Bilaga 5a möte Protokoll Programstyrelse RE:Source

Transkript

1 Bilaga 5a möte Protokoll Programstyrelse RE:Source C-i Ii)et3J Datum: 13 juni 2017, möte #3 Plats: RISE, Drottning Kristinas väg 45, Stockholm Tid: Klockan 09:05-14:45 1. MÖTET ÖPPNAS Programstyrelsens ordförande Christer Forsgren öppnar mötet. 2. VAL AV MÖTESSEKRETERARE OCH JUSTERINGSPERSON Beslut: Programstyrelsen väljer Ragnhild Berglund till sekreterare och Mats Williander till justeringsperson för mötet. 3. NÄRVARANDE Styrelseledamöter: Christer Forsgren (CF), Stena Recycling, programstyrelsens ordförande Bengt-Åke Andersson (BÅA), E.ON Henrik Kant (HK), Göteborgs stad, Kretslopp och vatten (punkterna 1-6, samt 8-10) Caisa Samuelsson (CS), Luleå tekniska universitet (punkterna 1-6, 8-11 samt 13) Per Stoltz (PS), Ikea Mats Williander (MW), RISE Viktoria Weine Wiqvist (WW), Avfall Sverige (punkterna 1-6, 8-10 samt 13) Ej styrelseledamöter: Coralie Chasset (CC), Energimyndigheten Maria Forsberg (MF), Energimyndigheten Åsa Forsum (ÅF), Energimyndigheten Evalena Blomqvist (EB), RISE, programledning Johan Felix (JF), CIT, programledning Ragnhild Berglund (RB), RISE, programkommunikatör och mötessekreterare Ej närvarande styrelseledamöter: Karl Edsjö (KE), Electrolux Elinor Kruse (EK), Teknikföretagen Jill Nyqvist (JN), Gästrike återvinnare 4. GODKÄNNANDE AV DAGORDNING Beslut: Programstyrelsen godkänner dagordningen, med tillägg av en diskussionspunkt om bedömning av enskilda projekt som tas upp under 8a. 5. TIDIGARE MÖTESPROTOKOLL a. Godkännande av tidigare mötesprotokoll Beslut: Programstyrelsen godkänner protokollet från sitt möte 25 april b. Info: Protokoll från Strategiska rådet Protokollet från Strategiska rådets möte 22 maj 2017 läggs till handlingarna. 6. EKONOMI a. Ekonomisk uppföljning EB: Ekonomin ser bra ut, med balans mellan offentliga medel och samfinansiering. Drygt 3 mkr finns kvar att aktivera i år, vilket bör baseras på utfallet av gap-analysen Bilaga Sa Bilaga 5b Bilaga 6a 1 (7)

2 Bilaga 5a möte Protokoll Programstyrelse RE:Source (punkt 10a). Verktygen policy oc_h utbildning ligger lite lägre i aktiviteter jämfört med budget. Styrelsen beslutade i februari att utöka medlen i årets utlysning, men hela ökningen används inte. Kommentarer från styrelsen: HK: Programkontoret ligger över budget, är det något jobb som därför inte kan göras? EB: Vi har ett stort område och höga ambitionsnivåer, därför är det alltid vissa uppgifter som inte blir gjorda. Vi har störst anslag av SIParna, men andra SI Par har dessutom branschorganisationer som bidrar, det har inte vi. Vi har möjlighet att ansöka om kr ytterligare hos Energimyndigheten i höst. Vid oktobermötet kommer förslag på hur vi vill fördela pengarna. CC: Den extra miljonen inom samverkansprogrammen ska också bidra till att finansiera arbetet. Beslut: Programstyrelsen tar del av den ekonomiska uppföljningen av programmets verksamhet och budget och godkänner den. {1 1 );t3j 7. PROJEKTUPPFÖUNING a. Projektuppföljning 1 maj Bilaga 7a EB redogör för status för pågående enskilda projekt. Flera har startat sent på grund av att start- och beslutsdatum inte var synkade. Andra väntar fortfarande på beslut. Det beror delvis på att programledningen och strategiska rådet behöver samordna sina gra nskni ngsruti ner. Kommentarer från styrelsen: BÅA: När det gäller svårigheterna inom internationalisering - bygg på styrelsens och strategiska rådet kontakter med andra länder. WW: Ta upp från vilket datum projekten flyttades fram, samt sätt projektens resultat i en kontext till andra beslutade projekt. Beslut: Programstyrelsen fattar följande beslut om pågående enskilda projekt: Utbildningsframsyn (projektnr 6507}: Slutrapportering av fas 1 godkänns. Programstyrelsen delegerar till programledningen att arbeta enligt föreslagen arbetsprocess och reviderade projektmål. lnternationaliseringsaktiviteter inom RE:Source (projektnr 6508): Programstyrelsen godkänner ansökan om förlängning till 31 december Affärsutveckling i en cirkulär ekonomi med företagsekonomiska processverktyg (projektnr 6510}: Programstyrelsen godkänner ansökan om förlängning till 15 september Publikationsdatabas och uppföljningsdatabas för RE:Source (projektnr 6512): Programstyrelsen godkänner ansökan om förlängning till 31 december b. Slutredovisning Polcirkeln - Policy för cirkulär ekonomi EB: Projektet har varit mycket lyckat och bland annat utmynnat i tio intressanta punkter att ta vidare (se bilaga 7b). Dessutom finns riktade rekommendationer till företag, policymakare och RE:Sources egen organisation. Programkontoret planerar att göra tre sammanfattningar med konkreta råd riktade till dessa målgrupper och publicera på hemsidan tillsammans med projektets slutrapport. Beslut: Programstyrelsen godkänner slutrapporteringen av projektet "Polcirkeln" Policy för cirkulär ekonomi - Systemeffekter på konsumtions- och avfallsflöden. 8. ENSKILDA PROJEKTANSÖKNINGAR- UNDERLAG FÖR REKOMMENDATION a. Info: Projektportfölj och bubblande ideer Punkten inleds med en allmän diskussion kring bedömning av ansökningar om enskilda projekt. Bilaga 7b Bilaga Sa

3 Bilaga 5a möte Protokoll Programstyrelse RE:Source EB redogör för hur dagens aktuella projektansökningar fördelar sig gentemot programmets mål och utmaningar (se bilaga 8a). Detta möte är det sista att bevilja projekt som kan börja i år. Oktobermötet fattar endast beslut om projekt som får principiellt bifall vid dagens möte. Vid decembermötet beviljas projekt som kan starta i början av b. Arena för test av framtidens återvinningsteknik Projektansökan behandlades på föregående styrelsemöte och har reviderats på de punkter som då noterades. Budgeten är oförändrad trots att testa renacheckarna är borta, detta eftersom andra delar är utvecklade. Kommentarer från styrelsen: WW: Det hade varit bra om någon från RE:Source fanns i ledningen för projektet, nu är den helt Stena-intern. CC: Önskar en tydligare avstämning av de juridiska aspekterna innan projektet börjar med investeringar i själva infrastrukturen. Jag saknar också en analys av behovet, hur stor efterfrågan är på denna anläggning Beslut: Programstyrelsen bifaller projektförslaget - med tillägget att det ska delas i de två tydliga etapper som nämns nedan - och tillstyrker att en reviderad ansökan skickas till Energimyndigheten. Etapp 1: Gå igenom juridiska förutsättningar, göra en behovsanalys, säkerställa att testarenan är konkurrensneutral, ta del av pilotbolagens synpunkter samt utvärdera alla dessa punkter med RE:Sources programledning. Etapp 2: Bygga upp den fysiska testarenan. CF anmäler jäv, deltar inte i diskussion eller beslut. WW tar tillfälligt över som ordförande. c. Utveckling av policy för minimering och nyttiggörande av avfall Projektet har behandlats av strategiska rådet en gång tidigare och har nu kommit tillbaka med reviderad ansökan. Det handlar om att inventera behovet av policyutveckling och hitta policyområden med stora behov eller problem. Projektresultaten skulle kunna utgöra underlag för en eventuell utlysning för policyverktyget. Kommentarer från styrelsen: WW: Är det möjligt att uppnå de omfattande projektresultaten på denna korta tid? Viktigt att både det som RE:Source finansierat hittills, som nulägesanalysen, och pågående policyutveckling ingår - policyer är dynamiska. Beslut: Programstyrelsen bifaller projektförslaget och tillstyrker att en ansökan skickas till Energimyndigheten så starten kan ske enligt plan (1 september). Projektet måste dock ta hänsyn till tidigare projekt och pågående utveckling på policyområdet, samt sammanfatta vad nästa steg är för att samla alla insatser på området. EB och RB anmäler jäv, deltar inte i diskussionen. MF tar tillfälligt över protokollskrivandet. d. Framtidens återvinningsprocesser för matavfall Projektet har behandlats av strategiska rådet en gång tidigare och har nu kommit tillbaka med reviderad ansökan. Strategiska rådet är positivt, men vill ha en jämförelse av olika lösningar, inte en enda. Kommentarer från styrelsen: CF: Alternativ till att producera biogas är mycket intressant att utreda. PS: Kommer även småskaliga lösningar att ingå i projektet? Vi på Ikea har varuhus på platser där det saknas infrastruktur för behandling av matavfall. Bilaga 8b Bilaga 8c Bilaga 8d 3 (7)

4 Protokoll Programstyrelse RE:Source Beslut: Programstyrelsen bifaller projektförslaget och tillstyrker att en reviderad ansökan skickas till Energimyndigheten. EB och WW anmäler jäv, deltar inte i diskussion eller beslut. Bilaga 5a möte e. Ett effektivt cirkulationssystem för nyttiggörande av hushålls- och verksam hetsavfall Detta projekt är initierat av programkontoret. Det handlar om att utvärdera metoden Supply Chain Management {SCM) där man styr aktiviteter och samordnar aktörer i en försörjningskedja. Kommentarer från styrelsen: HK: Avfall Sverige är inte med, inte heller kommunala avfallsaktörer. Göteborgs stad skulle kunna vilja vara med. WW: Även om Avfall Sverige inte kan delta kan vi kanalisera till våra medlemmar. Uppfattar att det handlar om allt avfall, även kommunernas. PS: Vad gör vi med resultatet? Blir det något slutgiltigt utlåtande? EB: Det blir inget färdigt verktyg, mer en möjlighetsanalys. Genom att titta på ett resursflöde ser man var utveckling behöver ske och var hinder finns. Det kan komma som önskemål inom utlysning senare. CC: Vem är mottagare av resultaten? Det anges som programstödjande, men det listas många organisationer som ska ha nytta utöver programkontoret. Beslut: Programstyrelsen godkänner projektansökan med vissa förbehåll: den ska revideras enligt det detaljerade granskningsprotokollet, aktörskonstellationen bör utökas (exempelvis med Göteborgs stad och medlemmar i Avfall Sverige) samt att ansökan ska godkännas av programledningen innan den skickas till Energimyndigheten för beslut. JF anmäler jäv, deltar inte i diskussionen. f. Delningens potential Detta projekt vill undersöka vad delningsekonomin får för effekter på RE:Sources område. Karin Bradley inom Mistras program för Hållbar konsumtion deltar i projektgruppen. Mistras program är större och mer vetenskapligt, detta är mindre och inriktat på effekter för avfallssystemet. Kommentarer från styrelsen: CC: Förväntat resultat är en rekommendation till RE:Source, men kan det inte finnas andra möjliga mottagare som kan har nytta av det? EB: Vi kan lägga en tilläggsbeställning på att programkontoret gör en kommunikationsinsats, som med projektet Polcirkeln. MW: Vem väljer de tre produkterna? Det gäller att identifiera tre delningsprodukter som har stor påverkan på avfallsflödet. Beslut: Programstyrelsen bifaller projektförslaget med två tillägg: de tre produkter som ska undersökas måste väljas utifrån ett tydligt avfallsperspektiv en kommunikationsinsats för projektet från RE:Sources programkontor ska ingå Ansökan ska godkännas av programledningen innan den skickas till Energimyndigheten för beslut. g. Internationell Fal-samverkan Programledningen har initierat detta projekt eftersom det är svårt att nå aktörerna inom verktyget Internationell Fal-samverkan. Ansökan har inte granskats av Strategiska rådet då projektet bedöms vara programstödjande. Bilaga 8e Bilaga 8f Bilaga 8g

5 Bilaga 5a möte Protokoll Programstyrelse RE:Source Kommentarer från styrelsen: WW: Jag saknar Internationella miljöinstitutet i Lund bland aktörerna. BÅA: Även Grants office på högskolan i Borås borde kunna ingå. CC: Målet att minst fem svenska företag/organisationer deltar i ansökningar är lågt satt. PS: Satsa hellre på att svenska företag/organisationer deltar i fem olika ansökningar. Beslut: Programstyrelsen godkänner projektansökan, med tillägget att aktörer och mål ska förändras enligt kommentarerna ovan, och rekommenderar att den skickas till Energimyndigheten för beslut. JF anmäler jäv, inkommer för att svara på specifika frågor, men deltar inte i diskussionen. f}1 );t3j h. Analysmetod för ökad cirkularitet Projektet vill genom Value Case Methodology ta fram en generell metod för att identifiera drivkrafter och barriärer för ökad cirkularitet. Arbetet ska ske i samarbete med programmet Mistra Closing the Loop. Kommentarer från styrelsen: MW: Är mycket intresserad av metoden, ser utifrån forskning om cirkulär ekonomi att det finns viktiga implementeringsfrågor, alla måste vinna på det. Många kommer att vilja använda detta verktyg. Beslut: Programstyrelsen bifaller ansökan, som dock behöver revideras med mindre förtydliganden, och tillstyrker att den skickas till Energimyndigheten när den är godkänd av programledningen. JF och EB anmäler jäv, inkommer för att svara på specifika frågor, men deltar inte i diskussionen. Bilaga 8h 9. RE:SOURCE UTLYSNINGAR a. Diskussion: Prioritering av forskning och utvecklingsfrågor Bilaga 9a JF går igenom förutsättningarna för utlysning #3 (bilaga 9a). Den har en budget på Mkr, bygger delvis på gapanalysen av effektlogiken och föreslås ha tre erbjudanden: 1. Demoprojekt: Testbäddar/verklighetslab/policy labs (med hög mognadsgrad) inom hela innovationsområdet 2. Förprojekt och innovationsprojekt med fokus på att bidra till förebyggande av avfall respektive social hållbarhet (exempelvis arbetsmiljö) 3. lnnovationsprojekt/fortsättning på genomförda RE:Source-förprojekt inom utmaningarna Hållbar materialförsörjning och Hållbart energisystem Kommentarer från styrelsen: MF: Vi skulle kunna göra preliminär ekonomisk fördelning på de olika områdena. JF: Ett förslag är cirka MSEK på varje erbjudande ovan, samt cirka 3 MSEK på förprojekt. CC: Vi kan gå ut med en nyhet i förväg om det, så intresserade kan förbereda sig. MF: Det vore bra att inte ha med förprojekt i den stora utlysningen, på grund av skillnaden i medfinansiering mot andra projekttyper. EB: Jag föreslår att förprojekten bryts ut till en riktad utlysning för hypotesprövningar i stället. Det kvarstår att avgöra på vilken nivå dessa projekt kan och behöver medfinansieras. PS: Det är viktigt att vi når entreprenöriella organisationer. 5 (7) {ÄV ri9}-,{,u)

6 Bilaga 5a möte

7 Bilaga 5a möte Protokoll Programstyrelse RE:Source 12. OMVÄRLDSBEVAKNING a. Info: Plan för revidering av innovationsagendan EB: En revidering av innovationsagendan som ligger till grund för RE:Sources arbete ska vara klar runt mitten av Vi planerar att jobba med workshop, SWOT-analys med mera. Samverkansmedel kommer att finansiera detta arbete. b. Info: World Circular Economy Forum, Helsingfors, 5-6 juni 2017 Åsa Stenmarck deltog i detta forum för RE:Sources räkning. Rapport kommer på webbsidan. D {-t metaj Bilaga 12a 13. ÖVRIGT a. RE:Sources remissinspel på utredningen Från värdekedja till värdecykel EB: Utredningen är bra, men i stället för den föreslagna tidsbegränsade delegationen inom området behövs någon med högre politisk status. Därför föreslår programledningen ett remissvar enligt bilaga 13a. Beslut: Programstyrelsen beslutar att sända ett remissvar enligt förslaget, men med ett tillägg under aktörer och satsningar: kommuner och näringsliv på regional och nationell nivå. Bilaga 13a b. Info: Regeringens samverkansprogram Cirkulär och biobaserad ekonomi CF (som sitter med i samverkansgruppen): Efter FN:s havskonferens i New York har plast hamnat högt på agendan, som innovationer inom plaståtervinning. Regeringen kommer satsa över 100 MSEI< på utveckling kring plast. 14. NÄSTA MÖTE Gemensam strategidag för programstyrelsen och strategiska rådet hålls torsdag 5 oktober hos Stena Recycling i Göteborg. Nästa styrelsemöte är fredag 6 oktober hos RISE i Göteborg. 15. MÖTET AVSLUTAS CF avslutar mötet, tackar programledningen för gott arbete inför mötet och önskar alla en trevlig sommar. Mötessekreterare Mats Williander Justerare 7 (7)

8 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Datum: 9 september 2017, möte # Plats: RISE, Stockholm Tid: Mötet öppnas Strategiska Rådets ordförande Annica Carlsson (AC) öppnade mötet och hälsade samtliga välkomna. Mötet började med en kort presentationsrunda. 2. Val av mötessekreterare och justeringsperson Beslut: Johan Eriksson valdes till mötets sekreterare och Herve Corvallec valdes till justeringsperson. 3. Närvarande Ledamöter strategiska rådet Annica Carlsson Ordförande (AC), Naturvårdsverket Hervé Corvellec (HC), Lunds Universitet Thomas Fägerman (TF), SWEROCK Tobias Richards (TR), Högskolan i Borås Anna Björklund (AB), KTH Anders Kihl (AK), Ragn Sells Jenny Sahlin (JS), Profu (Skype) Anders Persson (AP), Sysav Utveckling Erik Pettersson (EP), Inrego Lia Detterfeldt (LD), Renova Ej ledamöter Johan Eriksson (JE), Swerea, temaledare Christina Anderzén (CA), RISE, temaledare Carl-Arvid Dahlöf (CAD), Inno AG, verktygsledare Johan Felix (JF), CTH (Skype), punkt 8 Förhinder ledamöter Björn Haase (BH), Höganäs Sweden AB Mats Eklund (ME), Linköpings Universitet Förhinder ej ledamöter Åsa Stenmarck (ÅS), IVL, temaledare 4. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 5. Godkännande av tidigare mötesprotokoll a. Protokoll nr från 22 maj 2017 Bilaga 5 SRM# Sid 1

9 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Föregående protokoll #3 från gicks igenom. HC samt LD påtalade att deras efternamn var felstavade i föregående protokoll. Beslut: Protokollet godkändes och lades till handlingarna. 6. Projektuppföljning a. Gap-analys av RE:Source verksamhet, Bilaga 6a CA berättade om processen med GAP-analysen. Vidare presenterade CA GAPanalysen för vardera sju programmålen. Flera etappmål och önskade resultat återkommer i flera programmål. Frågor som diskuterades under punkten: - Vad är skillnaden mellan kommersialiseringsprojekt (högt prioriterat) och industrialiseringsprojekt (lågt prioriterat)? Svar Temaledarna tar med sig frågan att förtydliga skillnaden mellan dessa prioriteringarna. - Varför har det gått trögt med utbildningsprojektet? Svar Det har bytts verktygsledare för området och olika viljor inom projektet, men framförallt finns det svårigheter med avgränsningar och indelning av utbildning inom återvinningsområdet. Dessutom finns en dialog med befintliga initiativ såsom t.ex. Gasakademin. HC sa att man i en GAP analys kan inte alltid räkna uppfyllda mål utan man måste dessutom se till de delarna där resultat kommit fram som inte lett någonvart. Detta är också kopplat till flexibiliteten för RE:Source. Detta arbete kring GAP analys återkommer på Strategidagen. 7. Enskilda projektansökningar underlag för rekommendation CA inledde med att berätta om den senaste förändringen i arbetsprocess kring enskilda projekt. Tanken vid detta möte är att se mer på projektskisser. AC kommenterade att det är viktigt att det inte är en fråga om upphandlingar och att processen är transparent. Det är viktigt att vi kan vara öppna och inte bestämma vilka som ska vara utförare. Vidare diskuterade mötet kring de juridiska formerna för offentlig upphandling. Summering: Det finns frågetecken kring de juridiska formerna för offentlig upphandling i denna typ av aktiviteter. a. Ökad synlighet och nyttiggörande av resultat, bilaga 7a CA: Hur ser ni på potential och relevans i förslaget? HC: Tycker det att det förbrukas ganska mycket pengar för att kunna dela ut pengar. Annars var det finurliga idéer mm. AC: Beskrivningen av testcheckarna, hur skiljer det sig från det som andra aktörer erbjuder? SRM# Sid 2

10 Protokoll Strategiska rådet RE:Source AB: Idén med testcheckar riskerar att bli intermittent. Bättre om det är något återkommande. TR: Det står som första punkt att besluta om inkomna ansökningar, vilket blir ett märkligt tillvägagångssätt. Detta är en oklarhet om det ska finnas en utlysning. JS: Poolcirkeln är ett exempel på projekt som skulle behöva mer tilläggspengar att komma ut med resultat. Detta skulle kunna bli en enklare väg om man kan få till det. TF: Detta är ett identifierat problem vi har inte tillräckligt med resurser att göra detta. Jag tycker det är intressant för att kommunicera hellre än att springa vidare till nästa projekt. TR: Borde vara okej. Mer smakligt om det var fyra enskilda förslag AB: En aktiv exjobbs portal skulle kunna vara mer framåtsyftande/aktiverande än att premiera bra exjobb. TF: Fokusera på spridning av resultat initiativ/exjobb där inköp kopplas ihop med resurseffektivitet så ökar effekten. Summering: SR anser att RE:Source behöver någon form för tilläggsfinansiering för kommunicering av resultat, men det finns frågetecken kring just de föreslagna aktiviteterna. b. Modell för coachning med sikte på kommersialisering, bilaga 7b CAD berättade om bakgrunden för detta förslaget. I stora drag handlar idén att för de tidigare 10-tals innovationsprojekten främja kommersialiseringsdelen och beroende på dels vilka de aktörer (akademi/industri), vilka typer av insatser som behöver göras. TR: Är det främjande av (enligt presentation) eller coachning av (enligt underlaget), eftersom det är två helt olika delar? CAD: Tanken är att se på vad som kan tänkas göras fortsättningsvis från dessa innovationsprojekt. TR: Hur gör man utvärderingen?? CAD berättade att frågeställningar såsom Hur ska man välja ut o.s.v. för att främja transparensen och att öppna upp för så många som möjligt kommer att diskuteras vidare. Vad är en rimlig omfattning på en föreslagen insats? HC: Har lite problem med varför ska detta (vi har gjort detta och ska gå vidare till nästa steg) gå genom SR? Reagerar på att det är ren praktisk verksamhet. AK: Det är ALMI i RE:Source verksamhet! HC: Har inget emot att hjälpa andra att gå vidare i livet. Troligen kommer det ifrån att det lyser rött i GAP-analysen, men vad ska vi göra. TF: Inspel: Har jobbat med liknande saker i Norrbotten tidigare, där man tittar på intellektuella tillgångar från projekt i dialog med industriella intressenter. Denna typ av aktiviteter är bra, exempelvis om man har teknisk utveckling och tar fram en modell för utvärdering, så kan denna modell kunna vara det som kan exploateras vidare. TR: Två olika delar lyfts upp i skissen. Dels utbildning, som kan vara jättebra. Dessutom tycker jag att det skulle vara mkt intressant med modeller och då är projekten inom RE:Source lite för liten bas för modeller. Bra med de två delarna. Att de kan vara med utan att ha en tanke på att just den idén kan gå vidare. SRM# Sid 3

11 Protokoll Strategiska rådet RE:Source AK: Det finns redan färdiga strukturer i samhället för denna typ av aktiviteter. Då blir det en sak för PL att ha en stående kontakt med dessa befintliga aktörerna (ALMI m.fl.). LD: När idéerna kom till SIParna var kommersialisering en viktig del, därför kan vi inte se bort från detta. CAD: Viktigt att innovationsprojekten använder de stegen. TF: Någon måste ta det till ALMIA. Från forskning till lösningar till kommersialisering. Någonstans i denna del finns ett behov av kommersialisering. Summering: SR anser att coachning med sikte på kommersialisering kan behövas. Samtidigt är det viktigt att nyttja de färdiga strukturerna i samhället som redan finns. Det behövs också en förtydligande om aktiviten handlar om främjande av (enligt presentation) eller coachning av (enligt underlaget). c. Kriterier för exportsatsningar, bilaga 7c CA: Efter GAP analysen sågs att det saknades vissa delarna som föreslås som tillägg till det pågående Operativa exportsatsningar. Ev. bra sätt att få med dessa saker. TR: Förslaget är otydligt kring vilka kriterier som ska tillämpas eller vilka aktörer som ska genomföra arbetet. HC: Inte klart om vad som ska genomföras. AP: projektet är en direkt beställning från programledningen och programstyrelsen då kan vi fråga dem? Summering: SR anser att förslaget är otydligt kring vilka kriterier som ska tillämpas eller vilka aktörer som ska genomföra arbetet. Det är viktigt att vara tydligare inför styrelsen. 8. RE:Source utlysningar a. Förslag utlysning 3, Bilaga 8a JF presenterade utlysning tre. I komplement till underlaget (utkast #2) så har det kommit ett inspel från EM. Från det tidigare utkastet, som diskuterades vid förra SR mötet, har det genomförts en GAP-analys som också har spelat in i inriktningen för utkast #3. Det finns en rad saker som har försökts att få med i denna utlysning, testbäddar samt demoprojekt (inklusive kommersialiseringsplan). Önskvärt att få med fler discipliner än bara de tekniska och få lösningar för framtidens utmaningar. Utlysningen är på totalt mnkr. Ursprungliga förslaget var tre olika erbjudanden och att förprojekt ska omskrivas till hypotesprövningar. EM har påtalat att RE:Source inte kan reservera medel för innovationsprojekt för idéer som tidigare genomförts om förprojekt inom RE:Source. Detta innebär en del förändringar, jämfört med underlaget till detta SR möte. Med EMs synpunkter blir 3a bara två erbjudanden: Demo-projekt och Innovationsprojekt. med vardera ca 18.5 mnkr i budget. Synpunkter: HC: Sättet att formulera 1.1 och 1.2, om man vill få med genus mm är formuleringarna mycket teknisk. Man skulle kunna lyfta det man vill ha. Så att lyfter SRM# Sid 4

12 Protokoll Strategiska rådet RE:Source allt som har med genus. AC: Avgränsningar? Var effekten ska fås? Ska man lägga in globala effekter? JF: Det ska kunna finnas globala effekter. AK: Avfallsminimering, dock innefattas inte största mängden avfall dvs gruvavfall ska. Om man t.ex. kan få ut lite mer koppar ur gruvavfalll kan man spara resurser från andra delar. HC: I kommentaren för Social hållbarhet kan det vara bättre att skriva som har relevans för bättre fysisk arbetsmiljö, istället för som omfattar HC: En annan rest är CO2 som bildas i samma magnitud som gruvavfall. Förslag att skriva att inte resurs. AK: Jag tycker inte att man ska begränsa typ av avfall, eftersom vi har tidigare sagt att framtiden ligger i korskopplingen. HC: Bygg på definitioner kring förebyggande av avfall som redan finns. (Finns i bilaga 4 i avfallsdirektivet enligt AC) AK: I en linjär ekonomi är det viktigt att minimera avfall, men i en cirkulär ekonomi kan det vara precis tvärtom eftersom resurserna ska cirkulera. AB: Om man tar LCA-perspektivet kan man överkomma denna sak EP: Vi bör minimera onödig avfall, onödigt snurrande avfall. JF: Om man delar upp det i två parallella utlysningar, den ena med hypotesprövningar (rymmer projekt) och en annan utlysning som rymmer större projekt. Kan man dela pengarna 50%/50% mellan resurseffektivt samhälle? AP: Hur går det med motfinansieringen på denna typ av projekt som riktar sig mot resurseffektivt samhälle? JF: Helt på programmet har vi kravet att ha 50% medfinansiering, men i hypotesprövningar kan man gå ifrån det. Summering: SR har en synpunkt att industriella avfall inte ska tas bort. 9. Programkoordinering och Programstrategiska aktiviteter Punkterna gicks inte igenom p.g.a. tidsbrist. 10. Omvärldsbevakning a. Diskussion; Hållbar plast CA: En stor regeringsutredning är på gång kring minskade negativa miljöeffekter från plast och NV och Havs- och vattenmyndighetens uppdrag att föreslå konkreta åtgärder. Frågan är vad och om RE:Source ska göra på området? Synpunkter från mötet: LD: Viktigaste att inte slänga plast i havet. Det andra är att plast är ett komplicerat material att materialåtervinna. Ex.vis vill golvtillverkare inte få tillbaka sitt material som är tre år gamla så det är bättre att energiåtervinna. Samtidigt ska vi ha fossilfri värme. Kanske ska frågeställningarna delas upp. En del plast kan materialåtervinnas. RE:Source skulle kunna hjälpa till med att strukturera upp frågeställningarna. AK: RE:Source kan inte låta bli att ta tag i dessa frågor. Det kan bli stopp för returplast till Kina. Hela plastfrågan måste hanteras. LD: Plast är ett vitt begrepp, det finns många olika typer. AP: Dessutom finns plast med i policyprojektet. TR: I cirkulär ekonomi vill vi inte ha biologisk nedbrytbar plast. LD: Kanske 100 av 1 miljoner plast sorter kanske kan vara biologiskt nedbrytbara. Frågan behöver struktureras. SRM# Sid 5

13 Protokoll Strategiska rådet RE:Source JE informerade att ÅS kommer att ingå i regeringen utredning kring plast. Det får dock till konsekvens att Åsa kommer att avsäga sig uppdaget inom RE:Source från oktober-17. Föreslagen ersättare är Hanna Ljungkvist (IVL). Dessutom kommer JE att sluta som temaledare från oktober-17 och föreslagen ersättare är Henrik Oxfall (Swerea IVF), som är specialist inom plaståtervinning. AP: Vi kan visa för regeringens utredning att vi kan hjälpa till med plastutmaningen. LD: Det är viktigt att vi som verksamhetsägare också blir kontaktade. AC: Ett utfall från det enskilda projektet Myndighetssamverkan är att myndigheterna skulle höra av sig till RE:Source. LD: Kanske en egen utlysning kring plast, behovet är mycket stort. Och kanske ett kommersialiseringsprojekt kring det. Det finns mycket plast men få metoder att ta tillbaka det. AK: Med nuvarande styrmedel finns det inte mkt man kan göra. LD: Certifierings medel för plast finns. Olika kvalitéer beroende på renhet. Går också att sortera plast med moderna sorteringsmetoder. Summering: SR anser att det är viktigt att RE:Source agerar i frågan om plast. Exempel på möjliga aktiviteter inom RE:Source skulle kunna vara: - En utlysning kring plastfrågan, eventuellt med kommersialiseringsprojekt. - Strukturering av alla frågeställningar kring plast, t.ex. vad ska materialrespektive energiåtervinnas. b. Bordet runt. AC konstaterade att bemanningen med temaledare kommer att förändras. Åsa Stenmarck samt Johan Eriksson kommer att sluta. Hanna Ljungkvist (IVL) och Henrik Oxfall (Swerea IVF) är föreslagna ersättare. JE berättar om resultatdagen, preliminärt den 17 april. Under den dagen kommer resultat från innovationsprojekt, men även förstudier och enskilda projekt att presenteras. Troligen kommer det bli två parallella sessioner. Mer information kommer senare. LD berättade om förslaget på en avfallsförbränningsskatt från en pågående utredning. Utredningen visar att om man lägger på 100% skatt på förbränning kommer återvinningen endast öka med ett par procent. Samtidigt kommer det leda till mycket stora konsekvenser för avfallsförbränningsanläggningar. AK fortsatte och tala om en annan viktig utredning kring klassning av avfall. Förslag från utredningen kommer att lämnas in till jul nästa år och kan bl.a. leda till att bottenaska kommer klassas som farligt avfall. AK berättade vidare om de förändringar som förnärvarande sker i Kina angående import av returplast. Kinas regering skärper reglerna för importlicens för att få bättre kontroll på vad som kommer in i landet. Detta får inverkan på importen av 7 miljon ton returplast och följdverkan är att priset på returplast faller kraftigt i Europa. Slutligen berättade AK att det tyska lagförslaget angående krav på plan för SRM# Sid 6

14 Protokoll Strategiska rådet RE:Source fosforåtervinning från avloppsslam inom år i städer med fler än innevånare har trätt i kraft. Flera andra länder följer Tysklands exempel, exempelvis Nederländerna, Schweiz m.fl. 11. Nästa möte Strategiska Rådet Diskussion: Mötet diskuterade kring mötesformerna i SR. Kan man tänka sig andra former än fysiska möten, då fysiska möten kostar mycket. Beslut: Strategidag 5 oktober/heldag Göteborg Möte #5 2017, 8 nov Virituellt möte i form av hubbar (Skype/Webbex/ Vid detta möte kan diskuteras: Mötesplanering 2018 för SR, och ge mer info kring resultatdagen. 12. Mötet avslutat AC tackade de närvarande och avslutade mötet. Vid protokollet Mötets ordförande Justeras Johan Eriksson Annica Carlsson Hervé Corvellec SRM# Sid 7

15 Bilaga 6a möte Ekonomisk uppföljning Förslag till beslut: programstyrelsen har tagit del av ekonomisk uppföljning av programmets verksamhet och budget och godkänner den. Följande tabell beskriver gällande budget, beslutade medel och sökta medel 2017 och 2018 samt resultat och budget för Budgeten presenteras i offentliga medel från SIP satsning samt annan finansiering. Fördelning mellan programmets olika verktyg och programkontoret är också angiven. Inga projekt som genomförs på 2017 år budget är aktuella. Vid nästa möte i december är det aktuellt att rekommendera projekt med start Kommentar till uppföljningen: Programbudget i stort Sedan starten 2016 har RE:Source beviljat projekt för dryga 200 MSEK, vilket motsvara dryga 70% av budgeten för etapp 1 så i det stora hela ligger programmet väl i fas. Programaktiviteterna har en OK balans mellan aktivering av offentliga medel och natura från områdets aktörer. 75 % offentliga medel och 68 % medfinansiering från området aktörer. Men detta kräver att vi bättre aktiverar medfinansiering från RE:Source medlemmar. Här är det viktigt att programkontoret kan prioritera mer tid än vad som har varit möjligt. För verksamhetsåret 2017 kvarstår 4,4 MSEK av offentliga medel att aktivera. Energimyndigheten kommer att se över vilka möjligheter som finns att förskottera inom beviljade projekt för att reducera effekten av ej aktiverade resurser för innovationsområdet. Av sammanställningen nedan framgår det att det finns tydliga olikheter i hur de olika verktygen har utvecklats under dessa två första år. Satsningar på aktiviteter inom Forskning och Innovation är generellt enklast att initiera, medan det har varit svårare att få aktiviteter att starta inom Utbildning, Policy och Internationell FoI samverkan. Orsakerna till dessa skillnader är givetvis många, men en är att det finns en vana och upparbetade processer i hur man både startar aktiviteter och når aktörer genom utlysningar för att ta fram (tekniska) lösningar. Programledningen kommer ta fram förslag på hur vi kan arbeta annorlunda kommande år för att minska denna skillnad. Programkontor Upparbetade kostnader för perioden 1 januari-31 augusti 2017 är ksek i programkontoret samt 516 ksek i arbete med regeringens samverkansprogram. Kostnaderna för programkontoret är högre (75% av budget) jämfört med den tid av året som är förbrukad ca 67 % av året. Det råder också ojämnheter mellan de olika rollerna inom programkontoret. Det finns mer att göra än det finns budget för. Det stående problemet Myndigheterna har meddelat att de kan tänka sig att utöka resurser till programkontoren. Vi väntar på vad det betyder för RE:Source. Om inte medlen ökar måste vi prioritera hårt under de kommande månaderna för att ta fram, verksamhetsplan 2018, slutrapportering till myndigheten och underlag för stämma. Generellt så tar det mycket kraft att administrera och skapa underlag för myndighetens beslut gällnade enskilda projekt. Denna process är mer krävande än vad det finns resurser för. Forskning och innovation 1

16 Bilaga 6a möte Utlysning: De sista besluten håller på att färdigställas. Därefter kan vi få en slutlig ekonomisk plan. De justeringar som kan komma är endast marginella från det som är rapportera i tabellen. Enskilda projekt: ksek av budgeterade ksek är beviljade av offentliga medel i pågående projekt. Ekonomiskt resultat hela verktyget: Det budgeterades med en aktivitet motsvarande ksek inom verktyget. Av dessa var ksek offentliga medel. Vid dagens möte har verktyget aktiverat ksek, dvs ksek mer offentliga medel än enligt plan. Underskott av medel har i praktiken flyttats från andra verktyg. Kommersialisering och affärsutveckling Utlysning: Inget förändrats sedan förra mötet Enskilda projekt: ksek av budgeterade ksek i offentliga är beviljade i pågående projekt. Ekonomiskt resultat hela verktyget: Det budgeterades med en aktivitet motsvarande ksek inom verktyget. Av dessa var ksek offentliga medel. Vid dagens möte har verktyget aktiverat ksek, dvs 759 ksek offentliga medel är inte aktiverade enligt budget. Policyanalys Utlysning: Inget förändrats sedan förra mötet Enskilda projekt: 530 ksek är beviljade i pågående projekt. Ekonomiskt resultat hela verktyget: Det budgeterandes med en aktivitet motsvarande ksek inom verktyget. Av dessa var ksek offentliga medel. Vid dagens möte har verktyget aktiverat ksek, dvs ksek av offentliga medel är inte aktiverade enligt budget. En av orsakerna till att verktyget inte har kunnat agera enligt plan är att två strategiskt viktigt projekt för utveckling av policyanalys inte har kunnat starta förrän i oktober. Programledningens analys är att utvecklingen inom området kommer att stärkas nu när verktygsledaren för området har fått mandat att lägga grunden för verktyget. Utbildningskoordinering Enskilda projekt: 979 ksek offentliga medel är beviljade i pågående projekt. Ekonomiskt resultat hela verktyget: Det budgeterandes med en aktivitet motsvarande ksek inom verktyget. Av dessa var ksek offentliga medel. Vid dagens möte kvarstår ksek av offentliga medel att aktiverade för att följa budget. Reflektioner från programledningen: Tanken med att bilda ett fungerande nätverk som en viktig drivkraft för utvecklingen av innovationsområdet visade sig vara en svårare uppgift än planerat. Svårighet att leda verktyget är en av orsakerna till den låga aktiviteten. Programledningen har nu övertagit arbetet med att skapa ett sådant nätverk och därigenom aktivera områdets aktörer. Hur verktyget och nätverket ska ledas nästkommande år utreds för närvarande. Internationell FOI samverkan Enskilda projekt: 220 ksek offentliga medel är beviljade i pågående projekt. Ekonomiskt resultat hela verktyget: Det budgeterades med en aktivitet motsvarande 800 ksek inom verktyget. Av dessa var 600 ksek offentliga medel. Vid dagens möte kvarstår 380 ksek av offentliga medel att aktivera för att följa budget. 2

17 Bilaga 6a möte Reflektioner från programledningen: Uppstarten av det första projektet inom verktyget har varit problematisk. Orsaken till detta är flera. Dels är det svårt att definiera RE:Source roll så att vi bidrar och gör skillnad jämfört med andra aktörer med verksamhet inom området och dels gäller det att anpassa aktiviteter efter aktörernas behov. Det har framkommit tveksamhet från vissa aktörsgrupper att delta, t ex i informationsaktiviteter relaterade till EU-projekt. En annan bidragande orsak är otydlig projektledning och att projektet därför kom igång sent och i något fall kanske varit för generellt beskrivet och inriktat. I nästa fas av detta projekt är målet att vara mer specifik och ha ett tydligare fokus för aktiviteterna och fånga upp intressenter tidigt. Kunskapsdialog Enskilda projekt: 858 ksek offentliga medel är beviljade i pågående projekt. Ekonomiskt resultat hela verktyget: Det budgeterandes med en aktivitet motsvarande ksek inom verktyget. Av dessa var ksek offentliga medel. Vid dagens möte kvarstår 442 ksek av offentliga medel att aktivera för att följa budget. Reflektioner från programledningen: Verktyget har delvis ändrat arbetsform under året. Det finns flera intressanta möjliga idéer på aktiviteter som bidrar till ökad kunskapsdialog som i dagsläget diskuteras med aktörer och inom programledningen. Vår arbetsplan och målsättning är att verktyget kommer öka i aktivitet när mer resultat finns att arbeta med inom RE:Source. 3

18 Bilaga 6a möte BUDGET I KSEK Finansiering Budget 2017 Beviljade 2017 Ansökt 2017 Budget 2018 Beviljat 2018 Ansökt 2018 Budget 2016 Resultat 2016 Programkontor Offentlig Utökade programstödjande Offentlig Regeringens samverkansprogram Offentlig Annan TOTAL PROGRAMSTÖDJANDE A) Forskning och Innovation Offentlig Annan SUMMA utlysning B) Forskning och Innovation Offentlig Annan SUMMA Enskilda projekt TOTAL FORSKNING OCH INNOVATION A) Kommersialisering och affärsutveckling Offentlig % medfinansiering i utlysning Annan SUMMA utlysning B) Kommersialisering och affärsutveckling Offentlig Annan SUMMA Enskilda projekt TOTAL KOMMERSIALISERING OCH AFFÄRSUTVECKLING A) Policyanalys Offentlig Annan SUMMA utlysning B) Policyanalys Offentlig Annan SUMMA Enskilda projekt TOTAL POLICYANALYS ) Utbildningskoordinering Offentlig Annan TOTAL UTBILDNINGSKOORDINERING ) Internationell FOI samverkan Offentlig Annan TOTAL FOI SAMVERKAN ) Kunskapsdialog Offentlig Annan TOTAL KUNSKAPSDIALOG Offentlig Annan TOTAL PROGRAMBUDGET % 83% 4

19 Slutredovisning av Enskilda projekt Förslag till beslut: Bilaga 7a möte Slutrapportering av projektet Incitament för ökad återvinning är inte godkänd till detta möte. Programstyrelsen uppmanar programkontoret att fortsätta granskningsprocessen enligt plan och delegerar till programkontoret att godkänna slutrapportering när den har korrigerats enligt granskarnas förslag. Därefter skickas reviderad slutrapport till myndigheten för slutligt godkännande. Slutrapportering av projektet Avfall i Nytt fokus godkänns och programstyrelsen och Programkontoret kan betala ut de slutliga projektmedlen till projektledaren och avsluta projektet. Slutrapportering av projektet Internationalisering av svensk FoI-samverkan godkänns och programstyrelsen och Programkontoret kan betala ut de slutliga projektmedlen till projektledaren och avsluta projektet. Bakgrund Denna bilaga innehåller en sammanfattning av projektet och granskningsarbetet. Slutrapporter i sin nuvarande form finns att läsa på teamsiten i MAPPEN. Incitament återvunnet material (INÅMAT) Budget Resultat Medel från RE:Source Medfinansiering Total projektbudget Projektledare: Marianne Gyllenhammar, Stena Recycling och Carl Jensen IVL Start: November 2016 Slut: juni 2017 Mål och önskvärda effekter Marknaden för återvunnet material är idag begränsad och behöver stimuleras. Projektet syftar till att utvärderar systemeffekter av en möjlig ny distinktion i EU-ETS, där råvaror kan klassas som primära fossila (olja), återvunna fossila (plastavfall, kimrök) eller biobaserade (flis). Önskvärda effekter är att visa på möjliga styrmedel som ger upphov till ökad återvinning av avfall. Det övergripande målet med projektet är att visa hur en premiering av återvunna fossila råvaror i EU-ETS skulle påverka materialåtervinningen och användningen av återvunna fossila råvaror, primära fossila råvaror och biobaserade råvaror. Projektet har följande projektmål: 1. En kartläggning av nuläget avseende hur det befintliga EU-ETS påverkar och har påverkat verksamheten i tre specifika fallstudier. 2. En beskrivning av fyra scenarier. Ett normaltillstånd utan förändringar av EU-ETS och tre scenarier med olika förändringar i EU-ETS. 3. En analys av vilka ekonomiska och miljömässiga systemeffekter de olika scenarierna skulle medföra i de tre fallstudierna. 4. Utarbeta förslag på krav på spårbarhet för återvunnen fossil råvara. 5. En kartläggning av övriga styrmedel som påverkar användingen av återvunnet material. 1

20 Bilaga 7a möte Önskvärda effekter från projektresultat är att många branscher kan nyttja resultaten eftersom de tre fallstudierna representerar tre olika typer av industriverksamhet. Process för granskning Slutrapportern har granskats av två externa granskare från RE:Source medlemslista, en från akademi och en från industri. Utöver detta har Evalena Blomqvist och Gunnar Fredriksson verktygsledare för policyanalys också granskat slutrapporten. Granskningsrapport finns att läsa på teamsiten i MAPPEN. Granskning av slutrapportering 1) Kom projektet i mål och vad gav det för resultat? Nej. Alla granskarna var överrens om att projektet inte har levererat enligt den plan som preciserades i ansökan. Det visade sig i arbetet att den studerade förändingen i EU-ETS systemet inte hade en sådan tydlig påverkan eller potential som man hade som hypotes när projektetidén genererades. Detta var något som man också hade angivit möjlig risk i riskbedömningen av projektet. Att inte ett projekt ger de resultat man väntar sig är en lärdom. Det granskarna påpekar är att man inte har agerat enligt den åtgärdsplan man presenterade i ansökan, dvs fokusera på att lägga mera resurser på att kartlägga andra styrmedel som kan ha påverkan på ökad nyttjande av återvunnet material. Vidare så saknas delmål 4 och 5 i nuvarande slutrapport. Projektutförarnas utvärdering av EU-ETS uppfattas av granskarna som överdrivet negativ; den förändring som noteras ger upphov till om än små ekonomiska fördelar. En förändring i samhället skapas oftast av många olika delmoment och incitament där exempelvis den studerade förändringen inom EU-ETS systemet kan vara ett av många incitament och därmed kan den bidra till en förändring i stort. En viktig lärdom att ta presentera från projektet är just att man inte fick de resultat som man önskade sig. Men facit i handen, vad hade man gjort annorlunda. Denna del önskar programledningen att projektgruppen utökar slutrapporten med. Det vi vill uppnå med detta är att vi sprider kunskapen om hur scenarios ska ställas upp och styrmedelstudier planeras för att intressanta och relevanta resultat ska genereras. 2) Avvikelser från projektplan? JA, Se diskussion ovan om att åtgärder för att skapa mer intressanta resultat inte genomfördes samt att delmål 4 och 5 saknas. 3) Hur använder vi resultaten, nästa steg? Rapporten indikerar att det kan komma krävas ganska kraftiga styrmedel för att öka användningen av återvunnen råvara. Undersökningen pekar också på att byta till återvunnen råvara även kan kräva tekniska och praktiska förändringar och att dessa i så fall måste vara långsiktigt försvarbara. Utredningen visar det kan vara intressant att undersöka andra styrmedel som kan påverka ökad användning av återvunnet material. Innan RE:Source tar sig an den utmaningen är det viktigt att vi har förståelse kring vad det är som hindrar ökad återvinning. Man bör också bedöma om en ekonomisk styrning är tillräcklig eller om hindren är andra som exempelvis möjligheten att få fram återvunnen råvara i tillräckligt stor kvantitet mer garanterad kvalitet på rätt plats eller att det krävs tekniska investeringar i anläggningen 2

21 Bilaga 7a möte som gör att det blir praktiskt svårt att förändra. Ur policysynpunkt är detta intressant och viktig att reflektera över: Vad hindrar ökad materialåtervinning? Till vilken höjd nivå är det samhällsekonomiskt försvarbart att sträva och styra mot? Projektgruppens förslag till plan för att inkomma med reviderad slutrapport Den 1 november kommer en reviderad slutrapport där rapporten är korrigerade och kompletterade enligt granskarnas kommenterar. Rapporten kommer också att läsas av projektets referensgrupp innan den inlämnas. Därefter granskar RE:Source programledningen rapporten och gör en bedömning och projektet har leverart enligt beslut. Avfall i Nytt fokus 4.0 Budget Resultat Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Hela konferensen beräknades omsätta ca kr, varav motsvarade deltagaravgifter. Då deltagarantalet blev lägre än planerat reducerades konferensen totala omsättning till kr. Projektledare: Inge Johansson, RISE Start: Oktober 2016 Slut: Juni 2017 Mål och önskvärda effekter Målet är stärka kunskapsspridningen inom resurs och avfallshanteringsområdet och därigenom stärka RE:Source som en attraktiv arean. Vidare syftar projektet till att ytterligare etablera Avfall i Nytt Fokus som en naturlig plattform för akademi, industri och offentliga aktörer. Konferensen ska ha sin grund i kommunikation av resultat från forsknings- och innovationsprojekt där kommunikationen ska ske mot en bredare målgrupp än andra forskare. Process för granskning Eftersom projektets syfte är programstödjande har slutrapporteringen granskats av programkontoret. Granskning av slutrapportering 1) Kom projektet i mål och vad gav det för resultat? Ja, Konferensdeltagarna representerade en stor bredd av olika aktörer där ca 45% kom från industri, 33 från akademi och resterande från samhälle (kommuner och myndigheter) och det bekräftade därmed värdet som en mötesplats mellan just akademi, industri och samhälle. Konferensen kommunicerade huvudsakligen forskningsresultat även om det även ingick föredrag kring den nyligen avrapporterade offentliga utredningen om cirkulär ekonomi och erfarenheterna från verksamheten på RETuren i programmet. Drygt hälften av talarna genomgick också den utbildning i retorik/populärvetenskaplig presentation som erbjöds alla talare. Både talare och program fick mycket positivt bemötande. Detta bekräftades också i den efterföljande kundenkäten där 95 % svarat att de skulle rekommendera andra att delta vid Avfall i Nytt Fokus. Svarsfrekvensen var drygt 60 % i undersökningen. Konferensen som helhet hade 4,3 i snittbetyg av maximala 5, Programmet och föreläsarna hade 4,2 i medelbetyg och möjligheten till nätverkande fick 4,0 i medelbetyg. Bilden av att 3

22 Bilaga 7a möte konferensen rent praktiskt flöt på bra också förstärktes också i undersökningen där medelbetyget för information och administration var 4,4. 2) Avvikelser från projektplan? Konferensen lockade denna gång 103 deltagare, vilket var färre än budgeterat. En bidragande anledning var att konferensen krockade med Renare mark, ett årligt arrangemang som lockar i storleksordningen deltagare. Detta arrangemang hade delvis liknande målgrupp och det fanns flera företag som också bekräftade att det hade varit fler från dem som deltagit under Avfall i Nytt fokus om inte Renare mark hade varit samtidigt. En annan tänkbar anledning till det lägre deltagarantalet är lokaliseringen, det är möjligt att ett evenemang i Stockholm hade dragit fler deltagare, men samtidigt hade också kostnaderna varit högre. 3) Hur använder vi resultaten, nästa steg? Reflektioner som är värda att ta med sig vid planering av RE:Source Resultat dagar Konferensen har varit en framgång sett ur spridningen mellan industri, akademi och samhälle bland deltagarna. Även kundnöjdheten på de som deltog var hög. Detta stärker oss i att fortsätta med konceptet att sätta samman konferenser där vi klustrar projekt kring teman och varvar olika metoder att presentera resultat på. Coachning av talare har två tydliga kvalitetshöjande effekter för programmet 1) Talarna presenterar bättre och 2) de enskilda presentationerna bidrar till en helhet eftersom de vid coachningstillfällen får möjlighet att ta del av utvalda delar av andras presentationer. Två effekter som skapar en konferens med hög klass och god kunskapsspridning. Geografisk placering av ett event samt om det sker samtidigt som andra stora event har stor påverkan på antalet deltagare. Ingen nyhet, men värt att tänka på igen.. Internationalisering av svensk FoI-samverkan Budget Resultat Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektledare: Johan Riesbeck, Swerea Mefos Start: (försenat ) Slut: (förlängning beviljad ) Mål och önskvärda effekter Huvudmålet för RE:Source internationaliseringsverktyg var en struktur och ett arbetssätt för att stimulera och öka svenska aktörers deltagande i internationella FoI-projekt på området. Delmålen innefattade: Svenska företags behov av stöd och andra önskemål kartlagda Befintlig svensk infrastruktur för stöd till EU-ansökningar tillgänglig och samverkande med RE:Source En informations- och kontaktnod mellan forskningsaktörer och företag i Sverige samt internationella aktörer etablerad RE:Source känt inom internationella aktörsnätverk, såsom KIC Climate, KIC Raw Materials, KIC Inno-Energy och nätverk i USA. Effektiv samverkan med Påverkansplattformen inom resurseffektivitet etablerad Bidragit till att minst 3 svenska företag har deltagit i ansökningar till H2020 4

23 Bilaga 7a möte Process för granskning Eftersom projektets syfte i huvudsak är programstödjande har slutrapporteringen granskats av programkontoret. Granskning av slutrapportering 1) Kom projektet i mål och vad gav det för resultat? Delvis. Projektet uppnådde 3 av 6 delmål. Man har uppnått målen Svenska företags behov av stöd och andra önskemål kartlagda, Befintlig svensk infrastruktur för stöd till EU-ansökningar tillgänglig och samverkande med RE:Source ; samt Effektiv samverkan med Påverkansplattformen inom resurseffektivitet. Trots att bara 3 av 6 delmål uppnåtts, är bedömningen att RE:Source internationaliseringsverktyg har lärt sig en struktur och ett arbetssätt för att stimulera och öka svenska aktörers deltagande i internationella FoI-projekt på området. De mål som uppnåtts beskrivs härunder: - Genom enkäter och möten/intervjuer med aktörer som deltagit i EU-projekt har fördelar resp nackdelar/hinder för att delta i EU-projekt identifierats. Även en bild av vilket stöd som behövs och vad som aktiverar/motiverar aktörer att delta har sammanställts. - Genom samtal, möten och samarrangemang med EU-SME-support, RISE Bryssel/RISE Grants office, Enterprise Europe Network (EEN), Branschorganisationerna ÅI, Jernkontoret, Svenskt vatten och Avfall Sverige, Påverkansplattformen Resurseffektivitet, Naturvårdsverket, Vinnova och närliggande SIPar (STRIM, Metalliska och Peroduktion 2030) har kontakter etablerats med de viktigaste stöd- och intresseorganisationer som finns i Sverige för ändamålet. Dessa är informerade om RE:Source målsättning att stimulera ökat svenskt deltagande inom EU-utlysningar och projekt inom innovationsområdet. - Genom möten och diskussioner med Påverkansplattformen samt Vinnova har ett mer omfattande och strukturerat samarbete med Påverkansplattformen och påverkan av EUs kommande FoI-program (Horizon 2030) etablerats som kommer att pågå åtminstone under RE:Source är nu en aktiv del av Påverkansplattformen Resurseffektivitet. 2) Avvikelser från projektplan? Projektet kom igång rätt så försenat p g a sent beslut från myndigheten samt att projektledaren inte var fullt tillgänglig vid tänkt startdatum. Delmålen RE:Source känt inom internationella aktörsnätverk, En informations- och kontaktnod mellan forskningsaktörer och företag i Sverige samt internationella aktörer etablerad samt Bidragit till att minst 3 svenska företag har deltagit i ansökningar till H2020, har inte eller bara delvis uppnåtts. RE:Source har presenterats för internationella organisationer som EU-programmet EIT KIC Raw Materials, Materialnätverket Prometia (FR) och Enterprise Europe Network men RE:Source har varken gjort sig känt inom internationella aktörsnätverk i signifikant omfattning eller etablerat sig som kontaktnod mellan svenska och internationella aktörer. Två försök har gjorts att nå ut och engagera svenska aktörer att delta i EUansökningar/projekt, men båda dessa försök/evenemang Inspirationsdag EU i Göteborg samt LIFE-information/Green Summer Event i Malmö fick ställas in p g a för lågt intresse. Dessa tillfällen var tänkta för att fånga upp och stötta svenska aktörer med intresse för aktuella utlysningar (H2020 samt LIFE). I och med att dessa ställdes in blev målet Bidragit till att minst 3 svenska företag har deltagit i ansökningar till H2020 ej möjligt att uppnå. Stora personella resurser lades på att 5

24 Bilaga 7a möte organisera och förbereda men gav alltså ingen frukt i och med inställda evenemang. En annan effekt var att de mer omfattande bidragen till projektets naturafinansiering genom bl a talares och informatörers medverkan vid de inställda tillfällena samt handledning vid efterföljande ansökningar, därmed också försvann. Utvecklingen och de resultat som levererats i projektet har varit starkt beroende av den information och det engagemang som parter i projektet har bidragit med. Detta engagemang har enligt projektutförarna kommit från ett stort antal organisationer i många fall i mindre aktiviteter och kortare arbetsmöten. Bidragen anses vara betydande då resultaten grundar sig på dessa möten och aktiviteter. Dock är naturabidragen ej reviderbara då rapportering av varje enskilt tillfälle ej har dokumenterats. Konsekvensen är att inget naturabidrag rapporterats och är därmed satt till noll i redovisningen. Programledningen har efter diskussion med projektledaren valt att acceptera denna förklaring. 3) Hur använder vi resultaten, nästa steg? Kartläggning av svenska aktörers behov visar att man efterfrågar mindre allmän, generell information om EU-projekt/deltagande och mer specifik information och stöd i samband med relevanta utlysningar. Detta byggs vidare på i nästa steg (projekt rekommenderat för beviljande av PS ) och fokusera på utvalda utlysningar och relevanta målgrupper, samt vara ute i god tid för att aktivera svenska aktörer och stödorganisationer. I planerna ligger nästa H2020-utlysning (öppnar i okt 2017) samt KIC Raw Materials för vilka vi har information/workshop på RE:Source-dagen 23 nov med möjlig match-making (EEN) samt efterföljande skrivarstöd ihop med EUSME-support i slutet av januari. Även förberedelser inför LIFE-utlysningen våren/sommaren 2018 kommer att startas i tid för att engagera svenska aktörer och uppnå målet med att få svenska aktörer att delta i EU-ansökningar. I efterföljande projekt har tyngd lagts på att skapa relationer med liknande initiativ (som RE:Source) i Europa och att lära av deras sätt att arbeta, sprida kännedom om RE:Source, ömsesidigt fungera som kontaktnoder för matchmaking för EUprojekt, samt för gemensamma påverkansinsatser mot H2030. Genom etablerad samverkan med Påverkansplattformen kan vi nu ha en mer koordinerad insats för att delta i rätt påverkansfora inför kommande utlysningar inom H2030 samt för att bättre få in svenska aktörers syn på kommande EUprogram. 6

25 Bilaga 9a Utlysningstext för RE:Source nästa utlysning Nedan finns två utlysningstexter presenterade, både är under slutfasen i sin process mot att öppnas i början av november. Den första texten är den stora utlysningen där vi erbjuder Innovationsprojekt och demonstrationsprojekt att söka medel. 37 miljoner i utlysningsbudget. Den andra texten är fokuserad på hypotesprojekt av mer omogna idéer. 3 miljoner i utlysningsbudget. Båda öppnar och stänger vid samma tillfälle och kommer att behandlas i samma processes. ***************************************************** Utlysning inom RE:Source Innovationer för hållbar material- och avfallshantering Energimyndigheten, Vinnova och Formas utlyser cirka 37 miljoner kronor inom det strategiska innovationsprogrammet RE:Source. I denna utlysning välkomnas förslag till projekt som avser att utveckla och demonstrera innovationsbaserade lösningar med stor potential att bidra till en hållbar material- och avfallshantering i samhälle och industri. Utlysningen efterlyser särskilt projekt som kan bidra till att minska avfallsmängderna i samhälle och näringsliv och/eller till ökad social hållbarhet inom material- och avfallshantering. Sista ansökningsdag är den 6 februari 2018 kl Vilka utlysningen riktar sig till Utlysningen riktar sig till aktörer som har förmåga och intresse av att, i samverkan, utveckla lösningar som bidrar till att målen för det strategiska innovationsprogrammet RE:Source kan uppnås (se dokumentet Kort beskrivning av RE:Source på utlysningens webbsida). Sökande till utlysningen kan vara företag, offentliga aktörer, ideella föreningar, branschorganisationer, forskningsinstitut, universitet och högskolor, med verksamhet i Sverige. 2. Beskrivning av utlysningen Utlysningen, som ligger inom ramen för programmet RE:Source, genomförs gemensamt av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. All aktuell information

26 Bilaga 9a om utlysningen finns på Energimyndighetens webbsida Syfte med utlysningen Utlysningen syftar till att stödja utveckling och demonstration av innovationsbaserade lösningar som ska kunna bidra till ett hållbart materialutnyttjande i samhälle och näringsliv genom att möjliggöra förebyggande av avfall, ökad social hållbarhet inom material- och avfallshantering, och/eller återvinning av material eller energi ur avfall och restprodukter Inriktning och avgränsningar Utlysningen riktar sig till projekt som kan bidra till lösningar av en eller flera av RE:Sources tre samhällsutmaningar 1 : - Resurseffektivt samhälle; avser generellt förebyggande av avfall; - Hållbar materialförsörjning; avser generellt ökad och mer hållbar materialåtervinning; - Hållbart energisystem; avser generellt avgiftning av avfall och hållbar omvandling av avfall till energiprodukter Lösningar kan vara baserade på t ex innovativ teknik, affärsutformning, eller policyinstrument 2, men ska alla ha det gemensamt att de ska vara nyskapande och ha potential att bidra med en tydlig nytta i förhållande till de lösningar som tillämpas idag. Vidare riktar sig utlysningen till projekt som involverar samverkan över branschgränser och har ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Av särskilt intresse för utlysningen är lösningar som bidrar till att förebygga avfall och/eller till ökad social hållbarhet inom området material- och avfallshantering. 1 Resurseffektivt samhälle; ekonomisk tillväxt har generellt inneburit ökade avfallsmängder. Genom ett mer resurseffektivt samhälle kan vi frikoppla avfallsmängder från ekonomisk tillväxt. Viktiga insatser för att möta utmaningen omfattar förebyggande av avfall t ex genom återanvändning av produkter. En viktig komponent i utmaningen är även att minska avfallets farlighet för att möjliggöra ökad återanvändning och materialåtervinning det vill säga en ökad cirkularitet. Hållbar materialförsörjning; materialförsörjningen sker fortfarande till största delen genom utvinning och förädling av primära råvaror vilket inte är hållbart i längden. Ökad materialåtervinning och säkra, cirkulära materialflöden, t ex genom nya biologiska, mekaniska, termiska, och kemiska återvinningsprocesser, tillämpningar och marknader för sekundära material, och effektiv insamlingslogistik, är viktiga förutsättningar för hållbar materialförsörjning. Hållbart energisystem; avfall som på grund av komplex sammansättning och/eller innehåll av farliga ämnen inte lämpar sig för materialåtervinning eller biologiskt avfall utgör ett viktigt bidrag till vår energiförsörjning, t ex genom biogasproduktion eller avfallsförbränning. Det är viktigt att även i framtiden kunna behandla avfall på ett sådant sätt så att kretsloppet avgiftas samtidigt som ett viktigt bidrag till energiförsörjningen erhålls genom energiprodukter av olika slag. Dock pekar utvecklingen mot ökade avfallsflöden som inte lämpar sig för materialåtervinning men som heller inte utgör optimala bränslen, vilket ställer krav på förändringar i energisystemet. 2 Policyinstrument inkluderar exempelvis lagar, skattelättnader, standarder, produktmärkningar, företagspolicyer och arbetsordningar. 2

27 Bilaga 9a Med förebyggande av avfall avses i denna utlysning åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av mängden avfall, eller den negativa påverkan på miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet, eller innehållet av skadliga ämnen i material och produkter Denna utlysning omfattar inte tillverkningsmetoder som förebygger avfall men däremot design och materialval som gör produkter mer materialeffektiva, t ex genom att underlätta återtillverkning och reparation. Att återvinna avfall exempelvis genom materialåtervinning, kompostering eller energiutvinning är inte att förebygga avfall. Med ökad social hållbarhet inom området avses i denna utlysning förbättrad fysisk och psykisk arbetsmiljö på arbetsplatser i Sverige där material- och avfallshantering utgör en väsentlig del av verksamheten. Härigenom blir det mer attraktivt att arbeta inom detta område vilket underlättar kompetensförsörjning och bidrar till en mer effektiv material- och avfallshantering. Med avfall ovan avses hushållsavfall, verksamhetsavfall eller industriella biprodukter. Gruvavfall respektive kärnavfall omfattas inte av denna utlysning Projektens innehåll och genomförande Då RE:Source är ett innovationsprogram ska projektens fokus ligga på utveckling av innovativa lösningar som har en mognadsgrad i intervallet från att lösningen eller dess princip validerats på proof-of-concept-nivå till att lösningen demonstrerats som systemprototyp i en relevant miljö. Utlysningen omfattar två typer av projekt, A och B: A. Demonstrationsprojekt 3 omfattar i denna utlysning exempelvis projekt som avser utvärdera och demonstrera lösningar på existerande testbäddar eller i verklig miljö i befintlig verksamhet. B. Innovationsprojekt 4 omfattar i denna utlysning projekt som avser utveckla och utvärdera lösningar i laboratorieskala eller motsvarande, t ex i simulerade gränssnitt. Observera att beviljande av ett innovationsprojekt inte garanterar vidare finansiering av eventuellt efterföljande demonstrationsprojekt vid senare ansökningstillfällen. 3 Demonstrationsprojekt ska motsvara Experimentell utveckling enligt EU-kommissionens förordning 651/ Innovationsprojekt ska motsvara Industriell forskning enligt EU-kommissionens förordning 651/2014 3

28 Bilaga 9a Energimyndigheten förbehåller sig rätten att avgöra om en ansökan faller under Erbjudande A eller B. Förväntade resultat Förväntade resultat efter genomfört projekt är för samtliga erbjudande inom utlysningen: - Innovationens hållbarhet ur ett helhetsperspektiv är utvärderad genom en hållbarhetsanalys. Förslag på hur en sådan analys kan planeras och genomföras finns tillgängligt på RE:Sources webbsida - Om förutsättningarna för realisering, implementering och industrialisering av den innovativa lösningen bedöms goda, ska en plan levereras som beskriver: a) fortsatt utveckling, implementering och kommunikation av projektresultaten, b) möjlig roll och insats av offentlig sektor i implementering av lösningen, c) möjlig väg för kommersialisering av lösningen, nationellt och internationellt. Förväntade resultat för demonstrationsprojekt (Erbjudande A): - Lösningars förväntade funktioner, effekter och prestanda är demonstrerade i relevant miljö och skala samt under relevanta betingelser tillsammans med användare, kunder eller kravställare. - Kommersialiseringsplan/affärsplan Förväntade resultat för innovationsprojekt (Erbjudande B): - Lösningar är utvärderade tillsammans med användare, kunder eller kravställare i laboratorieskala eller motsvarande, t.ex. en miljö med simulerade gränssnitt. - Tekniska, marknadsrelaterade, immaterialrättsliga och policyrelaterade förutsättningar för en framgångsrik vidareutveckling och nyttiggörande av den tänkta innovativa lösningen är tydligt beskrivna. - Relevanta aktörer, såsom behovsägare, leverantörer och utförare, är identifierade för nästa steg i utvecklingen. - Möjliga vägar att föra utvecklingen av lösningen vidare inom ett internationellt forsknings- och innovationsprogram, 2.4. Jämställdhetsintegrering De finansierande myndigheterna och det strategiska innovationsprogrammet RE:Source arbetar med att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Det innebär att projekt som beviljas finansiering ska beakta jämställdhet vid val av projektledare och sammansättning av projektgrupp/projektdeltagare. 4

29 Bilaga 9a Budget och förutsättningar för finansiering 3.1. Budget Budget för aktuell utlysning är ca 37 miljoner kronor. Avsikten är att fördela medel enligt följande: - Erbjudande A; ca 20 miljoner kronor - Erbjudande B; ca 17 miljoner kronor Vidare är avsikten att fördela ca 50% av utlysningens medel på projekt som adresserar utmaningen Resurseffektivt samhälle Hur stor andel av projektets kostnader kan jag få stöd för? Beviljade bidrag kommer som högst att uppgå till kronor per innovationsprojekt, kronor per demonstrationsprojekt. Högsta tillåtna stödnivå för beviljat projekt som helhet är 50%. Därutöver begränsas bidrag till företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet av reglerna om statligt stöd. Reglerna innebär att det offentliga stödet som lämnas till varje enskild stödmottagare i ett projekt inte får överskrida de i kommissionens förordning (EU) nr 651/ angivna maximala stödnivåerna. Dessa bestäms per bidragsmottagare, där olika regler gäller för olika typer av organisationer och aktiviteter. Maximala tillåtna stödnivåer för olika typer av aktörer och aktiviteter framgår av Tabell 1. Observera att högsta tillåtna stödnivå för projektet som helhet är 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna i denna utlysning. Tabell 1. Maximala tillåtna stödnivåer (statligt stöd till företaget/företagets stödberättigande kostnader i projektet) för olika typer av stödmottagare och aktiviteter. Stödmottagare* Industriell forskning ( Innovationsprojekt ) Aktivitet Stort företag 50 % 25 % Medelstort företag 60 % 35 % Litet företag 70 % 45 % Experimentell utveckling ( Demonstrationsprojekt ) * Företagsstorlek: Litet (färre än 50 anställda, högst 10 M i årsomsättning); medelstort (färre än 250 anställda, högst 50 M i årsomsättning); stort (minst 250 anställda) Samfinansieringen kan till exempel utgöras av arbetstid (se dokumentet Riktlinjer för naturabidrag på utlysningens webbsida), kontanta medel och/eller experimentkostnader. 5 Se 5

30 Bilaga 9a Stödberättigande kostnader Information om vilka kostnader som betraktas som stödberättigande och mer om vilka stödnivåer som tillåts finns på Energimyndighetens webbsida: För att en kostnad ska vara stödberättigande ska den dessutom: - vara verklig och reviderbar, - bäras av projektparterna, - ha uppkommit under projekttiden, - vara fastställd i enlighet med god redovisningssed, - vara bokförd och - ha till syfte att uppnå projektets mål. Redovisning av projektkostnaderna ska vara särskiljbar från redovisning av projektparternas övriga transaktioner. 4. Tidplan Följande tider gäller för utlysningen. Observera att tidplanen kan ändras. För aktuella uppgifter, se utlysningens webbsida. Öppningsdatum: november 2017 Sista ansökningsdag: 6 februari 2018 Preliminärt datum för beslut: 1 juni 2018 Tidigaste datum för projektstart: 15 juni 2018 Senaste datum för projektslut: 30 juni Formella krav Endast ansökningar som uppfyller nedanstående formella krav kommer bedömas. Ansökningar som inte uppfyller de formella kraven kommer att avvisas utan motivering. Datum för projektstart och projektslut ska vara förenliga med avsnitt 4. Ansökan ska vara formulerad enligt avsnitt 7.2 och innehålla alla obligatoriska bilagor enligt mallar och formateringskrav. Obligatoriska bilagor är CV-bilaga, Öppen projektsammanfattning och Kostnadsfördelningstabell. Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska. Sökt bidrag ska rymmas inom de budgetramar som anges under 3.1 6

31 Bilaga 9a Bedömning 6.1. Bedömningsprocessen Energimyndigheten kan komma att begära att du lämnar in en komplettering av ansökan om vi finner skäl för det. Din ansökan kommer att bedömas i konkurrens med andra ansökningar inkomna till utlysningen. Ansökningarna granskas av externa bedömare, vilka utses av Energimyndigheten efter samråd med RE:Sources ledning. Bedömningsgruppen lämnar en rekommendation till Energimyndigheten om vilka projekt som bör beviljas stöd. Energimyndigheten gör sedan en slutgiltig bedömning och fattar besluten om stöd. Sökanden kommer därefter att få ett besked från myndigheten om vilket beslut som fattats och med vilka skäl beslutet har fattats Bedömningskriterier Projektansökningarna kommer att bedömas enligt följande kriterier: Relevans - Projektets överensstämmelse med utlysningens syfte och inriktning (se avsnitten ) Potential - Innovationens/lösningens nyhetsvärde, innovationshöjd och potential att bidra till banbrytande förändringar inom området. - Innovationens/lösningens förväntade kundbehov och värdeskapande, och hur den tänkta produkten, tjänsten eller konceptet kan bidra till ökad konkurrenskraft för svenska aktörer. - Innovationens/lösningens potential att bidra till cirkulär ekonomi och en mer hållbar resurs- och avfallshantering. Genomförbarhet - Relevans och trovärdighet i budget och plan i relation till projektets mål och förväntade resultat (se avsnitt 2.3). Konstellation - Tillgång till kompetens och erfarenheter som behövs för de aktiviteter som ska genomföras i projektet. - Medverkan av relevanta aktörer, inklusive användare/kravställare viktiga för att nyttiggöra projektresultaten, samt relevans av dessa aktörers roller och positioner i den värdekedja eller det system som behövs för att nyttiggöra resultaten. - Bidrag till samverkan över branschgränser. Vid bedömningen av ansökningar kommer större vikt att läggas på kriterierna Relevans och Potential än på Genomförbarhet och Konstellation. 7

32 Bilaga 9a Ansökan 7.1. Så ansöker du Ansökan lämnas in via Energimyndighetens elektroniska ansökningsverktyg E- kanalen och ska skrivas enligt anvisningarna i avsnitt 7.2. Det är projektledaren som ska skicka in ansökan och hen ska ha mandat att göra det på den sökande organisationens vägnar. För att du ska kunna skicka in en ansökan via E-kanalen måste du ha ett användarkonto. Tänk på att skaffa användarbehörighet i E-kanalen i god tid eftersom det kan ta upp till några dagar. Den fullständiga ansökan ska vara inlämnad senast den 6 februari, kl. 23:59. Inga kompletteringar av ansökan kan göras efter angiven sista ansökningsdag, såvida inte Energimyndigheten begär in dem. Tänk på att det kan ta tid att fylla i, ladda upp och skicka ansökan, i synnerhet om söktrycket är stort. Påbörja därför arbetet med att fylla i ansökan i god tid. Observera att det är möjligt att spara ändringar och tillägg ända fram till dess att ansökan är skickad. Observera att teknisk support för E-kanalen inte kan fås efter kl på sista ansökningsdagen Anvisningar för ansökan Dokumentet Anvisningar för ansökan på utlysningens webbsida tillhandahåller generella instruktioner för att skriva en ansökan till Energimyndigheten. Avsnittet Hur går granskning av ansökan till? appliceras dock inte på denna utlysning. För aktuell information om granskningen av inkomna ansökningar, se avsnitt 6.1. För ansökningar till denna utlysning tillkommer några specifika anvisningar relaterade till Motivering, Mål, Genomförande och Bilagor, vilka listas härunder. Dessa ersätter dem som anges i Energimyndighetens generella anvisningar. Motivering (maximum en A4-sida) Motiveringen av projektidé ska tydliggöra nedanstående punkter: - Projektets nyhetsvärde och innovationshöjd Beskriv den innovationsbaserade lösningen som projektet avser att utveckla, utvärdera eller demonstrera, vilka behov lösningen tillgodoser, vari det innovativa i lösningen består samt dess potential att bidra till banbrytande förändringar inom området. Beskriv också vad projektet avser att tillföra i förhållande till existerande kunskap och lösningar och hur det kan bidra till ökad konkurrenskraft för svenska aktörer. - Projektrelevans Beskriv hur projektets resultat uppfyller utlysningens syfte och inriktning som beskrivet under avsnitten Effekter Beskriv när, var och hur resultaten från projektet kommer att tillämpas samt hur de bidrar till att önskvärda effekter i samhälle och industri uppnås. 8

33 Bilaga 9a Konstellation Beskriv projektdeltagarna, deras roll i projektet, vilken kompetens och vilka resurser de tillför samt vilken funktion de har vid nyttiggörandet av resultaten. Mål (maximum en halv A4-sida) Ange tydliga, uppföljningsbara del- och slutmål för projektet, till exempel Vilken fråga ska besvaras?. Beskriv hur projektmålen bidrar till de önskvärda effekterna i samhälle och industri. Genomförande (maximum en A4-sida) Beskriv hur projektet ska genomföras. Beskriv och motivera angreppssätt, metoder och praktiskt upplägg. Presentera en tydlig tids- och aktivitetsplan, gärna etappindelad med till exempel datum för delmål, slutförande och slutredovisning. Under Genomförande förväntas en enkel effektlogik för projektet presenteras vilken visar relationen mellan Aktiviteter, Resultat av aktiviteter och Projektmål. Det ska tydligt framgå att de förväntade resultaten stödjer projektmålen och de önskvärda effekterna, samt att förväntade resultaten kan uppnås genom de planerade aktiviteterna. Mer information om hur RE:Source ser arbetet med effektlogik finns att läsa om på RE:Source hemsida. Bilagor Följande bilagor är obligatoriska och ska bifogas ansökan i E-kanalen: - CV-bilaga (enligt mall) som innehåller CV på maximum en A4-sida per person för projektledare samt övriga nyckelpersoner i projektgruppen. - Öppen projektsammanfattning (enligt mall) på maximum en A4-sida. Det ska noteras att innehållet i denna bilaga kan komma att offentliggöras för alla inkomna ansökningar Om projektet är ett innovationsprojekt eller ett demonstrationsprojekt, måste även följande bilaga bifogas: - Kostnadsfördelningstabell (enligt mall). Samtliga ovanstående bilagor ska vara i Word-format och följa de mallar som tillhandahålls på utlysningens webbsida. Endast efterfrågade bilagor kommer att beaktas vid bedömning av ansökan. 8. Kort om RE:Source Det strategiska innovationsprogrammet RE:Source är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsområden. Genom gränsöverskridande samverkan inom områden som är strategiskt viktiga för Sverige skapas förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och en ökad internationell konkurrenskraft. RE:Source verkar för att Sverige ska bli världsledande på att förebygga och nyttiggöra avfall. 9

34 Bilaga 9a Villkor för beviljade projekt Energimyndighetens beslut om stöd baserar sig på en överenskommen projektoch kostnadsplan. För att stöd ska kunna betalas ut till beviljade projekt måste stödmottagaren bekräfta att hen har tagit del av Energimyndighetens beslut och att hen accepterar villkoren för stödet. För projekt som beviljas stöd inom utlysningen gäller Energimyndighetens allmänna villkor för bidrag. Utförligare beskrivning av villkoren finns i bilagan nedan. Dessa innehåller regler om rapportering, uppföljning, revision, förutsättningar för utbetalning m.m. Då utlysningen sker inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet RE:Source så tillkommer även särskilda villkor och anvisningar som reglerar rapportering, uppföljning, kommunikation m.m. i förhållande till programmet RE:Source. 10. Kontakt Kontaktperson angående programmets samt utlysningens innehåll och inriktning: Johan Felix, Innovationsledare för RE:Source, Chalmers Industriteknik Telefon: E-post: johan.felix@resource-sip.se Kontaktpersoner angående ansöknings- och bedömningsprocessen samt juridiska frågor: Maria Forsberg, Utlysningsansvarig, Energimyndigheten Telefon: E-post: maria.forsberg@energimyndigheten.se YY, Stf. utlysningsansvarig, Energimyndigheten Telefon: E-post: 10

35 Bilaga 9a Bilaga Villkor för beviljade projekt De villkor som gäller för beviljade projekt kommer att framgå av Energimyndighetens beslut om beviljat stöd. Nedan ges en beskrivning av villkoren. Allmänt Energimyndighetens beslut om stöd baserar sig på en överenskommen projektoch kostnadsplan. Den del av kostnaderna som inte täcks av stödet från Energimyndigheten ska bestridas med egna medel eller med medel från annan finansiär. Stödmottagaren svarar för finansiering av kostnadsökningar som uppstår under projekttiden. Energimyndighetens beslut om stöd, som inte avser innevarande budgetårs stödmedel, gäller endast under förutsättning att Energimyndigheten får/disponerar erforderliga medel. Förskjutningar av kostnader mellan kostnadsslagen accepteras upp till 10 procent inom varje kostnadsslag, under förutsättning att totalramen inte förändras. Större förändringar kräver Energimyndighetens godkännande. 1 Utbetalning av stöd Utbetalning av stöd sker, om annat ej anges i beslutet, mitt i projektperioden för respektive budgetår utan föregående rekvisition. Stödet täcker mervärdesskatt endast då denna uppkommer som nettokostnad hos Stödmottagaren (gäller endast universitet och högskolor). Verifikationer för de redovisade kostnadsposterna ska vid anfordran insändas till Energimyndigheten. Medel som inte har förbrukats ska återbetalas. Förskott kan lämnas med högst 30 procent av det totala stödbeloppet (gäller endast universitet och högskolor). 15 procent, eller annan procentsats som framgår av beslutet, av beviljade medel kan innehållas tills slutrapportering enligt 4 inkommit och godkänts av Energimyndigheten. 2 Arbetsgivare förhållande Energimyndigheten är inte arbetsgivare eller uppdragsgivare för stödmottagaren eller annan som denne anlitar för projektet. Energimyndigheten gör således inte avdrag för skatter, socialförsäkringsavgifter etc. 3 Underrättelse skyldighet angående finansiering Stödmottagaren är skyldig att omgående skriftligen underrätta Energimyndigheten om medel för projektet i beslutet söks eller erhålls från annan än Energimyndigheten. 4 Rapportskyldighet Rapporter och enkäter enligt nedan ska inges enligt Energimyndighetens anvisningar. Om särskilda redovisningar krävs därutöver anges det i beslutet. 11

36 Bilaga 9a Årsrapport Universitet och högskolor är skyldiga att för varje budgetår på Energimyndighetens begäran inlämna årsrapport, rörande institutionens och/eller forskargruppens samlade verksamhet. Lägesrapport Lägesrapport rörande projektets verksamhet ska lämnas på Energimyndighetens begäran. Den ska innehålla en beskrivning av projektets hittillsvarande verksamhet och resultat samt en ekonomisk redovisning. Dessutom kan Energimyndigheten begära att rapporten ska innehålla en teknisk statusrapport. Lägesrapporten ska lämnas till Energimyndigheten senast det datum som anges i beslutet. Ekonomisk Redovisning gäller endast företag Ekonomisk redovisning ska lämnas en till två gånger årligen på en särskild blankett som tillhandahålls av Energimyndigheten eller hämtas på myndighetens webbplats ( Redovisning ska lämnas in senast vid i beslutet angivet datum. Slutrapport Slutrapport ska redovisa projektresultaten samt innehålla en beskrivning av projektets genomförande och måluppfyllelse. Dessutom ska rapporten innehålla en sammanfattning av projektresultaten på engelska om högst 200 ord. Rapporten ska lämnas till Energimyndigheten senast det datum som anges i beslutet. En särskild ekonomisk slutredovisning ska inges senast vid i beslutet angivet datum och på en särskild blankett som tillhandahålls av Energimyndigheten eller hämtas på myndighetens webbplats ( Enkät I slutet av varje år ska du som stödmottagare fylla i en enkät och lämna till Energimyndigheten. Vi samlar på uppdrag av till regeringen in uppgifter från samtliga stödmottagare för att redovisa ett antal resultat i indikatorform i vår årsredovisning. 5 Ändringar Väsentliga ändringar inom den av Energimyndigheten godkända projekt- och kostnadsplanen ska i förväg anmälas till Energimyndigheten för prövning och godkännande. Inträffar omständighet av väsentlig betydelse, som får till följd att projektet avbryts, försenas etc., ska stödmottagaren omgående underrätta Energimyndigheten. Stödmottagaren är skyldig att omgående anmäla namn- och adressändring. 6 Publicering Projektresultaten ska publiceras. Publicering ska göras i enlighet med god internationell sed för publicering av forskningsresultat. 12

37 Bilaga 9a Stödmottagaren har rätt att skydda resultaten med patent eller annan immateriell skyddsrätt och därvid avvakta med publicering intill dess eventuell ansökan om sådan skyddsrätt inlämnats till berörd patentmyndighet. Avser stödmottagare att skydda resultaten ska detta meddelas Energimyndigheten. Ansökan till patentmyndighet ska inlämnas utan dröjsmål. Önskar stödmottagaren fördröja publicering av annat skäl än ovan nämnda eller avstå från publicering av visst resultat ska Energimyndighetens skriftliga medgivande därom inhämtas från fall till fall. Vid all presentation av projektet ska anges att arbetet utförts med stöd från Energimyndigheten (namnet återges på engelska med Swedish Energy Agency). 7 Rätt till resultat Stödmottagaren eller resultatens rättsinnehavare innehar den kommersiella nyttjanderätten över projektresultaten och har rätt att upplåta eller överlåta rättigheterna till annan. Om rättighet till projektresultat överlåts till ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet ska kompensation som motsvarar marknadspriset för rättigheterna lämnas (gäller endast universitet och högskolor). 8 Granskningsrätt Energimyndigheten eller person/er som Energimyndigheten utsett (t.ex. auktoriserad revisor) äger rätt att följa arbetet och ta del av handlingar som kan lämna upplysning om den tekniska och ekonomiska utvecklingen av projektet. För att möjliggöra granskning har Energimyndigheten rätt att utfärda särskilda anvisningar för redovisning. Energimyndigheten har dessutom rätt att följa upp avslutat projekt genom att begära uppföljningsrapport, som ska utformas och inges enligt Energimyndighetens anvisningar. Sådan rapport kan begäras in vid tre tillfällen inom en tioårsperiod räknat från slutrapportdagen. 9 Ändring av beslut På stödmottagarens begäran med motivering kan Energimyndigheten medge välmotiverade ändringar i projektet. 10 Upphävande av beslut Energimyndigheten kan besluta att outnyttjat stöd ska innehållas alternativt att utbetalda medel, som ännu ej upparbetats, ska återtas om: a) förutsättningarna för projektets finansiering förändrats b) projektet inte bedrivs enligt den överenskomna projektplanen c) utsikter saknas för att inom rimlig tid nå tillfredsställande resultat i projektet (till exempel på grund av väsentligt ändrade förutsättningar eller konkurrensförhållanden) eller om projektets planenliga fortsättning inte kan anses säkerställd (till exempel på grund av obestånd om stödmottagaren är ett företag) 13

38 Bilaga 9a d) stödmottagaren underlåter att underteckna och återsända ett exemplar av villkorsbilagan till Energimyndigheten. 11 Återkrävande av utbetalt belopp Utbetalt belopp jämte ränta 8 % (åtta procent) över gällande referensränta kan återkrävas med omedelbar verkan om: a) stödmottagaren inte lämnar föreskrivna rapporter enligt 4 b) stödmottagaren använder stödet till annat ändamål än vad som anges i den överenskomna projektplanen c) projektet inte bedrivs enligt den överenskomna projektplanen d) stödmottagaren i övrigt inte uppfyller skyldigheterna enligt villkorsbilagan eller de särskilda villkoren i beslutet. 12 Innehållande av stöd Energimyndigheten rätt att stoppa vidare utbetalning av medel tills dess beslut har fattas att vägra utbetalning eller att återkräva beviljade medel enligt paragraferna 10 och 11. Ett sådant stopp av vidare utbetalning av medel kan även omfatta utbetalningar till andra projekt som administreras av samma institution, företag eller motsvarande administrativ enhet, om Energimyndigheten så beslutar. 13 EU:s statsstödregler Som villkor för stöd gäller att stödåtgärderna får upphävas eller ändras och stödet återkrävas om Europeiska kommissionen genom beslut som vunnit laga kraft eller Europeiska unionens domstol har funnit att stödet strider mot artikel 107 i fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt. Beslut om upphävande eller ändring av stödåtgärderna fattas av regeringen. Därvid fastställs i varje enskilt fall villkoren för återbetalning av stöd. Samtycke enligt personuppgiftslagen och medgivande till tillgängliggörande av information Energimyndigheten tillgängliggör information om projekt som finansieras av myndigheten på myndighetens webbplats Där kan allmänheten söka efter information om pågående och avslutade forskningsprojekt utifrån olika sökord, såsom forskningsämne, forskningsorganisation, projekttitel, projektledare. I och med att projektledaren och behörig firmatecknare undertecknar villkoren samtycker projektledaren till att personuppgifter (namn och organisation) och den behörige firmatecknaren till att icke sekretessbelagd information och rapporter som förekommer i projektet får göras tillgängliga för allmänheten på myndighetens webbplats samt på programmet RE:Sources webbplats. Stödmottagaren är ansvarig för att innehavare av upphovsrätt har medgivit tillgängliggörande och ska se till att upphovsrättsinnehavaren har rätt att lämna samtycke i varje enskilt fall. 14

39 Bilaga 9a Allmän handling och sekretess Inkomna ansökningar, beslut om stöd, projektrapporter och annan information relaterad till inkomna ansökningar eller beviljade projekt kan komma att delas mellan VINNOVA, Energimyndigheten och Formas som alla finansierar denna utlysning. Då utlysningen sker inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet RE:Source kommer även programkontoret för RE:Source att ta del av besluten om stöd. I princip all post och e-post till Energimyndigheten blir allmän handling. Detta gäller ansökningar till denna utlysning, även dem som avslås eller återkallas. Det innebär bland annat att allmänheten och massmedia har rätt att begära att få ta del av innehållet. Även skrivelser och beslut som skickas från Energimyndigheten är allmänna handlingar. Rätten att ta del av allmänna handlingar som är offentliga är en del av offentlighetsprincipen. Energimyndigheten får dock inte lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Det innebär att en handling eller vissa uppgifter i en handling kan vara skyddade av sekretess. Det görs därför en sekretessprövning innan en handling lämnas ut i varje enskilt fall. Sekretess gäller t.ex. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna offentliggörs. Det är därför önskvärt att det i ansökan framgår om något i ansökan bör omfattas av sekretess. 15

40 Bilaga 9a Utlysning inom RE:Source Idéprojekt förebyggande av avfall Har du idéer som kan bidra till att förebygga avfall? Inom RE:Source utlyses finansiering för kortare idé-projekt med hög risk. Projekten ska pröva idéer med potential att kraftigt bidra till minskade avfallsmängder i samhälle och näringsliv. Sista ansökningsdag är den 6 februari 2018 kl Vilka utlysningen riktar sig till Utlysningen riktar sig till aktörer som har förmåga och intresse av att, i samverkan, utveckla lösningar som bidrar till att målen för det strategiska innovationsprogrammet RE:Source kan uppnås (se dokumentet Kort beskrivning av RE:Source på utlysningens webbsida). Sökande till utlysningen kan vara företag, offentliga aktörer, ideella föreningar, branschorganisationer, forskningsinstitut, universitet och högskolor, med verksamhet i Sverige. 2. Beskrivning av utlysningen Utlysningen genomförs gemensamt av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. All aktuell information om utlysningen finns på Energimyndighetens webbsida Syfte med utlysningen Utlysningen syftar till att möjliggöra prövning av idéer till nyskapande lösningar som har potential att kraftigt bidra till förbättrad materialeffektivitet och minskade avfallsmängder i samhälle och näringsliv. Inom ramen för beviljade projekt ska förutsättningarna utredas för att realisera en idé som representerar radikalt nytänkande, har en hög innovationshöjd samt stor potential att minska avfallsmängderna, såväl i Sverige som globalt Inriktning och avgränsningar Denna utlysning riktar sig till ansökningar inom området förebyggande av avfall. Med förebyggande av avfall avses i denna utlysning åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av mängden avfall, eller den negativa påverkan på miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet, eller innehållet av skadliga ämnen i material och produkter Att återvinna avfall exempelvis genom materialåtervinning, kompostering eller energiutvinning är inte att förebygga avfall. 16

41 Bilaga 9a Med avfall ovan avses hushållsavfall, verksamhetsavfall eller industriella biprodukter. Gruvavfall respektive kärnavfall omfattas inte av denna utlysning Projektens innehåll och genomförande Idéprojekten ska utreda förutsättningarna att realisera en lösning eller idé av radikal och innovativ karaktär med högt nyhetsvärde, hög osäkerhetsfaktor men också stor potential att bidra till förebyggande av avfall. Frågor som projektet ska besvara är t ex om det finns väsentliga hinder för att realisera idén, vilka dessa är och möjligheter att undanröja hindren. Förväntade resultat från idéprojekt är - Tekniska, marknadsrelaterade, immaterialrättsliga och policyrelaterade förutsättningar för en framgångsrik realisering av idén - Möjliga hinder, vägar samt planer för att genomföra realiseringen av idén - Relevanta aktörer, såsom behovsägare, leverantörer och utförare, är identifierade för nästa steg i realiseringen av idén. Observera att beviljande av ett idéprojekt inte garanterar vidare finansiering av eventuellt efterföljande projekt vid senare ansökningstillfällen Jämställdhetsintegrering De finansierande myndigheterna och det strategiska innovationsprogrammet RE:Source arbetar med att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Det innebär att projekt som beviljas finansiering ska beakta jämställdhet vid val av projektledare och sammansättning av projektgrupp/projektdeltagare. 3. Budget och förutsättningar för finansiering 3.1. Budget Budget för aktuell utlysning är cirka 3 miljoner kronor Hur stor andel av projektets kostnader kan jag få stöd för? Beviljade bidrag kommer som högst att uppgå till (?) kronor per idéprojekt Högsta tillåtna stödnivå för beviljat projekt som helhet är 70(?) %. Därutöver begränsas bidrag till företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet av reglerna om statligt stöd. Reglerna innebär att det offentliga stödet som lämnas till varje enskild stödmottagare i ett projekt inte får överskrida de i kommissionens förordning (EU) nr 651/ angivna maximala stödnivåerna. Dessa bestäms per bidragsmottagare, där olika regler gäller för olika typer av organisationer och aktiviteter. 6 Se 17

42 Bilaga 9a Stödberättigande kostnader Information om vilka kostnader som betraktas som stödberättigande och mer om vilka stödnivåer som tillåts finns på Energimyndighetens webbsida: För att en kostnad ska vara stödberättigande ska den: - vara verklig och reviderbar, - bäras av projektparterna, - ha uppkommit under projekttiden, - vara fastställd i enlighet med god redovisningssed, - vara bokförd och - ha till syfte att uppnå projektets mål Redovisning av projektkostnaderna ska vara särskiljbar från redovisning av projektparternas övriga transaktioner. 4. Tidplan Följande tider gäller för utlysningen. Observera att tidplanen kan ändras. För aktuella uppgifter, se utlysningens webbsida. Öppningsdatum: november 2017 Sista ansökningsdag: 6 februari 2018 Preliminärt datum för beslut: 1 juni 2018 Tidigaste datum för projektstart: 15 juni 2018 Senaste datum för projektslut: 31 dec Formella krav Endast ansökningar som uppfyller nedanstående formella krav kommer bedömas. Ansökningar som inte uppfyller de formella kraven kommer att avvisas utan motivering. Datum för projektstart och projektslut ska vara förenliga med avsnitt 4. Ansökan ska vara formulerad enligt avsnitt 7.2 och innehålla alla obligatoriska bilagor enligt mallar och formateringskrav. Obligatoriska bilagor är CV-bilaga och Öppen projektsammanfattning. Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska. Sökt bidrag ska rymmas inom de budgetramar som anges under 3. 18

43 Bilaga 9a Bedömning 6.1. Bedömningsprocessen Energimyndigheten kan komma att begära att du lämnar in en komplettering av ansökan om vi finner skäl för det. Din ansökan kommer att bedömas i konkurrens med andra ansökningar inkomna till utlysningen. Ansökningarna granskas av externa bedömare, vilka utses av Energimyndigheten efter samråd med RE:Sources ledning. Bedömningsgruppen lämnar en rekommendation till Energimyndigheten om vilka projekt som bör beviljas stöd. Energimyndigheten gör sedan en slutgiltig bedömning och fattar besluten om stöd. Sökanden kommer därefter att få ett besked från myndigheten om vilket beslut som fattats och med vilka skäl beslutet har fattats Bedömningskriterier Projektansökningarna kommer att bedömas enligt följande kriterier: Relevans - Projektets överensstämmelse med utlysningens syfte och inriktning (se avsnitten ) Potential - Idéns/lösningens nyhetsvärde, innovationshöjd och potential att bidra till förebyggande av avfall. - Idéns/lösningens förväntade kundbehov och värdeskapande, och hur den tänkta produkten, tjänsten eller konceptet kan bidra till ökad konkurrenskraft för svenska aktörer. Genomförbarhet - Relevans och trovärdighet i budget och plan i relation till projektets mål och förväntade resultat (se avsnitt 2.3). Konstellation - Tillgång till kompetens och erfarenheter som behövs för de aktiviteter som ska genomföras i projektet. - Medverkan av relevanta aktörer, inklusive användare/kravställare viktiga för att pröva idén Vid bedömningen av ansökningar kommer större vikt att läggas på kriterierna Relevans och Potential än på Genomförbarhet och Konstellation. 19

44 Bilaga 9a Ansökan 7.1. Så ansöker du Ansökan lämnas in via Energimyndighetens elektroniska ansökningsverktyg E- kanalen och ska skrivas enligt anvisningarna i avsnitt 7.2. Det är projektledaren som ska skicka in ansökan och hen ska ha mandat att göra det på den sökande organisationens vägnar. För att du ska kunna skicka in en ansökan via E-kanalen måste du ha ett användarkonto. Tänk på att skaffa användarbehörighet i E-kanalen i god tid eftersom det kan ta upp till några dagar. Den fullständiga ansökan ska vara inlämnad senast den 6 februari, kl. 23:59. Inga kompletteringar av ansökan kan göras efter angiven sista ansökningsdag, såvida inte Energimyndigheten begär in dem. Tänk på att det kan ta tid att fylla i, ladda upp och skicka ansökan, i synnerhet om söktrycket är stort. Påbörja därför arbetet med att fylla i ansökan i god tid. Observera att det är möjligt att spara ändringar och tillägg ända fram till dess att ansökan är skickad. Observera att teknisk support för E-kanalen inte kan fås efter kl på sista ansökningsdagen Anvisningar för ansökan Dokumentet Anvisningar för ansökan på utlysningens webbsida tillhandahåller generella instruktioner för att skriva en ansökan till Energimyndigheten. Avsnittet Hur går granskning av ansökan till? appliceras dock inte på denna utlysning. För aktuell information om granskningen av inkomna ansökningar, se avsnitt 6.1. För ansökningar till denna utlysning tillkommer några specifika anvisningar relaterade till Motivering, Mål, Genomförande och Bilagor, vilka listas härunder. Dessa ersätter dem som anges i Energimyndighetens generella anvisningar. Motivering (maximum en A4-sida) Motiveringen av projektidé ska tydliggöra nedanstående punkter: - Projektets nyhetsvärde och innovationshöjd Beskriv idén/lösningen som projektet avser att pröva, vilka behov lösningen tillgodoser, vari det innovativa i lösningen består samt dess potential att bidra till minskade avfallsmängder. Beskriv också vad projektet avser att tillföra i förhållande till existerande lösningar och hur det kan bidra till ökad konkurrenskraft för svenska aktörer. - Projektrelevans Beskriv hur projektets resultat uppfyller utlysningens syfte och inriktning som beskrivet under avsnitten Effekter Beskriv när, var och hur en realiserad idé kommer att tillämpas samt hur den bidrar till att förebygga avfall och minska avfallsmängderna. - Konstellation Beskriv projektdeltagarna, deras roll i projektet, vilken kompetens och vilka resurser de tillför samt vilken funktion de har vid ett nyttiggörande av resultaten. 20

45 Bilaga 9a Mål (maximum en halv A4-sida) Ange tydliga, uppföljningsbara del- och slutmål för projektet, till exempel Vilken fråga ska besvaras?. Genomförande (maximum en A4-sida) Beskriv hur projektet ska genomföras. Beskriv och motivera angreppssätt, metoder och praktiskt upplägg. Presentera en tydlig tids- och aktivitetsplan, gärna etappindelad med till exempel datum för delmål, slutförande och slutredovisning. Bilagor Följande bilagor är obligatoriska och ska bifogas ansökan i E-kanalen: - CV-bilaga (enligt mall) som innehåller CV på maximum en A4-sida per person för projektledare samt övriga nyckelpersoner i projektgruppen. - Öppen projektsammanfattning (enligt mall) på maximum en A4-sida. Det ska noteras att innehållet i denna bilaga kan komma att offentliggöras för alla inkomna ansökningar Samtliga ovanstående bilagor ska vara i Word-format och följa de mallar som tillhandahålls på utlysningens webbsida. Endast efterfrågade bilagor kommer att beaktas vid bedömning av ansökan. 8. Kort om RE:Source Det strategiska innovationsprogrammet RE:Source är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsområden. Genom gränsöverskridande samverkan inom områden som är strategiskt viktiga för Sverige skapas förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och en ökad internationell konkurrenskraft. RE:Source verkar för att Sverige ska bli världsledande på att förebygga och nyttiggöra avfall. 9. Villkor för beviljade projekt Energimyndighetens beslut om stöd baserar sig på en överenskommen projektoch kostnadsplan. För att stöd ska kunna betalas ut till beviljade projekt måste stödmottagaren bekräfta att hen har tagit del av Energimyndighetens beslut och att hen accepterar villkoren för stödet. För projekt som beviljas stöd inom utlysningen gäller Energimyndighetens allmänna villkor för bidrag. Utförligare beskrivning av villkoren finns i bilagan nedan. Dessa innehåller regler om rapportering, uppföljning, revision, förutsättningar för utbetalning m.m. Då utlysningen sker inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet RE:Source så tillkommer även särskilda villkor och anvisningar som reglerar rapportering, uppföljning, kommunikation m.m. i förhållande till programmet RE:Source. 21

46 Bilaga 9a Kontakt Kontaktperson angående programmets samt utlysningens innehåll och inriktning: Johan Felix, Innovationsledare för RE:Source, Chalmers Industriteknik Telefon: E-post: Kontaktpersoner angående ansöknings- och bedömningsprocessen samt juridiska frågor: Maria Forsberg, Utlysningsansvarig, Energimyndigheten Telefon: E-post: YY, Stf. utlysningsansvarig, Energimyndigheten Telefon: E-post: 22

47 Bilaga 10a möte Personalförändring RE:Sources organisation Förslag till beslut: Programstyrelsen godkänner Henrik Oxfall som ny temaledare för utmaningen Hållbart materialsystem. Programstyrelsen godkänner Hanna Ljungkvist som vikarierande temaledare för utmaningen Resurseffektivt samhälle under Åsa Stenmarcks regeringsuppdrag. Programstyrelsen godkänner att Lina Bergström, ny VD för ÅI efter Britt Sahleström, övertar arbetsuppgiften och funktionen i valberedningen för RE:Source Bakgrund Förändringar i programledningen Med anledning av att Johan Eriksson har fått ändrade arbetsuppgifter och därmed svårt att prioritera sitt uppdrag som temaledare inom RE:Source föreslår vi att Henrik Oxfall, Swerea, ersätter Johan Eriksson i hans uppdrag. Henrik Oxfall har en lång erfarenhet från att forska och utveckla materialåtervinningsområdet. Henrik har ett brett nätverk inom området. Mer information återfinns i bifogat CV. Med anledning av att Åsa Stenmarck under ett år ska arbeta deltid som regeringens utredare för hållbar plast föreslås Hanna Ljungkvist, IVL, som vikarie för Åsa under de kommande 12 månaderna. Hanna Ljungkvist är idag projektledare med flera års erfarenhet kring arbete med resurseffektivitet och cirkularitet. Hanna har ett brett nätverk inom området. Mer information återfinns i bifogat CV. Förändringar i valberedningen Valberedningen nedan valdes vid RE:Sources första stämma 2016 Kim Olsson, NSR, sammankallande och ordförande Britt Sahleström, VD ÅI Mats Holmgren, CTO Swerea Sedan senaste stämman har förutsättningarna för två av dessa ledamöter ändrats. Britt Sahleström är pensionerad och Mats Holmgren har slutat på Swerea och ser sig därför inte längre som passande i rollen. Enligt organisationshandboken väljer stämman valberedning. Programledningens förslag är att Britts ersättare och nya VD för ÅI, Lina Bergström, även övertar Britts arbetsuppgifter inom RE:Source och ingår i valberedningen fram till stämman. Vid stämman 2018 väljs en fulltalig valberedning för sista året i etapp 1. Förändringar i programstyrelsen Under sommaren har Jill Nyqvist fått möjligheten att utveckla sin egen firma. Detta medför att hon kommer att arbeta deltid hos Gästrike återvinnare. Hon meddelar att hon kommer att prioritera de möten som är möjliga på denna begränsade tid. Vid stämman avgår Jill formellt. 1

48 CV Henrik Oxfall Bilaga 10a möte Affiliation Swerea IVF, Box 104, SE Mölndal, Telephone Year of birth 1980 Nationality Swedish Sex Male Doctoral degree Year: 2013, discipline: Materials Technology, dissertation title: Manufacturing and Characterization of Filled Polymeric Systems- Powder Injection moulding Feedstocks and Graphite Nanoplatelet Based Nanocomposites. Chalmers University of Technology Current post Jan : Group manager, Polymeric Materials, Swerea IVF Previous employments : Researcher/ project leader, Textiles, Plastic and Ceramics, Swerea IVF : PhD Student, Materials- and Manufacturing Technology, Chalmers University of Technology Competes area Several years of experience in leading and working in research projects and customer assignments connected to plastic recycling, polymer processing, material development (eg. biocomposites and conductive polymers) and product development. Other Contributed to the writing of the RE:Source application and the start-up phase of program. 2

49 Bilaga 10a möte IVL Svenska Miljöinstitutet Curriculum vitae Hanna Ljungkvist Personuppgifter Telefonnummer arbete: Född: 1982 Huvudsakliga kompetensområden Arbetslivserfarenhet Akademisk utbildning Systemanalys livscykelanalys, hållbarhetsbedömning Resurseffektivitet, cirkulär ekonomi Hållbar konsumtion Återvinning av textil, elektronik och fordon Projektledning, ofta interdisciplinära projekt i samverkan med industri och andra samhällsaktörer IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborg idag, senior projektledare/konsult inom återvinning, resurseffektivisering och hållbar konsumtion SAAB Automobile AB, Trollhättan , Livscykelanalys, återvinning (producentansvar) och utfasning av farliga ämnen 2008 Master of Science i Industriell Ekologi, CTH Göteborg 2006 Kandidatexamen i Bioteknik, CTH Göteborg Urval projekt Utförare i forskningsprogrammet Mistra Future Fashion om hållbara och cirkulära textilflöden Projektledare för WEEE Setup: jämförelse av systemen för insamling av uttjänt elektronik i Sverige, Norge och Danmark IVL projektledare för EU-projektet EUNICE (FP7), där IVL utförde återvinningsanalyser och livscykelanalyser på ett elbilskoncept IVLs representant i Vinnovaprojektet HÅPLA (Hållbar återvinning av platta skärmar) från januari 2012 till april Projektledare och utförare i ett antal livscykelanalysprojekt. Urval publikationer och presentationer M. Elander & H Ljungkvist (2016). Critical aspects in fiber-to-fiber recycling of textiles. Mistra Future Fashion report number: 2016:1. Linea Kjellsdotter Ivert, Hanne L Raadal, Anna Fråne, Hanna Ljungkvist (2015). The role of the WEEE collection and recycling system setup on environmental, economic and socio-economic performance. IVL-report B2243 H. Ljungkvist (2015) Sustainable textiles in the Nordic countries advances in policy and research. Presentation, Textile session at BIR Prague H. Ljungkvist (2014) Sustainability assessment and methodology for optimizing the recycling of flat panel displays. Presentation, session RS-07, SETAC Copenhagen

50 Bilaga 10b möte Mötesdatum programstyrelsen 2018 Förslag på tidpunkt, plats samt syfte med varje möte anges i tabellen nedan. Vi hade tidigare ett kortare strategimöte i anslutning till stämman. Önskar ni ett sådant även detta år? Tanken med det mötet var då att styrelsen skulle få möjlighet att diskutera och jobba med frågor/processer som blir svåra att prioritera vid beslutsmöten. Det kommande året föreslår vi att Möte #1 arrangeras tillsammans med SR då det kommer ha en mer strategisk karaktär och planering av verksamheten för resten av året. Inga rekommendationer av nya enskilda projekt sker vid möte #1. Vi arbetar också med att finna rutiner för att genomföra stämman digitalt detta år. Underlag och översikt över alla aktiviteter och planering finns att ladda hem från temasiten Årshjulet Syfte Vart PS förslag datum Beslut Underlag för stämma och årsredovisning. Disk Text utlysning 4. Strategier Stockholm vecka 3 för året. Gemensamt med SR Val av programstyrelse, godkännade årsredovisning och programstyrande dokument Stockholm / Digitalt vecka 8 eller i direkt anslutning till #2 Enskilda projekt ansökningar, Beslut Utlysningstext 4 Stockholm vecka 10 Uppföljning projekt, Enskilda projekt, Skiss ansökan etapp 2 Stockholm vecka 24 Egen utvärdering verksamheten, VP för 2019 och Etapp 2. RE:Source hela Göteborg vecka 39 organisation Enskilda projekt uppsamling, inga nya idéer för året Göteborg Vecka 39 Uppföljning projekt, Mtr till stämman, årsrapportering Enskilda projekt nästa år Stockholm Vecka 50 1

51 Datum BILAGA 11A MÖTE (3) Utökning av RE:Sources bedömningsgrupp Energimyndigheten önskar förslag från RE:Source styrelse på ytterligare personer att kontakta om deltagande i bedömningsgruppen. För att säkerställa en tillräckligt hög kvalitet på bedömningsprocessen behöver bedömningsgruppen utökas både i antal personer och avseende specifika kompetenser. Bedömningsgruppens nuvarande sammansättning framgår nedan. Därutöver deltog Tove Olsson från Econova i förra utlysningen, och kan eventuellt fortsätta. Tove Olsson är erfaren bedömare i Vinnovas utlysningar och har tidigare arbetat på Ragn-Sells AB. Nuvarande bedömningsgrupp Nedan beskrivs bedömarnas kompetens kortfattat. Beskrivningen av kompetens är från Magnus Ekholm, VD, Inobric AB. Har arbetat sedan 1994 med tekniska system inom renhållning och avfallshantering till bygg- och fastighetsbranschen. Maskiningenjör, gymnasienivå, samt Kandidatexamen i företagsekonomi, Göteborgs handelshögskola. Staffan Filipsson, Affärsutveckling vid IVL, främst mot vattenbehandling, slutna processer, processoptimering och bioenergi. Har nationell och internationell erfarenhet av bedömning av ansökningar. Kemist med påbyggnad av bland annat produktionsledarskap (LEAN). Magnus Gyllenrapp, Chef för innovation och affärsutveckling samt operativ chef Metals/Poland, IL Recycling. Civilingenjör, disputerat inom pappersteknologi. Lena Hagert Pilenås, Enhetschef Hållbara byggnader och byggprodukter, Boverket. Tidigare Miljöchef, NCC Hus. Civilingenjör inom väg och vatten, Chalmers. Ingela Lindahl, Chef Affärsutveckling, Tekniska verken i Linköping AB. Tidigare affärsutvecklingschef, Teracom AB. Disputerat inom industriell marknadsföring, Linköpings universitet. Postadress: Box Eskilstuna Besöksadress Gredbyvägen 10 Telefon Telefax registrator@energimyndigheten.se Org.nr

52 Datum (3) Maria Ljunggren Söderman, Forskare vid Chalmers inom Sustainable material resource management, för närvarande Användning och återvinning av kritiska och knappa metaller i fordon. Tidigare anställd vid CIT och nu tjänstledig från IVL. Civilingenjör inom maskinteknik med inriktning mot energiteknik. Disputerad inom systemanalys av avfallshantering. Lena Lundberg, Ansvarig för plastråvarufrågor, IKEM. Civilingenjör i materialteknik, KTH. Disputerad på Institutionen för Polymerteknologi, KTH (i dag Fiber och Polymerteknologi). Oksana Mont, Professor Hållbar konsumtion och produktion, Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet (IIIEE). Extern bedömare inom Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, inom Cleaner Greener Production Programme (CGPP4) på Irish EPA, inom Europeiska forskningsrådet och inom Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Master inom kemi och biologi, samt inom miljömanagement och policy. Doktor i teknologi. Martin Persson, Konsult inom innovation och affärsutveckling, Sense Group AB. Utfört uppdrag inom bland annat metodutveckling för genomförande av miljöprogram, affärsutvecklingsprojekt med koppling till plusenergihus och lokal energiförsörjning. Per-Erik Persson, Senior teknik- och miljöspecialist, VafabMiljö AB. Erfarenhet inom svensk avfallshantering som konsult (VIAK/SWECO), inom myndighet (Naturvårdsverket), som grundare och VD för biogasbolaget Svensk Växtkraft samt Teknik- och miljöchef och vice VD vid VafabMiljö AB. Ordförande för Avfall Sveriges arbetsgrupp Biologisk återvinning. Styrelseledamot i SJMF, Stiftelsen JTI och JTI AB. Anders Törngren, Handläggare, Enheten för styrmedel klimat och luft, Naturvårdsverket. Arbetat med bland annat styrmedelsanalyser och EUluftarbete, industriutsläppsdirektivet (IED), BREF-arbete, stora förbränningsanläggningar och avfallsförbränning. Civilingenjör inom kemiteknik. Lina Wendt-Rasch, Forskningssamordnare, Kemikalieinspektionen. Arbetat sedan 2003 på Kemikalieinspektionen med utredningar av kemikalierisker, kemikaliekontroll, styrmedel m.m. Deltagit i Vinnovas beredningsgrupper för Innovationer för ett hållbart samhälle. Disputerat inom ekotoxikologi. Linda Wårell, Biträdande professor (docent) i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Bedriver forskning inom naturresurser och energiekonomi. Disputerat inom nationalekonomi.

53 Datum (3) Behov av utökad kompetens i bedömningsgruppen Energimyndigheten bedömer att bedömningsgruppen skulle behöva utökas med kompetens exempelvis inom följande områden: Social hållbarhet / arbetsmiljö / CSR (gärna från återvinningsbranschen) Pga den nya utlysningens inriktning mot social hållbarhet. Livsmedel I förra utlysningen inkom ett flertal ansökningar som rörde matsvinn. Ingen bedömare har koppling till livsmedelsbranschen. Papper- och massa - I senaste utlysningen inkom flera ansökningar med koppling till papper- och massaindustrin. Materialvetenskap / Materialåtervinning I tidigare utlysningar har det inkommit många ansökningar kring materialåtervinning, och kan fortfarande göra i och med utlysningens breda inriktning. Mer materialkompetens efterfrågas. Biologisk återvinning Per-Erik Persson kunnig, men hur länge fortsätter han? Bygg- och rivningsavfall Ett flertal ansökningar i tidigare utlysningar har rört bygg- och rivningsavfall. Boverket är representerat, men byggbranschen?

54 Bilaga 11b möte Angränsande satsningar till RE Source Åsa Forsum Styrelsemöte 6 okt

55 Innovationer för ett hållbart samhälle MISTRA REES Hållbar konsumtion, Geopolitik och hållbar utveckling, Genomgripande samhällsförändringar för att nå tuffa klimatmål Swedisch life cycle center SIP Metalliska material SIP Produktion2030 Grafen Lättvikt Resurseffektivt samhälle Cloosing the loop STRIM Hållbar materialförsörjning SIP Bioinnovation MISTRA Smart built environment SIP Viable cities Klimat-programmet, Hållbart samhällsbyggande, Forskning för en omställning till en biobaserad samhällsekonomi Formas Hållbara förutsättningar för en cirkulär och biobaserad samhällsekonomi Skogforsk ramanslag Treesearch Future Forests Landsbygdsprogrammet Biomassa för energi o produkter FFI - Hållbar produktion Spara o bevara Energi och biomassa (SLF) Termo - värme o kyla Miljöriktig användning av askor IEA Bioenergy T36 Hållbart energisystem Biokraft BRC Biodrivmedelsprogrammet Bilaga 11b möte

56 Bilaga 12a möte RE:Source roll för att förnya innovationsområdet Bakgrund Nedan finner ni en kort sammanfattning av Regeringens höstbudget med fokus på områden som berör RE:Source. Se detta som ett underlag för diskussioner på mötet om vilken roll RE:Source kan ta för att bidra till förnyelse och utveckling av innovationsområdet. Detaljerad läsning finns att ladda hem på LÄNK. Avfallspolitiken Regeringen vill ho ja ambitionsniva n pa avfallsomra det sa att insamlingssystemen fo renklas och blir mer la ttillga ngliga fo r husha ll och andra akto rer. Systemen fo r insamling och annan avfallshantering bo r planeras och utformas sa att de kan bidra till en cirkula r, biobaserad ekonomi och minskad nedskra pning. Fo r att uppna detta har regeringen tagit ett helhetsgrepp om avfallsomra det och ska utarbeta fo rslag som fra mjar att mer avfall anva nds som en resurs, att mer avfall materiala tervinns, att insamlingen blir la tt fo r husha llen att delta i. Fo rbra nningen av avfall med fossilt ursprung, som plast, ma ste minska i linje med ma let om att Sverige senast 2045 inte ska ha na gra nettoutsla pp av va xthusgaser och da refter uppna negativa utsla pp. Regeringen har gett utredningen om ekonomiska styrmedel fo r el- och va rmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel fo r avfallsfo rbra nning (Fi 2016:02) i uppdrag att la mna fo rslag pa utformning av en avfallsfo rbra nningsskatt (dir. 2017:49). Utredaren ska a ven se o ver om kva veoxidavgiften kan go ras mer verkningsfull och samha llsekonomiskt effektiv och la mna fo rslag pa hur prissignalen pa utsla pp av fossil koldioxid inom EU:s system fo r handel med utsla ppsra tter kan kompletteras med andra ekonomiska styrmedel fo r el- och va rmeproduktion. Regeringen fo resla r o kade medel fo r att fo rba ttra avfallsstatistik och spa rbarhet. I och med detta uppna s en ba ttre kontroll o ver avfallsstro mmarna och en ba ttre uppskattning av volymer och flo den vilket a r en viktig fo rutsa ttning fo r tillsyn. Fo r att fo rba ttra mo jligheterna fo r tillsyn av gra nso verskridande transporter av avfall tillfo r regeringen sa rskilda medel till bero rda la nsstyrelser (se utg.omr. 1, avsnitt 7.7.1) Textilier Konsumtionen av textila varor har o kat betydligt under de senaste a rtiondena. Textila material produceras i stora kvantiteter och inga r i en ma ngd varor som anva nds brett i samha llet. O kande konsumtion och produktion av textila varor medfo r a ven o kad anva ndning av ra material, vatten, mark och kemiska a mnen. Stora volymer kemikalier anva nds fo r produktion av textilier, fra n tillverkning av textilfibrer och ra material till behandling av de fa rdiga textilvarorna. Inom ramen fo r samverkansprogrammet Cirkula r och biobaserad ekonomi har ett rundabordssamtal om den ha llbara textila va rdekedjan ha llits under Samtalet utmynnade i att akto rerna sa g behovet av att en nationell arena fo r ha llbara textilier skapas. Regeringen fo resla r en satsning pa ha llbara textilier genom bl.a. ha llbara affa rsmodeller bland sma - och medelstora fo retag och information till konsumenter fo r en mer 1

57 Bilaga 12a möte ha llbar konsumtion av textilier samt en o kad a teranva ndning. Regeringen ser ocksa behov av att sta rka olika akto rers arbete med ha llbara textilier. Regeringen anser att det a r viktigt att vardagsna ra produkter som ma nga ma nniskor exponeras fo r a r sa kra och sa la ngt mo jligt giftfria. Na r det ga ller farliga a mnen i textilier verkar regeringen fo r utvecklad lagstiftning pa EU-niva. Regeringen anser att det finns stor potential att fo rba ttra hanteringen av textilavfall. I dag sla ngs stora ma ngder textilier i soporna och ga r till fo rbra nning. Det a r inte ett effektivt sa tt att hantera va rdefulla resurser och a r inte i linje med regeringen ambition att sta lla om till en cirkula r ekonomi. Insamlingen och a teranva ndningen av textilier beho ver bli ba ttre. Globala insatser fo r en ha llbar kemikalie- och avfallshantering Kemikalier och marint skra p sprids o ver nationella gra nser. La nglivade kemikalier och plaster kan ro ra sig med luft- och vatten- stro mmar och pa verka la ngt fra n ka llan. Fo r kemikalier och avfall arbetas det nu med att besluta om en ny plattform fo r den globala kemikalie- och avfallspolitiken efter Inom ramen fo r detta ser regeringen behov av att effektivare kunna ge en internationell respons pa globala ha lso- eller miljo problem orsakade av den o kande och komplexa ma ngden kemikalier. Vid FN:s havskonferens fo r ma l 14 om haven, lyfte regeringen sa rskilt vikten av att sta rka arbetet med att minska utsla pp och avfall till haven. Regeringen verkar fo r ett sta rkt genomfo rande av existerande begra nsningsinstrument, samt fo r ett framtida bindande internationellt ramverk fo r farliga kemikalier. Regeringens satsning fo r att minska plast i miljo n innefattar da rfo r ocksa o kade medel fo r bero rda myndigheters globala arbete. Insatser mot plaster i hav och natur Regeringen fo resla r en satsning fo r att minska de negativa miljo effekterna fra n plast som finns i hav och natur och fo r att undvika att a nnu mer plast hamnar da r. Regeringen o kar anslaget fo r att bl.a. mo jliggo ra insatser och a tga rder fo r att fa bort mikroplaster, strandstra dning, innovation och utveckling av nya ha llbara plaster samt fo r att sta rka myndighetens globala arbete med plast och mikroplaster. Fo r att kunna genomfo ra denna satsning fo resla r regeringen att anslaget o kas med 78 miljoner kronor Fo r bera knas anslaget o kas med 78 miljoner kronor per a r. Ha llbara textilier Regeringen fo resla r en satsning pa ha llbara textilier vilket bl.a. bidrar till miljo kvalitetsma let Giftfri miljo. Som en del av denna satsning vill regeringen sto dja utvecklingen av ha llbara affa rsmodeller samt att kunskapen hos konsumenter ska o ka fo r en mer ha llbar konsumtion av textilier och en o kad a teranva ndning. Regeringen fo resla r da rfo r att anslaget o kas med 7 miljoner kronor Da refter bera knas anslaget o kas med 7 miljoner kronor per a r Fo rba ttrad avfallstatistik och spa rbarhet Regeringen fo resla r o kade medel fo r en ba ttre avfallstatistik och spa rbarhet. Ba ttre kontroll o ver avfallstro mmarna och uppskattning av de flo den som finns a r en viktig fo rutsa ttning fo r 2

58 Bilaga 12a möte tillsyn. Regeringen fo resla r da rfo r att anslaget o kas med 5 miljoner kronor Fo r 2019 och 2020 bera knas anslaget o kas med 15 miljoner kronor per a r. Insatser mot plast i hav och natur Regeringens satsning fo r att minska plaster i hav och natur inneha ller en sa rskild del fo r att minska nedskra pning och fra mja a tervinning t.ex. genom informationsinsatser. Regeringen fo resla r da rfo r att anslaget o kas med 20 miljoner kronor Fo r 2019 och 2020 bera knas anslaget o kas med 20 miljoner kronor per a r. Delegation för cirkulär ekonomi Regeringen fo resla r att en delegation fo r cirkula r ekonomi fo r att stimulera omsta llningen till en resurseffektiv och cirkula r ekonomi tillsa tts. Regeringen fo resla r da rfo r att anslaget o kas med anslaget 5 miljoner kronor per a r fr.o.m

59 Revidering innovationsagenda Bilaga 12c möte Att diskutera vid dagens möte Visionen för innovationsagendan bör ändras för att bättre spela området Cirkulär omställning. Den är idag princip samma som för innovationsprogrammet RE:Source dvs Sverige är världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall. Hur lyder visionen som du tycker förnyar, driver och stimulerar utveckling av området? Ord som har kommit upp i diskussioner inom programledningen är: Resurseffektivitet, Resurseffektiv tillväxt, Materialeffektivitet och att möjliggöra. Mats Williander kommer också leda oss i en diskussion kring hur definierar och förhåller sig RE:Source till ordet Cirkulär ekonomi. Nedan ges en kort uppdatering från pågående revideringsarbete. Bakgrund och syfte med en innovationsagenda En agenda ska beskriva ett innovationsområde och innehålla visioner, mål och strategier för utveckling av området och den ska vara gemensamt framtagen av området aktörer. Innovationsagendan syftar till att visa på en strategisk färdväg för Sverige inom det aktuella innovationsområdet. Agendan innehåller förslag på flera strategiska verksamheter och aktiviteter som behövs för att uppfylla och verkställa områdets fulla potential. En av dessa strategiska verksamheter kan t ex vara en eller flera SIPar. En innovationsagenda ska inte förväxlas med programbeskrivningen för en SIP. En innovationsagenda för ett innovationsområde kan stödjas av flera SIPars verksamhet. Den nuvarande innovationsagendan, Avfall - En utmaning för hållbar resursoch materialanvändning, togs fram under 2012/13 i samband med ansökningsarbetet för innovationsprogrammet RE:Source. Agendan behöver nu revideras för att vara bättre anpassad för framtidens utmaningar inom innovationsområdet. Målet är att den reviderade agendan ska kunna användas för planering av etapp 2 för RE:Source och även andra SIPar. Vid mötet den 13 juni presenterade vi vår plan för revidering av innovationsagendan och denna del är en del av denna arbetsplan. En grupp arbetar med förarbetet och revidering av agendan och under hösten och våren kommer vi samla områdets aktörer för att få deras input i revideringsprocessen. Under strategidagen kommer vi även göra en SWOT analys av innovationsområdet Cirkulär omställning. Den nuvarande innovationsagendan finns att ladda ner på teamsiten LÄNK Definiera innovationsområdet Den nuvarande agendan beskriver innovationsområdet Hållbar resurs och materialanvändning, programeldningen arbetar med en bredare beskrivning av området vid revidering. Innovationsområdets definieras nu som Cirkulär omställning. Det har hänt mycket inom innovationsområdet sedan den nuvarande agendan togs fram och Cirkulär omställning speglar bättre området mognad och bredd idag. Arbetstitel på Innovationsagendan är Avfall en utmaning för cirkulär omställning, Eller 1

60 Bilaga 12c möte Avfall en utmaning för resurseffektiv omställning Befintlig: Avfall en utmaning för hållbar resurs och materialanvändning 4 1 globala samhällsutmaningar som innovationsområdet har påverkan på 1. Materialförsörjning 2. Avgiftning 3. Hållbar stadsutveckling 4. Klimatpåverkan Innovationsområdets koppling till Agenda 2030 målen Mål 6 RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA 6.3 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. Mål 8 ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT 8,2 uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, 8,4 förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, Mål 9 HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR Mål 11 HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN 11.3 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering 11.6 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. 11,7b.. öka antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, Mål 12 HÄLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION 12.1 genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan 12,4 uppnå miljövänlig hanteringav kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel 12,5 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar 12,8a stödja utvecklingsländerna att stärka sin vetenskapliga och tekniska kapacitet att utvecklas i riktning mot mer hållbarar konsumtions- och produktionsmönster. Mål 13 BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGAR Strategier viktiga för utveckling av innovationsområdet Arbetsgruppen arbetar med att skapa strategier för 1. Forskning och utveckling 2. Kommersialisering och tillväxt 3. Utbildning 4. Internationalisering 5. Samverkan 1 Nuvarande agenda har 6 globala samhällsutmaningar. De fyra listade samt Frikoppling och Globalisering 2

61 Bilaga 12c2 möte Cirkulär Ekonomi: Vad är i fokus? Min observation : Tillgångsekonomi => tightare materialloopar Två fokus: Resurs-fokus (så man oftast illustrerar det) Tightare materialloopar (oavsett affärsmodell) Ekonomi-fokus Tillgångsekonomi istället för flödesekonomi Ny paradigm Utmanande/svårt skifte Men inte tvärt om: Tightare materialloopar tillgångsekonomi Effektivisering inom nuvarande paradigm Kan behöva tvång/policy pga resursprissättning & beskattning (timma kontra material)

62 Tre typer av cirkulär ekonomi Bilaga 12c2 möte Biobaserad CE: Skifte mot biobaserade produkter. Cirkularitet genom nedbrytbarhet Nackdel: Biomassa blir bristvara. Ökat tryck på ekosystemet. Konkurrens mellan sektorer (t.ex mellan mat, biobränsle, bioplast) Resiliens / artutrotning Symbiotisk CE: Integrering av industrier/processer över sektorgränser Cirkularitet genom industriell symbios ( waste=food ) Tjänstefierad CE: Skifte från produkt-orienterade affärer mot tjänstebaserade. Cirkularitet genom ökad produktlivslängd, delning, återbruk, återtillverkning, återvinning

63 Logik för värdeskapande Bilaga 12c2 möte Linjärt värdeskapande - flödesekonomi: Stora volymer och snabba flöden. Håll marknaden omättad. Transaktionsbaserat Företaget vill sälja = överföra risk Prylen är konstruerad att inte vara så länge Initialt produktvärde eroderas Cirkulärt värdeskapande - tillgångsekonomi: Lång livstid/attraktivitet. Relationsbaserat Företaget vill behålla ägarskapet och erbjuda tillgång till eller funktion av produkten Initialt produktvärde bibehålls eller förbättras Genom modularisering, uppgraderbarhet, återtillverkning etc.

64 Biobaserat! Är det cirkulärt? Är det hållbart? Bilaga 12c2 möte Källa: circulareconomy.se

65 Symbiotiskt! Bilaga 12c2 möte Är det cirkulärt? Är det hållbart?