varandra.

14 Sveriges Kommuner och Landsting (33) Samspel och dialog Det finns flera arenor för förtroendevalda att träffas på. Årligen genomförs en kommunledningskonferens. Förvaltningsledningsgruppen träffar ordförandegruppen fyra ggr/år. Utöver detta så träffas kommunchef och kommunstyrelsens ordförande regelbundet. Samma sak gäller mellan förvaltningschef och nämndordförande. I samband med ny mandatperiod erbjuds nya förtroendevalda en introduktionsutbildning. I rollen som nämndordförande får man en extra utbildning. Däremot erbjuder man inte nya förtroendevalda som tillträder under mandatperioden någon utbildning. Ett sätt att säkerställa att de förtroendevalda får den support och det stöd från tjänstemannaorganisationen som de behöver är att genomföra nöjdhetsundersökningar. Det för en dialog men en systematisk uppföljning genom en nöjdhetsundersökning förekommer inte. Kungsbacka kommun är en kommun som systematiskt genomför nöjdhetsundersökningar. Styrkor Kommunen styrning är välutvecklad utifrån en helhetssyn som sedan avspeglar sig i underliggande styrkedjan. Kommunövergripande värdegrund Styr- och uppföljningsmodellen är tydligt beskriven Målkedjan Regelbundet tas rapporter fram som avser både ekonomi och verksamhet Rapporteringen görs av resultat i förhållande till mål med en aggergering från enhetsnivån Arenor för dialog mellan förtroendevalda och ledande tjänstemän Förbättringsmöjligheter Fortsätt arbeta och utveckla målkedjan Övergripande mål återspeglas i bolagets ägardirektiv och vid upphandling av externa utförare Resultatjämförelser över sektorsgränserna Politikerutbildning under mandatperioden Nöjdhetsundersökningar till de förtroendevalda för att säkerställa att de får den support de behöver från verksamhetsorganisationen

15 Sveriges Kommuner och Landsting (33) Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Rubriker Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Enheternas ansvar Tvärsektoriellt samarbete Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunledningens kommunikation Ledarutveckling Poäng 79 Allmänt I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan på ena sidan de centrala funktionerna med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och på andra sidan facknämnderna. Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika system. Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Idag har kommunen en övergripande chefspolicy som beskriver förväntningarna på kommunens chefer. Det finns också en tydlig delegationsordning som alla chefer får underteckna. Chefspolicyn undertecknas av chef vid anställningens början. Kommunen håller nu på att ta fram en ny personalstrategi/policy som bättre skall motsvara kommunens vision och mål och det värdegrundsarbete som man jobbar med. Personalpolicyn kommer bland annat att baseras på flera andra policy- och styrdokument som: Samverkansavtalet Arbetsmiljöpolicy Chefspolicy Värdegrund Kommunövergripande mål Resultatenheternas ansvar Som nämndes ovan är delegationen långtgående och man har som chef möjlighet att omfördela resurser, tillsätta och avveckla tjänster och göra organisatoriska förändringar. Kommunen arbetar också med principer för över- och underskott. Modellen bygger på att man fullgjort sitt uppdrag. Över- eller underskott skall användas inom två år. Om inte ett underskott arbetats hem övergår ansvaret till nämnden. Tvärsektoriellt samarbete Kommunens har en mycket välutvecklad projektmodell kallad PIK. Samtliga projekt kan man följa på kommunens intranät INKA och det finns sammanställningar över alla projekt. Här finns även de tvärsektoriella projekten. Dessa är idag inte så många men man har beslutat att mo-

16 Sveriges Kommuner och Landsting (33) dellen även skall användas för dessa projekt. Ett exempel på ett tvärsektoriellt projekt är Matbussen. När det gäller att kartlägga de tvärsektoriella processerna så finns det idag en CSR-grupp som försöker fånga upp individer som befinner sig i gränslandet mellan olika verksamheter. Att kartlägga och ha kunskap om de tvärsektoriella processerna är viktigt för att säkerställa att resurser används optimalt och att brukare/kunder erhåller rätt service. Detta skulle kunna vara ett förbättringsområde för kommunen. Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kävlinge kommun använder sig inte av något chefskontrakt utan det är endast chefspolicyn som chefen undertecknar vid tillträdandet av sin tjänst. Systematiska chefsutvärderingar görs genom den årliga medarbetarundersökningen. Den bild som skapas används sedan i utvecklingssamtalet. Goda ledarprestationer premieras till exempel genom lön eller utbildningsinsatser och nu också genom Belöningssystemet Årets chef. Kommunledningens kommunikation För att kunna sprida information om och diskutera värderingar, mål, uppdrag, ansvar etc på tjänstemannanivå krävs en tydlig ledningskedja. Fyra gånger per år träffas alla chefer i Kävlinge kommun i något som kallas ledarforum. Verksamhetscheferna har egna träffar två gånger per år. Förvaltningsledningsgruppen träffas regelbundet. Förutom fysiska träffar försöker man också att sprida information genom kommunens intranät INKA. Det interna nyhetsbrevet skickas ut fyra gånger per år. Kommunen beskriver sig själva som en pratande organisation vilket tyder på att information också sprids via lite mer informella vägar. Ledarutveckling Chefsutvecklingsprogrammet som genomförts tillsammans med fyra kommuner inom 5 YESkommunerna har omfattat sex dagar och haft följande innehåll: Värdegrundsarbete Att lyckas som chef personligt ledarskap och att vara chef Framtid och omvärld Stolthet, resultat och välmående Hårda siffror och mjuka värden Inför de olika områdena har man plockat in olika experter. Programmet har genomförts i flera omgångar och alla chefer har nu genomgått programmet. Vid de utvärderingar som gjort har det framkommit att cheferna vill ha fördjupningar inom vissa områden. Detta fokuserar man därför på just nu och chefprogrammet ligger vilande. På verksamhetsnivå erbjuds ytterligare ledarutveckling genom rektorsutbildning (både för rektorer och chefer inom förskolan) och inom hemvården går några ett ledarskapsprogram på högskolan som omfattar 30 poäng. Att diskutera chefsrollen är viktigt och för detta skapas utrymme bland annat på ledarforum och de andra mötesplatserna för cheferna.

17 Sveriges Kommuner och Landsting (33) I kommunen finns sedan flera år ett välutvecklat traineeprogram. Programmet genomförs inom 5-YES kommunerna. Styrkor Långtgående delegering kring att omfördela resurser inom budgetramarna Modell för över-/underskott Ledande chefer är bärare av organisationens mål och värderingar Ledarutvecklingsprogram Traineeprogram Förbättringsmöjligheter Kommunövergripande plan/principer för långsiktig ledningsfilosofi Kartläggning och dokumentation av tvärsektoriella processer Chefskontrakt Samarbete med externa parter kring ledarutveckling Område 5 Resultat och effektivitet Rubriker Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Kostnader och resultat i budgetprocessen Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kommunikation kring resurser och resultat Jämförelser Extern samverkan Poäng 72 Allmänt Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kommuner står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta resultat och effektivitet. Vad får jag för tjänst och vilken kvalitet innehåller denna tjänst i relation till vad den kostar? Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Resultatstyrning ingår som en naturlig del i kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Mätbara indikatorer kopplas till kommunövergripande mål och nämndmål. Resultaten används vid ledningens genomgångar och där belyser man resultaten utifrån flera olika områden. Löpande under året görs också analyser och jämförelser. Kävlinge kommun tillämpar resursfördelning med prissättning av prestationer och tjänster inom en stor del av kommunens kärnverksamheter. Prissättningen av tjänster i kombination med bud-

18 Sveriges Kommuner och Landsting (33) geterade volymer utgör en stor del av nämndens budget. Resursfördelningen är ett sätt att definiera uppdraget och genom att på ett tydligt sätt koppla resursfördelningen till utförda prestationer och det blir lättare att göra en objektiv värdering av det uppnådda resultatet. Resursfördelningen utgör också grunden för prissättning av tjänster i extern verksamhet inom till exempel förskola, grundskola och LOV. Den interna prissättningen av tjänster och prestationer medför att samtliga enheter hanterar sin ekonomi med en resultaträkning med fullständiga intäkter och kostnader. Nämndens samlade utbetalning av ersättningar till enheterna hanteras av beställaren. På så sätt kan man särskilja volymavvikelser från effektivitetsavvikelser (hur enheternas kostnader för prestationerna avviker från prissättningen av prestationen). Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Uppföljningen på förvaltningsnivå är systematisk när det gäller resursförbrukning, resultat och måluppfyllelse. Årsrapporterna tar utgångspunkt från verksamhetsplanen. I delårsrapporteringen följs alla mål upp. Uppföljning på enhetsnivå sker på samma sätt som på ledningsnivån. Ett sätt att effektivisera de olika processerna i kommunen är att använda olika metoder/system för detta. Arbetsmetoden som kommunen använder är LEAN-inspirerat. Det finns en särskild central analysgrupp som går igenom resultat med kvalitetsstrategerna. Man använder sig av PDCA-hjulet för sitt förbättringsarbete. Man är också på gång med att mer systematiskt använda sig av processkartläggningar. Kommunikation kring resurser och resultat Kommunen har valt att används Hypergene som beslutsstöd och alla chefer och specialfunktioner har tillgång till systemet. De förtroendevalda i kommun skulle om de så önskade få tillgång till systemet men man valt att inte göra detta. Man får information på övergripande nivå via kvartalsrapporteringen. Uppstår ytterligare behov kan man få mer information. Cheferna ansvar för att all personal nås av information. Detta skall framför allt på arbetsplatsträffarna. Intranätet INKA används också för att sprida uppföljning av mål och resultat. På respektive verksamhetsnivå finns arenor för att löpande diskutera resursförbrukning och resultat, till exempel Ledarforum, verksamhetschefsträffar och olika ledningsgruppsmöten. Jämförelser För att kunna utveckla verksamheten är det viktigt att kontinuerligt jämföra resultat dels inom organisationen men också med andra kommuner. Kävlinge kommun arbetar med jämförelser på flera olika nivåer. Detta sker både inom verksamheterna men också inom flera verksamheter på regionalnivå. En hel del jämförelser sker inom 5-YES kommunerna. När det gäller jämförelser mellan de egna verksamheterna har man börjat göra jämförelser. Ibland stöter man på problem då man inte mätt på likartat sätt och detta är ett utvecklingsområde för kommunen. Inom skolan bryts resultat ned på skol- och klassnivå och inom hemvården på enhetsnivå. En kommun att titta närmare på när det gäller jämförelser av resultat är Hammarö kommun. Extern samverkan Kävlinge kommun har på flera plan utvecklat samverkan med externa organisationer för att dela och effektivisera verksamheten. Kommunen har en samarbetsnämnd tillsammans med Burlövs

19 Sveriges Kommuner och Landsting (33) och Staffanstorps kommun avseende it-verksamheten. Samarbetsnämnden är placerad i Kävlinge kommun. Lönehanteringen utförs i samarbete med samma kommuner men i en annan samarbetsnämnd placerad i Burlöv. En tredje samarbetsnämnd är placerad Staffanstorps kommun och hanterar geografiskt informationsstöd (GIS). Överförmyndarnämndens verksamhet kommer från och med 2015 att bedrivas i samarbete med Lomma, Burlöv och Staffanstorps kommuner. Räddningstjänstverksamheten bedrivs i samarbete Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö i form av kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd. Kävlinge samäger, tillsammans med ett stort antal kommuner, ett antal bolag: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten och Sysav. Tillsammans med Region Skåne, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Lomma kommun bedrivs rehabiliteringsverksamhet av långtidsarbetslösa i det finansiella samordningsförbundet Finsam. De ideella föreningarna är involverade i driften av idrottsanläggningar. Lundaland är en ideell förening som arbetar enligt Leadermodellen med utveckling av landsbygden. Kävlinge kommun är med som en av kommunerna i Lundaregionen. Till skillnad från ovanstående exempel kring samverkan är samverkan med civilsamhället inte alls så utvecklad. Det finns några enstaka exempel på detta, Brottsofferjouren, äldreombud och Matbussen. Matbussen är ett samverkansprojekt mellan hemvårdens frivilliga och lokala livmedelsbutiker. Styrkor Kommunövergripande strategi för resultatstyrning Systematisk uppföljning av kostnader och resultat på kommun/förvaltningsnivå Systematisk uppföljning av kostnader och resultat på enhetsnivå Flera olika metoder och arbetssätt för att effektivisera verksamheten Arenor för chefer att diskutera resursförbrukning och resultat Förbättringsmöjligheter Jämförelser mellan kommunens egna enheter för att identifiera skillnader i kvalitet, resultat och effektivitet. Jämförelser mellan kommunens egna enheter och icke kommunala enheter och andra kommunala enheter för att identifiera skillnader i kvalitet, resultat och effektivitet. Samverkan med civilsamhällets frivilligkrafter för att stödja och utveckla tjänsterna.

20 Sveriges Kommuner och Landsting (33) Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Rubriker Poäng Personalstrategi Rekrytering Kompetens- och medarbetarutveckling Individuell lönesättning Arbetsmiljöarbete Mångfald 64 Allmänt I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar. Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkesgrupper med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal, dels stimulerar befintlig personal att stanna och utvecklas. Personalstrategi Attraktiv arbetsgivare och hälsa är ett fokusområde i kommunens utvecklingsarbete och ingår i kommunens långsiktiga strategi för att behålla och utveckla befintliga medarbetare. Kävlinge kommun håller för närvarande på att ta fram en ny personalstrategi/policy, som bättre skall motsvara vision, mål och värdegrundsarbetet. Tanken är att ha ett gemensamt, övergripande styrdokument; ett stöd för ytterligare personalpolitiska åtgärder. Rekrytering Kävlinge kommun arbetar med en kompetensbaserad rekryteringsprocess (KBR). I den ingår det intervjuguider och guider för referenstagning. Under hösten 2014 skall kommunen ytterligare kvalitetsäkra rekryteringsprocessen. Ett sätt att behålla och attrahera nya medarbetare kan vara olika former av förmåner. I Kävlinge kommun finns några sådan exempel som frukost till alla medarbetare, flexavtal för tjänstemän, tvättstugeschema och flytande arbetstid inom hemvården. Man har nu bestämt sig för att man behöver omvärldsorienteras inom detta området för att se hur andra kommuner arbetar med frågan. Kommunen stöder sina medarbetare med ett friskvårdsbidrag på kr. Som medarbetare skall man själv bidra med 25%. Det förekommer också andra personalfrämjande aktiviteter, som personalklubb och konstförening. Det finns ingen övergripande strategi för att marknadsföra kommunen som en attraktiv arbetsgivare. Flera av intervjupersoner säger att de allra bästa ambassadörerna är de som jobbar i kommunen. Verksamheterna visar dock ibland upp sig olika mässor.

21 Sveriges Kommuner och Landsting (33) Kompetens- och medarbetarutveckling Kävlinge kartlägger inte på övergripandenivå kompetensutvecklingsbehov. Men det är något som man har för avsikt att göra. Däremot arbetar man med kompetensutvecklingsplaner på individnivå. Till stöd för detta har man köpt in ett IT-verktyg. Planerna diskuteras i samband med medarbetarsamtalen. Det finns intentioner kring att avsätta medel (budgetera) för kompetensutveckling men bilden är något splittrad kring hur det egentligen fungerar. Medarbetarsamtal är något som samtliga medarbetare får årligen. Stöd för samtalen finns i ett underlag. Intressant är att man inom hemvården också provat på medarbetarsamtal i grupp och detta verkat fungerat väldigt väl. Värdegrundsarbetet spelar en stor roll för medarbetarna när det gäller deras roll i utveckling av service och organisation. Alla har deltagit i arbetet och värdegrundsarbetet är en viktig del i vardagen. Individuell lönesättning Lönesamtal genomförs i princip fullt ut i hela organisationen. Inom några verksamheter har det hänt att man genomför medarbetar- och lönesamtal vid samma tidpunkt. Kävlinge kommun utgår från att alla anställda följer arbetsmiljöregler samt samarbetar och är lojala mot det kommunala uppdraget. Lönen bestäms utifrån kriterier knutna till individens prestation i arbetet. Lönekriterierna är indelade i tre olika områden med underrubriker. Områdena är: Resultat/effektivitet Användarbarhet/flexibilitet Samarbetsförmåga Utifrån de övergripande lönekriterierna görs anpassningar inom respektive verksamhet. I kommunens nuvarande lönesystem sker inte i någon större omfattning belöning av grupper eller individer som bidragit till resultat och verksamheternas måluppfyllelse. Arbetsmiljöarbete Central rutiner, policys och processer finns som stöd för alla våra verksamheter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessa återfinns bland anat i arbetsmiljöhandbok. Centrala rutiner ger enhetliga processer för kommunen att arbeta efter. Dessa rutiner kan dock ibland behöva kompletteras med verksamhetsspecifika, vid exempelvis specifika risker eller dylikt. Som stöd och lathund till verksamheterna finns ett centralt årshjul. I det löpande arbetsmiljöarbetet ingår bland annat att årligen kartlägga och riskbedöma respektive verksamhet, genomföra skyddsronder, arbeta med resultat från medarbetarenkäten, genomföra medarbetarsamtal, göra riskbedömningar vid ändringar av verksamheten, rapportera och utreda arbetsskador och tillbud, arbeta med arbetsmiljö i våra samvekansgrupper som tillika är skyddskommitté samt arbeta med rehabilitering. Utbildning i arbetsmiljö är obligatoriskt för alla våra chefer och erbjuds alla våra skyddsombud. Kävlinge kommun följer årligen upp det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende mål och rutiner, delegering, befogenheter och kompetens inom arbetsmiljöområdet. Resultatet bildar till-

22 Sveriges Kommuner och Landsting (33) sammans med sammanställningar över alla rapporterade arbetsskador och tillbud ett underlag för handlingsplaner och förbättringsarbete. Föregående års handlingsplan för arbetsmiljöarbetet utvärderas och följs upp av NÄSAM (nämndövergripande samverkansgrupp) och CESAM (central samverkansgrupp). Det nya resultatet analyseras och en ny/reviderad handlingsplan tas fram. För att ytterligare utveckla bedöma och skapa förändring använder man sig inom skolan av kollegiegranskning. Vartannat år genomförs kultur/värderingsmätning. Mångfald Kommunen har antagit en jämställdhets- och mångfaldsplan som följs upp vart tredje år. Någon koppling till den övergripande styrningen finns inte. För att motverka diskriminering och särbehandling följs detta upp årligen genom medarbetarenkäten. Kommunen arbetar inte systematiskt med att använda mångfald som en resurs i serviceorganisationen. Styrkor Övergripande personalstrategi för att behålla och utveckla befintliga medarbetare Genomförande av medarbetarsamtal regelbundet Program för att stödja och utveckla/stärka medarbetarna i deras roll i utveckling av service och organisation Genomförande av lönesamtal regelbundet Lönekriterier som är nära knutna till individuella prestationer och kända för medarbetarna Heltäckande arbetsmiljöundersökningar Förbättringsmöjligheter Övergripande personalstrategi för att behålla och utveckla befintliga medarbetare Övergripande kompetenskartläggning System för budgetering och rapportering av resurser avsatta till kompetensutveckling Heltäckande arbetsmiljöundersökningar Använda mångfald som en resurs i organisationen Område 7 Verksamhetsutveckling Rubriker Strategiskt kvalitetsarbete Verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Kreativitet och innovationer IT-stöd Poäng 73 Allmänt Inom näringslivet har det sedan mitten av 1900-talet funnits ett otal olika system för att bedriva kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete är i de flesta fall synonymt med att på ett strukturerat sätt arbeta

23 Sveriges Kommuner och Landsting (33) för att skapa kontinuerliga förbättringar i en verksamhet. TQM, EFQM, ISO, SIQ, BS, LEAN är alla standards eller system för detta kontinuerliga förbättringsarbete. I den kommunala världen har oftast kvalitetsarbete förekommit som enskilda öar knutna till vissa verksamheter. Ett identifierbar mönster under senare år är att flera kommuner börjar ta fram övergripande system för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. Dessa system är då oftast egenutvecklade modeller för förbättringsarbete som ibland innehåller delar av de system som nämns ovan. En framgångsfaktor för ett fungerande kvalitetsarbete är att det system som används, tydligt länkar till kommunens styr- och uppföljningssystem. Strategiskt kvalitetsarbete Kommunen har fastställt riktlinjer och stöd för kommunens kvalitets- och utvecklingsarbete. (Handbok för kommunens kvalitetsarbete.) Det är en gemensam plattform för det systematiska kvalitetsarbetet för all kommunalt finanserad verksamhet. Den omfattar förhållningssätt, ansvar och roller, definitioner för kvalitetsarbete samt beskrivning av olika verktyg. En kvalitetsgrupp med representanter från de olika förvaltningsdelarna samt vid vissa tillfällen även en analysgrupp (bestående av kvalitetsgrupp, nämndekonomer och personal och miljöstrateg) säkerställer att kvalitetsarbetet sker enligt Kävlinge kommuns kvalitetshjul och de olika verktyg som finns för kommunens kvalitets- och utvecklingsarbete. I samarbete med Burlöv och Staffanstorp har kommunen antagit en övergripande IT-policy. Samarbetsnämnden har även beslutat om en gemensam IT-strategi. Vid bildandet av en gemensam IT-driftenhet så togs ett samarbetsavtal fram som beskriver hur interna arbetsprocesser för utveckling ska fungera och hur driften ska säkerställas. Processkartläggning för IT-relaterad verksamhetsutveckling, både i den enskilda kommunen och för kommungemensamma funktioner, är gjord och följs i praktiken. Arbetssättet kommer att utvärderas under 2014/2015 och rapporteras vidare till samarbetsnämnden våren Metoder och verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling Det sker en hel del kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete både på övergripande nivå och på verksamhetsnivå i kommunen. Det finns som ovan nämnts en kvalitetsgrupp. I arbetet använder sig kommunen av flera olika metoder till exempel Åsikt Kävlinge, service- och kundlöften, brukarundersökningar och jämförelser och kollegiegranskningar inom skolan. Man håller också på att ta fram metoder för processkartläggning. Kommunen genomför också regelbundet externa utvärderingar såsom Medborgarundersökningen, KKiK, Insikt och Kommunkompassen (år 2010 och 2014). Lärande och utveckling genom omvärldsspaning och samverkan Varje verksamhetschef har ett ansvar utifrån sin roll att tillse att man bedriver strategisk omvärldsspaning för att lära och fånga upp goda idéer. Inom utbildningsverksamheten har kvalitetsstrategen detta uppdraget. Inom socialtjänsten uppmuntrar man medarbetarna att delta i olika nätverk. Olika nätverk är något som kommunen flitigt deltar i. Kommunförbundet Skåne har en mängd olika nätverk och här är man väldigt aktiv. Mycket lärande sker också inom 5 YESkommunerna. Både inom utbildning och socialtjänst deltar man också i flera nationella nätverk. När det gäller samverkan med utbildningsinstitutioner (till exempel forskning) eller företag för att utveckla kommunens tjänster finns inte något övergripande arbete. Det sker en del ute på de enskilda verksamheterna.

24 Sveriges Kommuner och Landsting (33) Kreativitet och innovationer Ett tydligt utvecklingsområde för kommunen är arbetet kring kreativitet och innovationer. Kommunen har tagit ett steg genom sitt Belöningssystem (Årets medarbetare, Årets chef och Årets aktivitet). Men detta kan utvecklas ytterligare för att stimulera medarbetarnas kreativitet eller fånga upp goda idéer/innovationer genom en övergripande strategi. En del aktiviteter sker på verksamhetsnivå och inom till exempel verksamheten som arbetar med integration är detta en viktig del i vardagen. Inom skolan ingår detta in undervisningen. Förutom Årets aktivitet så lyfts goda exempel fram på ledarforum och i personaltidningen kors och tvärs. Att visa upp goda exempel och lära av varandra inom kommunen är en viktig pusselbit i det fortsatta utvecklingsarbetet. Kommunen söker på eget initiativ externa utmärkelser och priser till exempel Årets Kvalitetskommun, Skolmat Sverige, Årets Sylviasyster inom demensvården och årets skolbibliotekarie och bibliotekschef. Malung-Sälen, Borås stad och Upplands Väsby är kommuner som är intressanta att titta närmare på. Upplands Väsby delar bland annat årligen ut ett innovationspris. IT-stöd Kommunen har ett välutvecklat intranät för att sprida information till medarbetarna kallat INKA. Utvärderarnas upplevelse är att det används i mycket stor utsträckning. Alla medarbetare har tillgång till datorer och man har nu börjat att också använda sig av surfplattor till exempel inom gatu/park när det gäller skötselplaner. Ett annat område som också är på gång med surfplattor är hemsjukvården. De interna IT-systemen är bra stöd för serviceproduktionen av administrativa resurser. Ledaransvaret och organisationen för IKT-arbetet har byggts upp med utgångspunkten att utveckling ska ske utifrån verksamhetens krav och prioriteringar. Kommunen har sedan fyra år ett IT-råd som består av IT-strateger/samordnare från respektive förvaltningsdel samt kommunens IT-beställare och IT-driftschef. Systemägare med ansvar för drift, utveckling och ekonomi ligger under varje förvaltningsdel. Under 2014 kommer SLA-avtal tecknas med IT-enheten där ansvar och befogenheter förtydligas ytterligare. För att hantera drift, support och utvecklingsprojekt arbetar IT-enheten efter grundprinciperna i ITIL. Styrkor Övergripande plan/strategi för kvalitetsutveckling Övergripande plan/strategi för kommunens arbete med IKT Sammanhållet och aktivt kvalitetsarbete på alla nivåer i organisationen Ett förankrat ledaransvar kring IKT Förbättringsmöjligheter Strategisk omvärldsspaning för att lära och fånga upp goda idéer Samarbete med utbildningsinstitutioner eller företag för att utveckla kommunens tjänster Skapa förutsättning och uppmuntra medarbetarnas kreativitet Sprida innovationer som effektiviserar och utvecklar verksamheten